Arkiv
Naturreservat längs Göta Älv och Lillån?
Miljöpartiet har alltså motionerat om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård. Området inkluderar det omstridda området Mariedal Östra. Motionen remitterades till flera olika nämnder. Idag (måndag) behandlade miljö- och hälsoskyddsnämnden motionen. I gårdagens blogg gav jag en (mycket) kort sammanfattning av förvaltningens förslag till yttrande om motionen. (Se ”Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC”.)
Protokollet från miljö och hälsas sammanträde har naturligtvis inte hunnit bli klart än, men enligt uppgift så blev nämndens beslut inte riktigt som förvaltningen hade föreslagit. Förvaltningen hade tänkt sig ett yttrande i tre punkter. (Se återigen ”Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC”.) Nämnden strök två av punkterna och beslutade enhälligt att:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”
Miljöpartiets motion om inrättande av ett naturreservat har också behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. Motionen diskuterades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 1 februari och nämnden beslutade också om ett svar.
Som underlag för samhällsbyggnadsnämnden låg en tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen med ett förslag till yttrande. Skrivelsen började med att definiera vad ett naturreservat är:
”Naturreservat är ett permanent skydd för området som pekas ut, vilket för naturområden som konstaterats har ett högt naturvärde är en säkerhet för dess fortsatta vara.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen håller med motionärerna om att det finns värdefull natur i området, vilket redan kommunens översiktsplan har gjort, men:
”Kommunens tidigare uppmärksammande av att området redan har värdefull natur bör inte likställas med att det lämpar sig för naturreservat.”
Tjänsteskrivelsen var inte särskilt positiv till motionen och att inrätta ett naturreservat.
Skrivelsen menar att det kanske finns områden i kommunen som har ännu värdefullare natur och kanske lämpar sig bättre som naturreservat. Det kan också bli dyrt med naturreservat eftersom det ska skötas om. Dessutom menar förvaltningen att det finns flera fastigheter i området som skulle påverkas negativt:
”genom mer eller mindre inskränkt äganderätt beroende på hur restriktionerna för reservatet utformas.”
Inrättande av ett naturreservat kan också leda till att kommunen måste betala ersättning till fastighetsägarna. Kommunen kan även förlora intäkter därför att man inte kan avverka området. En del av skogen ägs också av Vargön Alloys, trots att själva marken är kommunal (Önafors 5:3).
Ett naturreservat skulle även kunna:
”hämma utvecklingen av en eventuell hamn i Vargön på andra sidan Göta Älv.”
Se där något positivt med ett naturreservat… (Skriver jag ironiskt.)
Tjänsteskrivelsen anser slutligen att motionärernas förslag om att:
”utveckla området med bättre tillgänglighet för det lokala friluftslivet är en mycket god intention.”
Men gång-, cykel- och ridstigar, fågeltorn, informationstavlor och säkra grillplatser kan, menar tjänsteskrivelsen, genomföras utan att området blir till ett naturreservat.
När samhällsbyggnadsnämnden, dvs politikerna, behandlade ärendet kom den fram till att föreslå att:
”kommunfullmäktige avslår motionen om att inrätta ett naturreservat längs Göta älv och Lillån.”
Det betydde med andra ord att nämnden var negativ till motionens krav att inrätta ett naturskyddsområde…
Motiveringen var:
”Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”
Motiveringen andas trots allt inte ett totalt avståndstagande från motionens förslag.
En som antagligen var mycket besviken på nämndens beslut var ordförande Anders Wiklund (MP). Wiklund var nämligen en av motionärerna. Han reserverade sig i och för sig inte mot beslutet, utan nöjde sig med att lämna en protokollsanteckning.
”Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Jag tycker dessutom att vi har ett ansvar som sträcker sig utanför vår egen person och längre än vår egen generation. Enligt Vänersborgs ÖP 2017 ska området utmed Göta älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse. Miljöpartiet motionerar att detta området skyddas permanent från exploatering, med ett kommunalt naturreservat.”
Ordförande Wiklund (MP) fortsätter:
”I grönplanen skrivs viktiga värden för området fram: Området utvecklas som närströvområde med ökad tillgänglighet. Områden med ekar på kommunal mark bevaras och sköts så att landskapsbilden och de biologiska värdena består. Lövskogarna sköts så att deras värden som lövskogar består. Kulturvärden värnas och utvecklas. Landskapsbilden kring Lillån och Göta älv med små åkrar, betesmarker och ekar bevaras. Bruksmiljöerna kring Önafors bevaras och lyfts fram. Strandskogen och åmiljöerna bevaras och undantas från all exploatering och sköts så att de gynnar kungsfiskaren. Skogen mot älven och Vargöns industrier bevaras och sköts så att den kan fortsätta att utgöra ett skydd mot störningar. Området är särskilt lämpat för det lokala friluftslivet. Det ska vara nära till grönområden, för att ge alla en möjlighet till naturupplevelser inpå husknuten. Naturen är också en plats för rekreation, skönhetsupplevelser och för ökat välbefinnande.”
Wiklund nämner också områdets lämplighet som skolskog. Och här är det nog det område som redan är detaljplanelagt, dvs Mariedal Östra, som han tänker på.
”Alla barn i förskola och skola borde få möjligheten att upptäcka, lära och leka i en skog på gångavstånd som det är lätt att ta sig till utan att behöva korsa vägar med mycket trafik.”
Och visst har Wiklund rätt. Jag kan bara inte låta bli att förvånas över att miljöpartiet offrade en stor del av skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut, trots att samma argument gällde där…
Miljöpartiet kämpar för sitt Mariedal Östra, det är beundransvärt. Även om jag kan tycka att partiet ofta fokuserar alltför mycket på området… Men det är nog så att andra partiers ledamöter påverkas, och dessutom är invånarna kring området tämligen aktiva för att bevara, om än inte hela området, så åtminstone Mariedal Östra. Jag var själv där i höstas och fick en guidad visning. (Se ”Mariedal Östra”.) Då slutade jag bloggen med följande ord, och de är nog tillämpbara än:
”Men sanningen är nog att det spelar ingen roll vad varken miljöpartiet eller vänsterpartiet tycker, den kommande exploateringen lär snart vara ett faktum ändå.”
Jag är dock tämligen säker på att kommunen hur som helst tänker bevara en stor del av området längs Göta Älv och Lillån. Som det bland annat stod i tjänsteskrivelsen från miljö- och hälsoskyddsnämnden:
”gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors”
.
PS. Hela Anders Wiklunds protokollsanteckning kan läsas i samhällsbyggnadsnämndens protokoll som naturligtvis går att ladda ner från ”anslagstavlan” på kommunens hemsida. (Eller genom att klicka här.)
Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC
För min del är nästa vecka unik. Inte ett politiskt möte på hela veckan, varken i kommunen eller Vänsterpartiet. Det skulle ha varit kommunfullmäktige på onsdag, men det blev inställt på grund av för få ärenden. Och trots att det drabbade Vänsterpartiet, och mig själv personligen, så var det ett riktigt beslut som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) fattade.
Ett sammanträde med fullmäktige kostar i runda tal 100.000 kr med lokalhyra, fika, arvoden etc. Det är mycket pengar, särskilt i dessa tider. Tyvärr innebär beslutet att de fyllnadsval som skulle genomföras, bland annat av mig som ersättare i Kunskapsförbundet Väst, blir försenade en månad.
Den från politik lediga helgen utnyttjades till att bese VHC mot Olofström. Det var ett tag sedan jag var i hockeyhallen faktiskt. Förr var det mitt ”tredje hem”, efter Skräcklan och Dalboskolan. Min son spelade nämligen ishockey i bortåt, vad var det?, 10-12 år…
Jag blev onekligen lite nostalgisk när jag trädde in i hallen – samma cafeteria, Percy som speaker och naturligtvis Bosse Tallbo vid ”rinkside”. Tallbo visade mig den nya sittläktaren och jag fick äran att sitta där under sistaperioden. Varma och go’a stolar…
VHC är Västergötlands nästa största hockeyklubb med nästan 400 aktiva spelare. Jag rekommenderar alla att ta en (minst) billott när Tallbo och VHC:arna dyker upp vid Gågatekrysset framåt slutet av april. Överskottet går till ungdomssektionen. För övrigt fick ungdomarna från VHC ett välkommet ekonomiskt bidrag från Odd Fellows idag.
Det är jämnt i mitten av tabellen, AllTvåan Södra, så dagens vinst för de gulsvarta var viktig. Matchen slutade 5-0 till Vänersborgs Hockey Club, efter en strålande förstaperiod (slutade 3-0).
Det blir dock andra politiska möten kommande vecka. De fem ”viktigaste” politikerna i kommunen, dvs ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Henrik Harlitz (M) – har möte imorgon måndag. Vad KSAU ska diskutera har jag ingen aning om, men frågor som tas upp brukar hamna på kommunstyrelsens bord några veckor senare. (Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är den 27 februari.)
Lutz Rininsland (V) är på sin blogg tidigare ute än många andra. (Rininsland är inte längre ”redaktör” och ansvarig för partiets hemsida.) Han beskriver i sin blogg vad förvaltningarna och tjänstemännen arbetar
med och som snart hamnar hos politikerna ”på allvar”. Det jobbas just nu med årets viktigaste ärende – Mål- och Resursplanen 2020-2022, dvs budgeten för nästa år. Du kan med fördel läsa ”Inte i juni, bättre i november”, ”Nu är det på gång” och imorgon kommer fortsättningen på den sistnämnda bloggen (se ”Vad får vi veta om MRP 2020?”; 11/2).
På fredag ska budgetberedningen träffas igen (=KSAU och en representant från varje parti som inte är representerade i KSAU). Då bör partierna ha meddelat sin syn på budgetläget och de olika nämndernas och förvaltningarnas redovisningar. Den 27 februari ska kommunstyrelsen sedan besluta om nämndernas ”budgetramar”. Det är ingen överdrift att påstå att det ser tufft ut. Nämnderna, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, brottas med stora problem. Verksamheterna kräver betydligt mer pengar, pengar som ”inte finns”. I varje fall inte om inget drastiskt görs… Den antagna M-KD-budgeten (i riksdagen) gör det inte heller lättare för kommunerna. Slutgiltigt beslut om budgeten fattas av kommunfullmäktige i juni.
Imorgon måndag har även miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträde.
Nämnden har egentligen bara två ”riktiga” ärenden, ”Svar på motion om upprättade av naturreservat längs Göta älv och Lillån till Restad Gård” och ”Yttrande över Samråd om detaljplan för Källeberg”.
Miljöpartiet har i en motion från 22 augusti 2018 föreslagit att kommunen inrättar ett naturreservat längs älven och Lillån. Miljöpartiet griper egentligen efter det sista halmstrået för att bevara Mariedal Östra. (Kanske är partiet för övrigt inte ensamt om det.)
Mariedal Östra har varit på tapeten i snart 10 år tror jag. Det finns en detaljplan för området och det är egentligen bara för politikerna att trycka på knappen. Men i många viktiga omröstningar de senaste åren så har miljöpartiet kunnat agera vågmästare. Och då har partiet egentligen gått med på allt de andra partierna har föreslagit – mot att Mariedal Östra inte exploaterades.
I nämndens underlag imorgon så presenteras en karta från kommunens Grönplan. På kartan har förvaltningen markerat områden med kända naturvärden och/eller sociala värden.
Förvaltningen har inte markerat området där det finns en detaljplan, dvs Mariedal Östra – se nedan.
Mariedal Östra är alltså inte markerat på kartan från Grönplanen. Det är således inte ett område med ”kända naturvärden och/eller sociala värden”. Som miljöpartiet anser i sin motion.
Jag vet inte hur nämnden tänker kring naturreservatet. En gissning är att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut:
”1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att delvis (OBS! Notera ordet ”delvis”; min anm) bifalla motionen genom att gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors.”
”2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka ytterligare delar av det område som föreslås i motionen som skulle kunna ingå i ett naturreservat.”
”3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”
Det finns anledning att återkomma till denna fråga, om inte annat den dag ärendet kommer upp i fullmäktige.
Det andra ärendet har också dragits i långbänk. Det finns som synes många sådana frågor i kommunen. Denna gång handlar det om Dahlbergs Slakteri – fast liksom indirekt.
Det har arbetats fram en detaljplan för Källeberg i Brålanda – se nedan (pilen pekar på Dahlbergs Slakteri).
I underlaget står det om syftet med planen:
”utveckla ett nytt bostadsområde i Brålanda, i ett attraktivt läge med närhet till det framtida tågstoppet. Planen möjliggör för bostadsbyggande i olika former; flerbostadshus, mindre rad-/parhus samt småhus. Planen möjliggör även för park- och grönområde, torgyta, skolverksamhet samt centrum- och verksamhetsområde samt säkerställer infarter, vägar och stråk inom området.”
Det är egentligen bara ett problem med planområdet – Dahlbergs Slakteri…
I underlaget står det:
”I dagsläget förekommer luktstörningar från Dahlbergs slakteri, främst från hanteringen av slaktavfall. De största störningarna finns inom en radie av 200 m men luktstörning förekommer även på större avstånd och kan påverka planområdet. Ett stort antal klagomål har inkommit till miljö- och hälsa. Störande lukt kan bedömas som olägenhet för människors hälsa om den uppnår en viss styrka och frekvens.”
Även Toppfrys ligger i närheten av området, och även från detta företag finns det risk att det kan bli störningar, t ex luktstörningar. Förvaltningen anser därför att en utredning behöver göras med avseende på lukt mm från slakteriet och Toppfrys.
Det finns som sagt anledning att återkomma även till detta ärende.
Kommunal upphandling
I tisdags var det utbildning för barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Kanslichef och biträdande kommundirektör Katrin Siverby redogjorde engagerat, entusiastiskt och mycket kunnigt (naturligtvis!) för de regler och lagar som ligger till grund för kommunens verksamhet. Det handlade bland annat om kommunallagen och förvaltningslagen. Det var som vanligt en mycket givande föreläsning, där deltagarna från nämnden hade möjlighet att ställa frågor. Tyvärr var inte alla ledamöter och ersättare på plats. (Det kan ha berott på kollisioner i kalendrarna.)
Under kanslichefens genomgång ställde nämndens ordförande Mats Andersson (C) en mycket intressant fråga. Den handlade om upphandling. Och är det något som ofta skapar irritation bland kommunens anställda är det upphandlingar som resulterar i priser som ligger högre än hos andra leverantörer. Det kan handla om IT-utrustning som ofta kan köpas för bra mycket lägre priser på Överby eller Torp… Men det handlar också om interndebiteringar i kommunen när det gäller t ex städ och vaktmästeri. Vi, eller i varje fall undertecknad, känner många gånger att det ”rinner ut” onödigt mycket pengar från barn- och utbildningsnämnden till andra nämnder, i synnerhet till samhällsbyggnadsnämnden…
Men framför allt handlar det om en annan upphandling, och det var det som Andersson frågade om…
Det finns många lokala företag och entreprenörer som har funderingar kring kommunala jobb. Det kan handla om företagare som anser sig kunna utföra t ex grävarbeten betydligt snabbare och billigare än kommunen själv.
Mats Andersson nämnde kommuner som har lite annorlunda regler kring det här. Bengtsfors kommun är ett exempel. I Bengtsfors finns det något som kallas ”utmanarrätt”.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) beskriver utmanarrätt, eller utmaningsrätt, på detta sätt (se ”Utmaningsrätt eller utmanarrätt”):
”en initiativrätt till en prövning av om en upphandling ska genomföras.”
Tanken är att pröva och förbättra den kommunala verksamheten både kostnads- och kvalitetsmässigt. Det betyder att en kommun kan ge lokala (eller andra) företagare möjlighet att lämna önskemål om att utföra arbeten som annars skulle ha gjorts i kommunal regi.
SKL skriver att utmaningsrätt innebär att:
”Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten.”
Kommunens syfte är självklart att använda kommuninvånarnas skattepengar så effektivt som möjligt.
Bengtsfors är en kommun som har infört utmanarrätt. Bengtsfors skriver så här på sin hemsida:
”Om du anser att du kan driva en verksamhet bättre eller billigare än kommunen har du möjlighet att utnyttja den så kallade utmanarrätten.”
Om något företag antar utmaningen så prövar och utreder kommunen om det finns möjlighet att tillämpa utmaningsrätten. Sedan beslutar kommunstyrelsen (i Bengtsfors) om verksamheten ska konkurrensutsättas.
Det betyder vad jag förstår att kommunen helt och hållet själv bestämmer vilka områden/vilka projekt som ska konkurrensutsättas. Det står följaktligen kommunen fritt att avslå utmaningen. Det är beroende av ett politiskt beslut i varje enskilt fall.
Det handlar därför inte om, som jag ser det, att privatisera kommunens verksamheter. För min del är jag som ”god vänsterpartist” absolut motståndare till att privatisera välfärden. Det ska inte vara så att t ex förskola, skola eller äldrevård ska konkurrensutsättas för att skapa vinster till olika riskkapitalister. Det handlar istället om, i varje fall som jag tolkar (och vill ha) det, att företag kan få utföra begränsade och väl definierade projekt med tydliga direktiv, framför allt av ”teknisk-praktisk” karaktär, t ex grävarbeten. För övrigt arbeten som i många fall redan nu utförs av externa utförare, i varje fall när de är i ”större skala” som t ex VA-dragningen längs Vänerkusten.
Jag kan inte på rak arm säga hur denna utmanarrätt ska utformas på ett rätt och riktigt sätt. Det blir naturligtvis också en del arbete med kravspecifikationer och anbud, det inser jag. Vilket i sin tur kan medföra risker för en viss byråkrati. Men vad jag förstår så är det i varje fall helt möjligt att undanta t ex välfärdstjänster. Det är viktigt.
Men det förefaller hur som helst som om kommunen och dess invånare och företag skulle kunna hitta en ”win-win”-situation. Därför borde kommunen åtminstone utreda frågan om att införa utmaningsrätt. Kommunen måste hitta sätt att spara pengar, så att mer kan satsas på barn och unga, gamla och sjuka.
För övrigt slutade utbildningsdagen för barn- och utbildningsnämndens ledamöter med att all (nästan) personal på barn- och utbildningsförvaltningen presenterade sig och redogjorde för vad de arbetade med. De uttalade också förväntningar på nämnden och dess ledamöter…
Presentationen var ett nytt grepp och det var väldigt trevligt att få ansikten på de namn man ser i utredningar, yttranden, mail etc.
Det var en bra och lärorik förmiddag – som gav upphov till en del oväntade tankar…
Väne Ryrs skola
Under veckan som gått har jag som bekant dykt ner i kommunens diarium. Där hittade jag inte bara kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 (se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar” och ”Mer om kommunens uthyrning”), utan också några enstaka handlingar om skolan i Väne Ryr. Jag började ögna i dem lite förstrött, men insåg ganska snabbt att det nog var lika bra att begära ut alla handlingar som hade med skolan att göra – från typ de senaste månaderna. Det verkade nämligen ha varit en del ”strul”.
Det var ganska många handlingar, hela 33 stycken…. De flesta handlingar bestod av mailväxlingar mellan föräldraföreningen i Väne Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var också ”inblandad”.
Idag fick jag se i TTELA att det tydligen inte bara har varit jag som tittat närmare på Väne Ryr. Ordförande Andersson intervjuades nämligen om stängningen av skolan… (Se ”Väne Ryrs grundskola är inne på sista terminen”.)
Bakgrundshistorien till intresset för skolan i Väne Ryr, och de många handlingarna i diariet, är naturligtvis besluten i kommunfullmäktige 2013 och framför allt 2017 om Väne Ryrs skola.
Den 30 januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att öppna förskola, förskoleklass och fritidshem i Väne Ryr höstterminen 2013. Dessutom skulle en grundskola 1-3 öppnas på försök i tre år hösten 2014. Jag var själv med och fattade beslutet, till skillnad från de borgerliga partierna (som styrde kommunen då) och sverigedemokraterna.
Det fanns emellertid ett villkor förknippat med grundskolans öppnade, ett mycket viktigt villkor…
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Vi som stod bakom beslutet såg detta villkor mest som ”formalia”. Vi var helt övertygade om att skolan skulle locka till sig betydligt fler elever.
Det blev inte så. Det blev färre än 15 elever som valde och gick i skolan…
Det var en överraskning – och en besvikelse. Det visade sig att fler än hälften av barnen i ”upptagningsområdet” hade valt andra skolor, företrädesvis i Trollhättan. Vårdnadshavarna hade så att säga ”röstat med fötterna”. De hade därmed faktiskt också valt bort skolan i Väne Ryr. För i detta läge kunde ju rimligtvis inte kommunen fortsätta att bedriva skola.
Fullmäktiges beslut var otvetydigt. Skulle det i fortsättningen bedrivas skola 1-3 i Väne Ryr så krävdes det minst 15 elever. Vänsterpartiet stod för beslutet från 2013. Fullmäktiges villkor var inte uppfyllt och därför skulle skolverksamheten avvecklas.
Men så blev det inte riktigt…
Frågan om Väne Ryrskolans vara eller inte vara hamnade återigen i kommunfullmäktige. En majoritet i fullmäktige (S+C+MP+SD+VFP) ville i maj 2017 ge skolan en chans till. Det formella skälet för beslutet var (citerat från fullmäktiges underlag):
”den lokalbristsituation som för närvarande råder inom grundskolan och att det vore oekonomiskt och ogenomtänkt att i det sakläget stänga grundskoleverksamheten vid Väne-Ryrs skola.”
Den 23 maj 2017 förlängdes därför ”försökstiden” ytterligare två år. Med samma villkor som tidigare:
”Kommunfullmäktige förlänger prövotiden för öppethållande av grundskolan årskurs 1-3 i Väne-Ryr till år 2019 enligt samma premisser som framgår av fullmäktiges beslut 2013-01-30, § 1.”
Beslutet betydde att invånarna i Väne Ryr fick ytterligare två år på sig att visa att de ville ha kvar grundskolan 1-3 i Väne Ryr. Men samma villkor gällde alltså – skolverksamheten skulle upphöra om det fanns färre än 15 elever i åk 1-3 efter prövotidens utgång.
Så blev det då december 2018. Och det visade sig återigen att elevantalet understeg 15…
Den här gången var slutsatsen given. Fullmäktiges villkor om minst 15 elever var inte uppfyllt. Och det kunde bara betyda en sak – fullmäktiges beslut ska verkställas.
Det är viktigt att notera att det inte ankommer på fullmäktige att fatta ett nytt beslut, beslutet från 2017 ska helt enkelt verkställas. Och det är barn- och utbildningsnämndens uppgift, i praktiken barn- och utbildningsförvaltningens. Nämndens ordförande Mats Andersson (C) skrev i ett mail den 26 november 2018:
”frågan [är] redan avgjord i kommunfullmäktige och kommer inte att behandlas ytterligare i KF. Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att effektuera beslut i frågan efter sammanräkning av antalet elever.”
Det smärtade nog ordförande, som på sätt och vis är den som ”utverkade” att prövotiden skulle förlängas med två år, att de flesta vårdnadshavare i Väne Ryr återigen hade valt bort bygdens skola… (Precis som det smärtade vissa vänsterpartister redan 2017.)
I dagens TTELA-intervju framgår ordförande Anderssons vånda tydligt:
”Det är trist att grundskolan i Väne Ryr måste lägga ner och jag lider med barn och föräldrar.”
Mats Andersson (C) säger vidare i intervjun:
”Men kommunfullmäktiges riktlinjer är tydliga och de måste vi följa.”
Och det är helt riktigt. Men samtidigt är det viktigt att ha i minnet att Andersson och centerpartiet själva stod bakom just detta beslut i fullmäktige.
Den 17 december (2018) meddelade således förvaltningschefen de berörda vårdnadshavarna:
”Från och med höstterminens start 2019-08-19 kommer inte grundskola bedrivas i Väne Ryr. Grundskola omfattar förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem.”
Och rektorn på Öxnereds skola skrev till föräldrarna den 14 jan 2019:
”Inför höstterminen 2019 kommer nuvarande elever på Väne Ryrs skola att erbjudas skolplacering och fritidsplacering på Öxnered skola (se tidigare utskick från barn och utbildningsförvaltningen).”
Ryrskolans föräldraförening har haft synpunkter på tiden för ”elevräkningen”. Men jag har lite svårt att se logiken i vårdnadshavarnas resonemang. I fullmäktiges beslut står det tydligt ”till år 2019”. ”Till år 2019” betyder till och med den 31 december 2018. Således ”räknades” också eleverna i december. Och eleverna var alltså färre än 15.
Här vill jag återigen flika in en kommentar med anledning av dagens artikel i TTELA. Man kan nämligen få intrycket att skolverksamheten avvecklas därför att elevprognoserna för nästa läsår eller de kommande åren säger att det blir färre än 15 elever. Det är inte korrekt. Kommunfullmäktiges beslut 2017 innebar att det skulle gå minst 15 elever i Väne Ryr nu i december.
Det var självklart olämpligt att avveckla Väne Ryr-skolan vid det senaste årsskiftet, mitt i läsåret. Det hade inte varit bra varken för eleverna eller verksamheten. Därför beslutade BU-förvaltningen att inget skulle ske med skolan förrän läsåret slutade i juni. Först till hösten blir alltså Öxnereds skola Väne Ryr-elevernas ”hemskola”. Och då gäller naturligtvis samma regler kring t ex fritids och skolskjuts som för alla andra elever och vårdnadshavare i Vänersborg.
Jag förstår att de vårdnadshavare som har barn på skolan i Väne Ryr är besvikna. Skolan ligger förhållandevis nära hemmet, det är lätt att lämna och hämta barnen, de får gå i en liten skola etc.
Men fullmäktige har fattat beslut. Och trots att skolverksamhet 1-3 har pågått under 5 års tid så är alltså elevantalet fortfarande mindre än 15. De flesta vårdnadshavare har faktiskt valt bort skolan… Och det är inte försvarbart att bedriva en grundskola med så få elever. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synpunkt och det är inte försvarbart med tanke på barnen. Så få elever begränsar t ex antalet kompisar. Det får också negativa pedagogiska konsekvenser med så få elever uppdelade i tre årskurser.
I fortsättningen kommer det enbart att vara förskola i Väne Ryrs skola.
Mer om kommunens uthyrning
Det har varit en händelserik helg på Sportcentrum.
Igår lördag vann Ryssland återigen VM-finalen i bandy. På övertid prickade Almaz Mirgazov in 6-5. Det var en rättvis seger trots besvikelsen i svensklägret. Och idag, söndag, firade kommunen sin 375:e födelsedag. Trots den inledande besvikelsen, strömmen gick, så blev det succé. A-hallen passade nämligen utmärkt för firandet. En stor scen var uppbyggd med stolar och bord framför. Det betydde att vänersborgarna kunde inmundiga Vänersborgsbakelsen samtidigt som de avnjöt informationen och underhållningen från scenen. Ett mycket bra grepp.
Först ut på scenen var den nye ordföranden i kommunstyrelsen Benny Augustsson (S). Det visade sig att Augustsson hade växt upp i stort sett samma områden som undertecknad. Dock är Augustsson betydligt yngre så vi fick nog aldrig mötas varken på lekplatserna, skolorna eller fotbollsplanerna… Det visade sig också att Augustsson är ett entusiastisk bandy-fan. Vilket kanske inte var helt oväntat. Det verkar alla socialdemokrater i Vänersborg vara…
Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) intervjuades också
från scenen. Levin firade inte bara kommunens födelsedag, hon blev också mormor idag! (Grattis Annalena!)
För övrigt visade många av kommunens nämnder och förvaltningar upp sig för allmänheten. De informerade och svarade på frågor. Många politiker var naturligtvis också på plats.
I veckan som gick dök jag som bekant ner i kommunens diarium. Där hittade jag bland annat kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019. Och den skrev jag om i min förra blogg. (Se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar”.)
Signaturen ”Rune” kommenterar ofta mina bloggar. Rune är mycket insatt i kommunala frågor. Det märks tydligt oavsett vilken blogg som hen än kommenterar. Och det visade Rune återigen i sin senaste kommentar. (Jag tycker egentligen att Rune borde börja blogga…)
Dessutom får Runes kommentar en hel del begravda politiska minnen att återuppstå…
Rune tycker inte att 17.250 kr i hyra för en elitseriematch i Arena Vänersborg är särskilt dyrt för IFK Vänersborg:
”… för denna hyra får IFK full support från kommunens personal. … Under cirka 6 timmar arbetstid mestadels utanför ordinarie dagtid är det flera vaktmästare, ismaskinsförare, etc arbetar. Efteråt ska dessutom kommunen städa arenan efter publik på ca 2000 personer, städa toaletter, duschutrymmen och ta hand avfall.”
Och det är klart, är det på detta sätt (vilket jag inte betvivlar) och man börjar räkna på det… Rune har nog inte helt fel. Matchhyran torde till stor del ätas upp…
Nu menar jag inte att kommunen snabbt ska höja hyran för IFK. Kommunen måste fortfarande göra en bra och rimlig avvägning mellan sina kostnader och servicen till allmänheten i form av stöd till kommunens föreningar. Den avvägningen måste kultur- och fritidsnämnden göra.
Rune tar upp fler saker i sin kommentar, bland annat reklamen.
Det finns mycket företagsreklam inne i arenan. Den har vi nog alla sett. Rune skriver att reklamen:
”genererar intäkter till IFK helt utanför kommunens kontroll trots att det är kommunens personal som ordnar uppsättning och nedtagning.”
Och är det så som Rune skriver, att IFK inte betalar kommunen för denna tjänst, så är det läge för omprövning.
När det gäller kommunens fortsatta gratisreklam för IFK:s matcher på sin hemsida så hoppas jag att ”någon” snart tar tag i detta. Den 29 mars 2018 beslutade ju kommunfullmäktige att anta Jonathan Axelssons (M) och min motion (V) ”gällande bidrag avseende marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”).
Fullmäktiges beslut innebar att Vänersborgs kommun ska utarbeta ett regelverk kring kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring. Alla bidrag som finns i kommunen ska också bli kända av alla och reglerna för att erhålla dem bli tydliga och transparenta. De ska bland annat finnas samlade på kommunens hemsida. Vänersborgarna ska också uppleva att likabehandling råder och att besluten följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Alla ska kunna läsa vem som ansöker om bidrag och vilka som får, och hur mycket, samt motiveringen.
Jag har inte hört ett om ord om vad som har hänt med arbetet kring regelverket sedan fullmäktiges beslut för snart ett år sedan…
Rune fortsätter i sin bloggkommentar:
”Å hur var det nu igen… hur involverade är kommunen i arenans biljettsystem?”
Wow! Arenans biljettsystem. Den frågan hade jag helt glömt bort. Efter en sökning hittade jag följande i en blogg från den 9 april 2013 (se ”Uthyrningen av arenan”):
”Även frågan om biljettsystemet var uppe på mötet mellan kommunen och IFK. IFK ville diskutera också detta med kommunen. IFK vill nämligen att kommunen ska betala systemet. 455.627 kr. Det vill inte kommunen…”
Det var på den tiden mycket diskussion kring vem som skulle betala. Det fanns inga, vill jag minnas, skriftliga avtal utan allt hade gjorts upp mellan ”skål och vägg” mellan kommunen (läs S Anders Larsson, S) och IFK. Jag har ingen aning om vem som till slut betalade biljettsystemet. Kanske har Rune det. Det kan nog vara läge att ställa denna fråga till kultur- och fritidsnämnden…
Rune undrar också varför inte alla kommunens idrotts- och fritidsanläggningar finns med i kultur- och fritidsnämndens prislista. Det vågar inte jag svara på, kanske är det också en fråga att skicka vidare till kultur- och fritidsnämnden…?
Runes kommentar ger nog anledning till ännu fler frågor. Hen tar upp Brätte och skriver:
”Jag tänker bland annat på kommunens anläggning som är Brätte ridanläggning. Den verkar leva helt eget liv och VRF har satt sin egen prislista på uthyrning helt utan kommunens inblandning tillika stor fasadreklam på kommunens fastighet.
Täcker arrendet kommunens kostnader ? Varför arrenderas denna anläggning ut ?”
Jo då, även Brättes ridanläggning har diskuterats tidigare. Jag glömmer aldrig när jag fick en kommentar på en blogg för nästan exakt tre år sedan mitt under kommunens födelsedagsfirande(!) (7 feb 2016 – ”Ingen bra födelsedagspresent! Om rampen på Brätte.”). Kommunfullmäktige hade tidigare den veckan 2016 beslutat att bygga en ramp för människor med funktionsnedsättning på Brätte Ridskola. Kommentaren var (och den kom inte från Rune):
”Det finns en handikappramp, donerad av privatperson, längs med ena ridhuset.”
Kommunfullmäktige hade alltså beslutat om en ramp fast det redan fanns en…
Men det var inte det som Rune kommenterade. Det var bara jag som råkade minnas… Men det finns kanske hur som helst anledning att skicka Runes frågor vidare till kultur- och fritidsnämnden…
Runes kommentar på min förra blogg får mig att undra om det kanske inte är så att kultur- och fritidsnämnden borde ta sig en funderare och sedan diskutera frågorna kring uthyrning av kommunens fritidsanläggningar ett varv till – och ta ett helhetsgrepp. Som Rune avslutade sin kommentar:
”Det är rätt och riktigt att hyra ut kommunens lokaler och anläggningar för att täcka del av verksamhetskostnaden men det är lika viktigt att ”allt är med” så att det blir rättvist och transparent för de som hyr och inför kommunens skattebetalare.”
PS. Runes kommentar kan du läsa i sin helhet om du klickar här.
Hyra av kommunens fritidsanläggningar
I veckan återfanns kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 i diariet. Prislistan visar vad det kostar att hyra kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Och det gör ju de flesta av t ex kommunens idrottsföreningar.
Kommunen har självklart kostnader för anläggningarna. De kostar inte bara pengar när de anläggs. Eventuella lån ska betalas tillbaka med ränta. Fritidsanläggningarna inklusive omklädningsrum ska också skötas om; det ska städas, klippas gräs, göras rent, isar ska spolas upp och skötas etc. En del av dessa uppgifter tar föreningarna ibland själva hand om.
Kommunen tar ut hyror när föreningar vill använda anläggningarna – för att få täckning för sina kostnader. Det är inget konstigt.
Det är inte heller konstigt att kommunen ”subventionerar” hyrorna. Det kan bli alltför dyrt att ta ut full kostnadstäckning. Föreningarna drivs ideellt och kommunen ser gärna att invånarna håller sig i trim, särskilt ungdomarna. Det ligger i kommunens intresse att invånarnas hälsa blir bättre och att det finns fritidsaktiviteter. (Det är också därför som alla föreningar kan söka, och få, olika typer av bidrag.)
Det gäller därför för kommunen att göra en bra avvägning mellan kostnader och service till allmänheten. Hur väl kommunen lyckas kan det råda delade meningar om. Föreningarna tycker säkert att planhyrorna är alldeles för dyra och vem vet, en del skattebetalare tycker kanske att kommunen ska prioritera annat, som t ex skolor.
Det är svårt att uttala sig om huruvida kommunen har hamnat rätt i sin prislista, men man måste komma ihåg att det handlar om att just hitta den ”rätta” avvägningen mellan olika intressen.
Eftersom det finns ett stort intresse av kommunens jätteinvestering vid Sportcentrum kan det kanske vara lite extra intressant att titta på hyrpriserna för Arena Vänersborg.
Hyrorna för arenan varierar. Det kan bero på om det ligger is på pisten eller inte, om det är säsong eller inte, om det är idrott (företrädesvis bandy) eller andra evenemang. Det är också olika hyror om det är kommunen själv som hyr eller om det handlar om föreningar från andra kommuner.
Så här ser hyran för arenan ut på försäsongen:
Här är hyran för arenan under seriesäsongen:

IFK Vänersborg får betala ganska mycket för sina elitseriematcher. Det var nog till och med mer än vad jag hade trott. Det är också en väldig skillnad mellan elitseriematcher och övriga seniormatcher.
Det kan vara intressant att jämföra med vad själva arenan kostar. Den kostar netto 20 miljoner kronor per år. Det blir 54.794 kronor per dag – 2.283 per timme (natten inräknad). Det betyder att IFK:s matcher ger hyfsat bra intäkter till kommunen.
När det gäller externa lag så är upplägget annorlunda. Här får IFK Vänersborg, Blåsuts bandyklubb och Vargöns bandyklubb under försäsongen tider som de kan hyra ut. Och för arbetet med uthyrningen, och gott värdskap, utgår en ersättning till klubbarna på 20%.
Det är naturligtvis ett sätt för klubbarna att förstärka sin kassa, samtidigt som kommunen avlastas en del arbete. Jag vet inte om andra klubbar har liknade överenskommelser, t ex om någon extern förening vill hyra konstgräsplanen i Brålanda.
Den som vill hyra arenan för evenemang och konferenser får betala följande hyror:
Anm. I hyran ingår inte kostnaderna för golvbeläggning och tilläggsutrustning.
Det går också att enbart hyra konferensrum och/eller entrén, men de hyrorna redovisar jag inte. Sedan ska det också sägas att det kan ordnas ”specialhyror”:
”I särskilda fall när en kund bokar återkommande större evenemang eller för Vänersborgs kommun viktiga arrangemang ska det vara möjligt att offerera på annan nivå än vad som grundprislistan anger.”
Det kan vara rimligt. Även om det kan vara svårt att avgöra vad som är ett ”viktigt arrangemang”. Kommunstyrelsen har t ex bestämt att bandy-VM är det.
Om någon inom Vänersborgs kommun, t ex någon nämnd eller förvaltning, hyr arenan för konferenser och evenemang så betalas bara halva hyran.
Det är väl också rimligt kan man tycka.
Och till sist, som en jämförelse – vilken hyra erlägger Vänersborgs IF och Vänersborgs FK för konstgräset på Vänersvallen Norra?

Vill du veta mer om hyror av kommunens fritidsanläggningar så kan du ladda ner hela prislistan från kultur- och fritidsnämnden här.
I dag spelar Sverige VM-final mot Ryssland kl 16.00 i arenan. Och imorgon firar Vänersborg sin 375-årsdag – fast i Idrottshusets A-hall.








Senaste kommentarer