Arkiv
BUN (16/10): “Nattis” och nerdragningar
På sidan 6 i dagens TTELA hittar man rubriken:
“Kan bli tvungen att säga upp sig om nattis stänger”
TTELA berättar att Amanda är undersköterska och beroende av att kunna lämna barnen på Lanternan. Hennes schema på hemtjänsten innehåller nämligen arbete både kvällar och helger. Om kommunens förskola på obekväm arbetstid, dvs Lanternan, avvecklas (stängs) vid årsskiftet blir hon eller hennes sambo tvungen att söka nytt jobb. (Se TTELA “Amanda kan tvingas sluta sitt jobb om nattis lägger ner”.) Amanda och hennes sambo är inte ensamma, det är många familjer som kommer att få svårt att få ihop sin vardag om Lanternan läggs ner…
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden tog den 17 april beslutet att avveckla Lanternan. På det viset skulle nämnden spara 3,4 milj kr. Och eftersom budgeten för 2024 klubbades igenom i kommunfullmäktige i juni, och därmed också BUN:s budget, så gäller nämndens beslut – i varje fall innan något annat beslut fattas. Och det har inte fattats något annat beslut…
Nämndens beslut har däremot inte börjat verkställas. BUN:s presidium, dvs de tre ordförandena, har möjligtvis gjort “vissa avsteg” från de kommunala spelregler som gäller. Förvaltningen har nämligen fått grönt ljus, i varje fall “inofficiellt”, att pausa genomförandet av nedläggningen.
I TTELA den 25 september (se TTELA “Nattöppna förskolan i Vänersborg hotas av stängning”) sa BUN:s ordförande Bo Carlsson (C):
“När det gäller Lanternan har vi inte satt ner foten än. Vi måste nog bestämma oss vid nästa nämndmöte.”
I dagordningen som är utskickad till måndagens sammanträde finns det dock inget sådant ärende med:
Det är inte bara nedläggningen av Lanternan som borde diskuteras. Vid samma sammanträde i april beslutade BUN också att minska personaltätheten, dvs säga upp lärare. Det skulle innebära en besparing 
på 7,9 milj kr. Denna gång handlar det om att säga upp behöriga, legitimerade lärare. Även detta beslut har inte börjat verkställas, vad jag förstår. Jag tror inte att några legitimerade lärare har blivit varslade ännu.
BUN:s presidium och förvaltningschefen har sedan det förra sammanträdet haft överläggningar med kommunstyrelsens presidium. 
Man kan nog ta för givet att frågorna diskuterades då. Med all säkerhet kommer ordförande Bo Carlsson (C) att informera om presidieöverläggningen under sin ordförandeinformation. Men att det saknas ett beslutsärende inger farhågor… Fattade beslut gäller ju tills nya fattas…
På dagordningen saknas det också, som jag ser det, en uppföljning av det brev som en förskollärare skickade till presidiet häromsistens (se “Brev från en förskollärare”) och det svar som gavs (se “BUN: Svar till förskollärare”). Det vore nog på sin plats med en information om arbetsförhållandena på kommunens förskolor. Det är möjligt att förvaltningschef Bråberg berättar om läget.
Det var en del av vad nämnden inte ska prata om på måndag – eller? Men vad ska då avhandlas? På dagordningen ser vi att det blir en del information.
På det första ärendet ska det informeras om:
“det tre-åriga projektet ”Sedd och saknad”, samt om uppsökande verksamhet och öppna förskolan Sirius, och även om Förskolans resultatuppföljning ”- Kartläggningsmaterial som stöd för analys och formativ bedömning”.”
Det brukar bli både frågor och diskussion kring sådana här föredragningar, och det blir det sannolikt nu också. Ärendet följs av en månadsuppföljning.
Nämndens besparingar ger resultat, ekonomiskt sett på ett positivt sätt. Underskottet efter september var bara en halv miljon. Men verksamhetsmässigt…? Knappast positivt… (De resurspersoner med visstidsanställning som brukar finnas ute i verksamheterna har inte fått förnyade anställningar inför detta läsår.)
Företaget Legolas barnomsorg AB har bedrivit enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Kommunen har tidigare påpekat brister i verksamheten. Det har lett till att Legolas har beslutat att lägga ner verksamheten. Det innebär att nämnden ska återkalla sitt beslut om rätt till bidrag för Legolas.
Det är dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Men detta sammanträde ska nämnden också anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2025-2034”. Förskole- och grundskoleplanen revideras varje år och utgör underlag för kommunens gemensamma lokalförsörjningsunderlag.
Planen innehåller information om varenda förskola och grundskola i kommunen, barn- och elevprognoser, önskvärda och nödvändiga åtgärder på förskole- och skolbyggnader osv. Planen är som en uppslagsbok i ämnet, samtidigt som den ger upphov till flera frågor. (Planen kan laddas ner här tillsammans med hela underlaget till BUN:s sammanträde – klicka här för att ladda ner underlaget.)
Barn- och utbildningsnämnden ska hålla en dialog, dvs få information och diskutera, om målvärden på de förväntade resultaten. Målvärdena är naturligtvis beroende av om de styrande partierna tänker förstärka nämndens budget med mer pengar eller inte. Om de beslutade besparingarna ska genomföras så vet jag inte hur målvärdena ska formuleras. Beslut om målvärden fattas i november.
Det är inte särskilt många ärenden på måndagens sammanträde, men jag tror att det kan bli ganska många diskussioner. Vi får se.
KS (4/10): Överskott, VA och cyklar
Det är dags för höstens andra sammanträde med kommunstyrelsen. Denna gång är ärendelistan tämligen kort och det finns ytterst få ärenden som kommer att väcka några upprörda känslor. Det kanske beror på att personen som äger dagordningen, dvs kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), vill ha det så just denna onsdag. Augustsson har nämligen, för övrigt tillsammans med 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M), varit borta från kommunhuset under veckan som gått. De har besökt Botswana.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det är som vanligt en hel del information på mötet. Förvaltningschef Sofia Bråberg (barn- och utbildningsförvaltningen) och förbundsdirektör Maria Hildefors (Kunskapsförbundet Väst) håller i en information om bättre skolresultat 
och fullföljda studier. Det ser även ut att det kan bli någon form av dialog.
Utvecklingsledare Anna-Helena Wiechel informerar om “Styr och ledningsmodellen”, personalchef Anna Johannesson och HR Controller Johan Wass om arbetet med sjukfrånvaron, kommunikationschef Maria Thyrell om servicemätning och redovisningschef Kerstin Rosendahl och kommundirektör Lena Tegenfeldt om delårsrapporten. Kommunstyrelsen ska även få information om utredningen “Bostad först”. Den ges av utvecklingsledarna Oscar Andersson och Erika Johansson samt förvaltningschef Karin Hallberg (socialförvaltningen). Självklart informerar också kommundirektören och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Det är antagligen först ärende 8 som ger upphov till diskussioner, men möjligtvis har det debatterats en del redan under informationen. Där finns ju en punkt om delårsrapporten.
Det är nämligen så att det har hänt en del på den ekonomiska sidan. Det har kommit nya prognoser och kommunen har fått klarhet kring statsbidragen. I “Mål- och resursplanen” (MRP), dvs budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, räknade man med ett resultat på +5 milj kr för 2023. Men hör och häpna, nu är siffrorna väldigt annorlunda:
“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”
Det är skatteintäkterna och de generella statsbidragen som förklarar det prognostiserade resultatet på 67 milj kr.
Jag vill minnas att kommunen räknade med 1 milj kr i överskott när budgetarbetet började, och då befarade alla att det till och med skulle kunna bli ett underskott i kommunens resultat. Den uppfattningen följde med även till budgetdebatten. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Henrik Harlitz (M) varnade för ett så stort underskott i år att det skulle kunna ta hela den så kallade Resultatutjämningsreserven (RUR) på 50 milj kr i anspråk. Moderater och Liberaler ville därför gardera sig genom att minska anslagen till alla nämnder nästa år med 1% rakt över. 
Magnus Ekström (KD), som ingår i den styrande minoriteten, sa uppgivet från talarstolen:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Det rådde oro och krisstämning i fullmäktigeleden. De styrande partierna (S+C+KD+MP) framförde via kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet ansåg att kommunen var tvungen att prioritera vård, skola och omsorg. Att allt borde göras för att upprätthålla service och kvalitet inom välfärden. Vi ville t ex tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år för att behålla personal på förskolor och skolor och behålla Lanternan samt KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). V ville även tillföra socialnämnden 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg).
Det var ekonomiska satsningar på sammanlagt 21,3 milj kr. Det var omöjligt tyckte de andra partierna. (Medborgarpartiet höll möjligtvis med V.) Vänsterpartiet framhöll att det var troligt att det skulle komma mer statsbidrag 2023, och 2024. I så fall fanns en stor del av RUR (resultatutjämningsreserven) kvar nästa år och kunde användas till välfärden. I sista hand, som en reserv, kunde en skattehöjning vara möjlig.
Även de styrande partierna öppnade för möjligheten att använda RUR och skattehöjning. Benny Augustsson (S) gav också beskedet (se artikeln i TTELA) att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Det går att läsa mer om delårsrapporten på Vänsterpartiets hemsida – se ”Underlättar förväntat överskott?”.)
Det är dags att ta ett nytt budgetbeslut. Nu finns det ekonomiska medel till att behålla personal och stoppa nedskärningar – och nedläggningar.
Det är dock inte ärendet för morgondagens kommunstyrelse… Men vi hoppas att det blir ett ärende inom en snar framtid. Tiden går och besluten om besparingar och nedskärningar måste omprövas och andra beslut fattas.
I oktober förra året motionerade Tor Wendel (M) om en ändring i kommunens “rutiner” kring inrättandet av verksamhetsområden. Det handlar om vatten och avlopp, VA. Wendel föreslog:
“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är en mycket intressant tanke – och ett helt riktigt resonemang. Vattentjänstlagens 6 § lyder:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Paragrafen fortsätter, men det är inledningen som är intressant. “Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön…”
Det är alltså skyddet för “människors hälsa eller miljön” som är avgörande för om det behöver ordnas VA i ett större sammanhang, dvs inrättas ett verksamhetsområde. Och vilken nämnd är expert på hälsa och miljön? Samhällsbyggnadsnämnden eller Miljö- och hälsoskyddsnämnden?
Kommunens “Cykelplan Vänersborg” ska uppdateras. Imorgon ska emellertid planen återremitteras av formella skäl. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att ta fram ett styrdokument som följer kommunens riktlinjer för hur styrdokument ska se ut. Sedan kommer cykelplanen tillbaka till KS, och sedan kommunfullmäktige.
Vänsterpartiet har redan framfört synpunkter på några GC-vägar. Först kan jag emellertid konstatera att det i cykelplanen, som antogs den 19 jan 2021, fanns med en planerad GC-väg vid Önafors mellan Lillån och Jutatorpet. För visst hade det varit trevligt att kunna cykla utefter Göta älv… Det skrev jag om i bloggen “GC-väg vid Juta, men var?”. GC-vägen finns fortfarande med i planen.
I samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Vänsterpartiets James Bucci mot Cykelplanen på två punkter. Det är fortfarande en GC-väg inritad genom den sista lilla skogsremsan på Korseberg. (Se flygfoto, GC-väg nr 15 – skogsremsan är vid den nedersta pilen.)
Bucci (V) skrev i sin reservation:
“Jag hoppades att vi inom politiken, i vår agenda 2030 tid, skulle klara av att trygga ett skogsområde från en onödig exploatering.”
Däremot anser Vänsterpartiet att resten av GC-vägen måste anläggas så fort som möjligt. (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”.)
Bucci framförde i sin reservation också att:
“en framtida GC bro mellan Skaven och Korseberg (uppskattad kostnad 50 mkr) också skulle utgå”
50 miljoner kronor är väldigt mycket pengar för en GC-bro över Vassbotten… (Se flygfoto ovan, GC-väg nr 46.) De kan användas på ett bättre sätt.
För övrigt tänker Vänsterpartiet yrka avslag på medborgarförslaget att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Alla de ärenden som jag har beskrivit i bloggen ska vidare till kommunfullmäktige, även om cykelplanen först ska ta ytterligare ett varv till samhällsbyggnadsnämnden och tillbaka till kommunstyrelsen.
BUN (18/9): Krav, resurser – balans?
Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.
Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.
Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.
Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.
Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.
Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.
Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.
Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…
Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…
Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…
Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.
Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…
Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.
De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.
Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.
Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)
Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:
“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”
Det var beskedet i måndags.
Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering
och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.
Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.
Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.
BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?
Ibland är det tufft att vara bloggare. Man hinner inte rapportera om vad som hände på det just avslutade sammanträdet förrän det är dags att förbereda sig för nästa. Jag får därför återkomma till sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags lite senare, först måste jag läsa underlagen till barn- och utbildningsnämndens (BUN) möte imorgon måndag. Och skriva några rader…
Det är många ärenden på barn- och utbildningsnämndens dagordning, 16 punkter, och ett underlag på 147 sidor. Så här ser ärendelistan (dagordningen) ut:
Det är framför allt två ärenden som tilldrar sig mitt intresse. Det handlar om pengar…
Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags att börja nämndens arbete och vad passar då bättre än en delårsrapport.
Delårsrapporten startar i vanlig ordning med en målavstämning. Det handlar om BUN:s förväntade resultat som ska bidra till fullmäktiges inriktningsmål.
Bedömningen är att de flesta mål kommer att uppnås. Det finns alltså gröna ploppar på följande förväntade resultat:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
- “Hållbart medarbetarengagemang ökar”
- “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”
Sjukfrånvaron kommer med all sannolikhet att minska jämfört med förra året, därför en grön plopp. Minskningen beror huvudsakligen på att förra året började med en pandemivåg. Smittspridningen och frånvaron var exceptionellt hög. Sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningens del låg på 10,1%. Det finns ingen sådan ”topp” i år, men sjukfrånvaron är emellertid fortfarande hög, alltför hög.
Det diskuteras och analyseras och det arbetas intensivt med förebyggande och främjande insatser för att få ner sjukfrånvaron. Och det är ett mycket viktigt arbete, sjukfrånvaron kan vara en stor prövning för de drabbade individerna, ett avbräck för barnen och eleverna och en stor kostnad för kommunen. Men jag tror att så länge som personaltätheten är för låg i förskolor och skolor och det finns för få speciallärare, 
elevassistenter, elevvårdspersonal och övriga vuxna i skolan så kommer sjukfrånvaron att ligga på en hög nivå. Skolpersonalens arbetsmiljö är betungande – målen, förväntningarna och kraven är alltför höga i förhållande till resurserna.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Det blev en röd plopp. Andelen elever med behörighet var 82,5% vårterminen 2023 i de kommunala grundskolorna. Vårterminen 2022 var andelen 83,5%. Det är i och för sig ingen stor nedgång och det kan vara en tillfällighet. Men att nästan var 5:e elev inte är behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet är en alltför hög siffra. Kommunen borde ta krafttag för att höja studieresultaten. Men det är som vanligt mycket prat och lite verkstad. Det är antagligen viktigare att det inte läcker in vatten i arenan…
Barn- och utbildningsnämnden har egna kompletterande förväntade resultat. Där är ett förväntat resultat att “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det får en grön plopp:
“Vårterminen 2023 var det 67,2% av eleverna i årskurs 9 som nådde lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande siffra vårterminen 2022 var 65,4%”
Det är bra att fler elever får godkända betyg i alla ämnen, men en tredjedel av alla elever som går ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det innebär förmodligen att många elever kommer att få svårigheter med gymnasiestudierna…
Delårsrapporten innehåller en hel del om ekonomi. Det är ett viktigt avsnitt.
BUN uppvisar ett underskott fram till och med augusti på 1,8 milj kr. Det beror på skriver förvaltningen:
“…ökade kostnader för fler barn inom förskolan och fler elever i den anpassade grundskolan (=grundsärskolan; min anm), ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd samt skolskjutsar.”
Ändå är det något färre elever i grundskolan och i fritidshemmen än budgeterat. Förvaltningen möter underskotten med:
“… att verkställa de åtgärder som beslutades… använder den ramökning om 8 mnkr som tilldelats för kommande lokalkostnad för Holmängenskolan.”
Det innebär att en hel del besparingar på personal har genomförts inför höstterminen. Det rör sig om resurspersoner med visstidsanställning och inte om tillsvidareanställda, dvs legitimerade pedagoger. Men färre vuxna i skolan betyder fler elever per vuxen, mer arbete, sämre arbetsmiljö, mer stress, mer sjukfrånvaro – och sämre resultat för eleverna…
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att besparingarna ska ge önskade resultat:
“Prognos för budgetåret 2023 visar ett nollresultat.”
Det är mycket viktigt att förstå att BUN har (en viss) möjlighet att hålla budget tack vare att nämnden har fått 8 milj kr för hyra av Holmängenskolan, och det fastän skolan inte hyrs än. Den är ju fortfarande inte färdigbyggd. BUN får använda dessa hyrespengar till annat. När Holmängenskolan tas i bruk höstterminen nästa år ska hyran börja betalas…
Det är osäkert hur BUN ska hantera de ökade kostnader som IT-kontoret har aviserat för säkerhetsåtgärder. Och också:
“flera nya och utökade statliga uppdrag [som] tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Det innebär svårigheter för barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra de statliga uppdragen utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”
Det låter som om fler personalminskningar kan vara på gång.
Det ska påpekas att BUN har de pengar som kommunfullmäktige har gett nämnden. Det är fullmäktiges beslut som innebär att nämnden inte kan möta elevernas behov av pedagoger och annan personal. Det är den otillräckliga budgetramen som tvingar BUN till nerdragningar.
Det ser ännu sämre ut för nästa år, 2024. Det kommer nämnden att få information om, och diskutera, på ärende 3, ”Information om budget 2024 – Verkställande av åtgärder”.
Kommunfullmäktige gjorde inga tillägg till BUN:s budgetramar och på grund av utökade kostnader fattas det 13,1 milj kr nästa år på grund av:
- “Nya och förändrade statliga uppdrag; Extra studietid och utökad lovskola samt uppsökande verksamhet och ett särskilt erbjudande om plats i förskola.
ÖKAD KOSTNAD = 6,9 mnkr” - “Fler elever i grundsärskola (anpassad grundskola)
ÖKAD KOSTNAD = 4,5 mnkr” - “Hyra för fastigheten Oxeln 7 (Norra skolan), hösten 2024
KVARSTÅENDE KOSTNAD = 1,7 mnkr”
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden, dvs de styrande partierna (oppositionen deltog inte i beslutet), tog den 17 april beslutet göra följande drastiska besparingar nästa år för att spara 13,1 milj kr:
- “Avveckla Lanternan 3,4 mnkr” (Lanternan är kommunens förskola på obekväm arbetstid: min anm.)
- “Säga upp avtalet för Lärande-Utveckling-Lärande (KUL) 1,8 mnkr”
- “Lägre personaltäthet 7,9 mnkr”
Barn- och utbildningsförvaltningen hade föreslagit att Rösebo skola skulle stängas som ett led i besparingarna. Det ville inte de styrande partierna (S+C+KD+MP) i BUN, utan drog istället ner personaltätheten ytterligare med motsvarande summa. Däremot tycker de styrande att Norra skolan ska läggas ner…
Det här beslutet om besparingar gäller än och det närmar sig verkställande. Förvaltningen tänker sig emellertid att först ha en:
“dialog med kommunstyrelsen om huruvida avveckling av Lanternan är av principiell karaktär och behöver beslutas av kommunfullmäktige.”
Och också att ha en dialog med:
“kommunstyrelsens arbetsutskott vid nya överläggningar 2023-09-20 om hur barn- och utbildningsnämnden går vidare med verkställighet av beslutade åtgärder inför 2024 och med vilka nämnder det krävs ett samråd.”
I budgetdebatten i juni, när budgeten för 2024 beslutades, sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. Det har inte varit några avstämningar i augusti, men det är kanske på gång.
Benny Augustsson och de styrande partierna öppnade i budgetförslaget för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Än är alltså inte sista ordet sagt.
Vi får hoppas att kommunledningen ökar på budgetanslagen till BUN. Det kan annars finnas risk för att Skolinspektionen kommer till Vänersborg:
”Leder det till brister i verksamheten kommer vi att behöva ingripa.”
Sa enhetschef Anna Bergqvist på Skolinspektionen till Svt i veckan. (Se ”Skolinspektionen: Finns risker med besparingar i grundskolan”.) Det får inte sparas för mycket på skolorna i Sverige, och hon fortsatte:
”Det kan handla om uppsagda lärare, att delar av elevhälsan saknas eller att resurspersoner saknas.”
Det är ytterligare ärenden för BUN att behandla och dessutom har jag några frågor till förvaltningen, t ex om ”akutskolan” på Vänerparken (se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”) och förvaltningens reaktion på de nya rönen om det numera vanliga sättet att bedriva kompetensutveckling (se Vi Lärare “Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt”). Det kan också bli någon fråga om arbetsförhållandena på förskolan. (Se ”Brev från en förskolelärare”.)
KF (21/6): Budgetdebatten
Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.
Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.
Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…
Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora 
behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…
Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.
Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.
Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.
Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.
Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.
De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.
Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…
Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som 
helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…
För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.
Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…
Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.
De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.
Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).
Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…
Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.
Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)
Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.
Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.
Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.
Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.
Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.
Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.
PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Budget 2024: Förslaget från MBP
Medborgarpartiet (MBP) har lämnat ett eget förslag till MRP 2024-2026. Förslaget utgår:
“från kommunstyrelsens ordförandes förslag”
Kommunstyrelsens ordförandes förslag är den officiella beteckningen på budgetförslaget från de styrande partierna. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.)
Medborgarpartiet har lämnat sitt mest ambitiösa budgetförslag någonsin. På 7 sidor beskriver partiet sina tankar och idéer kring läget i framför allt de tre största nämnderna. Budgetförslaget är utförligt och det innehåller mycket fakta. Partiet har definitivt lagt ner mycket tid och jobb på att utarbeta det.
Medborgarpartiet (MBP) börjar som sig bör med en inledande text. Den är ganska kortfattad och det visar sig snabbt att MBP har samma analys av det ekonomiska läget som de flesta andra partier. Det är bara M+L som skiljer sig åt (se “Budget 2024: Förslaget från M+L”).
MBP skriver:
“Det ekonomiska läget är ansträngt under 2023 och kommer så att vara även under 2024 troligen kan en viss ljusning skönjas 2025 och framåt.”
I det ansträngda läget ska politiker och tjänstepersoner uppmärksamma följande:
“Vid tillfällen då en förändring/ utveckling av verksamheter skall göras måste den föregås av en konsekvensbeskrivningar där ekonomin redovisas. Målbild och tid för uppföljning och utvärdering samt vilka åtgärder som skall vidtas om målet inte blev som förväntat skall finnas med.”
Medborgarpartiet sitter inte i den positionen att de kan bestämma detta, även om det kan vara kloka ord eller att partiets förslag skulle antas. Å andra sidan är jag ganska övertygad om att nämnder och förvaltningar resonerar på liknande sätt vid förändringar och utveckling av verksamheter, i varje fall i dessa ekonomiskt bistra tider. Och att åtgärder ska vidtas om målen inte blir som förväntat hoppas vi att alla nämnder och styrelser arbetar med. Den här diskussionen hör emellertid mer hemma i en styr- och ledningsmodell än i ett budgetbeslut.
Medborgarpartiet anser att resultatutjämningsreserven (se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”), RUR, ska användas nästa år. Det har partiet gemensamt med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna (se “Budget 2024: Förslaget från SD”). MBP är mycket tydliga med att RUR-pengarna ska användas enbart till att:
“motverka uppsägning av personal under detta ekonomiskt svåra år.”
Medborgarpartiet föreslår kommunfullmäktige att följande verksamheter erhåller medel ur RUR för att motverka uppsägning av personal:
- “Ingen uppsägning av personal inom Barn- och utbildningsnämnden, 7,9 mkr”
- “Ingen nedläggning av Lanternan inom Barn- och utbildningsnämnden, 3,4 mkr”
- “Ingen nedläggning av Solrosen i Brålanda inom Samhällsbyggnadsnämnden, 2,6 mkr”
- “Ingen reducering av antal medarbetare inom ASI inom Socialnämnden, 3,1 mkr”
Medborgarpartiet vill ianspråkta 17,0 milj kr av RUR för verksamhetsåret 2024. Det är alltså 17 milj kr utöver de styrande partiernas tilldelning i sitt budgetförslag.
Medborgarpartiet motiverar sedan förslagen. Samtidigt redogör MBP för de förändringar partiet vill se i den kommunala politiken. Det blir en slags upprepning av partiets valplattform och det ligger, som jag ser det, utanför budgetdiskussionen. Sådana förslag ska föras fram i andra sammanhang t ex i motioner. Förslag som sedan ska utredas och kostnadsberäknas. MBP nämner inget specifikt om kostnader i sin redogörelse.
Medborgarpartiet skriver att partiet vill att:
“barn- och utbildningsnämnden mer aktivt skall arbeta för alternativ till förskolan. Många familjer skulle vilja välja en dagbarnvårdare istället.”
MBP menar att kommunen skulle spara pengar om fler vårdnadshavare valde dagbarnvårdare i stället för förskola. MBP nämner i detta sammanhang inget om den enskilda pedagogiska omsorgen. Den torde höra till en sådan här diskussion. Jag tror att MBP underskattar de stora fördelarna för barnen och deras framtid med att de går i den kommunala förskolan.
Partiet motiverar varför det vill ha kvar Solrosen i Brålanda och pekar på den:
“sociala samvaro som finns där och en samlingspunkt för ortens många gånger ensamma invånare.”
Medborgarpartiet passar i sammanhanget på att ge en känga åt kommunens investering i “Framtidens kök”, vid Torpaskolan:
“Än en gång ser vi resultatet av en investering som ger ökade kostnader i form av hyra och personal som inte fanns med vid projekteringen.”
Det finns mycket att säga om kommunens investeringar, kostnadsberäkningar, underhåll mm, men även denna diskussion torde ligga utanför ett budgetförslag.
Medborgarpartiet ger stort utrymme åt att beskriva sina tankar om socialnämnden och dess verksamheter. Partiet passar också på att ge en utförlig tillbakablick på frågor som MBP har drivit tidigare, och fått avslag. Likt Sverigedemokraterna vill MBP lyfta frågorna igen.
Det gäller en motion där personer med behov av trygghet och omvårdnad skulle ges förtur i bostadskön till de trygghetsboenden som finns. MBP tar även upp frågan om fler servicehus och varför de lades ner för ett antal år sedan. I det motståndet stod för övrigt Vänsterpartiet på samma sida. (Se “NEJ (V)I VILLE INTE LÄGGA NER FLER SERVICEHUS!”.)
Medborgarpartiet har ett längre resonemang kring “heltid som norm” och “toppar och dalar i omvårdnad under dagen”. Det är som jag ser det förslag som MBP får motionera om eller helt enkelt lägga i socialnämnden.
MBP är mycket engagerade i sociala frågor och har en hel del bra tankar. Det kan faktiskt en vänsterpartistisk bloggare tycka, en bloggare som sällan skriver om socialnämndens verksamhet.
MBP avslutar sitt budgetförslag med flera förslag kring uppskjutna eller bortprioriterade investeringar. Jag har egentligen inte tagit upp investeringarna i de här bloggarna och lägger därför också MBP:s investeringsförslag åt sidan.
Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hamnar väldigt nära varandra med sina budgetförslag. MBP delar ut 4,3 milj kr mindre än Vänsterpartiet, men det är i sammanhanget en mindre summa. Kanske är likheten i de båda förslagen ett tecken på att de är genomtänkta – och bra.
Medborgarpartiet förutsätter att det finns 17 milj kr kvar i RUR att använda sig av nästa år. Det tror jag att det gör, men om innevarande år skulle gå “helt åt skogen”, och bokslutet visa ett mycket stort underskott, så har inte MBP förklarat hur kommunen ska finansiera de 17 miljonerna som partiet vill ta från RUR. Inte heller nämns något om hur partiet tänker, om inte en viss ekonomisk ljusning kan skönjas 2025. Men det är naturligtvis en senare fråga.
Med denna blogg avslutar jag redovisningen av de fem budgetförslag som ställs mot varandra på onsdagens kommunfullmäktige.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag
Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag.
Jag har tidigare presenterat budgetförslagen från de tre största partierna/partikonstellationerna – 1. de styrande partierna (S+C+KD+MP) i bloggen “Budget 2024: De styrandes förslag”, 2. den borgerliga minioppositionen (M+L) i bloggen “Budget 2024: Förslaget från M+L” och 3. Sverigedemokraterna i bloggen “Budget 2024: Förslaget från SD”. Nu har alltså turen kommit till förslaget från mitt eget parti – Vänsterpartiet. Av naturliga skäl så har jag ingen kritik av förslaget – som jag har haft av de andra. Det beror självklart på att jag har deltagit i utarbetandet av V:s förslag. Andra får stå för eventuell kritik…
Vänsterpartiet börjar, som de flesta andra partier, med att i budgetförslaget beskriva prognoserna för den allmänna ekonomiska utvecklingen år 2024, men också den förväntade utvecklingen under innevarande år, 2023. Om årets utveckling konstaterar vi hur osäkra prognoserna är och att risken för att kommunens resultat hamnar på ett mer eller mindre stort underskott är i högsta grad en reell möjlighet. Det finns farhågor för framför allt socialnämnden, som har en mycket pressad situation. Ett stort underskott skulle kunna undergräva kommunens ekonomiska situation ytterligare inför nästa år.
Vänsterpartiet delar den allmänna synen på att även år 2024 blir ett tufft år ur ekonomisk synvinkel, men även här är prognoserna osäkra. Det handlar dock om hur tufft året blir, typ tufft eller mycket tufft – eller extremt tufft… Det är svårt att prognostisera inflationen, kostnads- och ränteutvecklingen mm. Regeringen har inte heller avslöjat vilken typ av budget den tänker lämna till riksdagen i september. Ingen vet om den t ex innehåller satsningar på välfärden i kommunerna i form av ökade statsbidrag. Naturligtvis är utvecklingen i omvärlden ytterligare en osäkerhetsfaktor.
Det är emellertid viktigt att konstatera att prognoserna talar för att år 2025 och 2026 ska bli bättre – kurvorna vänder uppåt och alla siffror blir mer positiva. Det väntar alltså en uppåtgående konjunktur efter de tuffa åren 2023 och 2024.
Det betyder att det gäller att “hålla ut” i år och nästa år. Det är två undantagsår och därefter talar allt för att det ska bli som vanligt igen. Det handlar om att inte förstöra för framtiden.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste hantera nästa år på ett ansvarsfullt sätt och prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten inom välfärden. Det innebär att vi måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg. 
Att då genomföra personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.
Den uppfattningen ligger till grund för Vänsterpartiets budgetförslag.
Vänsterpartiet vill tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år. Pengarna ska användas för att behålla personal på förskolor och skolor. Av de dryga 11 miljonerna ska också 3,4 milj kr användas till att behålla Lanternan.
Lanternan erbjuder omsorg under tider när kommunens andra förskolor och fritidshem inte är öppna. En avveckling av Lanternan kommer att innebära svårigheter för de vårdnadshavare som jobbar inom yrken som inte har “vanliga” arbetstider, dvs tider utanför vardagar kl.06.00-17.30. Det gäller inte helt sällan inom kommunens äldreomsorg. Att erbjuda omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds kan vara avgörande för enskilda personer och familjers försörjning. Att individer i Vänersborgs kommun är i sysselsättning bidrar också till skatteintäkter och den gemensamma välfärden.
Vänsterpartiet vill även tillföra barn- och utbildningsnämnden 1,8 milj kr till KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). Det handlar om barns rätt att ta del av kultur och deras tillgång till professionella kulturarrangemang. Det innebär även att kultur- och fritidsnämnden inte behöver minska personal.
Socialnämnden tillförs 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg) i V:s budgetförslag. Det är för att förhindra reducering av medarbetare inom arbetsmarknadsenheten och daglig verksamhet (3,1 milj kr) samt till personalförstärkningar inom individ- och familjeomsorgen. Det sistnämnda för att möta de växande behoven hos barn och unga (2 milj kr).
Vänsterpartiet vill öka anslaget för samhällsbyggnadsnämnden med 2,6 milj kr för att behålla mötespunkten/matsalen Solrosen i Brålanda. Det har Vänsterpartiet gemensamt med både Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna.
Vänsterpartiet vill slutligen avsätta 500.000 kr till en utredning om:
“arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden”
Det motsvaras av att vi i Vänsterpartiet vill skjuta upp investeringen på 20,8 milj kr för arenataket som är planlagd till nästa år.
Den flitige läsaren kan snabbt summera Vänsterpartiets ändringsyrkanden, och komma fram till att de innebär ökade kostnader jämfört med de styrande partiernas förslag på 21,3 milj kr. Frågan blir då – varifrån ska V ta dessa pengar? De finns ju inte… Eller?
Vänsterpartiet vill utnyttja resultatutjämningsreserven (RUR). Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i denna så kallade resultatutjämningsreserv. Pengarna kan användas för att täcka underskott i resultatet. Denna möjlighet har de styrande partierna öppnat för i sitt budgetförslag. Det ska också noteras att Sverigedemokraterna använder pengar från RUR i sitt budgetförslag och det gör även Medborgarpartiet. Skillnaden är att Vänsterpartiet vill använda en större del av RUR än de andra partierna.
Varför vill Vänsterpartiet det? Jo, det finns 50 miljoner i Vänersborgs RUR. Det är mycket pengar och de kan utnyttjas under 2024. Under 2025 har sannolikt konjunkturen vänt. Och då, eller 2026, kan RUR enligt prognoserna börja fyllas på till nästa lågkonjunktur. Men, det finns också, skriver Vänsterpartiet i sitt förslag:
“möjligheter att riksdagen beslutar om ökade generella statsbidrag till kommunerna för 2024.”
I september i år får svenska folket, och alla kommuner, reda på vad de olika partierna i riksdagen vill. Vänsterpartiet tror att regeringspartierna och SD ska höja statsbidragen till kommunerna. Det skulle i så fall innebära att en mindre del av RUR-pengarna behöver användas. Men om det värsta scenariot skulle inträffa, dvs att RUR-pengarna har tagit slut därför att de användes för att täcka årets underskott, samt att riksdagen inte höjer statsbidragen. Då föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige fattar ett beslut i november om en skattehöjning på 15 öre. En skattehöjning som skulle kunna vara tillfällig.
Det finns med andra ord pengar, fast det inte finns några pengar… Och saken är alltså att det gäller att klara av nästa år, att se till att inte förstöra fungerade verksamheter inom skola, vård och omsorg. Under 2025 kommer det att bli “bättre tider”. Pengarna från RUR, statsbidrag eller en skattehöjning ska användas för att behålla personalen i skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag står på fast grund. Anser i varje fall jag och de andra vänsterpartisterna. När kommunen förhoppningsvis får bättre ekonomiska förutsättningar 2025-2026 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler
viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.
Tärningen är kastad.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Budget 2024: Förslaget från SD
Sverigedemokraterna (SD) har lagt ett budgetförslag som är:
“ett tillägg till den Mål och Resursplan som budgetberedningen lagt fram”
Oj, det blev fel direkt! I förslagets första mening… Budgetberedningen, som SD:s gruppledare Anders Strand sitter med i, har inte lagt fram någon Mål- och resursplan…
Vi börjar om.
Sverigedemokraternas förslag utgår från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt fram, och som också kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Det är inget konstigt med det, så gör även Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Moderaterna och Liberalerna däremot lämnar ett helt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Förslaget från M+L”.)
SD har sin vana trogen ett försättsblad med ett vackert fotografi, taget någonstans från ovan. Det kanske är symboliskt, typ:
“SD – partiet som inte står med båda fötterna på jorden…”
Motivet är Vattenverket på Skräcklan, ett av kommunens stora investeringsprojekt just nu. Framför vattenverket ser vi Fridastatyn och en del av Vänerns strand, en del som Kanadagässen fortfarande inte har lyckats få badförbud på.
Fotografiet inspirerade mig för övrigt att ta mitt första dopp igår vid badtrappan som syns på bilden, precis framför vattenverket. En sådan påverkan har ett budgetförslag från SD aldrig tidigare haft på mig…
SD inleder sitt budgetförslag med:
“2024 blir ett ekonomiskt kärvt år.”
Och det är ett helt riktigt konstaterande. SD räknar upp fem, egentligen sex, orsaker till detta, två beror inte helt oväntat på invandringen/flyktingmottagandet:
- “Arbetslösheten är fortsatt hög bland utrikesfödda.”
- “Misslyckade Integrationsprojekt.”
Arbetslöshet är alltid ett gissel, men det är svårt att veta vilka “misslyckade integrationsprojekt” som SD tänker på. Det är nog upp till bevis också på en av de kvarvarande orsakerna – att lågkonjunkturen påverkar kostnaderna negativt… De andra orsakerna i SD:s analys är minskade statsstöd, fast det verkar SD tycka vara bra, höga pensionskostnader och inflationen.
I de styrande partiernas förslag öppnas för möjligheten att använda den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR). De menar att den skulle kunna användas för att täcka ett eventuellt underskott i kommunens resultat. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) SD vill utnyttja RUR-pengarna från början, redan vid fördelningen av anslagen till de olika nämnderna.
SD skriver:
“Vi anser att vissa besparingsförslag inte är genomförbara för Samhällsbyggnadsnämnden, Barn och Utbildningsnämnden och Kultur och fritidsnämnden. Vi gör omprioriteringar i besparingsförslaget samt höjer ramanslaget.”
Sedan beskriver Sverigedemokraterna fyra besparingsförslag.
SD vill att kommunen ska sluta inhandla ekologiska och Fairtradelivsmedel – och istället fokusera på närodlade livsmedel. Då sparas stora belopp tror SD. Jag är inte så säker på det. Och jag tror faktiskt att SD har fått detta besked för några år sedan när de fick avslag på en motion om precis detta.
SD vill att modersmålsundervisningen minskas. Det är ytterligare en gammal sverigedemokratisk käpphäst. Partiet har tidigare motionerat i frågan och fått svaret att SD “slår in öppna dörrar” och att kommunen följer lagstiftningen på området. (Se “Budget 2023, SD-motion, VA mm”.) Det handlar inte heller här om några stora pengar.
Lägger ett parti som Sverigedemokraterna ett budgetförslag så hör det till att man inte bara uttalar sig allmänt svepande, t ex att stora belopp sparas. Det måste räknas och beräknas – hur stort är beloppet, hur mycket pengar finns det, hur stora blir kostnaderna, hur mycket minskar anslagen, vad har vi råd med osv? Vet en nämnd eller förvaltning inte sådana grundläggande saker är det svårt eller omöjligt att bedriva en verksamhet på ett rationellt sätt. Det här är en stor svaghet med SD:s budgetförslag.
SD vill minska utgifter och generera inkomster genom försäljning av fastigheter. Partiet ger tre exempel på fastigheter som kan säljas varav Wargön Innovation är en. Jag kan inte riktigt förstå varför Sverigedemokraterna tänker på just WI. För övrigt är utförsäljning av fastigheter något som flera, framför allt borgerligt styrda, kommuner ägnar och har ägnat sig åt. De säljer kommunala fastigheter och hyr sedan tillbaka lokalerna. Det har visat sig vara en dålig affär för kommunerna. SD i Vänersborg skriver i och för sig inte att partiet vill göra på detta sätt. Jag kan själv tänka mig vissa situationer där en försäljning av kommunala byggnader skulle kunna vara befogad – i varje fall en byggnad…
Den sista besparingsåtgärden är att SD:
“föreslår att heltid som norm pausas i alla förvaltningar, det finns utredningar som visar att heltid som norm är kostsamt och försvårar schemaläggning.”
Socialnämnden har redan föreslagit detta i besparingssyfte. Facket, dvs Kommunal, är starkt emot. Det är även med denna åtgärd osäkert hur mycket kommunen verkligen skulle spara.
Efter att ha redogjort för sina besparingsförslag, även om det är mycket osäkert om och i så fall hur mycket SD har sparat med åtgärderna, föreslår Sverigedemokraterna fem satsningar.
Hallevibadet ska behållas anser SD och vill ge kultur- och fritidsnämnden 1,8 milj för detta ändamål. Hade det inte kostat mer så hade sannolikt samtliga partier ställt sig bakom förslaget. Problemet är ju, som SD mycket väl vet, att Hallevibadet är i extremt stort behov av upprustning och investeringar. Visst, det kan vara värt att behålla Hallevi, men att tro att 1,8 milj ska räcka hela nästa år är nog inget mer än en önskedröm. En opportunistisk önskedröm. För övrigt är Hallevibadet ett eget ärende på onsdagens fullmäktige,
SD vill behålla Lanternan. Det är kommunens enda förskola som har öppet kvälls-, natt- och helgtid. SD skriver:
“en stängning kommer ge stora konsekvenser för många ensamstående som arbetar på obekväma arbetstider”
Jag kan väl avslöja att samma krav finns i de budgetförslag som jag har kvar att redovisa, dvs Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag. SD ökar anslaget till barn- och utbildningsnämnden med 3,4 milj kr för att behålla Lanternan.
Sverigedemokraterna vill också behålla produktionsköket och restaurangen Solrosen i Brålanda. Partiet lägger 2,6 milj kr till detta ändamål. Partiet vill även införa ett friskvårdsbidrag för kommunens anställda. SD skriver inte hur mycket detta kostar eller hur finansiering ska ske. Möjligtvis tänker de att bidraget, som för övrigt också har diskuterats och avslagits vid minst ett tidigare tillfälle, ska leda till mindre sjukskrivningar och så att säga betala sig självt.
Till sist föreslår SD att alla pensionärer ska få seniorkortet från 70+. Just nu är gränsen som bekant 75+. Denna lägre gräns finns inte som alternativ, inte än i varje fall. Västtrafik håller som bäst på att utreda frågan för Regionens räkning. Vad en sådan här förbättring skulle kosta kommunen kan SD naturligtvis inte veta eftersom alternativet inte finns än. Men SD tänker sig att en försäljning eller uthyrning av Wargön Innovation kan finansiera sänkningen av åldersgränsen.
Sverigedemokraterna sammanfattar:
“Vårt budgetförslag innehåller totalt 7 800 tkr mer till nämnderna än budgetberedningens förslag.”
Det är alltså satsningarna på Hallevibadet, Lanternan och Solrosen som SD tänker på. Pengarna ska tas från den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR).
Sverigedemokraterna diskuterar inte konsekvenserna av det förslag som de styrande partierna har lagt, och som SD har utgått från. De styrandes förslag innebär ju stora besparingar i form av personalnedskärningar inom skola, vård och omsorg, dvs det drabbar framför allt barn, elever, äldre och sjuka. Det är förvånande att SD inte alls tar upp detta. I sin retorik är det ju dessa grupper som de vill värna…
Det betyder med andra ord att även Sverigedemokraternas budgetförslag innebär besparingar och nerdragningar av personal. Det är viktigt att komma ihåg det. De styrande partierna har en gardering med i sitt förslag, om en skattehöjning. Jag tror inte att SD håller med om det. I så fall skulle det ha nämnts i förslaget.
Kommunens tredje största parti, och i flera valdistrikt både största och näst största, har väldigt svårt med sina budgetförslag. Deras tankar och förslag handlar om förmodade besparingar, förväntade intäkter, 
höftade och uppskattade pengaflöden. Det är många antaganden och gissningar. Det går inte att lägga seriösa budgetförslag utifrån sådana förutsättningar.
Sverigedemokraterna har också en tendens att upprepa gamla förslag. De motionerar och får väl formulerade och utförligt motiverade svar – och sedan ofta avslag. Men SD återkommer gång på gång. De tar inte åt sig av argumenten. Istället verkar de tro att droppen urholkar stenen. Upprepar de kraven tillräckligt många gånger så kommer de att trötta ut de andra partierna, och få igenom sina förslag… 
Det fungerar inte så, Sverigedemokraterna borde börja tänka i andra banor.
Det är nog som omslagsbilden vill symbolisera – Sverigedemokraterna står i ekonomiska sammanhang inte med båda fötterna på jorden.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Budget 2024: Förslaget från M+L
Moderaterna och Liberalerna (M+L) har i vanlig ordning lagt ett eget budgetförslag. I år, liksom förra året, har de fått klara sig utan Kristdemokraterna. Det kanske i och för sig inte är någon förlust, i varje fall inte i moderaternas och liberalernas egna ögon.
Budgetförslaget från M+L är tänkt att vara ett i stort sett fullödigt alternativ till de styrandes förslag. På det sättet skiljer det sig från de andra oppositionspartiernas förslag som är mer att betrakta som ändringar och tillägg till de styrandes budgetförslag. Samtidigt innehåller M+L-förslaget en hel del synpunkter på annat än själva budgeten.
M+L vill se en annan budgetprocess. Det går att hålla med om flera av synpunkterna, som t ex att kommunfullmäktige (KF) ska fastställa inriktningsmål och även andra mål innan fördelningen av pengar sker. Det är även lätt att hålla med om påpekandet att det är svårt, eller omöjligt, att i de styrandes förslag se vad som är fakta och planeringsförutsättningar och vad som är politik. Men som jag ser det är det nog en diskussion som hör hemma någon annanstans än i ett skarpt budgetförslag.
I budgetförslaget föreslår M+L följande prioriterade områden:
”boende, utbildning och arbete”
Och utifrån “denna fokusering” (uttrycket taget från förslaget) vill partierna se andra inriktningsmål för kommunen. Det handlar t ex om “möjligheter till eget boende”, den upplevda tryggheten ska öka, enklare att etablera företag och “andelen i egen försörjning ska öka”. Dessutom två ganska tunga och ambitiösa mål på skolans område:
“Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt.”- “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
M+L fortsätter att i förslaget beskriva hur de vill att Vänersborg ska förbättras. Man får känslan av ett valprogram mer än ett budgetförslag. Det är lätt att beskriva en idealbild utan att ta hänsyn till hur bilden ska förverkligas…
Vem håller t ex inte med om “bättre skola och barnomsorg”, “de äldre ska ha trygghet”, “enklare och lättare att få bygglov”, “levande landsbygd”, bättre underhåll av gator och GC-vägar, “tryggheten i Vänersborg ska öka”, “brottsligheten ska minska”, “ren och fin stad”, “förbättra integrationen”, “tidiga insatser i förskola och på lågstadiet”, “kunskapsresultaten måste öka”, på 
gymnasiet “alla elever ska få möjlighet att förverkliga sina mål och drömmar” och så vidare?
Det är alltså ett ambitiöst förslag från M+L, särskilt om man räknar textmängden och antalet sidor som förslaget är skrivet på, 11 sidor. Det är mindre ambitiöst om man ser till hur mycket pengar M+L delar ut till verksamheterna. Och här ser vi naturligtvis direkt en motsättning mellan den idealbild av Vänersborg som målas upp och de pengar som M+L vill satsa för att förverkliga den.
Fast Henrik Harlitz (M) gjorde ingen hemlighet i kommunstyrelsen (KS) förra onsdagen av att budgetförslaget hade en, vad han betecknade som, “säkerhetsmarginal” på -1%. Moderater och Liberaler ser nämligen betydligt mörkare på framtiden än alla de andra partierna skulle jag vilja påstå. Å andra sidan känner de väl sin regering och sina riksdagsmän bättre…
De räknar med att lågkonjunkturen kan bli både djupare och längre än vad t ex Socialdemokraterna och de andra styrande partierna räknar med. De vill helt enkelt strama åt budgeten för att förbereda sig för ännu sämre tider, även efter 2024.
Är man politiker i M+L är inkomstförstärkningar inget alternativ att ta i beaktande:
“att höja skatten ytterligare i Vänersborg är inte rimligt.”
“höja skatten ytterligare”, “ytterligare”… Då tänker sannolikt flera kommuninvånare att skatten mer eller mindre nyligen har höjts. Men så är inte fallet. Det var länge sedan kommunalskatten höjdes, närmare bestämt 2005. Då höjdes skatten med 50 öre. För övrigt var Lars-Göran Ljunggren (S) vid den tiden kommunstyrelsens ordförande.
Istället levererar de två borgerliga partierna, ursäkta uttrycket, “klyschan”:
“Vi behöver istället hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”
Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. M+L kommer inte heller med några förslag på effektiviseringsåtgärder. Det blir som vanligt en traditionell och till intet förpliktigande formulering:
“Vi anser också att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter”
Och för att undvika eventuell kritik garderar partierna sig med:
“kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand.”
Det är som att äta kakan och ändå ha den kvar…
Eftersom skola, vård och omsorg tillhör kärnverksamheterna och är de i särklass mest kostnadskrävande uppgifterna för kommunen kan man undra vad M+L tänker sig att kommunen ska vara försiktig med…
När vi kommer till anslagsfördelningen i Moderaternas och Liberalernas budgetförslag så sker inga satsningar och inte heller några ekonomiska prioriteringar. Det “effektiviseras”, dvs skärs ner, över hela linjen. M+L tar fram den ökända “osthyveln”. Det står emellertid inget tydligt om nedskärningar, M+L talar istället om hur mycket de vill lägga på de olika nämnderna. Det är måhända ett pedagogiskt grepp, men förslaget blir mycket oklart.
Igår beskrev jag de styrande partiernas budgetförslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Om man jämför hur mycket de styrande partierna vill lägga på de olika nämnderna med motsvarande i förslaget från M+L så framgår “effektiviseringarna” med all önskvärd tydlighet:
- Kommunstyrelsen: -2,7 milj kr
- Barn- och utbildningsnämnden: -9,7 milj kr
- Kultur- och fritidsnämnden: -3,1 milj kr
- Samhällsbyggnadsnämnden: -0,9 milj kr
- Socialnämnden: -11,4 milj kr
M+L vill alltså tilldela nämnderna totalt 28,2 milj kr mindre än de styrande partierna.
Det är svårt att se hur Moderaternas och Liberalernas fina skrivningar om mål och prioriteringar ska kunna förverkligas genom att minska personalen med nästan 30 miljoner kronor…
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Budget 2024: De styrandes förslag
Den 21 juni infaller sommarsolståndet. Då, under årets längsta dag, passar Vänersborgs kommunfullmäktige på att diskutera och besluta om årets absolut viktigaste fråga. Det handlar naturligtvis om budgeten för 2024. Den gömmer sig under rubriken “Mål- och resursplan 2024-2026”.
År 2024 blir ett tufft år, inte bara för hushållen vars reala inkomster kommer att minska, utan även för kommunen. Prognoserna pekar på lågkonjunktur. Arbetslösheten förväntas öka medan den höga inflationen gräver stora hål i allas plånböcker. Kostnadsökningen har varit stor, särskilt på byggnadsmaterial och livsmedel, och de höga priserna blir bestående. Räntorna stiger och därmed ökar kapitalkostnaderna, särskilt i en kommun som Vänersborg som har betydande investeringar. Den nya regeringen minskar också statsbidragen till kommunerna. Den svenska kronan är dessutom svag gentemot andra valutor och det gör att importerade varor blir dyrare. Och sedan har vi naturligtvis det internationella läget som utgör en stor osäkerhetsfaktor.
Befolkningen blir allt äldre. En minskande andel invånare i arbetsför ålder ska finansiera de äldres behov. I Vänersborg ökar de äldsta, grupperna över 80 år, med 910 personer fram till år 2032. Något som ytterligare kan försvåra det ekonomiska läget nästa år är om inte nämnderna lyckas hålla budget i år, 2023. Då tar de så att säga med sig underskottet till nästa år. Och då är det framför allt socialnämnden som drar blickarna till sig…
Under kommunstyrelsens (KS) sammanträde förra onsdagen, den 7 juni, presenterade alla partier sina budgetförslag. Det var fem förslag – från de styrande, den borgerliga oppositionen, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Kommunfullmäktige ska anta ett av de fem.
De styrande partiernas förslag, dvs förslaget från S+C+KD+MP, har varit känt länge, även om det inte har varit offentligt. Det fick majoritet i KS förra veckan (se “Sammandrag KS (7/6)”) och gäller därför som huvudförslag under fullmäktiges behandling.
Det är ett stramt och återhållsamt budgetförslag. Det innehåller inga påslag eller tillskott till nämndernas verksamheter jämfört med årets budgetanslag. Man måste emellertid komma ihåg att centralt i den gemensamma kommunkassan har det gjorts en del ”förflyttningar” av stora pengar som kommer nämnderna tillgodo.
Alla nämnder har fått en inflationskompensation på 1,7%. Lönehöjningarna betalas centralt, internräntan justeras upp till 2,5% och personalomkostnadspålägget har höjts till 45,7%. Nämnderna har även fått kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr. Det är en stor kostnad för kommunen.
Det finns emellertid några enstaka poster där anslagen ökar, i varje fall om de styrande partierna får som de vill. Till Leva-projektet avsätts 50.000 kr, Grön tillväxt Fyrbodal får 200.000 kr och Tillgänglighetsdatabas 180.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden får 50.000 kr för konstnärlig gestaltning och revisionen 100.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden (Gatuenheten) tillförs 500.000 kr för utökat beläggningsunderhåll. Socialnämnden får drygt 10 milj i extra statsbidrag till äldreomsorgen år 2024. Det sistnämnda är alltså statliga pengar. Valnämnden erhåller ett tillfälligt anslag på 1,5 milj kr, eftersom det är val till EU-parlamentet nästa år.
Det finns också en post i kommunstyrelsens förfogandeanslag där socialnämnden och eventuellt barn- och utbildningsnämnden kan få lite tillskott. 3 milj kr avsätts till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Insatserna ska vara kopplade till kommunens inriktningsmål – målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.
Ja, egentligen är detta det framlagda budgetförslaget från de styrande partierna i Vänersborg. Det är i stort sett dessa pengar som kommunen har, och de delas ut. Resultatet för 2024, alltså det som beräknas bli kvar i kassan, beräknas till +1 milj kr…
De styrande partiernas budgetförslag innebär stora utmaningar för nämnderna. Kostnadsutvecklingen och förändringar i statsbidragen ställer till det, men så gör till viss del även behoven av ökad IT-säkerhet. Invånarnas behov ökar också. Det handlar om barn och elever, äldre och sjuka. Kommunen kan därför förvänta sig nedskärningar och besparingar nästa år. Jag har i tidigare bloggar redogjort för de åtgärder som nämnderna har beskrivit för att nå en budget i balans 2024. Det är ingen rolig läsning. (Se “Budget 2024: Eländes elände (1)” och “Budget 2024: Eländes elände (2)”.)
De styrande partierna är medvetna om konsekvenserna, men betonar vikten av att:
“konsekvenser utreds och analyseras ordentligt ihop med samtliga berörda nämnder innan dessa verkställs.”
Jag är inte riktigt säker på vad de styrande menar med denna skrivning. Det skulle kunna tolkas som att nämnderna inte ska sätta igång med nedskärningar 
och besparingar utan ytterligare utredningar och analyser. Men vem som först ska sätta “stopp” för nämndernas besparingar och sedan ge “grönt ljus” för att sätta igång dem framgår inte. Jag vet inte vem formuleringen “ihop med samtliga berörda nämnder” syftar på. Och hur ett sådant ärende rent formellt ska sättas igång och processas vet jag inte heller. På ett eller annat sätt har väl kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en nyckelroll. Men om inte Augustsson gör något, vem ska då se till att något blir gjort? Och vilken kan de andra partiernas roll vara?
Det är viktigt att påpeka att besparingar i de stora, ekonomiskt tunga nämnderna, dvs social- och barn- och utbildningsnämnden, med nödvändighet innebär personalminskningar. Och de måste planeras i god tid i förväg. Det måste tittas på bemanning, scheman, arbetstider, konsekvenser osv innan det går att eventuellt minska på personalen… Sedan finns det ju uppsägningstider…
De styrande partierna skriver vidare i sitt förslag:
“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”
Delårsrapporten för augusti kommer i september. Den innehåller en prognos för 2023 som då bör vara betydligt bättre och säkrare än de prognoser vi har nu. Resultatet för 2023 betyder ju, som sagt, mycket för 2024.
Nu är prognosen för 2023 att resultatet ska bli +7 milj kr. Det finns farhågor för att framför allt socialnämnden inte ska kunna nå en budget i balans. Det är för övrigt ganska förståeligt. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.) Dystra siare och sierskor pratar om ett eventuellt underskott på upp mot 30 milj kr…
Det kan nämnas att i september avslöjar även regering och alla partier i riksdagen hur de tänker med statsbudgeten. Då kan kommunerna få reda på om statsbidragen till kommunerna kommer att höjas.
Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i något som kallas Resultatutjämningsreserven (RUR). Dessa miljoner kan användas för att täcka underskott i resultatet. Vänsterpartiet har tidigare pratat om att ta några miljoner av den i anspråk vid något tillfälle. Vi har även lyft frågan att avsätta mer till den nu under pandemiåren, då statsbidragen sköljde över kommunen – och kommunen gjorde ett överskott på över en halv miljard kronor 2020-2022.
De styrande partierna öppnar möjligheten att använda RUR för att betala ett underskott. Det tycker jag är bra. Det ökar möjligheterna att på sätt och vis bedriva en ekonomisk konjunkturpolitik även i kommunen.
Jag vet inte om det är tänkt att RUR ska betala uteblivna besparingsåtgärder i nämnderna, dvs undvika personalminskningar. Om det vore tänkt så, så borde det stå med i budgetförslaget – kan man tycka. Men det gör det inte.
De styrande partierna flaggar även för att en skattehöjning kan bli aktuell om inte budgeten går ihop. Det är en nyhet att Socialdemokrater med stöd av de borgerliga partierna Centerpartiet och Kristdemokraterna kan tänka sig att höja kommunalskatten. Men ibland kan det vara så att nöden inte har någon lag.
Med hjälp av RUR och en eventuell skattehöjning vill de styrande partierna alltså undvika ett underskott i kommunens resultat år 2024. Det stora frågetecknet och svagheten, som jag ser det, är att budgetförslaget inte ger något svar på om nämnderna ska spara och skära ner på sina verksamheter, dvs att minska på personalen. Eller inte.
Verkligheten har faktiskt bara två alternativ – endera håller nämnderna budget vilket innebär stora personalminskningar. Eller också behåller de personalen, och då blir det underskott i kommunens budget.
De styrande partierna måste kunna vara tydliga och ge nämnderna och förvaltningarna besked på den här punkten. Det måste man kunna begära av de som styr.
Om jag får tid, och lust, så tänker jag redovisa även de andra fyra budgetförslagen.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer