Arkiv
Får BUN sina 14,7 miljoner?
I förrgår så skrev jag om att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade haft sammanträde. (Se ”KSAU: Spänningen stiger”.) Vad som avhandlades och bestämdes visste jag inte vid det tillfället. Men nu har information ”sipprat ut”…
KSAU behandlade, bland många andra saker, barn- och utbildningsnämndens (BUN) begäran om att få ytterligare 14,7 miljoner kronor.
Det var, som bekant för läsare av denna blogg, kommunfullmäktige som i juni förra året avsatte 11 milj kr till en eventuell elevökning. Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11 000 tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än tio elever (jämfört med barn- och utbildningsnämndens budget 2017), ersätts nämnden per elev, med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2016.”
Det var oppositionen (M+L+KD+V+VFP) som röstade igenom detta beslut, de styrande partierna (S+C+MP) ville överhuvudtaget inte avsätta några pengar till en elevökning.
Det var 11 milj kr som avsattes. Vi i oppositionen trodde att det skulle räcka. Men vi ”garderade” oss. Den andra delen av beslutet, som börjar med ”om antal elever…”, är en tydlig markering att oppositionen ville säkerställa för en kompensation om elevökningen blev ännu större än beräknat.
Och nu blev det så att elevökningen överträffade förväntningarna. Det fanns i januari hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för. Barn- och utbildningsnämnden gick på den formulering som återfanns i den senare delen av beslutet och begärde i februari kompensation för hela elevökningen, dvs 14,7 milj kr. Det kan noteras att nämndens beslut var enhälligt.
I KSAU har de styrande partierna majoritet. Och inställningen till grundskolan hos de styrande partiernas tunga namn är välkänt vid det här laget. Marie Dahlin (S), Peter Trollgärde (S) (Bo Carlsson, C, var frånvarande) och Marika Isetorp (MP) beslutade att BUN bara skulle få 11 milj kr. De styrande partierna vill alltså ge så lite pengar som möjligt till eleverna i Vänersborgs skolor… (Hade de fått som de ville i fullmäktige, så hade BUN överhuvudtaget inte kompenserats för elevökningen.)
Representanterna för oppositionen, dvs två av de som röstade igenom beslutet i fullmäktige om kompensation för en elevökning, såg till den andra delen av beslutet. Alltså precis som fullmäktige hade tänkt. Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade därför att BUN skulle få hela det begärda beloppet, dvs 14,7 milj kr.
Vad jag förstår så beslutades det inte om någon tidpunkt för utbetalningen, men jag antar att det spelar mindre roll. Nu vet BUN, och förvaltning, och rektorer, och pedagoger, att åtminstone 11 milj kr ska betalas ut under året. Och då kan pengarna tas med i den pågående planeringen för nästa läsår.
Hela ärendet ska upp i kommunstyrelsen nästa vecka för ett slutgiltigt beslut. KSAU:s beslut är nämligen att betrakta som endast ett förslag. Kommunstyrelsen beslutar som den vill. Och i kommunstyrelsen har inte de styrande partierna någon egen majoritet…
Vi får se hur sverigedemokraterna kommer att rösta. Det blir, som inte är helt ovanligt nu för tiden i Vänersborg, de som blir tungan på vågen. Men antagligen röstar de som Ola Wesley (SD) gjorde i BUN i februari, dvs att BUN ska få hela det begärda beloppet.
Så det finns med andra ord fortfarande hopp om att BUN ska få sina 14,7 milj kr.
BUN: Sverigedemokratisk beslutsångest
Idag hade Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) sitt majsammanträde. Det avslutades på eftermiddagen med besök på särskolorna i Mariedal och Norra skolan.
Sammanträdet började annars med en så kallad verksamhetsuppföljning. Nämnden fick veta att förvaltningen hade initierat ett ”projekt” där några rutinerade speciallärare hade åkt runt och besökt kommunens förskolor. De hade studerat undervisningen och kunskapsutvecklingen utifrån de kriterier som Skolinspektionen hade använt i sina inspektioner. (Dock inte av förskolorna i Vänersborg.) Nämnden fick reda på att det fanns en del att förbättra på förskolorna.
Det var ett bra initiativ. Pedagoger behöver ibland input och synpunkter från välvilliga ”inspektörer” utifrån. Det är ett bra sätt att stimulera till pedagogisk diskussion och utveckling ute på förskolorna. Det borde dock, anser jag, vara en uppgift för förskolecheferna, respektive rektorerna på grundskolorna. De borde få tid till detta, dvs tid till att vara de pedagogiska ledare som Skollagen förutsätter. Men det kan de inte få, och har inte, så länge kommunen lägger på dem en massa andra uppgifter, som t ex fastighets- och personalfrågor. Dessa uppgifter, och andra, borde särskilt
anställda utföra. Anser jag. (Vi får se om moderaterna tar detta förslag och gör till sitt eget. Som de har gjort med tanken på ett tvålärarsystem… ;) )
När det gäller situationen på våra förskolor så finns det just nu platser för alla kommunens barn. Problemet är ”bara” att platserna inte alltid finns på de förskolor som föräldrarna efterfrågar. Så finns det inga platser i Frändefors, Tärnan och centrum, medan det finns lediga platser på Onsjö.
Det blev en del diskussion kring delårsrapporten. (Ja, det var dags för denna, igen…)
Delårsrapporten kommer lite olägligt när det gäller nämndens förväntade resultat. Förvaltningen har inte och kan inte mäta dessa resultat i detta läge, så tidigt på året. Därför finns det inga gröna ”ploppar”, dvs de ploppar som visar att nämnden har uppnått sina mål. Men trots att det är omöjligt för förvaltningen att uttala sig om de förväntade resultaten, så är den ändå tvungen att upprätta en sammanställning – och lämna den vidare i hierarkin. Så fungerar byråkratin… Dokumentationen är viktigare än verksamheten…
I delårsrapporten ingår också ekonomin, och då blir det intressantare. BUN beräknas göra ett underskott i år på 16,9 milj kr. Den stora minusposten är grundskolan som står för ett prognosticerat underskott på 18,2 milj kr. Men då är inte de pengar inräknade som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2016 att BUN skulle få om elevantalet ökade. Vilket elevantalet har gjort med råge…
Som bekant är för läsare av denna blogg, så har inte kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) behagat ta upp denna fråga i kommunstyrelsen. Därför ska jag för övrigt, på morgondagens fullmäktigesammanträde, ställa en fråga till Dahlin om detta. (Se ”Grundskolan – hot om drastiska nedskärningar!”, där man också kan läsa mer i detalj vad frågan handlar om.)
Ordförande Mats Andersson (C), som tillhör det styrande blocket av partier, lämnade därför följande förslag till beslut:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna upprättad delårsrapport per den 30 april 2017 med helårsprognos.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att avvakta med att vidta beskrivna åtgärder i väntan på Kommunstyrelsens utbetalning av medel som kommunfullmäktige reserverat till Barn- och utbildningsnämnden i budget 2017.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag på eventuella åtgärder som ej är av personalnedskärande karaktär till september månads sammanträde.
Barn- och utbildningsnämnden ser det som orealistiskt med personalnedskärningar i verksamheten eftersom förskola, grundsärskola och grundskola fått ett utökat barn- och elevantal.
I övrigt överlämnas rapporten till ekonomikontoret.”
Och det var ett bra förslag – med ett undantag:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag på eventuella åtgärder som ej är av personalnedskärande karaktär till september månads sammanträde.”
Varför ska förvaltningen leta sparåtgärder (för det var det som detta avsnitt handlade om) när kommunfullmäktige har beslutat att nämnden ska få mer pengar? BU-förvaltningen ska väl inte behöva ägna en massa tid åt att leta besparingar när kommunstyrelsen är skyldig att betala ut pengarna?
Vänsterpartiet föreslog att ”sparparagrafen” skulle strykas och den övriga texten bli nämndens beslut.
Det blev votering…
Och då fick Ola Wesley (SD) stora skälvan… Han fick uppenbarligen beslutsångest.
S+C+MP förordade ordförande Anderssons förslag, V+M+KD (L och VFP hade inga ledamöter närvarande på dagens sammanträde) ville stryka ”besparingsparagrafen”.
Näst siste ledamot att rösta var Wesley (SD), han hade avgörandet i sin hand – det stod 4-5 och kvar att rösta var bara ordförande Andersson själv, och hur han skulle rösta var ju tämligen solklart…
Wesley behövde betänketid. Det var 30 långa sekunder…
”Vi kör ett ja då.”
Sa Wesley (SD) till sist.
6-5 för ordförandes förslag. Då märkte ordförande att det hade blivit lite fel i voteringspapperen. Och voteringen fick göras om.
När turen kom till Wesley – avstod han.
5-5. Men eftersom ordförande har utslagsröst så vann ändå ordförandes förslag.
Jag undrar hur Wesley hade röstat om voteringen hade fått göras en tredje gång… Kanske hade det blivit ett nej då?
Nämnden diskuterade också lite om informationsmötet i Väne-Ryr som föräldraföreningen hade bjudit in till. Tre av nämndens ledamöter hade varit närvarande på det mötet. Men det har jag redogjort för i en tidigare blogg. (Se ”Skola i Väne-Ryr?”.)
Flera politiker har under de senaste dagarna varit på en konferens med SERN i Forli, som ligger i Italien. Det är Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP) och Peter Göthblad (L) som har fått den äran att representera politikens Vänersborg. Eftersom SERN håller på med en del samarbetsprojekt med skolor så undrade jag om någon i BUN:s ledning eller i BU-förvaltningen hade blivit inbjudna att representera Vänersborg.
Det hade de inte…
Skola i Väne-Ryr?
På tisdag ska skolverksamhetens framtid i Väne-Ryr avgöras av kommunfullmäktige. En majoritet i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen vill att försöksverksamheten med åk 1-3 ska fortsätta i ytterligare två år.
Bakgrunden är att kommunfullmäktige den 30 januari 2013 beslutade att:
”Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola för åk 1-3 på försök i tre år.”
Och det var ett glädjande besked för föräldrar, barn och elever i Väne-Ryr. Men kommunfullmäktige skickade med en brasklapp. Den andra delen av beslutet löd:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Det är denna brasklapp som gör att Väne-Ryr står på dagordningen igen.
Det bor 25 elever i upptagningsområdet och av dessa så har 15 elever valt en annan skola. Det är bara 10 elever kvar på skolan i höst, plus en elev från en annan kommun (Trollhättan). Det kommer alltså bara att gå 11 elever i Väne-Ryrs skola kommande läsår. Och det i åk 1 och 2, ingen i åk 3. (I förskoleklassen ska det gå 3 elever.)
Därmed uppfylls inte kommunfullmäktiges beslut för en fortsättning av skolverksamheten i Väne-Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen föreslog därför att verksamheten ska läggas ner och flyttas till Onsjöskolan.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var av en annan uppfattning. Han ville att prövotiden skulle förlängas i ytterligare två år. Han gav i nämnden dock bara ett argument för att skolverksamheten skulle fortsätta i Väne-Ryr, och det hade han också framfört i en skrivelse till förvaltningschefen den 2 februari och i en intervju i TTELA den 19 februari. Argumentet var att det av praktiska skäl är omöjligt att stänga Väne-Ryr, eftersom det råder trångboddhet i kommunens grundskolor. Det här var också det enda argument som framfördes i barn- och utbildningsnämnden när frågan diskuterades. (Förutom att Ola Wesley, SD, motiverade sitt ställningstagande med att det stod i sverigedemokraternas partiprogram att alla landsbygdsskolor ska bevaras – något som jag för övrigt inte har kunnat hitta i programmet.)
Mats Anderssons argument är inte korrekt.
Eleverna från Väne-Ryr har redan idag en del av sin undervisning förlagd till Onsjöskolan en respektive två dagar i veckan. Detta eftersom det saknas ämnessalar och behöriga pedagoger i Väne-Ryr. Eleverna har t ex haft SO på Onsjöskolan. Det är alltså inte bara idrott och slöjd etc som de har på Onsjö.
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver, med en viss tyngd får man väl säga:
”Det innebär att eleverna i praktiken även har platser på Onsjöskolan. Det föreligger därmed inga praktiska hinder att i Onsjöskolans organisation ta emot eleverna åk 1-3 från Väne Ryr, från och med höstterminen 2017 och framåt.”
Eleverna från Väne-Ryr har går således en eller två dagar varje vecka i andra klasser på Onsjöskolan, där de har en tillhörighet i en klass med andra elever.
Ordförande Anderssons och majoritetens enda argument var alltså inte korrekt. Vid omröstningen röstade dock en majoritet av BUN:s ledamöter för Mats Anderssons förslag om en förlängd prövotid. (Det gjorde senare också kommunstyrelsen.)
Föräldraföreningen i Väne-Ryr bjöd in till ett informationsmöte, som gick av stapeln igår torsdag. Representanter från de flesta partier var närvarande med en eller två personer. Det var dock inga där från socialdemokraterna, miljöpartiet eller liberalerna.
Det var ett mycket lugnt, sansat och sakligt möte där föräldrarna gav sin syn på frågan. De menade att det fanns orsaker till att föräldrar inte hade valt Väne-Ryrs skola för sina barn.
Föräldrarnas åsikter var att kommunfullmäktiges beslut om en försöksperiod på 3 år var för kortsiktigt. Föräldrar vågade inte låta sina barn börja på Väne-Ryr, eftersom framtiden var osäker och de inte ville riskera att få flytta sina barn. Några föräldrar hade inte fått plats på förskolan och hade då varit tvingade att välja en annan. Sedan fortsatte barnen i den närmaste skolan tillsammans med sina kompisar från förskolan. En del barn hade större syskon som redan gick i en annan skola och då ville föräldrarna att de mindre gick i samma fritids och skola som de. Andra föräldrar menade att de hade blivit avrådda från att placera barnen i Väne-Ryr och rekommenderade att välja en annan skola – och lytt rådet.
Föräldrarna tyckte också att marknadsföringen och samarbetet med andra kommuner var dålig. Det finns barn i omkringliggande kommuner som skulle kunna gå i Väne-Ryr om de bara hade fått information och att praktiska saker som skolskjuts kunde ordnas. (Det är t ex ungefär 4 km, 5-6 min med bil, till Lilla Edets respektive Trollhättans kommungräns. Och ännu närmare till Uddevallas.)
Föräldrarna var också besvikna på barn och utbildning för att kommunikationen hade varit dålig under den senaste tiden. De sa att de hade upplevt det lite som en chock att skolan eventuellt skulle läggas ner. Föräldrarna efterlyste samarbete och en öppen dialog.
Vänsterpartiet var med om beslutet 2013 att starta upp skolan i Väne-Ryr. Vi var mycket aktiva och engagerade i diskussionen och opinionsbildningen. Men tiderna har förändrats…
Det är ett stort problem att det bara ska gå 11 elever på Väne-Ryr skola i höst. Dels för att kommunfullmäktige var mycket tydligt i sitt beslut (”elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3”) och dels för att det inte är försvarbart att driva så små skolor. Även om landsbygdsskolor är viktiga, så är 11 elever för få. Jag tycker det…
Jag personligen har också, trots föräldrarnas förklaringar, lite svårt att förstå varför inte föräldrarna ”trots allt” ändå valde att placera sina barn på skolan. Om de alla verkligen ville ha kvar den. De måste ju ha varit medvetna om kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte frigöra mig från tanken att föräldrarna själva, egentligen, de facto har lagt ner skolverksamheten Väne-Ryrs skola.
Vänsterpartiet röstade, som sagt, för att öppna Väne-Ryr den där kvällen 2013. Men vi röstade också för, precis som S+C+MP+VFP, att det var en försöksverksamhet fram till och med detta läsår – och att det skulle vara minst 15 elever för att skolverksamheten skulle fortsätta. Vänsterpartiet röstade därför nej, både i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen, till att förlänga försöksverksamheten i ytterligare 2 år.
Kanske kunde en lösning ändå vara att flytta skolverksamheten till Onsjöskolan och behålla förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i Väne-Ryrs skola?
Som det ser ut nu så kommer emellertid en majoritet i kommunfullmäktige att behålla skolverksamheten i 2 år till.
Hur det än går, Väne-Ryr får inte läggas åt sidan efter beslutet. Det kommer att krävas ett 
aktivt samarbete mellan föräldraföreningen, BUN-förvaltningen och BUN-politikerna. Dessutom borde också kommunens utvecklingskontor och kommunstyrelsens politiker träffa invånarna i Väne-Ryr för att gå genom en del frågor som har hanterats tämligen lättvindigt på senare tid…
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Mer om gårdagens BUN (18/4)
Det var i det stora hela ett lugnt och enigt sammanträde som barn- och utbildningsnämnden höll igår. Förutom budgeten för nästa år (se ”BUN säger nej till besparingar!”) så var det mycket information, och fakta.
Utvecklingsledare HJ Ackermann höll i månadens verksamhetsuppföljning som denna gång handlade om personal och kompetensbehov.
Personalomsättningen i Barn och Utbildning var förra året 10%, en ökning från 9,2% år 2015. Störst var personalomsättningen i grundskolan, 12,0% (år 2015 9,4%), och fritidshemmen, 11,0% (år 2015 6,41%). Av de som slutade på grundskolan gick 60% till andra läraruppgifter, ofta i andra kommuner eller Kunskapsförbundet.
Det är ganska alarmerande siffror och det blir allt svårare för förvaltningen att hitta personal med samma kompetens. Som det är nu har bara 44% av årsarbetarna på fritidshemmen en pedagogisk högskoleexamen. År 2014 var det 58%. På kommunens 
högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade.
PFU (kommunens Personal och Förhandlingsutskott) har sent omsider noterat utvecklingen och ska satsa 3 milj kr per år i extra löneökningar till legitimerade lärare i ”nyckelpositioner” på grundskolan. Det är en bra gest, det är viktigt att höja lönerna om man vill behålla sin personal.
En annan anledning till att höja lönerna är att det också ”sticker i ögonen” på många anställda, som kanske har jobbat i 10-15 år eller mer, att nyutexaminerade och nyanställda direkt får högre löner än de som är ”trogna” kommunen. Jag tror dock inte att summan, som PFU satsar, är tillräckligt stor för att göra Vänersborg konkurrenskraftig gentemot andra kommuner. PFU har även avsatt mindre summor för att öka lönerna till förskolelärare, fritidspedagoger och rektorer.
Det är inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske viktigare än lönerna. Tendensen på många håll i Sverige, och även i närområdet, är att pedagoger flyr ”problemskolor”. I Södertälje har man t ex satsat på ett två-lärar-system, som har blivit framgångsrikt.
Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Några enklare åtgärder skulle t ex kunna vara att anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike.
Och i Trollhättan?
För som av en händelse ser jag idag en platsannons på nätet, om en NO-lärartjänst på en skola i Trollhättan (se här)
”Inför hösten förhandlar vi lokalt om förändrat mentorskap och en organisation med heltidsmentorer. Det kan innebära att mentorskapet faller bort till höstterminsstarten till förmån för ett mer renodlat läraruppdrag.”
Det tycks onekligen som om man planerar för att andra yrkesgrupper än pedagoger ska ta hand om mentorskapet. Det är nog ingen kvalificerad gissning att denna tjänst kommer att få många sökande.
Även förskolechefernas och rektorernas arbetssituation diskuterades. Jag har ofta framfört i denna blogg att något måste göras, arbetssituationen för dessa chefer är för många näst intill ohållbar. Enligt min mening bör förskolechefernas och rektorernas uppdrag renodlas så att de enbart ska sköta det statliga uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Vänersborgs förskolechefer och rektorer har dessutom alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Och då bör man komma ihåg rektorns ansvar för eleverna och alla föräldrakontakter…) I genomsnitt har Vänersborgs förskolechefer och rektorer 44 anställda. Det är en alldeles för hög siffra. Det optimala för en chef är att ha omkring 20 ”underställda”… Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.
Barn- och utbildningsnämnden, och hela kommunen, står med andra ord inför stora utmaningar när det gäller personalen. Och utmaningarna är väl inte desto mindre när det gäller lokalbehoven.
Bakgrunden till lokalsituationen är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Och elevantalet fortsätter att öka.
Nämnden fick en genomgång av vad som är ”på gång”. Det gällde Silvertärnan, den planerade skolan på Holmängen, Rösebo, Rånnum, Norra skolan och Mulltorp. Det gällde förskolor vid Öxnered och Blåsut, den planerade förskolan i kvarteret Hönan, ”gamla” BUP:s lokaler och Granås.
När det gäller Norra skolan som var uppe till diskussion i samband med det senaste kommunfullmäktigesammanträdet, kan noteras att förvaltningen inte anser att några investeringar där (för om- och tillbyggnad) kan bli aktuella förrän 2021-22. Detta beroende på att förvaltningen inte har någonstans att placera eleverna under byggnadstiden. Därför vill man vänta tills den nya skolan på Holmängen står klar. För övrigt har de gamla ritningarna för hur Norra skolan kan se ut efter investeringarna hittats…
Det kan väl konstateras att det på sina håll går ganska trögt med att ”komma till skott”. Dock inte beroende på barn- och utbildningsförvaltningen. Det ser för övrigt ut som om det skulle
kunna bli fler moduler…
Nämndens behov för fastighetsinvesteringar uppgår på 5 år till dryga miljarden!! Snacka om utmaning…
Barn- och utbildningsnämnden antog också nya rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Och det var bra, redan på kvällen kom det in klagomål till nämndens ledamöter angående en förskola. Så de nya rutinerna kunde omsättas i handling innan bläcket knappt hade hunnit torka…
Det var som sagt en hel del fakta som nämndens ledamöter fick sig till del, innan budgetramarna diskuterades. Men om dessa skrev jag ju igår.
BUN säger nej till besparingar!
Efter nästan 7 timmars sammanträde (inklusive några raster ska villigt medges) kunde Barn- och Utbildningsnämndens ledamöter traska hemåt. De flesta var ganska nöjda tror jag, även om Vänsterpartiets ledamöter antagligen var mest nöjda.
Det var som vanligt en mängd information, men det återkommer jag till. Den stora frågan var hur nämnden skulle ställa sig till de budgetramar för Budget 2018 som majoriteten i kommunstyrelsen hade bestämt. Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet hade ju beslutat att BUN skulle anta en budget som var anpassad till en besparing på nästan 32 miljoner kronor. (Läs mer om detaljerna i mina tidigare bloggar: ”BUN förbereder besparingar! (1)”, ”BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)” och ”BUN: Spara eller inte spara? (3)”.)
Vänsterpartiet lämnade sitt yrkande till beslut redan på morgonen och jag tror ingen hade undgått att märka var vi stod i frågan. Dessutom var ju yrkandet publicerat på gårdagens blogg (se ”BUN: Vänsterpartiets yrkande (4)”).
Det blev naturligtvis diskussion.
Ola Wesley (SD) inledde med att säga:
”Jag är emot besparingar naturligtvis.”
Och anslog därigenom på sätt och vis tonen för de övriga partierna. Gunnar Bäckman (KD) ville inte heller se några neddragningar. Vilket också Christer Bogren (MP) höll med om.
Det var inte utan att man började undra vart detta skulle leda… Hade alla plötsligt blivit vänsterpartister?
Det verkade nästan så när ordförande Mats Andersson (C) också var emot de ramar som hans egna partivänner i kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att alla var rörande överens.
Då blev det också en diskussion om vad denna samsyn i nämnden egentligen var värd. Både Bäckman, Kate Giaever (V), som var ordinarie idag eftersom välfärdspartiets ledamot hade förhinder, och jag undrade om ställningstagandet innebar att partiernas representanter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige också skulle gå på denna linje.
Då blev det genast förstulna hostningar och harklanden. Det kunde man nog inte garantera. Vilket för övrigt har hänt många gånger förr. Partierna säger sig tycka en sak i nämnderna – för att sedan, när det verkligen gäller i fullmäktige, ändra åsikt… Det har gällt inte bara partierna, utan också enskilda ledamöter i nämnden…
Vänsterpartiet är oförstående till denna inställning, att försöka sitta på två stolar samtidigt. Tycker vi en sak i en nämnd, så tycker vi detsamma i fullmäktige.
Fast å andra sidan. Jag tror att åsikterna i BUN visar ledamöternas genuina åsikter. Och sedan blir de typ överkörda av sina ”mäktigare” partikamrater. De får helt enkelt inte gehör för sina åsikter. Vilket en vänsterpartist också kan finna förvånande. Innan Giaever och jag skrev Vänsterpartiets yrkande hade vi efterhört synpunkter från våra partikamrater. Och fick veta att vi har stöd – hela vägen, ända till fullmäktige…
Fast det kanske bara är Vänsterpartiet som jobbar på ett udda och annorlunda sätt…
Tove af Geijerstam (L), som är en mycket ärlig och rak politiker, tyckte Vänsterpartiets yrkande var genomarbetat och bra. Hon föreslog ganska snabbt att detta yrkande på något sätt borde följa med i sin helhet till kommunstyrelsen.
Och detta öppnade dörrarna och möjliggjorde en ganska unik utgång…
Hela BUN, samtliga ledamöter, ville att nämnden helt enkelt skulle utgå från Vänsterpartiets yrkande, arbeta om det, dvs göra några strykningar, ändra lite ordval etc, och göra det till sitt eget. Mats Andersson ville av ”formella skäl” dock ändra i skrivningar på själva beslutssatserna.
Och varför inte. Det är en stor framgång för Vänersborg om hela BUN kunde stå bakom ett gemensamt beslut i en sådan här viktig fråga. Det är viktigare, faktiskt, än att enskilda partier får profilera sig. Men som Tove af Geijerstam sa, det var ju faktiskt Vänsterpartiet som hade lagt ner tid och kraft på yrkandet och det borde framgå på något sätt. Och därför fick vi i en protokollsanteckning till beslutet tillfoga:
”Till protokollet noteras att förslaget är en revidering av Vänsterpartiets förslag.”
Nu är det bara att hoppas att BUN:s beslut så småningom också blir kommunfullmäktiges beslut.
Till sist vill jag för de intresserade bifoga hela beslutet. Det ska emellertid noteras att protokollet varken är skrivet eller justerat än.
=====
Ärende 8: Budget 2018, Mål och resursplan 2018-2022, Dnr 2017/15
Bakgrund
Barn- och Utbildningsnämnden föreslås få samma budgetramar 2018 som för 2017 – med en inflationskompensation på 1,3 %. Det betyder en utökning av anslagsramen med endast omkring 4 miljoner kronor.
Budgetramarna är enligt Barn- och Utbildningsnämnden oacceptabla.
Elevantalet har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Dessutom fortsätter elevantalet att öka. Under det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken. Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt.
Ett ökat antal barn och elever ökar naturligtvis också kostnaderna. Det behövs fler lokaler, fler pedagoger och annan elevpersonal, fler rektorer, mer administrativ personal, mer personal i elevhälsan, fler IT-verktyg, mer undervisningsmaterial, fler skolmåltider och mer resurser till städ osv.
I jämförelse med riket i sin helhet ligger Vänersborg lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor (Kommunbladet 2015.)
Och detta var innan årets barn- och elevökning, och nästa års.
Barn- och elevantalet väntas öka även 2018. Den senaste prognosen säger att det blir åtminstone 100 elever fler på grundskolan, omkring 85 på fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen samt ungefär 65 fler barn på förskolorna.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste Barn- och utbildningsnämnden spara 31.728.000 kronor. Det motsvarar 44 tjänster.
Det är inte svårt att förstå vad detta kan komma att innebära för förskolorna och grundskolorna i kommunen. Redan i år har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret och den ökade arbetsbelastningen återspeglas i en ökande sjukfrånvaro för alla personalkategorier.
Och hur eventuella neddragningar kommer att påverka elevernas kunskapsresultat, för att inte tala om hur barnens hälsa kan påverkas när antalet pedagoger minskar och tillgången till skolhälsopersonal sjunker, vågar vi nästan inte tänka på.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beskrivit konsekvenserna av besparingarna och neddragningarna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Förutom att den föreslagna budgeten rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision så står neddragningarna och personalminskningarna:
”i strid med Skollagen”
Barn- och Utbildningsnämnden är av den bestämda uppfattningen att kommunen i första hand måste satsa på utbildning. Kommunens barn och ungdomar måste få en så trygg och stimulerande uppväxt som det bara är möjligt. Barn har, som det står redan i inledningen till Barnkonventionen,
”rätt till särskild omvårdnad och hjälp”
En bra förskola och grundskola är nödvändiga förutsättningar för detta.
Det står vidare i barnkonventionen, artikel 3:
”Vid alla åtgärder som rör barn … skall barnets bästa komma i främsta rummet.”
Barn- och Utbildningsnämnden anser att det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet, som människor vill både bo i och flytta till, är vi övertygande om att bra förskolor och skolor spelar en avgörande roll.
Barn- och Utbildningsnämndens uppfattning är att det är helt nödvändigt att Barn- och Utbildningsnämnden får de pengar den behöver nästa år för att förskolor, fritidshem och grundskolor ska kunna upprätthålla åtminstone samma nivå på verksamheten nästa år som detta år.
Barn- och utbildningsnämnden har tidigare begärt medel för utökat antal elever med 14.658.182 kr baserat på 154 fler elever än prognosticerat (dnr 2015/118) redan innevarande år 2017. Vi anser att åtgärder som Barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram svårligen kan genomföras på grund av ytterligare barn och elevtillströmning inför verksamhetsåret 2018.
Förslag till beslut:
1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära ramökning om 14.658.182 kr + 17.069.818 kr avseende budget 2018, för att ej behöva effektuera konsekvenser och åtgärder enligt dokumentet bilaga: Ramanpassning med konsekvenser; åtgärder och konsekvenser för budget i balans, daterad 2017-04-07.
2. Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ändra i dokumentet budget 2018, MRP 2018- 2022 för att inkludera begärd ramökning om totalt 31.728 Tkr samt överlämna dokumentet till kommunstyrelsen.
3. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till investeringar avseende 2018-2022.
BUN: Vänsterpartiets yrkande (4)
Jag har i tre bloggar beskrivit det absolut viktigaste ärendet på morgondagens sammanträde med Barn- och utbildningsnämnden (BUN), budgetramarna för 2018:
- ”BUN förbereder besparingar! (1)”
- ”BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)”
- ”BUN: Spara eller inte spara? (3)”
Det är bara en sak kvar. Jag har fortfarande inte beskrivit Vänsterpartiets syn på de föreslagna neddragningarna. Det ska jag emellertid råda bot på nu…Här följer det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram på BUN:s bord imorgon.
==
Yrkande
Ärende 8: Budget 2018, Mål och resursplan 2018-2022, Dnr 2017/15,
Det är med förvåning och bestörtning som vi tar del av kommunstyrelsens budgetramar. Barn- och Utbildningsnämnden föreslås få samma budgetramar 2018 som för 2017 – med en inflationskompensation på 1,3%. Det betyder en utökning av anslagsramen med endast omkring 4 milj kr.
Budgetramarna är enligt Vänsterpartiet helt oacceptabla.
Elevantalet har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Dessutom fortsätter elevantalet att öka. Under det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken… Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt…
Ett ökat antal barn och elever ökar naturligtvis också kostnaderna. Det behövs fler lokaler, fler pedagoger och annan elevpersonal, fler rektorer, mer administrativ personal, mer personal i elevhälsan, fler IT-verktyg, mer undervisningsmaterial, fler skolmåltider och mer resurser till städ osv.
I jämförelse med riket i sin helhet ligger Vänersborg lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor… (Kommunbladet 2015.)
Och detta var innan årets barn- och elevökning… Och nästa års…
Barn- och elevantalet väntas öka även 2018. Den senaste prognosen säger att det blir åtminstone 100 elever fler på grundskolan, omkring 85 på fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen samt ungefär 65 fler barn på förskolorna.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste BUN spara 31.728.000 kr. Nästan 32 miljoner kronor. Det motsvarar 44 tjänster…
Det är inte svårt att förstå vad detta kan komma att innebära för förskolorna och grundskolorna i kommunen. Redan i år har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret och den ökade arbetsbelastningen återspeglas i en ökande sjukfrånvaro för alla personalkategorier.
Och hur eventuella neddragningar kommer att påverka elevernas kunskapsresultat, för att inte tala om hur barnens hälsa kan påverkas när antalet pedagoger minskar och tillgången till skolhälsopersonal sjunker, vågar vi nästan inte tänka på…
Barn- och utbildningsförvaltningen har beskrivit konsekvenserna av besparingarna och neddragningarna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Förutom att den föreslagna budgeten rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision så står neddragningarna och personalminskningarna:
”i strid med Skollagen”
Vänsterpartiet är av den bestämda uppfattningen att kommunen i första hand måste satsa på utbildning, vård och omsorg. Kommunens barn och ungdomar måste få en så trygg och stimulerande uppväxt som det bara är möjligt. Barn har, som det står redan i inledningen till Barnkonventionen,
”rätt till särskild omvårdnad och hjälp”
En bra förskola och grundskola är nödvändiga förutsättningar för detta.
Det står vidare i barnkonventionen, artikel 3:
”Vid alla åtgärder som rör barn … skall barnets bästa komma i främsta rummet.”
Vänsterpartiet anser att det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning, vård och omsorg inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga, gamla och sjuka.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet, som människor vill både bo i och flytta till, är vi övertygande om att bra förskolor och skolor spelar en avgörande roll.
Vänsterpartiets uppfattning är att det är helt nödvändigt att Barn- och Utbildningsnämnden får de pengar den behöver nästa år för att förskolor, fritidshem och grundskolor ska kunna upprätthålla åtminstone samma nivå på verksamheten nästa år som detta år.
Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden beslutar att:
- Barn- och Utbildningsnämnden begär en ramökning motsvarande 32 miljoner kronor till Mål- och resursplan 2018-2022 för att på grund av den stora barn- och elevökningen kunna finansiera ett utökat behov av personal, lokaler och undervisningsmaterial samt kringkostnader som t ex skolmåltider
- anta förvaltningens förslag till investeringar avseende 2018-2022.
BUN: Spara eller inte spara? (3)
På tisdag ska Barn- och utbildningsnämndens ledamöter ta ställning till de budgetramar som kommunens styrande partier har fattat beslut om. Och som i praktiken innebär en kraftig neddragning av nämndens resurser. BUN föreslås få omkring 4 milj kr nästa år istället för de 32 milj kr som verksamheten behöver för att kunna möta den stora elevökningen. (Se ”BUN förbereder besparingar!” och ”Fackens syn på besparingarna!”.)
Nämndens socialdemokratiska, centerpartistiska och miljöpartiska ledamöter kommer naturligtvis att stödja förslaget från Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). Huruvida Marika Isetorp (MP) har varit med och utformat förslaget vet jag inte, mycket tyder på att MP mest bara bugar och säger ja till alla förslag från S+C. Och det kommer MP att göra på tisdag också.
Så om inget oförutsett händer så röstar dessa partier ja till budgetramarna och de neddragningar av BUN:s verksamhet som då blir fallet. Det ska bli intressant att höra hur de motiverar detta.
Det finns också en liten möjlighet att S+C+MP röstar för mer pengar till BUN… Och sedan röstar för Dahlins och Carlssons besparingsförslag, och mot sitt eget ställningstagande i BUN, när kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar i frågan. Det skulle inte vara första gången…
Det är lite svårare att förutsäga minialliansens ställningstagande. Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna har ju satsat rejält på förskolans och skolans område två budgetar i rad. Det gjorde de inte denna gång med sitt ramförslag i kommunstyrelsen. Förslaget var, precis som det som fick majoritet, ett neddragningsförslag. Skulle M+L+KD helt plötsligt ändra uppfattning nu när det handlar om en budget för ett valår?
Det skulle inte förvåna mig om det pågår omfattande diskussioner inom och mellan partierna i den borgerliga gruppen. Där vissa vill fortsätta satsningen på verksamheterna i förskola och skola, medan andra vill återgå till en mer traditionell borgerlig politik. Och den diskussionen är nog inte klar än… Så mitt tips är att minialliansens ledamöter röstar på det förslag som partierna röstade på i kommunstyrelsen.
Om det är svårt att förutsäga minialliansens ställningstagande, så är det inget mot sverigedemokraternas… Det är helt omöjligt. I kommunstyrelsen lade SD inget eget förslag på budgetramar och partiet lade också ner sina röster vid omröstningen. Under sammanträdet gav SD inga antydningar om hur de tänkte, och tänker.
Det tycks dock som om SD-ledamöterna i BUN har en mer positiv syn på satsningar i förskolan och skolan än den som partiet hade under åren när Kurt Karlsson ensam var partiets skolpolitiske talesman. (Karlsson var talesman i alla frågor.)
Det är svårt att få en uppfattning av SD:s skolpolitik. Kanske kan man få en ledtråd i SD:s nationella skolpolitiska program (se här):
”Sverigedemokraterna vill genom ökad resurstilldelning och en rad
genomgripande reformer verka för att svensk skola åter blir en skola värd namnet.”
Ska vi ta fasta på ”ökad resurstilldelning” och tro att SD är mot det liggande förslaget till budgetramar?
Välfärdspartiet har också en representant i BUN. Även här är det svårt att gissa hur partiet ställer sig. Men jag gissar på att partiet kommer att stödja Vänsterpartiets yrkande…
Vänsterpartiets yrkande…? Det tänkte jag redogöra för imorgon.
Så spara eller inte spara?
Mitt tips är att BUN röstar för besparingar på tisdag. (Och att Vänsterpartiet reserverar sig.) Men hur det kommer att gå när fullmäktige slutligen beslutar om budgeten den 21 juni står fortfarande skrivet i stjärnorna… Det är ju val nästa år och det skulle inte förvåna mig om vissa partier spelar något slags politiskt spel…
BUN: Fackens syn på besparingarna! (2)
Igår skrev jag om de besparingar som Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska diskutera och besluta om på tisdagens sammanträde. (Även om det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige i juni.) (Se ”BUN förbereder besparingar! (1)”.)
Bakgrunden är alltså socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag att alla nämnder ska få precis samma budget nästa år som i år. Med undantag av en liten inflationskompensation på 1,3%, som för Barn- och utbildningsnämndens del betyder en liten utökning av anslagsramen med 3,8 milj kr.
Förslaget, om det blir verklighet, innebär en besparing. Det eftersom BUN troligtvis redan i år kommer att gå med ett underskott på grund av barn- och elevökningen – och för att elevökningen kommer att fortsätta även nästa år…
Och fler elever kostar mer pengar…
Personalorganisationerna (”facken”), dvs Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, har diskuterat budgetförslaget och dess konsekvenser på MBL. Personalorganisationerna förklarade sig oeniga med arbetsgivaren, dvs kommunen. De formulerade ett gemensamt yrkande angående budgetramarna
för 2018. Yrkandet är så bra så att jag väljer att återge det i sin helhet. Utan kommentarer, eftersom jag skriver under yrkandet i sin helhet, till 100 procent.
==
Vi konstaterar även i år att den föreslagna budgeten för Barn- och Utbildningsnämnden rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision. När antalet barn och elever fortsätter öka inom alla verksamheter är det helt orealistiskt att inte utöka budgetramen för att täcka behovet.
Vänersborg ligger redan lågt med kostnad per elev i jämförelse med riket. Det ökande antalet barn och elever medför högre kostnader ifråga om bland annat elevhälsa, lokal- och personalkostnader. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för alla personalkategorier vilket återspeglas i den ökande sjukfrånvaron. Att ha en barn-/elevgrupp på 20-30 elever innebär inte samma arbetsbelastning som för fem år sedan eftersom gruppsammansättningen, med avseende på olika behov, ser helt annorlunda ut.
En del av de föreslagna åtgärderna för att få en budget i balans kommer att slå hårt mot både verksamheter och personal. Det går inte att följa skollagen då man genomför personalminskningar samtidigt som det kommer fler elever. En kommun som vill vara attraktiv kan heller inte dra ner på kompetensutveckling och IT-satsningar i skolan. Det attraherar varken ny personal eller fler kommuninvånare – kommunen har redan misslyckats med att behålla lärare eftersom vi kan se i Siris att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat med sex procentenheter sedan förra läsåret. Att minska öppethållande i förskola och fritidshem påverkar dessutom hela kommunens servicenivå negativt.
Förra året hade nämnden effektiviseringsbeting och i år saknas ca 32 miljoner kronor för att ens nå upp till vad elevökningen kostar. Det innebär att det för personalen i ännu större utsträckning än föregående läsår inte längre handlar om att utveckla verksamheterna, utan om att överhuvudtaget ha möjlighet att utföra arbetet.
Fackförbunden yrkar att Barn- och Utbildningsnämnden äskar medel för ökade kostnader inom fritidshem, förskola och grundskola.
Mot bakgrund till detta ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2018.
BUN förbereder besparingar! (1)
Den 16 februari beslutade kommunstyrelsen om de budgetramar och anvisningar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser nästa år. (Se ”Budget 2018”.) Det var ett led i den process som leder fram till det stora och viktiga budgetbeslutet i kommunfullmäktige i juni – budgeten för valåret 2018.
Socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag fick majoritet i kommunstyrelsen. Förslaget innebär att alla nämnder ska få precis samma budget nästa år som i år. Med undantag av en inflationskompensation på 1,3%, som just är en inflationskompensation – för inköpta tjänster och material. Det betyder för Barn- och utbildningsnämndens del en utökning av anslagsramen med 3,8 milj kr.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska alltså få samma budget nästa år som i år är det tänkt… I år när pengarna inte räcker till… Och nästa år då elevökningen fortsätter…
Som ”kuriosa”. Elevantalet ökade i grundskolan mellan 2013 och 2016 med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Det första kvartalet i år har elevantalet ökat med ytterligare 99 stycken… Samtidigt ökar barn- och elevantalet på förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, om än inte lika kraftigt…
Det största oppositionsblocket, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, lämnade ett förslag i kommunstyrelsen som var något generösare. Minialliansen ville att ”inflationskompensationen” skulle uppgå till 3%. Dessutom ville minialliansen att 11 milj kr skulle avsättas till kommunstyrelsen för att sedan slussas vidare till BUN om elevökningen fortsatte. Fast formuleringen i förslaget var mycket oroväckande:
”Om elevantalet i grundskolan under 2018 ökar med mer än 10 elever (jämfört med Barn- och utbildningsnämndens prognos för 2018), ersätts nämnden per elev, med summan beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2017.”
Jämfört med BUN:s prognos…? Vilken prognos? Det görs ju nya prognoser hela tiden och ju senare de görs desto bättre och säkrare blir de. Så vilken prognos, den från februari eller den från november…? Alla prognoser visar naturligtvis på en elevökning – och fler elever kräver nya resurser, även om ökningen inte blir ännu större än prognosen…
Det fanns en liknande, men bättre, formulering i årets budget (för 2017). Men konstruktionen innehåller ytterligare en betydande svaghet. Den tar inte med trilskande och obstruerande kommunledningar i beräkningarna. (Läs Marie Dahlin, S, och Bo Carlsson, C.) Kommunstyrelsen har fortfarande inte betalat ut de 14,7 miljoner kronor som BUN enligt majoritetens budgetbeslut i juni 2016 skulle ha med automatik när elevantalet ökade. Vilket det har gjort i år…
Vänsterpartiet röstade inte på något av förslagen i kommunstyrelsen… De båda förslagen ligger långt från våra ståndpunkter. Alltför långt.
På tisdag (!) ska Barn- och utbildningsnämnden sammanträda. Nämnden ska diskutera kommunstyrelsens ramar och anvisningar – och fatta ett beslut om vad vi politiker i nämnden anser…
Som utgångspunkt har nämnden barn- och utbildningsförvaltningens underlag om vad kommunstyrelsens ramar skulle innebära för år 2018. Ledamöterna har också ett gemensamt yttrande från personalorganisationerna om budgetramarnas konsekvenser.
Barn- och utbildningsförvaltningen är mycket tydlig om vilka konsekvenserna blir om kommunstyrelsens budgetramar antas av fullmäktige i juni. Då måste BUN spara 31.728.000 kr. Ja, du läste rätt. Nästan 32 miljoner kronor!
En besparing på nästan 32 milj kr innebär en neddragning med 44 tjänster!
De 44 tjänsterna sparas på sådant sätt att 24 tjänster reduceras genom att elev- och barnpengen sänks och att det sker en neddragning av tjänster inom administration och elevhälsa.
De andra 20 tjänsterna ska/kan ”sparas in” genom att:
- stänga den öppna förskolan Sirius (1 tjänst)
- minska kostnader för timvikarier (7 tjänster)
- stänga Nattugglan (5 tjänster)
- ta bort möjligheten till kvällsöppet på Vänerparkens förskola (0,3 tjänst)
- minskat öppethållande på förskolorna med en och en halv timme per dag (2,4 tjänster)
- minskat öppethållande på fritidshemmen med en och en halv timme per dag (1,6 tjänst)
- effektivisera lokalanvändning och organisation, Rösebo och Väne-Ryr (2,9 tjänster)
Dessutom måste BUN:
- stoppa satsningen på IT-verktyg i grundskolan
- ompröva beslut gällande planerad kompetensutveckling
- ompröva beslut gällande fria skolkort och skolskjuts till profilklass
”Ompröva” betyder i det här sammanhanget att ta bort.
När jag får sådana här förslag i mina händer så kan jag inte låta bli att undra hur de andra ledamöterna i nämnden tänker. Är det den här typen av förslag som de engagerade sig i politiken för att genomdriva? Det var i varje fall inte för sådana här förslag som jag gick med i Vänsterpartiet…
Barn- och utbildningsförvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av dessa besparingar och neddragningar.
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2015. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas vilket medför ökade klass och gruppstorlekar.”
Men det räcker inte med det. Personalminskningarna:
”står i strid med Skollagen”
Jag vet inte om socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet menar allvar med sina budgetramar eller om de spelar något slags högt taktiskt politiskt spel inför valet – med barn, elever, föräldrar och personal som brickor….
Det blir fler bloggar om BUN:s förberedelser för besparingar.
Storbråk i BUN?
Jag har väl egentligen mer är bara antytt i mina två redogörelser för måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden (se ”BUN vill ha kvar skolan i Väne-Ryr” och ”En sammanfattning”) att det stundtals var en något ”infekterad” stämning. Nu har jag läst en reservation från Tove af Geijerstam (L), Anton Lidell (M) och Gunnar Bäckman (KD) som bekräftar detta och som kanske också tar det hela till en ny och högre nivå.
Det handlar om ärendet ”Verksamhet årskurs 1-3 vid Väne-Ryrs skola från och med höstterminen 2017”, dvs frågan om Väne-Ryrs skolas vara eller inte vara.
Det hade ju kommit in en del material, mail mm, till ordförande Mats Andersson (C) under helgen från föräldrar till elever i Väne-Ryr. Detta material kopierades och delades ut strax innan ledamöterna gick på lunch. Eftersom det strulade lite med kopieringen så tog det lite tid, vilket gjorde att de flesta ledamöter gick på lunch utan att ha fått papperen. (Det gällde dock inte undertecknad vänsterpartist.)
Materialet hade enligt uppgift ”stämplats in” redan på morgonen, men ännu inte hittat sin väg till diariet. De fanns alltså inte officiellt med i diariet för de som t ex ville söka efter dem. Några dokument tog upp enskilda elever och familjer, med namn. Även namn på skolledare och personal i förvaltningen fanns med. I sådana fall brukar det ske en sekretessprövning om handlingarna ska lämnas ut till offentligheten. Det kan ibland lösas genom att personuppgifter ”maskas”, dvs namnen och de känsliga uppgifterna tas bort, innan handlingarna blir offentliga. Andra gånger beläggs handlingarna helt enkelt med sekretess. De inkomna handlingarna från föräldrarna hade emellertid inte sekretessprövats överhuvudtaget.
Ordförande Andersson försökte gå någon slags ”medelväg” genom att få nämndens ledamöter och ersättare att ”känna” någon slags moralisk sekretess, dvs att vi som var närvarande på sammanträdet inte skulle avslöja eller sprida uppgifterna i materialet från Väne-Ryr. Nämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) protesterade mot hela hanteringen och upplyste ordförande Andersson om vad som gällde. Geijerstam är mycket insatt i sådana här frågor sedan sina många år som ordförande i socialnämnden.
I den reservation som de borgerliga ledamöterna lämnade in står det, och jag citerar hela avsnittet där reservanterna beskriver vilka formaliafel som de anser att ordförande begick:
- ”Ytterligare material tillfördes förhandlingarna, inte vid sammanträdets början, utan de var tillgängliga för samtliga först efter lunch.”
- ”Detta material utgjordes av utskrivna kopior av inkomna mail. Förvaltningen hade inte beretts möjlighet att sekretesspröva dessa mail enligt gällande lagstiftning. Ordförande upplystes om detta, och valde att ändå fortskrida, enligt vår bedömning i strid mot lagen. …”
- ”Nämnden har inte skrivit under sekretessförbindelse. Detta var ordförande medveten om, och valde att fortskrida trots det, och samtidigt försöka hålla nämnden bunden vid någon form av informell, moralisk, självpåtagen sekretess.”
- ”De mail som inkommit kom inte från kommuninvånare. Detta upplystes inte nämnden om. Det innebär att nämnden ovetande kan ha agerat på sådant som inte hör till nämndens kompetensområde.”
Jag kan väl inte annat än att bekräfta att den beskrivning som reservanterna ger av händelseförloppet är helt korrekt. Och reservanterna har nog också rätt i att ordförande Mats Andersson inte hanterade de inkomna handlingarna på ett riktigt sätt. Han borde inte ha delat ut dem till nämnden överhuvudtaget, särskilt som Geijerstam upplyste ordförande om vad som gällde.
Och egentligen också för att handlingarnas innehåll inte togs upp i diskussionerna. Det som stod i de inkomna handlingarna användes inte ens som argument av ordförande själv för att behålla skolverksamheten i Väne-Ryr.
Sådana här fel som ordförande Andersson troligen har gjort är allvarliga och strider antagligen mot en eller flera lagar. Reservanterna själva tänker dock inte gå vidare, de skriver:
”De formaliafel som begicks av ordförande bedömer vi ställer oss som nämnd i en bekymmersam och olycklig situation. Beslutet bör egentligen överklagas med grund i dessa fel, men vi vill avstå från överklagan då det är vår övertygelse att ingen gagnas av ytterligare utdragna beslutsprocesser när det gäller skolor. Vi bedömer att felen inte kan kallas misstag, eftersom ordförande upplystes om varje fel, av oss och av förvaltningschef, under mötets gång, och ändå valde att fullfölja.”
Det är väl ingen tvekan om att Geijerstam, Lidell och Bäckman ifrågasätter det sätt som ordförande Andersson leder nämndens sammanträden på – och kanske är de också tveksamma till hans förhållningssätt som ordförande överhuvudtaget. Det vet jag inte, men tonen i reservationen är ju onekligen ganska tuff… Osedvanligt tuff. Och det är ju inte första gången som Mats Andersson tolkar lagar och regelverk på ett felaktigt sätt. Vem minns t ex inte när han vägrade Vänsterpartiets representant att väcka ett ärende? Och fick veta av Förvaltningsrätten att så fick man inte göra. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Protokollet från BUN justerades igår, onsdag. Sedan brukar protokollen publiceras på kommunens hemsida i stort sett omedelbart . Det har emellertid inte skett denna gång. Protokollet finns fortfarande inte på hemsidan. Jag vet inte varför. Reservationen är dock diarieförd – och man kunde få ut den utan sekretessprövning.
Den reservation som Tove af Geijerstam (L), Anton Lidell (M) och Gunnar Bäckman (KD) lämnade innehöll också argument mot nämndens beslut i sak, dvs att behålla skolverksamhet i Väne-Ryr. Och de argumenten vill jag till sist redovisa:
”Sakskälen grundar sig i förvaltningens tydliga bedömning, och vårt instämmande i den bedömning, att elever i allmänhet, om inte särskilda skäl föreligger, gynnas av att undervisas och tillbringa sina skoldagar med ett rimligt urval av kamrater. Skolverket rekommenderar en nedre gräns för elevantal om 50 elever när en ny friskola startas. Detta tycker vi är en gräns som bör tillämpas även för kommunala skolor. Den nedre gräns om 15 barn vid höstterminsstart 2017 som sattes upp av S, C, MP och V i kommunfullmäktigebeslutet att åter öppna skolan måste i vart fall respekteras – den tvingades inte på beslutsfattarna utifrån , utan föreslogs och beslutades av dem själva. BUNs beslut innebär att man inte längre, från S, C och MPs sida, vill kännas vid sin egen bedömning. Att bedriva skola för så få som 12 barn strider dessutom, bedömer vi, dels mot nämndens beslutade förväntade resultat gällande likvärdighet, dels mot vad skollagen säger om skolans kompensatoriska uppdrag.”
Ärendet Väne-Ryr kommer så småningom att avgöras i kommunfullmäktige. Jag tror att det då blir både en spännande debatt – och ett spännande beslut. Som det ser ut nu så är det en majoritet för Väne-Ryrs bevarande, men det är inte alls säkert att den håller i sig.
Och vem vet, kanske vill föräldrarna i Väne-Ryr också tillföra något innan det är dags för beslut.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer