Arkiv
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. 
Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i 
praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens
ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
BUN: Budget 2026 (2/2)
I mitt förra blogginlägg beskrev jag det budgetförslag som barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat och föreslagit politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att anta på fredagens sammanträde. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver att volymminskningen, på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren, frigör budgetmedel. Det är den avgörande utgångspunkten för hela budgetförslaget. Dessa “frigjorda” budgetmedel ska möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. 
Samtidigt skriver förvaltningen att enheternas budget minskar, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Det ger upphov till flera frågor. Särskilt kanske med tanke på att förvaltningen inför innevarande år (2025) skrev att det krävdes en generell besparing motsvarande en neddragning av 16 tjänster (10,4 milj) för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram. Vilket i sin tur skulle betyda:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Och nu ska personalstyrkan minskas år 2026 i både förskola och grundskola med motsvarande ungefär 8,8 milj kr på grund av det minskade antalet barn och elever.
Jag har väldigt svårt att se hur denna ekvation ska gå ihop och i synnerhet hur besparingen i grundskolan ska gå till. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Antagligen kommer de 90 färre eleverna i F-9 mellan 2025 till 2028, dvs 30 elever färre per år, att vara utspridda i alla årskurser och i de flesta av kommunens delområden. 
Hur ska BUN kunna spara några pengar om det blir två elever färre på Mulltorp, Skerrud respektive Rösebo? Eller hur ska nämnden spara på personal om det blir en elev mindre i varje klass i de tre årskurserna på en högstadieskola? Det skulle innebära 28 elever i varje klass i stället för 29. Det torde vara omöjligt att slå ihop de tre klasserna i en årskurs till två…
Hade det varit tvärtom, dvs 30 fler elever varje år, är det självklart att det inte skulle kunna skapas en ny klass på en viss skola med dessa elever. Eleverna skulle placeras ut, någon elev här och någon annan där – i den här klassen blir det 27 elever istället för 25, i en annan 29 istället för 28. Alla skulle beredas plats i befintliga klasser. Nu gäller det dock en minskning med 90 elever. Vilka HELA klasser vid vilken skola kan vi minska?
Om det går att slå ihop klasser på någon mindre skolenhet så är det en tämligen ingripande åtgärd, dels för elever och vårdnadshavare men också för de lärare, som arbetar kvar, att få fler elever i sina klasser. Det är stor skillnad på arbetsbörda med t ex 25 elever i en klass istället för 20.
De fem fackförbunden i skolan, Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet, har lämnat ett yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG). I yttrandet står det att det är viktigt:
“att utifrån den nämnda demografiska utmaningen prioritera att inte minska på personaltätheten. En eventuell neddragning av personal skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.”
Gapet mellan behov och resurser blir än större med det liggande budgetförslaget – och personalen riskerar att må sämre. Större klasser och minskad personaltäthet ger en stor effekt, inte bara på arbetsbördan, utan också på arbetsmiljön. Trivseln minskar och otryggheten ökar, både för elever och personal. Minskad personaltäthet betyder också att varje elev får mindre individuell lärartid – och stöd, samtidigt som behovet av särskilt stöd ökar i större klasser.
Fackförbunden skriver:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Jag har svårt att se att det skulle kunna minskas på andra yrkeskategorier i skolans värld. Det har redan gjorts stora besparingar på resurspersoner med visstidsanställning under de senaste 2-3 åren.
De fem fackförbunden i skolan uttrycker det så här:
“Den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, skapar betydande bekymmer. Detta innebär att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet.”
Befolkningsprognosen visar att från 2025 till 2028 kommer antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150, dvs 50 barn om året. Precis som i grundskolan kommer denna minskning inte att uppstå på en enda avdelning eller på enbart en förskola. En besparing av personal skulle då innebära att personal får gå ner i tjänst eller att barnen flyttas om till andra avdelningar eller förskolor så att någon förskola, avdelning eller modul kan avvecklas. Det kan innebära omställningar för barnen med nya kamrater, nya lärare, ny miljö etc. Det kan också finnas risk för större barngrupper och minskad personaltäthet.
Jag har svårt att förstå att pengar ska kunna frigöras i grundskolan. Det är snarare så att det skärs ner på resurserna till eleverna i grundskolan och flyttas till en satsning på förskolan. Och hur rektorerna på kommunens grundskolenheter ska klara detta kan jag inte förstå. Det måste ju som minimum finnas en lärare i varje klass!
Elevantalet minskar men samtidigt ser vi en stor ökning av elevernas behov av stöd. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd, extraordinärt stöd (=insatser utöver det särskilda stödet, se Skolverket) och elever i anpassad grundskola.
Fackförbunden skriver:
“Vi ser ett växande problem eftersom elevantalet minskar samtidigt som elevernas behov ökar markant. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd och elever i anpassad grundskola.”
Det här är något som rektorer och förvaltningen har påpekat i flera år. I motsvarande budgetförslag förra året skrev förvaltningen att besparingsåtgärderna skulle innebära:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
I årets underlag står det ingenting om hur det ska gå med elever i behov av stöd om personalstyrkan minskas. Det enda som nämns om särskilt stöd är att det utreds och att en kartläggning pågår…
Som inledning till den långa verksamhetsberättelsen för 2024, som behandlades på sammanträdet i februari, skrev förvaltningen:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet. Fullföljda studier genom grundskolan och gymnasieskolan är avgörande för att komma vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden.”
Jag ser inte att budgetförslaget för 2026 med neddragningarna på personalen kommer att bromsa upp eller bryta denna utveckling…
Till sist två frågor om budgetförslaget:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier.
Räcker två bibliotekarier till alla skolenheter? - Det planeras en neddragning av centrala tjänster på barn- och utbildningsförvaltningens stödfunktioner nästa år med 3,1 milj kr. Vad innebär det för rektorernas arbetssituation och rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare?
Det är lätt för Vänsterpartiet att hålla med fackförbunden när de avslutar sitt yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG):
“Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan personalminskningar och barngruppsförtätningar samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.”
Anm. Det går att ladda ner fackförbundens yttrande här.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
BUN: Budget 2026 (1/2)
På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.
Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…
En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.
Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)
Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek.
Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. - Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
- I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
- Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
- I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.
- I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
- I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
- En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.- En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.
Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.
Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…
Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.
Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.
Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…
Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:
“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”
Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:
“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”
Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.
Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…
Förvaltningen resonerar vidare:
“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”
Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.
“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”
Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…
Denna resultaträkning finns med i underlaget:
Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.
Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor. De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.
Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.
Företagscentrum på Norra skolan?
I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:
“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”
Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021. 
I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och 
byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.
När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan. 
Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr.
Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:
“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”
I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:
“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”
Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.
Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).
Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:
“Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”
“Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”
“Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”
Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.
Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.
Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.
What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.
What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:
“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”
Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…
Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…
Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola. 
Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?
“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”
“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?
Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.
Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.
KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev lika långt som förväntat, eller kanske, befarat. Ordförande Benny Augustsson (S) öppnade sammanträdet kl 08.30 och avslutade det kl 17.09.
Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var strukturerade, tydliga och intressanta. Presentatörerna var utan undantag mycket professionella.
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen och några av de ärenden som kommunstyrelsen behandlade och avgjorde igår, dvs ärenden som inte skulle vidare till kommunfullmäktige. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.)
Det blev diskussioner kring några av ärendena och det var kanske inte helt överraskande att det var åsikter och yrkanden från Vänsterpartiet, och även Medborgarpartiet, som stod i centrum. Det brukar vara så… Nu kommer några av dessa ärenden att behandlas på dymmelonsdagen, dvs på kommunfullmäktiges sammanträde den 16 april. Då får alla kommuninvånare möjlighet att höra diskussionerna via direktsändningen på webben eller lyssna på dem i efterhand. Alla kan naturligtvis också närvara på plats, dvs se och höra sammanträdet direkt i kommunhuset.
Tillsätta och avskeda kommundirektör
Vänsterpartiet ville återremittera frågan om vem eller vilka som ska fatta beslut om att tillsätta och avskeda en kommundirektör. Observera att det handlade om vad som står i en delegeringsordning. Det är inte aktuellt att kommunen ska byta kommundirektör. (Som Trollhättan nyligen gjorde.) V anser att det finns skäl att hela kommunstyrelsen fattar sådana beslut och inte bara en enda person, dvs kommunstyrelsens ordförande.
Vänsterpartiet tyckte att Personal- och förhandlingsutskottet (PFU), som bereder delegeringsordningen, skulle titta på denna fråga “ytterligare ett varv”. Det borde egentligen redan ha gjorts på grund av ett initiativärende i KS från James Bucci (V) i september 2019. 
(Det var i samband med turbulensen kring avskedandet av den dåvarande kommundirektören. Det kan du läsa om i Buccis blogginlägg “Why was Pascal Tshibanda made to leave?”. Inlägget är på svenska trots rubriken.)
James Buccis (V) initiativärende hade följande lydelse:
“Utifrån uppsägelsen den 2 september 2019 av kommundirektör Pascal Tshibanda och brist på tillfredsställande information till kommunstyrelsens ledamöter som förklarar bakgrunden till uppsägelsen finner jag att jag vill initiera ett ärende hos kommunstyrelsen där vi tar ställning till nuvarande delegeringsuppdraget att tillsätta och avsätta kommundirektören.”
Och faktum är att Bucci fick svar av den då nyblivne ordförande i KS Benny Augustsson (S):
“James Bucci (V) har den 15 september 2019 inkommit med en begäran att initiera ett ärende på kommunstyrelsen rörande kommunsytrelseordförandes rätt i kommunstyrelsen att tillsätta och entlediga kommundirektören. Som en 
följd av Buccis inlaga har undertecknad denna dag gett förvaltningen i uppdrag att i samband kommande översyn av delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor beakta Buccis skrivelse. Ärendet har fått dnr KS 2019/385.”
Sedan hände ingenting. Och ingenting. Förrän igår då. Eller inte…
Det var bara Medborgarpartiet som höll med Vänsterpartiet. Inget av de andra partierna gjorde det. Det blev inte ens en återremiss för att “beakta Buccis skrivelse”… Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.
Prins motion om ungas inflytande
Och på tal om initiativärenden. Cecilia Prins (L) motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” skulle enligt KSAU:s (=kommunstyrelsens arbetsutskott) förslag avslås. Och så blev också fallet. Mest på grund av diskussioner innan ärendet t ex under en ajournering. Cecilia Prins bestämde sig då för att “strunta” i motionen och återkomma till nästa sammanträde med ett omformulerat yrkande, i form av ett – initiativärende…
Bekämpa islamofobi
Vänsterpartiet ville som enda parti bifalla Ida Hildingssons (V) och Vänsterpartiets motion om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi”. Dagen, den 15 mars, infördes 2022 av FN:s generalförsamling. Det var efter terrordådet i Christchurch på Nya Zeeland samma datum år 2019 då 51 människor dödades och minst 40 skadades. (Se Wikipedia “Moskéattacken i Christchurch”.)
Kommunstyrelseförvaltningen som hade berett motionen ansåg att den skulle bifallas, och skrev bland annat:
“Med utgångspunkt i Vänersborgs kommuns vision och sättet som kommunen på olika sätt tar ställning för mänskliga rättigheter och allas lika värde erkänner Vänersborgs kommun redan idag vikten av att bekämpa orättvisor och diskriminering, så som islamofobi.”
Motionen ska behandlas i kommande kommunfullmäktige. Vi får se om något parti kommer att ändra sig eller om det fortfarande bara blir Vänsterpartiet som bifaller motionen.
Motion om fri ledsagning och ledsagarservice
Ida Hildingsson (V) hade också lämnat in en motion om att införa fri ledsagning och ledsagarservice. Hildingsson yrkade:
“Vänersborgs kommun inför fri ledsagning/ledsagarservice på prov för Vänersborgare berättigade till insatserna, även kallat “Laholm-modellen”, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett permanent införande”
Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) var positivt till motionen utifrån att Funktionsrätt Vänersborg var det. Socialnämnden ville dock att motionen skulle avslås och det reserverade sig Johan Olsson (V) mot. Kommunstyrelsen föreslog även den att fullmäktige ska avslå motionen. Och då satte jag mitt namn under Johan Olssons reservation och lämnade in den. (Reservationen kan laddas ner här.) Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som ville bifalla motionen.
Motion om hämtning av invasivt växtmaterial
Göran Svensson (MBP) har motionerat om att kommunen ska vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial. Svensson argumenterade för sin motion, men för döva öron. Utom för Vänsterpartiets lyssnande öron.
Vänersborgs kommun är noga med att betona hur den jobbar för en bättre miljö och mot klimatförändringarna. Invasiva växter beror bland annat på just klimatförändringarna. Chat GPT:
”det varmare klimatet i Sverige är en av flera orsaker till att invasiva växter breder ut sig allt mer. Högre temperaturer, mildare vintrar och längre växtsäsonger gynnar arter som tidigare hade svårt att överleva här.”
Det är oerhört viktigt anser jag att bekämpa dessa förändringar i naturen som förändringarna av klimatet medför. Och underlätta och stödja den bekämpning som våra kommuninvånare utför på egen hand.
Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att den inte hade den nödvändiga utrustning som behövdes för att hämta invasiva växter t ex “en sluten container för att förhindra spridning under transporten”. I och för sig påpekade Svensson att det inte behövdes en sådan container, Länsstyrelsen hade sagt att det räckte att materialet var inneslutet i två plastsäckar.
Det förvånade mig mycket att kommunen inte har den “nödvändiga” utrustningen. Det måste väl betyda att kommunen inte själv bekämpar invasiva växter… Och det vore i så fall anmärkningsvärt. (Fast jag trodde att kommunen gjorde det…) Hur som helst så borde kommunen införskaffa nödvändig utrustning snarast och börja bekämpa invasiva växter och dessutom hjälpa enskilda kommuninvånare att göra detsamma genom att vara “behjälplig med hämtningen”.
Göran Svensson möttes bara av negativism, inte ens hans yrkande på återremiss för en kompletterande utredning bevekade de andra. Förvånande nog var också Miljöpartiet av någon anledning mot motionen. Återigen var det MBP och V mot de andra.
Funktionsrätt Vänersborg
Funktionsrätt Vänersborg ansökte om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.
Vänsterpartiet yrkade att kommunstyrelsen skulle säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan. Det tyckte inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han menade att Funktionsrätt hade mest stöd av alla föreningar i kommunen. Och det var en farlig väg att höja en enda förenings verksamhetsbidrag:
“Då släpper vi lös Pandoras ask.”
Jag passade på att fråga Bo Carlsson (C), som är ordförande i Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF), hur viktig Funktionsrätt Vänersborg är i arbetet med funktionshinderfrågor.
“Livsviktiga!”
Sa Bo Carlsson och lade sedan ner sin röst i voteringen. De partier som biföll Vänsterpartiets yrkande att bifalla Funktionsrätt Vänersborgs ansökan var, förutom naturligtvis Medborgarpartiet, även Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Revisionsrapport IT-säkerhet
Det ventilerades några åsikter kring förslaget till yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Jag ska inte orda så mycket om vad det gällde, det beskrev jag i det förra blogginlägget (se “Mycket tungt KS imorgon”). Det verkade som om flera ledamöter inte riktigt visste vad det handlade om – eller hur dyrbar den misslyckade granskningen var… Från förvaltningen var förklaringen att revisorernas begäran för att genomföra den fejkade phishingattacken utgjorde en säkerhetsrisk… Jaja, i så fall kunde ju det fejkade testet avblåsts direkt, så hade kommunen sparat 225.000 kr.
Sellbergska huset (fd dockmuséet)
Jag återkommer till detta ärende i ett senare blogginlägg.
Avslutning – och SD…
Kl 17.09 tackade ordförande Augustsson ledamöter och ersättare för bra diskussioner. Och det var ju faktiskt en del bra diskussioner denna gång. Men det gick inget bra för Vänsterpartiet. De andra partierna höll inte med om något som V sa eller yrkade. Bara Medborgarpartiet. Fast det är inte så bara. Det sägs nämligen att en av SD-ledamöterna, Ola Wesley, ska flytta till Trollhättan i höst. Det betyder i så fall att det bara blir 6 SD:are kvar i kommunfullmäktige.
Och Vänsterpartiet+Medborgarpartiet har 7 ledamöter.
Mycket tungt KS imorgon
Det har varit tuffa dagar. Fiskmåsarna skriker, trottoaren skulle sopas, tre årsmöten, gruppmöte och en fantastisk föreläsning i söndags på Quality Hotel med Linnea Claesson. Jag beklagar er som missade denna personliga med ändå mycket berörande föreläsning. Claesson talade engagerat och utan manuskript om modet att ta ställning och våga stå upp för det som är rätt och riktigt.
Och mellan alla åtaganden och aktiviteter så har jag tillsammans med 14 andra ledamöter och lika många ersättare i kommunstyrelsen läst och satt mig in i 28 ärenden beskrivna på 1.074 sidor. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde.
Här är dagordningen:
Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2024. 
Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. 
Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet. De helägda kommunala aktiebolagen är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Även två av de kommunalförbund som Vänersborgs kommun är medlem i ska göra en liknande redovisning av 2025. 
Det är Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). NÄRF finns inte mer – från och med den 1 januari i år har kommunalförbundet utökats med ytterligare kommuner och ändrat namn till Räddningstjänsten Fyrbodal.
De här presentationerna tar en stor del av förmiddagen i anspråk. De följs av ytterligare information och föredragningar. De handlar om “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027”, “Personalekonomiska redovisningen 2024” (Peken) och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2024”. Efter det informerar kommundirektör Lena Tegenfeldt och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist. Kommunalråden i Vänersborgs kommun är som alla vet ordförande Benny Augustsson (S), 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) och 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Efter all information är det dags för kommunstyrelsen att diskutera och besluta. Det är emellertid många rapporter och redovisningar att avhandla på dagordningen. Eller rättare sagt, att läsa och studera och förhoppningsvis komma ihåg. Men det är sällan något som leder till debatter eller olika ställningstaganden, kanske några frågor. Ofta är det intressanta dokument och saker som är bra att känna till. Men på sammanträdet noteras det och så går man vidare.
Flera av ärendena ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 16 april. I sådana ärenden blir diskussionerna i KS inte alltid så livliga, eftersom “krutet” sparas till fullmäktige. De debatterna är ju offentliga och då kan partierna passa på att synas och att profilera sig. Eller tvärtom, vara så tysta som möjligt så att eventuell okunnighet eller impopulära åsikter och uppfattningar inte märks… Det är dock viktigt att typ lägga yrkanden, votera eller reservera sig i KS. Sådant kommer med i protokollet som kommunfullmäktige ska läsa och studera inför sitt sammanträde. Och eftersom underlagen och handlingarna är offentliga kan även allmänheten och t ex TTELA ta del av vad partierna anser innan KF-sammanträdet.
En del av morgondagens ärenden “stannar i KS”, dvs de beslutas där. Det är inte sällan ganska “formella” ärenden som klubbas rakt av. Och det stämmer, det är inte alltid så mycket debatt i KS. Men det förekommer. Imorgon skulle det kunna bli debatt om följande ärenden, som stannar i KS.
I ärende 8 ska delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor revideras. Det finns en fråga som tål att diskuteras tycker Vänsterpartiet. Ska tillsättandet och avskedandet av kommundirektör beslutas enbart av kommunstyrelsens ordförande (=KSO)? Det ska i och för sig ske efter “samråd” med presidiet (vid tillsättningen) respektive kommunens förhandlingschef (vid avskedandet). Men samråd innebär bara att frågan lyfts och sedan gör KSO som hen vill. Många kommuner gör som det står i Kommunallagen 7 kap. 1 §:
“Styrelsen ska utse en direktör.”
Funktionsrätt Vänersborg ansöker om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen ska säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan.
Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, uppfört 1778, ska tillsammans med uthuslängan från slutet av 1800-talet eventuellt ut till försäljning. I varje fall anser KSO Benny Augustsson (S) det. Augustsson skriver:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga huset med denna unika historia och höga kulturhistoriska värde. Enligt Fastighetspolicyn är det också möjligt för kommunen att äga ett sådant här hus. Det skriver för övrigt Augustsson i sitt yttrande.
Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom ett yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Bakgrunden är att revisorerna ville testa om det fanns brister i det praktiska arbetet i kommunen med IT- och informationssäkerhet. Det gjorde revisorerna med en fejkad (falsk, påhittad) phishing-attack. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.)
Revisorerna skrev i sin rapport:
“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”
Det stämmer inte, föreslås KS svara:
“Den enda informationen som gick ut i ett tidigt skede av attacken var enligt IT-supportens incidentrutin när personal rapporterat in om phishing-mail.”
Förvarning? Incidentrutin? Jag vet inte riktigt vad som menas med svaret. Kanske förstod inte revisorerna det heller, eller att de förstod men inte accepterade förklaringen. Revisorerna hade ju både möten och intervjuer med personer efter fejk-attacken.
Men det var ju just sådana här förvarningar eller incidentrutiner som skulle undvikas, som skulle tas bort, för att den här undersökningen med det simulerade angreppet skulle uppnå sitt syfte.
Och den misslyckade undersökningen blev dyr… Hela phishing-attacken med mejl, ”gillrande av fälla”, intervjuer, enkäter, rapport mm, kostade revisorerna 225.000 kr.
Det tycks som om det till stor del var bortkastade pengar. Jag tror dock inte att jag ska yrka något, men kanske en stilla protest skulle vara att inte delta i beslutet…
Det blir en lång dag i morgon, men med sommartiden så är det förhoppningsvis fortfarande ljust när man traskar hemåt.
Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (3/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.
Brätte: Georadarundersökningen
Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven – Brättelänken. Det finns två alternativ för sträckningen, norr eller söder om fornminnet Brätte stad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade för drygt ett år sedan att förorda den norra sträckningen – alternativ 1 på bilden. James Bucci (V) reserverade sig.
Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är inte hela det gamla Brätte. Arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. 
Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den utgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.
Det var flera som reagerade på denna sträckning. Museichef Peter Johansson protesterade mot kommunens planer:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia.”
Byggnads, miljö- och hälsoskydds- samt kultur- och fritidsnämnden var alla negativa till den norra vägsträckningen. Länsstyrelsen hade tidigare skrivit i ett yttrande över kommunens fördjupade översiktsplan:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”
Den 30 oktober 2024 var ärendet uppe i kommunstyrelsen (KS). KS ignorerade nämnderna, museichefen och Länsstyrelsen. KS beslutade att uppdra åt:
“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
Beslutet hade kanske varit förståeligt om kommunen t ex hade planerat en arkeologisk undersökning. Men så var det inte tänkt. (Kommunen blir sannolikt ändå tvungen att göra en sådan undersökning om planerna på den norra sträckningen fortskrider.)
Museichef Johansson hade däremot länge närt en tanke om en mer djupgående undersökning av Brätte. En arkeologisk utgrävning är emellertid mycket kostsam. Johansson hade därför sökt och fått anslag för att finansiera en georadarundersökning av Brätteområdet.
Undersökningen genomfördes i oktober 2024 av Sweco Sverige AB. TTELA skrev (se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”):
“Vi drar en mulitkanalsradar efter en fyrhjuling. Resultatet blir svartvita bilder över marken. Saker som ligger i jorden blir synliga när vi senare tolkar resultaten med hjälp av datorer, säger Peter Agerberg på Sweco.”
Georadaren kunde “se” ungefär två meter ner i marken.
Följande områden undersöktes. Tyvärr fick området innanför de röda linjerna utgå pga. att marken hade blivit sådd strax innan.
På vissa ställen i de olika delområdena gjorde de yttre förutsättningarna, t ex lera, träd, berghällar, stenblock etc, att hela området inte kunde undersökas. I områdena 4 och 5 samt östra delen av område 3 försämrades datakvaliteten markant pga moränmaterial som inte var homogent, träd och rötter samt grunt liggande berg.
I början av 2025 var bearbetningen och analyserna klara av georadarundersökningen. Och det kan sägas direkt, det är inte lätt att tolka radarbilderna… Här är två bilder från område 2 som exempel:
Det krävs experter, och datorer, för att tolka bilderna. Sweco sammanfattade resultatet:
- Område 1
“Inom området så har totalt 5 cirkulära objekt, samt en mer oregelbunden formation identifierats i det nordvästra hörnet, närmast ån…. I omedelbar närhet ligger … synliga rörformationer vilka eventuellt skulle kunna kopplas till objekten.” - Område 2
“…ett antal intressanta strukturer gått att urskilja. Det finns även flera partier som visar på många utspridda reflektioner i radardatat vilka ej går att binda ihop till någon tydlig större struktur. … tolkats in som arkeologiskt intressanta…” - Område 3
“I den västra delen … finns en relativt koncentrerad yta som kan uppvisa ett antal tydliga formationer som bedöms kunna vara av arkeologiskt intresse. Detta gäller både längsgående och tvärgående strukturer samt mindre områden inrymmande många slumpvisa reflektioner.”
I områdena 4 och 5 fanns det inget i radardatat som visade förekomst av några större strukturer under markytan. (Se ovan.)
Sweco sammanfattade undersökningen på följande sätt:
“Resultatet från radarundersökningen visar på ett antal sammanhängande strukturer i marken, samt ett flertal områden som indikerar en hög koncentration av övertäckta mindre objekt. Dock bedöms det ej möjligt att utifrån radarresultatet göra några säkra antaganden om vad för typ av objekt i marken som ger upphov till synligt event i radardatat. Detta eftersom identifierade formationer är att betrakta som alltför oregelbundna alternativt för små.
Inte heller bedöms det möjligt att dra några långtgående slutsatser om Brättes geografiska utsträckning utifrån radardatat. I område 3 så var nästan alla identifierade formationer lokaliserade till det västra hörnet. Och i angränsande område 1 syntes inga spår efter tidigare bebyggelse, med undantag för de formationer som syntes i radardatat nere vid ån. Område 2 uppvisar lite mer spridda formationer inom en större del av området, men ingenting som tydligt går att avgränsa mot en mer naturlig mark.”
Och Sweco avslutar med att påpeka att radarresultatet främst bör ses som ett underlag för var i området framtida utgrävningar kan planeras.
Museichef Peter Johansson konstaterade i TTELA (se “Undersökning vid Brätte avslöjar okända stencirklar”) att undersökningen inte avslöjade några större överraskningar men att det finns tidigare okända anläggningar vid gamla Brätte:
“Det är svårt att säga vad det är, det måste grävas ut för att vi ska få veta.”
Kanske hade man hoppats att undersökningen skulle visa på ännu fler fynd, men då ska man komma ihåg att allt inte syns med georadar. En säkrare och ännu bättre bild av det gamla Brätte får man inte förrän en arkeologisk utgrävning vidtas. Men en sak är i varje fall helt klar – staden Brätte sträckte sig från det utgrävda området, över den tänkta norra vägsträckningen och ner till bryggorna, “hamnen”, vid sjön.
Det var i och för sig svårt att se tydliga stenkonstruktioner i området men det fanns flera ansamlingar av sten som inte var naturliga. Det är troligen spår av anläggningar. Sedan var ju inte allt stenkonstruktioner på den tiden. Det betyder att det kan finnas mycket som inte syns på radar. Sedan har vi ju den arkeologiska undersökningen som Bohusläns museum gjorde under februari-april 2018. (Den arkeologiska undersökningen kan laddas ner här.)
Bohusläns museum skrev i rapporten:
“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.”
Det är helt uteslutet att kommunen ska förstöra fornminnet och riksintresset genom att anlägga en bred väg mellan den utgrävda delen av Brätte och Vassbotten, särskilt när det finns ett sydligt alternativ.
Georadarundersökningen kommer senare i vår att bli en del av den utställning om Brätte som Vänersborgs museum just nu arbetar med.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober 2024
- ”Brätte: Georadarundersökningen” – 29 mars 2025
Fiskmåsarna invaderar
Vad var det…?
Jag vaknade av att det var något som störde. Jag kände en vag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det en mardröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren?
Och så kom jag ihåg, det var den 27 mars – dagen då fiskmåsarna tar hustaken på Lovisebergsgatan i besittning.
Min farhåga bekräftades av ett hemskt oljud. Ett skri. Från vildmarken? Nej, ett skri från hustaken! Så klart. Vansinnesvrål.
Lovisebergsgatan är invaderad. Årets ockupation har börjat. Nu har måsarna hittat sina boplatser i det naturliga habitat som Nordstans hustak utgör för fiskmåsstammens överlevnad och fortplantning. Och det innebär, kan man förmoda, en djup existentiell förtjusning och upprymdhet för alla fiskmåsar. De måste bara ge uttryck för denna sin glädjerika upplevelse och skrika ut sin lycka till alla mänskliga inkräktare i Nordstan.
Fiskmåsparen började direkt med att slå ner sina bopålar bland takåsar och skorstenar. De har att göra, det tar lite tid innan allt är ordnat och klart. Och när boendet är färdigställt, då är det dags för måsparen att börja alstra en ny generation.
Det går inte att undvika, det hörs när det är på gång. Ljudet är omisskännligt. Fiskmåsarna har ett speciellt läte när de skrider till verket med reproduktionen.
Det har sagts att fiskmåsarna kan få två kullar varje sommar, men enligt en Pär Svensson (se “Fiskmås”) får fiskmåsmamman bara en kull per år. (Vilket i och för sig är en kull för mycket.) Det stämmer med observationerna från Lovisebergsgatan, även om det något år har sett ut som om det har blivit några eftersläntare.
Svensson skriver också att fiskmåshonan normalt får tre ägg och att de läggs i början av maj. Det tar alltså drygt en månad från ankomsten till taken tills äggen värps och hamnar i de omsorgsfullt konstruerade bona. Hannen tar sin del av ansvaret och ruvar äggen tillsammans med sin partner. Ruvningen av de bruna äggen med svarta fläckar pågår i 23 till 28 dagar. Då kläcks de små liven. 
Sedan tar det några veckor innan ungarna “hoppar ner” från hustaken och springer runt på Lovisebergsgatan och dess omgivningar. Inte sällan uppsöks trädgårdar i området.
Måsungarnas tid på gatan, innan de flyger iväg, är den allra jobbigaste tiden för de mänskliga invånarna i Nordstan. Fiskmåsföräldrarna vakar oavbrutet över sina äckliga telningar till ungar. De skriker högre än nånsin, attackerar de som kommer för nära och hjälper inte det så tar de det tunga artilleriet till hjälp. Det betyder anfall med fekalier, skit alltså. Lovisebergsgatan får allt större likhet med ett vinterlandskap.
Det sägs att fiskmåsstammen i Sverige är på nedgång. Det glädjer mig och jag hoppas att det verkligen är så. Men det är nog för bra för att vara sant… Men förra året var det faktiskt färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan än vanligt, och faktum är att det ser ut som det finns ganska många lediga boplatser kvar på taken i år också.
Men jag har en idé om hur vi skulle kunna skynda på stammens nedgång, och undergång. Och då tänker jag inte i första hand på den massutrotning som har skett i Turkmenistan, även om det är en lockande lösning… Men vi har inte en kommun som vill göra något åt måsproblemet. För Vänersborgs kommun är det inte fiskmåsarna som är problemet utan människorna som har bosatt sig i fiskmåsarnas naturliga hemvist.
I Tromsö i Norge betraktas måsägg som en delikatess. Vore det inte en fantastisk affärsidé för hugade entreprenörer i Nordstan – en matvagn som serverar måsägg! Det finns ju redan en foodtruck på Parkgatan som säljer crêpes. Eller kanske kan crêpessmeten göras på måsägg…
Den här är dock en lösning av fiskmåsproblemet på längre sikt. Fiskmåsar kan ju leva upp till 20 år om det vill sig riktigt illa och det är ju först som dagens måsföräldrar försvinner som Nordstan skulle kunna, precis som Turkmenistan, utropa sig som fritt från fiskmåsar. Och då är säkerligen alla vänersborgare trötta på måsägg.
Innan en måsfri verklighet kan infrias har alla i Nordstan att se fram emot drygt 100 dagar av skrik och skrän, måsskit på gator, bilar och fönster. Om vi har tur… Har vi otur så kan vi bli anfallna av de vilda måsarna och få skit i både ansikten och hår.
Tankar och farhågor: Slaget om slagget
Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid begreppet “sexvärt krom”. Sexvärt krom är nämligen ett toxisk och cancerframkallande ämne som också kan orsaka skada på kromosomerna (se nedan).
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten. Myndigheten skriver på sin webbplats:
”Krom och kromföreningar är ett av 32 utpekade så kallade särskilt förorenande ämnen, som anses vara speciellt problematiska avseende ekologisk status i ytvattenförekomster på nationell nivå.”
Vargön Alloys är noga med att ta prover för att upptäcka föroreningar och utsläpp i omgivningen. Det handlar som vi har noterat framför allt då om det sexvärda kromet. Det tycks nämligen läcka sådant krom överallt där ferrokromslagg har använts. Och då måste man ju ställa de naturliga frågorna: Har de mätningar och analyser av det sexvärdiga kromet som utförts visat bra resultat? Kan kommuninvånarna andas ut och vara lugna med att all slagg som har använts till t ex utfyllnad i kommunen är ofarlig?
SGU fortsätter på sin webbplats:
”Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), är gränsvärdet för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten 3,4 µg/l. Detta avser upplöst, biotillgänglig koncentration.”
”µg/l” utläses mikrogram per liter. Det går 1.000 mikrogram på 1 milligram (mg), alltså 1000 µg= 1 mg. Således är 3,4 µg/l detsamma som 0,0034 mg/l. (Eftersom en liter vatten väger ungefär 1 kg kan mg/l också skrivas som mg/kg.)
SGU och Havs- och vattenmyndigheten skriver alltså om och anger ett värde för krom och kromföreningar i allmänhet, inte enbart för det cancerframkallande sexvärda kromet. Det torde tyda på att trevärdigt krom inte heller kan anses vara helt ofarligt. SGU skriver:
”Sexvärt krom är generellt sett mer biotillgängligt och anses generellt mer toxiskt än trevärt krom med potentiella genotoxiska och cancerogena effekter .”
Livsmedelsverket (ytterligare en statlig myndighet) anger gränsvärdet 25 µg/l (=0,025 mg/l) för allmän dricksvattenförsörjning, även om det äldre gränsvärdet på 50 µg/l (=0,05 mg/l) får tillämpas före den 1 januari 2026. Som vi ser är inte specifika gränsvärden för enbart sexvärt krom alltid angivna i nationella föreskrifter.
I de tre rapporter, som jag har sammanfattat i de två föregående blogginläggen om kromets urlakning ur ferrokromslagget från Alloys, har jag varit sparsam med att ange mätvärden. Men här nedan kommer en tabell från den senaste rapporten. (Se ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.) Den visar kromhalten från en mätstation på Holmängen (punkt 32) och två från Öxnered (34 och 35).
Livsmedelsverket angav alltså gränsvärdet 0,025 mg/l för dricksvattnet och Havs- och vattenmyndigheten 0,0034 mg/l för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten. Och det var för krom i allmänhet. Värdena i tabellen överstiger gränsvärdena något enormt – och då handlar värdena i tabellen enbart om sexvärt krom, den giftigaste varianten…
Det är onekligen skrämmande siffror. Så skrämmande att jag undrar om jag har missat något. Kan det verkligen vara på det här sättet? I så fall kan kommuninvånare i Vänersborg definitivt inte andas ut och vara lugna med all den slagg som finns runt omkring oss.
Jag ställde frågan till Kretslopp och Vatten i kommunen om vattenverken i Skräcklan och Rörvik kan ta bort eventuellt sexvärt krom ur dricksvattnet. Svaret var lite kryptiskt, men jag tolkar det som ett nej:
”Den reningsteknik vi använder i vattenverken är inte primärt designade för att rena sexvärt krom men jag skulle säga att det finns en god chans till rening.”
Och Trollhättan som investerar en bra bit över hundra miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern (vid Gardesanna) istället för älven… (Se ”Från Överby till Gardesanna”.)
På tal om Kretslopp och Vatten förresten. Det kan nämnas att Holmängens avloppsreningsverk släppte ut 20,2 kg krom år 2023. Det var en ökning med 193% jämfört med året innan. Det betydligt mindre reningsverket i Brålanda släppte ut 0,18 kg. (Se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)
Nog om mätvärden för nu.
De tre rapporterna (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” och ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”) har visat en del brister i själva hanteringen av ferrokromslaggen när den har använts för olika typer av anläggningsarbeten. Slaggen har t ex inte alltid placerats ovanför grundvattenytan. Finkornig slagg har använts i stället för grövre fraktioner och på vissa ställen har det varit finkornig slagg för djupt ner i marken. Slagg har också placerats öppet för nederbörd och vattendrag, vilket kan misstänkas öka urlakningen av krom. I Öxnered fanns slagg till och med under vatten.
Det finns flera osäkerheter kring mätningarna. Det är t ex svårt att veta hur mycket slagg som har använts på varje ställe och hur fördelningen ser ut mellan grövre och finare fraktioner. De undersökta områdena innehåller slagg som har lagts ut nyligen. Den “gamla” slaggen, som har lagts ut för typ 30-40 år sedan, innehåller sannolikt en större halt sexvärt krom. Det är inte heller klarlagt hur mycket nederbörd och vatten betyder för urlakningen. Det finns även andra faktorer som kan påverka som t ex temperatur. Den senaste rapporten kunde inte visa några direkta samband, mer än möjligen på vattnets betydelse, men det går inte att dra säkra slutsatser.
Provtagningarna visar ofta, enligt AFRY, ”låga halter” av krom i vattnet. Det tycks inte sällan kunna bero på att mycket vatten späder ut kromet så att halten (koncentrationen) minskar, men det betyder ju ändå att samma mängd lakas ut i naturen.
Halterna av sexvärt krom tycks inte ha undersökts i jorden eller i grundvattnet. I varje fall verkar inte Länsstyrelsen ha några sådana undersökningar från senare år. Det är en brist kan jag tycka. Det finns bland annat fastigheter i området med egna brunnar.
Det verkar inte heller finnas kartor eller listor på platser och områden som visar var ferrokromslagg från Vargön Alloys har använts och placerats i Vänersborgs kommun under åren. Det måste vara en brist. Miljö- och byggnadsförvaltningen i kommunen skrev i måndags:
”Vi utgår alltid från att slagg kan finnas under framförallt hårdgjorda ytor och informerar om detta vid t.ex. remisser eller kontakt med gräventreprenörer.”
Användningen av ferrokromslag ska sedan 2017 anmälas till kommunens miljöförvaltning och anmälningarna finns diarieförda. Vid remisser/nya ärenden osv så ser kommunen om slagg har använts vid den aktuella fastigheten.
Det kan tilläggas att en oerhört massa slagg har lagts ut före 2017 och, det vet varenda kommuninvånare, att det inte är sällan som mark behöver saneras innan den kan bebyggas – t ex Arena Vänersborg och höghusen vid Quality. I det här sammanhanget kan det också vara värt att påminna om att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i Trollhättan och Vänersborg.
De risker som har undersökts utifrån ferrokromslagget och urlakningen av sexvärt krom handlar om “tekniska beräkningar”. Men hur påverkas människor på längre sikt av sexvärt krom i vattnet, även om halterna tycks ”låga”? Kan man använda vatten från älven till grönsaksodlingarna? I rapporterna nämns det inte heller något om risker för t ex vattenlevande organismer eller om växter och djur. 
De påverkas naturligtvis också av det giftiga kromet. Hur påverkas de, hur påverkas naturen? Finns det risker med att äta fisk fångad i Öxneredssjön eller i Göta älv? (Är det riskerna med det sexvärda kromet som har gjort att det inte längre finns några fiskodlingar i närheten av Vargön Alloys…) Borde kungen äta av älgen som han sköt på Hunneberg?
Jag överdriver kanske något, men kunskapen om de långsiktiga effekterna av föroreningar i vatten, luft och mark kunde vara större. Och sexvärt krom är farligt…
Och till sist, om krom i luften. Igen. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)
Det finns ett gränsvärde i Sverige, i varje fall inom arbetsmiljön, för krom i luften. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, är det nuvarande gränsvärdet för sexvärt krom 5 mikrogram per kubikmeter luft (5 µg/m³). (Det går 1000 liter på en kubikmeter, m³.) Det är ett ”tekniskt uträknat” värde som bestämdes 1996 utifrån vad industrin ansågs kunna hantera vid den tidpunkten, snarare än utifrån medicinska studier om vid vilken nivå människor börjar utveckla cancer. Gränsvärdet har varit oförändrat sedan 1996 och är högre än i flera andra länder.
Förra året publicerades en forskningsstudie från Lunds universitet (se ”Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom”) som visade att många av de arbetare som utsattes för sexvärt krom fick betydande förändringar i sina celler långt innan sjukdom utvecklades. Och det även om exponeringen låg långt under Sveriges gränsvärde.
För att minska hälsoriskerna har Arbetsmiljöverket föreslagit ett sänkt gränsvärde för sexvärt krom till 1 µg/m³. Detta förslag är för närvarande ute på remiss, och de nya föreskrifterna förväntas träda i kraft den 9 april 2026. Det kan jämföras med Danmark som nyligen sänkte gränsvärdet till 0,25 mikrogram, µg…
Cancerframkallande avfall, urlakning av krom, befarade effekter på miljön, sänkta gränsvärden, växande slagghögar osv. Vargön Alloys står inför stora utmaningar.
Vargön Alloys producerar ferrokrom. Ferrokrom används främst inom stålindustrin för att tillverka rostfritt stål och andra specialstål. Det förbättrar stålets korrosionsbeständighet, hårdhet och slitstyrka. Ferrokromet är en viktig produkt med flera användningsområden.
Vid tillverkning av ferrokrom uppstår alltså ferrokromslagg som restmaterial. För att minimera mängden avfall pågår ett arbete med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer, till exempel som ballast i asfalt och betong. (Se ”Vargön Alloys SAMRÅD”.)
Det tycks som om Alloys har kommit långt i detta arbete. Det är ett sätt att reducera urlakning och därmed minska riskerna för människors hälsa och miljön – och på sikt få bort slagghögarna. Det är viktigt att Alloys lyckas lösa avfallsproblemen, dels för att ferrokrom är en viktig produkt och dels för att Alloys ska bli kvar i Vargön med alla de arbetstillfällen som produktionen för med sig.
Vad vore Vargön utan Vargön Alloys?
Det var det mesta som fanns att skriva om Vargön Alloys och ferrokromslaggen för denna gång. Jag återkommer när det finns mer fakta. Naturligtvis väntar jag liksom många andra på vad som ska hända med den polisanmälan som Länsstyrelsen har gjort angående slagghögarna. (Se ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?”.) Och den polisanmälan som Länsstyrelsen enligt uppgift förbereder mot den olagliga hanteringen av ferrokromslag med mobilkrossen förra året. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)
===
Blogginlägg om Vargön Alloys:
- ”Föroreningar i Vargön? (1/2)” – 5 september 2022
- ”Föroreningar i Vargön? (2/2)” – 6 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)” – 17 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)” – 18 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)” – 19 september 2022
- ”Miljö i Vargön” – 28 december 2022
- ”Lst om slagghögarna i Vargön” – 9 juli 2023
- ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” – 16 mars 2025
- ”Alloys: Moln av sexvärt krom?” – 20 mars 2025
- ”Alloys: Slagget behöver mer plats” – 22 mars 2025
- “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” – 24 mars 2025
- ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet” – 25 mars 2025
- ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget” – 27 mars 2025
- ”Flamman skriver om Alloys slagghögar!” – 8 maj 2025
Alloys: Sexvärt krom i vattnet
Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att utreda utbredningen av slaggmaterial samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen i tre anläggningsprojekt. Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. (Se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”.)
Den 23 mars 2023 lämnade AFRY en tredje rapport – “Sammanställning av data från Kontrollprogram ytvatten 2019-2022”. Det var en sammanfattning och redovisning av erhållna data från Vargön Alloys AB:s kontrollprogram för ytvatten. AFRY undersökte potentiell lakning av sexvärt krom, Cr(VI), från extern slagganvändning under perioden november 2019 till juni 2022.
Prover av ytvatten i kontrollprogrammet togs både upp- och nedströms på ställen där ferrokromslagg hade använts som konstruktionsmaterial samt i efterföljande recipienter (mottagare av vatten) som t ex Göta älv och Öxneredssjön. 
Det handlade alltså bara om provtagning av ytvatten, inte om grundvatten eller jord. Däremot mättes grundvattennivån i två av områdena, Holmängen och Öxnered.
AFRY ville också se vilken betydelse halter av sexvärt krom och andra faktorer som nederbörd, temperatur, pH/redox (Eh), mangan/järn och mikrobiell aktivitet/TOC hade för mobilitet och urlakning ferrokromslagg. (Jag ska inte gå in på alla dessa “detaljer”.)
Platserna som undersöktes var naturligtvis Holmängen och Öxnered (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) men även Trestad center (Centralen LBC, Dubbgatan) och Överby V i Trollhättan (Biltema).
I Trestad center hade det under åren 2014-2019 använts totalt drygt 33.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning av en ny terminalbyggnad/logistikcenter (Centralen LBC, Dubbgatan). Det användes ca 1.200 ton i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 800 ton i intervallet 0-18 mm
I handelsområdet på Överby V i Trollhättan användes ca 62.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning för Biltema med parkerings- och trafikytor i dess närområde. Ca 800 ton av ferrokromslagget var i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 1.700 ton i intervallet 0-18 mm.
På flygbilden nedan visas kontrollpunkterna på Holmängen där mätningar skedde.
Lägst halter av sexvärt krom noterades i punkt 30 (uppströms), för att i punkt 31 vara något högre än i punkt 32, som ligger nedströms. Halterna av sexvärt krom i 31 och 32 var emellanåt betydligt högre än i 30. Enligt den teoretiska beräkningen AFRY gjorde tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) skulle dessa 
resultat kunna bekräfta beräkningen. Det skulle alltså kunna lakas ur omkring 10 kg sexvärt krom per år i Holmängen. (Den teoretiska beräkningen gav ett resultat på 42,1 kg under 4 år.)
Resultatet av undersökningen av Holmängen visade inte några tydliga förhållanden mellan halten av sexvärt krom och nederbörd, utom tydligen vid stor nederbörd, eller de andra faktorerna.
Nedan visas kontrollpunkterna i Öxnered.
Lägst halter av sexvärt krom rapporteras i punkt 33 (uppströms platsen med ferrokromslagg) för att i punkt 34 (närmast nedströms slagget) rapporterades i högre till betydligt högre halter. I provpunkt 35 (närmast sjön) rapporterades sexvärt krom i högre halter än punkt 33 men (vid flertalet provtagningar) i betydligt lägre halter än 34.
Det förklarades antagligen med att det i punkt 34:
“sannolikt finns större tillgänglig mängd Cr(VI) medan vattenprov i punkt VAAB 35 påverkas av samma mängd men också i större utsträckning av utspädning.”
Den teoretiska beräkningen som gjordes tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) om en urlakning på 0,5 kg sexvärt krom per år skulle kunna stämma, men halterna av sexvärt krom i Öxneredssjön bedömdes som mycket låga.
I övrigt visade resultaten från Öxnered att halterna av sexvärt krom verkade ha ett samband med nederbörd, men något förskjutet i tid. Det skulle kunna bero på att platsen där slagg hade använts blev översvämmad någon/några gånger per år så att avrinningen vid kraftig nederbörd tog längre tid.
Nedan visas kontrollpunkterna i Överby V (Biltema).
I Överby V (Biltema) rapporterades halter av sexvärt krom över rapporteringsgräns för punkterna 49 (östra inloppet till dammen), 50 (västra inloppet till dammen) och punkt 51.
Punkt 51 är belägen där vatten från dagvattendammen ”rinner ihop” med det bäcken/diket nordväst om dagvattendammen.
Medianhalterna av sexvärt krom i ”Överby-punkterna” låg i storleksordningen 5-10% av medianhalterna i punkter i motsvarande lägen i Holmängen och Öxnered. Det ansågs inte behövas fler mätningar i detta område.
Och till sist mätningarna vid Trestad center. Även här har det använts ferrokromslagg.
Vid Trestad center noterades endast tre resultat med halter på eller något lite över rapporteringsgränsen för sexvärt 
krom under hela provtagningsperioden. Dessutom visade samtliga analyser vid recipienten Vassbotten (se övre högra hörnet på fotot ovan) på halter under rapporteringsgränsen.
AFRI bedömde att det inte heller i detta område var motiverat med fortsatta provtagningar.
Det var en sammanfattning av de tre rapporter som jag har fått från Länsstyrelsen om ferrokromslagget i Vänersborgs kommun och de undersökningar om kromets urlakning som uppmätts. Jag tänkte avsluta den här serien blogginlägg med några tankar och farhågor kring rapporterna och den urlakning av det sexvärdiga kromet som sker, bland annat utifrån de gränsvärden som finns.
Fortsättning följer i inlägget ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.
===
Blogginlägg om Vargön Alloys:
- ”Föroreningar i Vargön? (1/2)” – 5 september 2022
- ”Föroreningar i Vargön? (2/2)” – 6 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)” – 17 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)” – 18 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)” – 19 september 2022
- ”Miljö i Vargön” – 28 december 2022
- ”Lst om slagghögarna i Vargön” – 9 juli 2023
- ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” – 16 mars 2025
- ”Alloys: Moln av sexvärt krom?” – 20 mars 2025
- ”Alloys: Slagget behöver mer plats” – 22 mars 2025
- “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” – 24 mars 2025
- ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet” – 25 mars 2025
- ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget” – 27 mars 2025
- ”Flamman skriver om Alloys slagghögar!” – 8 maj 2025
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer