Arkiv

Archive for november, 2025

Socialnämnden: Sörbygården återigen i fokus (2/2)

13 november, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Socialnämnden: Sörbygården återigen i fokus (1/2)”.

De partier som styr Vänersborgs kommun och de som är i opposition tycks inte ha varit överens om någonting på socialnämndens senaste sammanträde den 30 oktober.

Behovsinventering gällande boenden och lokaler

Ärende 6 behandlade “Behovsinventering gällande boenden och lokaler 2027-2036”. Jag ska inte redogöra för inventeringen utan konstatera att SD avstod från att delta i beslutet och lämnade en protokollsanteckning. Det gjorde också den övriga oppositionen. Sofia Jakobsson Blixt (M), Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M), Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) lämnade gemensamt följande protokollsanteckning:

“Vi avstår att delta i beslut på grund av att handlingarna är inkompletta avseende samtliga geografiska områden i Vänersborgs kommun.”

Det var behoven i Brålandaområdet som inte var färdigställda. Och de har självklart en stor betydelse för Sörbygården.

Nästa ärende handlade enbart om Sörbygården.

Brandskyddsföreläggande Sörbygården

Inför behandlingen av ärende 7, “Brandskyddsföreläggande avseende fastighet där Sörbygårdens särskilda boende bedrivs”, var Räddningstjänsten Fyrbodal på plats och informerade. Det förmedlades kanske inte direkt några nyheter, i varje fall inte för oppositionen, men det var naturligtvis bra att få alla fakta på bordet.

Beslutsförslaget på ärendet hade följande lydelse:

“Socialnämnden beslutar att tomställa Sörbygården som särskilt boende som brandskyddsåtgärd, och erbjuda verkställighet av enskildas särskilda boendebeslut inom förvaltningens övriga boendebestånd.”

Ja, ni läste rätt. Det var ytterligare ett desperat försök från de styrande partierna och förvaltningen att få partierna i opposition att göra en 180-graderssväng från beslutet en månad tidigare att omedelbart avbryta tvångsflytten. (Se ”Sörbygården: Beslut idag!!”.)

Det är nästan patetiskt. Kan inte de styrande partierna acceptera att det finns andra åsikter och att de ibland faktiskt kan hamna i minoritet? Varför måste de i sådana lägen ideligen försöka hitta en massa omvägar för att sabotera beslut som de inte håller med om? Det tycks inte helt sällan vara si och så med att respektera och acceptera de demokratiska spelreglerna, dvs att det är majoriteten som bestämmer.

Under interpellationsdebatten i kommunfullmäktige den 17 september höll socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) ett “brandtal” om Sörbygården. Nyberg sa bland annat (se “KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?”):

“Brandskyddet kommer att stänga anläggningen i december 2025.”

Det var inte korrekt. Räddningstjänsten Fyrbodal har i och för sig efter brandtillsyn på Sörbygårdens äldreboende i januari 2024, alltså för snart två år sedan, konstaterat brister i brandskyddet och utfärdat ett föreläggande till fastighetsägaren Hemsö. Räddningstjänsten ställde krav på antingen brandcellsindelning av boenderum eller installation av sprinklersystem. Det senare beräknas kosta socialnämnden 3-4 milj kr att åtgärda.

“Medel för detta finns inte inom nuvarande budgetram.”

Skrev socialförvaltningen.

Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade på sammanträdet:

“Socialnämnden beslutar att tomställa Sörbygården som särskilt boende som brandskyddsåtgärd, och erbjuda verkställighet av enskildas särskilda boendebeslut inom förvaltningens övriga boendebestånd.”

Jag noterar att Nyberg använde ordet “tomställa” i stället för “vakanshålla”. Samtliga oppositionspartier, V+MBP+SD stödde emellertid Moderaternas yrkande och beslutade att:

“Socialnämnden beslutar att socialförvaltningen ska komma överens med fastighetsägaren Hemsö om att ta ansvar för brandskyddsåtgärder enligt föreläggandet som varit känt hos förvaltningen sedan länge, för att kunna fortsätta bedriva pågående verksamhet i lokalerna. Hur kostnader kopplat till dessa åtgärder påverkar budgetanpassningar, alternativa besparingsåtgärder och eventuella äskanden utöver de 24,5 miljoner som redan är äskade, får nämnden återkomma till vid antagande av detaljbudgeten vid december sammanträdet.”

Det blev som vanligt votering. Socialnämndens partier i opposition fick majoritet mot de styrande med 7 röster mot 6. Moderaternas förslag blev därmed nämndens beslut.

Nytt särskilt boende

Oenigheten på detta sammanträde mellan de styrande partierna och “resten” var total. Ärende 8 handlade om “Nytt särskilt boende (SÄBO) – godkännande av genomförande av byggnation”.

Beslutsförslaget hade följande lydelse:

“Socialnämnden ställer sig bakom kostnader för byggnation av nytt särskilt boende på fastighet Kalkonen i AB Vänersborgsbostäders regi till en beräknad kostnad av 165 Mnkr, vilket innebär 206 Mnkr inkl. moms och genom det också kommande hyreskostnader beskrivna i bilagt avtalsförslag.”

Det är intressant att studera kostnaderna. Det finns inte enligt de styrande partierna och förvaltningen 3-4 milj kr för brandskyddsåtgärder på Sörbygården som egentligen har 32 platser, men just nu 24. Däremot är det helt i sin ordning att bygga ett nytt boende med 48 platser för en byggkostnad på 206 milj kr, utöver kostnader för mark. Det innebär en beräknad årlig hyra på 13,5 miljoner kronor. (Boendet ska stå klart kvartal 2 år 2028.)

Beslutsförslaget blev också nämndens beslut. De två ledamöterna från SD, Lena Mjörnell och Kalle Lundgren, avstod från att rösta. De lämnade en protokollsanteckning:

“Vi avstår röst i ärende 8 och väljer att invänta utredningen för Sörbygården så vi konkret kan se vilket behov som faktiskt finns om antalet platser.”

Ida Hildingsson (V), Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M), Sofia Jakobsson Blixt (M) och Göran Svensson (MBP) reserverade sig mot beslutet:

“Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en fullständig utredning avseende Sörbygården och Brålanda, med hänsyn till behov, demografisk utveckling, ekonomi samt övriga relevanta faktorer. Eftersom denna utredning ännu inte är färdigställd anser vi att det, i rådande osäkra läge, inte är möjligt att ta ställning till beslutet om att uppföra ett nytt särskilt boende för socialnämnden.

Med beaktande av nämndens ekonomiska situation bedömer vi att det inte är ansvarsfullt att i nuläget ställa sig bakom ett projekt med en byggkostnad på 206 miljoner kronor, utöver kostnader för mark, samt en beräknad årlig hyra på 13,5 miljoner kronor.

Utifrån den ekonomiska situationen kan det också vara nödvändigt att överväga att skjuta på investeringen till dess att den fullständiga utredningen är klar och nämnden har en tydligare bild av det långsiktiga boendebehovet i alla kommundelar och det ekonomiska läget. Ett beslut av denna omfattning bör fattas först när samtliga konsekvenser är noggrant analyserade och finansieringen är hållbart planerad.

Vidare saknas tillräcklig utredning hur helheten påverkas om Sörbygården istället renoveras eller avvecklas. Det sistnämnda skulle leda till en minskning av 32 platser vilket innebär att de 48 platser på det nya föreslagna boendet inte heller räcker och sänder dubbla signaler att avvecklas samtidigt som vi investerar i nytt.

Det bör därför noga övervägas att som alternativ utreda vidare vilka möjligheter som finns att utöka antalet platser inom redan befintliga boenden genom underhåll och utveckling av den befintliga verksamheten.

Det här ärendet ska nu:

“överlämnas till Kommunfullmäktige då beräknad hyreskostnad efter projektering skiljer sig åt från den först framtagna kostnaden efter genomförd lokalplanering.”

Det här beslutet fattades alltså enbart av de styrande partierna och själva texten var alltså förvaltningens.

Det blir kommunfullmäktige som får ta ställning till det nya särskilda boendet på fastigheten Kalkonen, fd Östra skolan, i Vänersborg.

Övrigt

Det fanns fler ärenden på socialnämndens dagordning denna torsdag den 30 oktober 2025.

Ärendet “Remissvar- utredning trygghetsboende i Vänersborgs kommun” behandlades. Göran Svensson (MBP) yrkade:

“Återremiss av ärendet då det saknas delar i utredningen så som biståndsbedömt trygghetsboende.”

Svensson reserverade sig eftersom hans yrkande klingade ohört i nämnden.

Även i beslutet kring en “ändring av kostavgiften” fanns det flera viljor. Beslutet blev:

“Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att revidera kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med en höjning om 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, med ikraftträdande från och med den 1 januari 2026.”

SD reserverade sig till förmån för sitt eget yrkande som bland annat innehöll formuleringen:

“Att göra en så hög höjning som över 14% för en grupp som är så utsatt är enligt oss förkastligt.”

Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) avstod från att delta i beslutet. Hildingsson lämnade följande protokollsanteckning:

“Avser att återkomma i kommunfullmäktige vilken nivå på kostavgift som Vänsterpartiet anser rimlig.”

Socialnämnden skulle, liksom alla kommunens nämnder, lämna ett yttrande om  “Utredning av möjligheterna att  införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”. I förslaget till yttrande var nämnden positiv:

“Socialnämnden ställer sig positiva till utredningens förslag om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun.”

Det blev också nämndens beslut, men Ida Hildingsson (V) reserverade sig skriftligt mot beslutet.

Avslutning

Sammanträdet avslutades kl 17.00 (började kl 08.30). Jag förmodar att det, trots allt adrenalinpåslag under dagen, var trötta politiker och tjänstepersoner som vandrade hemåt i skymningen.

PS. Ni har väl inte missat James Buccis brobloggar? Klicka här.

===

Inlägg om Sörbygården:

Insändardebatten i TTELA:

Socialnämnden: Sörbygården återigen i fokus (1/2)

11 november, 2025 Lämna en kommentar

Den 30 oktober hade socialnämnden sammanträde. Det kom i mångt och mycket att handla om Sörbygården. Det är väl ingen underdrift att säga att det var en del “känslor” inblandade, liksom en stor oenighet. Som vanligt. Det har väl egentligen varit det under en stor del av året men det har accelererat efter interpellationsdebatten i kommunfullmäktige (se “KF Sörbygården (1): Nybergs argument”) och insändardebatten i TTELA (se länkar nedan).

Det är de styrande partierna (S+C+KD+MP), tillsammans med tjänstepersonerna i socialförvaltningen, som ser nedläggningen och tvångsflytten av äldre och dementa, benämnd “vakanshållning”, som ett rimligt sätt att spara pengar. Och trots nämndens beslut i september om att omedelbart avbryta tvångsflytten så ger sig inte ordförande Dan Nyberg (S) och hans styrande partners.

Avvikelserapportering

Under ärende 3 informerades socialnämnden om avvikelser. Avvikelse är inte bara när något har hänt utan även när en risk är identifierad kring en avvikelse eller att något skulle kunna hända, som t ex ökad oro och stress hos en boende med demens inför en aviserad flytt… Och om det inte finns dokumentation ska detta rapporteras in som en dokumentationsavvikelse…

På sammanträdet deltog både den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) och den socialt ansvarige samordnaren (SAS). Det fanns 16 avvikelser på Sörbygården från 1 juni, men inga som kunde härledas till perioden efter att beslutet om “vakanshållning” tagits. (Det finns egentligen inget korrekt och formellt beslut om tvångsflytt/”vakanshållning” på Sörbygården – se “KF Sörbygården (2): Finns beslut?”.) Det fanns inte heller några rapporter kring Lex Sarah eller Lex Maria. Eventuella påtalade avvikelser från anhöriga hade inte tagits med i redovisningen. Därför kunde de inte svara på om det fanns sådana. Men de ska finnas med som avvikelser… Förvaltningen skulle återkomma med information på nästa sammanträde om det fanns avvikelser som kom från de anhörigas synpunkter. 

Frågan ställdes vid sammanträdet kring hur riskbedömning görs utifrån patientsäkerhet vid flytt och även om individuella bedömningar och dokumentation. Det var svävande svar. Detta uppgavs ha gjorts muntligt och troligen borde det också finnas skriftlig dokumentation. Det verkade lite osäkert, men lagen är tydlig – det ska finnas skriftlig dokumentation. Förvaltningen lovade återkomma på nästa sammanträde med ett tydligt svar om enskild dokumentation finns eller inte.

Frågan ställdes också om arbetsmiljö inkluderats i de avvikelser som sammanställts för nämnden – svaret var nej. Förvaltningen skulle återkomma även angående denna del – om det fanns synpunkter från personalen kring arbetsmiljön.

Det går att spekulera i varför inga avvikelser har rapporterats. Vad jag förstår så har t ex flera anhöriga hört av sig och uttryckt sin oro. Det har även personal på Sörbygården gjort. Eller är det så att Vänersborgs kommun betonar “lojalitetsansvaret” med arbetsgivaren så hårt att de anställda inte vågar berätta? Eller ges inte tillräckliga utbildningsinsatser kring detta?

Oavsett så ska avvikelserapportering ses som en viktig del i förbättringsarbetet och därför är det viktigt att den fungerar. Att det inte kommit några eller väldigt få avvikelser borde vara en signal för att ta tag i arbetet.

 Åtgärder för budget i balans

Ärende 5 hade rubriken “Åtgärder för budget i balans”. Det är svårt när man som utomstående läser handlingarna att förstå om det handlar om 2025 eller 2026. I kallelsen är det år 2026 som ska behandlas och fastställas åtgärdsplan för, men samtidigt ska det sparas in för 2025. Fast det torde vara svårt att på två månader, november-december, få en budget i balans 2025… Sedan kanske man kan undra om inte beslutet för 2026 borde tas i december, samtidigt som beslut om detaljbudget och verksamhetsplan ska fattas.

I underlaget skrev förvaltningen:

“Förvaltningen har i skrivelsen beskrivit redan beslutade åtgärder av socialnämnden som pågår i verkställighet, samt föreslår åter åtgärd riktad mot genomförande på Sörbygårdens särskilda boende, samt beskriver alternativa åtgärdsförslag till Sörbygården motsvarande 14 mnkr.”

“föreslår åter”… Det blir nästan pinsamt, kan jag tycka som “utomstående”. Det är ju allmänt känt att socialnämnden på sitt förra sammanträde, den 25 september, beslutade:

”Att pausa vakanshållningen tills ovan nämnda punkter genomförts och att tvångsflytten av de boende omedelbart avbryts.”

Och nu har Dan Nyberg (S), som ordförande i socialnämnden, släppt fram ett beslutsförslag från förvaltningen som nämnden redan har sagt nej till. Tänker han att partierna i opposition ska ändra sig och förklara att beslutet en månad tidigare var ogenomtänkt och felaktigt? Efter all debatt och alla insändare…?

Som alternativ till en nedläggning av Sörbygården presenterade förvaltningen ytterligare tre alternativa sparförslag:

  • “Avveckla korttidsverksamheten för äldre inom VSU.”
  • “Daglig verksamhet LSS inom verksamhetsområde arbete sysselsättning och integration får i uppdrag att anpassa verksamheten genom att minska personalkostnaderna.”
  • “Avbryta arbetet gällande implementering Bostad först.”

Läser man förvaltningens konsekvensbeskrivningar för dessa åtgärder och de fackliga representanternas utlåtande inser man snabbt att det är omöjliga och orealistiska besparingar. Det är nästan så att man kan tro att dessa otänkbara förslag är ett sätt att tvinga partierna i opposition att ändra sig och acceptera en stängning av Sörbygården. En slags “utpressning” om man så vill. Och även om Sörbygården skulle stängas före årsskiftet hade en “budget i balans” ändå inte uppnåtts under 2025.

Men oppositionen ändrade sig inte utan beslutade att återremittera hela ärendet, enligt Ida Hildingssons (V) förslag med följande motivering:

  • “att förvaltningen tar fram ett mer komplett underlag gällande Sörbygården i Brålanda, i enlighet med det beslut som togs utifrån initiativärendet vid socialnämndens sammanträde den 25 september 2025, § 94. Utredningen ska inkludera realistiska alternativa lösningar på föreslagna åtgärder,
  • “att detaljbudget och verksamhetsplan beslutas mot bakgrund av en helhetsöverblick, där samtliga förslag på åtgärder redovisas med tillhörande konsekvensbeskrivning för nämnden att ta ställning till och prioritera utifrån, förhoppningsvis har även nämnden då erhållit besked om det tilläggsäskande på 24,5 miljoner kronor som nämnden begärt, en ytterligare förutsättning för att kunna överblicka det ekonomiska läget.”

Beslutet om Sörbygården står fast, men nämndens majoritet (=oppositionspartierna) ville innan ett nytt beslut ha mer information, realistiska lösningar och alternativa förslag på åtgärder, där beslutet från sammanträdet i september kring Sörbygården respekterades. På nästa sammanträde i december har dessutom nämnden fått besked om den får ett positivt besked om tilläggsanslaget, eller inte.

Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att socialnämndens prognostiserade underskott minskade från -43,9 milj kr i april till -24,5 milj kr i augusti. Det tyder på att nämnden och förvaltningen kanske inte har riktig koll på sina finanser. Socialnämnden har begärt ett tilläggsanslag på 24,5 milj kr av kommunfullmäktige. (Det finns en möjlighet att nämnden kan få pengarna, kommunens resultat i september uppgick till +91 milj kr och kommunens prognos för 2025 visar ett överskott på +49 milj kr. Det är betydligt bättre siffror än beräknat.)

De styrande partiernas ledamöter, Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Anette Taimory (KD), Reidar Eriksson (S), Jörgen Zander (S), Daniel Tesfay (C), reserverade sig mot beslutet:

“Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska som svar på uppmaningen från kommunfullmäktige om att ta fram en åtgärdsplan för att nå en budget i balans 2025 att 13 åtgärdsförslag ska genomföras varav vakanssättning av 24 platser på Sörbygården är ett. Nämnden beslutade enhälligt i maj att en vakanssättning av ett särskilt boende skulle såväl genomföras som att det innebar en besparing på 14 Mkr. Förslaget är därmed en direkt fortsättning från ett tidigare enhälligt beslut i nämnden. I det beslut som nu tagits i nämnden innebär det att det krävs nya utredningar som kommer att ta många månader att genomföra och kräver en kompetens som förvaltningen sannolikt inte har. Förutsättningarna för nämnden att uppfylla kommunfullmäktiges förväntningar om att leverera ett åtgärdsförslag har därmed totalt omkullkastats av vänster/högeralliansen bestående av Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Medborgarpartiet och Liberalerna.

Vi reserveras oss därför mot detta beslut och anser att det inte bara skadar nämndens anseende utan också våra förutsättningar att leva upp till fullmäktiges budgetbeslut för 2025 och att det inte kan anses som god ekonomisk hushållning.”

Det var ord och inga visor – “en kompetens som förvaltningen sannolikt inte har”, “totalt omkullkastats”. De styrande tycks sakna både förtroende och tillit till den egna förvaltningen.

Det måste också påpekas att det var en enig socialnämnd (även de styrande partierna alltså) som den 25 september begärde tilläggsanslag på 24,5 milj kr av kommunfullmäktige.

Det märks också att reservationen är starkt påverkad av Dan Nybergs sätt att uttrycka sig. Uttrycket “vänster/högeralliansen” är troligtvis från hans penna. Det kan vara värt att påpeka att Sörbygårdens vara eller inte vara är en mycket konkret sakfråga. Partierna som inte är med i kommunens styre har samma syn på Sörbygården, det handlar inte om någon allians. Socialdemokraternas organiserade samarbete med högerpartiet KD under hela mandatperioden, 4 år, kan däremot kallas en allians.

Men nu har Nyberg fått mig att sätta mig i samma sandlåda som han sitter i. Jag hoppar ur…

Reservationen visar med all önskvärd tydlighet att den styrande alliansen, kallad “Fyrklövern” av Bo Carlsson (C), sätter ekonomi och besparingar, och nämndens “anseende”, före mänskliga hänsynstaganden mot de boende, deras anhöriga eller personalen.

Oenigheterna i nämnden fortsatte under resten av sammanträdet.

Fortsättning följer…

===

Inlägg om Sörbygården:

Insändardebatten i TTELA:

KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)

9 november, 2025 3 kommentarer

Anm. Inlägget är en direkt fortsättning på “KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.

Återvandring

Jag ska börja med ett ärende som inte var något ärende. Det var inte heller någon information om ärendet som inte var något ärende. “Ärendet” handlade om att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avvisade regeringens mötesinbjudan om återvandringsbidraget.

I fredagens TTELA skrev Karl af Geijerstam i sin ledare (se TTELA “Återvandringsbidraget löser inte kommunernas problem”):

“I kommun efter kommun har det blivit politiskt bråk om det brev som regeringens samordnare för frivillig återvandring, Teresa Zetterblad, skickat ut till landets kommuner.”

I Trollhättan ska ärendet tydligen upp i kommunstyrelsen för att avgöras där. I Vänersborg, där ordförande Augustsson (S) fattade beslutet på egen hand, är det däremot lugnt. På kommunstyrelsens sammanträde i onsdags nämnde Augustsson inget om sitt svar till regeringens samordnare. Han förväntade sig antagligen att någon av ledamöterna från Moderaterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna skulle lyfta frågan. (Kristdemokraterna i Vänersborg håller ju nu för tiden med Socialdemokraterna i allt.)

Men… Det var ingen som lyfte frågan. Ledamöterna från M, L och SD satt lugna, tysta och tillbakalutade på sina platser. Det förvånade mig mycket, och kanske också Augustsson.

Jag tycker för övrigt att Benny Augustssons svar var bra och jag stöder det till 100 procent. (Se “Augustsson om återvandringsmöte med regeringen”.)

Aktieägartillskott till Fyrstad Flygplats

Den 18 juni fattade kommunfullmäktige ett kostnadskrävande beslut om Fyrstad Flygplats. Borgensramen (för Vänersborgs del) skulle utökas med 23,8 milj kr och ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) skulle beviljas på 5,1 milj under 2025. (Se “KF (18/6): Blå dunster?”.)

I onsdags verkställde kommunstyrelsen fullmäktiges beslut om aktieägartillskottet. Vänsterpartiet avstod från att delta i beslutet eftersom vi yrkade avslag i fullmäktige. Vi lämnade en protokollsanteckning där vi förklarade vårt agerande:

”Med hänvisning till att Vänsterpartiet vid kommunfullmäktige i juni 2025 yrkade ”avslag” i ärendet “Säkerställande av långsiktigt kapitalbehov för Fyrstad Flygplats AB”, men förlorade vid voteringen, avstår jag från att delta i detta beslut.”

Forum Vänersborg

En längre föredragning föregick ärendet “Fortsatt samarbete Forum Vänersborg Stad Ekonomisk förening 2026”. Verksamhetsutvecklare Mia Dahlén från Forum Vänersborg höll i denna. (Det finns mycket information om Forum på Forum Vänersborgs webbplats.) Ärendet syftade till att kommunstyrelsen (KS) skulle godkänna:

”upprättat avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening 2026.”

Forum Vänersborgs affärsidé är:

“Forum Vänersborg är en samverkansplattform för företag, föreningar, fastighetsägare och Kommunen. Vi är den drivande kraften bakom gemensamma aktiviteter som skapar ett välmående Vänersborgs Kommun.”

(Det lilla grammatikfelet i slutet leder mina tankar till att det kanske stod “centrum” först och sedan ändades det – men då missades det lilla ordet “ett”…)

Jag tror att även enskilda personer kan bli medlemmar, och faktiskt också partier. På Forums webbplats räknas Miljöpartiet upp som en av medlemmarna. (Gör det Miljöpartiets ledamot i KS jävig?)

Mia Dahlén sa att det fanns två “ekonomiska trådar”, dels pengarna från Vänersborgs kommun och hur de användes och dels pengarna från medlemsföretagen och föreningarna. Jag förstod dock inte riktigt hur det i praktiken fungerade, typ hur pengarna fördelades och användes till olika aktiviteter. För kommunstyrelsen är det egentligen bara intressant hur de kommunala pengarna används, 923.000 exkl moms (=1.153.750 kr inklusive moms).

Det kan också nämnas att kommunen förutom bidraget på drygt miljonen också ställer upp med extra resurser som arbetstid, redskap etc från t ex Gatuenheten. Det handlade då om samarrangemang mellan Forum och kommunen, sa Dahlén.

Det är drygt 120 medlemmar i Forum Vänersborg. De flesta i Vänersborgs stad. I Brålanda finns det bara två medlemmar. Hur många det finns i Vargön och Frändefors vet jag inte. Dahlén talade dock konsekvent i sin föredragning om att Forum var till för hela Vänersborgs kommun (se foto).

Vid redovisningen av Forums aktiviteter var det emellertid få som handlade om områdena utanför centrum. Det var Artscape som hade varit i Brålanda och Vargön (en målning på resp ställe) och ”Dryck & Deli” som hållits på Nuntorp. Men Dahlén menade att “ytterområdena” också hade fått ta del av pengar från evenemangsfonden som Forum Vänersborg förvaltar. Så stöttas t ex Tomteparaden i Brålanda med pengar… Dahlén visade också en “PP-slide” om att Forum skapar trygga attraktiva platser genom evenemang. De aktiviteter som räknades upp var enbart i centrum.

Det var inte särskilt många frågor från de andra partierna. Inläggen handlade mest om att Forum lovordades för sitt arbete och så förklarades det för Göran Svensson (MBP) och mig (V) om hur Forum Vänersborg fungerade och hur viktigt Forums arbete var. Och visst, som boende i centrum så ser jag vad Forum gör – för Vänersborgs centrum…

Jag var ändå tvungen att fråga om evenemangsfonden och presentkorten trots att det nästan kändes lite pinsamt att ställa sådana frågor. Det tycktes som om de uppfattades som “kritiska”…

Evenemangsfonden ger ekonomiskt stöd och rådgivning för att föreningar ska våga satsa på nya idéer eller förbättra sina arrangemang. Pengarna kommer från överskottet från Vänersborgsgalan och från bidrag. Evenemangsfonden förvaltas av Forum men är helt fristående. Mer sades inte och jag fick inget riktigt grepp om fonden. Det stod däremot fritt för föreningar att söka pengar från den. (Görs på Forum Vänersborgs webbplats.)

Vänersborgs kommun har gett Forum i uppdrag att tillhandahålla presentkort till kommunens anställda, en julgåva på 400 kr. Det har sagts från flera källor att Forum Vänersborg har satt regler om att presentkorten endast får lösas in hos Forums medlemmar. Den 19 maj i år skrev t ex två företagare i Vargön till kommunen att de hade blivit utsatta för särbehandling i och med att kommunens julgåva i form av presentkort till sin personal inte kunde användas i någon affär i Vargön. Det handlar nämligen om mycket pengar. De affärer som är anslutna till Forum får “dela på” ca 1,5 milj kronor per år. (Som alltså de kommunanställda får för att handla med.)

Verksamhetsutvecklare Mia Dahlén sa att detta inte stämde. Presentkorten med kommunens julgåva ska kunna användas i alla butiker, restauranger etc i Vänersborgs kommun. Och fungerar det inte, om något har blivit fel, så är det bara att höra av sig till Forum Vänersborg och Mia Dahlén.

Min sista fråga (jag hade egentligen fler…) handlade om att Forums logga (och kommunens stadsvapen) fanns på Vänersborgs IF:s ”Vänersborgshäfte”. Och visst betalade Forum för detta. Det handlade ju om att marknadsföra Forum. Det var inte riktigt det perspektiv jag hade. Men Dahlén sa att andra föreningar i kommunen också kan få detta reklamstöd.

Och så var det dags för beslut.

Vänsterpartiet yrkade att ett litet ord i kommunens avtal med Forum Vänersborg skulle ändras. Eftersom det bara var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som ställde frågor där en bakomliggande “kritik” kunde anas, lade Vänsterpartiet en modest ändring i förslaget till avtal. Det fanns en viss förhoppning om att de andra partierna kunde ställa upp på det.

Vänsterpartiet föreslog att ordet ”centrum” skulle ändras till ”kommun”. Meningen i avtalet skulle då lyda:

“Forum Vänersborg ska i samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer, verka för en levande och attraktiv kommun…”

Det var bara Medborgarpartiet som stödde Vänsterpartiets yrkande. De andra partierna röstade mot, voteringen slutade 13-2. Det är tydligt att S+SD+M+C+KD+L+MP tämligen ensidigt favoriserar Vänersborgs stads centrum framför de andra tätorterna. Det uttrycktes till och med tydligt av en socialdemokrat från typ Brålandatrakten.

(Jag har skrivit om Forum Vänersborg vid åtminstone tre tillfällen i år – se “KS (2): Forum Vänersborg”, “Imorgon onsdag – KS” och “Rapport från KS (8/10)”.)

Socialnämndens begäran om tilläggsanslag

Vänsterpartiet väckte ett initiativärende. Det hade följande lydelse:

“Den 25 september 2025 fattade en enig socialnämnd beslut om att begära tilläggsanslag hos kommunfullmäktige om 24,5 mnkr för innevarande årsbudget 2025. (§ 85 Begäran om tilläggsanslag med anledning av socialnämndens prognos för år 2025 SOC 2025/233.)
Vänsterpartiet yrkar att ärendet bereds i KS vid nästa sammanträde för att ärendet ska hinna tas upp i fullmäktige senast december-mötet.”

KS godkände att ärendet skulle behandlas och avgöras på sittande möte.

Ordförande Benny Augustsson (S) förklarade att socialnämndens begäran höll på att beredas i detta nu. Augustsson försäkrade “dyrt och heligt” (mina ord) att ärendet skulle komma upp på nästa KS, precis som Vänsterpartiet yrkade. Och det hade det gjort oavsett yrkandet fortsatte han.

Lena Eckerbom Wendel (M) menade att yrkandet var felaktigt, eftersom det alltid är ordförande som bestämmer dagordningen för “sitt” möte. (Det är bara initiativärenden som är undantagna tror jag.) För en gångs skull höll Augustsson med Eckerbom Wendel… Och föreslog att initiativärendet skulle anses besvarat. Det höll ledamöterna med om, även Vänsterpartiet. Det blev också KS beslut.

Behandlingen av initiativärendet, och yrkandet, innebär att det kommer med i protokollet liksom beslutet.

Och som jag skrev i det förra inlägget (se “KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)) avslutades kommunstyrelsens sammanträde kl 13.35. Nästa sammanträde är den 3 december och det är också årets sista.

KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)

6 november, 2025 Lämna en kommentar

Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:

Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.

Dalbobron

I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron. KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)

Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter

Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)

De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…

Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.

Det står vidare:

“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”

Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?

Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav. 

Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….

Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.

Jag yrkade på återremiss med följande motivering:

“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.

För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:

  • Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
  • Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
  • Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
  • Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”

Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.

I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…

Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.

Norra skolan

Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)

På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.) 

“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”

Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:

“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”

Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…

Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.

Temamöte – Kultur och Fritid

5 november, 2025 Lämna en kommentar
Temamöte – Kultur och Fritid – 6 nov kl18-20 – Folkets Hus
Samtala och fika med Vänsterpartiet Vänersborg  om kultur och fritid ☕️
🎨 Möt vår kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki, som sitter i riksdagen för Vänsterpartiet.
🎺Behöver vi en kulturkanon?
🤹🏽Hur säkrar vi ett fritt kulturliv och förutsättningar för kulturarbetare?
🎳 Möt våra företrädare i kultur- och fritidsnämnden Gunilla Cederbom och John Hellström
🤸‍♂️ ⚽️ 🫟Hur är det med föreningsbidragen i vår kommun? Hur kan föreningar bidra till barn och ungas aktiva fritid?
📚 🎭 🧍🏽‍♀️🧎🏼‍♂️‍➡️👨🏽‍🦽Hur kan vi utveckla mötesplatser för unga där alla känner sig välkomna?
Vi vill veta vad du tycker är viktigt för att alla ska kunna ha en aktiv o meningsfull fritid o ett rikt kulturliv!
Hur vill du vara med och påverka?
Hjälp gärna till att sprid ordet, mötet är öppet för alla, ta gärna med en vän, granne eller sympatisör!
Kamratligen
Styrelsen för Vänsterpartiet Vänersborg

KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal

4 november, 2025 Lämna en kommentar

Imorgon ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Det fick mig att tänka på en utbildning jag var på för några veckor sedan.

Den 17 oktober startade projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Det är ett Leaderprojekt där Vänersborgs kommun deltar tillsammans med några andra kommuner i regionen. Projektet ska pågå till årsskiftet 2026/2027 och hjälpa till att stärka företagsklimatet. Meningen är att deltagarna ska få en större kunskap och förståelse för företagandet samt:

“Projektet främjar också en säker och ansvarsfull utveckling, ökar attraktionskraften för investeringar på sikt och bidrar till ökad sysselsättning och välfärd.”

Projektets och utbildningens syfte sammanfattades med:

“bli den myndighet du själv vill möta”

Festsalen på Folkets Hus var fylld av kommunens alla berörda handläggare. Vi var också några politiker som fick äran att närvara på den första träffen. Resten av träffarna riktar sig dock enbart till tjänstepersonerna i organisationen.

Föreläsarna var mycket proffsiga. Deras budskap till tjänstepersonerna för att bli en bättre myndighet var ganska revolutionerande och säkerligen också provocerande för flera av de anställda i kommunhuset.

“Ni är till för invånarna och inte tvärtom.”

Tjänstepersonernas uppgift är att hjälpa kommuninvånarna, fortsatte föreläsarna. Om t ex byggnadsförvaltningen utdelar viten är det ett misslyckande. Det är ett underbetyg på sig själv. Det ska inte behövas viten om kommunen informerar förebyggande och ger rätt hjälp och service. Kommunen bör i kontakterna med företag och invånare vara lyssnande, förstående och flexibla – se möjligheter snarare än hinder skulle man kanske kunna säga. 

De började hela föreläsningen med några lagparagrafer. Först ut var Regeringsformen 1 kap 2 §:

“Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten…”

Det följdes av ett citat från Förvaltningslagen 5 §:

”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”

En av deltagarna kom senare på förmiddagen att betona en annan paragraf i Regeringsformen, 2 kap 15 §:

“Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.”

Det var så att säga de lagliga grunderna för utbildningen för att “bli den myndighet du själv vill möta”.

Det syns inga spår av vare sig utbildningen eller synsättet i det förslag till nya “Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” som ska behandlas på kommunstyrelsen imorgon. (Förslaget till riktlinjer kan laddas ner här.) Det slås fast direkt i inledningen att riktlinjerna handlar om att ange ramarna för “kommunens handläggning” och om “kommunens handlingsutrymme”. Invånarnas, företagarnas eller fastighetsägarnas perspektiv tycks inte vara särskilt intressant… 

Och så är det. Det framgår av den fortsatta läsningen.

I avsnittet “Generella villkor” slår kommunen fast att:

  • “kommunen kan vid försäljning komma att ställa krav på genomförandeåtgärder”
  • “kommunen kan också ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen, viten eller dylikt för att garantera köparens åtaganden”
  • “kommunen kan komma att kolla byggherrens ekonomiska stabilitet”
  • “när frivilliga överenskommelser inte kan nås (vid markförvärv; min anm) och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder”

Kommunen ska alltså kunna kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet och kräva säkerheter (pant, garanti, borgen). Det borde finnas kriterier för när det får krävas och vägledning om proportionalitet, t ex att inte begära bankgaranti vid köp av en villatomt. Det kan finnas risk för att krav kan riktas godtyckligt eller selektivt och det skulle naturligtvis strida mot likställighetsprincipen.

De “lagstadgade tvångsåtgärderna” handlar om expropriation. Det kan ske, skriver kommunen:

“om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”

I Expropriationslagen 2 kap 12 § står det 

“Expropriationstillstånd ska inte meddelas, om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den.”

Lagen kräver alltså en uttrycklig proportionalitetsbedömning – nyttan av expropriationen ska stå i rimligt förhållande till den skada den medför för den enskilde. (Se också Regeringsformen, 2 kap 15 § ovan.) Det är annorlunda än vad som står i riktlinjerna. I riktlinjerna borde det därför åtminstone stå vilket lagrum som åsyftas (Expropriationslagen eller PBL), vilken instans som beslutar och hur proportionalitetsprövningen ska ske.

Kommunens ökade kontroll över markhanteringen visar sig även fortsättningsvis, under rubriken “Grundläggande villkor vid markanvisning”

  • “Byggherren står för samtliga kostnader för detaljplanearbetet i samband med markanvisningen.”
  • “Ekonomisk garanti/säkerhet för avtalets fullföljande”
  • “Även åtgärder som är utanför planområdet men är till nytta för området som exploateringen avser, exempelvis en cirkulationsplats, kan åläggas byggherren att finansiera.“

Konsekvensen av dessa krav, och det finns fler, är att de nya riktlinjerna gynnar stora företag. Enskilda fastighetsägare och småföretagare har knappast möjlighet att ställa upp med den pant, bankgaranti eller borgen som krävs för att vara säkra på att tillgodose kommunens krav. Skulle något oförutsett hända, t ex en ny pandemi, skulle en småföretagare kunna förlora hus och hem när kommunen utkräver vite. I det första förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson i Sikhall, för att ta ett tämligen aktuellt exempel, så skulle Larsson tvingas betalas 30.000 kr i månaden tills “visionen” var genomförd. (Det var 360.000 kr per år… 720.000 kr på två år…) (Se “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”.)

Krav på omfattande säkerheter kan exkludera mindre byggaktörer eller privatpersoner, och i praktiken leda till en indirekt diskriminering som strider mot likställighetsprincipen.

För att ta ytterligare ett exempel. I avsnittet “Exploateringsavtal/Utgångspunkter och mål” anges att:

“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft. Byggherren står för den ekonomiska risken för planarbetet eftersom kommunen varken kan eller får ge löfte om att detaljplanen vinner laga kraft.”

Fastighetsägaren/företagaren tar alltså hela planeringsrisken – om planen inte antas eller upphävs, förlorar man de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?

När jag bad om ett uttalande från AI-verktyget Copilot, vilket tillhör ovanligheterna, fick jag kommentaren att:

“enskilda fastighetsägare och små aktörer kan tystas, bromsas och trängas undan.  Det blir kommunen som kan avgöra vilka projekt som ska leva – och vilka inte.”

Jag “hoppade” faktiskt till när jag läste Copilots kommentar. Så hade jag faktiskt inte tänkt.

Det kan för övrigt noteras att viten inte nämns i de gamla, nu gällande, riktlinjerna. Förändringen illustrerar tydligt ändringen och inriktningen i de nya riktlinjerna. Och särskilt intressant är att föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” just tog kommunens viten som ett tecken på misslyckanden…

Min uppfattning är att revideringen av riktlinjerna har utarbetats efter de styrande partiernas erfarenheter av fastighetsregleringen i Sikhall. Den drevs igenom av oppositionspartierna mot de styrande partiernas och tjänstepersonernas vilja. (Det är samma förvaltning som nu har reviderat riktlinjerna.) Med dessa nya riktlinjer skulle knappast fastighetsregleringen i Sikhall ha varit möjlig.

De föreslagna ändringarna i Vänersborgs kommuns riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal samt köp och försäljning av kommunägda fastigheter innebär i flera delar en skärpning av kommunens kontroll över markhantering. Kommunen ska i varje läge kunna titta i riktlinjerna för att få svar på hur den ska agera. Och det är klart att kommunen på det sättet blir transparent och förutsägbar samt behandlar alla lika, i varje fall ”formellt”. Men då handlar det knappast om hjälp och service, snarare om fastställda och orubbliga principer där kommunens ord är det som gäller.

Det liggande förslaget håller sig inom lagens ramar, men följer knappast det synsätt och den “attityd” som de citerade lagparagraferna ovan uttrycker (från Regeringsformen och Förvaltningslagen) – och definitivt inte det budskap som föreläsarna i projektet ”Tillväxt och Tillsyn” förmedlade till kommunens tjänstepersoner.

Jag bad Chat GPT (mitt gamla beprövade AI-verktyg) jämföra de “gamla” riktlinjerna med de “nya”:

“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.

För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:

  • Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
  • Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
  • Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
  • Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”

Dessa punkter skulle kanske kunna bli en motivering till att yrka på återremiss imorgon…?

Det var emellertid lite förvånande att Chat GPT skrev “i huvudsak”. Varför undrade jag. AI-verktyget svarade att kommunen följer lagen i formuleringar och avsikter, men att vissa formuleringar är så pass otydliga att deras tillämpning i praktiken kan komma att hamna i konflikt med lagens syfte.

“Särskilt gäller detta avsnitten om tvångsåtgärder vid markförvärv, krav på ekonomiska säkerheter samt generella villkor för markanvisning. Dessa delar ger kommunen ett brett tolkningsutrymme som, om det inte hanteras med tydliga rutiner och proportionalitetsbedömningar, riskerar att stå i strid med den privata äganderätten enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.”

OK, tänker jag och påminner mig återigen projektet ”Tillväxt och Tillsyn”. Inte kommer de här riktlinjerna “främja en säker och ansvarsfull utveckling, öka attraktionskraften för investeringar på sikt och bidra till ökad sysselsättning och välfärd.” Snarare tvärtom.

De två föreläsarna i projektet har mycket kvar att göra i Vänersborgs kommun. Frågan är emellertid om de kan rå på den rådande kulturen i kommunhuset…

Tillägg kl 21.40 och 23.40.

Det finns ändå ett ”hopp” gällande riktlinjerna. Följande avsnitt kvarstår nämligen i den nya versionen:

”Avsteg från riktlinjerna får göras vid enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger. Kommunala beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas av Kommunfullmäktige.”

Trots att det är positivt att formuleringen finns kvar kan det ändå få negativa följder. Formuleringen “andra särskilda skäl” är mycket vag. Den saknar precisering om vad som utgör särskilda skäl, och kan därmed öppna för godtycke. Eftersom avsteg “får göras” i enskilda fall, kan förvaltningen och några enskilda politiker i praktiken själva avgöra när kommunens egna regler inte ska gälla – så länge beslutet inte anses “principiellt”. (Enligt riktlinjerna ska nämndens presidium, 3 ordföranden, ensamt bedöma om ett ärende är att betrakta som strategiskt.) Det innebär att många mark- och exploateringsbeslut kan undantas utan fullmäktiges prövning, vilket minskar transparensen.

Anm. Läs om hur det gick – ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.

PS. Missa inte James Buccis (V) bloggserie om Dalbobron. Idag publicerades avsnitt 11: “Dalbobrosekretessviruset sprider sig”.

KF 22/10: Socialnämndens beslut saknade betydelse

2 november, 2025 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktige sammanträdde i förra veckan, onsdagen den 22 oktober. Det var inga särskilt upphetsande eller kontroversiella ärenden. Alla väntade sig ett lugnt, tämligen tråkigt och snabbt sammanträde. Och det såg också ut att bli så. Men ledamöterna bedrog sig. Sammanträdet bjöd på två mer eller mindre tvivelaktiga överraskningar. Jag ska beskriva en i detta inlägg.

Ärende 16 handlade om kommunens delårsrapport för augusti. Ärendet började som vanligt. Ordförande för revisionen Magnus Cassel (S) inledde med några väl valda ord. Cassel var orolig för framtiden, endast ett av kommunens fyra finansiella mål prognostiserades att uppnås för året.

Jag begärde ordet och redogjorde för barn- och utbildningsnämndens delårsrapport. BUN:s rapport ingår i kommunens rapport liksom alla andra nämnders. Det var också som vanligt. Sedan äntrade några fler ledamöter talarstolen. Men när Robin Skenhede (M) började tala så hände det något “ovanligt”.

Skenhede hade upptäckt att det fanns ett fel i socialnämndens delårsrapport. I delårsrapporten stod det under rubriken “Åtgärder”:

“Vakanshållning av ett särskilt boende inom vård och omsorg.”

Robin Skenhede (M) upplyste fullmäktige om att socialnämnden hade strukit denna åtgärd på sitt sammanträde den 25 september. Det var då delårsrapporten behandlades och det var också vid detta tillfälle nämnden beslutade om att skicka rapporten vidare.

Ida Hildingsson (V) höll med Skenhede och konstaterade att socialnämndens beslut måste följas och yrkade att åtgärden om vakanshållning därför måste strykas även i det underlag som kommunfullmäktige hade fått.

Hildingssons yrkande fick följande lydelse:

”Att notera informationen med justeringen att delårsrapporten ska justeras utifrån socialnämndens beslut i protokollet 2025-09-25, 84e paragrafen”

Det fungerar så i politiken att varje förvaltning arbetar fram en delårsrapport. Denna delårsrapport sträcker sig fram till den 31 augusti. Varje nämnd godkänner sedan delårsrapporten. Ibland lägger nämnden till, ändrar eller stryker i rapporten. Det görs oftast i ett tillägg i beslutsatserna. Sedan skickas delårsrapporten vidare till kommunstyrelsen som använder sig av varje nämnds rapport för att utarbeta kommunens “samlade” delårsrapport. Kommunens delårsrapport beslutas slutligen i kommunfullmäktige.

Socialnämnden fattade den 25 september alltså beslutet att godkänna nämndens delårsrapport med:

“ändringen att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda”

Detta beslut följde inte med i de handlingar som kommunfullmäktige fick. Det var minst sagt anmärkningsvärt. Socialförvaltningen, med eller utan socialnämndens ordförande Dan Nybergs (S) godkännande, verkade helt enkelt ha struntat i nämndens beslut och skickade den ursprungliga rapporten vidare. Det går inte att undvika misstankarna att detta var medvetet. Beslutet i nämnden fattades ju av oppositionspartierna (M+L+V+MBP+SD) i strid med socialförvaltningens, och de styrande partiernas (S+C+KD+MP), vilja.

Kenneth Borgmalm (S), som också sitter i socialnämnden, påpekade att delårsrapporten gällde till och med 31 augusti och socialnämnden sammanträde den 25 september. Borgmalm menade att Hildingssons yrkande innebar att ändra en historiebeskrivning. Robin Skenhede konstaterade återigen att socialnämnden fattade beslutet att stryka denna åtgärd och yrkade bifall till Hildingssons yrkande.

Efter en ajournering gick Magnus Cassel (S), ordförande i revisionen, upp i talarstolen och menade att kommunfullmäktige inte kunde ändra något som revisorerna hade yttrat sig om, dvs den delårsrapport som gällde till och med den 31 augusti. Cassel var med andra ord inne på partivännen Kenneth Borgmalms linje, dvs att det är tjänstepersonernas delårsrapport som gäller oavsett vad politikerna i nämnden sedan beslutar. Lena Eckerbom Wendel (M) menade liksom Skenhede (M) och Hildingsson (V) att fullmäktige hade fått ett felaktigt underlag eftersom socialnämnden fattade beslut om en ändring i sin del av delårsrapporten.

Anders Strand (SD) begärde ordet och yrkade på återremiss, eftersom underlaget från socialnämnden var felaktigt. Mats Andersson (C) underströk återigen, han hade sagt det en gång tidigare, att delårsrapporten endast sträckte sig till den 31 augusti. Han menade att socialnämndens beslut i september inte hade något med delårsrapportens innehåll att göra.

Eckerbom Wendel (M) upplyste återigen om att det fanns ett protokoll från socialnämnden som inte hade skickats med till fullmäktige.

Jag fick sista ordet, nästan. Min åsikt var att om det hade begåtts något fel, så hade det begåtts i socialnämnden. Men nu hade ett beslut fattats i nämnden om en strykning och då måste det beslutet följa med upp till kommunfullmäktige.

“Det är ju inte svårare än så.”

Jag förstår inte varför delårsrapporterna annars ska behandlas och beslutas i nämnderna…

Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, fick sista ordet. Han påstod att det inte föreslogs någon ändring i delårsrapporten i nämnden. Nyberg höll dock med om att Ida Hildingsson (V) hade ett yrkande i nämnden om att “inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda”. Som också fick majoritet. Nyberg menade dock att Sörbygården inte nämndes i delårsrapporten:

“och det var ju ett helt eget påfund i så fall.”

Och då drog Nyberg (S) slutsatsen att det således inte var någon ändring av delårsrapporten. Han förklarade dock inte varför nämndens beslut inte skickades vidare till kommunfullmäktige.

Det var dags för kommunfullmäktige att fatta beslut.

Sverigedemokraternas yrkande på återremiss fick inte fullmäktiges gehör. Det innebar att ärendet skulle avgöras på “sittande” sammanträde.

Det blev votering. Kommunstyrelsens förslag ställdes mot Ida Hildingssons (V) ändringsyrkande.

Och så hände det som alla avhopp i Sverigedemokraterna banat vägen för… (På valsedeln för SD fanns i september 2022 16 namn – efter alla avhopp finns idag endast 5 ledamöter på SD:s 10 platser.) Omröstningen slutade 23-23. Och vid lika röstetal avgör ordförandes röst. Kommunfullmäktiges ordförande är Annalena Levin från Centerpartiet – och hon tillhör ett av de styrande partierna…

Kommunfullmäktiges beslut innebär att hanteringen och besluten av delårsrapporterna i kommunens nämnder saknar betydelse. Det är förvaltningens rapport som gäller oavsett vad politikerna i nämnderna anser och beslutar.

Kommer det i fortsättningen att gälla andra beslut i nämnderna också?

PS. Det går att se och lyssna på kommunfullmäktige sammanträde på kommunens webb-TV – klicka här!

Augustsson om återvandringsmöte med regeringen

1 november, 2025 Lämna en kommentar

“En person som har bestämt sig för att flytta från Sverige kan ansöka om återvandringsbidrag hos Migrationsverket.”

Så står det under rubriken “Frivillig återvandring” på Migrationsverkets webbplats.

Den 1 januari 2026 höjs återvandringsbidraget. Det har regeringen beslutat. (Se “Ett kraftigt höjt återvandringsbidrag”.) På regeringens webbplats citeras inte bara migrationsminister Johan Forsell (M) om syftet med bidraget, utan typiskt nog också Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.

Ludvig Aspling (SD) säger, alltså på regeringens(!) webbplats:

“Sverige har i dag ett stort antal utlänningar som inte lyckats finna sin plats i Sverige och som i många fall kan önska återvända till sina ursprungsländer.”

Erbjudandet ligger helt i linje med Sverigedemokraternas åsikter kring invandring och invandrare. Och det råder väl knappast någon tvekan om vad Sverigedemokraterna är ute efter…

Den politiken har Regeringen också gjort till sin. I Regeringens proposition 2024/25:1 (Budgetpropositionen för 2025) står det:

”Den frivilliga återvandringen bör kraftigt stimuleras och öka.”

Erbjudandet om det höga återvandringsbidraget skickar otvivelaktigt signalen från Sveriges regering och SD att “du passar inte här”. Det riskerar att förstärka känslorna av utanförskap och det tenderar att lägga ansvaret för utanförskapet på individerna. Det leder till ett “vi-och-dom-tänkande” och det påverkar den allmänna samhällsstämningen negativt.

Alla landets kommuner har fått frågan om att träffa regeringen för att:

”initiera ett samtal om hur arbetet med frivillig återvandring kan stärkas.”

Kommunstyrelsens ordförande i Vänersborgs kommun Benny Augustsson (S) svarade igår följande på denna inbjudan:

==

Svar till nationell samordnare för arbetet med frivillig återvandring.

Tack för inbjudan till mötet angående frivillig återvandring, men Vänersborgs kommun väljer att tacka nej.

Vi har ett inriktningsmål i vår kommun som lyder: Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.

Det innebär att vi inte ställer grupper av människor mot varandra. Vi ser våra invånare som en resurs och inte som en belastning.

Vi vill vara en kommun med mångfald och en bra sammanhållning där människor med olika bakgrunder kan lära av varandra.

Vänersborgs kommun kommer inte att medverka till att våra medmänniskor som är med och bidrar till utvecklingen i vår kommun ska behöva lämna på grund av den politik som regeringen för.

Vänersborgs kommun vill bli fler invånare och varje invånare behövs för att vi ska klara välfärden i framtiden.

Med den bakgrunden deltar Vänersborgs kommun inte i mötet om frivillig återvandring.

Benny Augustsson (S)
Kommunstyrelsens ordförande”

==

Det var ett mycket bra svar tycker Vänsterpartiet i Vänersborg.