Arkiv

Archive for maj, 2024

VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)

29 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

I samhällsbyggnadsnämndens förslag till vattentjänstplan föreslås det att 6 områden ska bilda nya verksamhetsområden. På Gaddesanna är det kanske emellertid mer korrekt att säga att det befintliga verksamhetsområdet föreslås bli utökat. De andra 5 områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget (vid Hunneberg) och Kristinelund (på andra sidan 45:an väster om Katrinedal). 

Vattentjänstplanen är just nu på samråd och både de fastighetsägare som föreslås ingå i ett verksamhetsområde och de som föreslås stå utanför har möjlighet att inkomma med synpunkter. Slutdatum för att delta i samrådet är den 2 juli 2024. (Se nedan.)

De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:

“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Uppfylls inte det här kravet så kommer ett område överhuvudtaget inte ifråga för att bli ett verksamhetsområde. (Hallby Södra blir dock ett verksamhetsområde på grund av att arbetsgruppen efter en bedömning anser att området Änden hör ihop med Hallby.) Och är kravet uppfyllt så blir det större sammanhanget ett verksamhetsområde – med 4 undantag. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.)

De 6 verksamhetsområden som arbetsgruppen föreslår ska bildas har, som jag ser det, mycket likartade förhållanden som de som är undantagna. De enskilda avloppen är gamla och antas vara undermåliga, flera anläggningar ligger nära sjöar som kan få ta emot avloppsvatten, det finns risker för översvämningar som riskerar att slå ut de flesta avloppsanläggningar och det finns jord- och markförhållanden som inte är optimala osv.

Det som skiljer de 4 områdena från de som föreslås bilda verksamhetsområden och kopplas till det kommunala VA-nätet är två saker. På de områden som är undantagna har fastigheterna förutsättningar rent rumsligt, geografiskt, att anlägga nya enskilda VA-anläggningar på egen hand. Det är t ex större tomter, glesare mellan husen, bättre höjdförhållanden etc. Det andra skälet är att i de fyra undantagna områdena planeras det inte för fler bostäder.

Rent generellt gäller alltså för de 6 områden, som ska bilda verksamhetsområden:

“För ett stort antal av fastigheterna i området kan det vara svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av tät bebyggelse genom att fastigheterna ligger uppströms varandra och att tomterna är väldigt små i en del fall.”

Det finns emellertid fastigheter i delar av de 6 områdena, där det också är glest mellan husen och som har bra topografiska förhållanden för enskilda anläggningar osv. Det borde rent logiskt kunna innebära att de inte skulle behöva ingå i de föreslagna verksamhetsområdena. Och det skulle egentligen kunna vara flertalet fastigheter i verksamhetsområdet för Hallby Södra:

“på vissa fastigheter kan det vara svårt att placera en avloppsanläggning inom den egna fastigheten.“

”Vissa fastigheter”… Och för Gaddesanna står det till och med:

“Samtliga fastigheter i området bedöms kunna lösa enskilda avlopp på egen hand.”

I de 6 föreslagna verksamhetsområdena planeras, på kortare eller längre sikt, för fler bostäder. Det tycks vara ett mycket viktigt argument för att inrätta verksamhetsområden.

I “Översiktsplan 2017” pekas de 4 områdena på Vänersnäs (Kyrkbyn, Hallby Södra, Gaddesanna och Åkersäng) ut som “möjlig bebyggelseutveckling på landsbygden”. Vattentjänstplanen refererar till Översiktsplanen när den skriver att byggandet av fler bostäder:

“förutsätter dock att det finns kommunalt vatten och avlopp.”

I juni ska kommunfullmäktige anta “Planeringsstrategi 2024–2028”. I den står det på sidan 19:

“I förslag till Vattentjänstplan görs ställningstaganden som delvis innebär ett nytt tänk kring krav på kommunal VA-anslutning utanför tätort. Framför allt är detta tydligt på Vänersnäs där översiktsplanen trycker hårt på kommunal VA-anslutning i linje med tidigare VA-plan. Eventuellt behöver översiktsplanen revideras när det gäller rekommendationerna för ny bebyggelse på Vänersnäs och till dess att revidering gjorts kan en omtolkning av tidigare skrivelser behövas.”

Det verkar som om det också är tänkt att det ska bli fler bostäder i Kristinelund, även om det står lite motsägelsefullt i planen. Det planeras emellertid inte för fler bostäder i Floget. Det är det tydliga undantaget bland de föreslagna verksamhetsområdena.

Floget vid Hunnebergs branter tycks vara ett ganska speciellt område. Det potentiella verksamhetsområdet består av ungefär 35 bebyggda fastigheter där de flesta är bofasta. Det är mycket stor höjdskillnad i området och flera av fastigheterna är placerade “ovanför varandra”. Det finns dessutom ett Natura 2000-område och naturreservat strax intill. Men inte nog med det. Jordarten består av rödfyr som oftast innehåller stora mängder uran, arsenik, vanadin och molybden.

“Det innebär att föroreningar i marken kan förflyttas när vatten släpps ut. Det finns även risker med att föroreningar kan flytta på sig när grävning i marken sker.”

Det är inte lätt att göra avvägningar och bedömningar för varje område. Arbetsgruppen motiverar och argumenterar trovärdigt och övertygande för sina ställningstaganden. Svårigheterna och problemen kommer nog snarast att uppstå i hanteringen och behandlingen av de enskilda fastigheterna i de föreslagna verksamhetsområdena. Behöver verkligen varje fastighet kommunalt VA?

Vid överklagande och rättsprocesser från enskilda fastighetsägare kommer man ofta till bedömningar om de enskilda avloppsanläggningarnas funktionsduglighet och effektivitet. Med den nya och kompletterande skrivningen i 6 § Vattentjänstlagen (LAV) kommer domstolarna antagligen att få ännu mer att göra:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det har gjorts en granskning av miljö- och hälsokriterier i samband med framtagande av vattentjänstplanen. Det är alltså bedömningar utifrån “skyddet för människors hälsa och miljön”. Det har också gjorts en miljöbedömning som finns med som bilaga till vattentjänstplanen.

Miljö och hälsa har av tradition i Vänersborgs kommun en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:

“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”

Självklart är det så att enskilda avloppsanläggningar som inte håller måttet när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön måste åtgärdas. De ska dock inspekteras och bedömas enskilt och på plats. Det har flera rättsfall slagit fast, det duger inte med så kallade “skrivbordstillsyner”. Det finns enskilda avloppslösningar som är minst lika bra som kommunens VA-tjänster.

Det är snarare så att det är kommunernas bräddavlopp som är det stora hotet mot Vänerns vatten. Det framgår av en numera “gammal” rapport från Sweco 2016 – lyssna gärna på ett kort radioinslag om rapporten “Avloppsvatten hotar Vänerns dricksvatten”. Jag antar att de flesta avloppsreningsverken runt Vänern fortfarande inte har uppdaterats, även om Vänersborg har investerat åtskilliga miljoner på avloppsreningsverken. För övrigt ser jag inte att vattentjänstplanen är riktigt fullständig – LAV 6b §:

”En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.”

Det blir säkerligen en hel del synpunkter i samrådet om de enskilda fastigheterna. De diskussionerna, och antagligen också meningsskiljaktigheterna, kommer sannolikt även att fortsätta både när en eventuellt omarbetad vattentjänstplan ska granskas och efter att kommunfullmäktige har antagit den.

Jag har också några synpunkter…

Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.

“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”

Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:

“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Jag reagerar starkt på det. På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte de enskilda avloppen. Dessutom menar Miljö och hälsa att t ex de enskilda avloppen från Hallby Södra är en miljöfara för Dättern. Det är 1 km fågelvägen från skolan (Hallby) till Dättern…

Det nämns också, för t ex utvidgningen av verksamhetsområdena i Gaddesanna och Kyrkbyn, att badplatsen på Gardesanna är känslig för utsläpp från de enskilda avloppen. Det anser Länsstyrelsen också.

Det är viktigt att det går att bada utan risk på våra badplatser, självklart. Jag tittade därför på de prover som görs i badvattnen i kommunen. (Se “Badplatser och kvalitet på badvatten i Vänersborgs kommun”.)

Det har tagits vattenprover i Gardesanna sedan juni 2020. Det har alltid varit “Tjänligt” och “Ingen blomning” (algförekomst) – med ett undantag. Den 14 augusti 2023 var det “Tjänligt med anmärkning”, men 2 dagar senare var det återigen “Ingen anmärkning” och ytterligare 2 dagar senare återigen “Ingen anmärkning”. Badvattnet klassificeras som “Utmärkt kvalitet”. Det är inte alla badplatser som har fått de resultaten… (Se den glada nyheten i dagens TTELA – ”Grönt ljus för bad i Vänersborg”.)

Vattentjänstplanen ska efter att den är fastställd av kommunfullmäktige i Vänersborg prövas minst en gång vart 4:e år om den fortfarande är aktuell. Då kan det ske förändringar i planen. Det är framför allt detta som “kan hända” (citerat från vattentjänstplanen):

”Bevakningsområden där riktvärdet om minst 20 byggnader inte uppfylls. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

Och:

“Potentiella verksamhetsområden från Länsstyrelsen där det gjorts en grov bedömning var det finns flest områden i länet i behov av VA-tjänster och var det kan tänkas finnas störst problem.”

Det är viktigt att samtliga fastighetsägare som på någon sätt berörs, och även andra kommuninvånare (t ex politiker…) studerar vattentjänstplanen. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)

27 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”.

Den nya Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) från den 21 juni 2022 föreskriver att alla kommuner ska upprätta en vattentjänstplan.

Det har tagit sin tid, men nu är Vänersborgs kommuns vattentjänstplan klar – i den meningen att samhällsbyggnadsnämnden är redo att gå ut med ett förslag till vattentjänstplan på samråd. Ett flertal nämnder och myndigheter ska uttala sig om planen och det ska också flera kommuninvånare göra. I den nya lagen står det nämligen i 6 c § att kommunen ska:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Alla synpunkter, kommentarer och ändringsförslag mm ska beaktas, bearbetas och leda till eventuella ändringar och omarbetningar av planen. Vattentjänstplanen ska sedan gå “ett varv” ytterligare. Det efter alla synpunkter eventuellt omarbetade förslaget ska även ställas ut på granskning under minst 4 veckor. Och då kan fastighetsägare och andra komma med ännu fler synpunkter, LAV 6 d §:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Den arbetsgrupp som har arbetat fram det liggande förslaget till vattentjänstplan har haft en helt annan utgångspunkt än vad kommunens tjänstepersoner har haft tidigare genom åren, och som de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna hejat på med glada tillrop. (Vill du veta bakgrunden till påståendet så läs gärna igenom mina 7 blogginlägg om VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 – se “VA-debatten i KF”. Det finns många intressanta uttalanden och argument.)

Arbetsgruppen bedömer nu inte längre en “samling” av 4-8 fastigheter med ett inbördes avstånd på ibland mer än 200 meter som ett större sammanhang. Nä, Blåplanens utgångspunkter gäller inte denna gång utan arbetsgruppen har utgått från LAV och från rättspraxis. Ur Vänersborgs vattentjänstplan:

“…enligt praxis och juridisk tolkning … om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Med denna definition ser arbetsgruppen att det är 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang (kvantitativ bedömning). De områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget, Kristinelund, Båberg utvidgad, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev (Vänersnäs).

De här områden kan följaktligen bli aktuella för att bilda verksamhetsområden. Men notera alltså att arbetsgruppen inte gör några som helst vidare bedömningar på de områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang.

Sedan har arbetsgruppen gjort en så kallad kvalitativ bedömning av de 10 områden som uppfyller kravet på större sammanhang. Gruppen har kommit fram till att i tre av dessa områden finns det idag inte behov:

“… utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa allmänna kommunala vattentjänster av vatten och avlopp.”

De tre områdena är Båberg, Boteredssjön och Gundlebo. Dessa områden är med andra ord inte aktuella för att ingå i några verksamhetsområden. Det kan säkerligen fastighetsägarna ha synpunkter på, några kanske faktiskt vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt varför det utifrån “miljö- och hälsoskyddet” inte finns behov i de tre områdena.

I Båberg har 21 av 29 fastigheter redan:

“kommunalt spillvattenhantering genom verksamhetsområde, direktanslutning eller gemensamhetsanläggning.”

De andra fastigheterna i Båberg, liksom fastigheterna i Botered och Gundlebo, har enligt arbetsgruppen möjlighet att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar. Men den möjligheten har väl de flesta fastigheter, även i områden som ska ingå i verksamhetsområden… Arbetsgruppen menar samtidigt också att de flesta av de enskilda avloppsanläggningarna i Botered och Gundlebo troligtvis är bristfälliga. Det finns till och med, skriver arbetsgruppen, risk att avloppsvatten kan rinna ut direkt i Boteredssjön och att Gundlebosjön kan påverkas betydligt.

Det planeras dock inte fler bostäder i något av dessa områden för närvarande. Det är möjligt att detta är det tyngsta argumentet, jag vet inte. När det gäller Skytteklev (Vänersnäs) så verkar det definitivt vara avgörande.

Vattentjänstplanen skriver om Skytteklev:

“I utredningen om betydande miljöpåverkan tas inte Skytteklev med pga att arbetsgruppen inte föreslår området som verksamhetsområde VA då det inte finns förutsättningar för ny bebyggelse. Det finns endast fritidshusbostäder i dagsläget på arrendetomter i området.”

Detta tillsammans med att väldigt lite vatten används i fritidshusen och det uppstår så små mängder spillvatten anses det inte finnas behov av att ens anlägga enskilda avloppsanläggningar i Skytteklev:

“I regel görs bedömningen att ingen avloppsanläggning krävs när vatten inte är indraget.”

Av de 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang så faller alltså 4 områden bort. I Båberg, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev finns inget behov:

“utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang.”

Det är tydligt att arbetsgruppen som har arbetat fram vattentjänstplanen har helt andra utgångspunkter än kommunen tidigare har haft. Jag blir emellertid, som sagt, inte riktigt klok på vilka kriterier som miljö och hälsoskydd har utgått från.

Det blir kanske tydligare när jag i det sista blogginlägget i denna serie tittar på de 6 områden där arbetsgruppen föreslår en utbyggnad av allmänna vattentjänster, dvs inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp.

Till sist till er som vill ansluta er till kommunens vattentjänster men har hamnat utanför ett verksamhetsområde.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 11 april fattades ett beslut om ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Kommunen har ingen skyldighet att tillåta anslutning till det kommunala VA-nätet för en fastighet som ligger utanför ett verksamhetsområde. Det går emellertid att som fastighetsägare ansöka om en anslutning. Då kommer kommunen i fortsättningen att ta ut en avgift på 1.000 kr (inkl moms) för att behandla ansökan, även om anslutning nekas. Anslutningsavgiften beräknas sedan, om man får ansluta sig, enligt gällande VA-taxa fast med ett tillägg av en så kallad bostadsenhetsavgift på 20.000 kr (inkl moms).

Det kan också vara bra för en fastighetsägare som har hamnat utanför ett verksamhetsområde och som vill ha kommunalt vatten och avlopp att känna till att det kan bli ännu fler kostnader jämfört med tidigare. En av mina bloggläsare skrev följande:

”Kostnaden för anslutning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde ska enligt dokumentet vara på minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde. Men om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde dras anslutningen fram till tomtgräns. Utanför ett verksamhetsområde kommer det troligen bli en dragning från en anslutnings/förbindelsepunkt som kan ligga långt ifrån tomtgränsen. Är det rimligt? Blir betydligt kostsammare i så fall för den enskilde.

Därtill kommer kommunen inte att ansvara för skötsel/underhåll av dragningen från förbindelsepunkt till fastighet. Inom ett verksamhetsområde tar kommunen ansvar för dragningen fram till tomtgräns. En avsevärd skillnad.”

Jag kan inte avgöra om bloggläsaren har rätt i sin tolkning, men det är värt att studera om man går i anslutningstankar. Det går att ladda ner handlingarna till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde här. På sidan 184 finns det nya styrande dokumentet ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Fortsättning följer i blogginlägget ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)

25 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Magnus räddar Sikhalls magasin! (1)”.

I torsdags tog jag en tur till Politikerhyllan i Sikhall. Jag var mycket nyfiken på att med egna ögon se vad Magnus Larsson hade åstadkommit med Sikhalls magasin.

Det var en mycket trött och medtagen Magnus Larsson som mötte mig. Han hade slitit tungt i några veckor och kroppen var mörbultad och gjorde uppenbarligen ont. Det syntes, och så utarbetad har jag aldrig sett Magnus Larsson tidigare. Han blir ju inte heller yngre med åren.

Sent på kvällen dagen före mitt besök hade en stor renovering av taket och fönstren på Sikhalls magasin blivit färdig. Alla verktyg och maskiner hade burits ut och det hade städats och ställts i ordning. Det skulle vara bröllop i helgen i den uppfräschade och nyrenoverade byggnaden. (Connys Natalie ska gifta sig.)

Sikhalls magasin har blivit fantastiskt fint. Magnus Larsson har gjort ett enormt arbete med att rusta upp och renovera det gamla kultur- och byggnadsminnet. Han har inte bara gjort några ytliga synbara reparationer, han har åtgärdat allt från grunden.

Det började med en total uppstädning av alla våningar på magasinet. Och det blev “några” containrar med skräp som kördes till tippen. Larsson tog dock tillvara det som var värt att bevara, och det var en hel del. Larsson är mycket intresserad av gamla saker och antikviteter. Sedan satte Magnus Larsson igång med att renovera och göra i ordning Sikhalls magasin. (Naturligtvis har han haft hjälp av snickare och andra skickliga yrkesmänniskor.) 

Larsson har använt virke från egen skog. Han har fällt träd, kvistat och kapat/apterat, han har sågat, barkat, ströat, travat och, när virket blev torrt, hyvlat, betsat osv för att bland annat byta ut stolpar och brädor i undertak. Han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Han har tillverkat steg till en ny trappa som ska sättas upp.

Den förändring som märks tydligast när man beskådar magasinet utifrån är taket. Magnus Larsson har lagt om det. Den östra delen, mot sjön, gjorde han klart förra året. (Se “Sikhall Rock 2023. Och magasinet!”.) De senaste veckorna har taket mot landsidan åtgärdats. Det var helt ruttet. Larsson plockade av teglet, tog bort läkten och masoniten. Sedan fortsatte han med att laga undertaket av brädor. Han salade ut, riktade och lade ny råspont. Han fortsatte med att lägga ålderbeständig papp, han tillverkade och lade läkter för att sedan lägga på tegelpannor. Naturligtvis sattes nya takfotsbrädor och vindskivor upp.

Fönster tillsammans med tak är kanske de viktigaste delarna i en renovering för att bevara en byggnad. Det finns 33 fönster på magasinet. Magnus har gjort i ordning dem alla. Drygt hälften renoverades men 15 fönsterbågar byggdes upp av Larssons egen kärnfuru, förstörelsen hade gått för långt. Det sattes dubbla enstiftsplugg i hörnen på alla fönster precis som det ursprungligen hade gjorts. Varje fönster på magasinet har 9 små rutor. Det betyder att 297 fönsterrutor har kittats och gjorts i ordning…

Invändigt har Magnus Larsson gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord, ställt fram antikviteter och äldre prydnadssaker, renoverat upp elsystem (inte helt färdigt än) och byggt ett mottagningskök. På altanen utanför har Larsson tillverkat bänkar och bord i gammal stil.

Det blir nog ett lyckat bröllop i helgen i en nyrenoverad byggnad som andas historia, kultur och tradition.

Magnus Larsson har självklart haft tillstånd från Länsstyrelsen för renoveringen och de åtgärder som har utförts på magasinsbyggnaden. Länsstyrelsen skrev den 16 maj förra året (se “Nyhet: Länsstyrelsen ger Magnus tillstånd”):

“Länsstyrelsen ger med stöd av 3 kap 14 § lagen (1988:950) kulturmiljölagen er tillstånd att utföra exteriöra och interiöra åtgärder på byggnadsminnet Sikhalls Magasin.”

Sikhalls magasin är kulturhistoriskt intressant och det är K-märkt. Därför stöttar Länsstyrelsen renoveringen ekonomiskt – för fördyrande kostnader som uppstår på grund av K-märkningen. I tisdags den gångna veckan var en antikvarisk kontrollant från Länsstyrelsen på plats och gjorde en slutbesiktning. Kontrollanten var mycket nöjd och resultatet av slutbesiktningen var att renoveringen var utan anmärkning. Och med mina amatörmässiga ögon kan jag inte annat än hålla med…

Magnus Larsson har gjort en makalös insats. Nu kommer Sikhalls magasin att stå kvar i många, många decennier framöver. Jag liksom ett flertal personer i t ex ett antal grupper på Facebook kan inte bli annat än imponerade. Larsson har visat vad han vill och vad han är kapabel att uträtta.

Många personer inklusive jag själv undrar emellertid – vad tycker Vänersborgs kommun om Magnus Larssons insats för Sikhalls magasin? Anser de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna att det som Magnus Larsson har utfört i magasinet är positivt? Det tycker jag att de borde svara på. Kan kommunalråden kanske tänka sig att kontakta Magnus Larsson – och ge honom ett erkännande…?

Självklart undrar man också om de styrande partierna kan tänka sig att låta Magnus Larsson fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra magasinsområdet – och förverkliga sina visioner och planer för hamnområdet och badet i stort? Kan politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun tänka sig att visa förtroende för Magnus Larsson och hans avsikter, och äntligen godkänna de fastighetsrättsliga lösningar som han, och oppositionen i kommunfullmäktige, har förespråkat? (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

Det handlar alltså om de fastighetsregleringar som ska möjliggöra en detaljplan, som byggnadsnämnden för övrigt beslutade upprätta 2015 (för 9 år sedan!), och som är en nödvändig förutsättning för att förverkliga Larssons och några andra fastighetsägares vision för Sikhall.

Kommunen har som bekant inte visat något som helst förtroende för Magnus Larsson de senaste 20 åren. Det har däremot Länsstyrelsen. Den 16 maj förra året skrev Länsstyrelsen om Magnus Larsson, i samma brev som ovan:

“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”

Det kanske är läge att kommunens politiker och tjänstepersoner tog en sväng till Sikhall och tittade på vad Magnus Larsson har åstadkommit med magasinet. Samtidigt kan de titta på hur det ser ut på kommunens fastigheter i området… Det virvlar damm så fort man rör sig på parkeringar och vägar och gräsmattorna vid hamnområdet och badstranden har inte klippts sedan förra hösten…

Kanske är inte kommunen något föredöme när det gäller skötsel och utveckling i Sikhall… Vid förköpet/expropriationen 2007 ansåg ju kommunen att den var det, att kommunen var bättre lämpad att utveckla området än Magnus Larsson. Kommunen har emellertid inte lyft många fingrar under årens lopp för att utveckla Sikhall. Det vet alla som har varit där.

Vad sa förresten kommunens vision – “attraktiv och hållbar i alla delar”…? Utom Sikhall…?

Magnus Larsson och några andra fastighetsägare i Sikhall har stora visioner och planer för Sikhall, eller Sikhallsviken som kommunen kallar hela området. Larsson och de andra vill se fler bryggor och båtplatser, camping, åretruntöppen butik, restaurang, längre badstrand, sjöbodar, parkeringar, hustomter osv.

Nu har Magnus Larsson visat vad han vill och vad han kan uträtta. Sikhalls magasin är i de väsentligaste delarna klart. Magnus Larsson har räddat det från förfall och ödeläggelse. Magasinet går att använda och det är bokat för flera bröllop i sommar. Men, det saknas saker som skulle göra magasinet ännu bättre.

Magnus Larsson vill att nya VA-ledningar dras in till magasinet, i första hand vatten. Det måste också bli bättre “kraft” i elledningarna. Tyvärr går propparna i magasinet alltför ofta under tillställningarna. För att kunna lösa dessa problem måste det grävas i kommunens mark. Och gissa vad? Det tillåter, enligt Magnus Larsson, inte kommunen. Han får nej.

Det röda strecket är kommunens mark.

När det gäller elledningarna kräver Vattenfall att Magnus Larssons ledningar till magasinet ska ligga i Larssons egen mark. Mellan Larssons mark, Sikhall 1:6, och magasinets mark (som också är Larssons mark) ligger en tunga av kommunens mark, Sikhall 1:4 – en kommunal “marktunga” som alltså delar av Larssons två markområden. Det handlar om 15-20 meter. Det skulle enkelt lösas med den fastighetsrättsliga lösning som kommunfullmäktige och även samhällsbyggnadsnämnden har antagit. Men som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har överklagat…

Återigen ställer sig Socialdemokraterna och Centerpartiet (nu med stöd av Kristdemokraterna och Miljöpartiet) i vägen för en fortsatt utveckling av Sikhall. Jag undrar vad de egentligen vill med Sikhall… Är motarbetandet av Magnus Larsson ett syfte i sig?

Kommunen måste så fort som möjligt hjälpa till så att Sikhalls magasin kan få vatten och kraftigare elledningar indragna. Jag tycker att det kan de kommuninvånare som bor i delarna Sikhall och Gestad kräva av Vänersborgs kommun.

Det är många vänersborgare, framför allt i dalslandsdelen, som är mycket tacksamma för allt Magnus Larsson gör för Sikhall. Det är banne mig dags för kommunens politiker och tjänstepersoner att också visa uppskattning.

==

Anm. Sikhalls Magasin är nominerat till kommunens byggnadsvårds- och arkitekturpris – se ”Sikhalls Magasin nominerat till pris”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Magnus Larsson, Sikhall, Sikhalls Magasin

Magnus räddar Sikhalls magasin! (1)

24 maj, 2024 2 kommentarer

Den 17 oktober 2005 skrev Magnus Larsson på ett köpekontrakt. Han hade köpt fastigheterna Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23. På Sikhall 1:4 låg Sikhalls magasin.

Länsstyrelsen beskrev 2007 magasinet på följande sätt (se här):

“Magasinet är byggt av tegel på en hög grund murad av natursten direkt på urberget. Fasaderna är putsade, ytan är jämn men med en grov struktur. Putsens ytskikt kan ha kvastats då kalken ytterst är borttvättad så att ballasten sticker fram. Fasaden är ofärgad förutom fönsteromfattningarna som är vita med helt slät puts. Fönstren har nio små rutor och bågar av trä, innanför fönstren finns järngaller.”

Sikhalls Magasin byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre. Det ligger på en klippudde omgivet av Vänerns vatten på tre sidor. Det är ett viktigt historiskt minnesmärke för Gestad- och Sikhallsbygden och för hela Dalsland. (Se “Sikhalls magasin 1: Byggnaden”.)

Magasinet förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Det var och är viktigt att värna och slå vakt om viktiga delar av vårt kulturarv för kommande generationer. (Även om en majoritet i Vänersborgs kommun inte tycks dela denna uppfattning… Se ”Bevara Brätte!”.)

Den 2 november 2005, två veckor efter att Magnus Larsson hade skrivit på köpekontraktet, formulerade ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) en skrivelse till kommunstyrelsen där han föreslog:

“kommunfullmäktige att fatta beslut om förköp.”

Ljunggren ville att kommunen skulle förköpa, dvs expropriera, Larssons nyss förvärvade fastigheter. Fastigheterna var väsentliga för “idrott eller friluftsliv” och magasinet var “värdefullt från kulturhistorisk synpunkt”. (Se “Historien om Magnus Larsson (3)”.) Det var viktigt att kommunen tryggade allmänhetens friluftsliv och säkerställde “allmänhetens tillgänglighet till aktiviteter i området”. Och den dåvarande kommunchefen (se “Historien om Magnus Larsson (5)”) “kompletterade” i en skrivelse den 23 november 2005 med att kommunen skulle utveckla Sikhallsområdet genom att ordna: 

“…större parkeringsplatser vid badet och magasinet. Fler båtbryggor skall anläggas för att anlägga båtturismen. Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas.”

Och sedan konstaterade kommunchefen, full av självförtroende och självsäkerhet:

“Kommunen bedömer att den är bäst lämpad för att genomföra dessa åtgärder och att den därför bör äga Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sörbo 1:4.”

Efter ett par turbulenta år med stridigheter, överklaganden, hot och jäv beslutade kommunfullmäktige den 21 november 2007 att:

“godkänna upprättade köpeavtal avseende fastigheterna Sikhall 1:4 och 1:6 samt Sörbo 1:4”

Kommunen hade tvingat en hårt arbetande och skattebetalande invånare till att underkasta sig den byråkratiska makten. Tack vare “dolda” personliga och misstänkta själviska intressen. Vänersborgs kommun förköpte/exproprierade stora delar av Magnus Larssons fastigheter. (Se ”Historien om Magnus Larsson (23)”.)

Stiftelsen Sikhalls Magasin bildades en gång i tiden av hembygdsvårdande föreningar i Vänersborgs kommun t ex Gestad hembygdsförening och Lions i Brålanda. Stiftelsen bildades i samband med att de tidigare, privata ägarna inte ville sköta byggnaden längre. Stiftelsen skulle helt enkelt underhålla byggnaden så att den bevarades för framtiden. Det upprättades ett nyttjanderättsavtal den 23 april 1986 mellan jordägarna och Stiftelsen Sikhalls Magasin. Upplåtelsetiden var på 50 år.

Efter kommunens förköp/expropriation 2007 kom magasinet att ligga på kommunens mark. Kommunen hade vid ett flertal tillfällen också argumenterat för att den var en slags garant för att magasinet skulle bevaras och få det underhåll som krävdes. Det trodde i varje fall kommunen länge. Det visade sig många år senare att nyttjanderättsavtalet faktiskt innebar att det var Stiftelsen som ägde marken.

Vi vet hur det gick efter förköpet/expropriationen. Magasinet sköttes inte och underhållet var de senaste åren i stort sett obefintligt. Det gjordes en del ideella insatser men det saknades pengar. Kommunen lade inte heller två strån i kors för att hjälpa Stiftelsen att underhålla och bevara den gamla anrika byggnaden för framtiden. När det kom till kritan, eller snarare till plånboken, visade det sig att det faktum att magasinet var “värdefullt från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt” inte betydde någonting. Det var bara något kommunen påstod för att rättfärdiga exproprieringen av Magnus Larssons mark…

Sikhalls magasin förföll i rask takt. Det var fuktskador, väggen mot sjön såg ut att falla ihop och taket höll på att rasa in. Magasinet slutade användas och det blev inte ens tillåtet att gå in i byggnaden. Ett stycke dalsländskt historia höll på att försvinna.

Magasinet blev en för stor utmaning för Stiftelsen Sikhalls Magasin. Ingen av Stiftelsens föreningar visade sig vara intresserade av att driva magasinet i framtiden. Det var antagligen helt enkelt för stora kostnader inblandade.

Den 26 september 2022 beslutade styrelsen för Stiftelsen Sikhalls Magasin att överlåta nyttjanderättsavtalet till den tidigare fastighetsägaren Magnus Larsson. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.) Styrelsemötet beslutade enhälligt (4 § i styrelseprotokollet):

“att överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”

Och nu började det hända saker i Sikhall…

Magnus Larsson har, som alla “gamla läsare” av denna blogg vet, stora planer för Sikhall. De styrande partierna, med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen, har sedan 2005 gjort allt för att sätta käppar i hjulet för Magnus Larsson. Motarbetandet fortsätter än i dag. De båda ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har till och med överklagat ett viktigt beslut om Sikhall, som oppositionen i nämnden har fattat, till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Men att Magnus Larsson började renovera och rusta upp Sikhalls magasin hade de svårt att förhindra, även om det fanns försök från förvaltningshåll…

Sent i onsdags kväll var det viktigaste med magasinet klart. Verktyg och maskiner bars ut ur byggnaden, det städades och ställdes i ordning. Igår morse kom ett antal personer för att förbereda ett bröllop som ska gå av stapeln i helgen.

Och igår eftermiddag var jag på studiebesök hos Magnus Larsson.

Magnus Larsson har med egen tid, med eget arbete och med egna pengar renoverat Sikhalls magasin. Larsson har gjort ett otroligt jobb. Han har räddat ett kultur- och byggnadsminne.

Det ska jag skriva mer om i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.

Kategorier:Magnus Larsson, Sikhall, Sikhalls Magasin

Samråd om vattentjänstplanen! (1)

22 maj, 2024 1 kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.

Kommunen ska enligt den nya lagen (LAV 6 c §) göra följande innan den antar vattentjänstplanen eller vid ett senare tillfälle ändrar den:

  1. ”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
  2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Och dessutom ta hänsyn till synpunkterna… Det är viktigt (LAV 6 d §).

Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde.

Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanen började gälla ett år senare, den 1 januari 2024. Många kommuner i landet har emellertid fortfarande inte färdigställt och/eller beslutat om vattentjänstplanen. Det gällde Vänersborgs kommun också, fram till i torsdags, dvs den 16 maj.

I torsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden enhälligt (Håkan Skött (S) deltog inte i ärendets handläggning på grund av jäv) att:

“ställa ut på kommunens digitala anslagstavla bifogad vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för samråd med fastighetsägare i 6 veckor.”

Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De får också 6 veckor på sig för att inkomma med synpunkter.

En vattentjänstplan enligt den nya lagstiftningen är alltså på gång i Vänersborgs kommun. Ett förslag som kommunen har arbetat tämligen intensivt med under en längre tid är äntligen upprättat.

Under ungefär 6 veckor framöver bör nu de som har ett “väsentligt intresse av vattentjänstplanen” göra sina röster hörda. Efter dessa veckor blir det svårare att åtminstone få gehör för sina synpunkter. De som tänks ha ett ”väsentligt intresse” enligt lagstiftarna och kommunen är antagligen i första hand de som föreslås ingå i de verksamhetsområden som ska inrättas enligt vattentjänstplanen. Jag kan dock tänka mig att fastighetsägare som vill ingå i ett verksamhetsområde, och därmed ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men inte enligt förslaget får det, också skulle kunna lämna synpunkter. Det är emellertid en spekulation från min sida.

Jag håller med det som står i inledningen på vattentjänstplanen:

“Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.”

Det kan ju vara bra att veta hur kommunen ser på det område man bor i – kan det bli ett verksamhetsområde senare? 

Det finns mycket viktig och helt nödvändig information på Vänersborgs kommuns webbplats för dem som berörs eller av andra skäl är intresserade av den nya vattentjänstplanen. Hemsidan har rubriken “Tyck till om vattentjänstplan!” och det passar bra. Här står nämligen allt man behöver, och måste veta, för att kunna lämna synpunkter och påverka vattentjänstplanen – och planera för sin egen fastighet. Slutdatum för att lämna synpunkter är den 2 juli 2024. Det bör alla intresserade anteckna i kalendern.

Naturligtvis måste alla kommuninvånare veta vilka verksamhetsområden som kommunen föreslår ska inrättas och vilka fastigheter som planeras ingå i de verksamhetsområdena. Och tvärtom så att säga…

Det kan också vara bra att veta vilka verksamhetsområden som kommunen kan tänka sig inrätta vid ett senare tillfälle. Det är också möjligt att förutsättningarna ändras i olika områden, t ex att fler bostäder byggs, som gör att kommunen föreslår nya eller ändrade förslag till framtida verksamhetsområden. Vattentjänstplanen ska ju uppdateras varje mandatperiod.

Hur som helst, vattentjänstplanen är en mycket viktig läsning. Den är relativt lättläst och lättförståelig tycker jag. De områden som på något sätt är aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrivs noggrant med både text, tabeller och kartor. Efter en inledande och förklarande text beskrivs de olika områdena var för sig. Man kan alltså välja att läsa enbart det som angår en själv. Och finns området som man bor i inte med i vattentjänstplanen, så är det inte aktuellt för att ingå i ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom en överskådlig framtid…

Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man emellertid också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

Den 4 juni klockan 18.00-20.00 arrangeras ett informationsmöte om kommunens nya vattentjänstplan. Det hålls i Bojorten på kommunhuset vid Sundsgatan 29. Kommunen bjuder in en (1) representant från varje fastighetsägare för följande områden:

  • Kyrkbyn (Vänersnäs)
  • Hallby Södra (Vänersnäs)
  • Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs)
  • Åkersäng (Vänersnäs)
  • Floget
  • Kristinelund

Det är i dessa områden, och inga andra, som kommunen föreslår att det ska inrättas nya verksamhetsområden…

Det som pågår nu i 6 veckor är alltså ett samråd enligt LAV 6 c §:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Kommunen ska sedan arbeta vidare med de synpunkter som kommer in. I LAV 6 d § står det:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Det är en viktig paragraf och den ska naturligtvis alla fastighetsägare uppmärksamma särskilt. Det fortsatta arbetet med vattentjänstplanen är självklart inte gjort i en handvändning, men när arbetet är klart och planen har reviderats utifrån alla synpunkter ska den ut på granskning enligt 6 c §:

“…ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Vid granskningen finns det möjligheter att återigen lämna synpunkter, men då tror jag att det blir svårare att de får genomslag.

I underlaget till ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan står det hur ärendet ska hanteras vidare:

“Efter det att samrådet och granskningen är genomförda föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta om att kommunfullmäktige ska anta uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp med tillhörande justerad bilaga vattentjänstplan. Samhällsbyggnadsnämnden har följaktligen möjlighet att inkomma med synpunkter under samråd, granskning samt inför slutligt förslag till kommunfullmäktige. Skillnader i en uppdaterad Blåplan del 2 är att vissa delar i Blåplanen kommer ersättas av lagstadgad vattentjänstplan inkl miljöbedömning.”

Jag planerar att återkomma med ytterligare ett blogginlägg om vattentjänstplanen. Där tänker jag beskriva hur kommunen resonerar kring inrättande av verksamhetsområdena.

Fortsättning i blogginlägget ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

BUN 20 maj 2024

19 maj, 2024 Lämna en kommentar

Imorgon måndag den 20 maj ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) antagligen ha sitt sista sammanträde innan sommaren. Det ska nämnden själv avgöra imorgon. Det liggande förslaget är att det blir våravslutning imorgon och inte i juni.

 En delårsrapport, med helårsprognos, är naturligtvis ett givet samtalsämne under en våravslutning. Och särskilt självklart de olikfärgade plopparna som ska markera BUN:s bidrag till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås, eller inte. Förhoppningen är så klart att BUN:s resultat ska medverka till kommunens måluppfyllelse. Och det gör de. Målen och de förväntade resultaten ska emellertid inte förväxlas med de uppdrag och föreskrifter som återfinns för förskola och skola i läroplaner och Skollag, även om några av dem hämtar inspiration därifrån.

BUN bidrar till kommunens måluppfyllelse. Det kan konstateras att 4 förväntade resultat uppnås (gröna ploppar) och att ett resultat uppnås delvis (gul plopp). Det är emellertid bedömningar, eftersom delårsrapporten bara, av naturliga skäl, omfattar de fyra första månaderna på året.

Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” får en grön plopp:

 “Gymnasiebehörigheten för årets elevgrupp i kommunala skolors årskurs 9 har ökat från 69% vårterminen 2023 till 74% höstterminen 2023. Prognosen är att 83% av dessa elever kommer att nå gymnasiebehörighet vid läsårets slut i juni 2024.”

Det innebär en ganska betydande ökning av gymnasiebehörigheten. Förvaltningen förklarar den förväntade ökningen med att:

“samtliga enheter har prioriterat resurser för att förstärka matematikundervisningen i årskurs 9, exempelvis genom att ha två lärare under matematiklektioner samt erbjuda stöd innan och efter skoldagens slut.”

Ett tvålärarsystem i matematik alltså. Och sedan, och det gäller självklart även andra ämnen, ger lovskolan och den extra studietiden också resultat. Satsningen på elever med problematisk skolfrånvaro i kombination med psykisk ohälsa är också ett led i arbetet. (Det har skapats fler mindre grupper.)

Det är inte utan att man tänker – vad skulle egentligen kunna hända om alla elever i behov av olika stöd faktiskt fick det – efter sina behov? Som Skollagen egentligen föreskriver… Det kan nog bli en diskussion i nämnden om ekonomiska resurser och prioriteringar i samband med detta förväntade resultat.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer även att andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön kommer att öka. Det görs helt klart ett bra arbete ute på förskolor och skolor, men fler pedagoger och annan personal hade definitivt bidragit till att tryggheten ökade ännu mer.

Det är likadant med “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar” – ju fler pedagoger och annan skolpersonal som finns ute i verksamheterna desto större chans att dessa förväntade resultat ska uppnås. Jag noterar att det finns en oro för de medarbetare som:

“har arbetat i de lokaler som miljö- och hälsoskyddsnämnden har dömt ut och eventuell påverkan på framtida sjukfrånvaro.”

Förvaltningen är lite tveksam till att det förväntade resultatet “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar” ska uppnås. Därför blir bedömningen en gul plopp. Det finns en osäkerhet kring arbetsmarknadens utveckling under året som kan påverka nyttjandegraden av förskola. (Om vårdnadshavarna är arbetslösa får barnen gå på förskolan 15 timmar i veckan.)

BUN har också egna kompletterande förväntade resultat.

Prognosen för “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” är att detta inte kommer att uppnås. Anledningen är att verksamheterna har fler språksvaga elever. Det förväntade resultatet “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” räknar förvaltningen med att det kommer att uppnås. Däremot är det osäkert att det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnås, eller inte.

“En av osäkerheterna grundar sig i att det finns fortsatta utmaningar med elevernas närvaro.”

Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. (Jag har inga siffror för i år.) Samtidigt når fler elever ett godkänt betyg i matematik.

Det ser ut som om det blir färre barn och ungdomar i nämndens olika verksamheter i år jämfört med förra året. Prognosen för året är att antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun i genomsnitt sjunker med 56 barn i förskola och pedagogisk omsorg. Det beräknas bli 77 barn i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-12 år) färre. Prognosen är också att antalet barn och ungdomar i förskoleklass och grundskola åk 1-9 minskar med 59. Däremot ökar antalet elever 7-15 år i den anpassade grundskolan, åk 1-9, med 7 elever.

Det kan vara intressant att veta att av Vänersborgs barn och elever gick i april 196 i fristående förskola och 47 i enskild pedagogisk omsorg (1-5 år), 189 elever i fristående fritidshem och 21 elever i enskild pedagogisk omsorg (6-12 år) och 609 i enskild förskoleklass till årskurs 9.

Kostnader för elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, främst avseende psykosociala och språkliga behov skriver förvaltningen och fortsätter:

“Anpassad grundskola åk 1-9 prognostiserar ett underskott om 2,8 mnkr som avser högre kostnad för tilläggsbelopp, högre kostnad för skolskjuts och fler elever i anpassad grundskola än budgeterat. Fler elever läser också ämnesområden än tidigare, vilket innebär högre personalkostnader då dessa elever har stora omsorgsbehov.”

BUN hade den 30 april 2024 ett periodiserat överskott på 16 milj kr, men prognosen för året är ett nollresultat.

Det var en ganska fullständig sammanfattning av delårsrapporten.

BUN tänker äska 1,12 milj kr ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. De medlen ska användas för att stärka insatserna ht 2024 för de elever som går ur grundskolan vt 2025. Ett av kommunens inriktningsmål är ju att ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Pengarna ska användas till att anställa ytterligare tre pedagoger, fördelat på de fyra högstadieskolorna.

BUN ska även fatta beslut om att fördela 3 milj kr till förskolan. Nämnden fick ju 4,5 milj kr ”extra” av kommunfullmäktige i december för att “trygga anställningar”.

Det har gjorts en tillsyn av den pedagogiska omsorgen på Ströms slott AB. Det har ju varit en del “strul” kring Ströms slott genom åren, men denna gång bedömer förvaltningen att företaget:

“följer de krav enl skollagen 2010:800 25 kap 2§ samt skolverkets allmänna råd föreskriver genom att den pedagogiska verksamheten stimulerar barns utveckling och lärande då verksamheten utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”

BUN ska vidare fördela premier från några stiftelser till de olika högstadieskolorna. Sedan ska nämnden redovisa till samhällsbyggnadsnämnden vilka åtgärder som gjorts för att uppfylla målen i avfallsplanen. BUN ska också ta ställning till “Avtal Vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”. Förslaget är att ställa sig bakom avtalet. Nämnden ska också besluta att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2024/2025”.

Efter att i vanlig ordning ha fått information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) föreslås det att nämnden ska ställa in sammanträdet i juni… Det är helt enkelt för få ärenden som ska behandlas och avgöras. Ett inställt sammanträde sparar ju faktiskt en del pengar…

Det var det mesta om morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

Kategorier:BUN 2024, delårsrapport

KF: Infekterat om Israel/Palestina

18 maj, 2024 Lämna en kommentar

Det blev ett kort sammanträde med kommunfullmäktige i onsdags. Det började kl 18.00 och var slut redan kl 19.40 – och då hann ledamöter och ersättare ändå med en fikapaus. De hann faktiskt också med att lyssna på revisor Magnus Cassels (S) föredragning av en revisorsrapport om granskningen av det kommunala aktivitetsansvaret. Och inte nog med det. Demokrati- och jämställdhetsberedningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) hann med att redovisa och kommentera beredningens enkät som bland annat tog upp frågor kring samtalsklimatet i fullmäktige. Det var inga större skillnader mot 2023, dvs det var ett ganska bra betyg…

Det var inga överraskningar i utgången av de ärenden som behandlades i onsdags. (Fullmäktiges ärenden är beskrivna ganska noggrant i inlägget “Kommunfullmäktige 15 maj”.) Besluten blev de förväntade, med ett undantag. På ärende 11, “Antagande av Riktlinje för krisledningsnämnden”, begärde kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ordet. Han yrkade på att ärendet skulle återremitteras – och så blev också fallet. Det var ju en del diskussion redan i kommunstyrelsen om vissa formuleringar, förhållande till styrdokument etc. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

I slutet av sammanträdet ställde Lutz Rininsland (V) en fråga. Frågan hade lämnats in under måndagen och på mötet skulle kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svara på den. Frågan handlade om att politikerna inte har haft åtkomst till webbdiariet på flera månader.

Tidigt i onsdags förmiddag, dvs samma dag som sammanträdet hölls, fungerade plötsligt webbdiariet. Politikerna kunde återigen gå in i diariet på egen hand och leta handlingar.

Lutz Rininsland (V) hänvisade i sitt korta anförande till Dan Åbergs (M) numera klassiska doktrin:

“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”

Denna kväll lanserades en ny doktrin, Rininslands doktrin:

“Det säkraste sättet för att få nåt genomfört, det är att ställa en fråga i fullmäktige.”

Nu fattas det bara att kommunens webbdiarium blir åtkomligt för alla kommunens invånare. Det är dock en säkerhetsfråga sa Augustsson. Vi hoppas att kommunen kan lösa alla säkerhetsfrågor inom en snar framtid. Lutz Rininsland ska kanske ställa en fråga om det också…

Det blev stor turbulens kring medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av varor från Israel.

Det inlämnade medborgarförslaget beskrev Israels krig i Gaza, förstörelsen av skolor och sjukhus, redogjorde för antalet döda osv. Det påpekades att Israel just nu utreds för folkmord av FN:s domstol IJC. Förslaget drog också paralleller mellan Israel och apartheidregimen i Sydafrika under 1970-80-talen. (Du kan ladda ner medborgarförslaget här.)

Medborgarförslaget mynnade ut i kravet, eller yrkandet:

“omedelbart sluta handla varor från Israel för att försöka få till stånd ett omedelbart eldupphör, och fortsätta bojkotten tills situationen i Palestina lösts på ett rättvist sätt”

Tre vänsterpartister var uppe i talarstolen, Ida Hildingsson, Stefan Kärvling och Gunilla Cederbom, och en sverigedemokrat, Mathias Olsson. Det var faktiskt ingen annan som yttrade någonting. Ja, förutom fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).

Ordförande Levin spelade en mycket aktiv och viktig roll. Hon avbröt ofta Vänsterpartiets Ida Hildingsson. Även jag fick mig en tillsägelse.

Ordförande Levin ansåg inte att det hörde till ärendet att tala om konsekvenserna av Israels krig i Gaza, bakgrunden till kriget, omvärldens reaktioner eller Israels/Palestinas historia etc. Och visst, det är möjligt att några formuleringar i anförandena tog för “vida svängar” och hamnade utanför ämnet. Men faktum var ju att ett medborgarförslag låg på bordet som handlade om just kriget och massmördandet i Gaza. Det var därför tämligen naturligt att det kommenterades från talarstolen. Innehållet i medborgarförslaget måste ju kunna diskuteras, i varje fall om kommunfullmäktiges ledamöter ska kunna höra olika åsikter, få flera perspektiv och – ta ställning.

Det är min uppfattning.

Det kanske egentligen var mer sättet som anförandena framfördes på som gjorde att ordförande Levin (C) reagerade, och avbröt. I efterhand har jag hört att många reagerade på just hur anförandena framfördes, själva tonen och attityden.

Ärendet rörde upp många känslor – från flera håll… Det är jag helt medveten om. På något sätt, i något forum bör det nog diskuteras vad som utspelades på onsdagens fullmäktigesammanträde. Det blev inte så bra. Det håller nog alla med om. Och det måste, för kommunens bästa, undvikas i framtiden. Det är viktigt att ledamöterna kan diskutera, samarbeta och visa respekt för varandra.

Jag vill inte kommentera ärendet mer utan hänvisar till kommunens webb-TV. Här kan vem som helst lyssna och beskåda debatten i sin helhet och framför allt – dra sina egna slutsatser. På Vänsterpartiets hemsida finns det också ett inlägg om ärendet och jag ser att flera av ledamöterna i KF har kommenterat ärendet i sociala medier.

Ärendet avslutades med en votering. Medborgarförslaget avslogs med 40 röster (S+C+KD+MP+M+L+SD), 2 ledamöter avstod (från S och MBP) och 5 ville bifalla medborgarförslaget (4 från V och en från MBP). (Se bild på voteringen nedan.)

Det är märkligt att inga ledamöter i S, C, KD, MP, M, L och MBP uttalade sig i frågan. Det är ju faktiskt en av de viktiga och allvarligaste “konflikter”, tillsammans med Ukraina, som världen har skådat på senare år.

I Göteborg har S+V+MP beslutat att fasa ut alla inköp av varor med ursprung från bland annat Israel. Det är synd att inte Vänersborgs kommun sällade sig till alla som protesterar mot Israels krigsbrott och massmord i Gaza.

Ibland har jag svårt att förstå kommunfullmäktige i Vänersborg…

Och glöm inte:

Israel har 729 som de tre inledande siffrorna i streckkoden. Bojkotta sådana varor. Det kan vara frukt och grönsaker som avokado, vindruvor, citrusfrukter, tomater, gurkor, paprikor, dadlar, fikon och äpplen.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2024

Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?

15 maj, 2024 1 kommentar

Anm. En fortsättning på blogginlägget “Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

Jonas Mossberg vill ta över och driva Hallevibadet vidare. Han vill utveckla både badanläggningen och området runt badet. Det finns stora ytor att använda sig av för att göra Hallevi till ett slags “nöjescentrum” (aktivitetscenter eller fritidscentrum kanske är bättre ord) i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare och så har även TTELA gjort. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg har kommunicerat de här planerna med politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och han har mött både förståelse och gillande från ett flertal politiker. Även många Vargöbor, några av dem hundägare, hoppas på att badet ska få leva vidare.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Arbetet med den här konsekvensbedömningen har dock inte påbörjats än. Vilket är i högsta grad anmärkningsvärt. Mossberg har inte heller hört något från tjänstepersonerna på förvaltningen, mer än att han i februari blev polisanmäld av en av cheferna. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.)

Förvaltningschef Andreas Knutsson bestämde sig efter nästan ett år att träffa Jonas Mossberg. Det har jag redan beskrivit. (Se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.) Det skedde den 2 maj. De skulle diskutera Mossbergs planer för Hallevibadet. Förvaltningschef Knutsson berättade emellertid inte på mötet att halva det markområde som Mossberg ville använda för att förverkliga sina planer redan var utarrenderat till Vargöns Hundklubb…

Men hur gick det till? Vargöns Hundklubb hade ju inte ekonomiska medel att arrendera hela den yta som kommunen erbjöd… Svaret avslöjades i mitt förra blogginlägg:

Samhällsbyggnadsförvaltningen sänkte arrendepriset för marken med 50%!

Det här har naturligtvis gett upphov till flera funderingar och frågor. Och farhågor inte minst…

I måndags ledde mina frågor och funderingar till en längre mailväxling med en av kommunens mark- och exploateringsingenjörer.

Det började med att jag undrade hur Vargöns Hundklubb kunde arrendera hela det markerade området för endast 4.900 kr per år. (Se den blå området på bilden nedan – området är enligt kommunen 2.900 kvm.) Det var dessutom 1.100 kr mindre än det bud som hundklubben hade fått från kommunen för det mindre (halva) området (se krysset på bilden ovan till höger). Uppgifterna framgår av klubbens årsmötesprotokoll. (Se citat i blogginlägget “Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.)

Jag fick följande besked:

“Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Det var förvånande eftersom en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer skrev till Vargöns Hundklubb den 5 januari:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Prissättningen hade uppenbarligen ändrats. Det blev en följdfråga:

“Får alla ideella föreningar denna prissättning? Har du något exempel på en sådan prissättning, 1kr/kvm, för någon förening?”

Mark- och exploateringsingenjören svarade tämligen snabbt:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det svaret var jag inte speciellt nöjd med. “internprissättning”? “inget som är beslutat”? “bedömningsfråga”? “från fall till fall”? “inga andra exempel”?

Kommunen måste enligt Kommunallagen behandla alla invånare lika. Därför måste det väl finnas något dokument som reglerar och föreskriver prissättningen för arrende av kommunens mark… Tänkte jag. Och varför har arrendeavgiften sänkts till hälften? Vem har fattat beslutet om prissättningen till Vargöns Hundklubb?

Jag skickade mina frågor och fick ett sista svar innan arbetsdagen var slut på kommunhuset:

“Det är ett arbetsdokument som vi har internt och som revideras med tiden. Avgiften så som den är avtalad om följer detta. Beslutet om prissättningen har fattats på delegation av mark- och exploateringsingenjör.”

Att det är ett internt arbetsdokument torde innebära att förvaltningen anser att dokumentet inte är offentligt. Är det lagligt? tänkte jag. Det fanns en hel del att reda ut utifrån beskeden från förvaltningen.

Jag funderade länge på måndagskvällen, framför VM-hockeyn, om jag skulle fortsätta med frågor. När slutsignalen gick och Sverige stod som segrare mot Tyskland (6-1) så skickade jag iväg ytterligare några frågor:

  • ”Hur fungerar likabehandlingen av kommuninvånarna om prissättningen “revideras med tiden”?
  • Hur kan prissättningen vara en “bedömningsfråga”?
  • När reviderades prissättningen senast?
  • Varför reviderades prissättningen?
  • Var i delegeringsordningen står det att ett beslut om ändring av prissättning får delegeras?”

I skrivande stund har jag inte fått några svar. Jag lär inte få några heller. Samtidigt hade mark- och exploateringsingenjören, det måste jag medge, ett ganska bra tålamod med mig under måndagen…

Förvaltningens agerande reser allvarliga frågor om kommunens likabehandling. Eftersom arrendepriset nyligen har sänkts, sannolikt bara för Hundklubbens skull, torde kommunen vara tvungen att sänka priset för alla ideella föreningar som arrenderar mark, såvida inte kommunen tvingas att riva upp avtalet med Vargöns Hundklubb.

Det kanske ändå inte är den viktigaste frågan i sammanhanget.

Jag funderar framför allt på vad orsaken är till att förvaltningen absolut vill att Hundklubben ska få arrendera ett större område än klubben har beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen är alltså så angelägen om att ett större område blir utarrenderat så att de sänker priset för Vargöns Hundklubb. Det innebär att Hundklubben kan få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen har tjänstepersonerna bestämt mellan skål och vägg, helt på egen hand. Priset halveras “på ett bräde” och det lämnas inte ens en motivering – det är ju en “internprissättning”.

Förvaltningen har hela tiden vetat att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner, och att flera politiker i nämnden har sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger en känsla av att tjänstepersonerna har en egen agenda – vill de helt enkelt inte att Mossberg ska ta över Hallevibadet? Kan det verkligen vara så? Det får inte vara så.

Det står i varje fall klart att samhällsbyggnadsförvaltningen inte direkt underlättar för Mossberg. Agerandet stämmer inte heller överens med nämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora politiska friheter.

Jag vet inte om Mossberg är fortsatt intresserad av att överta Hallevibadet. Men kanske har han någon alternativ plan. Det stöd han har fått från politiker och framför allt vargöbor väcker säkert en känsla av stridslust hos honom – ge inte upp.

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se vilka frågor politikerna ställer till tjänstepersonerna. (Kanske ställs några av de frågor som jag inte fick svar på…) Är politikerna nöjda med tjänstepersonernas agerande? Kommer politikerna att begära att hela “affären” ska upp på bordet och bli “genomlyst”? Ska ansvar utkrävas på något sätt?

Det ska bli intressant att se om politikerna i samhällsbyggnadsnämnden kommer att acceptera, det som för en utomstående förefaller vara, tjänstepersonernas egenmäktiga förfarande. Tjänstepersonerna har ju faktiskt handlat på ett sätt som inte följer intentionerna i de beslut som politikerna i nämnden har fattat.

På torsdag kväll kommer vi att få svar på frågan – vem bestämmer i kommunhuset?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?

14 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. En slags fortsättning på blogginlägget “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

I söndags skrev jag ett inlägg om Hallevibadet. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Det var det sista inlägget, tills något nytt skulle hända – tänkte jag. Det skulle i och för sig kunna hända något på torsdag när samhällsbyggnadsnämnden åter träffades.

Men oj vad jag bedrog mig! Redan igår förmiddag fick jag ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som vände upp och ned på det mesta. Och som tyvärr också gav mig dåliga vibbar…

I blogginlägget (se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”) skrev jag att “det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera”, men jag tog ändå för givet att det var det mindre området vid Hallevibadet. Det gjorde jag därför att det stod i protokollet från Vargöns Hundklubbs årsmöte, som hölls den 19 mars:

“Vargöns hundklubb har fått svar från Vänersborgs kommun angående förfrågan om att anlägga en hundrastgård vid gräsytan bakom Hallevibadet i Vargön. Kommunen vill endast upplåta området via ett arrendeavtal med Vargöns hundklubb med ett pris på 2 kr/kvm och år. Vargöns hundklubb har i det senaste förslaget till Vänersborgs kommun önskat få arrendera en mindre yta än den som föreslogs från början. Vilket innebär ett totalarrende på cirka 6000 kr/år.”

I det svar från Vänersborgs kommun, daterat den 5 januari, som Vargöns Hundklubb hänvisade till i protokollet, stod det:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Hundklubbens karta med pil i årsmötesprotokollet (krysset har jag satt dit)

I årsmötesprotokollet på sidan 2 fanns också en flygbild över det område kring Hallevibadet som Vargöns Hundklubb ville arrendera. (Se bild till höger.)

Vargöns Hundklubb tyckte uppenbarligen att det var för dyrt att arrendera hela det område som samhällsbyggnadsförvaltningen hade erbjudit. Särskilt om man betänker att det då också skulle krävas större ekonomiska medel till stängslet runt hela hundrastgården. Att det var för dyrt för Hundklubben bekräftades också av förvaltningschef Andreas Knutsson, som enligt Jonas Mossberg hade sagt på mötet den 2 maj att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de hade erbjudits. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.)

På kvällen den 29 april skickade Vargöns Hundklubb in en ansökan till kommunens kultur- och fritidsnämnd om grundbidrag. Klubben bifogade bland annat protokollet från årsmötet, där flygfotot ovan fanns med.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Det enda som gjorde mig osäker på vilket område det handlade om var när jag fick arrendeavtalet från samhällsbyggnadsförvaltningen. På avtalet var ett dubbelt så stort område markerat. (Se bild till vänster.) Jag skickade en fråga till samhällsbyggnadsförvaltningen om det. Men jag ser nu att jag inte hade behövt det, jag gjorde nämligen en miss. Avtalet var elektroniskt signerat. En av kommunens mark- och exploateringsingenjörer och ordförande i Vargöns Hundklubb hade skrivit under arrendeavtalet digitalt redan den 26 april. Det borde jag ha noterat tidigare.

Den 26 april, det ställer till det lite för mig i kronologin. Varför offentliggjorde inte Hundklubben nyheten om hundrastgården förrän den 2 maj på sin Facebooksida? Varför skickade inte Hundklubben in en aktuell karta över rastområdet till kultur- och fritidsnämnden den 29 april? Varför berättade inte förvaltningschef Knutsson för Jonas Mossberg att ett arrendeavtal med Vargöns Hundklubb redan var påskrivet när de träffades den 2 maj?

Den stora frågan är emellertid – hur kan Vargöns Hundklubb arrendera hela den stora gräsytan vid Hallevibadet? Hundklubben ska ju enligt arrendeavtalet endast betala 4.900 kr per år… (Vilket dessutom är 1.100 kr mindre än det bud klubben tidigare har fått från kommunen för det mindre området. Se årsmötesprotokollet ovan.) 

Jag fick igår svaret från en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer:

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade sänkt arrendepriset för marken med 50%…

En mycket spännande fortsättning följer imorgon… Se ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Kommunfullmäktige 15 maj

13 maj, 2024 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för näst sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet kan som vanligt ses i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV – klicka här.

Kommunfullmäktige startar med att ledamöternas närvaro kontrolleras, sedan ska Ola Wesley (SD) och Reidar Eriksson (S) väljas till justerare.

Onsdagskvällens dagordning har följande utseende:

Det är som vanligt en hel del ärenden som ska avhandlas, men å andra sidan är det ganska få punkter som kommer att ge upphov till debatt. Det är med andra ord ett litet “mellan-möte” i avvaktan på årets riktigt tunga och viktiga sammanträde. I juni ska ju budgeten för nästa år avgöras. Och då blir det säkerligen heta debatter med både flera ajourneringar, “korridorsnack”, “sista-stunden-överenskommelser” och voteringar…

Två föredragningar inleder mötet på onsdag. KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat kommunens rutiner kring det kommunala aktivitetsansvaret. Revisionen bedömer att:

“socialnämnden huvudsakligen har säkerställt att arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, det vill säga i enlighet med lagar och föreskrifter.”

Det här ska fullmäktige få information om, sent omsider… Faktum är att socialnämnden redan i december har gjort som revisorerna har rekommenderat. Och sedan så blir det alltså mer information. Demokratiberedningens enkät, som alla ledamöter och ersättare gjorde tidigare i år, har sammanställts. Nu ska den redovisas.

Vi får se om följande synpunkt i enkäten kommenteras och analyseras noggrannare:

“Blogginlägg på sociala medier som far med osanning”

Tre medborgarförslag har lämnats in. Det första handlar om att tågen ska stanna i Väne-Ryr. Förslagsställaren skriver:

“Detta skulle underlätta för personer i Väne-ryr med omnejd att kunna ta del av det kollektiva resandet. Det byggs dessutom nya bostäder i området och en hållplats hade gjort dessa ännu mer attraktiva.”

Jag tror att en tåghållplats skulle kunna betyda en hel del för Väne-Ryrs utveckling. Orten är ju lite av ett centrum i Trestad – Väne Ryr ligger ju nästan exakt mitt emellan Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla… (Enligt Google Maps är det faktiskt ungefär 15 km till varje “centralort”.)

Det andra medborgarförslaget efterlyser en renovering av konstverket “Andarnas skepp” på Vänerparken. Det påpekas att flera glaspartier har gått sönder.

Det tredje förslaget vill att grindar monteras upp vid båtbryggorna på Sanden. Det brukar inte Länsstyrelsen gilla eftersom det inte stämmer överens med strandskyddsreglernas syften. Men förslagsställaren har fått inbrott på sin båt, igen. Det är inte svårt att förstå att båtägare i det läget vill att det vidtas åtgärder mot stölderna.

Cecilia Prins (L) lämnar in en motion om barn- och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken. Prins vill att:

“Kommunstyrelsen, tillsammans med Barn och utbildning, får i uppdrag att utreda möjligheten att vid ett par tillfällen under sammanträden i kommunstyrelsen implementera rundabordssamtal med barn och unga i Vänersborg.”

Rent spontant känns det som ett intressant och tänkvärt förslag.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. Jag reserverade mig mot beslutet i kommunstyrelsen. Det skrev jag om i inlägget “KS: Både enigt och oenigt”, där jag också gav några argument för denna ståndpunkt. Jag kan fortfarande inte förstå varför en tydlig och kraftfull protest, som en köpbojkott innebär, ska undvikas med argumentet att det är viktigare att följa upphandlingsrättsliga regler och paragrafer. Världen bevittnar ju ett massmord av barn och kvinnor i Gaza just nu.

Det kommer säkerligen att bli en diskussion i ärendet. Utgången i frågan torde dock vara given, samtliga andra partier kommer att avslå medborgarförslaget. I varje fall var det hållningen när ärendet var uppe i kommunstyrelsen.

Årsredovisningen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) ska godkännas. Det är nog ingen som är däremot. Även “Riktlinje för krisledningsnämnden” kommer säkerligen att antas av ett enigt fullmäktige.

Det fortsätter i samma stil med ytterligare några ärenden. Inga ledamöter kommer att motsätta sig förslaget till förändrad modell för IT-debitering eller “Omfördelning av investeringsbudget från projekt Grunnebo Södra till nyinvestering i kvarteret Haren 5”. Det behövs mer investeringsmedel för att färdigställa parkeringen på Haren 5 (vid Elisabeths Port) till, senast, i juni 2025. Samtidigt har tidsplanen förskjutits för Grunnebo Södra.

Det är möjligt att det blir debatt kring ärende 14, “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”.

Det har alltså redan gjorts en utredning om Norra skolans lokaler. Den utredningen kom fram till att en ny och mer omfattande utredning borde tillsättas. Den skulle i så fall undersöka om det finns möjligheter att anpassa Norra skolan för musik- och kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. Utredningen ska t ex titta på vilka verksamhetsanpassningar som går att göra, kostnader för dessa samt om det är möjligt att använda byggnaderna:

“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”

När kommunfullmäktige beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola så skulle det kosta 120 milj kr att renovera Norra. Nu börjar jag undra, stämmer inte denna siffra? Jag vet inte. När jag i mars frågade hur Fastighet och service hade kommit fram till summan 120 milj fick jag förklaringen:

”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”

I kommunstyrelsen den 2 maj fick vi en dragning om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.) (Se “KS: Både enigt och oenigt”)

Det kommer säkerligen att framföras en del synpunkter kring Norra skolan, men i slutändan kommer kommunfullmäktige att säga ja till en fortsatt och fördjupad utredning. Samhällsbyggnadsnämnden kommer dessutom att få:

“ett tilläggsanslag på 400 tkr under 2024 för att medfinansiera extern medverkan i utredningarna.”

Därefter följer återigen några ärenden som inte kommer att leda till några diskussioner, och knappast heller några inlägg. Kommunfullmäktige ska besluta om nya och höjda markpriser vid Wargöns innovations- och industripark, anta en ny förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Vänern och utse samhällsbyggnadsnämnden till “huvudman i bidragsfinansierade ärenden inom förorenade områden”. Detta sistnämnda ärende är mycket intressant även om ledamöterna inte tänker diskutera ärendet. Det handlar om förorenade områden i kommunen. Jag citerar från underlaget:

“För att uppnå en giftfri miljö bedriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn över förorenade områden. Huvudprincipen i miljöbalken är att förorenaren betalar, det vill säga att den verksamhet som förorenat ska åtgärda och stå för saneringskostnader. I vissa fall finns det ingen ansvarig verksamhetsutövare att bedriva tillsyn mot. Då finns möjlighet att söka bidrag (100% av kostnaden) för att undersöka och sanera det förorenade området. För att kunna söka bidrag krävs det att någon är huvudman för projektet, vanligtvis en förvaltning/nämnd inom kommunen.”

Det finns mer att läsa om förorenade områden i kommunen här – “Kommunens föroreningar”.

Kommunfullmäktiges sammanträde avslutas med ett fyllnadsval till uppdraget som nämndeman i Vänersborgs tingsrätt. Det är som bekant Jimmy Lindqvist (fd SD) som har avsagt sig uppdraget. I ärendet därefter avsäger sig Jan Carlstein (L) sina platser som ersättare i kommunfullmäktige och kultur- och fritidsnämnden.

Det kan komma till ytterligare ärenden på dagordningen i sista stund, t ex motioner, medborgarförslag, avsägelser osv. På Vänsterpartiets hemsida kan man för övrigt läsa mer om Sverigedemokraternas utveckling under mandatperioden – eller snarare avveckling… (Se “Istället för utveckling avveckling?”.)

Och som sagt, sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV – klicka här.

Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”KF: Infekterat om Israel/Palestina”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2024, Medborgarförslag, Nordstan