Arkiv
Budget 2024: Eländes elände (2)
För att travestera Avner när han ropade till Joav i 2:a Samuelsboken (2:26):
“Skall slaktandet av välfärden aldrig ta slut? Förstår ni inte vilket elände det leder till?”
Det kanske kunde vara invånarna i Sverige, eller Vänersborg, som desperat ropar till sina politiker. Eller ett antal kommunalråd i Dalarna till regeringen… (Se dagens inlägg på Vänsterpartiets hemsida – “Frågor till kommunalråden i Vänersborg”.)
Inflationen stiger, räntorna höjs och kostnaderna för välfärden ökar i landet. De som drabbas hårdast av besparingar och nedskärningar i kommunernas verksamhet är som vanligt de som redan har det sämst. Det är de som är arbetslösa, som har lägst inkomst, studerande, barn, unga, äldre och sjuka. Det är inte Stefan Persson, som i januari 2022 hade en förmögenhet på 172 miljarder eller syskonen Jörn, Finn och Kirsten Rausing som vardera var goda för 121 miljarder som drabbas. Eller Melker Schörling… Eller… De har sitt på det torra. Och de behöver inte heller oroa sig för sina släktingar. Förmögenhetsskatten är ju avskaffad, precis som arvsskatten och gåvoskatten…
Det ser däremot eländigt ut för Vänersborgs kommuns nämnder nästa år. Igår skrev jag om några av nämnderna (se ”Budget 2024: Eländes elände (1)”), idag handlar det om kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden
Kommunstyrelsen har tilldelat kultur- och fritidsnämnden (KFN) en budgetram på 133.740 tkr för 2024, drygt 133 milj kr alltså. Det innebär, menar politikerna i nämnden, att det fattas 4 milj kr för att täcka verksamheternas behov.
KFN ska överta skolornas idrottshallar från barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då behöver det tillsättas en arbetsledartjänst. Nämnden får dessutom en ökad hyra när den tar över Frigghallen från BUN, 900.000 kr. Det följer nämligen inte med några pengar… Dessutom höjs hyror och elkostnaderna ökar. Nämnden ser inte att det är möjligt att öka intäkterna, för t ex uthyrning av anläggningarna, motsvarande de ökade kostnaderna. Kommunens föreningar har inte heller några pengar…
Kultur- och fritidsnämnden ska alltså spara 4 milj kr 2024. Det ska ske menar nämnden genom att avveckla Hallevibadet. Det skulle innebära en besparing på 1,8 milj kr. (Läs mer om Hallevi på bloggen “Hallevibadet”.) Nämnden tvingas också minska antalet musiklärartjänster på musik- och kulturskolan med 2,5 tjänster, en besparing på 1,5 milj.
Kommunfullmäktige har beslutat att kultur- och fritidsnämnden ska ta över ansvaret för barn- och utbildningsnämndens idrottshallar. Det vill egentligen inte KFN utan vill att beslutet tas upp för ny diskussion. Om beslutet upphävs skulle det spara 1,6 milj kr för nämnden.
Kultur- och fritidsnämnden är ur budgetsynpunkt en liten nämnd. Det är bara biblioteksverksamheten som är lagstadgad. Nämnden betyder dock mycket för kommunens attraktionskraft och den bidrar till att stärka kommunens varumärke. Jag vet att nämndens verksamhet är särskilt viktig för integration och social gemenskap i Vänersborg.
Samhällsbyggnadsnämnden
Den tredje största nämnden i kommunen, efter socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, är samhällsbyggnadsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att, så att säga, “bygga samhället”. Det innebär att vägar, gator, broar, renhållning, parker, vatten och avlopp osv ingår i nämndens verksamhet. Nämnden levererar också måltider för skolor och äldreboenden. Den äger kommunens fastigheter, även idrottsanläggningarna och skolornas idrottshallar. Den står för underhåll och hyr ut lokalerna till kommunens verksamheter. (Det är lite komplicerat med skolornas idrottshallar… Samhällsbyggnadsnämnden äger hallarna, hyr ut dem till kultur- och fritidsnämnden som i sin tur hyr ut idrottshallarna till barn och utbildning.)
Enligt kommunstyrelsens anvisningar för budget 2024 tilldelas samhällsbyggnadsnämnden 90.949 tkr. Nämnden får också in en hel del intäkter. Stora delar av nämndens verksamhet finansieras nämligen av avgifter (taxor) från 
kommuninvånarna, hyror från andra nämnder i kommunen liksom försäljning av tjänster t ex skolmåltider. Det betyder att nämnden också kan höja avgifter och hyror mm när kostnaderna ökar. Det är emellertid viktigt att ha i minnet att intäkterna från taxorna inte får överskrida självkostnaden. Taxorna kan inte heller höjas för att täcka andra utgifter. Nämnden föreslår bland annat att kommunfullmäktige ska höja brukningsavgiften för VA med 20% (exkl moms) och anläggningsavgiften med 5 % (exkl moms) inför 2024. Kommunen måste verkställa nya lagkrav om förändrad avfallshantering. Det innebär att renhållningsverksamheten behöver öka intäkterna med 4,5%. Även på detta område kommer taxor att höjas.
Nämnden ser med oro på att tomtförsäljningen minskar nu och troligen de kommande åren. Intäkterna från tomtförsäljningarna brukar vara värdefulla tillskott i kassan och har bland annat gått till saneringar av mark.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsanslaget för fastighetsunderhåll med 8 milj kr från och med 2024. Nämnden vill även ha en tillfällig utökning av anslaget med 0,5 milj kr för att exploatera Sanden Södra, dvs Lilla Vassbotten.
Nämnden befarar att den tajta budgeten som kommunstyrelsen har föreslagit innebär att fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter får stå tillbaka. Underhållsskulden ökar och det har väl inte undgått kommuninvånarna vad konsekvenserna av bristande underhåll kan leda till.
Ett annat orosmoln är kostenhetens underskott. Det är inte bara prisökningarna på livsmedel, som har varit mycket stora. Det nya Odenköket vid Torpaskolan tycks också ha blivit dyrare än beräknat. Kostenheten förväntas göra stora underskott även under 2024.
Det utreds hur måltidsproduktionen ska kunna ändras och effektiviseras, det lagas ju mat även på andra platser i kommunen, t ex i Brålanda och på Dalboskolan. Det kommer sannolikt att bli en del förslag på omflyttning och neddragning av personal. Kanske kommer samhällsbyggnadsnämnden också att tvingas stänga restaurang Solrosen i Brålanda. Det blir också, med all säkerhet, mindre variation på menyn, mindre andel ekologiska respektive närproducerade livsmedel.
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar slutligen för kommunens investeringar. Den har ett särskilt och stort ansvar när investeringsplanen upprättas för kommunens alla investeringar. Investeringsplanen är treårig och är en särskild del av mål- och resursplanen (MRP). Det går att läsa om kommunens investeringsplaner i en särskild blogg – se “Budget 2024 och investeringar…”.
De nämnder som är kvar tas upp i en kommande blogg.
Budget 2024: Eländes elände (1)
Jag har läst alla nämndernas MRP-förslag inför år 2024. De kan laddas ner från kommunens hemsida. Förslagen finns i respektive nämnds “kallelse och beslutsunderlag” till aprilmötet. (Undantaget är Överförmyndarnämnden.)
I en tidigare blogg beskrev jag kommunens investeringsbehov de närmaste tre åren. (Se “Budget 2024 och investeringar…”.) I denna blogg tänkte jag börja beskriva nämndernas förslag till åtgärder för att hålla sig inom de av kommunstyrelsen beslutade anvisningarna.
Det saknas pengar i kommunsverige. Så även i Vänersborg. Det finns långt ifrån de pengar som verksamheterna har behov av. Ja, ska sanningen fram så är det mycket osäkert om det finns några pengar överhuvudtaget att tilldela nämnderna utöver de budgetramar som KS har beslutat om. (Budgetanvisningarna gav faktiskt ett underskott i kommunens resultat.) Och det är inte huvudsakligen kommunens fel, även om gamla beslut fortfarande “tickar” pengar, t ex Arena Vänersborg.
Kommunen kan naturligtvis påverka sina inkomster, framför allt skatten. Det har dock inte, vad jag vet, diskuterats seriöst i något parti, i varje fall inte än. Moderater, liberaler, kristdemokrater, sverigedemokrater och medborgarpartister har av tradition varit mot skattehöjningar. Även socialdemokrater har gjort tummen ner när Vänsterpartiet vid något tillfälle under 2010-talet förde höjningar på tal.
Det är inte realistiskt, tror jag, att höja skatten i det ekonomiska läge som många barnfamiljer och hushåll befinner sig i just nu. Dessutom kommer ju en del taxor, som t ex VA, att höjas. Taxorna är emellertid inte någon inkomst i traditionell mening för kommunen. VA-taxan ska t ex bara täcka de kostnader som VA-systemet har i kommunen. Kommunen får inte göra “vinst” på taxorna.
Det är inte bara kommunens kostnader som ökar på grund av inflationen och räntehöjningarna. Statsbidragen minskar i omfattning och en del nya lagar har tillkommit som staten inte kompenserar kommunerna för helt och hållet. Eller 
rättare sagt, bara en alltför liten del. För t ex barn- och utbildningsnämnden (BUN) handlar det om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Det är nya ålägganden som beräknas öka kostnaden för BUN med 4,5 milj.
Utökade krav och påbud på kommunerna med medföljande ökade kostnader borde staten finansiera helt och hållet. Det är ju inte kommunerna som har bestämt dessa utökningar av verksamheten.
Det är egentligen läge för medborgarna att ta sig en ordentlig funderare över hur de röstade i valet till riksdagen i höstas.
Och… Sverige är ett rikt land och staten har pengar till att öka statsbidragen till kommunerna för att upprätthålla välfärden – en välfärd som huvudsakligen kommuner (och regioner) ansvarar för att tillhandahålla för sina invånare.
Andreas Cervenka skrev i Aftonbladet häromdagen (se “”Krispolitikens” vinnare: Höginkomsttagarna”):
“Inflationen har också en rad andra automatiska effekter som är lätta att missa.
En är att olika bidrag automatiskt räknas upp med inflationen, det gäller till exempel försörjningsstöd och garantipension. 
Inflationen påverkar också skatter, inte minst den statliga inkomstskatten.
Eftersom det så kallade prisbasbeloppet räknats upp har gränsen höjts för när den statliga skatten börjar tas ut, om inte reglerna ändras.
En person som tjänar över 60 000 kronor får i år 1 417 kronor i lägre skatt varje månad.
Av regeringens budget framgår att statens intäkter från statlig inkomstskatt väntas minska med 10,5 miljarder eller 18 procent mellan 2022 och 2024.”
Uppräkningen av försörjningsstöd och pensioner ger kommunerna stora kostnadsökningar, vilket staten inte alls ger kommunerna kompensation för. Istället, som Cervenka skriver, så går i praktiken 10 miljarder mer av statens pengar till de hushåll som tjänar mer än 60.000 kr… Omfördelningen av inkomster i Sverige, där pengar går från de ”fattiga” till de “rika”, fortsätter på samma väg som den gjort i ett antal år.
Det skulle behövas 20-30 miljarder till landets kommuner…
Så här ser nämndernas situation ut nästa år i Vänersborg.
Socialnämnden
Socialnämnden är kommunens största nämnd. I budgetanvisningarna fastställdes kommunstyrelsen socialnämndens budgetram 2024 till 1.130.455.000 kr, dvs över en miljard kronor.
Socialförvaltningens behov inför 2024 är sammanlagt ytterligare 52,1 milj kr. Behoven fördelar sig på följande sätt:
- Individ och familjeomsorg 12 milj kr – försörjningsstöd
- Individ och familjeomsorg 26 milj kr – placeringar barn och unga
- Individ och familjeomsorg 2 milj kr – personalförstärkningar
- Personligt stöd och omsorg 9 milj kr – externt köpta platser LSS/SoL vuxna
- Arbete, sysselsättning och integration 3,1 milj kr – daglig verksamhet LSS
I bloggen “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor” beskrev jag faktiskt även de stora besparingar och nedskärningar som socialnämnden beslutade om:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
I samma blogg återgavs också Vänsterpartiets reservation mot budgetförslaget och även Kommunals “Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026”. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.)
Det kan till sist tilläggas att samhällsbyggnadsnämndens funderingar och planer på att ställa om Odenköket till att producera och leverera måltider till Säbo i Brålanda och Frändefors kan påverka socialnämndens budget ytterligare. Det kan uppkomma ännu fler kostnader…
Även barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut om att avveckla Lanternan, dvs kommunens förskola på obekväm arbetstid, kan påverka socialnämnden. Möjligheten att ha sina barn på Lanternan är för många familjer en förutsättning för att kunna jobba kvällar, nätter och helger i t ex äldreomsorgen. Det kan ju faktiskt också innebära arbetslöshet och hänvisning till försörjningsstöd om barntillsynen på obekväma arbetstider upphör…
Barn- och utbildningsnämnden
BUN:s budgetförslag har jag beskrivit i två bloggar. I “Imorgon BUN: Budget mm” beskrev jag förvaltningens förslag och i ”BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan” den ändring i förslaget som politikerna beslutade. Det handlade om Rösebo skola.
De andra nämnderna tas upp i kommande bloggar – se ”Budget 2024: Eländes elände (2)”.
PS. Rubriken är inspirerad av en monolog av Povel Ramel, “Det stora eländet”.
Budget 2024 och investeringar…
Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har oftast gått på förvaltningarnas linje. Dock inte alltid. Barn- och utbildningsnämnden lyfte t ex bort nedläggningen av Rösebo skola från besparingsförslagen..
Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt.
Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.
De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)
Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också alla de andra partierna lägga sina förslag.
Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De får som sagt träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.
Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för en blogg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt, som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på kommunens anslagstavla i kallelser och protokoll från respektive nämnds sammanträde i april.
Den 7 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir nästan alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2024 (MRP 2024-2026) två veckor senare, den 21 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella besparingar kommunen vidtar och vilka nedläggningar av verksamheter som möjligtvis behöver vidtas.
Läget inför 2024 ser mörkt ut.
Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Denna gång är det dock inte kommunens egen förskyllan att det ser mörkt ut, i varje fall inte enbart. Det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering. Fast det är klart, med lite framförhållning kanske utgångsläget för Vänersborgs kommun hade varit ljusare.
Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Men i denna blogg tänkte jag inte göra det. Jag tänkte “bara” redogöra för alla de investeringar som pågår just nu och som kommunen planerar att genomföra under den närmaste planperioden, 2024-2026.
Investeringar
Kommunen står inför en mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter och VA, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning men även för sociala insatser som särskilda boenden. Ytterligare andra har att göra med en växande befolkning och, kanske framför allt, fler barn och ungdomar samt äldre. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar för investeringarna via hyrorna.)
När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott eller också lånar den upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Lån som redan har tagits har en lägre ränta än de som tas nu eller senare under perioden. Just nu får nog kommunen räkna med att betala en ränta på 3%.
Här redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2026. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här.) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar. (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)
Pågående investeringar
- Holmängens avloppsreningsverk, 158 mnkr
- Skräcklans vattenverk, 255 mnkr
- Rörviks vattenverk, 91 mnkr
- Dalbobron, 50 mnkr
- Öxnered/Skaven etapp 2, 55 mnkr
- Holmängens skola 280 mnkr
2024
- Utökning av förskoleplatser Onsjö, 12,5 mnkr
- Arenataket, 20,8 mnkr
2024-2026
- Skredsäkring och förstärkning av Vargöns hamn 2023-2025, 32 mnkr (mestadels statliga pengar)
- Investering i B-huset, Sportcentrum, 62 mnkr
- Ledningsnätet (ledningar vatten och avlopp mm), 60 mnkr
- Avfallshantering 70 mnkr (nya sopkärl, sopbilar mm)
- Nytt industriområde i Grunnebo med 5,0 mnkr
- Sanden, Södra 245,8 mnkr (inkl P-hus, 115 mnkr. Inom en 10-årsperiod beräknas projektet till totalt ca 442 mnkr)
- Lågreservoar Brålanda 2024-2025, 11,5 mnkr
- Brättevägen 2025-2026, 35 mnkr (väg Onsjö-Öxnered)
- Fritidsgård 2026, 28 mnkr
- Brätte ishall 2026, 8 mnkr (ishockey)
- GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered 2024-2026, 27 mnkr
- Utökning av förskoleplatser Brålanda 2026, 37 mnkr
- Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar 2026, 45 mnkr
Till dessa investeringar kommer troligtvis också investeringar i följande objekt. De är emellertid inte beslutade än.
- Nya lokaler Räddningstjänsten (“brandstation”), 95 mnkr
- Nytt badhus, 230-330 mnkr
Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller?
Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor
I måndags hade socialnämnden sammanträde. Precis som barn- och utbildningsnämnden (BUN) diskuterade socialnämnden budgeten inför 2024 utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att det saknades 52,1 miljoner för att behålla verksamheten så som den är uppbyggd idag. Socialnämnden står därför inför stora besparingar och nedskärningar, långt större än BUN.
Det här blev nämndens beslut:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
Det betyder besparingar på sammanlagt 28,1 milj kr… Dessutom har socialförvaltningen som en akut åtgärd infört anställningsstopp.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i nämnden Ida Hildingsson reserverade sig mot ovanstående beslut tillsammans med Johan Olsson (V), som är ersättare.
Till skillnad från BUN:s ordförande Christin Slättmyr (S) godkänner inte socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) längre protokollsanteckningar. (”längre” i betydelsen ”omfång, antal ord” alltså. Förtydligat och tillagt kl 13.58.) Då får ledamöterna delta i besluten och reservera sig istället. Det gjorde Hildingsson. Ida Hildingsson skrev en förklarande och resonerande redogörelse som hon skickade med i den fortsatta budgetprocessen.
Jag återger Vänsterpartiets reservationen i sin helhet här nedan. (Reservationen kan också laddas ner här.)
Efter Hildingssons reservation publicerar jag också Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen. Kommunal förklarar sig oenigt till socialförvaltningens förslag. (Kommunals yttrande kan du ladda ner här.)
===
Reservation från Vänsterpartiet
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 52 100 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, dvs att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023 med 8,6%, allt fler uppdrag blir lagstadgade. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. De föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Samtidigt råder det osäkerhet kring de riktade statsbidragen.
Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut. Frågan bör samtidigt lyftas hur resurser eventuellt kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Detta uttrycker även de fackliga företrädarna, utifrån konsekvensbeskrivningen i bilagan till MRP, att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
De besparingsåtgärder som innebär att rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö vore att ta steg flera år bakåt i tiden och vore dessutom förödande för jämställdheten. Intensivt arbete har pågått för att införa heltid som norm, ta bort delade turer, hållbara scheman samt ökad grundbemanning och resurspass inom vissa verksamheter. De föreslagna åtgärderna att pausa detta arbete samt öka arbetstidsmåttet innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer.
Att föreslå dessa åtgärder då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning från 15% till 21.3% och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt.
Något att lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter.
Den andra delen gäller försörjningsstödskostnader som är förknippat med arbetsmarknadspolitk, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Det är kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2024-2026 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens.
Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske avseende kostnader för utbetalt försörjningsstöd, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del. Riksnormen höjdes inför 2023 med 8.6% i jämförelse med tidigare års höjningar på ca 2%. Troligtvis är det fler höjningar att vänta utifrån inflation och konjunktur och arbetsförmedlingens senaste prognos pekar på att arbetslösheten beräknas öka 2023 och första halvåret 2024 för att sedan stabiliseras. Vilket betyder att den kommer att ligga kvar på en högre nivå än vad den är i dagsläget.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson och Johan Olsson
Vänsterpartiet
===
Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026
Heltid som norm är en överenskommelse mellan SKR och kommunal, det är ett avtal som är avsedd att verka för jämställda löner och god arbetsmiljö.
Att sänka veckoarbetstiden ser vi inte som en möjlig åtgärd då vi har avstått löneutrymme för att uppnå detta.
Dessa två förslag av åtgärd går tvärt emot Vänersborgs kommuns vision, som ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Dom föreslagna åtgärderna inom ASI kommer att innebära försämringar av personalens arbetsmiljö på grund av högre arbetsbelastning.
Den föreslagna förändringen inom PSO kan innebära en oro, stress och risk för ökade sjukskrivningar bland personal.
Arbetsmiljölagen Kapitel 1-Lagens ändamål och tillämpningsområde:
1§ Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
AFS 2015:4 OSA
1§ Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i miljön.
Utifrån ovanstående anser inte kommunal att de förslag till åtgärder som socialförvaltningen föreslår, kommer Vänersborgs kommun inte att kunna bedriva en säker arbetsmiljö
Kommunal är därför oeniga till socialförvaltningens förslag om åtgärder för att få budget i balans. Kommunal ställer sig bakom arbetsgivarens syn på konsekvensbeskrivningen i bilaga i MRP till socialnämnden.
Kommunal yrkar att kommunen ser över och omfördelar den totala budgeten mellan nämnderna så att budgeten fördelas efter behov.
Christina Jansson, Huvudskyddsombud Särskilda boenden/Vård stöd och utredning.
Stefan Hansson, Huvudskyddsombud Personligt stöd och omsorg
BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan
Det blev som förväntat ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Sammanträdet avslutades dessutom med en utbildning om BUN:s tillsynsuppdrag, med ägar- och ledningsprövning, och Barnkonventionen.
Kl 16.35 slog ordförande Christin Slättmyr (S) klubban i bordet och ledamöter och ersättare kunde ta ett djupt andetag och påbörja färden hemåt. Nämndens 1:e vice ordförande fick träda in som ordförande eftersom ordinarie ordförande Bo Carlsson (C) blivit sjuk. Ordförande Slättmyr svingade klubban med den äran, men nämnden fick under mötet klara sig utan anekdoter från en lantbrukares vardag. Dessutom var förvaltningschef Sofia Bråberg frånvarande och förvaltningens administrativa chef Susann Berg fick hoppa in som tf förvaltningschef.
I denna blogg ska jag bara redogöra för de två viktigaste ärendena, budget 2024 med Rösebo skola och Norra skolan.
Norra skolan
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
Det blev en del diskussion om Norra skolan. På ena sidan stod de styrande partierna, anförda av Christin Slättmyr (S) och Elisabeth Johansson (KD). De ville att hyreskontraktet av Norra skolan, “fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, skulle sägas upp idag, dvs till 1 augusti 2024 då Holmängens skola står klar för inflyttning. Med andra ord, Norra skolan skulle stängas, läggas ner som skola. Om utredningen utifrån Henrik Jostens/Henrik Harlitz respektive Kärvlings motioner senare visade att det skulle bedrivas någon form av förskole- och/eller skolverksamhet på Norra så skulle ett nytt beslut fattas. (Det går att ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
På andra sidan hittade vi den samlade oppositionen. Gunnar Henriksson (L) yrkade på återremiss och lämnade följande motivering:
“I väntan på verkställighet av de av fullmäktige bifallna motionerna i december 22 rörande Norra Skolans framtida användning och där en eventuell användning av skolan ur ett BUN perspektiv bör utredas ytterligare, yrkar vi på en återremiss.”
Hela oppositionen stod bakom Henrikssons yrkande.
Debatten som följde var stundtals “engagerad”. Slättmyr menade t ex att oppositionens förslag innebar att det blev mindre resurser till barn i behov av stöd. Det tyckte jag var ett fult sätt att resonera. För övrigt gällde tydligen inte samma argument Rösebo skola… Slättmyr talade också om “flytt av elever”, inte nedläggning av skolan. Det tyckte jag var en lek med ord.
Själv försökte jag beskriva historien om Norra skolan. T ex att jag redan i samband med beslutet om att bygga Holmängens skola ville att nämnden skulle fatta beslut om Norra skolans framtid. Det hände inte. Det skulle liksom ordna sig, utredningarna skulle göras och beslut skulle fattas senare, liksom renovering av skolan. Det fanns till och med pengar avsatta för renovering av Norra skolan för några år sedan, men de flyttades med ett klubbslag till Idrottsgatan för att behoven var akutare där. Och Norra skolans renovering sköts fram. …och sedan försvann liksom Norra skolan ur diskussionen… Det vittnade bland annat Tor Wendel (M) om.
De två motionerna som lämnades in av M respektive V var ett desperat försök att få kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ta tag i frågan och komma till skott. Och motionerna bifölls i december 2022 av kommunfullmäktige. Idag fick vi reda på att utredningen utifrån motionerna inte skulle bli klar förrän våren 2024…
Jaha… Det var som vanligt. Frågan om Norra skolans framtid förhalas, och oppositionen i nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Och vad vi som vill bevara Norra skolan som skola vill spelar ingen roll.
Under tiden fortsätter BUN att hyra privata, dyra lokaler för Vänerparkens förskola (ca 180 elever) – och privata lokaler för förskolan på Dalaborgsparken (80 barn). Och dessutom beslutade kommunstyrelsen nu senast att förvärva “gamla flickskolan” för 5 milj kr, som ska renoveras för över 12 miljoner…
Oppositionen är i majoritet i BUN. Det innebar att ärendet återremitterades. Men det är nog bara tillfälligt. Alla planer fortsätter sannolikt som vanligt…
Det kanske inte är så konstigt att kommuninvånare undrar vad vi politiker håller på med. Det kan jag också undra.
Budget 2024 – Rösebo skola
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Imorgon BUN: Budget mm”.)
Barn- och utbildningsnämnden har fått ett förslag till budget av kommunstyrelsen. Nämndens uppgift är att anpassa sina verksamheter till detta budgetförslag och redovisa konsekvenserna om pengarna ”inte räcker till”. Och eftersom tilldelningen av pengar inte gör det så har förvaltningen tagit fram ett förslag på besparingsåtgärder.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslog en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr).
De styrande partierna, S+C+KD+MP, reviderade förslaget. De ville inte föreslå att Rösebo skola stängdes, det besparingsförslaget lyftes alltså bort. (Hur detta skulle påverka resurserna till elever i behov av stöd förklarades inte och inte heller varför det var skillnad på elever i Rösebo och Norra skolan.) Och eftersom stängningen av Norra skolan inte blev av, utan återremitterades tidigare under sammanträdet, behövde ytterligare 1,7 milj kr sparas. Därför skulle neddragning av personaltätheten öka och uppgå till totalt 7,9 milj.
Hela oppositionen avstod från att delta i beslutet. M+L+SD lämnade en gemensam protokollsanteckning:
”Vi deltar inte i beslutet gällande MRP då vi avser återkomma med ett heltäckande budgetförslag vid kommunfullmäktige i juni.”
Vänsterpartiet lämnade en egen protokollsanteckning. Den avslutades med följande ord:
“Vänsterpartiet ser, läser och förstår förvaltningens sätt att presentera och lösa dilemmat, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom förslagen. Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.”
Det går att ladda ner hela protokollsanteckningen från Vänsterpartiet här.
Nämnden går en “spännande” vår till mötes…
Imorgon BUN: Budget mm
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är inte bara stängningen av Norra skolan som ska diskuteras och beslutas. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det är en del andra ärenden också – kanske inte så många, men viktiga.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Jag hoppar direkt till sammanträdets viktigaste ärende, ärende 8 – “Budget 2024, Mål- och resursplan 2024-2026”. Ja, kanske är ärende 6, stängningen av Norra skolan viktigare, men den skrev jag ju om igår. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
I februari beslutade kommunstyrelsen om de så kallade budgetanvisningarna. De kallas också “budgetramar”.
Budgetanvisningar innebär att varje nämnd i kommunen får en summa pengar i budget för nästa år. Utifrån denna tilldelning ska nämnderna sedan upprätta ett förslag på hur pengarna ska fördelas på och användas i nämndens olika verksamheter. Om pengarna inte räcker till respektive nämnds verksamhet och ambitioner så ska nämnden ifråga ta fram en konsekvensbeskrivning. Där ska konsekvenserna av besparingar och nerdragningar mm beskrivas för kommunstyrelsen.
Hela denna process är ett uppdrag från kommunstyrelsen till nämnderna – och det åligger nämnderna att utföra uppdraget. Och strikt hålla sig inom de budgetanvisningar (”budgetramar”) som kommunstyrelsen har bestämt… Som alla läsare förstår så får nämnder som socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden aldrig eller mycket sällan de ekonomiska medel som de skulle vilja ha för sina verksamheter och med den kvalitet de vill erbjuda kommuninvånarna. Så inte heller denna gång.
Det ska noteras att inga beslut fattas i detta läge. Alla beslut om prioriteringar, neddragningar, besparingar eller satsningar tas inte förrän den 21 juni av kommunfullmäktige. Det är viktigt att komma ihåg det. Det framgår inte alltid av exempelvis TTELA:s artiklar om t ex Hallevi eller av diskussionerna på Facebook.
BUN kommer inte att klara den planerade verksamheten med de medel som kommunstyrelsen föreslår att nämnden ska få för nästa år, 2024. En bidragande orsak är att staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. De beräknas öka kostnaderna för nämnden nästa år med ca 6,9 milj kr. Det handlar om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Samtidigt ökar antalet elever inom grundsärskolan, vilket beräknas öka kostnaden med 4,5 milj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har därför tagit fram fyra, eller kanske rättare sagt fem, förslag på neddragningar i verksamheten. Det är åtgärder som inte, i varje fall inte helt uppenbart, bryter mot Skollagen eller Arbetsmiljölagen. (Eller?)
Barn- och utbildningsförvaltningen vill stänga Norra skolan och flytta de ca 245 eleverna till Holmängens skola. Då sparar nämnden kostnader för hyra på Norra skolan. Förvaltningen föreslår vidare en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr) (se TTELA ”Förslaget: Stäng Rösebo skola”), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr). Med dessa åtgärder sparas 11,4 milj kr.
Det ska alltså noteras att oavsett om politikerna säger ja eller nej till förslaget, som förvaltningen för övrigt lägger fram för att den är “nödd och tvungen”, är det inte förrän kommunfullmäktige beslutar i juni som någon åtgärd blir verklighet. Och därför kommer en majoritet att ställa sig bakom det upprättade förslaget nu på måndag. Tror jag.
Personalorganisationerna protesterar mot de föreslagna neddragningsåtgärderna. I samverkansprotokollet från den 28 mars skriver Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet:
“Att ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.
Därför ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet oeniga till budgetförslaget för 2024.”
Kommunens ekonomi är mycket ansträngd just nu. Statsbidragen minskar och kostnaderna ökar. Politikerna i Vänersborg eller överhuvudtaget i landets kommuner har ingen lätt ekvation att lösa.
Vänsterpartiet kommer att lämna en protokollsanteckning där vi lämnar partiets syn på det hela. Vi avvaktar också att ta ställning till budget och budgetramar tills vi vet mer i juni. Fram till dess kommer det med all sannolikhet både nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.
Norra skolan och budget… BUN ska även avhandla en del andra ärenden imorgon.
I slutet av förra åren kom det ett medborgarförslag om skolmaten. Förvaltningen har lämnat ett imponerande utförligt svar till förslagsställaren.
Det finns mycket att säga om skolmaten, men att den är viktig för elevernas välbefinnande, hälsa, inlärning och koncentration är odiskutabelt. Och när resultatet av en elevenkät genomförd i höstas på kommunens högstadieskolor redovisas kan nog också alla bli eniga om att – det är lite av en kris:
“Resultaten visar att 41 % av de elever som svarat på enkäten uppger att de äter skollunch varje dag, 32 % uppger att de äter skollunch 3-4 gånger i veckan och 18 % svarar att de äter 1-2 gånger i veckan. Andelen elever som uppger att de aldrig äter skollunch uppgår till 8 %.”
Det är självklart viktigt att ta reda på varför eleverna inte äter i skolan. Svaret från eleverna är naturligtvis att de inte tycker att maten är god, men det vore viktigt att analysera orsakerna på ett djupare sätt. Det ska också noteras att det går åt mer mat mat nu än tidigare i skolmatsalarna. Men det har andra orsaker.
Skolmåltiderna kostar pengar, mycket pengar. Om BUN skulle prioritera högre måltidskostnader utan att få extra pengar av kommunfullmäktige skulle det innebära att pengar fick tas av personalkostnaderna eller läromedel. Det “komplicerar” också det hela att det är en annan nämnd som 
ansvarar för skolmåltiderna, Kostenheten på samhällsbyggnadsnämnden.
Medborgarförslaget kommer att avslås med undantaget att elever och bespisningspersonal ska få vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Nämnden ska få information om vad eleverna på Norra skolan tycker om flytten till Holmängens skola. Förvaltningen träffade elevrådet på Norra skolan den 9 mars 2023. Samtalet handlade om:
“vad eleverna tycker är viktigt att tänka på inför verksamhetsflytten.”
Jag kan väl rent spontant tycka att det inte är riktigt så här det är tänkt i Barnkonventionen. Eleverna vet vid samtalet att “de vuxna”/politikerna har bestämt att deras skola ska läggas ner och de ska flytta. Detta är utgångspunkten när det egentligen är detta som eleverna borde få ha synpunkter om. Samtalet borde ha förts för något år sedan kan jag tycka och avhandlat frågan om eleverna vill att deras skola ska vara kvar eller inte…
Fridaskolans låg- och mellanstadium ska utöka med ungefär 100 elevplatser de närmaste åren. Jag undrar om det är elever från Norra skolan som tänker söka sig dit…
PwC har gjort en omfattande utredning om skolstrukturen/organisationen i Vänersborgs kommun. Utredningen redovisades på kommunstyrelsen i februari och nu dyker den upp i BUN, naturligt nog. Däremot har inte kommunstyrelsen skickat med någon typ av uppdrag till BUN. Vad ska nämnden göra med utredningen?
Det verkar inte presidiet i nämnden veta heller. Det blir nämligen “bara” information imorgon. Kanske väcks någon idé på mötet om hur BUN ska gå vidare med utredningens slutsatser. (Jag har planer på att skriva om utredningen och dess slutsatser. Det får dock bli när det finns tid.)
Till sist.
Sammanträdet börjar(!) som vanligt med en verksamhetsuppföljning. Denna gång är det några rektorer från högstadiet som ska berätta om vad som händer “på golvet”. Sammanträdet slutar några timmar senare med information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C). Efter sammanträdet fortsätter utbildningen av de nya och gamla ledamöterna.
Vad hände på KS?
Igår onsdag kl 08.30 meddelade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att han förväntade sig ett långt sammanträde. Det gjorde han rätt i, men ändå blev det nog inte riktigt så långt som han hade räknat med. Klockan 15.29 slog Augustsson, efter att ha tackat alla närvarande för ett väl genomfört möte, klubban i bordet och avslutade det.
Det var som vanligt en diger dagordning. Jag redogjorde för den i tisdagens blogg. (Se “Kommunstyrelsen 22/2”.) Sammanträdet började med två informationspunkter som blev tämligen omfattande. Den första handlade om “Framtidens skola” och den andra om kommunens “Badhusutredning”. Jag återkommer senare till utredningarna. Igår på sammanträdet fick vi bara muntliga sammanfattningar, i dagarna ska ledamöterna även få de skriftliga underlagen.
Kommunstyrelsen klubbade det framlagda förslaget till budgetanvisningar, dvs de så kallade budgetramarna. Förslaget lades formellt av kommunstyrelsens ordförande, men samtliga de styrande partierna står bakom, S+C+KD+MP.
Vänsterpartiet brukar sällan stödja anvisningarna eftersom de ofta är anpassade till ekonomers sätt att tänka i stället för att vara politiska. Vi i Vänsterpartiet har t ex ofta vänt oss mot att stora överskott i boksluten prioriteras högre än verksamheternas och kommuninvånarnas behov. 
Inför 2024 är alla konjunkturprognoser mycket dystra och den höga inflationen gräver stora hål i allas våra plånböcker. Jag tror att alla är överens om att vi står inför ett tufft år, och det gäller även för Vänersborgs kommun. Budgetanvisningarna inför 2024 är därför “tajta”, men de innebär ändå inga nominella nedskärningar. “Ramarna” ger däremot kompensation till nämnderna för inflationen (1,7%), lönekompensation, kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr.
Det blir tuffa tider för kommunens nämnder, men trots det så beräknas kommunen ändå göra ett underskott på 18 milj kr nästa år. Det kom dock en ny skatteprognos denna vecka, efter att alla underlag var klara och förslag skrivna. Prognosen visade att skatteintäkterna blir högre än tidigare beräknat – kommunen beräknas nu “bara” göra ett underskott på 3 milj kr nästa år.
De styrande partierna bryter i det här läget en av sina budgetprinciper. De vill använda resultatutjämningsreserven, RUR (se “Kommunstyrelsen 22/2”), för att täcka det förväntade underskottet. Det anser Vänsterpartiet vara positivt. Det möjliggör fler aktiva politiska handlingar och åtgärder i budgetfrågor i framtiden. För mig var det en bidragande orsak till att jag faktiskt röstade ja för Vänsterpartiets räkning till de styrande partiernas budgetanvisningar.
Det ska dock sägas att alla prognoser inför den närmaste framtiden är ytterst osäkra. Den senaste skatteprognosen var ju bättre än förväntat… Men det var antagligen ett undantag – det kan bli en ännu djupare lågkonjunktur och en ännu högre inflation osv. En som hade de farhågorna var 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M).
Harlitz tyckte, som jag uppfattade det, att det var tämligen oansvarigt av kommunledningen att redan nu besluta om att använda RUR-pengarna när kommunledningen, och andra, inte ens vet hur innevarande år (2023) ska sluta. Det kan hända, menade han, att kommunen faktiskt gör ett underskott redan i år och att RUR-pengarna då måste användas. RUR-pengarna kan vara bra att ha kvar, fortsatte Harlitz, både till år 2024 och följande år. Men då som en reserv för att reglera eventuella underskott, inte för att lägga ut för att bibehålla eller höja budgetramarna.
Det ska sägas att prognoserna för år 2025 och 2026 just nu är positiva. Konjunkturen tänks vända uppåt, inflationen ska bli låg och pensionskostnaderna sluta öka. Och just nu ligger det budgeterade resultatet 2025 på +98 milj kr och 2026 på +91 milj kr. Harlitz litade inte på prognoserna – och med tanke på vilka partier som styr Sverige kan det väl ligga en del i hans farhågor…
Harlitz (M) sa det inte, men alternativet till att inte använda RUR är ju att skära ner på verksamheterna. Det skulle med all sannolikhet innebära personalnedskärningar i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Vi får svart på vitt i juni när M+L lägger ett eget budgetförslag.
I beslutet om budgetanvisningarna avstod Moderaterna, Sverigedemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna från att rösta.
Beslutet om att använda RUR-pengar var ett eget beslut, som dessutom ska gå vidare till kommunfullmäktige. I den omröstningen röstade Vänsterpartiet också med de styrande, medan M+L+MBP röstade avslag. Sin vana trogen avstod SD att rösta.
Det ska noteras tycker jag att SD i väldigt många viktiga frågor avstår från att ta ställning. Jag undrar vad deras väljare tycker om att det parti de röstar på ofta är helt passivt. Det ska tilläggas att SD inte yttrade sig överhuvudtaget i de två budgetärendena, de tre ordinarie SD-ledamöterna motiverade inte ens varför de avstod.
I ärendet efter, “Kommunstyrelsen antar sin detaljbudget 2023 med verksamhetsplan 2023-2025”, så var det samma visa. Moderater, sverigedemokrater och medborgarpartisten avstod från att delta i beslutet… Utan förklaringar.
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att 
Kulturhuset/Folkets Hus ska få sina 23,3 milj kr till investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning. Sverigedemokraterna? De deltog inte i beslutet.
Kommunstyrelsen ansåg att kommunfullmäktige bör besluta att Fastighets AB Vänersborg ska köpa fastigheten Krickan 1. Det är den fastighet där Vänersborg Market och moskén ligger. Beslutet var enhälligt, dvs även SD röstade. 
Det är viktigt anser V att kommunen är behjälplig med att skaffa lokaler till en ny moské.
Det blev en viss diskussion kring kommunfullmäktiges arbetsordning och den diskussionen lär väl fortsätta i kommande kommunfullmäktige. Det är nämligen där frågan ska avgöras. Diskussionen handlade om interpellationer och hur långt innan ett sammanträde de ska lämnas in. Det var en öppen och bra diskussion och kommunstyrelsens ordförande tyckte att eventuella yrkanden kunde delges övriga innan fullmäktiges sammanträde.
Kommunstyrelsen ansåg för sin del att den hållbara byggnadsstrategin kunde antas. Det säger sannolikt också fullmäktige så småningom. Det blev dock en redaktionell ändring – på SD:s initiativ. (Wow!) Det stod helt enkelt fel på ett ställe i texten. Mathias Olsson (SD) ville också ändra begreppet “förnybar energi” i strategin till “fossilfri energi”. Det var för att möjliggöra energi från kärnkraft. Det hördes åtminstone 4 djupa suckar från närvarande vänster- och miljöpartister. Det fick Olsson att dra tillbaka sitt förslag…
Under diskussionen i ärendet passade Lena Eckerbom Wendel (M) på att inflika att hon ansåg att det skulle byggas ett minikärnkraftverk vid Alloys i Vargön. Det kanske blir ett moderat vallöfte 2026…
Två medborgarförslag ska gå vidare från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Det första handlar om att det ska avsättas mer pengar till utflykter för barn i skolan. Det är en välvillig tanke, men huvudmannen, dvs kommunen, kan inte tala om för skolan hur undervisningen ska organiseras eller hur innehållet ska se ut. Det kommer att bli avslag även i fullmäktige.
Det blir nog samma utgång för det andra medborgarförslaget, att Vänersborgs kommun köper in broddar till pensionärerna i syfte att förebygga halkskador vintertid. Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till medborgarförslaget. Det gjorde ingen annan, men jag kommenterade att motiveringen till avslaget i underlaget var underlig. Tjänsteskrivelsen resonerade att eftersom fler äldre faller och skadar sig i hemmet så är det ingen idé att köpa broddar. Precis som om kommunen inte skulle försöka förebygga olyckor där den kunde. Vi får se vad som händer i fullmäktige. Kanske får medborgarförslaget några fler röster.
Det fanns fler ärenden, men kanske inte några av direkt publikt intresse.
Till sist vill jag upplysa om årsdagen av invasionen av Ukraina. Den är imorgon fredag 24 februari. Det är flaggning och en tyst minut med start kl 09.00. För mer information se kommunens hemsida – “En tyst minut för att hedra det ukrainska folkets situation”.
Kommunstyrelsen 22/2
Det har inte varit helt lätt att förbereda sig, eller blogga, om kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag den 22 februari. Men nu har magen lugnat sig och en kortare blogg om ärendena kan vara på sin plats.
Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:
Det är många ärenden som det ska fattas beslut om. Flera av dem ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige. Och där kan det hända att besluten blir tvärtemot kommunstyrelsens. Men det är inte nog med att det är många ärenden på bordet, det är också en hel del information.
Kommunstyrelsen ska få information om följande: “Framtidens skola”, “Badhusutredning”, “Hållbar byggnadsstrategi”, “Förslag till Anvisningar budget 2024, ekonomisk plan 2025-2026”, “Disposition av den kommunala resultatutjämningsreserven” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2023”.
Det två första informationspunkterna, om skolan och baden, ska dock inte beslutas under sammanträdet. De ser emellertid ut att kunna bli mycket intressanta punkter.
Det viktigaste ärendet är “Anvisningar budget 2024”. Det handlar om de så kallade “budgetramarna”. De ska ligga till grund för det arbete som nämnderna, efter beslutet, ska utföra. Nämnderna ska då anpassa sina verksamheter till de pengar som kommunstyrelsen föreslår att de ska få för år 2024. Nämnderna ska alltså lägga en budget utifrån anvisningarna. Det betyder att om inte pengarna räcker till så måste de prioritera, dvs skära ner på några av sina verksamheter. Men då ska nämnderna också beskriva konsekvenserna.
Det blir oftast inte så stora ändringar i det slutliga budgetbeslutet jämfört med “budgetramarna”. På det sättet är anvisningarna, “budgetramarna”, mycket viktiga. Kommunfullmäktige kan dock göra några justeringar i budgetbeslutet i juni och inte bara det. Den minnesgode kommer ihåg att för ett år sedan hände det märkliga att moderaternas och liberalernas budget fick majoritet i fullmäktige, trots socialdemokratiska “budgetramar”. I Vänersborgs kommunfullmäktige kan nämligen det mesta hända – och det vet de styrande partierna.
Nästa år blir tufft. En lågkonjunktur är på gång, och inte nog med det. Inflationen är hög vilket innebär att alla kostnader ökar. Det är framför allt pensionskostnaderna som ökar, eftersom pensionerna är kopplade till prisutvecklingen.
Prognosen för 2024 är att Vänersborgs kommun ska göra ett underskott på 18 milj kr. Det i ett läge där kommunen samtidigt står inför omfattande investeringar.
De styrande partierna tänker sig att reglera det förväntade underskottet med att använda Resultatutjämningsreserven (RUR). Det är något som Vänsterpartiet har pratat om tidigare, men aldrig fått förståelse för. Det känns bra att de styrande ser RUR som en möjlighet.
Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att reservera medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborgs kommun har i samband med tidigare års bokslut reserverat 50 milj kr. RUR får sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Och det är vad som ska ske nu, är tänkt.
Kulturhuset/Folkets Hus ska få sina pengar till investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning. Kostnaderna har på grund av inflationen ökat och uppgår till summan 23,3 milj kr. Ärendet ska gå vidare till kommunfullmäktige, vilket också ärendet “Fastighets AB köp av fastigheten Krickan 1” gör. Det är kommunen som behöver lokalerna för att:
“iordningsställa lokaler för offentlig/kommunal verksamhet på fastigheten”
Det ser ut som en enkel fråga, men imorgon behöver kommunstyrelsen få veta var mosken som ligger i källaren ska ta vägen…
Kommunfullmäktiges arbetsordning ska behandlas. Vänsterpartiet hade många synpunkter redan förra gången den behandlades i fullmäktige. Det var därför 
ärendet återremitterades. Några av våra förslag har blivit hörsammade, andra inte. Vi är fortfarande inte helt nöjda.
Det är även en hel del formella dokument som det ska fattas beslut om. Det är planer och internkontroller osv. Även några val ska genomföras.
Det blev en hyfsad lång blogg ändå, trots kort om tid. Men det finns några ärenden som jag skulle vilja utveckla mer. Det får bli en annan gång.
Anm. Du kan läsa hur det gick i KS i bloggen ”Vad hände på KS?”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer