Arkiv
BUN: Förskoleutredningen
För drygt en månad sedan, på det förra sammanträdet med Barn- och utbildningsnämnden (BUN), behandlades en skolutredning. På måndag, den 21 mars, ska BUN göra detsamma med en utredning om förskolan.
”Utredningen har sett över situationen i barnomsorgsverksamheten i Vänersborgs kommun och presenterat ett förslag till hur den framtida strukturen för barnomsorgen kan se ut.”
Och precis som jag skrev om skolutredningen, äntligen en utredning som blickar framåt och ställer frågan – hur vill vi att det ska se ut i Vänersborg i framtiden (år 2026).
Men ändå…
Det är en mycket dyster läsning. Dyster i ekonomisk mening skulle man väl kunna säga. Förskolorna, liksom skolorna, behöver massor av pengar. Å andra sidan finns det ju pengar, det handlar om prioriteringar. Och om det skulle behövas, ökade kommunala intäkter i form av höjda skatter. Så pengafrågan går alltid att lösa. Om viljan finns. Men här, om inte tidigare, så kan man verkligen bli dyster – när man tänker på det nuvarande socialdemokratiska styrets syn på barn och ungdomar, förskolor och skolor…
Direkt efter titelbladet i förskoleutredningen hittar vi en sammanfattning. Och här får ledamöterna formligen verkligheten kastad i ansiktena:
”Idag kan kommunen stundtals inte följa styrdokumenten på grund av att lokalerna inte räcker till för att ta emot alla barn som står i kö till barnomsorgsplats. I framtiden kommer det även att byggas nya bostäder som ytterligare kommer att öka antalet barn i Vänersborg. Inventeringen av förskolorna visar också att det finns stora behov för renovering och utbyggnad av flera förskolor.”
Och då handlar det bara om lokalerna… Men det är viktigt att hålla i minnet att många av kommunens förskolor redan nu är i behov av omfattande renoveringar… De som enligt utredningen har störst behov är Frändefors förskola, Blåsut förskola, Öxnered förskola, Dalaborgs förskola, Poppelvägens förskola, Ponnygatans förskola, Åkaregatans förskola, Näckrosvägens förskola och Björkvägens förskola.
Barnantalet kommer att öka i Vänersborg. Mellan år 2012-2015 har antalet barn som är placerade i barnomsorg 1-5 år, både kommunal och enskild verksamhet, ökat med totalt 79 barn. Fram till år 2026 förväntas denna åldersgrupp öka med 246 barn (SCB), varav 220 beräknas vilja ha en barnomsorgsplats.
Det kan jämföras med att redan ”idag”, den 12 februari 2016, väntar 143 barn på en barnomsorgsplats. 143 barn! Som inte ”får plats” i någon av kommunens förskolor. Kön är alltså redan idag enorm och kommunen kan inte heller leva upp till lagkravet att bereda plats senast 4 månader efter att föräldrarna har ansökt om plats. (Vad jag förstår har förvaltningen öppnat nya avdelningar alldeles i dagarna, bland annat i det gamla församlingshemmet på Vallgatan och i Missionskyrkan på Södra Järnvägsgatan; detta kan ha förändrat siffrorna.)
Förutom de 143 barn som inte får någon ”dagisplats”, så står ytterligare 110 barn i kö för att få byta förskola.
Vänersborgs kommun har storslagna planer på att bygga nya bostäder. De första områdena som är tänkta att bebyggas är Holmängen, Öxnered, Onsjö, centrum och eventuellt Mariedal. Om bostadsbyggandet leder till att människor flyttar till Vänersborg, vilket alla politiker hoppas och räknar med, så blir antalet barn ännu större.
Utredningen har ett längre avsnitt om barngruppernas storlek. Här hänvisar utredningen till forskning och konstaterar att mindre grupper är positivt för barnen.
”En amerikansk undersökning visade att de barn som hade gått i förskola med mindre barngrupper lyckades bättre senare i grundskolan. Detta gällde främst för barn med särskilda behov och barn under fyra år. Slutsatsen gällde oavsett hur många förskollärare som gruppen hade.”
I stora grupper riskerar barnen att bli stressade. Den effekten kan också alltför många vuxna få. Det är alltså inte bra att göra stora barngrupper och anställa fler personer. Forskningen visar att fler än 4 pedagoger ökar stressrisken för barnen.
Skolverket har gett ut nya riktlinjer om storleken på barngrupperna:
”I gruppen 1-3 år bör antalet barn vara mellan sex till tolv, och i gruppen 4-5 år nio till femton barn.”
En hel rad av förskolorna i Vänersborg lever inte upp till Skolverkets riktlinjer, t ex Öxnered, Blåsut, Korsgatan, Vänerparken, Gasverksgatan, Kastanjevägen, Marierovägen, Poppelvägen, Mariedal, Onsjö, Granås, Lindvägen, Halleberg osv. Jag är inte riktigt säker på hur det ser ut i Frändefors och Brålanda, men jag antar att grupperna är större än vad Skolverket anser att de ska vara, där också.
Utredningen beskriver även andra utmaningar, eller problem. Jag ska inte gå in på dem alla, men ytterligare ett måste nämnas – svårigheten att få tag i behöriga förskollärare. För det går inte att komma ifrån att förskollärarnas kompetens är den enskilt mest avgörande faktorn för kvaliteten i barnomsorgen.
”En av orsakerna är att det är relativt få personer som söker till förskollärarutbildningarna. Det innebär också att kraven för att komma in på en förskollärarutbildning sjunker.”
Det betyder att Vänersborg måste konkurrera med andra kommuner för att locka till sig behöriga och kompetenta pedagoger. Och konkurrensen handlar inte bara om löner utan också om den arbetssituation som kommunen kan erbjuda. Och då pratar vi återigen barngruppernas storlek, antal barn per pedagog och lokalernas beskaffenhet…
Och till sist, det viktigaste av allt, utredningens förslag.
Utredningen skriver som motivering till det ”förordade förslaget”:
”Utredningen har försökt att formulera ett förslag som kombinerar där det mest akut behövs barnomsorgsplatser, där lokalerna mest akut behöver utökas/renoveras och där planerna för bostadsbyggande gått längst med att barnen ska ha närhet till förskolan och att förskolorna ska vara färre, större och mer strategiskt belägna.”
Och så förslaget, etapp 1:
Och etapperna 2 och 3:
BUN ska inte fatta några beslut i förskolefrågan på måndag. Som tur är. Hela förskolesituationen, precis som skolsituationen, tål att tänkas på och måste diskuteras grundligt innan beslut fattas.
I den diskussionen är det viktigt att också ha lagar och förordningar i minnet. Utredningen citerar Skollagen och Arbetsmiljölagen tämligen flitigt, vilket är helt riktigt. Ledamöterna, och överhuvudtaget politikerna i Vänersborg, får nämligen inte glömma att förskolan lyder under lagar och förordningar. Till skillnad från t ex bandyhallar, konserthus och rondeller. Och lagar ska följas.
Jag avslutar redovisningen av förskoleutredningen med att återge tre citat från Skollagen (som återfinns i utredningen):
- ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.”
- ”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
- ”Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.”
.
PS. Det går att ladda ner handlingarna på kommunens hemsida – klicka här.
PPS. Tidigare bloggar om BUN:s kommande sammanträde den 21 mars:
En viktig politisk vecka (BUN)
Det har blivit en del läsande av politiska handlingar under helgen. En viktig politisk vecka är nämligen i antågande. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har möte måndagen den 21 mars och kommunfullmäktige två dagar senare, onsdagen den 23 mars. Och det är många sidor att läsa. Trots att en del material inför BUN-sammanträdet ännu inte har skickats ut.
De två tyngsta ärendena, som jag ser det, som BUN ska avhandla på det kommande sammanträdet, är budget 2017 och utredningen kring den framtida organisationen av kommunens förskolor.
Nämnden ska också ta upp en hel del annat. Ledamöterna ska få en föredragning om Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse och vi ska godkänna en upprättad plan för intern kontroll. Mycket underlag att läsa igenom, men troligen få diskussioner. Kanske blir det en och annan fråga.
Nämnden ska också anta en bilaga till nya barnomsorgsavgifter. Bilagan ska helt enkelt uppdateras efter ett beslut i kommunfullmäktige.
Skolverket har ändrat maxtaxan vilket innebär att inkomsttaket indexregleras och Skolverket föreslår också nya avgiftsnivåer för maxtaxan. Vänersborg följer Skolverkets avgiftsnivåer helt och hållet. Det gäller alltså förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. De nya taxorna gäller från och med den 1 april.
Nämnden ska lämna ett yttrande på den nya översiktsplanen. Och ur nämndens perspektiv så är det naturligtvis barn-, ungdoms- och utbildningsfrågor det gäller. Det handlar om att det ska finnas förskolor och skolor i närheten av de nya bostadsområdena, att det ska finnas lämpliga gång- och cykelvägar till t ex skolor och att det ska finnas grönska och rekreationsmöjligheter i anslutning till hemmen, förskolorna och skolorna.
Fast ibland, ganska ofta faktiskt, undrar jag vad kommunens planer, vackra ord och visioner är värda mer än de papper de är skrivna på. Det är ju mer regel än undantag att andra hänsyn väger betydligt tyngre för betongpartiernas företrädare när det kommer till den krassa verkligheten. Jag tänker t ex på att det ska byggas på Blåsuts enda grönområde, det vid Kindblomsvägen.
Det ser äntligen ut att börja rulla på med den nya förskolan på Hönan. Efter två år. Men gammal i det politiska gamet som jag är så ropar jag inte ”hej” än…
Marie Dahlin (S) skickade ju, helt riktigt för övrigt, tillbaka BUN:s beslut om en ny förskola för att BUN skulle komplettera med diverse fakta (se ”Några ärenden till”). Nästa vecka ska BUN göra det…
Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram en ritning över den nya förskolan:
På skissen (bilden ovan blir större när du klickar på den) innehåller Hönan 6 avdelningar med plats för upp till 23 barn i varje avdelning. Det är bra, det behövs många platser.
Investeringen beräknas kosta 39,8 milj kr; 10,0 milj kr år 2016 och 29,8 milj år 2017. Det är 5,2 milj kr mer än beräknat, vilket måste lösas på något sätt. Det går att skjuta andra investeringar på framtiden eller också kan nämnden helt enkelt begära ett ökat investeringsutrymme av fullmäktige. Det sistnämnda skulle bli bäst, eftersom de andra investeringarna också är nödvändiga.
Ola Wesley, tillsammans med hela fullmäktigegänget från sverigedemokraterna, har skrivit, eller snarare kopierat (se nedan), en motion som BUN ska behandla på måndag. Motionen heter:
”Att införa en skol/näring/föreningslivsdag i kommunen.”
Det handlar inte om näringsrik föda eller livsmedel, som man kan tro av rubriken, utan om ett samarbete mellan skolan och näringslivet. Eller? För samtidigt som det står i motionen om samarbete med näringslivet så står det också om hälsa och minskad barnfetma.
Motionen hänvisar till Bunkeflomodellen. Bunkeflomodellen handlar om att elever ska ha ökad fysisk aktivitet och rörelseträning i skolan. Därmed ska inte bara hälsan förbättras utan som grädde på moset förbättras också kunskapsresultaten.
Sverigedemokraterna i Vänersborg vill nu:
”utveckla modellen ytterligare, och till modellen lägga ett nära samarbete med näringslivet.”
Och detta är revolutionerande. Sverigedemokraternas ledamöter i Vänersborgs fullmäktige agerar nydanande pedagoger och levererar ett nytt pedagogiskt framgångskoncept för den svenska skolan. Fantastiskt. De vill koppla fysisk aktivitet och rörelseträning med näringslivet.
Och detta bara på en enda skoldag!
Och naturligtvis är det för bra för att vara sant. Sverigedemokraternas tankar är lika förvirrade som motionens innehåll. Hur ser t ex sambandet ut mellan fysisk aktivitet och rörelseträning och ett nära samarbete med näringslivet? Och hur kan fysisk aktivitet och rörelseträning kombineras med ett nära samarbete med näringslivet – under bara en enda dag?
Motionen avslutas med att sverigedemokraterna vill att kommunfullmäktige ska besluta:
”Att uppdra åt lämplig nämnd att planera för- samt införa ovanstående förslag.”
Och då undrar jag – vilket förslag? Är det överskriften som är själva förslaget? Och lämplig nämnd? Vet inte sverigedemokraterna att grundskolorna ligger under barn- och utbildningsnämnden?
För övrigt har sverigedemokraterna i Vänersborg inte skrivit motionen själva. Motionen är tidigare lagd i Borås. I Höganäs och Mönsterås likaså. Men i de två sistnämnda kommunerna var sverigedemokraterna i varje fall kloka nog att stryka kopplingen till näringslivet.
Jag återkommer med fler bloggar inför BUN-mötet. Jag tänker naturligtvis ta upp förskoleutredningen och budgeten för nästa år. Tills dess så går det att ta en koll på handlingarna inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde, och sverigedemokraternas motion, på kommunens hemsida – klicka här.
BUN 22/2: Så här gick det!
Det kunde ha blivit ett stormigt sammanträde på Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) idag. Men se, det blev det inte. Istället slutade mötet i total enighet. Och det tack vare både kompromissvilja och lyhördhet, både politiker emellan och inför de föräldrasynpunkter som framfördes på söndagskvällens informationsmöte i Blåsut skola.
Det stora ärendet var naturligtvis den skolutredning (se ”Skolutredningen!”) som hade arbetats fram av förvaltningen. Utredningen avslutades med ett förslag över hur skolstrukturen skulle kunna te sig 10 år fram i tiden – i centrala Vänersborg inklusive Blåsut, Öxnered och Vargön.
Det var det förslaget som BUN skulle ta ställning till.
I förslaget låg att Blåsut skola skulle läggas ner och eleverna flyttas till en tillbyggd skola i Öxnered. Det reagerade av naturliga skäl föräldrarna på, i varje fall de som hade barn på Blåsut. Det gjorde jag också. Särskilt som förslaget inte innehöll några alternativ eller konsekvensbeskrivningar. Men BUN beslutade helt enkelt att utreda frågan ytterligare, precis som många ville. Dock med vissa speciella direktiv.
Jag återger beslutet i sin helhet, eftersom jag vet att många föräldrar är mycket intresserade:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom utredningen, daterad 160203 med redaktionella ändringar och översända handlingen till Kommunfullmäktige för kännedom samt uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen i samråd med samhällsbyggnadsförvaltning att utifrån ett barnperspektiv utreda och analysera etapp 
1 i skolutredningen utifrån alternativen:
- utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6 till en komplett skola, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet samt förskola i dagens Blåsut skola. Utredningen och analysen skall omfatta organisation och ekonomi.
- renovera Blåsut skola till komplett skola årskurs F-3 samt renovera Öxnered skola till komplett skola årskurs F-6 inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet. Utredningen och analysen skall omfatta organisation och ekonomi.
Barn- och utbildningsnämnden uppdrar även åt barn- och utbildningsförvaltningen i samråd med samhällsbyggnadsförvaltning att utifrån ett barnperspektiv utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan. Utredningen och analysen skall omfatta organisation och ekonomi.”
Själv föredrar jag alternativ 2, vilket jag redogjort för tidigare (min argumentation spelade för övrigt en viss roll i utformningen av förslagets lydelse…). Det finns alltså inget alternativ att utreda Blåsut skola som en F-6-skola, vilket kanske gör några besvikna. Men jag tror helt enkelt att skolan är för liten för att rymma ett mellanstadium också. Det är bättre att områdets alla 6-10-åringar får plats. För dem är det viktigare än för de äldre att ha nära till skolan. Och kanske kan också någon förskoleavdelning få plats i skolan… (Nämndens ledamöter lär tämligen snabbt få reda på om föräldrarna är nöjda med beslutet…)
Utformningen av förslagets lydelse angående Norra skolan ändrades också något. Ordet ”därefter” ströks, ett ord som angav att ingen utredning skulle ske av Norra skolan förrän Blåsut/Öxneredsutredningen var klar. Jag ansåg att processerna kunde löpa parallellt och det blev också nämndens uppfattning.
Men trots att direktiv och utredningar brukar spela en stor roll för det slutliga beslutet, så är det ändå viktigt att påpeka att nämnden fortfarande inte har fattat något slutgiltigt beslut. De andra etapperna i förslaget (se återigen ”Skolutredningen!”) ska till exempel utredas ytterligare, inom sin tid. Det fanns med i det ursprungliga förslaget. Jag tror emellertid att om kommunen kommer igång snabbt med Norra och Blåsut/Öxnered, så kommer också diskussionen om de övriga skolorna snabbt igång och då även i vilken ordning etapperna ska genomföras.
Nämndens beslut blev enhälligt.
Även när det gällde den nya förskolan i kvarteret Hönan kom nämnden överens. (Se ”BUN 22/2: Några ärenden till”.)
Skiljelinjen i den här frågan, som inte visade sig vara någon skiljelinje, var att nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjölin (S) skulle fatta ett delegationsbeslut om förskolans utformning, när förvaltningens utredning var klar (för att ”vinna tid”). Det låg dock ingen prestige i detta, utan när det visade sig att nämnden tyckte att beslutet var en fråga för hela nämnden, så blev det så. Förskolan på Hönan ska alltså fattas av hela BUN den 21 mars.
BUN beslutade att öka öppettiderna på förskola och i fritidshemmen till 11 timmar och 30 minuter (06.00-17.30). Och betala kostnaden inom befintlig ram. (Se även här ”BUN 22/2: Några ärenden till”.)
Den långa verksamhetsberättelsen föredrogs för nämnden, som sedan, efter en del frågor och viss diskussion, ”klubbade” den. Nämnden är tämligen överens om de ekonomiska villkoren – problemet är ”bara” att få kommunledningen att förstå. Förstå att grundskolan arbetar långsiktigt och att rektorer i god tid måste få veta vilka de ekonomiska förutsättningarna är, innan planering och beslut av organisationen fattas, t ex om klasstorlekar, lärartjänster mm. Detta på grund av att skolans läsår sträcker sig över (minst) två budgetår. Det är också så att pengar som dyker upp i oktober eller november är svåra eller rentav omöjliga att använda på ett effektivt och meningsfullt sätt. Det verkar dock som flera i kommunledningen inte vill förstå…
Nämnden skulle lämna ett svar till Förvaltningsrätten också. Igen. Det handlade återigen om undertecknad vänsterpartists överklagan angående nämndledamots rätt att väcka ett ärende.
Denna gång ansåg ordförande Mats Andersson (C) att jag var jävig. Andersson ställde därför proposition på förslaget – och BUN tyckte också att jag var jävig. Utan diskussion. Fast förra gången (se ”Sånt här kan bara hända i BUN”) fick jag vara kvar, när exakt 
samma frågeställning behandlades…
Ibland blir man lite konfunderad över logiken i nämnden…
Jag deltog för övrigt inte i beslutet, men jag undrar om jag hade fått vara med och besluta om mitt jäv. Eller hade jag varit jävig också i beslutet om mitt jäv…? Det kanske hade varit intressant att få reda på… Men jag kände inte för att ”bråka” idag…
Till sist.
Sammanträdet var förvaltningschef Kent Javettes sista. Kent Javette har fått ett annat arbete och ska inte arbeta något mer för Vänersborgs kommun. Nu när han äntligen har flyttat till Vänersborgs kommun. Javette har nämligen blivit Vargöbo och allt! Kent avtackades på mötet med blommor och tårta.
Vi har haft våra duster Kent Javette och jag, men det ska jag väl inte ta upp denna dag när BUN:s sammanträde avlöpte så lugnt och harmoniskt… ;)
Nämnden, inklusive jag själv, har haft ett gott samarbete med förvaltningschefen de senaste åren. Och det är bara att önska Kent lycka till med sitt nya jobb.
BUN 22/2: Några ärenden till
I gårdagens blogg så skrev jag om det kanske tyngsta ärendet som ska avhandlas på måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN), nämligen den nya skolutredningen (se ”Skolutredningen”).
Jag avslutade bloggen med att skriva:
”Vad då ”projektera”? Borde inte BUN i så fall skicka med direktiv och riktlinjer?”
Nämnden har fått ett extra ärende på sitt bord. Handlingarna skickades ut så sent som i torsdags. Ärendet handlar om den nya förskolan i kvarteret Hönan. Igen..
. Där aktualiseras ovanstående frågor, kan man säga.
Ärendet Hönan har nämligen återigen skickats tillbaka till BUN, denna gång efter ett delegationsbeslut av Marie Dahlin (S), kommunstyrelsens ordförande. Men till skillnad från tidigare turer kring den nya förskolan så har jag denna gång förståelse för beslutet.
BUN:s beslut innebar att samhällsbyggnadsnämnden skulle få i uppdrag att uppföra en ny förskola. No more, no less. Det fanns inga som helst direktiv eller riktlinjer till samhällsbyggnadsnämnden i beslutet. Och precis på samma sätt är det med beslutsförslaget om skolutredningen…
Marie Dahlin vill att BUN kompletterar ärendet, med följande:
- ”investeringskalkyl baserad på den förändrade utformningen”
- ”en skiss över den nya byggnadens utformning och placering på tomten”
- ”analys över hur tomten disponeras med den nya utformningen t.ex. avseende lekytor, parkering och trafiksituation.”
Så nu ska barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om förskolan Hönan för 4:e gången…
Fast inte riktigt. Den här gången ska barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med fastighetsenheten på samhällsbyggnadsnämnden först ta fram de begärda kompletteringarna, och det är av naturliga skäl inte klart än. Och sedan ska BUN:s 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) ensam fatta det viktiga beslutet, på delegation. Det är nämligen tänkt att det ska gå fort när förvaltningarna arbetar fram kompletteringarna, så fort att arbetet blir klart innan BUN:s marssammanträde… Och då ska beslutet fattas direkt, på stört, på delegation, utan att invänta detta sammanträde…
Det här vänder jag mig bestämt emot. Frågan om en ny förskola och hur den ska se ut är alltför viktig för att fattas av en enda person. Som jag ser det så måste självklart hela BUN fatta beslutet, endera på det ordinarie sammanträdet den 21 mars eller också på ett extrainsatt sammanträde.
För övrigt anser jag att Hönan borde byggas större när kommunen ändå sätter spaden i jorden och bygger nytt. Behovet av förskoleplatser rättfärdigar en större förskola, liksom ”effektivitetsvinsterna” – en stor förskola blir billigare att bygga än två mindre.
Ärendet ”Öppettider i förskola och fritidshem” ligger också, återigen, på nämndens bord. Nämnden fick ju inga extra pengar av kommunstyrelsen, som av någon underlig anledning inte lät ärendet gå vidare till kommunfullmäktige, till att öka öppettiderna till 11 timmar och 30 minuter (06.00-17.30). Nu är förslaget att nämnden fattar beslutet att öka öppettiderna ändå – och betala kostnaden inom befintlig ram. Och att lyfta den ekonomiska frågan i Mål- och resursplanen inför år 2017.
Det är ett bra och nödvändigt beslut. Även om det vore önskvärt att öppettiderna förlängdes ännu mer, i synnerhet på eftermiddagarna. Det finns t ex många affärsanställda som inte slutar sina arbeten förrän kl 18.00.
Det rasslade faktiskt till i mailboxen igår (fredag) igen – med ytterligare ett extraärende. Och hör och häpna, det var återigen en repris. Barn- och utbildningsnämnden får nämligen tillfälle att än en gång yttra sig till Förvaltningsrätten, denna gång över mitt senaste yttrande. (Se ”Yttrande 2 till Förvaltningsrätten”.) Det gäller fortfarande mitt överklagande till Förvaltningsrätten om att jag inte fick väcka ett ärende i nämnden.
Denna gång, till skillnad från tidigare, har ordförande Mats Andersson (C) skrivit ett förslag till yttrande, som jag förmodar att det är tänkt att hela nämnden ska fatta beslut om. (Vi får se.) Hur som helst, så skriver ordförande Anderson att nämnden (läs ordförande Andersson själv):
”… vidhåller sin tidigare inställning. … Något ytterligare har nämnden inte att tillföra.”
Och det är väl lika gott det. Det är nog dags att Förvaltningsrätten äntligen sätter sig ner i lugn och ro och avgör målet…
BUN ska också ta sig an den traditionella, långa verksamhetsberättelsen. Och den ska jag passa på att läsa innan informationsmötet om den nya skolutredningen på Blåsut skola (matsalen) kl 17.00 på söndag…
Och glöm förresten inte, barn- och utbildningsnämndens sammanträden är öppna för allmänheten…
Skolutredningen!
I förra veckan skickades handlingarna ut till barn- och utbildningsnämndens kommande sammanträde den 22 februari.
I måndags hade TTELA en stor artikel om ett av ärendena som ska tas upp på sammanträdet (se ”Stor omorganisation föreslås inom skolan”), en artikel som för övrigt följdes upp med en ny artikel två dagar senare (se ”Onsjöskolan behöver bli dubbelt så stor”), nämligen ärendet:
”Skolutredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun”
Det tog inte många timmar efter den första artikeln förrän det kom ett utskick till alla nämndens ledamöter om ett blixtinkallat informationsmöte:
”Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder in till ett informationsmöte gällande den skolutredning som gjorts av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun. Politiker och tjänstemän deltar på mötet.”
Jag kan tänka mig att barn- och utbildningsförvaltningen hade fått ett antal telefonsamtal efter tidningsartikeln…
Så redan på söndag, dagen innan nämndsmötet, ska allmänheten få information om utredningen på Blåsut skola, i matsalen, kl 17.00. Allmänheten får alltså en föredragning av utredningen innan BUN har fått det och innan ledamöterna själva har fått tillfälle att diskutera den.
Lite ovanligt. Men inte helt fel, även om tidpunkten kan diskuteras. Det är alltid viktigt att vänersborgarna får chansen att träffa ”kommunen”, sina politiker och tjänstemän, för att få information och för att diskutera angelägna frågor.
Skolutredningen är i huvudsak en av de mest professionella utredningar som har legat på BUN-ledamöternas bord. Den tar upp organisationen av skolorna fram till år 2026. Äntligen, skulle jag vilja säga. Äntligen en utredning som blickar framåt och ställer frågan – hur vill vi att det ska se ut i Vänersborg i framtiden. Vänersborg har genom tiden haft allt för många skolbeslut som har ”skjutits från höften”. Jag tänker framför allt på nedläggningen av Huvudnässkolan och alla turer som följde efter detta.
Utredningen går utförligt igenom ”omvärldens påverkan på skolans verksamhet”. Här tar utredningen upp frågor kring befolkningsprognoser, omförflyttningar inom kommunen och migration. Ett speciellt avsnitt ägnas åt barn- och elevantalet och den prognostiserade utvecklingen.
Det kan särskilt nämnas, för att få en uppfattning om den akuta situation som Vänersborg står inför, att mellan åren 2012 och 2015 ökade antalet barn i grundskolan med totalt 614 barn. Det motsvarar två nya skolor! Den absolut största delen av ökningen hänför sig till barn i låg- och mellanstadiet (inklusive förskoleklass). Här var ökningen 578 barn.
Och elevantalet antas fortsätta att öka. Den närmaste tioårsperioden, fram till år 2026, förväntas antalet elever i låg- och mellanstadiet öka med ytterligare 472 barn, dvs nästan två skolor till… Ökningen på högstadiet beräknas bli 300 elever, ungefär en skola till…
Notera att det samtidigt sker stora elevökningar på fritidshemmen…
Elevökningen har fördelat sig olika, och kommer så att göra i fortsättningen också, mellan olika skolor. De största ökningarna hittills har skett på de centrala skolorna, dvs Mariedal, Tärnan, Norra, Blåsut och Öxnered.
En stor del av utredningen tar upp det framtida bostadsbyggandet i Vänersborg. Och här är det inte lätt att göra prognoser, men utredningen har tittat på de byggplaner som finns.
De områden som i nuläget är planerade att först börja bebyggas ligger på Holmängen, Öxnered, Onsjö, Katrinedal och centrum, ev också på Mariedal. Här räknar utredningen med att en ökning av 400 bostäder leder till en ökning av antalet barn med 300. Jag tycker att detta låter mycket, men så förhåller det sig kanske.
Sedan inventeras de befintliga lokalresurserna och utredningen går igenom skola för skola.
Och vid en genomläsning inser man snabbt att det finns andra problem än för få lokaler, även om lokalbristen är akut. Redan nu är det nämligen fullt i alla skolor i centrala staden och i Vargön. Och det har lösts genom att placera ut baracker på ett flertal skolor och att utrymmen som inte är avsedda för undervisning har tagits i anspråk, t ex skyddsrum. På några skolor har man tvingats hyra in sig i externa lokaler. Och allt detta är i sig problem.
Men problemen handlar också om att det redan i dagsläget saknas grupprum, arbetsrum för personalen, samtalsrum, tillräckligt stora matsalar och riktiga ämnessalar på flera skolor, t ex idrotts-, musik- och NO-salar. På flera skolor finns det också ett stort underhållsbehov.
Utredningen redogör också utförligt för skolans styrdokument – Skollagen refereras flitigt liksom Arbetsmiljölagen. Men även andra dokument som Sverige har åtagit sig att följa, som till exempel Salamancadeklarationen (handlar om elever och barn med särskilda behov) och FN:s Barnkonvention (om barns rättigheter).
Och det är oerhört väsentligt. Skolan styrs ju som alla vet (eller borde veta) av lagar och förordningar som kommunen är skyldig att följa.
Även svårigheterna på lärarsidan behandlas. Det gäller ju att få legitimerade lärare till alla elever. Och det är ju inte det lättaste nu för tiden. Det råder dels en stor brist på lärare, och dels står vi inför stora pensionsavgångar. Och det här samtidigt som det söker alldeles för få till lärarutbildningarna…
Som en parentes, men egentligen en oerhört viktig sådan, kan nämnas att hela situationen leder till en allt större administrativ börda för framför allt rektorerna, men också för
pedagogerna, vilket tar dyrbar tid från de egentliga arbetsuppgifterna…
Skolutredningen utmynnar i ett förslag.
Och här blir utredningen bristfällig. Är jag tvungen att erkänna…
Förslaget för framtiden presenteras kortfattat, mycket kortfattat – enbart i en tabell…
Det här är hela förslaget.
Det redovisas inga konsekvensbeskrivningar, inga riskanalyser, ingen barnkonsekvensanalys… Det finns inte heller några alternativ.
För att göra ett nedslag, den första raden, Blåsutskolan:
”Skolan slås ihop med Öxnereds skola”
Den här delen är särskilt intressant, eftersom hela utredningen egentligen startade utifrån ett medborgarförslag från föräldrar vid Blåsut skola. Och i det medborgarförslaget önskade undertecknarna att bland annat följande krav skulle uppfyllas av utredningen:
”Att det i utredningen skall belysas flera alternativ på hur skolsituationen kan lösas samt att i vart fall följande alternativ skall utredas:
- en utbyggnad av Blåsut skola,
- en nybyggnad av skola i Blåsut,
- att Blåsut skola blir en F-3 skola
- att Blåsut skola blir en 4-6 skola
Att för- och nackdelar med dessa olika alternativ tydligt redovisas.”
Och då är frågan om utredningen verkligen har utfört sitt uppdrag till fullo, när den inte går djupare in på frågeställningarna kring den framtida skolsituationen i Blåsut och Öxnered. Jag skulle själv ha velat se att olika alternativ hade ställts upp emot varandra och analyserats utifrån sina för- och nackdelar.
I huvudsak är utredningen fantastiskt bra. Men förslaget inför framtiden bör det arbetas betydligt mer med. Och i det arbetet borde det också ske en dialog med de berörda, dvs elever, föräldrar, pedagoger och rektorer, innan något som helst beslut fattas. Anser jag.
Beslutsförslaget på måndag som BUN ska ta ställning till lyder:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom utredningen, daterad 160203, och översända handlingen till Kommunfullmäktige för kännedom samt uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att projektera etapp 1, Blåsut skola, Öxnered skola och därefter Norra skolan.”
Jag tycker som sagt att det är för tidigt för ett beslut överhuvudtaget. Det här måste få diskuteras, inte bara bland de berörda, utan också av politikerna och partierna. Och kanske också, den breda allmänheten. Det får inte bli fel, det får inte bli förhastat, nämnden måste ta de rätta stegen. Och det finns frågetecken, flera frågetecken, och de måste bli grundligt genomlysta. Det handlar inte bara om Blåsut/Öxnered, utan kanske också om Holmängen är den lämpligaste lokaliseringen av en ny skola. För att ta ytterligare ett exempel
För övrigt tycker jag att beslutsförslagets formulering om att samhällsbyggnadsnämnden ska ”projektera” etapp 1 låter lite underlig. Vad då ”projektera”? Borde inte BUN i så fall skicka med direktiv och riktlinjer?
Till sist. Det hänvisas ganska ofta till en sammanställning av en lokalinventering utförd av Sven-Eric Sjöbergh. Vad jag kan dra mig till minnes är detta material fortfarande inte redovisat för nämnden.
Yttrande 2 till Förvaltningsrätten
Så var det dags igen.
Häromdagen fick jag återigen ett brev från Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag fick en chans att yttra mig över barn- och utbildningsnämndens senaste yttrande till Förvaltningsrätten. Ja, även denna gång var det ordförande Mats Andersson (C) som yttrade sig i nämndens namn. Och återigen med enträget bistånd från kommunens jurist.
Bakgrunden är, som många kanske kommer ihåg, att jag överklagade ett beslut i Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.) Det gällde nämndens beslut den 9 november att vägra mig rätten att väcka ett ärende.
Beslutet i BUN fattades med röstsiffrorna 10-1. De ledamöter som ansåg sig ha den juridiska kunskap och kompetens som krävdes för att neka mig att väcka ärendet var förutom ordförande Mats Andersson (C), Henrik Josten (M), Joakim Sjöling (S), Nils Dahlgren (S), Birgitta Persson (S), Christer Bogren (MP), Anton Lidell (M), Gunnar Bäckman (KD), Henrik Dhejne (M) och Carina Jällbrink (SD). Det kan också noteras att de var så säkra på sin sak att beslutet fattades utan att det föregicks av vare sig information från kommunjurist, frågor eller diskussion…
Överklagandet innebar att jag ville att Förvaltningsrätten i Göteborg gjorde en laglighetsprövning av beslutet utifrån Kommunallagens paragraf 17 i kapitel 4:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Ordförande Andersson yttrade sig i december över mitt överklagande, i nämndens namn (se ”Ordf Andersson (C) svarar”). Sedan fick jag tillfälle att yttra mig över ordförande Anderssons yttrande (se ”Yttrande till Förvaltningsrätten”), varpå ordförande Andersson återigen fick yttra sig, denna gång över mitt yttrande. (Se ”Sånt här kan bara hända i BUN”.)
Min ursprungliga överklagan har således vandrat fram och tillbaka några gånger, utan att Förvaltningsrätten har avkunnat någon dom i ärendet. Rätten samlar fortfarande in fakta kan man säga. Jag antar emellertid att detta är sista gången någon av parterna, dvs BUN eller jag, ska yttra oss i frågan. Nu kan vi nog förvänta oss att nästa steg är en dom…
Jag skickade in mitt sista (senaste?) yttrande tidigare idag. Yttrandet återges i sin helhet nedan. Jag tror att det kan bli en lite ”småkul” läsning…
=====
Yttrande över Mats Anderssons yttrande
Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg, Mats Anderson (C), har återigen ensam yttrat sig över mitt senaste yttrande till Förvaltningsrätten.
Ordförande Andersson har inte heller denna gång något nytt att tillföra i sak. Han går inte i svaromål eller bemöter mina argument. Istället förklarar Andersson varför han fattade beslut om det förra yttrandet på delegation.
Ordförande Andersson skriver att det fanns ett grovutkast på ett yttrande fredagen den 4 december 2015 och att ordförande inte hade en chans att färdigställa yttrandet till på måndagen den 7 december då barn- och utbildningsnämnden hade sitt sammanträde. Och visst, betraktar man helgen som helt arbetsfri eller har planerat andra viktigare saker så förstår jag resonemanget att utkastet inte hinner färdigställas.
Däremot förstår jag inte, och det försöker inte heller Andersson förklara, varför han inte ens informerade barn- och utbildningsnämnden om att nämnden skulle yttra sig eller att han hade tänkt lämna ett yttrande på delegation eller varför han inte läste upp utkastet och frågade efter synpunkter. Istället informerade ordförande Andersson barn- och utbildningsnämnden 7 veckor senare, på sammanträdet den 25 januari 2016.
Jag är inte helt tillfreds med ordförande Anderssons hantering av yttrandet. Och det är jag inte säker på att Andersson är själv heller egentligen. Andersson avslutar nämligen det senaste yttrandet med en för Förvaltningsrätten, gissar jag, ganska oförståelig kommentar:
”Vidare bör det noteras att det är möjligt för varje nämndsledamot att lägga yrkanden i samband med ”förvaltningschefens informationspunkt”. Yrkanden tas då med i protokollet och behandlas i vanlig ordning.”
Det här har inget att göra med hanteringen av yttrandet i december, utan ordförande Anderssons kommentar ska ses i ljuset av att historien upprepade sig på nämndens sammanträde den 25 januari 2016. Även denna gång hade nämnden nämligen fått ett föreläggande av Förvaltningsrätten om att yttra sig (en andra gång).
Ordförande Andersson hade inte heller vid detta tillfälle färdigställt något yttrande och kunde därför inte förelägga det inför barn- och utbildningsnämnden. Det var ett dilemma, särskilt som nämnden nu, till skillnad från på decembersammanträdet, fick reda på att ett yttrande skulle lämnas. Det beskedet lämnade ordförande Andersson under punkten ”Information från ordförande”…
Hur skulle ordförande Andersson kunna motivera att han yttrade sig på delegation, när nämnden nu satt i sammanträde? Delegationsbeslut kan ju bara ordförande fatta om nämnden inte hinner samlas för att fatta beslut… Och här satt hela nämnden…
Därav ordförandes kommentar i yttrandet (se citat ovan).
Det var nämligen så att problematiken ”löstes” genom att ordförande Anderssons (C) ”regeringspartner” Joakim Sjöling (S) (centerpartiet styr Vänersborgs kommun tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet), 2:e vice ordförande i nämnden, lade förslaget att nämnden skulle ge ordförande Andersson i uppdrag att svara Förvaltningsrätten. Det blev också nämndens beslut.
Det här var en ytterst märklig hantering av ärendet och ger upphov till ytterligare funderingar. Det blev också en hel del diskussion i nämnden angående själva hanteringen, något som inte framgår av protokollet.
Det är för det första en nyhet för nämnden att beslut kan fattas under informationspunkten ”Information från ordförande”. Det har mig veterligen aldrig hänt tidigare och det syns ju på själva ärenderubriken att det enbart handlar om information…
Det fanns inte heller någon information, än mindre något beslutsförslag, i de utskickade handlingarna. Ordförande informerade inte heller nämnden på sammanträdets inledning att ett beslut skulle fattas på informationspunkten ”Information från ordförande”. Ledamöterna kunde alltså inte förbereda sig på något sätt, något som också strider mot de principer som nämnden arbetar efter.
Och om nu beslut skulle fattas, var då inte ordförande Andersson jävig…? Skulle Andersson själv få rösta om att nämnden skulle ge honom fria händer att yttra sig till Förvaltningsrätten? Ordförande Andersson var ju definitivt part i målet. Nämnden fattade dock beslut i frågan utan att nämnden fick ett tillfredsställande svar på ordförandes eventuella jäv. (Undertecknad avstod från att delta i beslutet.)
Och för det fjärde, och det mest intressanta.
Om nu nämnden fattade ett beslut på punkten ”Information från ordförande” innebar inte det att ett nytt ärende väcktes? Kan det överhuvudtaget fattas ett beslut om något som inte är ett ärende?
Och det var ju det mitt ursprungliga överklagande handlade om – att jag fråntogs rätten att väcka ett ärende… Skulle nu 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) helt plötsligt få lägga ett yrkande och därmed väcka ett ärende? När jag ville väcka ärendet i oktober, och som nämnden nekade, hade jag dels meddelat ordförande min avsikt och vilja i ett mail innan sammanträdet och dels upprepat min avsikt vid sammanträdets inledning. Joakim Sjöling väckte sitt ärende mitt under sammanträdet när nämnden dessutom var i färd med att avhandla en informationspunkt.
Det känns inte som att ordförande Andersson är konsekvent, och varför inte ovanstående citat kunde gälla 9 november 2015 när jag ville väcka ett ärende förstår jag inte.
Hur som helst, den 29 januari 2016 skickade ordförande Andersson sitt andra yttrande till Förvaltningsrätten, tillsammans med ett utdrag från barn- och utbildningsnämndens protokoll som visar att nämnden gett ordförande denna rätt att yttra sig i nämndens namn.
Nu är väl egentligen inte alla förvecklingar och delegationsbeslut i barn- och utbildningsnämnden, vilket var det enda som ordförande Anderssons yttrande handlade om, särskilt intressant för Förvaltningsrätten. Det är det inte för undertecknad heller…
Den principiella frågan är avgörande – vad innebär 4 Kap 17 § i Kommunallagen:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Vad betyder denna paragraf i praktiken? Får en ledamot alltid väcka ärenden och under vilka omständigheter? Kan en nämnd frånta en ledamot rätten att väcka ärenden genom ett majoritetsbeslut? Och hur definieras förresten ett ärende?
Vänersborg 2016-02-13
Stefan Kärvling
=====
PS. Här kan du följa ”ärendets” väg i Förvaltningsrätten via mina blogginlägg.
- ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden” (min ursprungliga överklagan), 4 december 2015.
- ”Ordf Andersson (C) svarar” (yttrandet över överklagan), 26 december 2015.
- ”Yttrande till Förvaltningsrätten” (mitt yttrande över ordförandes yttrande), 28 december 2015.
- ”Sånt här kan bara hända i BUN” (händelserna kring ordförandes yttrande över mitt andra yttrande), januari 2016.
”Sånt här kan bara hända i BUN"
Barn- och utbildningsnämndens januarisammanträde handlade till stor del om nämndens ansträngda ekonomiska situation. Eller rättare sagt, de enskilda enheternas ytterst ansträngda läge med krav på stora besparingar och neddragningar under 2016.
Det trodde åtminstone jag att mötet handlade om. Tills jag läste torsdagens TTELA. Då började jag tvivla – var nämndens ordförande Mats Andersson (C) och jag på samma möte?
Till TTELA sa nämligen ordförande Mats Andersson (C):
”det är min intention att öka personaltätheten under det här året.”
Och det är väl det nya årets första politiska ”overstatement”…
Hur denna ekvation ska lösas, att öka personaltätheten samtidigt som elevpengen minskar med 12% år 2016, förtäljer inte Andersson. Jag skrev faktisk ett mail och frågade honom om hur han tänkte när han gjorde detta uttalande. Ordförande Andersson har emellertid inte svarat…
Visst kan det vara positivt att ha en optimistisk ordförande, men det är inget vidare att ha en som inte lyssnar på de föredragningar som görs i nämnden… För jag vet i varje fall att det var det sammanträdet som jag var på …
Det retar mig också att Andersson med sådana uttalanden i TTELA faktiskt mörkar verkligheten och därmed duperar kommuninvånarna. Nu kommer vänersborgarna i allmänhet och föräldrarna i synnerhet inte att förstå den bakomliggande orsaken till att rektorer gör större klasser till hösten, friställer pedagoger osv… Föräldrarna kommer att tro att det är rektorns ”fel” och inte politikernas.
Och TTELA gör för övrigt inget heller för att upplysa vänersborgarna…
Jag har tidigare redogjort för BUN:s ekonomiska läge i två andra bloggar (se ”BUN:s ekonomi” och ”BUN 25/1: Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”) så jag lämnar detta ämne tills vidare.
I måndags fattade Barn- och utbildningsnämnden också beslut att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Beslutet har något av ett löjets skimmer över sig. Det är nämligen tredje gången som BUN fattar detta beslut. Första gången var för nästan två år sedan. Och hittills har inget hänt.
I TTELA säger nämndens 2:e vice ordförande, socialdemokraten Joakim Sjöling:
”Det har tagit onödigt lång tid.”
Och det är väl det nya årets första politiska ”understatement”…
Vi får se om det styrande triumviratet (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) tänker ta BUN:s beslut på allvar denna gång och föra frågan vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige… Eller om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) struntar i beslutet som vanligt.
Nämndens beslut var denna tredje gång lite annorlunda. Tanken är nu att en mindre förskola än vad som var tänkt från början ska byggas. (Se ”Det politiska året har börjat…”.) Nattugglan ska ju flytta till Vänerparken och inte till Hönan – det beslutade ju nämnden i höstas med 10-1.
Måndagens beslut angående den nya förskolan i kv Hönan löd:
”… att föreslå kommunfullmäktige att besluta uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att uppföra en ny förskola med 5 eller 6 avdelningar i kvarteret Hönan.”
Min åsikt är att en ny förskola bör bli så stor som möjligt. Inte för att det i sig är bra med stora enheter (egentligen kanske tvärtom), utan för att behovet av förskoleplatser är så stort och att kvarteret Hönan ligger väldigt bra till rent geografiskt. Dessutom så blir det säkerligen billigare (per barn) att bygga en stor förskola än två mindre.
Vi ser redan nu att det egentligen behövs ytterligare förskolor, både på grund av ett ökat behov och att många av kommunens förskolor börjar bli ganska slitna. Det skulle nog behöva byggas nytt inom en inte alltför avlägsen framtid i t ex Blåsut/Öxnered, Onsjö, Holmängen och Frändefors.
När nämnden skulle avhandla ärendet ”Ordförande informerar” var det tomt på åskådarplatserna. Tyvärr. Under den här punkten visade sig nämligen politiken från sin mest spektakulära sida…
”Ordförande informerar” är en punkt där ordförande helt enkelt informerar nämnden om vad som har hänt sedan sist. Och ordförande Mats Andersson (C) skulle bland annat 
redogöra för sitt yttrande över mitt överklagande till Förvaltningsrätten. Jag överklagade ju att jag inte fick väcka ett nytt ärende kring Nattugglan. (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.)
Mats Andersson hade yttrat sig på delegation (se ”Ordf Andersson (C) svarar”), dvs han skrev yttrandet själv (med bistånd från kommunjuristen) men i nämndens namn. Nu skulle BUN få reda på vad han skrev.
Innan ordförande började läsa upp alla texter till och från Förvaltningsrätten, undrade Joakim Sjöling (S), nämndens 2:e vice ordförande, om inte jag (dvs jag som skriver denna blogg) var jävig. Mats Andersson frågade mig vad jag själv ansåg. Och det tyckte jag inte att jag var – jag var faktiskt ledamot i nämnden. Och när ordförande besvarade överklagan gjorde han ju det i nämndens namn, dvs även i mitt namn.
Det är förvisso lite komplicerat, men min ståndpunkt var att de andra ledamöterna i nämnden skulle få bestämma. Om en majoritet i nämnden ansåg att jag var jävig, så skulle jag acceptera beslutet. När Andersson, Sjöling och även 1:e vice ordförande Tove af 
Geijerstam (FP) verkade vara av den meningen, reste jag mig faktiskt och var beredd att lämna sammanträdesrummet. Då sa ordförande Andersson att det skulle stå i protokollet att jag förklarade mig jävig.
Då protesterade jag. Det gjorde jag inte, jag trodde att nämnden skulle förklara mig jävig. Av någon anledning ville emellertid inte Mats Andersson ställa frågan om jäv under proposition, dvs han tänkte inte låta nämnden rösta i frågan. Andersson tyckte att jag fick bestämma själv.
Då satte jag mig på min plats igen.
När Mats Andersson började läsa upp de texter som han hade fått, egentligen var det nämnden som hade fått, visade det sig att Förvaltningsrätten hade gett BUN en möjlighet att yttra sig över mitt yttrande (se ”Yttrande till Förvaltningsrätten”) som var ett yttrande på ordförande Anderssons yttrande på min överklagan.
Förresten, jag tror att jag tar det från början, och numrerar:
1. Det började alltså med att jag vände mig till Förvaltningsrätten och överklagade ett beslut i nämnden om att jag inte fick väcka ett ärende. (1)
2. Mats Andersson yttrade sig, på delegation, över min överklagan. (2)
3. Sedan fick jag tillfälle att yttra mig över Mats Anderssons yttrande, vilket jag gjorde. (3)
Nu har alltså Förvaltningsrätten, lite överraskande faktiskt, gett Barn- och Utbildningsnämnden möjlighet att inkomma med ytterligare ett yttrande, över mitt sista (senaste?) yttrande (3).
Det blir till att fortsätta numrera:
4. Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig (4) över mitt yttrande (3).
Nu, i måndags, skulle alltså BUN yttra sig. Nämnden var ju samlad och hade alla papper i sin hand – alla utom ett. Det fanns inget förslag på hur yttrandet (4) skulle lyda. Det visade sig att det ville ordförande Andersson skriva själv (självklart med hjälp av kommunjuristen), på delegation, i nämndens namn… Ville och ville förresten, det var nog snarare så att ordförande Andersson tog detta för givet och också förutsatte att så skulle bli fallet…
Men det fanns ett litet problem…
Hur skulle Andersson kunna motivera att han yttrade sig på delegation på tisdagen, när nämnden nu på måndagen satt i sammanträde? Delegationsbeslut kan ju bara ordförande fatta om nämnden inte hinner samlas för att fatta beslut… Och här satt hela nämnden…
Förvirring.
Mats Anderssons koalitionsbroder i styret av Vänersborg, Joakim Sjöling (S), kom överraskande nog med det förlösande förslaget. Som av en händelse typ… Helt spontant liksom. Nämnden skulle fatta beslut om att Mats Andersson skulle få yttra sig på delegation.
Det här förfarandet har jag aldrig varit med om tidigare, men så kunde man kanske göra…
Men om nämnden skulle rösta om detta förslag från Sjöling, så undrade Tove af Geijerstam (FP) om inte ordförande Mats Andersson var jävig… Skulle Andersson själv få rösta om att nämnden skulle ge honom fria händer att yttra sig över mitt yttrande (3)? Andersson var ju definitivt part i målet.
Några ledamöter kliade sig betänkligt i sina huvuden. Men tydligen kände sig inte ordförande Andersson jävig, för han satt kvar på sin plats. Han sa dock inget. Inte heller ställde han frågan under proposition, dvs nämnden fick inte rösta om han var jävig.
Jag vet inte vad som är rätt och fel i dessa frågor om jäv. Kanske skulle man begära att Förvaltningsrätten laglighetsprövade hela förfarandet?
Nu var det i varje fall tänkt, till slut, att BUN skulle rösta om den ville ge ordförande Andersson delegation på att svara på mitt yttrande (3).
Då begärde jag ordet…
Jag påpekade att det ärende vi just nu behandlade var ”Ordförande informerar”. ”Ordförande informerar” handlar om ren information. Det fattas inga beslut på denna punkt.
Jag menade därför att om nämnden nu skulle fatta ett beslut så har ett nytt ärende väckts!
Och det var ju det mitt ursprungliga överklagande (1) handlade om – att jag fråntogs rätten att väcka ett ärende… Skulle nu 2:e vice ordförande Joakim
Sjöling (S) helt plötsligt få väcka ett ärende?
Cirkeln var typ sluten. Eller inte…?
Nytt ärende eller ej, jäv eller ej… Mats Andersson var antagligen så trött på alltihop att han snabbt klubbade igenom att han skulle få den delegation han så ivrigt eftertraktade…
Så här blev beslutet till slut, citerat från protokollet:
”Information från ordförande
Information om ordförandebeslut:
Yttrande över överklagat beslut BUN 151109 § 119 initiering av ärende. dnr 2015/54
Ordföranden redogör för föreläggande från Förvaltningsrätten att nämnden ska yttra sig över yttrande från den klagande (Stefan Kärvling) på nämndens tidigare yttrande.
Brev från förvaltningsrätten 22/1 och svar senast 3/2.
Fråga från Joakim Sjöling (S) om jäv inte föreligger för Stefan Kärvling (V) eftersom han har överklagat nämndens beslut och är part i detta pågående rättsliga ärende. Stefan Kärvling(V) anser sig ej vara jävig.
Yrkande
Joakim Sjöling (S) yrkar att nämnden beslutar att ge ordföranden i uppdrag att svara Förvaltningsrätten i ärendet med dnr 2015/54.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar
-att uppdra åt ordföranden att svara Förvaltningsrätten i ärendet med dnr 2015/54
-att i övrigt notera informationen till handlingarna”
Nämnderna i Vänersborgs kommun skriver alltid beslutsprotokoll. Därav den korta texten jämfört med min beskrivning. I sanningens namn så är kanske inte protokollet i förevarande, och justerat skick, helt fullständigt kan jag tycka. Men det kanske läsarna själva kan bedöma.
Hur som helst. Det här beslutet av Barn- och Utbildningsnämnden torde kunna överklagas av både en och två anledningar. (Dock inte av mig.)
Noteras kan också att jag själv (V), Kent Karlsson (V) samt Ola Wesley (SD) inte deltog i beslutet.
Och vem vet, kanske kommer jag att få möjlighet att yttra mig över Mats Anderssons nya yttrande (4). Då kanske det är dags att ta ett varv till i nämnden?
Det var som synes ett slags skådespel på nämndens sammanträde. Och det var synd att inga åhörare från allmänheten fanns på plats.
En partikamrat sa till mig när jag berättade om vad som hade hänt:
”Sånt här kan bara hända i barn- och utbildningsnämnden…”
Och så är det nog…
BUN:s nästa sammanträde är den 22 februari kl 08.30.
PS. Mats Anderssons yttrande på delegation (4) över mitt yttrande (3), som var ett yttrande på Mats Anderssons yttrande på delegation (2) över min överklagan (1) fanns fortfarande inte i diariet i fredags eftermiddag. (Idag lördag så går det inte att komma in i diariet.)
BUN 25/1: "Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt."
I måndags hade kommunens Barn- och Utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för år 2016.
Sammanträdet var samtidigt starten för en ny era – en era av ökad öppenhet inför dem som valt ledamöterna. I varje fall för en försöksperiod. Väljarna, dvs vänersborgarna, hade nämligen möjlighet att följa stora delar av mötet på plats. Tyvärr var det bara en enda person som hade hörsammat möjligheten, och det bara för 90 minuter, att syna de folkvalda representanterna. Och det var synd. Det fanns mycket att observera.
BUN:s sammanträde började i dur och slutade i moll kan man väl säga… Det var med mycket dystra tankar som ledamöterna vandrade hemåt i mörkret vid 17-tiden. Tror jag. I varje fall kände jag själv ett visst vemod och faktiskt också en slags känsla av meningslöshet inför uppdraget som ledamot i kommunens ”förskole- och skolnämnd”…
Gunnar Bäckman (KD) var inte heller glad. Bäckman beskrev vid ett tillfälle under mötet situationen med orden:
”Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”
Jag undrar om inte Bäckman till och med hade använt ännu ”tyngre ord” om han nu inte hade varit skolad i en kristen tradition…
Det ”illavarslande” handlade om det som är grunden för nämndens verksamhet, det som krävs och är absolut nödvändigt för att kunna arbeta enligt det statliga uppdraget – PENGAR!
Barn- och Utbildningsnämnden tilldelades nästan exakt samma summa 2016 som 2015, och 2014, omkring 670 miljoner kronor. Det kan tyckas vara mycket pengar. Men under den här perioden har elevantalet ökat drastiskt – nästan 400 elever på 2 år.
Och ökningen av elever bara fortsätter. På Kumlienskolan, skolan för asylsökandes barn på Restad Gård, ökade elevantalet från höstterminens slut, den 15 december (2015 alltså) till vårterminens start, den 15 januari, med 37 elever! 37 nya elever i stort sett över jullovet! I de andra skolorna, borträknat Kumlienskolan, ökade elevantalet under samma tidsperiod med 27 elever.
Med andra ord, i stort sett på bara tre veckor, över ett jullov, har elevantalet i Vänersborg ökat med 64 elever…
Även antalet barn i förskolan har ökat drastiskt, dock inte riktigt så mycket som i grundskolan. Från januari 2015 till januari 2016 ökade antalet barn i förskolan med 50 stycken. Det innebär att kommunen just nu har en kö på 100 barn, varav 50 av dessa står helt utan barnomsorg.
Hundratals fler elever i grundskolan, samtidigt som nämnden inte har fått några nya pengar, kan bara innebära en sak:
ELEVPENGEN MINSKAR UNDER 2016.
Eller rättare sagt, elevpengen har redan minskat – från den 1 januari.
Så här ser elevpengen ut:
- Förskoleklass: från 21.430 kr per elev 2015 till 20.858 kr 2016.
- Åk 1-6: från 35.676 kr per elev till 31.512 kr.
- Åk 7-9: från 42.471 kr per elev till 37.514 kr.
Rektor Ann Nyqvist från Onsjöskolan besökte nämnden och gav en bild från verkligheten. Hon visade vad alla abstrakta siffror på kommunal nivå betydde konkret ute i verksamheten
Rektor Nyqvist berättade att det hade börjat 61 nya elever på Onsjöskolan och 50 barn på fritids under de 3 senaste åren. Det innebär att det nu är fullt i lokalerna, det finns inget fysiskt utrymme för att ta emot fler elever. Grupprum och gemensamma ytor är ständigt upptagna och fulla av elever, med allt vad det innebär för t ex ljudmiljön. Onsjöskolan behöver fler lokaler. Och, självklart, personal som kan undervisa alla nya elever. Det behövs ytterligare minst 2,5 tjänst på Onsköskolan. Nyqvist skulle nämligen behöva utöka med en klass och en fritidsavdelning till.
Men i år sjunker alltså elevpengen – från den 1 januari…
Det betyder att rektor Nyqvist i år får 1.160.000 kr mindre än förra året. Fler elever – mindre pengar – färre personal. Så ser det ut för 2016. Det måste alltså sparas på Onsjöskolan och pratar man om besparingar på skolor så handlar det om personal. Så är det. Nyqvist måste ”göra sig av med” 2,5 tjänst (=pedagoger) – när hon egentligen behöver 2,5 till…
Och så var det detta med budgetår och läsår… Eftersom det inte går att ändra i grundorganisationen mitt under ett pågående läsår (det går inte att slå ihop klasser från den ena veckan till den andra, det går inte att ändra hela schemat, det går inte att strunta i pedagogernas uppsägningstid etc), så måste hela besparingen ske under höstterminen. De 2,5 tjänsterna som ska dras ner under hela kalenderåret blir i praktiken 5 tjänster på höstterminen!
”Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”
BUN:s ordförande Mats Andersson (C) menade emellertid (som ordförande tycks man alltid behöva gå i försvarsställning) att det också fanns extra pengar som skulle kunna komma Onsjöskolan tillgodo, t ex pengar från den ”sociala resursen”. Det argumenterade dock förvaltningen emot. Detta var så lite pengar i sammanhanget att det var försumbart.
Lågstadiesatsningen innebar väl också mer pengar? ”Problemet” är att pengarna måste användas för ökad personaltäthet (det ska finnas fler lärare per elev än innan pengarna används). Och hur ska personaltätheten kunna öka om det ska sparas 2,5 tjänst?
Mats Andersson (C) menade också att det fanns pengar som skulle användas till nyanlända som Onsjöskolan kanske kunde få. Då missade Andersson två saker. Dessa statliga extrapengar (pengarna tas alltså inte från någon annan post i kommunens budget) kan inte användas för att stoppas i tomma hål. De statliga pengarna ska användas till de nyanlända. Och för övrigt, det finns knappast några nyanlända på Onsjöskolan. Det är så fullt i skolan, att inga nya elever får plats!
Onsjöskolan.
Ett nedslag i verkligheten.
Är det konstigt att många rektorer och pedagoger i Vänersborgs kommun resignerar?
Personalomsättningen inom kommunens förskolor och skolor är oroande hög. Många, alltför många, pedagoger (och rektorer) flyr Vänersborg och byter kommun – till kommuner där arbetsförhållandena är bättre och de dessutom (ofta) får bättre betalt… Och Vänersborg svarar med stämpelklocka och sänkt elevpeng…
Kommunen möter situationen på ytterligare ett sätt. Den samarbetar med andra kommuner för att göra något åt den ”huggsexa”, ordförande Anderssons uttryck, som har blivit följden av lärarbristen. Och som leder till att kommunerna tävlar med varandra om
pedagogerna genom att höja lönerna. Som Mats Andersson sa:
”Ingen är betjänt av en huggsexa.”
Och jag, som för övrigt sällan kan vara tyst, var bara tvungen:
”Jo, lärarna.”
Och då drog Mats Andersson (C) fram det avgörande argumentet. (Det där var lite ironiskt.) Lärarna borde tänka på eleverna och vara kvar i Vänersborg:
”För barnens skull…”
Ja, ja… Lärare och förskolelärare kanske skulle jobba gratis… Precis som sjuksköterskor… Och kanske brandmän…
Men det var en parentes, även om jag tror att ordförande Anderssons inställning i hög grad intresserar de bloggläsare som arbetar under BUN:s hägn…
Onsjöskolan lyftes alltså fram som ett konkret exempel. Inte som ett undantag. Tilldelningen av pengar minskar ju på alla skolor! Även de icke-kommunala skolorna får mindre pengar. Fridaskolan får till exempel 2 miljoner mindre i år.
Den budget som kommunfullmäktige har tilldelat BUN och som ligger till grund för elevpengen utgår som alla förstår inte från skolornas och elevernas behov. Som det skall göras enligt lagen (Skollagen 2 kap 8a§):
”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Budgeten utgår istället från vad som finns kvar när kommunen har avsatt pengar till annat, annat som de styrande tycker ska komma före barnen och ungdomarna. Det kan vara allt från en arena via en ny hamn i Vargön eller nytt konserthus på Huvudnästomten till ett inköp av en naturbruksbyggnad i Dalsland…
Ibland undrar jag om inte någon snart tänker anmäla Vänersborg till Skolverket/Skolinspektionen…
Förvaltningschef Kent Javette sammanfattade BUN:s ekonomiska situation, och behov, på ett kort och koncist sätt:
”Vi skulle behöva 22,8 miljoner kronor till!”
Men så var det detta som jag beskrev i en tidigare blogg, Barn- och Utbildningsnämnden gjorde ett överskott 2015 på 10,4 miljoner kronor. Detta är iögonfallande och ter sig till och med nästan provocerande – vid en första anblick.
Men denna motsättning mellan för lite pengar till verksamheten och ett budgetöverskott har sina naturliga förklaringar. Även om det inte är helt enkelt att varken förklara eller förstå.
Jag försökte dra mitt strå till stacken i en blogg förra veckan – ”BUN:s ekonomi”. Där försökte jag, så pedagogiskt som jag bara kunde, att förklara hur kommunens budgetprocess – med budgetbeslut i juni och kommunens kalenderår gentemot skolornas läsår – förorsakar dessa orimliga konsekvenser för Barn- och Utbildningsnämnden. Jag försökte förklara hur kommunens budgetprocess skapar stora och olösliga problem för BUN när det gäller att kunna använda sina tilldelade budgetmedel.
Jag skulle vilja göra en stilla vädjan till er som verkligen vill förstå BUN:s oerhörda prekära budgetsituation att läsa bloggen ”BUN:s ekonomi”.
BUN:s problem är kommunens problem. Och problemet, som måste lösas, kan bara lösas i samförstånd. Mellan kommunledning och barn- och utbildningsnämnd.
Och hittar inte kommunen och nämnden någon lösning på budgetproblemet med dess orimliga konsekvenser, så är det inte politikerna i BUN eller chefstjänstemännen på förvaltningen som drabbas. Det är i slutändan kommunens barn och ungdomar som kommer att stå med ”Svarte Petter”.
Till sist vill jag återge lite viktig fakta som nämnden fick sig till del i måndags. Det är fakta som är bra att känna till när man diskuterar eller försöker sätta sig in i förskole- och skolsituationen i Vänersborg – och barn- och utbildningsnämndens budget.
På bilden nedan ser vi barn- och utbildningsnämndens bokslut 2015. Det syns tydligt vilka poster som har bidragit till att prognosen i delårsrapporten i april på ett underskott om 22,8 milj kr ändrats till ett överskott i bokslutet på 10,4 milj kr.
De nya pengarna från kommunstyrelsen/kommunfullmäktige respektive staten kom vid en tidpunkt då hela den stora och komplicerade sjösättningen av organisationen på förskolor och framför allt grundskolor redan hade skett (se min tidigare blogg, ”BUN:s ekonomi”). Tillsammans med läsårs-/kalenderårsproblematiken fick det följden att alla pengar inte kunde utnyttjas. Dessutom slog nämndens prognoser på antal barn i en del fall fel. Vilket under de omständigheter som har rått varit helt förståeligt. Det syns också att nämndens återhållsamhet (=besparingar) resulterade i en avsevärd summa pengar. (Helt i onödan visade det sig alltså…)
Ledamöterna i BUN fick också reda på hur verksamheten hade tagit sig an de ekonomiska och pedagogiska ”utmaningarna” under förra året och vad som står till buds för att möta de nya under 2016…
Den första bilden visar förskolan.
Och den andra bilden visar grundskolan.
Det är väl upp till varje vänersborgare antar jag att dra sina slutsatser om vad detta kan betyda för kommunens barn och ungdomar. Och föräldrar. Och personal. Och kommunen i sin helhet.
Kanske kunde man samtidigt passa på att fundera på om man verkligen röstade rätt i det senaste valet…
BUN:s ekonomi
I tisdags kom det ett extra utskick inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde nu på måndag. Och jag måste säga att jag blev kall när jag läste det. Och det berodde inte på vädret…
Verksamheterna under nämnden, förskola, fritids och grundskola mfl, har gnetat och sparat under det gångna året – läromedel har inte köpts in, inköp av datorer och plattor har skjutits på framtiden, vikarier har inte ringts in, personer som har avslutat sin anställning har inte ersatts, besparingar har skett på personalens kompetensutveckling osv osv. Och förskolechefer och kanske framför allt rektorer har hållit extra hårt i pengapåsen vid t ex utdelning av extra resurser/stöd till elever, eller till mindre grupper osv osv. Och man har inte heller alltid anställt personal som behövts…
Med andra ord, det har sparats ute i verksamheterna. Och det har naturligtvis i slutändan drabbat barnen och eleverna. Det är inte alltid som de har fått de förutsättningar och den undervisning som de kunde och borde ha fått.
Samtidigt med besparingarna har tillströmningen av nya barn och ungdomar varit enorm. Under de sista 18 månaderna har ökningen i grundskolan uppgått till bortåt 400 elever… Det är ett litet under att grundskolan har lyckats att ta emot alla med de förutsättningar som har rått.
Och nu läser jag bokslutet för 2015…
Barn- och utbildningsnämnden har gjort ett överskott… Ett överskott på hela 10,4 miljoner kronor…
Ja, du läste rätt. BUN gick med ett överskott förra året på 10,4 miljoner kronor.
Det här resultatet kom som en total överraskning. BUN ska inte gå med ett överskott på drygt 10 miljoner! Pengarna skulle ha använts till det som de är avsedda för – till barnen och ungdomarna. Det är deras pengar, och pengarna borde ha använts för deras framtid.
Jag blir inte riktigt klok på siffrorna. När jag tittar tillbaka på den information som nämnden har fått under året, så ser jag att i delårsrapporten från april är prognosen för året (2015) ett underskott på 22,8 milj kr.
22,8 milj kr! I underskott.
I delårsrapporten från augusti ändrades prognosen. Då beräknades nämnden gå med ett underskott på ”bara” 4,2 milj kr. I juni hade nämligen kommunfullmäktige beslutat att BUN skulle få ytterligare 9 milj kr. Dessutom hade BUN och socialnämnden kommit överens om hur pengarna från Migrationsverket skulle fördelas (för nyanlända). Det innebar att BUN fick 6 
miljoner ”extra” av Migrationsverkets pengar. Verksamheten hade också sparat ett antal miljoner.
På månadsuppföljningen i september var prognosen fortfarande -4,2 milj kr.
Nästa månad, i oktober, ändrades prognosen återigen och underskottet beräknades nu till endast 2,7 milj kr. Jag tror att det berodde på fortsatta besparingar i verksamheterna.
Sedan var det december och BUN hade årets sista sammanträde.
Och återigen hade prognosen ändrats. Nu stod nämnden plötsligt på plus! Det beräknade underskottet hade bytts till ett överskott, +3 milj kr. Förklaringen var bland annat att BUN hade fått ett bidrag för lågstadiesatsningen. Det handlade om ca 2,7 milj kr.
Pengarna kom från staten och var öronmärkta till lågstadiet. De skulle användas framför allt till personalförstärkning (se här), inte för att stoppas i ekonomiska hål.
Men pengarna betalades alltså ut i december (eller möjligtvis november). Det innebar att förvaltningen inte hade tillstymmelse till en rimlig chans att använda dem till någonting överhuvudtaget, allra minst till att anställa fler lärare. Det var naturligtvis också helt omöjligt att ändra organisationen eller klasstorlekarna några veckor innan höstterminens slut.
Dessa pengar har räknats med i bokslutet för 2015 och bidrar därför till överskottet. Fast nämnden egentligen aldrig haft tillgång till dem.
Nu gick jag kanske händelserna lite i förväg. Hur som helst så var prognosen för året ett överskott på 3 milj kr. Det var det som gällde när nämndens ledamöter gick hem för att fira jul.
Och när Barn- och Utbildningsnämnden nu återigen samlas, några veckor in på det nya året, så ligger alltså överskottet på 10,4 milj kr…
Förvaltningen skriver så här i bokslutet om orsakerna till nämndens ”plötsliga” överskott, och jag väljer att citera ett längre avsnitt från bokslutet (fast det blir lite repetition):
”Förändrad prognos från delårsrapport april (-22,8 Mkr) beror på att Barn- och utbildningsnämnden erhållit extra budgetanslag om 9 Mkr från kommunfullmäktige samt bidrag avseende nyanlända i ålder 0-15 år från Migrationsverket (schablon- och prestationsersättning) på totalt 10 Mkr, en ökning med 8 Mkr mot föregående år och lagd prognos. En tidig prognos avseende fler antal barn i åldern 1-5 år har uteblivit och gjord prognos om 7,4 Mkr i ökad kostnad uteblev.
Förslag om åtgärder i delårsrapport i april har resulterat i en besparing om ca 5,4 Mkr avseende lägre kostnader för administration, fortbildning, avtalspensioner m.m. Under senare delen av hösten söktes och erhölls ett bidrag från Skolverket på 2,7 Mkr för Lågstadiesatsningen. Vid årets slut sammanställdes även bidragen för asylsökande barn/elever och dessa uppgick till 1,3 Mkr mer än föregående år. Fler 15-timmars placeringar inom ålder 1-5 år har inneburit lägre kostnader med ca 0,9 Mkr. Årets semesterlöneskuld ökade med 1,5 Mkr mer än budgeterat.”
Jag tycker att det här avsnittet från nämndens handlingar visar hur svår planeringen är för barn- och utbildningsförvaltningen. Hur ska man, under de omständigheter som rådde förra året, kunna planera antalet barn och ungdomar som ska börja förskola och skola under året? Även storleken på de statliga bidragen har varit svåra att förutse.
Det är något som är fel. Barn- och Utbildningsnämnden borde inte kunna gå från ett beräknat underskott på 22,8 milj till ett överskott på 10,4 milj kr… En nämnd och dess förvaltning borde ha en bättre koll på den ekonomiska situationen och utvecklingen. Det är uppenbarligen brister någonstans i den ekonomiska informationen, mellan förvaltningens enheter och chefer – och mellan förvaltning och politiker. Och mellan BUN och kommunstyrelse/kommunfullmäktige
Men BUN:s budgetekonomiska utveckling under det senaste året visar också på det dilemma som skapas av kommunens budgetår och skolornas läsår…
Vänersborgs kommun har en budgettilldelning som avser kalenderår, precis som alla andra kommuner, men grundskolan organiserar sig och planerar utifrån läsår. Ett läsår består ju, som bekant, av en hösttermin det ena året och en vårterminen det andra. Läsåret omfattar alltså två olika budgetår.
Och om budgetarna varierar från det ena året till det andra, vilket oftast händer, uppstår svårigheter. Planeringen kan bli mer eller mindre hopplös för grundskolan. Hur ska en organisation kunna sjösättas på höstterminen om rektorerna vet att de får mindre pengar på vårterminen? De kan ju till exempel inte anställa behöriga lärare för en termin? Då får de dra åt svångremmen redan på hösten.
Eller om de får mer pengar nästa budgetår, dvs under vårterminen. Rektorerna kan ju inte börja anställa redan på höstterminen… Då finns det ju inga pengar… Och det är oerhört svårt, om inte omöjligt, att ändra en organisation mitt under ett läsår.
Ytterligare ett problem är att kommunens budget för det kommande året antas i juni. Då har skolorna redan lagt sin organisation för det kommande läsåret. All planering, alla beslut är klara. Tjänstefördelningen (med bland annat antal anställda), lärar- och elevschema, skolval, storlek och sammansättningar av klasser osv osv – allt är beslutat och klart. Planeringen är färdig inför kommande läsår.
Och den här planeringen har gjorts och de här besluten har fattats utifrån de budgetbeslut som redan föreligger. Det betyder att när kommunfullmäktige fattade sitt beslut i juni förra året om 9 milj kr extra, så var organisationen redan bestämd ute på skolorna. Förvaltningen och skolorna kunde helt enkelt inte använda de extra pengarna på ett bra och effektivt sätt, varken ur pedagogisk eller ekonomisk synpunkt.
Det är inte helt enkelt att förstå, det kan vara svårt att greppa att pengar som BUN har till sitt förfogande inte kan användas. Jag har försökt att förklara det i många bloggar under året, nu senast i denna blogg, och från talarstolen i kommunfullmäktige.
Men det tycks som att det inte bara är svårt, ibland verkar det också som att jag skriver och talar inför döva öron. Det händer till och med att jag tror att kommunledningen inte vill förstå. Att framför allt Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) finner ett slags nöje i att kunna kritisera nämnden och förvaltningen för att de inte på egen hand lyckas bemästra och lösa svårigheterna kring budgeten.
BUN:s problem är ett kommunalt problem och det borde lösas gemensamt. Kommunens budgetrutiner borde ses över, så att BUN kan använda de medel som är tilldelade på ett effektivt sätt.
För annars är det barnen och ungdomarna som är förlorarna.
Unikt möte med BUN 25 jan
Om en knapp vecka ska Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ha årets första sammanträde, den 25 januari alltså. Sammanträdet blir på sätt och vis unikt. För första gången i historien har nämligen vänersborgarna en 
chans att på plats få se ett alldeles, alldeles riktigt nämndsmöte. Med det alldeles, alldeles underbara BUN…
Otroligt.
Fast beslutsomgången är undantagen. Så tyckte 10 av de 11 ledamöterna att det skulle vara. Den 11:e tyckte att hela sammanträdet skulle vara öppet för allmänheten. Det var Vänsterpartiets representant i nämnden. Denne representant var också en av de personer som en gång i tiden lade fram den motion om öppna sammanträden, som nu äntligen ska förverkligas (i varje fall till en del).
Eventuella åhörare kommer att serveras mängder med nyttig information och kunskap.
Planarkitekt Pål Castell och utvecklingsledare Lars Rudström inleder sammanträdet med att informera om ”Ny översiktsplan”. Ett samrådsutkast har upprättats och nu ska alla nämnder få möjlighet att sätta sig in i materialet. Ledamöterna i nämnden har, förutom att lyssna till föredragningen, en hel del material att läsa in. Det ska dock inte fattas något beslut i frågan.
Förvaltningen på Barn och Utbildning ska informera om den korta verksamhetsberättelsen. Ärendet avslutas med ett beslut, men då får inte allmänheten vara med. För övrigt har nämndens ledamöter ännu inte fått verksamhetsberättelsen. Den skickas ut senare. (Och så kom den precis när jag skrev detta…)
Det blir som vanligt en verksamhetsuppföljning. Det innebär att någon i förvaltningen redogör för läget inom något av de verksamhetsområden som ingår i nämndens hägn. Det är små djupdykningar i verksamheten skulle man kanske kunna säga. Denna gång är ämnet för uppföljningen ”Nuläge, behov, långsiktig organisation”.
Verksamhetschef Boel Jansson ska sedan föredra ärendet:
”Strukturell översyn förskolor: Ny förskola i kvarteret Hönan.”
Jag skrev en del om detta ärende i min förra blogg, ”Det politiska året har börjat…”. Det kan bli en hel del diskussion i frågan. Och intressant sådan kan jag nog också utlova… Ärendet avslutas med ett viktigt beslut.
Nämnden, och också eventuella kommuninvånare, får självklart också den stora äran att lyssna på förvaltningschef Kent Javette när han informerar ledamöterna om senaste nytt och vad han har gjort sedan sist. Det händer att det blir en del politiska diskussioner även under denna punkt. Vad förvaltningschef Javette ska informera om denna gång vet jag inte riktigt, kanske att han snart ska sluta som förvaltningschef och börja ett annat jobb…
Även ordförande Mats Andersson (C) kommer att kunna avnjutas. Andersson ska också redogöra för sina förehavanden sedan sist. Ordförande Andersson ska bland annat informera om sitt yttrande över det beslut som jag överklagade i nämnden i höstas. (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”, ”Ordf Andersson (C) svarar” och ”Yttrande till Förvaltningsrätten”). Jag antar dock att ordförande Andersson inte vill ha någon diskussion… Fast man måste ju kunna fråga varför Andersson skickade sitt yttrande till Förvaltningsrätten tisdagen den 8 december – dagen efter att Barn- och Utbildningsnämnden hade haft sitt sammanträde. När ordförande Andersson faktiskt hade fått utkastet från kommunjuristen i sin hand redan före helgen…
Kanske kommer Mats Andersson också att berätta om varför hans partivän Bo Carlsson (C) och ”regeringskollegorna” i socialdemokraterna och miljöpartiet inte vill ge BUN en miljon kronor till en utökning av öppettiderna i förskola och fritidshem… (Se ”Det politiska året har börjat…”).
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde startar kl 08.30 i rum 225 på kommunhuset. (För mer information, klicka här.)
Välkomna!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer