Arkiv

Archive for november, 2023

Sund Sampo lägger ner projektet (4)

14 november, 2023 5 kommentarer

Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.) 

Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall. Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)

De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år… 

Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.

Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…

Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.

Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.

Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.

På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:

“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”

Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):

“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”

Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.

Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:

“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”

Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.

“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”

Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.

Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB. 

Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.

I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:

“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”

Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)

===

Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.

Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.

Anm. Se också ”TTELA och Sund Sampo”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön

Sund Sampo, Tjeckien (3)

14 november, 2023 1 kommentar

Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.

De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.

”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”

I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.

Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.

På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.

PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…

PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):

“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”

Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.

Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?

Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)

Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.

Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”. Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.

Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.

Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:

”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”

Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:

“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”

Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning “Odlingen är avslutad”):

“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”

Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…

Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.

Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön

Sund Sampo?? (2)

13 november, 2023 11 kommentarer

Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)

Sund Sampo? Vad är det för ett företag?

Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.

Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016. Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.

Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien… 

Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.

Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:

“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”

Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.

Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”. Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!

Jag sökte vidare…

Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.

Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:

  • Ondřej Motyka blev verkställande direktör
  • Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
  • SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.

Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.

Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan. 

Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar. 

Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…

Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:

”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”

Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:

”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”

Det låter nästan för bra för att vara sant…

Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…

”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”

Det skrev jag i lördags.

När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.

Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…

Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön Etiketter:

Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)

12 november, 2023 4 kommentarer

I veckan som har gått har alla vänersborgare fått ta del av en fantastisk nyhet. En av världens största industrisatsningar i sitt slag kanske ska göras i Vargön. Det är det tjeckiska företaget Sund Sampo som har lämnat in en förfrågan till Vänersborgs kommun om att etablera verksamhet i Vargön. Företaget har nämligen planer på att investera i en anläggning i Wargöns innovations- och industripark, dvs det gamla hamn- och industriområdet. TTELA skrev om satsningen i torsdags (se TTELA “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”) och i fredags intervjuade P4 Väst kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se P4 Väst “Kommunalrådet om megaprojektet på lilla orten: Fantastiskt”).

Reaktionerna är översvallande. Kommunen tycks genuint intresserad, och kanske till och med applåderar satsningen. Kommunen ser framför sig att köpet av området 2010 äntligen ska betala sig. Då köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr och investerade sedan ytterligare 22 miljoner i gator, VA etc. På LinkedIn gratulerar olika lokala företagare Sund Sampo och tycks sträcka ut en hand för framtida samarbete. Även på Facebook hittar vi många positiva människor. Och det kanske inte är så konstigt.

TTELA skriver:

“Planerna på ett bioraffinaderi i Vargön är gigantiska. Fabriken beskrivs av företagets kontaktperson, Leif Engelthon, som en av de största i världen av sitt slag och att bygga anläggningen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Om sju år ska en miljon ton produkter om året produceras och 500 nya jobb skapas.”

Det skulle betyda oerhört mycket för Vänersborgs kommun och för hela området om dessa planer gick i lås.

TTELA fortsätter att i artikeln beskriva vad Sund Sampos bioraffinaderi i Vargön ska producera:

“Det handlar om flera olika produkter. Största volymen utgörs av dissolvingmassa som används till textilier, djurfoder, förtjockningsmedel, pigment, kemikalier och sprängämnen. Men även bioråolja, hydrocoks, pekiloprotein och konstgödsel ska komma ut från fabriken.”

TTELA uppger att bioraffinaderiet ska tillverka en miljon ton produkter om året och både produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara miljövänliga. Det är helt i samklang med den vision som kommunen har för området i Vargön.

TTELA beskriver företaget bakom den gigantiska satsningen. Sund Sampo har 33 anställda och huvudkontoret ligger i Pardubice i Tjeckien. Företaget har fler kontor i Tjeckien och även kontor i Hudiksvall och Finland. Sund Sampo ska dock inte stå för investeringarna, fortsätter TTELA, utan ett särskilt företag ska bildas, Wargon. Wargon ska bestå av industriföretag som både blir leverantörer av råvaror och kunder till produkterna. Det är emellertid inga andra svenska företag inblandade, utan det handlar om europeiska och utomeuropeiska industrier. Allt enligt TTELA.

Investeringen på 8 miljarder kr ska skapa 500 nya arbetstillfällen. Dessutom ska ett renseri och upplag byggas upp i Grunnebo eftersom det finns ytor där och det är nära till hamnen i Uddevalla. I Grunnebo ska det också uppföras ett kraftverk i egen regi.

TTELA avslutar med att konstatera att företagets kontaktperson Leif Engelthon räknar med att investeringarna ska vara intjänade på tre år.

På LinkedIn bekräftar Leif Engelthon uppgifterna från TTELA och uttrycker sig som om allt är bestämt, även om det är mycket arbete kvar:

“Tänkte ge en glad nyhet, där SUND SAMPO med industripartnern WARGONS kommer att bygga en av världens största bioraffiader med SUND SAMPOs teknologiplattform som har utvecklats i snart 30 år.
Investeringen är på över 700 miljoner euro och industrin förväntas starta 2030, där produktionen kommer att uppgå till cirka 1 miljon ton säljbara gröna produkter. Klimatmässigt kommer vi att binda 3 miljoner ton CO2 och skapa 500 nya gröna jobb.
Men det finns fortfarande mycket arbete att göra innan det första spadtaget tas.”

Det låter fantastiskt, vilket lyft det skulle innebära för Vänersborgs kommun om Sund Sampo förverkligar sina planer i Vargön. Det låter nästan för bra för att vara sant.

Men så börjar man fundera. Och tänka ett varv till. Det börjar poppa upp flera frågor… Och på äldre dagar har man lärt sig – låter det för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

Hur ska ett okänt tjeckiskt företag med 33 anställda utan produktion kunna investera 8 miljarder kronor? Och varför i Vargön? Det är ju bara utländska företag som ska stå för kapitalet, inga svenska, och det är samma företag som ska köpa produkterna… Varför investeras det då överhuvudtaget i Sverige? Och i Vargön när hamnen som ska användas ligger i Uddevalla? I ett gammalt industriområde fullt av föroreningar. Och ett kraftverk i Grunnebo?

Och produktion av dissolvingmassa? Men det är ju inget nytt. Det produceras av en mängd företag i Sverige och världen t ex av Domsjö, Södra (Södra Skogsägarna) och Stora Enso.

Uppgifterna till kommunen och TTELA reser en rad frågor och funderingar. Det är vad jag förstår också ett antal vänersborgare som har ägnat några timmar under helgen åt att söka efter fakta på nätet. Sökningar som i mitt fall gjorde att tveksamheten till uppgifterna om företaget och den stora investeringarna ökade alltmer.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo?? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön Etiketter:

Sikhall 4: Skrivelse till kommunen

9 november, 2023 Lämna en kommentar

I tisdags, den 7 november, skickade Jan G Andersson in en skrivelse till kommunen. Den adresserades till flera politiker och till berörda förvaltningar.

Jan G Andersson är ett känt namn i bygderna i Sikhall och Gestad. Han är bland annat ordförande i Gestads Hembygdsförening. Och faktiskt, Andersson har varit med i diskussionerna kring Sikhall sedan 20 år tillbaka. Han var t ex med på mötet i oktober 2005 i Vänersborgs Segelsällskaps lokaler på Sanden. (Läs mer på “Historien om Magnus Larsson (11)”.) Vid det tillfället kände han inte Magnus Larsson, men det har han hunnit göra senare.

Anderssons skrivelse är rak och tydlig. Han sammanfattar frågeställningarna på ett koncist och förståeligt sätt. Skrivelsen skickades alltså till några som är ”hemma” i kommunhuset och några andra som mer sällan är där – men den borde läsas av betydligt fler… 

===

Kommunens villkor för markbyte

Jag har varit med i processen kring Sikhall med Magnus och kommunen sedan mötena på Sanden kring förköp av det som nu Magnus till delar kan återfå. Kan fortfarande känna den panikkänsla som skapades om inte kommunen förköpte, om möjligt hela fastigheten inkl sommarstugan på fri tomt. De drivande inom kommunpolitiken och Segelsällskapet beskrev hur avstängt Sikhall skulle bli. Många har dusterna varit i Magnus vision för Sikhall för att ge allmänheten tillgång till ett vackrare Sikhall.

Det som drivit Magnus under alla dessa 18 år, är intresset för jord, skog, bilar, båtar och att få utveckla Sikhall.

Politikerna har nu visat att de sett detta och är redo för ett markbyte och försäljning av delar.

I det affärsavtal som nu förhandlas vill tjänstemännen villkora affären med att visionen där mark som berörs, inom 15 år skall vara verkställd till nästan färdigt. I förhandlingarna har de menat att håller inte din affärsplan för det, ska du inte genomföra den.

De har inte lyssnat till Magnus affärsplan som bygger på att genomföra hamnbygget utan att sätta sig i stora skulder, utan bygga efter hand som tomter och sjöbodar säljs.

Ej verkställda villkor ger ett vite på idag 30 000:-/månad tills villkoren är uppfyllda, vid ev. försäljning eller överlåtelse övergår det till nästa ägare. Villkoren gäller även om detaljplanen inte äger laga kraft, med den osäkerhet om hur många tomter kommunen då tillåter avstyckas.

Magnus är inte beredd att sätta hus och hem i ett sådant spel.

Tjänstemännens ställda villkor tolkar jag som ett motdrag till att han fick politikernas förtroende att bli vid marken. Trodde de att Magnus i sin iver att utveckla, skulle skriva på och ge tjänstemännen och kommunen, en hamn för tiotals miljoner alldeles gratis inom 15 år oavsett hur marknaden ser ut.

De måste ge sig så planarbetet kan fortsätta, alternativet är stopp på det mesta, vem vinner på det?

Den förre ägaren till Sikhall Gusten Nilsson hade inga visioner och Sikhalls gård föll i förfall. Havreperiodens ägare Magnus Larsson med sönerna Lille Lars och Store Lars utvecklade Sikhall genom att sätta sig i skuld, det blev konkurs 1886 för tiderna förändrades.

Dagens fritidsverksamheter med läget i Sverige och omvärlden är också osäker. 

Vad skulle hända om Magnus drabbas av sjukdom eller ett sviktande intresse för båtplatser och tomter i Sikhall?

Att lägga en så ond besvärjelse över Sikhalls öde visar på ……………. !

Det borde framgå tydligt vilka avsikter Magnus har med Sikhall efter alla dessa år, utan Tid- och Viteshot.

Med vänlig hälsning

Jan G Andersson

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Sikhall 3: Vad beslutade KF?

8 november, 2023 3 kommentarer

Anm. Fortsättning från bloggen ”Sikhall 2: Livslånga viten”.

Det talas en hel del om “visionen” i förslaget till överenskommelse mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson. “Visionen” är central för krav och viten…

Vilken är då “visionen”?

Magnus Larsson har vid ett tillfälle beskrivit sin “vision” skriftligt. Den 27 september förra året, 2022, skrev han:

“Ända sedan jag blev ägare till Sikhall har det varit min vision att skapa hamn med magasinet, en fyrstjärnig camping, en åretruntöppen butik och tomter.”

Det är inte en särskilt utvecklad vision. Den var också knuten till att en detaljplan skulle upprättas och vinna laga kraft.

I förslaget till överenskommelse beskriver samhällsbyggnadsförvaltningen ”visionen” på följande vis:

“Fastighetsägarens vision för Sikhalls magasin och anslutande areal omfattar utbyggnad av magasinet samt anläggande av en småbåtshamn för bortåt 150 båtplatser och de anläggningar som krävs för småbåtshamnens funktion. Magasinet ska kunna fungera som restaurangverksamhet med bryggor för att kunna ta emot båtburna gäster.”

Det här har kommunens “handläggare” uppfattat i samtal med Magnus Larsson som hans “vision”. De förutsättningar som krävs för “visionens” uppfyllande, och som Magnus Larsson är tydlig med, återges inte. Istället hänvisas det i förslaget till överenskommelse till kommunfullmäktige:

“Genomförande som sker på den areal som ägts av kommunen förenas med vite för att säkerställa ett genomförande av den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges beslut 2023-05-17 § 72.”

Det finns också med en slags “gardering” i förslaget till överenskommelse:

“Utöver praktiskt genomförande av kommunfullmäktigesbeslut 2023-05-17 § 72 regleras fastighetsrättsliga åtgärder som behöver göras i effekter av de åtgärder som Kommunfullmäktigesbeslut medför samt de åtgärder som tidigare uttryckts vilja för i dialogen mellan fastighetsägaren och kommunen.”

Jag citerar hela avsnittet eftersom det är mycket “luddigt” formulerat rent språkligt. Jag kan i varje fall konstatera att Magnus Larsson har uttryckt och beskrivit “visionen” i den dialog han och kommunen har haft. Men det finns ingen skriftlig “vision” som parterna skulle ha enats kring. Och det skulle som sagt knappast vara möjligt. “Visionen”, drömmen, är en sak, verkligheten en annan. Förverkligandet av Larssons “vision” förutsätter att han får sålt eller uthyrt båtplatser, sjöbodar, villatomter osv och att han får tillstånd från t ex byggnadsnämnden och Länsstyrelsen för alla åtgärder som camping, lanthandel, servicebyggnad vid magasinet osv. Det är omständigheter som Larsson varken har rådighet över eller som han i nuläget vet om han får.

Men. Återigen. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver alltså:

“…säkerställa ett genomförande av den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges beslut…”

Vad beslutade kommunfullmäktige i inriktningsbeslutet den 17 maj tidigare i år? Vilken vision låg till grund för fullmäktiges beslut?

Kommunfullmäktige inriktningsbeslut den 17 maj hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken, utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse 2023-02-20, ska utgå från nedan beslutsalternativ 2 med följande beslutstillägg för hamnen;
Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”

I beslutet står det också att fullmäktige har beslutat om följande fastighetsrättsliga lösningar:

  • “…alternativ 2 när det gäller hamnen, det vill säga att kommunen säljer större delen av Sikhall 1:4 men behåller parkeringsplats och iläggningsramp
  • …alternativ 2 när det gäller magasinet, det vill säga att kommunen säljer arrendetomten och vattenområdet runt omkring
  • …alternativ 2 när det gäller viken, det vill säga att kommunen säljer större delen av Hopperud 1:12 väster om badplatsen.”

Det här är hela kommunfullmäktiges beslut.

 Det står inget i fullmäktiges beslut om någon ”vision”. Det står inte heller något om att fastighetsägaren, dvs Magnus Larsson, ska genomföra någon detaljplan. Det står inte något om viten. Det står ”bara” att de fastighetsrättsliga lösningar som kommunfullmäktige vill se ska ske “i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. De fastighetsrättsliga lösningarna i fullmäktiges beslut är tydliga och odiskutabla och är en förutsättning för att arbetet med detaljplanen ska kunna fortsätta och slutföras.

Det finns alltså ingen ”vision” som har legat till grund för fullmäktiges beslut. Min uppfattning är att samhällsbyggnadsförvaltningen har konstruerat formuleringar, krav och villkor som går utöver fullmäktiges beslut.

Eller? Det står i fullmäktiges beslut:

“utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse 2023-02-20”

Det står en hel del, i nuläget tämligen inaktuella saker, i denna redogörelse. (Den här redogörelsen har jag skrivit 4 bloggar om, här är länken till del 1 – “Sikhalls framtid avgörs”.) Redogörelsen är inte skriven som om allt som står där ska gälla i ett kommande fullmäktigebeslut. Den “löpande” och beskrivande texten var mer av ett resonemang som skulle ligga till grund för det förslag till överenskommelse som samhällsbyggnadsförvaltningen utarbetade. Det innebär dock inte att Magnus Larsson accepterade skrivningarna i varken redogörelsen eller överenskommelsen.

Det som är tydligt i redogörelsen är de tänkta fastighetsgränserna. Och de har ju också kommunfullmäktige fattat beslut om.

“Kommunfullmäktige beslutar att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken, utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse…”

I kommunfullmäktiges beslut hänvisas det alltså bara till redogörelsen från den 20 februari när det gäller de fastighetsrättsliga frågorna. Kommunfullmäktige har med andra ord ingen “vision” som grund för sitt beslut. (Det hindrar naturligtvis inte att enskilda fullmäktigeledamöter kan ha det.)

Det finns alltså ingen gemensam nedskriven och överenskommen “vision” mellan parterna. Och det är anmärkningsvärt om två parter förväntas skriva under en överenskommelse som för den ena parten, Magnus Larsson, är förenad med betydande vitesbelopp om just denna “vision” inte är uppfylld. (Se ”Sikhall 2: Livslånga viten”.)

Det är totalt orealistiskt och verklighetsfrånvänt att ha en “vision” som utgångspunkt och krav i en kommande överenskommelse. Ordet “vision” måste strykas. Om nu samhällsbyggnadsförvaltningen, eller någon annan förvaltning som får ärendet på sitt bord, vill ha en överenskommelse för utveckling av Sikhall vill säga… Det vill i varje fall kommunfullmäktige.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, Magnus Larsson, Sikhall

Sikhall 2: Livslånga viten

6 november, 2023 2 kommentarer

I samhällsbyggnadsnämndens förslag till överenskommelse mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson om de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall finns en rad villkor knutna till Larssons “vision”. Villkoren är också kopplade till att Magnus Larsson ska beläggas med vite (=”böter”) om kraven inte uppfylls under en viss tid. Tiden är för övrigt ändrad från det tidigare förslaget på 10 år till 15 år.

I förslaget till överenskommelse står det:

“Fastighetsägaren ska när planen fått laga kraft bygga ut hamnen och magasinet enligt detaljplanens bestämmelser och den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar. Visionen ska vara genomförd inom planens genomförandetid.”

Jag har skrivit om detta i det förra blogginlägget om Sikhall. Magnus Larsson får alltså i förslaget till överenskommelse krav på sig att genomföra “visionen”. Om han inte gör det så väntar viten. (Se “Sikhall 1: SBN behandlar ärendet”.) 

I det här inlägget vill jag göra några viktiga kompletteringar kring viteskraven. Det måste dock först upprepas att kravet på att “visionen” ska genomföras gäller även om detaljplanen inte antas eller inte får laga kraft:

“Visionen ska vara genomförd inom 15 år från det att beslut fattats om att planen inte ska antas eller vinna laga kraft.”

Det är tämligen absurt. Hade Magnus Larsson kunnat förverkliga sin “vision” utan detaljplan hade han aldrig begärt, och bekostat, en detaljplan. Kravet från kommunen är helt orimligt och orealistiskt. Det är också vitet som innebär att Magnus Larsson ska betala 30.000 kr i månaden tills “visionen” är genomförd. Det är 360.000 kr per år… 720.000 kr på två år… Det skulle inte ens Serneke eller Vattenfall acceptera.

Det ställs alltså en massa krav på Magnus Larsson i förslaget till överenskommelse, och de är alla förenade med viten om de inte uppfylls. Det finns inte ens någon bortre tidsgräns för vitena i förslaget. Det innebär att Larsson ska betala viten ända tills “visionen” är slutförd. (“Slutförd” är det begrepp som överenskommelsen använder i just detta sammanhang.) Förvaltningen tänker sig alltså att Larsson ska betala vite så länge han lever. Det är till och med tveksamt om sjukdom eller olyckshändelse kan hindra kraven på viten. Jag undrar om en sådan här avtalskonstruktion ens är laglig… Den är hur som helst helt orimlig.

Och ska en eventuellt ny ägare till fastigheten, eller dödsboet, fortsätta betala vite? Frågan är faktiskt helt rimlig eftersom en fastighetsrättslig lösning enligt kommunfullmäktiges inriktningsbeslut innebär att de markområden som Magnus Larsson förvärvar från kommunen ska fastighetsregleras. Det betyder att marken ska ingå i Sikhall 1:6, dvs Larssons fastighet där han också har sitt bostadshus. Ska vitet skrivas in i fastighetsregistret? Vem skulle under sådana omständigheter vilja köpa Sikhall 1:6 t ex om Magnus Larsson råkar ut för en olyckshändelse?

Är det förvånande att många företag inte vill ha med Vänersborgs kommun att göra?

Det står också i förslaget till överenskommelse:

“I de fall fastighetsägaren inte verkar för att planen ska antas ska han ersätta Samhällsbyggnadsförvaltningen för de kostnader förvaltningen lagt ner i plan- och utredningskostnader samt ersätta kommunen för utgifter i samband med detta avtals upprättande, värdering etc.”

Skriver inte Magnus Larsson på för att han av någon anledning inte är nöjd med detaljplanen och kommunen ändå beslutar att anta den, så ska han alltså betala typ ett skadestånd till kommunen. I min värld är det en slags utpressning. Larsson har inte heller någon aning om hur mycket pengar det skulle röra sig om eller om en faktura från kommunen verkligen skulle vara korrekt. Kommunen har ju arbetat med detaljplanen över Sikhallsviken sedan 2015…

Det är nästan så man undrar vad syftet med den föreslagna överenskommelsen egentligen är… Tror kommunen att Magnus Larsson tänker riskera att bli av med hus och hem för att chansa på att han får tillräckligt med intäkter 15 år framåt i tiden så att han kan slutföra visionen?

Magnus Larsson har därför ställt frågan om han får köpa kommunens mark i ett aktiebolags namn. Enligt Larsson har kommunen svarat blankt nej. Det var kanske inte någon överraskning, trots att kommunen, och samhällsbyggnadsnämnden, ofta säljer mark till aktiebolag, typ Vattenfall och Serneke. Eller Bert Karlsson på Ursand. Bert fick teckna ett tomträttsavtal med kommunen i aktiebolagets namn. Bert och aktiebolaget behöver inte heller slutföra några visioner, betala viten eller “pantsätta” sina privata hus om inte detaljplanen på Ursand slutförs.

Det är svårt att förstå varför Magnus Larsson ska ha “utpressningsklausuler” på sig när han under alla år har gjort mer för Sikhall än kommunen själv. Det borde framgå tydligt vilka avsikter Larsson har med Sikhall – utan tids- och viteshot. Men tydligen är tjänstepersoner, och “mäktiga” politiker?, i kommunen rädda för att Larsson ska… – ja vaddå? Förvaltningen skrev till Larsson att vitet var:

“kommunens enda verktyg för att kunna försäkra oss om att marken vi säljer nyttjas för det är ämnad för i försäljningen.”

Jag vet nog inte hur man skulle kunna använda småbåtshamnen i Sikhall till något annat än hamn…

Men tydligen är samhällsbyggnadsförvaltningen av någon anledning orolig för att Magnus Larsson ska överta kommunal mark. Det kan vara värt att påminna om att den kommunala mark som det handlar om är mark som Magnus Larsson köpte 2005. Han vann en budgivning där politikern Bo Carlsson (C) var en av de budgivare som förlorade. (Se “Historien om Magnus Larsson (2)”.)

Två år senare, 2007, förköpte/exproprierade kommunen marken från Magnus Larsson. Det fanns förvånansvärt nog inga förklarande motiveringar till förköpet/expropriationen i kommunfullmäktiges beslut. Samhällsbyggnadsnämnden hade under processen däremot motiverat expropriationen/förköpet:

“det är viktigt för allmänheten att kommunen äger mark för att tillgodose allmänhetens tillträde till strandområdet samt kommunens möjlighet att utveckla området för båtlivet och det rörliga friluftslivet.”

Den dåvarande kommunchefen höll med nämnden om att Sikhall skulle utvecklas och skrev i ett uttalande:

“Kommunen bedömer att den är bäst lämpad för att genomföra dessa åtgärder och att den därför bör äga Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sörbo 1:4.”

Det nämndes till och med att ett kommunalt ägande var en förutsättning för bevarandet av kulturminnet Sikhalls magasin…

Det har inte hänt mycket i Sikhall sedan kommunen tvingade till sig delar av Larssons mark 2007. Så det finns ju anledning att fråga sig vad förvaltningen tror kan bli sämre i Sikhall om Magnus Larsson får köpa tillbaka sin egen mark…

Det finns i och för sig en logik i att den som förvärvar mark från kommunen verkligen utför det som den avsåg vid köpet av fastigheten/marken. Kommunen skulle därför t ex kunna kräva av Magnus Larsson att han sätter igång med sina planer så fort som möjligt. Larsson skulle kunna åläggas att snarast söka alla tillstånd, t ex bygglov, strandskyddsdispens, tillstånd för vattenverksamhet etc, för att bygga om, förlänga och bredda stenpiren inklusive sanering av kreosotstolparna i bryggan och infästning till nya bryggor samt anlägga en servicebyggnad vid magasinet med lokaler för kök, personalutrymmen och toaletter mm.

Det här skulle jag se som rimligt i en förhandling om en överenskommelse mellan Magnus Larsson och kommunen. Jag är dock inte säker på att samhällsbyggnadsförvaltningen vill att det ska bli någon överenskommelse. Och det ser ut som om de styrande partierna, dvs S+C+KD+MP, i samhällsbyggnadsnämnden håller med. Det verkar nämligen som om ett i stort sett identiskt förslag till överenskommelse läggs fram som förslag till nämnden i november, dvs samma förslag som återremitterades av oppositionspartierna på oktobersammanträdet. (Se “Sikhall 1: SBN behandlar ärendet”.)

Eller också är det så att samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen helt enkelt inte vill hantera frågan utan tänker skicka den vidare till kommunstyrelsen…

Fortsättning i bloggen ”Sikhall 3: Vad beslutade KF?”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:detaljplan, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Juta: En jurist tar till orda

5 november, 2023 Lämna en kommentar

Fallet Juta engagerar många. Det är vanliga vänersborgare som har promenerat förbi Juta, haft sina löprundor längs älven (se t ex en inspelning av Niklas Claesson), kvinnor som i sin ungdom har ridit i området, sköterskor som har arbetat där när Landstinget ägde Juta osv – alla har sin åsikt klar och tydlig. De tycker utan undantag att byggnadsnämndens hantering av fallet var skrämmande och bedrövligt. De tyckte däremot att nämndens beslut den 7 mars i år var en befrielse. Det var då byggnadsnämnden i Vänersborg, under nämndens nye ordförande Benny Jonasson (S), äntligen fattade ett klokt och bra beslut. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.)

Det är även flera byggnadskunniga och jurister som har hört av sig. Häromdagen fick jag t ex ett samtal från en jurist i Göteborg som följde blogginläggen om Juta.

I veckan som gick skrev en i Vänersborg tämligen känd jurist en juridisk analys över Länsstyrelsens handläggning och beslut i frågan. Denne jurist hade en ny och annorlunda vinkling av Länsstyrelsens överprövningsbeslut. Den var så intressant att jag bestämde mig för att publicera analysen i sin helhet.

Juristen skrev att han inte ansåg det var någon idé att driva jävsfrågan vidare. (Se ”Juta: “Inget jäv” anser domstolen”.) Men:

“Däremot kanske Ni skall lägga mer kraft i själva sakfrågan och framförallt hur denna prövning formellt gått till. 

Normalt när en myndighet har att överpröva en annan förvaltningsmyndighets beslut så skall part i det överprövade beslutet ges möjlighet att yttra sig i ärendet innan slutligt beslut fattas. Enligt 2 § förvaltningslagen (2017:900) finns det undantag för skyldigheten att kommunicera ett pågående ärende med part. Det är vid överprövningen endast kommunen (som fattat det överprövade beslutet) som är part i ärendet. Kommunen som fattat det överprövade beslutet kan dock behöva höras om kommunen kan acceptera att deras beslut upphävs till en del.

[Davidsson] är således inte part i denna överprövning.

Dock kan [Davidsson] som enskild sedan överklaga Länsstyrelsens beslut eftersom det rör hans fastighet och [Davidsson]. 

Länsstyrelsen skall vid sin överprövning endast pröva om kommunens beslut strider mot någon rättsregel .Vad jag förstått så har länsstyrelsen inte inhämtat yttrande från Vänersborgs kommun innan de fattade det beslut som [Davidsson] nu överklagat till mark- och miljödomstolen.

Om Länsstyrelsen vid sin prövning finner att kommunens beslut strider mot någon rättsregel så skall det överprövade beslutet upphävas i sin helhet eller godkännas i sin helhet.

I [Davidssons] fall har dock Länsstyrelsen i sin överprövning gått längre än vad de haft befogenhet att göra. De borde endast upphävt kommunens beslut om det skulle stridit mot någon rättsregel.

I stället har de till [Davidssons] nackdel ändrat  tidigare fastställd tomtplatsavgränsningar och ålagt honom förpliktelser som gått mycket längre än vad som gällt enligt tidigare lagakraftvunna beslut.

Detta utgör enligt min mening tillräckliga skäl för Mark- och Miljödomstolen att undanröja Länsstyrelsen beslut och att kommunens sista beslut skall fastställas.”

Jag har gått igenom byggnadsnämndens protokoll och nämnden har enligt protokollen inte fått yttra sig om Länsstyrelsens överprövningsbeslut. Naturligtvis tog jag det säkra före det osäkra och kontrollerade även med byggnadsförvaltningen.

Min fråga till byggnadsförvaltningen var:

“Jag har en fråga om Länsstyrelsens överprövning av byggnadsnämndens beslut 7 mars om ändrad strandskyddsdispens för Davidsson på Juta. Fick byggnadsförvaltningen/-nämnden yttra sig över Länsstyrelsens beslut innan det fattades?”

Det korta men klargörande svaret från förvaltningschefen på byggnadsförvaltningen var:

“Svaret är nej.”

Om juristen har rätt så har alltså Länsstyrelsen begått ytterligare fel i sitt överprövningsbeslut om strandskyddsdispensen och tomtplatsavgränsningen för fastigheten Juta i Vänersborg.

Vi får se vad Mark- och miljödomstolen kommer fram till så småningom…

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Juta: “Inget jäv” anser domstolen

4 november, 2023 1 kommentar

För några veckor sedan beskrev jag den överklagan med kompletteringar som Bengt Davidsson via Advokatfirman Kjällgren lämnade in till Mark- och miljödomstolen. (Se “Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (1/2)” och “Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (2/2)”.

Davidsson och Kjällgren ville att Mark- och miljödomstolen skulle pröva om det hade förekommit jäv i Länsstyrelsens beslut vid överprövningen. Den föredragande handläggaren på Länsstyrelsen är ju en av Davidssons närmaste grannar. Han (jag kallar honom “K” i fortsättningen) är bland annat bosatt endast 1 kilometer från Davidssons fastighet och har en lång personlig koppling till området. (Det har jag för övrigt tagit upp i en av mina bloggar efter att SVT hade ett inslag om det i Västnytt, se “Jäv på Länsstyrelsen?”.) Advokatfirman beskriver också att handläggaren “K” även var inblandad i Länsstyrelsens beslut i samma fråga 2018.

Kjällgren hade även synpunkter på en av de andra handläggarna på Länsstyrelsen. Hon (jag kallar henne “C” i fortsättningen) hade deltagit under ärendets prövning om bygglov 2018 och hade nu 2023 varit föredragande när beslut om överprövning fattades hos Länsstyrelsen. När Davidsson påpekade detta till Länsstyrelsen så ansåg en av cheferna på Länsstyrelsen att “C” var olämplig. Det kan inte tolkas på annat sätt menar Kjällgren än att Länsstyrelsen ansett henne jävig. Chefen utsåg i stället Davidssons granne “K” till handläggare…

Davidsson framförde till chefen på Länsstyrelsen att han önskade att ärendet skulle prövas av tjänstemän som inte varit inblandade tidigare eftersom han ville ha en objektiv prövning av ärendet. Så blev det alltså inte.

Bengt Davidsson yrkade därför att:

“mark- och miljödomstolen, innan det sker en prövning i sak, ska pröva om länsstyrelsens beslut ska upphävas på grund av formella brister i handläggningen i form av jäv.”

Mark- och miljödomstolen har varit snabba med att pröva jävsfrågan. Domstolen har den 31 oktober (Mål nr M 2798-23) fattat ett beslut i frågan om det föreligger jäv:

“Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om att upphäva länsstyrelsens beslut på grund av jäv.”

Det föreligger alltså ingen jävssituation i hanteringen av ärendet anser Mark- och miljödomstolen. Domstolen motiverar naturligtvis sitt beslut.

“Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att situationen i målet inte är sådan att så kallat tvåinstansjävet i 16 § punkten 3 förvaltningslagen är aktuellt.”

Punkt 3 i 16 § lyder:

“han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans”

Mark- och miljödomstolen menar att “C” och “K” inte:

“har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans”

Det finns nog ingen grund för att ifrågasätta denna motivering.

I samma paragraf i Förvaltningslagen men på efterföljande punkt, punkt 4, står det:

“det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas”

Det är detta som kallas “delikatessjäv”. Finns det någon annan omständighet som kan ifrågasätta handläggarnas opartiskhet?

Domstolen anser inte att “C” har varit inblandad i handläggningen av ärendet när beslutet om överprövning fattades nu 2023:

“… innebär enligt Mark- och miljödomstolens bedömning därför inte att “C” tagit ställning i målet på sådant sätt att hon varit jävig i handläggningen av nu aktuellt mål.”

Det finns nog inte heller några skäl att ifrågasätta detta beslut tror jag.

När det gäller handläggaren “K” skriver Mark- och miljödomstolen i sin dom:

“(“K”) har varit föredragande i det nu överklagade beslutet om att ändra beviljad strandskyddsdispens. Det framgår inte av handlingarna i målet att han ska ha varit involverad i länsstyrelsens handläggning av ärendet under 2018, varken i beslutet (att inte överpröva den beviljade dispensen), eller i Bengt Davidssons överklagande. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att han inte kan anses vara jävig på denna grund. Gällande vad Bengt Davidsson anfört om (“K”) personliga omständigheter och koppling till området kring Restad 3:2 bedömer domstolen att det inte utgör sådana särskilda omständigheter som gör att hans opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.”

Det här beslutet med denna motivering torde dock kunna ifrågasättas. Det tycker i varje fall Davidsson och kanske till och med Svt:s reporter (se Svt ”Bengt i Vänersborg letar historiska bilder för att vinna mot länsstyrelsen”).

Davidsson vet att “K” har varit ute vid Juta vid flera tillfällen och dessutom samtalat med Bengt Davidsson. Första gången var en lördag 2018, dagen efter att Davidsson hade fått Länsstyrelsens beslut att inte överpröva kommunens då felaktiga beslut, dvs det beslut som grundade sig på felaktiga kartor som gjorde att tomtplatsavgränsningen gick över Davidssons altan. (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”.)

Davidsson skriver om “K”:s besök 2018:

“Det var på lördagen efter vi fått beslutet av länsstyrelsen… med posten på fredagen. Ingen utom de som höll i ärendet kan ha haft någon kännedom om resultatet men “K” visste han.
Vi var ett sällskap som stod ute på altanen och pratade mitt på dagen när det kommer en person som går ner till avloppsanläggningen och ställer sig där i flera minuter och tittar sig omkring, bryr sig inte om att vi står 10 meter ifrån honom.
Jag frågar om det är något jag kan hjälpa till med och sa att jag vore tacksam om han kunde passera för vi hade folk hos oss och hans besök störde oss.
Jag får till svar att han var från länsstyrelsen och att han var på allmänhetens fria passage så han tänkte inte passera snabbt.”

Visst kan man möjligtvis ändå tycka att “K” är jävig, men Mark- och miljödomstolen har dömt. Davidsson kan naturligtvis överklaga till Mark- och miljööverdomstolen. Det finns dock skäl att anta att det är lönlöst och att hela ärendet istället stoppar upp i väntan på Mark- och miljööverdomstolens besked.

Vi får se vad Davidsson och Kjällgren tänker göra. Kanske tycker de att de ska avvakta Mark- och miljödomstolens dom i sakfrågan. Kanske inte.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Juridik, Juta, Länsstyrelsen

KS: Krumelurer mm

2 november, 2023 1 kommentar

Det blev ett relativt kort sammanträde med kommunstyrelsen igår. Redan kl 14.10 slog ordförande Mats Andersson (C) klubban i bordet och förklarade mötet för avslutat.

Ja, du läste rätt, Mats Andersson var tjänstgörande ordförande. Det berodde på att kommunstyrelsens ordförande (=KSO) Benny Augustsson (S) var sjuk och då fick Andersson, som är KS 1:e vice ordförande, träda in. Och det gjorde han med den äran, men det blir ju så klart inte riktigt detsamma när KSO är frånvarande.

Det var för övrigt inte bara Augustsson som var frånvarande, även kommundirektör Lena Tegenfeldt var krasslig. I hennes ställe hoppade ekonomichef Thomas Sannemalm in som tf kommundirektör. Det gjorde han för övrigt också med den äran.

Hela förmiddagen, ända fram till lunchen, ägnades åt information och gruppdiskussioner. Flera tjänstepersoner föredrog tillsammans den omvärldsanalys, den nulägesbeskrivning inklusive de ekonomiska förutsättningarna och den befolkningsprognos som de hade arbetat fram. Det är ett digert och fylligt material som innehåller oerhört mycket fakta om både omvärlden i allmänhet och Vänersborgs kommun i synnerhet. Hela materialet ingår i det underlag till kommunstyrelsen som kan laddas ner från kommunens hemsida.

Politikerna i KS fick sedan gruppvis diskutera olika utmaningar för kommunens inriktningsmål med utgångspunkt från materialet. Det blev naturligtvis en del partipolitiska diskussioner. Grupperna bestod ju av en blandning av flera partier. Den grupp jag deltog i skulle samtala om inriktningsmålet “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”. Det visade sig att gruppmedlemmarna faktiskt var ganska överens och dialogerna var både trevliga och givande. Gruppernas arbete leddes av de tjänstepersoner som varit med om att utarbeta materialet.

Syftet med workshopen var:

  • “utgör en del av den reviderade styr- och ledningsmodellen”
  • “är ett sätt att föra dialog kring kommunens gemensamma planeringsförutsättningar”
  • grunden läggs “för den långsiktiga färdriktningen 2025-2027”
  • ”operationalisering av omvärlden och nuläget i konkret politisk prioritering”

Och det här skulle ge en grund för det:

“fortsatta partipolitiska beredningsarbetet med resursfördelning, ambitionsnivåer och prioriterade uppdrag”

Det här var den första workshopen i ämnet och den ska följas upp av ytterligare en workshop den 20 december. Innan dess bör partierna internt ha diskuterat materialet och de “konkreta politiska prioriteringarna”. Och varför inte kommuninvånarna?

Kommunstyrelsen fick information kring kommunens konstprogram för 2024-2026, sedan blev det diskussion och slutligen beslut. Konsten i kommunen är ju ett aktuellt och brännande ämne. Det visar om inte annat diskussionerna, och ifrågasättandet, på Facebook, som TTELA har följt upp med ett reportage från Brålanda. (Se “Brålandabor om nya skulpturen: ”Inte är det vackert””.)

Kommunen har inte köpt in några större offentliga konstverk på senare år och majoriteten av de konstverk som finns är utplacerade i Vänersborgs centrum. Kommunfullmäktige beslutade därför den 21 september förra året att råda bot på detta. Då antog fullmäktige styrdokumentet “Riktlinjer för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”. Ett konstråd skulle ta fram ett konstprogram, där ett förslag på strategiskt utvalda platser för offentlig konst skulle presenteras. Konstrådet skulle också föreslå ordningen på “insatserna”. Det bestämdes även att budgeten för konstverken skulle utgå från 1% av kommunens fastighetsinvesteringar under året.

Det här var alltså redan beslutat och det är viktigt att förstå det. Kommunstyrelsen igår onsdag beslutade bara att fastställa själva Konstprogrammet för 2024–2026. Konstverket i Brålanda, den så kallade “Krumeluren”, ingick alltså inte i beslutet. Den var redan beslutad.

I Konstprogrammet föreslogs också att nästa år skulle ett konstverk uppföras vid Holmängenskolan, som kommer att stå klar hösten 2024. Konstverket på den här platsen, liksom platsförslagen för 2025-2026, ville moderater och sverigedemokrater pausa under 2024, dvs skjuta fram verkställandet av förslaget ett år. Anders Strand (SD) föreslog också att Frändefors skulle få ett konstverk 2024. Det skulle betyda att de avsatta pengarna för konstinköp skulle delas mellan två konstverk, inte att mer pengar skulle avsättas till konst. Båda de här förslagen avslogs emellertid av kommunstyrelsen.

Det bör också nämnas att det är konstrådet som ska besluta om vilka konstverk som ska köpas in. I rådet finns inga politiker representerade. Det betyder även att inga politiker var inblandade i beslutet om att köpa in “krumeluren” till Brålanda. Däremot var nuvarande åk 6 i Brålandaskolan med i diskussionerna kring konstverket och klassens önskemål har tillgodosetts i urvalsprocessen. Även personer hemmahörande i Brålanda var med vid valet av konstverket i Centrumparken.

Jag tyckte att det var läge att ta AI till hjälp för att få reda på vad syftet med konst är. Chat GPT svarade bland annat:

“Det är viktigt att komma ihåg att syftet med konst kan vara subjektivt och variera från person till person. Vad som är meningsfullt och värdefullt i konst är en individuell bedömning och kan bero på personliga preferenser, erfarenheter och kulturell bakgrund.”

Konst engagerar, och provocerar. Och det har “krumeluren” i Brålanda lyckats med, oavsett om man uppskattar konstverket eller inte. “Krumeluren” har för övrigt namnet “Early one morning – Eternity sculpture” och är skapad av Jacob Dahlgren.

De flesta andra ärenden bifölls utan diskussion enligt beslutsförslagen. Det blev emellertid diskussion och votering på två ärenden.

Ärende 8, “Styrdokument för etablering av förnybar energi” diskuterades om det skulle heta “förnybar” energi eller “fossilfri” energi. Det blev “förnybar” energi. Dessutom utgick ordet ”solceller” och ersattes med ”förnybar energi”. Henrik Harlitz (M) ansåg att KS borde anta samhällsbyggnadsnämndens förslag. Det innebar att kommunen skulle ta fram:

“ett styrande dokument som tydliggör hur kommunen ska bemöta förfrågningar kring förnybar energi på kommunal mark.”

Harlitz förslag avslogs.

KS beslutade också att Vattenpalatset ska få ett preliminärt förlusttäckningsbidrag för 2024 på 10.086 tkr. (Det borde inte heta förlusttäckningsbidrag, utan snarare typ verksamhetsbidrag.) Henrik Harlitz (M) ville behålla årets summa på 9.917 tkr. Harlitz och moderaterna ville således inte att förlusttäckningsbidraget skulle indexuppräknas.

Samhällsbyggnadsnämnden fick 800.000 kr till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun 2024”. Det är ett bra och lyckat “projekt”, men det har hållit på i några år. Gunilla Cederbom (V) undrade vad projektet egentligen innebar. Ett projekt bör vara tidsbegränsat, utvärderas och ingå i den vanliga verksamheten om det blev lyckat. Som detta projekt har visat sig bli.

Det verkade som om att flera höll med om detta, men det var inte läge att ändra beslutet just denna dag.

Till sist.

I min förra blogg skrev jag att fastighetsägaren på Vänerparken har sagt upp arrendeavtalet med Vänersborgs Gästhamn och Marina. Det stod nämligen så i underlagen till kommunstyrelsens sammanträde. Det visade sig vara fel. Helt galet fel. Arrendeavtalet är INTE uppsagt. Kommunen ska snarast dementera påståendet i handlingarna och beklaga det inträffade. Det gör jag också.

När jag gick hemåt påminde jag mig av någon anledning att Winston Churchill mitt under brinnande världskrig höjde anslagen betydligt till kulturen. När folk frågade varför pengarna inte istället gick till försvaret svarade han att utan kultur har vi inget att försvara.

Kategorier:KS 2023, kultur