Arkiv
Valborgsmässoafton
Valborgsmässoafton. Denna urgamla högtid med anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid, då kyrkan försökte kristna högtiden genom att importera firandet av det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon.
När en högtid sammanfaller med något astronomiskt fenomen då bör man ställa sig frågan om detta är en slump. Det är det antagligen inte. Dessutom brukar sådana högtider vara långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra.
På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hörde ihop. Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Valhall var som bekant Odens stora borg… Valborg…
Och imorgon är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj…
.
PS. Den här bloggen har varit publicerad en gång tidigare.
Stora investeringar på gång
I onsdags fattade kommunfullmäktige beslut om att renovera kommunhuset för 50 milj kr. Men då ingick inte sessionssalen, som vad jag förstår måste rivas och en ny byggas. Det sistnämnda är dock inte beslutat än och det råder delade meningar inom politiken vilket alternativ som ska gälla. Ska det byggas en ny sessionssal på samma plats, eller på annan plats? Eller ska det byggas en kombinerad sal för möten och kultur, t ex
konsertsal – på samma plats eller på annan plats? Det finns de som tänker sig att denna annan plats i så fall ska vara Huvudnästomten.
50 miljoner är naturligtvis inte småsummor. Och det kan naturligtvis sticka i ögonen på vänersborgarna att kommunen både är väldigt snabb och inte heller tycks ”titta på” pengarna när det gäller ”den egna arbetsmiljön”. Bo Carlsson (C) är medveten om detta när han sa till TTELA (se ”50 miljoner till kommunhuset”):
”Vi har många anställda med arbetsmiljöer som är usla och där vi inte är riktigt lika snabba, och det är inte bra. Resonemanget kan bli att vi är snabba när det gäller personalen som sitter närmast oss.”
Självklart tänker jag i första hand på personal och barn/elever i våra förskolor och skolor, som ofta har en mindre bra arbetsmiljö, även om jag förmodar att det finns dåliga, eller usla som Carlsson sa, arbetsmiljöer även på andra håll. Nu tycker jag inte att ska man ställa personal mot personal. Det naturliga borde väl istället vara att arbetsmiljön förbättras för alla. Men det kanske är det som kommunstyret tänker sig. Vi får se om Carlsson och Dahlin tar krafttag kommande år för arbetsmiljön runt om i vår kommun. Budgetarbetet för nästa år håller ju som bäst på just nu.
Det lär dock inte bli lätt, kommunen står inför stora investeringar, mycket stora investeringar…
Barn- och utbildningsnämnden skulle behöva investera omkring 1 miljard i nya förskolor och skolor, inkl renoveringar etc. Det är en förskola i kv Hönan, det är grundskolor i Öxnered och på Holmängen. Det måste byggas idrottshallar så att eleverna kan ha Idrott och hälsa (som ämnet heter). Norra skolan och Idrottsgatan 7, Silvertärnan, är även de i behov av renoveringar. Bara för att nämna de största investeringarna.
Socialnämnden behöver också investera, nämndens boendeplan klubbades ju i onsdags. Och sedan har vi Brålanda som behöver både ny ringled och förberedelser för ett tågstopp…
Och så har vi framtida kök, trafiklänken i samband med den planerade exploateringen av Onsjö Södra och Skaven/Öxnered. Och vi har vattenverk i Rörvik, VA, gång- och cykelvägar…
Men det räcker inte med dessa investeringar. Kultur- och fritidsnämnden har, som vi har kunnat läsa om i TTELA, storslagna planer för Idrottscentrum. Förutom då att det är nödvändigt att renovera befintliga byggnader, som omklädningsrum och Idrottshuset.
Sedan ska vi inte förglömma ”gökungen”, dvs Arena Vänersborg. Bandyhallen kostar fortfarande, den slukar åtskilliga miljoner varje år. Och nu behövs det tydligen en ny takduk för 10 milj kr, och det ganska snart. Dukbytet är tänkt att göras tillsammans med en teknisk lösning som leder värmen, som samlas under taket, till ”arenagolvet”.
Det kan nog bli svårt att få investeringarna att ”gå ihop” för de närmaste åren. Politikerna kommer att få ett tungt arbete med att prioritera. Det är nästan så att man skulle vilja fråga alla vänersborgare hur de tycker att kommunen ska göra…
Vad hände på KF?
Igår sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige på Dalboskolan i Frändefors. Det visade sig att alla ledamöter, ersättare och åhörare gott och väl fick plats i musiksalen/aulan. Och det var ju bra.
Det var ett tämligen lugnt sammanträde, inte en enda votering till exempel. Naturligtvis var det några pikar och engagerade inlägg, men mötet ledde inte till några personliga osämjor. Fast det brukar nog inte kommunfullmäktigemötena leda till. I varje fall inte för det mesta…
Det var som jag har skrivit i tidigare bloggar ett möte där året 2016 stod i fokus. Sammanträdet behandlade Årsredovisningen och nämndernas verksamhetsberättelser. Och naturligtvis beviljade politikerna varandra ansvarsfrihet för det gångna året. Fast det gjorde de av någon konstig anledning innan verksamheterna hade diskuterats…
Som vanligt var vänsterpartisterna Lutz Rininsland och undertecknad framme i talarstolen på dessa punkter. Jag framförde något förkortade, och ibland lite förändrade, versioner av mina bloggar i ämnena. (Se ärende 1 om ansvarsfrihet, ”Hur gick det 2016? (1)”, ärende 2 om bokslut och årsredovisning, ”Hur gick det 2016? (2)” och ärende 3 om nämndernas
verksamhetsberättelser, ”Hur gick det 2016? (3)”.)
Det blev dock inga större diskussioner om 2016. Det tycktes som om inte alla tyckte att det var särskilt intressant…
Bo Carlsson (C) förde de styrande partiernas talan, i den mån han var uppe i talarstolen i dessa ärenden. Carlsson menade att förra året innebar stora påfrestningar för kommunens verksamhet, och det naturligtvis på grund av den stora ökningen i invånarantalet. Carlsson menade vidare att nämnderna ändå lyckades upprätthålla kvaliteten och dessutom tog ett steg framåt. Vad detta steg framåt innebar förklarade dock inte Carlsson. Det var ju faktiskt så att årsredovisningen visade att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, så hade antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål hade inte bedömts vara uppfyllt. Årsredovisningen konstaterade följaktligen att det skedde en tydlig försämring av måluppfyllelsen sedan föregående år…
Bo Carlsson nämnde inte heller att verksamheterna, framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, fick 40 milj kr mer att röra sig med under förra året tack vare oppositionen. Det var ju oppositionens budget som fick majoritet i april, mot de styrande partiernas vilja. Hade S+C+MP fått igenom sin budget så hade verksamheterna fått spara under året…
Detta påpekades naturligtvis av Rininsland, Kärvling och Gunnar Lidell (M). Lidell påpekade dessutom för Carlsson att ökningen av invånare inte kom som någon överraskning förra året, den började redan 2014-15… Carlsson kommenterade inte detta, eller de 40 miljonerna. Och för den delen inte heller någon annan från de styrande partierna…
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) kände sig nog tvingad att säga några ord efter att jag bland annat hade påpekat att Vänersborg måste göra något åt arbetsförhållandena på förskolor och skolor för att locka till sig legitimerade pedagoger.
Andersson menade att orsaken till bristen på legitimerade pedagoger berodde på att det inte utbildades tillräckligt många. Och visst, det är sant. Det är alldeles för få som vill bli lärare. Men naturligtvis beror detta på att arbetet som pedagog inte är särskilt lockande för dagens studenter, beroende på arbetsförhållandena –
och lönerna. Men Vänersborg kan vara med och konkurrera om de pedagoger som faktiskt finns. Och dessutom, försöka locka till sig några av de många pedagoger som har slutat och börjat jobba i andra yrken.
Så diskussionen i fullmäktige visade ganska tydligt på de två ståndpunkterna – att göra något åt arbetssituationen för pedagoger i Vänersborg eller sitta med armarna i kors och se vad som händer.
När ärendet om ansvarsfrihet för NÄRF behandlades gjorde Marie Dahlin (S) sitt enda framträdande under kvällen.
Och Dahlin skrädde inte med orden. Hon menade att fullmäktige sparkade, som hon sa, Bo Carlsson (C) på grund av någon slags personlig vendetta. Och att verksamhetsåret 2015 (året som Bo Carlsson inte fick ansvarsfrihet för) inte var någon katastrof – i varje fall inte för vänersborgarna.
Det var väl inte riktigt dagens ärende, det handlade ju om år 2016, men hennes argument fick inte stå oemotsagda. Jag själv framförde att det låg massor av fakta och sakskäl för fullmäktiges beslut och om inte vänersborgarna märkte av turbulensen så gjorde de
anställda på NÄRF definitivt det.
För övrigt har den nye förbundschefen på NÄRF, som tillsattes i maj förra året, styrt upp verksamheten, och ekonomin, ordentligt. Det finns naturligtvis ytterligare en del att göra, men NÄRF är definitivt på rätt väg.
Och när revisor Torsten Gunnarsson tog till orda i frågan så sa han faktiskt att han instämde i det som jag hade sagt. Men han menade nog inte det jag sa om Bo Carlsson, utan det jag sa om den nye förbundschefen och utvecklingen på NÄRF…
När ledamöterna i Kunskapsförbundet Väst skulle få ansvarsfrihet så passade Bo Carlsson på att istället ge några synpunkter på formalia. Carlsson kritiserade att kommunfullmäktige först beviljade ansvarsfrihet och sedan, efteråt, diskuterade frågorna (se ovan). Han framförde också kritik, rent formellt, på att de ledamöter som sitter i KFV:s direktion är jäviga när ansvarsfrågan diskuteras, vilket får till följd att de enda som har ordentlig sakkunskap i KFV:s verksamhet inte får delta i debatten. Han menade att ärendet kunde delas upp i två ärenden – ett där KFV diskuterades och ett där ansvarsfriheten togs upp.
Och det hade Carlsson helt rätt i. Det är bara det att precis detta har Vänsterpartiet framfört vid åtskilliga tillfällen under årens lopp, senast tidigare under kvällen…
Men visst, det spelar väl egentligen ingen roll vem som framför synpunkterna. Det viktigaste är att de blir framförda. Men Bo Carlsson borde väl ha kunnat pratat med styresbroder Lars-Göran Ljunggren (S) innan dagordningen för sammanträdet fastställdes… Eller fungerar inte dialogen och samarbetet i kommunledningen?
Kommunfullmäktige beslutade att avsätta 50 milj kr till en renovering av kommunhuset. Det är snabba ryck, så snabb brukar inte kommunen vara när det gäller arbetsmiljön för personal ute på t ex förskolorna och skolorna… Men renoveringen behövs. Det är ganska ohållbart att ”kommunhusets personal” är spridd över hela stan.
Socialnämndens boendeplan antogs också, men planen är beroende av att fullmäktige i framtiden tillskjuter medel som fullmäktige beslutar om. Lutz Rininsland sa (se TTELA, ”Plan för särskilda boenden godkänd”):
”Nämnden får ekonomiska förutsättningar genom fullmäktiges budgetbeslut. Ni som fullmäktigeledamöter tar på er att vid budgetbeslutet i juni respektera det beslut ni har tagit här i dag.”
Till sist behandlades sverigedemokraternas motion. Ola Wesley (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion.
”Jag har lärt mig.”
Sa Ola Wesley. Det han hade lärt sig var nog att fullmäktige varken kan bryta lagar eller ändra dem.
Och därmed var sammanträdet slut, och antagligen var det också sista gången som ett kommunfullmäktigesammanträde hölls på Dalboskolan. De två kvarvarande sammanträdena innan sommaruppehållet ska hållas i Folkets Hus festsal.
Dagens KF: Övrigt
Kommunfullmäktige har förutom de många tillbakablickarna på kommunens egen verksamhet för år 2016 en del andra tillbakablickar att göra.
Det har ju varit en hel del turbulens kring NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) de senaste åren – något som bland annat ledde till att direktionens ordförande Bo Carlsson (C) inte beviljades ansvarsfrihet av Vänersborgs kommunfullmäktige för år 2015. Men nu är NÄRF på rätt väg. Till stor del tack vare att Hans Därnemyr tillträdde tjänsten som räddningschef i maj 2016.
Som det står i NÄRF:s årsredovisning:
”Förbundschefen inledde omgående med att prioritera arbetet med ekonomiska rutiner och redovisningar samt på uppdrag av direktionen genomföra en genomlysning av dåvarande organisation. Även möten med samtlig personal hade en hög prioritet.”
Och det verkar ha gett bra resultat. Det är bara att önska NÄRF lycka till och hoppas att förbundet fortsätter på den inslagna vägen mot bättre ordning i både organisation och ekonomi.
Kommunhuset ska också upp till diskussion ikväll. Fullmäktige ska nämligen besluta att tillföra samhällsbyggnadsnämnden ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset på 50 milj kr.(Sessionssalen är inte inräknad.)
Flera har på sociala medier ironiserat över att när det gäller den kommunala byråkratin finns det alltid pengar, men till barn och ungdomar, gamla och sjuka sparas det. Jag förstår ironin, men jag hoppas och tror att det ska finnas pengar till samtliga dessa behov. För det är klart att kommunens personal måste ha arbetsplatser som de kan vistas och arbeta i. Det är bara att hoppas att renoveringen av kommunhuset leder till önskat resultat.
Kommunfullmäktige ska också besluta om att införa verksamhetsområde för dagvatten på delar av Skaven/Öxnered. Det finns dock några fastigheter som är undantagna från verksamhetsområdet för dagvatten, eftersom de ligger för dåligt till höjdmässigt och det inte går att motivera kommunalt dagvatten för dessa fastigheter ur teknisk, hållbar och ekonomisk synvinkel. Som det står i underlaget.
Sverigedemokraternas motion om att införa en förberedelseskola på prov i kommunen ska också behandlas.
Det finns självklart många utmaningar i integrationen av nyanlända i den svenska skolan. Det upplever pedagoger och skolledare varje dag. Det uppstår naturligtvis svårigheter när eleverna inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket.
I SD:s motion står det:
”Då detta kräver lagändring föreslår vi därför i denna motion…”
Men då faller ju motionen av sig själv. Eller hur? Vänersborgs kommun kan ju inte göra några lagändringar. Det blir följaktligen ett självklart avslag på motionen.
Jag vet inte hur sverigedemokraterna tänker. För ett år sedan vägrade kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att ta upp en sverigedemokratisk motion med motiveringen att motionens innehåll inte var en kommunal angelägenhet. Kurt Karlsson (SD) överklagade och i gårdagens TTELA kunde vi läsa om hur överklagandet först avslogs av förvaltningsrätten, och nu senast att Kammarrätten vägrade att ta upp Karlssons överklagande.
Sverigedemokraterna måste lära sig att sådana här motioner måste de lägga i riksdagen och inte i kommunerna.
Kvällens sammanträde med kommunfullmäktige blir alltså i hög grad en återblick och, förhoppningsvis, analys av år 2016. De stora frågorna om framtiden kommer emellertid lite senare i år och då tänker jag framför allt på budgeten för år 2018…
.
Dessa bloggar handlar om kvällens sammanträde med kommunfullmäktige:
KF: Hur gick det 2016? (3)
I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.
Verksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.
Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.
Den största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.
Och ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.
Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.
Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.
De mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:
- Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
föreningsliv - Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
företag och föreningar - Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
förvaltning, utbildning, kultur och turism - Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
och utvecklas - Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare
De mål som uppnåddes delvis är:
- Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
- Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
förväntningar tillgodoses - Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
som kommunfullmäktige delegerat till dem - Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar - Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla
Och slutligen det mål som inte har uppnåtts:
- Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen
Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.
Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.
Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.
Det är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…
Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)
Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.
I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…
I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.
Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.
Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker
”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”
Till sist.
Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.
Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.
Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.
Utbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:
”att hamna i ett livslångt utanförskap.”
Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.
Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.
Det är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:
”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”
Eller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):
”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”
Det är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.
Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?
.
Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:
Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.
KF: Hur gick det 2016? (2)
Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.
Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:
”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”
Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.
Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.
Det gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:
”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”
Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.
Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till 
verksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.
Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…
Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?
Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:
”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”
Det är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)
Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…
Det finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.
Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.
Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…
Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…
Hur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.
Dessa mål uppnåddes under 2016:
- ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
- ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
- ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
- ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
- ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
- ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
- ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.
Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:
”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”
Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…
KF: Hur gick det 2016? (1)
Det närmar sig med stormsteg april månads sammanträde med kommunfullmäktige. Redan på onsdag möts 51 ledamöter samt ersättare, tjänstemän och förhoppningsvis en hel del frändeforsare i Dalboskolans aula.
Det blir en stor genomgång av år 2016.
Kvällens första ärende handlar om ansvarsfrihet för alla politiker. Som underlag i ärendet finns revisionsberättelsen för 2016. Det underligaste är, som 
Vänsterpartiet påpekar varje år, att fullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet innan själva ärendena om verksamheten behandlas.
Inte alltför sällan har detta ärende också avhandlats tämligen rutinmässigt, men på senare år har en del vänsterpartister gått upp i talarstolen och fått igång en diskussion.
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen, som kommunfullmäktige alltså ska behandla efter ärendet om ansvarsfrihet:
”i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen samt att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.”
Revisorerna tillstyrker således att:
”ansvarsfrihet ska beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.”
Och det känns säkerligen befriande för alla politiskt aktiva.
Revisorerna har överlag ganska få synpunkter på verksamheten, mycket färre än t ex förra året. De påpekar dock, och det är ju inte helt ointressant, att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, som kommunen har ställt upp, så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. De konstaterar att detta är en tydlig försämring från föregående år och att det inte finns någon förklaring eller kommentar till försämring en i årsredovisningen.
Och det kan man ju undra varför. Det borde diskuteras tämligen grundligt.
På onsdag ska fullmäktige bara bevilja ansvarsfrihet i anslutning till granskningen av årsredovisningen, men av någon anledning har revisorerna bakat in några andra granskningar i rapporten.
Så får kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) kritik av revisorerna för att hon har fattat delegationsbeslut som kan:
”ifrågasättas utifrån formell grund.”
Och det är ju inte så bra.
Det står också i revisionsberättelsen att beredningen av motioner och medborgarförslag ibland tar alltför lång tid.
Och det bör ju också rättas till.
Dessutom rekommenderar revisorerna BUN (Barn- och utbildningsnämnden) att i delegeringsordningen tydliggöra hur återrapportering av delegationsbeslut skall göras. De rekommenderar också BUN att införa en rutin för kontroll av om beslut verkställs.
Och det är säkert helt rätt. Genom åren så har beslut inte riktigt verkställts som nämndens ledamöter har trott och egentligen tagit för givet. Dock vet jag inte riktigt vad revisorerna tänker på nu. De ger inga exempel.
Men de här sistnämnda punkterna ska alltså inte behandlas av fullmäktige på onsdag när ansvarsfriheten ska diskuteras och beslutas.
Revisorernas granskning av BUN slutar förresten:
”Det är revisorernas bedömning att kommunens arbete med att öka måluppfyllelsen samt utjämna skillnaderna mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor måste intensifieras för att uppnå de nationella målen samt krav och riktlinjer i skollagen.”
Tänk, jag tror nästan att revisorerna anser att barn- och utbildningsnämnden måste få mer pengar…
Och efter att ordförande har klubbat beslutet att alla ledamöter i 
nämnder och styrelser har beviljats ansvarsfrihet så ska fullmäktige gå igenom och diskutera vad ledamöterna har gjort i de olika nämnderna och styrelserna för att få denna ansvarsfrihet…
Visst är det något bakvänt? Självklart borde ansvarsfrihet beviljas först efter att detta, och nästföljande ärende, ”Nämndernas verksamhetsberättelser”, har avhandlats.
Men nu är det som det är…
Fortsättning följer.
Bo Carlsson och röd lördag
På onsdag är det återigen dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Och eftersom sessionssalen är plomberad och stängd så har ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) bestämt att mötet ska hållas på Dalboskolan i Frändefors. Lite på min gamla hemmaplan med andra ord. Det har ju varit denne bloggares arbetsplats i över 30 år. Jag undrar bara om vi verkligen får plats i aulan. Men det ger sig.
Fullmäktige har som vanligt en hel del ärenden att behandla. (Du kan ladda ner ärendelistan med handlingar här.) Dock reagerar jag på att det inte finns någon punkt om att välja en ny ledamot för den från NÄRF entledigande Bo Carlsson (C). Men vad jag förstår så kan dock ordförande få med detta i sista stund, eftersom det är ett valärende.
Det går för övrigt rykten att den styrande minoriteten, dvs S+C+MP, tänker föreslå Carlsson igen… Fast det tror jag inte på, det skulle vara att provocera ledamöterna i fullmäktige alltför mycket. De entledigande ju Carlsson för bara en månad sedan, den 29 mars. Det skulle inte heller vara rätt mot Bo Carlsson själv, tycker jag. Vad skulle han ta sig till om fullmäktige sade nej till honom? Igen.
Några anser också att Bo Carlsson inte ens borde fundera på att ta några nya ansvarsfulla förtroendeuppdrag under en pågående polisutredning. Det pågår ju faktiskt en polisutredning mot Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen. (Se TTELA:s artikel ”Kommunalråd anklagas för att ha grävt upp fornlämning”.) Men jag ser inte riktigt sambandet mellan detta misstänkta brott och uppdraget i NÄRF eller ansvaret som 2:e vice-ordförande i kommunstyrelsen. Fast visst händer det inte alltför sällan att politiker tar time-out om de är föremål för polisens intresse.
Ídag hade Vänsterpartiet Röd Lördag vid gågatekrysset.
Röda Lördagar är något som Vänsterpartiet arrangerar en gång i månaden. Då finns det möjlighet för vänersborgarna att ställa Vänsterpartiets politiker till svars… Fast det tycks inte som om särskilt många vänersborgare är intresserade av att ställa partiets politiker till svars. Förhoppningsvis beror det på att de är nöjda med partiets politik
Och vill man inte prata politik så kan man ändå komma till de Röda Lördagarna. Det finns kaffe – och framför allt bjuds det på bra musik. Idag underhöll Liza och Erik och de är fantastiskt duktiga musiker.
Om du hade oturen att missa Liza och Erik så misströsta inte. Det kommer nya chanser. De kommer tillbaka till Vänersborg redan om en månad, den 27 maj. Då är det dags för en ny Röd Lördag. Sedan kommer Liza och Erik att spela och sjunga på Aqua Blå i början på juni.
Mer om gårdagens BUN (18/4)
Det var i det stora hela ett lugnt och enigt sammanträde som barn- och utbildningsnämnden höll igår. Förutom budgeten för nästa år (se ”BUN säger nej till besparingar!”) så var det mycket information, och fakta.
Utvecklingsledare HJ Ackermann höll i månadens verksamhetsuppföljning som denna gång handlade om personal och kompetensbehov.
Personalomsättningen i Barn och Utbildning var förra året 10%, en ökning från 9,2% år 2015. Störst var personalomsättningen i grundskolan, 12,0% (år 2015 9,4%), och fritidshemmen, 11,0% (år 2015 6,41%). Av de som slutade på grundskolan gick 60% till andra läraruppgifter, ofta i andra kommuner eller Kunskapsförbundet.
Det är ganska alarmerande siffror och det blir allt svårare för förvaltningen att hitta personal med samma kompetens. Som det är nu har bara 44% av årsarbetarna på fritidshemmen en pedagogisk högskoleexamen. År 2014 var det 58%. På kommunens 
högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade.
PFU (kommunens Personal och Förhandlingsutskott) har sent omsider noterat utvecklingen och ska satsa 3 milj kr per år i extra löneökningar till legitimerade lärare i ”nyckelpositioner” på grundskolan. Det är en bra gest, det är viktigt att höja lönerna om man vill behålla sin personal.
En annan anledning till att höja lönerna är att det också ”sticker i ögonen” på många anställda, som kanske har jobbat i 10-15 år eller mer, att nyutexaminerade och nyanställda direkt får högre löner än de som är ”trogna” kommunen. Jag tror dock inte att summan, som PFU satsar, är tillräckligt stor för att göra Vänersborg konkurrenskraftig gentemot andra kommuner. PFU har även avsatt mindre summor för att öka lönerna till förskolelärare, fritidspedagoger och rektorer.
Det är inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske viktigare än lönerna. Tendensen på många håll i Sverige, och även i närområdet, är att pedagoger flyr ”problemskolor”. I Södertälje har man t ex satsat på ett två-lärar-system, som har blivit framgångsrikt.
Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Några enklare åtgärder skulle t ex kunna vara att anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike.
Och i Trollhättan?
För som av en händelse ser jag idag en platsannons på nätet, om en NO-lärartjänst på en skola i Trollhättan (se här)
”Inför hösten förhandlar vi lokalt om förändrat mentorskap och en organisation med heltidsmentorer. Det kan innebära att mentorskapet faller bort till höstterminsstarten till förmån för ett mer renodlat läraruppdrag.”
Det tycks onekligen som om man planerar för att andra yrkesgrupper än pedagoger ska ta hand om mentorskapet. Det är nog ingen kvalificerad gissning att denna tjänst kommer att få många sökande.
Även förskolechefernas och rektorernas arbetssituation diskuterades. Jag har ofta framfört i denna blogg att något måste göras, arbetssituationen för dessa chefer är för många näst intill ohållbar. Enligt min mening bör förskolechefernas och rektorernas uppdrag renodlas så att de enbart ska sköta det statliga uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Vänersborgs förskolechefer och rektorer har dessutom alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Och då bör man komma ihåg rektorns ansvar för eleverna och alla föräldrakontakter…) I genomsnitt har Vänersborgs förskolechefer och rektorer 44 anställda. Det är en alldeles för hög siffra. Det optimala för en chef är att ha omkring 20 ”underställda”… Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.
Barn- och utbildningsnämnden, och hela kommunen, står med andra ord inför stora utmaningar när det gäller personalen. Och utmaningarna är väl inte desto mindre när det gäller lokalbehoven.
Bakgrunden till lokalsituationen är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Och elevantalet fortsätter att öka.
Nämnden fick en genomgång av vad som är ”på gång”. Det gällde Silvertärnan, den planerade skolan på Holmängen, Rösebo, Rånnum, Norra skolan och Mulltorp. Det gällde förskolor vid Öxnered och Blåsut, den planerade förskolan i kvarteret Hönan, ”gamla” BUP:s lokaler och Granås.
När det gäller Norra skolan som var uppe till diskussion i samband med det senaste kommunfullmäktigesammanträdet, kan noteras att förvaltningen inte anser att några investeringar där (för om- och tillbyggnad) kan bli aktuella förrän 2021-22. Detta beroende på att förvaltningen inte har någonstans att placera eleverna under byggnadstiden. Därför vill man vänta tills den nya skolan på Holmängen står klar. För övrigt har de gamla ritningarna för hur Norra skolan kan se ut efter investeringarna hittats…
Det kan väl konstateras att det på sina håll går ganska trögt med att ”komma till skott”. Dock inte beroende på barn- och utbildningsförvaltningen. Det ser för övrigt ut som om det skulle
kunna bli fler moduler…
Nämndens behov för fastighetsinvesteringar uppgår på 5 år till dryga miljarden!! Snacka om utmaning…
Barn- och utbildningsnämnden antog också nya rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Och det var bra, redan på kvällen kom det in klagomål till nämndens ledamöter angående en förskola. Så de nya rutinerna kunde omsättas i handling innan bläcket knappt hade hunnit torka…
Det var som sagt en hel del fakta som nämndens ledamöter fick sig till del, innan budgetramarna diskuterades. Men om dessa skrev jag ju igår.
BUN säger nej till besparingar!
Efter nästan 7 timmars sammanträde (inklusive några raster ska villigt medges) kunde Barn- och Utbildningsnämndens ledamöter traska hemåt. De flesta var ganska nöjda tror jag, även om Vänsterpartiets ledamöter antagligen var mest nöjda.
Det var som vanligt en mängd information, men det återkommer jag till. Den stora frågan var hur nämnden skulle ställa sig till de budgetramar för Budget 2018 som majoriteten i kommunstyrelsen hade bestämt. Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet hade ju beslutat att BUN skulle anta en budget som var anpassad till en besparing på nästan 32 miljoner kronor. (Läs mer om detaljerna i mina tidigare bloggar: ”BUN förbereder besparingar! (1)”, ”BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)” och ”BUN: Spara eller inte spara? (3)”.)
Vänsterpartiet lämnade sitt yrkande till beslut redan på morgonen och jag tror ingen hade undgått att märka var vi stod i frågan. Dessutom var ju yrkandet publicerat på gårdagens blogg (se ”BUN: Vänsterpartiets yrkande (4)”).
Det blev naturligtvis diskussion.
Ola Wesley (SD) inledde med att säga:
”Jag är emot besparingar naturligtvis.”
Och anslog därigenom på sätt och vis tonen för de övriga partierna. Gunnar Bäckman (KD) ville inte heller se några neddragningar. Vilket också Christer Bogren (MP) höll med om.
Det var inte utan att man började undra vart detta skulle leda… Hade alla plötsligt blivit vänsterpartister?
Det verkade nästan så när ordförande Mats Andersson (C) också var emot de ramar som hans egna partivänner i kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att alla var rörande överens.
Då blev det också en diskussion om vad denna samsyn i nämnden egentligen var värd. Både Bäckman, Kate Giaever (V), som var ordinarie idag eftersom välfärdspartiets ledamot hade förhinder, och jag undrade om ställningstagandet innebar att partiernas representanter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige också skulle gå på denna linje.
Då blev det genast förstulna hostningar och harklanden. Det kunde man nog inte garantera. Vilket för övrigt har hänt många gånger förr. Partierna säger sig tycka en sak i nämnderna – för att sedan, när det verkligen gäller i fullmäktige, ändra åsikt… Det har gällt inte bara partierna, utan också enskilda ledamöter i nämnden…
Vänsterpartiet är oförstående till denna inställning, att försöka sitta på två stolar samtidigt. Tycker vi en sak i en nämnd, så tycker vi detsamma i fullmäktige.
Fast å andra sidan. Jag tror att åsikterna i BUN visar ledamöternas genuina åsikter. Och sedan blir de typ överkörda av sina ”mäktigare” partikamrater. De får helt enkelt inte gehör för sina åsikter. Vilket en vänsterpartist också kan finna förvånande. Innan Giaever och jag skrev Vänsterpartiets yrkande hade vi efterhört synpunkter från våra partikamrater. Och fick veta att vi har stöd – hela vägen, ända till fullmäktige…
Fast det kanske bara är Vänsterpartiet som jobbar på ett udda och annorlunda sätt…
Tove af Geijerstam (L), som är en mycket ärlig och rak politiker, tyckte Vänsterpartiets yrkande var genomarbetat och bra. Hon föreslog ganska snabbt att detta yrkande på något sätt borde följa med i sin helhet till kommunstyrelsen.
Och detta öppnade dörrarna och möjliggjorde en ganska unik utgång…
Hela BUN, samtliga ledamöter, ville att nämnden helt enkelt skulle utgå från Vänsterpartiets yrkande, arbeta om det, dvs göra några strykningar, ändra lite ordval etc, och göra det till sitt eget. Mats Andersson ville av ”formella skäl” dock ändra i skrivningar på själva beslutssatserna.
Och varför inte. Det är en stor framgång för Vänersborg om hela BUN kunde stå bakom ett gemensamt beslut i en sådan här viktig fråga. Det är viktigare, faktiskt, än att enskilda partier får profilera sig. Men som Tove af Geijerstam sa, det var ju faktiskt Vänsterpartiet som hade lagt ner tid och kraft på yrkandet och det borde framgå på något sätt. Och därför fick vi i en protokollsanteckning till beslutet tillfoga:
”Till protokollet noteras att förslaget är en revidering av Vänsterpartiets förslag.”
Nu är det bara att hoppas att BUN:s beslut så småningom också blir kommunfullmäktiges beslut.
Till sist vill jag för de intresserade bifoga hela beslutet. Det ska emellertid noteras att protokollet varken är skrivet eller justerat än.
=====
Ärende 8: Budget 2018, Mål och resursplan 2018-2022, Dnr 2017/15
Bakgrund
Barn- och Utbildningsnämnden föreslås få samma budgetramar 2018 som för 2017 – med en inflationskompensation på 1,3 %. Det betyder en utökning av anslagsramen med endast omkring 4 miljoner kronor.
Budgetramarna är enligt Barn- och Utbildningsnämnden oacceptabla.
Elevantalet har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Dessutom fortsätter elevantalet att öka. Under det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken. Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt.
Ett ökat antal barn och elever ökar naturligtvis också kostnaderna. Det behövs fler lokaler, fler pedagoger och annan elevpersonal, fler rektorer, mer administrativ personal, mer personal i elevhälsan, fler IT-verktyg, mer undervisningsmaterial, fler skolmåltider och mer resurser till städ osv.
I jämförelse med riket i sin helhet ligger Vänersborg lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor (Kommunbladet 2015.)
Och detta var innan årets barn- och elevökning, och nästa års.
Barn- och elevantalet väntas öka även 2018. Den senaste prognosen säger att det blir åtminstone 100 elever fler på grundskolan, omkring 85 på fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen samt ungefär 65 fler barn på förskolorna.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste Barn- och utbildningsnämnden spara 31.728.000 kronor. Det motsvarar 44 tjänster.
Det är inte svårt att förstå vad detta kan komma att innebära för förskolorna och grundskolorna i kommunen. Redan i år har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret och den ökade arbetsbelastningen återspeglas i en ökande sjukfrånvaro för alla personalkategorier.
Och hur eventuella neddragningar kommer att påverka elevernas kunskapsresultat, för att inte tala om hur barnens hälsa kan påverkas när antalet pedagoger minskar och tillgången till skolhälsopersonal sjunker, vågar vi nästan inte tänka på.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beskrivit konsekvenserna av besparingarna och neddragningarna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Förutom att den föreslagna budgeten rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision så står neddragningarna och personalminskningarna:
”i strid med Skollagen”
Barn- och Utbildningsnämnden är av den bestämda uppfattningen att kommunen i första hand måste satsa på utbildning. Kommunens barn och ungdomar måste få en så trygg och stimulerande uppväxt som det bara är möjligt. Barn har, som det står redan i inledningen till Barnkonventionen,
”rätt till särskild omvårdnad och hjälp”
En bra förskola och grundskola är nödvändiga förutsättningar för detta.
Det står vidare i barnkonventionen, artikel 3:
”Vid alla åtgärder som rör barn … skall barnets bästa komma i främsta rummet.”
Barn- och Utbildningsnämnden anser att det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet, som människor vill både bo i och flytta till, är vi övertygande om att bra förskolor och skolor spelar en avgörande roll.
Barn- och Utbildningsnämndens uppfattning är att det är helt nödvändigt att Barn- och Utbildningsnämnden får de pengar den behöver nästa år för att förskolor, fritidshem och grundskolor ska kunna upprätthålla åtminstone samma nivå på verksamheten nästa år som detta år.
Barn- och utbildningsnämnden har tidigare begärt medel för utökat antal elever med 14.658.182 kr baserat på 154 fler elever än prognosticerat (dnr 2015/118) redan innevarande år 2017. Vi anser att åtgärder som Barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram svårligen kan genomföras på grund av ytterligare barn och elevtillströmning inför verksamhetsåret 2018.
Förslag till beslut:
1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära ramökning om 14.658.182 kr + 17.069.818 kr avseende budget 2018, för att ej behöva effektuera konsekvenser och åtgärder enligt dokumentet bilaga: Ramanpassning med konsekvenser; åtgärder och konsekvenser för budget i balans, daterad 2017-04-07.
2. Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ändra i dokumentet budget 2018, MRP 2018- 2022 för att inkludera begärd ramökning om totalt 31.728 Tkr samt överlämna dokumentet till kommunstyrelsen.
3. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till investeringar avseende 2018-2022.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer