Arkiv

Archive for juni, 2025

Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)

14 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)”.

Vänsterpartiets budgetförslag utgår från de styrande partiernas förslag och gör ett antal viktiga ändringar. (De styrandes förslag har jag presenterat i två blogginlägg – se “De styrandes budgetförslag”.)

Vänsterpartiets fokus är på att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Hela kommun-Sverige skulle behöva ökade statsbidrag för att kunna behålla och utveckla sådant som barn/ungas skolgång och fritidsliv samt socialtjänsten. (“Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)”.)

För att klara välfärdsuppdraget, någorlunda, måste kommunen satsa mer resurser på välfärden. Vänsterpartiet bedömer att vi dels kan göra en omfördelning i den budget som S+C+KD+MP har lagt fram för nästa år och dels ta pengar från resultatet. Vänsterpartiet föreslår därför en budget med ett lägre resultat än de styrande partierna. Jämfört med de styrandes förslag innebär Vänsterpartiets ändringsyrkande ytterligare ekonomiska medel till nämnder och styrelser på 8 milj kr. Det innebär ett resultat för 2026 på 2 milj kr.

Kommunstyrelsen

I de styrande partiernas förslag finns posten:

“driftkostnader som följer av framtida investeringar.”

De styrande avsätter 20 milj kr till kostnader som inte kommer att finnas nästa år. Pengarna ska utgöra någon slags buffert, typ pengar för oförutsedda utgifter – trots att det redan finns en sådan post… (Se ”De styrandes budgetförslag (1/2)”.) Vänsterpartiet tar 5 milj kr från dessa pengar och lägger på välfärden, särskilt riktade till barn och unga. Vi tar också 1 miljon som de styrande vill lämna som bidrag till flygplatsen i Vänersborg-Trollhättan, som går under namnet “Göteborg Stallbacka Airport”… Pengarna är ett bidrag till driften eftersom intäkterna blir lägre på grund av att antalet landningar och passagerare minskar. Flygplatsen blir allt dyrare och frågan är – vill kommuninvånarna verkligen att kommunen ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen? Vänsterpartiet vill inte det. (För mer information om de ökade kostnaderna, se “KS imorgon med budgetförslagen”.)

Vänsterpartiet tar alltså pengar från resultatet och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får emellertid “tillbaka” pengar. Vänsterpartiet vill tillföra 975.000 kr för Västtrafiks fritidskort till unga. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Dessutom anser vi att Funktionsrätt Vänersborg ska få de 75.000 kr som de har äskat från kommunen för att kunna upprätthålla sin viktiga och lagstadgade verksamhet. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)

Barn- och utbildningsnämnden

Vänsterpartiet vill tillföra 3,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. Pengarna är till för att behålla legitimerad personal. Kommunfullmäktige har beslutat att ett övergripande inriktningsmål är att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. Då duger det inte med formuleringar och önsketänkanden i ett dokument. Det krävs handling, det krävs lärare – det krävs pengar.

I budgetförslaget står det tydligt vad de styrande partiernas budgetförslag innebär: 

“Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Det rimmar oerhört illa, och närmar sig bluff och båg, när man påstår att man har lagt en budget med:

“fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt”

…samtidigt som legitimerade lärare riskerar att avskedas… Och då ska vi känna till, vilket skolpersonal, vårdnadshavare och elever gör, att det finns stora behov av olika former av särskilda och extraordinära behov av stöd, både i förskola och grundskola…

Kultur- och fritidsnämnden

Föreningarna i Vänersborgs kommun erbjuder invånarna en aktiv och meningsfull fritid. Föreningarnas arbete är av stor vikt för kommunen. De ser till att folkhälsan förbättras och att förutsättningarna för ungas utveckling och bättre studieresultat ökar. Men kostnaderna för föreningarna ökar och det är omöjligt för de flesta att kompensera med höjda medlemsavgifter. Vänsterpartiet vill därför tillföra kultur- och fritidsnämnden 900.000 kr för höjda föreningsbidrag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

I de styrande partiernas “politiska kommentar”, som inleder deras budgetförslag, nämns inte miljön och kommunens miljöarbete. Det hindrar dock inte att Vänersborgs kommun har flera målsättningar kring miljön i ett flertal dokument. Det finns “Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030”, “Miljöstrategi 2030”, kommunen har antagit ett antal klimatlöften inom arbetet ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” och kommunen har upprättat en koldioxidbudget.

Det görs en hel del mycket bra arbete i kommunen kring miljön, men Vänsterpartiet anser att arbetet behöver förstärkas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver nämligen, vilket återges i de styrandes budgetförslag:

“Nämnden har tagit fram en behovsutredning som identifierar behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”

Vänsterpartiet vill tillföra nämnden 750.000 kr:

“för tjänst inom naturvård.”

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår mer pengar till Sanden Södra. Vänsterpartiet håller med de styrande att kommunen ska avvakta utvecklingen och endast göra de nödvändiga investeringarna. Däremot anser vi att 200.000 kr ska avsättas som tillfälligt anslag till nämnden för att flytta Vargporten i Vargön till lämpligt ställe, om det blir aktuellt.

Socialnämnden

Socialnämnden uppger att de har behov av ytterligare 48,9 milj kr år 2026. Jag redogjorde mer i detalj för behoven i ett tidigare blogginlägg. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) De styrande partierna utökar budgetramen med 6 milj kr. Vänsterpartiet anser att nämndens behov är så stora att vi vill tilldela socialnämnden ytterligare 7,5 milj kr.

I budgetförslaget skriver Vänsterpartiet:

“8 mnkr tillförs för resursbehov inom Individ-och familjeomsorgen och personligt stöd och omsorg. Detta för att minska de föreslagna besparingarna inom äldreomsorgen och LSS, bromsa ökad arbetsbelastning och höga sjukskrivningstal, motverka vakanshållning av tjänster, ge förutsättningar för rätten till heltid och en bättre personaltäthet i förvaltningens verksamheter.”

“Helheten”

År 2025 är ett tungt år för nämnderna. Särskilt behoven i social-, barn- och utbildnings- och kultur- och fritidsnämnderna är omfattande. Nu tycks innevarande år kunna bli ekonomiskt och budgetmässigt bättre än befarat. De flesta prognoser tyder också på att kommunen kommer att få bättre ekonomiska förutsättningar 2027-2028.

Kommunen måste därför göra allt för att upprätthålla service och kvalité i välfärdssekorerna nästa år. Vänsterpartiet vill förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Kommunen står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, samtidigt som behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Kommunen kan inte riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön. Det är helt fel väg att gå anser Vänsterpartiet. 

I budget 2027 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)

13 juni, 2025 Lämna en kommentar

På onsdag nästa vecka, den 18 juni, ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om Mål- och resursplanen för 2026-2028, dvs budgeten för nästa år.

Kommunens 4:e största parti är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har naturligtvis också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det betyder att Vänsterpartiet utgår från de styrandes förslag och gör ett antal viktiga ändringar. (De styrandes förslag har jag presenterat i två blogginlägg – se “De styrandes budgetförslag”.)

Omvärlden

I likhet med flera andra partier innehåller Vänsterpartiets förslag en kortare sammanfattande analys av den utveckling i omvärlden som har betydelse för kommunens mål- och resursplan. Vi konstaterar att lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än förväntat, men att de ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2026 jämfört med innevarande år. Konjunkturen beräknas vända uppåt och tillväxten av BNP öka. Sysselsättningen och arbetade timmar tar mer fart nästa år och arbetslösheten bedöms vända ner. Det bidrar till att stärka skatteunderlagstillväxten. Bedömningen är att inflationen ska minska till 1,8 procent nästa år.

Det finns naturligtvis stora osäkerheter i vår omvärld. Det har inte undgått någon. Rysslands invasionskrig i Ukraina fortsätter, staten Israels utrensning och folkmord i Gaza pågår fortfarande och i morse läste vi i tidningarna om Israels angrepp på Iran. Det finns också en president i USA som gör plötsliga utspel som skapar osäkerheter i världen. Det gör att flertalet ekonomiska prognoser blir osäkra eftersom Sverige i hög grad är beroende av omvärlden.

Val nästa år

I Sverige har vi en regering som sänker skatterna för de som redan tjänar mest istället för att satsa mer pengar på välfärden. Det är en medveten politisk viljeinriktning som ökar klyftorna och otryggheten i samhället. I september nästa år är det val. Med en ny rödgrön regering kan vi räkna med en politik som stärker välfärden och riktar mer statsbidrag till kommunerna för skola, vård och omsorg.

Ekonomin i Vänersborg 2025

Osäkerheten i de ekonomiska prognoserna för Vänersborgs kommun är stor liksom för hela kommunsektorn. Kommunens ekonomiska utveckling under innevarande år ser dock hittills ut att bli bättre än förväntat. I den senaste månadsuppföljningen, januari-maj, är nämndernas utfall 35 milj kr bättre än budget. Kommunens budgeterade resultat för hela 2025 ligger, enligt budgetbeslutet för ett år sedan, på +31 milj. Resultatet för de 5 första månaderna i år (januari-maj) uppgår till hela +81 milj kr. (Förra året var motsvarande siffra i maj 7 milj kr och bokslutet visade på ett resultat på +69 milj.)

Det går naturligtvis inte att dra alltför stora växlar på dessa för perioden januari-maj så positiva siffror. Det återstår mycket av året och mycket kan hända. Men visst ger det upphov till i varje fall en viss optimism…? Det kan även påpekas att Vänersborgs kommun också har “ekonomiska buffertar” i form av RUR på 50 milj kr och RER på 21 milj kr.

Vad vill V Vänersborg?

I budgeten för 2026 prioriterar Vänsterpartiet vård, skola och omsorg. Vi anser att kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten i välfärdssekorerna. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, samtidigt som behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.

Det behövs en kraftsamling kring tidigt förebyggande insatser och folkhälsoarbetet. Den nya socialtjänstlagen pekar ut en tydlig riktning för detta och innebär ett stärkt kommunövergripande ansvar tillsammans med civilsamhället. Vi vill prioritera trygghet och utveckling för barn och unga, en värdig äldreomsorg och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vänsterpartiet vill se ett aktivt förändringsarbete för de som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet, hemlöshet, utsätts för våld eller diskriminering på grund av bakgrund, tro eller sexuell läggning.

Många kvinnor inom vård och omsorg tvingas till deltid för att orka med ett tungt och stressigt arbete. Vi vill se att alla som arbetar i kommunen har möjlighet till heltidsarbete, även kvinnor inom vård och omsorg. Vi vill fortsätta att minska heltidsmåttet för vår personal, så att de orkar och vill arbeta under lång tid i vår kommun med vårt viktiga välfärdsuppdrag.

 Vänsterpartiet ser vikten av att utveckla ökad delaktighet och inflytande för både våra invånare och anställda i kommunens verksamheter och beslutsfattande. Det leder till klokare beslut, tar vara på invånarnas och de anställdas intressen, behov och kunskaper.

Kommunen måste öka takten i klimat- och miljöarbetet genom investeringar och styrning mot klimatmålen för våra barns framtid! Vi måste fokusera på förnybar energi och inte enbart fossilfritt, öka invånarnas användning av kollektivtrafik och dess tillgänglighet.

I nästa blogginlägg är det dags att mer konkret redovisa vad som skiljer Vänsterpartiets budgetförslag från de styrande partiernas.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Nyheter och politik, Vänsterpartiet

De styrandes budgetförslag (2/2)

11 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “De styrandes budgetförslag (1/2)”.

I detta inlägg ska jag fortsätta att redogöra för de styrande partiernas, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, budgetförslag för 2026. Det finns nämligen ytterligare några nämnder som måste få pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag så att kommunen kan fungera.

Det ska dock upprepas att samtliga nämnder har fått justerade siffror för personalomkostnadspålägget (PO) och internräntan. För nämnderna blir detta ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras för höjningarna genom att budgeten justeras upp med motsvarande belopp. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Däremot tas pengar från nämnderna för att bekosta två tjänster “centralt” som ska arbeta med att göra kommunens inköp billigare. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2026 föreslås fastställas till 152.490 tkr (tkr=tusen kr). Nämnden får en miljon kr i ökad budgetram för driftskostnader för genomförandet av friluftsstrategin. Budgetramen utökas också med 50.000 kr för:

“kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2026 utökas med 61.000 kr vilket gör att nämnden får en sammanlagd budget på knappt 12 milj kr (11.828 tkr). 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker, nästan lite försynt, att den har identifierat:

“behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”

Nämnden får inga tillskott till dessa behov av de styrande trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer dock, precis som byggnadsnämnden, att eventuellt besluta om en indexhöjning av timtaxan i slutet av året för att täcka upp för kostnadsökningar.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna de senaste månaderna, men de ska arbeta vidare – både i år och nästa år. År 2026 blir deras budget nästan 2 milj kr (1.934 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Det är två stora nämnder kvar (och två små). Samhällsbyggnadsnämnden är en av de stora. De styrande tänker att kommunfullmäktige ska fastställa samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2026 till 115.661 tkr. Det tycks kanske inte vara så mycket pengar för en stor nämnd men nämnden har ansvar för kommunens fastigheter och investeringar. Alla andra nämnder betalar t ex hyror till samhällsbyggnadsnämnden.

De styrande partierna skriver i sitt förslag:

 ”Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårs-anslaget i budget 2025 om 1.000 tkr till exploateringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs-anslaget i budget 2025 för tomhyra av Norra skolan om 1.900 tkr kvarstår även under 2026.”

Samhällsbyggnadsnämnden själv skulle gärna se att den fick mer pengar, framför allt av näringspolitiska skäl. Nämnden anser att den borde få 12,7 milj kr i tillfälligt driftsanslag under 2026 till exploateringsområdet Sanden Södra (=södra Sanden) och 5,1 milj i ramökning till en projektorganisation för Sanden Södra. Det är mycket pengar, 17,8 milj kr. De styrande tycker inte att södra Sanden är lika högprioriterad som nämnden och S+C+KD+MP föreslår istället att nämnden ska få 6 milj kr för 2026. (Egentligen 5 milj eftersom nämnden har 1 milj innevarande år.) De föreslår ett tillfälligt driftsanslag på 5 milj till saneringskostnader och ett tillfälligt anslag på 1 milj för den planerade projektorganisationen.

Samhällsbyggnadsnämnden vill också ha en ramhöjning på 500.000 kr till:

”kapitalkostnader för VA-anslutning och fiberdragning till Bergagården.”

Det anser de styrande partierna att nämnden ska få.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i ett särskilt ärende, att brukningsavgiften för VA höjs med 8% och 5% för anläggningsavgiften inför 2026. Så kommer att bli fallet på fullmäktiges juni-sammanträde liksom att avfallstaxan höjs. Senare under året kommer nämnden eventuellt att besluta om:

“indexhöjning av timtaxan för att täcka upp för generella kostnadsökningar.”

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget på 1.226.050 tkr, drygt 1,2 miljarder kr. Ändå redovisar socialnämnden att den har behov av mer pengar, och behoven är onekligen stora. Utifrån kommunstyrelsens beslut om budgetanvisningar (“budgetramar”) i februari redovisade socialnämnden ett behov på sammanlagt ytterligare 48,9 mkr. Det avsåg:

“36.400 tkr inom individ- och familjeomsorgen (försörjningsstöd 12.900 tkr och placeringar barn och unga 23.500 tkr). Inom personligt stöd och omsorg är behovet 9.200 tkr för externa placeringar vuxna LSS och SoL. Inom nämnd och administration 3.300 tkr till följd av ökade kostnader för tjänstekatalogen 2026.”

Och om inte socialnämnden skulle få dessa ekonomiska tillskott skulle nämnden vara tvungen att vidta följande åtgärder:

“Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr, åtgärder för att minska kostnaderna inom ordinärt boende äldre med 35.000 tkr samt vakanshålla en tjänst inom nämnd och administration 1.000 tkr.”

Ytterligare en åtgärd som föreslogs var att avbryta lokalplanering/projektering av boende för personer med sammansatta behov samt serviceboende LSS under 2026-2028.

Socialnämnden menade också att den behövde en ramökning på 9,8 milj kr om den skulle kunna utveckla arbetet med att minska behovet och kostnaderna för placeringar. Nämnden anser att den behöver “satsa pengar för att senare kunna spara”. Det kan nämnas att de styrande har avsatt exakt denna summa, 9,8 milj, på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) De styrande tänker att fler nämnder ska vara involverade i arbetet, inte bara socialnämnden.

Vilka resurser tänker då de styrande partierna med socialdemokraterna i spetsen, som till och med har halva namnet gemensamt, tillföra socialnämnden? Nämnden får en del statsbidrag, lite drygt 3 milj kr på grund av en uppjustering av statsbidragen och 1,2 milj till skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens pengapåse får nämnden 700.000 kr till arbetsskor samt ytterligare 6 milj kr till nämndens förfogande.

Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också.

Valnämnden

För 2026 föreslår de styrande att valnämnden ska få 3.563 tkr eftersom det är ett valår. 2,8 milj av pengarna är tillfälliga och kommunen får dessutom ett statsbidrag på 1 mkr.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare personal och önskar pengar till en halv tjänst. Det får inte nämnden enligt de styrandes budgetförslag. Överförmyndarnämnden får sammanlagt lite drygt 6 milj kr för år 2026.

Övrigt

De styrande partierna har formulerat ett antal uppdrag till nämnderna och förvaltningarna. De flesta uppdragen ska utföras “inom ram”, dvs det kommer inga extra pengar. Men det finns några uppdrag som ska få lite pengar. Uppdraget att “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp” får 500.000 kr. Samma summa, 500.000 kr, går till uppdraget “sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”.

De styrande partierna budgeterar ett resultat för året (2026) på 10 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 66 milj kr. (10 milj kr är 0,3%.) Men då ska man också komma ihåg att de styrande har avsatt 20 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. Det är en stor post till kostnader som inte finns nästa år. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) 

Det finns en liten passus i budgetförslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som kan vara värd att återge som en avslutning på denna redovisning:

“Vid väsentligt försämrade ekonomiska förutsättningar kan det bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven eller resultatreserven. Kommunstyrelsen har då att lyfta frågan till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.”

Om tid medges ska jag presentera de andra partiernas budgetförslag också.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

De styrandes budgetförslag (1/2)

10 juni, 2025 1 kommentar

Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.

De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.

Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:

 “Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”

Och texten fortsätter:

“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”

Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.

De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:

“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”

Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…

Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.

En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:

“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”

Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.

Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.

Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:

“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)

Byggnadsnämnden

Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:

“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”

De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:

”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”

Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.

De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.

De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)

En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:

“tjänst för utveckling av stadskärnan”

Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…

Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:

”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”

Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.

Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

Tråkig nyhet från Blåsut

8 juni, 2025 1 kommentar

Den uppgift som jag fick för drygt en vecka sedan och som jag återgav i ett tidigare blogginlägg var fel. Det var en missuppfattning. (Se “Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.)

Tyvärr…

Länsstyrelsen hade i och för sig fattat beslut om den inhibering som grannarna runt “Blåsut Höjd” hade yrkat i sitt överklagande. Men beslutet var inte positivt för de boende, tvärtom. Beslutet den 28 maj löd:

“Länsstyrelsen avslår yrkandet om inhibition.”

Det handlar alltså om det bygglov vid Rostvägen i Blåsut, på fastigheten Blåsut 2:18, som beviljades av byggnadsnämnden den 7 april 2025. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Länsstyrelsens avslagsbeslut betyder, när det vinner laga kraft efter tre veckor, att det är fritt fram att börja hugga ner skogen och spränga bort berget.

Grannarna har dock möjlighet att överklaga Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen innan det vinner laga kraft. Gör de det så måste Babak Salahi, VD för bostadsföretaget Nova Nord AB, avvakta med att påbörja exploateringen för de planerade fem (5) flerbostadshusen med 24 lägenheter.

I Länsstyrelsens avslagsbeslut beskrivs ärendet genom att byggnadsnämndens beskrivning av hela ärendet återges liksom grannarnas överklagan. Länsstyrelsen har i stort sett kopierat och klistrat, dock utan några bilder eller fotografier. Beskrivningen är på 26 sidor. Sedan följer Länsstyrelsens motivering till sitt beslut.

Länsstyrelsen skriver:

“Inhibitionsfrågor bör bedömas med ledning av hur sannolikt det är att överklagandet kommer att bifallas, vilken betydelse det kan ha för klaganden att ikraftträdandet skjuts upp i väntan på den slutliga prövningen, och om det finns några motstående intressen som talar för ett omedelbart ikraftträdande. För att klarlägga hur sannolikt det är att överklagandet kommer att bifallas måste man göra en preliminär bedömning av sakfrågan.”

 Och visst, det är så det går till och det är helt ok. Men så kommer det tråkiga och tragiska beskedet från Länsstyrelsen:

“På i ärendet föreliggande utredning bedömer Länsstyrelsen att det inte har framkommit skäl att inhibera nämndens beslut. Mot bakgrund av detta avslår Länsstyrelsen yrkandet om inhibition.”

Det betyder alltså att Länsstyrelsens “preliminära bedömning av sakfrågan” är att hela överklagandet kommer att avslås. Det ska dock noteras att det trots allt är en “preliminär bedömning” och att det senare ska ske en slutlig prövning av det överklagade beslutet.

Men hoppet om att överklagan ska bifallas och att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens beslut har blivit betydligt mindre…

Det finns alltså möjligheter för grannarna att överklaga, både beslutet att inte bifalla yrkandet om inhibering och sedan det slutliga beslutet om bygglovet i sin helhet. Besluten kan alltså överklagas till först Mark- och miljödomstolen (MMD) och senare även till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Om Länsstyrelsens avslag av grannarnas överklagan om inhibering vinner laga kraft kan således Babak Salahi, VD för bostadsföretaget Nova Nord AB, starta exploateringen. Men det blir i så fall på egen risk. Enligt Plan- och bygglagen kan kommunen kräva både skadestånd och att “Blåsut Höjd” ska återställas (se PBL 11 kap. 20 §) om Länsstyrelsen eller MMD, eller MÖD, senare upphäver hela bygglovet. Det skulle i så fall kunna bli mycket kostsamt för Nova Nord AB om de börjar exploateringen innan eventuella överklaganden är färdigbehandlade.

Det finns alltså betydande risker med att starta exploateringen innan det slutliga beslutet och det gäller kanske i lika hög grad de som eventuellt tänker köpa en bostadsrätt på det framtida “Blåsut Höjd”. Vad händer om de köper en lägenhet för mellan 1,8 milj kr och 2,6 milj? Får de då tillbaka pengarna om bygglovet avslås? Tänk om byggföretaget går i konkurs?

Det är inte säkert att köparna får några pengar tillbaka. Naturligtvis kan det skrivas avtal och kontrakt mellan köpare och säljare, och självklart kan det vara endast en handpenning som erlagts i förväg, men… Det kan likväl uppstå komplexa rättsliga och ekonomiska problem som skulle kunna sluta med att bostadsköpare inte får tillbaka de pengar de lagt ut. Konsumentskyddet för köpare har fått kritik för att vara ganska bristfälligt i Sverige.

Lägenheterna på det framtida bostadsområdet ligger ute på Hemnet (se “Blåsut Höjd”) och LF Fastighetsförmedling (se “Blåsut Höjd – Dina bostadsdrömmar börjar på höjden!”). Lägenheterna har legat ute för försäljning ett bra tag nu, enligt uppgift i nästan ett år, men ännu har ingen köpt någon. Alla lägenheter är fortfarande till salu. Att lägenheterna har varit ute på bostadsmarknaden en längre tid tyder på, tänker jag, att Babak Salahi har fått någon typ av förhandsbesked från någon i kommunen att visst kommer han att få bygga i Blåsut… Men inte skulle väl någon politiker kunna ge ett sådant besked…?

Slutligen undrar jag hur det kommer sig att Länsstyrelsen alltid tycks ha samma åsikter i “byggärenden” som Vänersborgs byggnadsförvaltning? Är det för att det sitter experter på båda ställena? Kanske, men ibland undrar jag om det är så. Det har även andra frågat sig som har haft att göra med Länsstyrelsen i Vänersborg. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv?”.)

Det är tydligen också saker på gång när det gäller länsstyrelsernas roll som instans i sådana här frågor. Regeringen har vad jag förstår lagt förslag om att ge kommunerna ökat ansvar för bygglovs- och strandskyddsfrågor, vilket skulle innebära att länsstyrelserna får en mindre roll i överprövningen av sådana beslut.

Till sist.

Det verkar som om grannarna på Rostvägen tänker överklaga Länsstyrelsens beslut om att avslå yrkandet om inhibition. I så fall får vi se vad MMD (Mark- och miljödomstolen) i Vänersborg kommer fram till. MMD håller för övrigt till i samma byggnad som Länsstyrelsen… Det gör dock inte MÖD (Mark- och miljööverdomstolen).

PS. Väldigt snabbt efter publiceringen fick jag ett mejl från en bloggläsare. Hen skrev bland annat:

”Ungt bolag och ekonomin är svag. Det kräver sålda lägenheter innan de ens kan skriva kontrakt med utförare, och köpa material, företaget har helt enkelt inga pengar att bygga för. Enstaka sålda räcker inte till byggstart, och en förening måste bildas, och den kan inte ta alla kostnader för osålda lägenheter, eftersom det hamnar på månadsavgiften för enskilda boende. Byggföretaget har inte ekonomi att stå för osålda tills de säljs. De som inte köpt lägenhet än, har nog gjort ett klokt val, de kanske redan har gjort den ekonomiska analysen.”

PPS. Läs mer om Rostvägen – ”MMD avslår Rostvägens överklagande”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Nyheter och politik, Rostvägen Blåsut

På måndag avslutar BUN terminen

7 juni, 2025 Lämna en kommentar

På måndag, den 9 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Det är relativt många sidor i underlaget, 409 sidor, men det är ’”bara” 11 ärenden:

Det blir som framgår av dagordningen ett tämligen stillsamt möte. Ordförande Bo Carlsson (C) kommer inte ha något större besvär med att leda diskussionerna. Inte denna gång heller får jag väl tillägga. Det brukar gå lugnt till på BUN:s sammanträden.

Det är som vanligt en månadsuppföljning. Denna gång får vi lära oss att ”överskottet” för januari-maj ligger på drygt 8 milj kr, men det är så det brukar vara. Årsprognosen för 2025 ligger på “plus/minus noll”. Det kommer större kostnader senare som t ex semesterlöner.

Det märks att kommunen, liksom övriga Sverige, är inne i en barn- och elevminskning.

“Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 2.223 barn. Det är 17 färre än i maj förra året. BUN har budgeterat för 2.093 barn på helåret, men det brukar alltid vara fler barn på våren.

“Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 1.658 elever. Det är faktiskt samma som i maj förra året. Det beräknas att genomsnittet för året ska hamna på 1.635 elever.

Det gick i maj 4.656 elever i förskoleklass och grundskola, “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det var 73 elever färre än maj förra året. Budgeteringen ligger på i snitt 4.679 elever.

I den anpassade grundskolan gick det 97 elever. Det är 14 elever fler än maj förra året. Budgeten för året ligger på 101 elever. Den anpassade grundskolan ökar alltså i antal elever.

BUN ska lämna ett svar i samrådet om en “Ändring av detaljplan för Vänerparken”. Det är ingen större ändring av planen och byggnadsförvaltningen har tagit hänsyn till nämndens behov. Inom detaljplanens område ligger nämligen, just nu, tre förskolor – förskolorna Vänerparken 23, Vänerparken 25 och även Vänerparken 21 som tillfälligt används eftersom Skördegatans förskola är evakuerad till följd av pågående tillbyggnadsprojekt.

Den nya detaljplanen tar hänsyn till utemiljön som grönytor och parkmiljöer (det ser till och med ut som om det kan bli större ytor) och antalet parkeringsplatser för hämtning och lämning. Svaret från BUN blir därför:

“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot planförslaget som fortsatt möjliggör förskoleverksamhet i planområdet.”

BUN har uppdragit åt förvaltningen att genomföra en förstudie angående förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Förslaget är att förstudien avslutas eftersom:

“behovet av förskoleplatser vidare utreds som del i förvaltningens översyn av förskol- och grundskolorganisationen.”

Detta förklaras mot bakgrund av prognoser om minskade barn- och elevantal. Förvaltningen behöver utreda behovet av förskoleplatser i en helhet. Det har också en viss betydelse att samhällsbyggnadsnämnden inte har gått vidare med användningen av lokalerna på Norra skolan.

BUN ska också svara på en remiss om “långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Bakgrunden är att Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)

BUN ska enbart svara utifrån sitt eget intresse och behov: 

“Barn- och utbildningsnämnden anser att den föreslagna inriktningen att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid Vattenpalatset och Brålandabadet skulle vara gynnsam för nämndens verksamheter och de elever som får simundervisning där.”

Förvaltningen återger dock i underlaget för en del av synpunkterna som lämnades i en enkät om vad stängningen av Hallevibadet har medfört.

“Förändringen påverkade dock verksamheterna negativt genom att skolans simundervisning krävde mer planeringstid och tillgänglighet försämrades genom att fler busstransporter krävdes för att transportera elever till Vattenpalatset. Det medförde högre kostnader för simundervisning för de skolor som tidigare nyttjade Hallevibadet. Verksamheter lyfte också fram farhågor gällande minskad säkerhet då överblicken över eleverna upplevdes minska i Vattenpalatset jämfört med Hallevibadet. Mindre mängdträning för eleverna framhölls också som en konsekvens av förändringen, med risk för minskad simkunskap hos eleverna.”

Förvaltningens svar på enkäten ifråga redogjorde jag för i ett inlägg för ett tag sedan – se “Följder av Hallevibadets stängning”. Det ska dock sägas tydligt, att Vattenpalatset har gjort allt de har kunnat för att ta emot alla elever och gett dem bra simundervisning. Utan Vattenpalatset vet jag inte hur simundervisningen i skolorna skulle ha lösts. Men visst är saknaden av Hallevibadet stort…

BUN ska också svara på en remiss om en informationshanteringsplan. Planen ska revideras på kommunstyrelseförvaltningens initiativ.

Underlaget består av över hundra sidor tabeller och jag måste erkänna att jag inte har en aning om vad ärendet egentligen handlar om… Och undrar lite stillsamt hur vi politiker ska kunna fatta beslut om en sådan här plan. Det ser ut som om det är en ren förvaltningsangelägenhet.

Nämnden ska också få information om “anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier”. Det har nämnden efterfrågat och det ska bli en intressant föredragning. Det har dock inte skickats ut något underlag i ärendet.

Som vanligt avslutas mötet med förvaltningschefens och ordförandes information. Vad som ska tas upp får inte nämnden reda på förrän på sammanträdet.

Sedan ska BUN ta ett välförtjänt sommarlov.

Kategorier:bad, BUN 2025

KS (4/6): I taxornas tecken

5 juni, 2025 Lämna en kommentar

Jo då, det tillkom ett antal informationspunkter på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)

Politikerna i styrelsen fick lyssna på föredragningar om “planuppdrag Brålanda stationsområde”, “Delårsrapport april 2024”, “Revidering av avfallstaxa för 2026”, “Höjning av VA-taxa för 2026”, “Revidering av timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område”, “Taxa enligt lag om sprängämnesprekursorer”, “Taxa enligt lag om åtgärder mot förorening av fartyg”, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats”, “Rapportering för 2024 – Samordningsgruppen för miljö och klimat” och “Information om förslag till handlingsplan för svenskt näringslivsprogram”.

Jag ser framför mig hur många politiker bannar ödet för att de inte sitter i KS…

Informationsdelen av sammanträdet slutade inte förrän vid 14-tiden, med avbrott för en välbehövlig lunchrast. Men då hade KS även informerats om de styrande partiernas förslag till Mål- och resursplan 2026-2028, som innehåller budgeten för nästa år. Den tänkte jag beskriva i ett senare inlägg.

Under denna informationspunkt bereddes även övriga partier tid att presentera sina budgetförslag. Tystnaden sänkte sig då över konferensrummet. Moderaternas kommunalråd Henrik Harlitz harklade sig stillsamt och meddelade att alla skulle få en noggrann redovisning av moderaternas och liberalernas gemensamma budgetförslag om två veckor – på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 juni. Sedan var det tyst, och eftersom ingen sa något och ordförande Augustsson (S) var beredd att gå vidare, så begärde Vänsterpartiet, dvs jag, ordet.

“Vänsterpartiets fokus är att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Kommunen måste göra allt för att upprätthålla service och kvalitet inom vård, skola och omsorg. Vänsterpartiet vill inte riskera personalneddragningar. Vårt förslag innehåller också en satsning på miljöarbetet.”

Sedan blev det konkretare med mer fakta och siffror. Men även Vänsterpartiets budgetförslag sparar jag till senare.

Det var anmärkningsvärt att ingen annan presenterade sina förslag. En presentation och några väl valda ord skulle ha kunnat inbjuda till diskussioner med andra partier och kanske till och med till samarbete. Inget parti eller partikonstellation har ju majoritet i kommunfullmäktige. Tystnaden kunde tolkas som att de övriga oppositionspartierna har gett upp från början, eller som om de inte tror på sin egen budget. 

I mitt förra inlägg (se “KS imorgon med budgetförslagen”) beskrev jag flera av de ärenden som behandlades. Här redogör jag bara för vad som diskuterades och beslutades. Och på de flesta ärendena blev det varken diskussioner eller andra beslut än de som hade föreslagits av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU).

I det förra inlägget skrev jag att jag var orsaken till en liten men viktig förändring i “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Igår lyckades jag också med den fantastiska bravaden att förändra beslutet i ärende 8, “Beslut om planuppdrag för Brålanda stationsområde”. I beslutsförslaget stod det “Brålanda stationsområde i Vänersborg”. Beslutet ändrades till:

“Brålanda stationsområde i Vänersborgs kommun”

En röst på Vänsterpartiet kan betyda mycket för besluten i kommunen…

Vänsterpartiet avgjorde även en omröstning i ärendet “Medborgarförslag om “konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors”. V:s gruppmöte beslutade att ställa sig bakom det föreslagna beslutet om avslag av medborgarförslaget. En enig kultur- och fritidsnämnd hade nämligen ställt sig bakom ett mycket välformulerat och genomtänkt yttrande som inte ville bifalla förslaget. Cecilia Prins (L) yrkade däremot att medborgarförslaget skulle bifallas delvis med en formulering som hade använts på medborgarförslagen om skateboardpark i Vänersborg – “när kommunens ekonomi tillåter”.

Medborgarförslaget avslogs, men ärendet ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige. Kanske kan utgången bli en annan då, vi får se.

Kommunstyrelsen ställde sig bakom en försäljning av fastigheten Hantverkaren 25 på Holmängens industriområde. Jag ställde en fråga om bostadshyresgästerna. Svaret från ordförande Augustsson var att besittningsrätten är stark och den gäller även vid, och efter, försäljning.

Revidering av avfallsföreskrifterna antogs. Vid informationen (om taxor på förmiddagens information) ställdes frågor om facken i sopkärlen. Enhetschef Niclas Janflod tycktes inte vara helt oförberedd på frågorna. Uppdelningen av de olika facken hade med statliga bidrag att göra och krav på tömningsintervaller. Det var vad jag förstod en av anledningarna till att restavfallet bara skulle tömmas en gång i månaden. Han hade dessutom egen erfarenhet av att det skulle fungera, dvs att facket var tillräckligt stort för att rymma barnblöjor för en månad. Jag har också erfarenhet, barnbarn i Värnamo som har haft detta sophanteringssystem i omkring 10 år. Min erfarenhet var dock inte riktigt densamma. Det ska dock finnas möjlighet att hyra ytterligare ett sopkärl för restavfall om det krävdes.

Ombyggnationen, “uppdateringen”, av Skräcklans vattenverk blir dyrare än beräknat. Jag ställde frågan hur KS kan godkänna att tilldelade investeringspengar har använts till förbättringar av arbetsmiljön, omklädningsrum och vistelseutrymmen för personalen. Dessa förbättringar ingick nämligen inte i investeringen utan hade tydligen skett på “eget initiativ”. Det var en känslig fråga som hade diskuterats även på KSAU visade det sig. Det var liksom inget att göra åt nu, “gjort var gjort”, typ. Jag undrade om denna hantering var prejudicerande. Det skulle den naturligtvis inte bli…

Jag undrar vad som hade hänt om social- eller barn- och utbildningsnämnden hade gjort likadant…

När pengarna till Fyrstads Flygplats AB skulle behandlas blev åldermannen Bo Carlsson (C) ordförande. Ordförande Augustsson (S) och vice ordförande Harlitz (M) var jäviga i frågan och vice ordförande Andersson (C) hade lämnat sammanträdet.

Vänsterpartiet är av miljöskäl emot flygplatsen. Dessutom kostar flygplatsen allt mer pengar, ganska mycket mer pengar. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)  Vänsterpartiet yrkade avslag.

Anna-Karin Sandberg (MP) höll med V (fast det sa hon inte uttryckligen), men lade ner sin röst. Hon tillhör ju de styrande partierna, som tillsammans med M+L+SD, är positiva till flygplatsen. Sandberg skickade dock med en brasklapp. Det är inte omöjligt att MP röstar nej till flygplatsen i kommunfullmäktige.

Jag begärde votering. Det blev 12-1. MP och MBP avstod från att rösta.

Sedan var det taxorna…

VA-taxan var först. Jag ställde frågan varför en obebyggd fastighet ska betala full anläggningsavgift. Jag fick inget konkret svar, bara att avgiften hade funnits med även i tidigare taxa. Taxan ska beslutas i KF.

Det blev en lång och mycket meningslös diskussion om timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område.

Det var en lång föredragning om denna taxa på förmiddagen. Det hjälpte föga. Harlitz (M) och Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på beslutet om dels taxans storlek (att den stod med i beslutet överhuvudtaget) och framför allt om indexregleringen. Kommunfullmäktige hade år 2020 nämligen redan fattat ett beslut om att Miljö- och hälsoskyddsnämnden kunde höja taxan enligt index utan att gå till fullmäktige. Och 2023 hade KF tagit ett nytt beslut om taxan utan att indexuppräkningen nämndes. Det handlade då om att fler områden skulle ingå i taxa K. Moderaterna menade därför att KF inte skulle besluta något denna gång om indexuppräkningen eftersom det redan hade fattats ett beslut.

Ordförande Augustsson lät diskussionen pågå trots att det egentligen bara blev upprepningar av argument. Augustsson var antagligen mån om att beslutet skulle bli formellt riktigt och en jurist kallades återigen till sammanträdet. Den fortsatta diskussionen blev ganska tröttsam.

“Jag zoomar ut nu.”

Sa en av ledamöterna.

Augustsson hävdade att oavsett tidigare beslut kunde kommunfullmäktige fatta ett nytt beslut – och det skulle innebära att båda de tidigare besluten blev upphävda. Och sedan skulle det nya beslutet innefatta allt.

Augustsson sa efter bortåt en halvtimme till Harlitz och Eckerbom Wendel att lägga ett yrkande och så fick det bli votering. Och det gjorde M.

Yrkandet avslogs efter acklamation. Och ledamoten ovan zoomade in igen…

När det gällde en annan taxa, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats” avstod M+L+MBP att delta i beslutet. Det blev dock ingen diskussion, utan partierna skulle återkomma i fullmäktige. Jag tror att i varje fall MBP ville se en lägre taxa för att stimulera handlare att komma till centrum med sina marknadsstånd. Så att centrum blev mer levande.

Initiativärendet från Cecilia Prins om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” utgick från dagordningen och skulle tas upp på nästa KS (i höst). Prins vill att elever ska få delta på KS-sammanträdena några gånger per år. Det var i varje fall tur att inga elever deltog på gårdagens sammanträde – med tanke på taxe-diskussionen. Då hade de aldrig velat bli politiskt aktiva.

Kl 15.30 avslutade ordförande Augustsson sammanträdet och samtliga ledamöter och ersättare “zoomade ut”.

Kategorier:Budget 2026, Frändefors, KS 2025, taxor och avgifter

KS imorgon med budgetförslagen

3 juni, 2025 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag den 4 juni har kommunstyrelsen (KS) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet.

Det är ett digert underlag för politikerna att läsa, 1.231 sidor. I ärlighetens namn är det flera sidor som är identiska. Det blir så när ett ärendes gång från förslag till beslut, via beredning i olika nämnder, kommer till KS. Alla ”papper” ska med. Och sedan blir det likadant i kommunfullmäktige (KF). Alla ärenden i KF kommer ju från kommunstyrelsen (med vissa få undantag).

Sedan är det flera ärenden som är väldigt “formella” och det kan räcka att läsa sammanfattningen och/eller den “fördjupade sammanfattningen” som finns i varje ärende – en service från tjänstepersonerna. Det finns ovanligt många sådana ärenden denna gång.  (Kallelsen och handlingarna kan laddas ned från kommunens hemsida, klicka här. Notera att filen är på hela 247 Mb.)

Dagordningen har följande utseende:

Det tycks inte finnas några informationspunkter denna gång. Men med anledning av att samhällsbyggnadsnämndens och byggnadsnämndens båda presidier har bjudits in till sammanträdet för att kunna ta del av “inledande informationspunkt om planuppdrag för Brålanda stationsområde”, så antar jag att det inte är en alltför vild gissning att någon ska informera om detta…

Sedan informerar ju alltid kommunalråden om vad de har gjort sedan senast. De har denna gång varit med om flera intressanta möten och spännande besök. Ordförande Benny Augustsson (S) har t ex varit i Italien några dagar, det var med SERN. Vice ordförandena Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) var istället på Röda Korsets hus och samtalade med bostadslösa.

Punkt 5 “Mål- och resursplan 2026-2028” är sammanträdets stora ärende, men samtidigt kanske inte så stort som flera kan ha anledning att tro. Partierna kommer antagligen att som vanligt redogöra tämligen kortfattat för sina förslag, de finns ju skriftligt. Det blir kanske några frågor och kritiska kommentarer. Men det brukar sällan bli några större diskussioner. Partierna väntar med dem till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor. Det mötet sänds ju på kommunens webb-TV och det finns åhörare och media på plats… 

I handlingarna, som kan laddas ner från kommunens hemsida (se ovan), medföljer endast budgetförslagen från de styrande partierna (S+C+KD+MP), Medborgarpartiet och Vänsterpartiet. M+L lämnade in sitt gemensamma förslag i början av denna vecka så det får KS-ledamöterna hämta i den numera kända digitala plattformen för hantering av dokument – Netpublicator. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

Sverigedemokraternas budgetförslag kom idag, ännu senare än förslaget från M+L. Men SD har väl haft mycket annat att tänka på den senaste tiden. Det har ju skett några uppmärksammade avhopp från partiet . (Se TTELA “SD-politiker i Vänersborg avgår efter Hells Angels-avslöjande”.) I diariet såg jag för övrigt att Ola Wesley (SD) avsäger sig alla politiska uppdrag från och med den 1 juli. Wesley flyttar till Trollhättan och det innebär att SD resten av mandatperioden endast har 5 ledamöter och 0 ersättare på plats i KF – från att ha varit 10 ordinarie ledamöter och 5 ersättare efter valet 2022… (Se Vänsterpartiet “Tre budgetbeslut – alla i mitten av juni”.)

Som vanligt tänkte jag försöka att hinna med att redogöra för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag innan kommunfullmäktige den 18 juni. (Det går dock att ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag redan nu, “Vänsterpartiets förslag till MRP 2026-2028”.)

Delårsrapporten för april ska behandlas. 

Denna gång finns det inga olikfärgade ploppar om hur de förväntade resultaten har uppnåtts. De kommer i samband med nästa delårsrapport, för augusti. Däremot innehåller rapporten en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och om kommunen uppnått sina finansiella mål.

Alla riktade uppdrag “följer tidsplanen”, utom ett. Angående “ökad gymnasiebehörighet” står det:

“Utifrån tilldelade medel för uppdraget 2025 har rektorerna sett över sina organisationer och riktat ytterligare resurser till årskurs 9. Nuvarande bedömning är att de uppsatta målen inte nås under 2025…”

Kommunfullmäktiges pengar har inte räckt… Och trots att rektorerna har fördelat om resurser från andra elever till eleverna i åk 9 så nås alltså inte målet, även om eleverna har förbättrat sina resultat, och kanske gör så än mer under resten av terminen. Vill kommunen verkligen nå sina mål måste också tillräckligt med pengar sättas av… Det räcker inte med fina formuleringar i olika dokument.

Kommunen redovisar ett positivt delårsresultat. Resultatet till och med april är +71 milj kr. Det prognostiserade resultatet för hela året uppgår dock fortfarande till 31 milj, dvs det budgeterat resultatet. Ekonomiavdelningen vill inte, kan inte, ta ut något i förskott, men visst ser kommunens ekonomi ljusare ut än befarat? Det kan nämnas att dessa siffror för kommunen som helhet gäller trots att socialnämnden prognostiserar ett underskott på 43,9 milj kr.

Investeringsbudgeten för 2025 är 616 milj kr. Det visar sig att nämnderna prognostiserar att investera för totalt 519 milj, vilket är nästan 100 milj kr lägre än beräknat.

 En gång i våras krockade två sammanträden för denne bloggare. Barn- och utbildningsnämnden hade sammanträde, men några timmar in på mötet började ett sammanträde med budgetberedningen. Jag begav mig till budgetberedningens möte. När beredningens sammanträde var slut pågick fortfarande BUN:s möte. Jag gick därför tillbaka till BUN. Det visade sig att jag nekades att närvara på mötet. Det tyckte jag var mycket märkligt, och besökte några av kommunens jurister.

Imorgon ska KS föreslå kommunfullmäktige att besluta om följande ändring av “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”:

“De ledamöter och ersättare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdet och har rätt att delta i överläggningen.”

Juridikens språk är inte alltid helt lätt att förstå, men det betyder att i ovanstående läge så skulle jag ha fått komma tillbaka till BUN:s sammanträde… Kul att man lyckas åstadkomma någon förändring i kommunens sätt att fungera.

Kommunstyrelsen ska ge byggnadsnämnden i uppdrag att:

“ta fram ett förslag till ny detaljplan för Brålanda stationsområde i Vänersborg.”

Det är ett nödvändigt steg för det kommande tågstoppet. Jag undrar bara varför man måste förtydliga att Brålanda ligger i Vänersborg. Brålandabor anser sällan att Brålanda ligger i Vänersborg, däremot i Vänersborgs kommun… Och borde det inte höra till allmänbildningen som kommuninvånare att känna till att Brålanda faktiskt gör det?

Den nya detaljplanen omfattar det röda området. Eventuellt utredningsområde markeras i gult. 

Och på tal om detaljer… Det föreslås att avfallsföreskrifterna ska revideras. 33 § ska lyda:

“Kärl med lock ska vid hämtningstillfället vara fria från snö.”

Det kan för många se ut som en detalj, men…

I broschyren “Nu inför vi hemsortering” (broschyren kan laddas ner här) ska sopkärlen vara utställda senast kl 06.00 på tömningsdagen. Det är ok, man ställer naturligtvis ut kärlen kvällen innan. Men om det snöar på natten? Ska fastighetsägarna gå upp kl 05.30 och kolla om det har snöat? Och har det snöat ska man som t ex äldre pensionär med svårigheter att röra sig, gå ut och borsta bort någon centimeter snö? Och om inte, så töms inte sopkärlet…

När man ser hur facken är sorterade i de två olika sopkärlen får man kalla kårar. Det sopkärl som innehåller restavfall ska tömmas en gång i månaden. I detta fack ska det enligt broschyren slängas bland annat blöjor, bindor, tamponger, kattsand och kondomer. Ska barnblöjor ligga en hel månad i sopkärlet varma sommardagar? Eller kanske två månader på vintern om det har snöat…? Känner kommunen till hur mycket blöjor det kan bli på en månad? Är det något som behöver tömmas oftare än annat så är det mat- och restavfall. Allt annat kan man åka till återvinningsstationen med om det krisar, eller mellanlagra i något utrymme.

Det finns ett ärende till som ingen i Vänsterpartiet i varje fall anser vara en detalj… 

Beslutsförslaget på ärende 28:

  • “Kommunfullmäktige beslutar att utöka borgensramen för Fyrstad Flygplats AB … vilket för Vänersborgs del innebär 23,8 mnkr utifrån ägarandel.”
  • “Kommunfullmäktige beslutar att utifrån kommunens ägarandel bevilja bolaget ett aktieägartillskott på 5,1 mnkr under 2025. “

Dessutom står det i underlaget att det årliga ägaranslaget, verksamhetsbidraget, behöver öka under åren 2026-2028.

I underlaget står det:

“Linjetrafiken har under året minskat något i både antalet landningar och passagerare … Fraktverksamheten har i år haft en betydlig nedgång … Det statliga beredskapsuppdraget och tillhörande beredskapsersättning från Trafikverket, är lägre än budgeterat.”

Behöver vi en flygplats i Vänersborg-Trollhättan? Som dessutom börjar bli väldigt dyr… Vill kommuninvånarna verkligen att vi ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen?

Vänsterpartiet i Vänersborg tycker inte det.

Flera ärenden handlar om Frendevi och grundskolorna i Frändefors (i Vänersborgs kommun) och skateboardpark i centralorten. Det finns anledning att så småningom följa upp dessa ärenden och se om det händer något. Det gäller på sätt och vis också kommunens miljöarbete.

Flera taxor ska höjas – VA-taxa, avfallstaxa, timtaxa K (inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område), taxa för sprängämnesprekursorer, taxa om åtgärder mot förorening av fartyg och taxor för upplåtelse av offentlig plats.

Till sist, Cecilia Prins (L) har ett initiativärende. Det handlar om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”.

Inflytande är bra men jag tror inte att det är en bra idé att barn och unga ska vara med under kommunstyrelsens sammanträden. Det borde finnas andra sätt att ha dialog mellan politiker och barn/unga, kanske bilda ett ungdomsråd. Om det hade funnits intresse att delta på ett sammanträde så var det många, många år sedan jag såg en klass på ett sammanträde med kommunfullmäktige. KF:s sammanträden är ju offentliga. Det var en enda lärare på gymnasiet som brukade ta sin samhällskunskapsklass till KF.

Det är många ärenden på dagordningen, men om det inte tillkommer en massa informationspunkter så tror jag inte att sammanträdet ska bli så långt. Många av ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.

Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (4/6): I taxornas tecken”.

Kategorier:Brålanda, Budget 2026, delårsrapport, flygplats, KS 2025, SD, sophantering

Grannarna på Blåsut överklagar (4)

1 juni, 2025 3 kommentarer

Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.

Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför även naturvärden som skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov. 

Fastigheten Blåsut 2:18, dvs “Blåsut Höjd”, bedöms av Vänersborgs kommun ha naturvärdesklass 4. (Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämnden gränsar bedömningen till klass 3 – “påtagligt naturvärde”.) Enligt kommunens Naturvårdsstrategi, skriver grannarna, ska områden med denna klassning, klass 4:

“skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön med vissa särskilda undantag.”

Sakägarna (grannarna) kan i detta avsnitt till stora delar luta sig mot Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden avgav nämligen ett yttrande över bygglovsansökan, innan byggnadsnämndens beslut, där Miljö och hälsa inte tillstyrkte bygglovet:

“Kommunens antagna naturvårdsstrategi bör tillämpas avseende befintliga naturvärden. Detta innebär att exploatering och markplanering bör ske med hänsyn till konstaterade naturvärden på platsen. Detta saknas idag.”

Det finns till och med ett avsnitt i byggnadsnämndens bygglovsbeslut där Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter återges:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att exploateringen är olämplig ur naturvårdssynpunkt, då den skulle orsaka betydande skada på naturmiljön genom att ta i anspråk en stor del av den naturvärdesklassade miljön. Detta skulle även leda till att en av de få kvarvarande naturmiljöerna i området försvinner.”

Sakägarkretsen anser att yttrandet från Miljö- och hälsoskyddsnämnden går i linje med den gällande detaljplanen och dess syfte. Sakägarna tycker vidare att det beviljade bygglovet brister i värdering mellan olika kritiska intressen när nämnden väljer att godkänna en bygglovsansökan som:

“visar på omfattande ingrepp i terrängen, inklusive uppfyllnad och sprängning, vilket ytterligare förstärker det bristande hänsynstagandet till platsens fysiska förutsättningar – i strid med anpassningskravet”

Anpassningskravet återfinns i PBL 2 kap 6 §:

“Vid planläggning, i ärenden om bygglov … ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan”

På fastigheten finns det också konstaterade miljöer som är lämpliga för övervintring av större vattensalamander. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:

“Större vattensalamander är strikt skyddad enligt artskyddsförordningen 4§a. Detta innebär att såväl individer som deras livsmiljöer är skyddade och det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa djur eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser.”

Och nämnden skrädde inte på orden när den konstaterade:

“Det framgår inte att sökanden har tagit hänsyn till detta i markplanering eller placering av byggnader. Inte heller framgår eventuella skyddsåtgärder eller kompensationer.”

Grannarna håller naturligtvis med. De hävdar också att det i underlagen för bygglovet inte finns några planer eller handlingar i hur de rekommenderade skyddsåtgärderna ska uppfyllas. Det finns bara en kortfattad not om att rekommendationerna ska uppfyllas:

“Snarare påvisar byggplanerna en hög grad av asfaltering av arealen och andra hårda ytor på de ytor inga byggnader står vilket ej kan uppfattas som annat än kontraproduktivt med avseende på tillräckliga kompensationsåtgärder för de skyddade arterna ifråga.”

De menar att den omfattande planerade bebyggelsen och maximala exploateringen riskerar att förstöra viktiga livsmiljöer för både fridlysta växter (grannarna hävdar att det finns sådana) och djurarter. De anser också att byggplanen:

”svårligen [kan] ses som hållbar eller vara förenlig med den stipulerade försiktighetsprincipen enligt miljöbalken.”

Och Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev innan byggnadsnämndens beslut:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker inte bygglov med hänvisning till att det inte är säkerställt att artskyddslagstiftningen avseende större vattensalamander uppfylls. Därmed är det inte utrett att lokaliseringen för den sökta åtgärden är lämplig.”

Sakägarna tycker dessutom att det borde ske en noggrannare dokumentation av övriga fridlysta djurarter och växter som faktiskt också återfinns på platsen.

Grannarna avslutar avsnittet om naturvärden:

“Avvikelserna från de uppställda riktlinjerna i Miljöbalken samt uppenbar risk att decimera eller till och med utrota faktiska bestånd av fridlysta och rödlistade arter, som är strikt skyddade av EU’s art- och habitatdirektiv inklusive skyddade fridlysta arter i artskyddsförordningen, ska ses som betydande avvikelser och därför bör bygglovsansökan avslås.”

I en artikel i TTELA, som skrevs efter att byggnadsnämnden hade beviljat bygglovet, står det, och man får uppfattningen att uppgiften kommer från plan- och byggchef Annika Karlsson (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):

“Från det att bygglovsansökan först kom in i juni i fjol har anpassningar till platsen och terrängen gjorts av den sökande efter rekommendationer från förvaltningen.”

Babak Salahi är VD för bostadsföretaget Nova Nord AB som ska exploatera “Blåsut Höjd”. Företaget hade för övrigt, år 2024, enligt Allabolag, inga anställda, inte registrerat för F-skatt (måste inte ett företag vara det?), 163.000 kr i omsättning och ett resultat på -643.000 kr.

VD Babak Salahi citeras i TTELA:

“Vi har därför lagt stor vikt vid att lyssna på grannarnas synpunkter och har anpassat projektets utformning för att hitta en bra balans mellan våra mål och närboendes synpunkter.”

Enligt uppgift från en av berörda i sakägarkretsen stämmer inte detta:

“Det är snarare ett tillrättaläggande från deras sida. De har faktiskt justerat till det sämre under tiden som gått.”

Det finns ytterligare argument i grannarnas överklagan. De är t ex oroliga för de kommande sprängningarna eftersom de kan orsaka stora skador på deras hus. Kenny Sandhöj (SD), som reserverade sig mot beslutet i byggnadsnämnden, hade antagligen inte helt fel när ha sa till TTELA (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):

“de kommer att spränga ned hela berget i princip”

Nämndens ordförande Benny Jonasson (S), som sa ja till flerbostadshusen, verkade hålla med:

“Det är klart att det kommer bli jättestörningar”

Berget, sprängstenen, ska ju köras bort också…

Grannarna befarar även att alla borrhål kan få en negativ påverkan på bergvärme och vattenflöden.

Enskilda fastighetsägare i området kompletterar överklagan med specifika negativa effekter på just deras respektive fastighet. Det handlar t ex om att strålkastarljusen från bilar kommer att lysa rätt in i vardagsrum, att det blir direkt intrång i hemfridszonen och att balkonger och terrasser ger full insyn i vardagslivet.

Politikerna (inte alla) och tjänstepersonerna har alltså en helt annan syn än grannarna kring det blivande ”Blåsut Höjd”. De verkar ha tagit lätt på grannarnas yttranden före beslutet, argumenten viftades bort med typ “det ordnar sig”. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det som efter bygglovsbeslutet tycks vara det absolut viktigaste argumentet, i varje fall enligt uttalandena i TTELA:s artikel var – byggrätten.

“Byggrätten väger tungt”

Sa plan- och byggchef Annika Karlsson till TTELA. Ordförande Jonasson sa:

“Det är en privat exploatör som köpt tomten för miljoner. Han vill förstås inte bara ha en bergsknalle på Blåsut utan använda den byggrätt som faktiskt finns.”

Men… Inte har väl byggnadsnämnden gett bygglov för att Babak Salahi har köpt fastigheten dyrt? (Enligt uppgift köptes fastigheten för 5 milj kr.) Det tycks i varje fall som om Jonasson faktiskt bekräftade grannarnas påstående att byggnadsnämnden gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Som naturligtvis är att tjäna pengar på den inköpta tomten. 

Babak Salahi skrev till TTELA:

“Vår ambition är att slutresultatet ska upplevas som en förbättring för hela området.”

Det är knappast några Blåsutbor som tror det…

Det dyker då och då upp en tanke i mitt huvud, rätt eller fel… Hade Babak Salahi Tabrizi fått någon form av grönt ljus för exploatering redan innan fastighetsköpet? Tabrizi fick ju marklov av byggnadsnämnden mycket snabbt. Dessutom ordnade Kretslopp och Vatten en servis i området trots att Länsstyrelsen hade beslutat om inhibering, eftersom grannarna hade överklagat marklovet. Kommunen bedömde att:

“inhibitionsbeslutet inte i sig hindrade en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkten.”

Det var alltså en “bedömning”… (Se “Kommunen spränger på Blåsut”.)

 Ärendet kring byggnadsnämndens beviljande av bygglov är alltså överklagat till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har snabbt beslutat om inhibering vilket betyder att inget kommer att hända på “Blåsut Höjd” den närmaste tiden, inte förrän beslutet är fattat om “helheten”. Och det lär ta tid innan Länsstyrelsen kommer med sitt slutliga beslut om bygglovets vara eller inte vara. Innan ett sådant beslut fattas kommer också både byggnadsnämnden och exploatören, dvs Babak Salahi, att få yttra sig. Det kommande beslutet kommer antagligen också att överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, endera av exploatören eller grannarna. Och även MMD:s dom kan sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i Stockholm.

Det är svårt att se att ledamöterna i byggnadsnämnden skulle ha beviljat bygglovet om de hade sett grannarnas överklagan före beslutet. Fast å andra sidan slås man av de tendensiösa bedömningar som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen gjorde innan beslutet. Nämnden och förvaltningen verkade nämligen ha vridit och vänt på alla fakta för att få dem att passa deras förutbestämda åsikt om att bevilja bygglov. Och det trots att detaljplanen är ganska tydlig som jag ser det. För att inte tala om att de bortsåg från Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömningar.

Det är svårt att bli klok på byggnadsnämndens bedömningar. Vad prioriterar egentligen byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Vad är viktigt för dem?

I Vargön för att ta ett exempel, på Snickaregårdsvägen, stod det inget i detaljplanen om vilken färg taken och fasaderna skulle ha på husen. Men byggnadsnämnden och förvaltningen ansåg att fasaderna kunde ha vilken färg som helst, men taken på just vissa speciella hus skulle absolut vara röda, även om grannhusen några meter ifrån hade en annan takfärg. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.) Bedömningarna bland politiker och tjänstepersoner tycks skifta, och det är väldigt svårt, om inte omöjligt, att se vad de värderar högt, och inte.

Till sist undrar jag om det ändå inte var bra att byggnadsnämnden sa ja till bygglovet. Hade det blivit ett nej så hade Babak Salahi, som ansökte om bygglov, troligtvis överklagat och då kanske inte Länsstyrelsen skulle ha fått tillgång till alla de argument, analyser och domar som finns med i grannarnas överklagan… Eller också hade grannarna haft det tidskrävande och mödosamma arbetet framför sig.

Men visst är det något fel att vanliga kommuninvånare ska tvingas lägga ner så mycket tid och kraft för att hävda sin uppenbara rätt. Det borde kommunen kunna bespara dem.

Det lär finnas anledning att återkomma till “Blåsut Höjd”…

Anm. Se ”Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Rostvägen Blåsut, ttela