Arkiv

Archive for the ‘Centerpartiet’ Category

KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse

25 maj, 2025 1 kommentar

Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.

Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.

Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:

“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”

Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:

“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”

Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…

Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.

“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”

Hmmm…

“Jag har aldrig…”

Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.

Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:

“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”

Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.

Sedan var det min tur.

De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:

“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”

Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….

Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…

Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…

“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”

Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.

Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:

”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”

Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.

Sedan var det jag igen…

Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Och fortsatte:

“Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.

Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”

Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:

“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”

Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.

Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.

Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).

Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:

“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”

Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Dan Nyberg (S) slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.

Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.

Det blir en spännande fortsättning i kommunen.

PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Kommunfullmäktige 2025, M, revisor

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

19 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Centerpartiet, Nyheter och politik, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

I alla delar – utom Sikhall

18 maj, 2025 1 kommentar

Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.

Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området.​ Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.

Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:

“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”

Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)

Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)

Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.

Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:

“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.

Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).

Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”

Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)

Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin. 

Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.

Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…

Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)

Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…

Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.

Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…

Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…

För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:”

Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:

“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).

Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.

År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Centerpartiet, detaljplan, lantmäteri, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brottning i Hallevibadet?

13 maj, 2025 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att Hallevibadet skulle rivas.

Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…

För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.

Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.

Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige… 

Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”

Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…

Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?

Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…

Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?

Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.

Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.

Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kultur- och Fritidsnämnden, S, Samhällsbyggnadsnämnden

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Miljöpartiet, S, Vargön

Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)

28 december, 2024 3 kommentarer

För alla bandyfantaster i Vänersborg, och Trollhättan, och faktiskt på många andra håll i landet, är Annandag Jul lite av julens och kanske till och med årets höjdpunkt. Den 26 december, när Stefan har namnsdag, spelas av tradition derbymatcher.

I år hade IFK Vänersborg hemmamatch mot Gripen Trollhättan precis som Bollnäs hade mot Edsbyn och Vetlanda mot Åby/Tjureda. Och ej att förglömma, Nässjö mot Tranås – det gamla klassiska smålandsderbyt mellan de tidigare storlagen. Numera huserar de dock sedan flera år tillbaka i allsvenskan.

IFK Vänersborg vann som bekant över ärkerivalen från Trollhättan med siffrorna 5-3 – inför hela 4.523 åskådare. Tränarparet, bröderna Mayborn, har gjort underverk med laget. De har fått ihop ett hyfsat slagkraftigt lag av spillrorna av det gamla som åkte ur Elitserien förra säsongen. På Annandagen visade spelarna en vilja som verkade ha chockat de gulsvarta Gripenspelarna. IFK visade återigen vem som är herre i Tvåstad… Inte heller 2024 kunde Gripen alltså bryta (se TTELA “Gripens derbyspöke lever vidare”):

“annandagsförbannelsen mot antagonisten IFK Vänersborg (ett kryss, åtta förluster i elitseriesammanhang)”

TTELA håller på att dokumentera IFK Vänersborgs fall och uppgång. Det ska resultera i en dokumentärfilm som TTELAs chefredaktör Fredrik Hofflander redan nu jämför med dokumentärerna på Netflix… (Se TTELA “Även Gripenfans kommer att gilla TTELA:s dokumentär om IFK Vänersborg”.)

“genialiskt eller storhetsvansinne?”

Frågar sig Hofflander. Den som lever får se. I bandykretsar i Vänersborg blir filmen säkert en succé. I Trollhättan är det redan tummen ner för projektet.

IFK:s seger över Gripen passade för övrigt bra som en slags sportslig bekräftelse på den överenskommelse som slöts för bara drygt en vecka sedan, den 18 december, mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Det var “Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025”.

Sponsoravtalet mellan kommunen och IFK har i stort sett likadant ut sedan åtminstone 2010, även om det från början kallades ”marknadsföringsavtal”. Avtalet för säsongen 2024/2025 har dock medfört en del förändringar, mestadels formella men även några nyheter i själva innehållet.

Syftet med det nyligen påskrivna avtalet är att:

“reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke. Föreningen åtar sig att medverka till exponering av kommunen samt att sprida kunskap om Vänersborgs kommun och dess verksamheter genom motprestationerna/åtagandena”

Det är en ny skrivning, och jag kan inte riktigt förstå den första meningen. Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Och hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK stärka kommunens varumärke? Såvida inte bandy är ett varumärke för Vänersborg…

En stor nyhet är att avtalet också gäller IFK Vänersborgs damlag. Tyvärr förlorade damlaget på Annandagen borta mot Sandviken med utklassningssiffrorna 24-0.

IFK:s åtaganden och motprestationer i avtalet är för det första “dräktreklam”. Det innebär att IFK Vänersborg, både herrar och damer, ska ha “kommunens märke” på matchdräkterna. Kommunen får vidare två reklamplatser i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… IFK ska också presentera:

“Kommunen som platinapartner på Föreningens hemsida med logotyp och länk”

Det gäller även presentationer på IFK Vänersborgs Linkedin, Instagram och Facebook.

En nyhet i avtalet för i år är också isreklamen: 

“Vänersborgs kommunvapen med en placering som är synlig i TV-sändningar”

Vänersborgs kommun ska vidare presenteras som stor matchvärd vid två elitseriematcher för IFK herr. Då ska kommunen också ha möjlighet, vilket är en nyhet, att presentera sin verksamhet i arenans foajé och också att boka konferenslokal eller annan plats i arenan samt:

“Representant för Kommunen intervjuas i halvlek och ges möjlighet att framföra relevant budskap om kommunen och dess verksamheter.”

Detta kan kanske bli ett uppdrag för kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Centerpartiet i Vänersborg sponsrar nämligen också IFK Vänersborg. Partiet är en så kallad “bronspartner”. Det blir man för 10.000 kr per säsong. Och då ingår också reklamplats i arenan. Sponsringen sker antagligen med pengar som C bland annat har fått från kommunens skattebetalare i form av partistöd.

I IFK:s motprestationer/åtaganden gentemot Vänersborgs kommun ingår också:

“Representanter från Kommunen har rätt att aktivt delta vid Familjefesten och erhålla 20 matchbiljetter på ståplats samt Bandyfesten och erhålla 15 matchbiljetter till ståplats som del i matchvärdskapet.”

Precis som tidigare år kommer kommunen att bjudas in till IFK:s nätverksträffar. 2-3 representanter från kommunen kan delta under säsongens ca 10 träffar. Dessa nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.

Kommunen får ytterligare tjänster av IFK:

“10 säsongs/entrébiljetter/loge till sittplats på läktaren/kommunens egna loge ingår som del i Avtalet. Dessa gäller såväl herr- som damlagets matcher och under hela säsongen inklusive ev. slutspel.”

Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till biljetterna, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Hittills har ingen under säsongen (det var före annandagens derby) använt kommunens loge.

I nästa inlägg ska jag bland annat beskriva kommunens åtaganden, och ett för mig tidigare okänt sponsringsavtal med en annan förening i kommunen.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”.

===

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Arena Vänersborg, Centerpartiet, IFK, marknadsföring, sponsring

SBN: Flitens lampa är släckt

31 juli, 2024 Lämna en kommentar

Samhällsbyggnadsförvaltningen tycks inte alltför sällan leva upp till namnet för Vänersborgs kommun – Slow City. Det var ett begrepp som myntades av Vänersborgs fd kommunchef Guy Mahlviker. Namnet slog i och för sig, och förvånansvärt nog, aldrig igenom även om det verkar leva vidare i vissa delar av kommunhuset…

Jag har tidigare i sommar beskrivit den “inaktivitet” som gällt för samhällsbyggnadsförvaltningen när det handlat om att verkställa två av samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023. Det ena handlar om Hallevibadet (se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”) och det andra om Sikhall (se “SBN: Sikhall på sparlåga”.)

Det finns även två VA-motioner på Samhällsbyggnadsförvaltningens bord som väntar på “handläggning” och verkställighet. Den första motionen lämnades ursprungligen in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.

Motionen återremitterades av de styrande partierna i kommunfullmäktige (se “KF 2b: VA-motionen och lagen“), återremissen överklagades (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och återremitterades ytterligare en gång (se “KF: Mer pengar till skolan!”). Under tiden som Förvaltningsrätten funderade på överklagandet hände det emellertid saker i samhällsbyggnadsnämnden…

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 13 april 2023 anmälde James Bucci (V) ett ”initiativärende”. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) Bucci framförde tre yrkanden. De var helt identiska med de yrkanden som Lena Eckerbom Wendel (M) hade anfört i sin motion till kommunfullmäktige.

Bucci skrev:

“Kommunfullmäktige i Vänersborg 2023-02-15 hanterade en motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp (KS 2022/106) med ett tvivelaktigt beslut om att återremitterar ärendet med motiveringen att invänta tills Vänersborgs kommun arbetat fram en ny vattentjänstplan.

 Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.”

I nämnder beslutas återremisser med vanlig majoritet, en minoritet kan inte besluta om återremiss som i kommunfullmäktige. Vid omröstningen i samhällsbyggnadsnämnden biföll samtliga oppositionspartier, V+M+SD+MBP, Buccis yrkande. Det betydde 6 röster mot 5 – och majoritet för oppositionen.

Beslutet blev att ett regelverk ska tas fram som ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutningen inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.

Två månader senare, den 15 juni, var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartiernas ledamöter trodde knappt sina ögon när de öppnade kallelsen. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (2/4)”.) Ärende 2 på dagordningen hade rubriken “Upphävande av tidigare beslut”:

“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphäva ett tidigare beslut taget i samhällsbyggnadsnämnden 2023-04-13 $74 och följa den lagstiftning som finns.”

De styrande partierna (S+C+KD+MP) och förvaltningen respekterade inte nämndens tidigare beslut. Oppositionspartierna stod emellertid fortsatt enade. M+L+V+MBP+SD ansåg att aprilbeslutet var både bra och lagligt. De styrande politikerna, eller tjänstepersonerna, hade kunnat överklaga nämndens beslut till Förvaltningsrätten. Det gjorde de inte. Det gjorde de däremot med ett annat beslut några månader senare… (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Det gick inte så bra… (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)

Nu har det gått över ett år och Buccis (V) ”motion” (initiativärende) är inte verkställd. Vad jag förstår så har nämnden inte ens fått information om arbetet med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Den kommande Vattentjänstplanen, som flera av de styrande politikerna anförde som argument för att avslå motionen, har varit ute på ett första samråd – och i den finns det inte ett spår av Buccis och Eckerbom Wendels motion. 

Den andra VA-motionen tycks också ligga begravd under kaffekoppar och assietter, eller vad det nu finns på skrivborden, på samhällsbyggnadsförvaltningens kontor. Det är en motion av nämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M). Den hade rubriken ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Wendel yrkade på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden. (Se “KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?”.)

I kommunfullmäktige den 18 oktober 2023 ifrågasatte återigen flera av de styrande politikerna om motionens yrkande ens var lagliga. De syftade på att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet inte ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas.

Det är en intressant debatteknik att insinuera eller påstå att oppositionspartiernas förslag är olagliga, särskilt som socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg inte direkt är kända för att ha djupare kunskaper om juridik…

Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftade till. Det fanns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde. Det här fick fullmäktige också ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:

“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”

Dan Åberg (M) var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talar om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också ska genomföra beslutet.

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området.

Nu har det snart gått 10 månader sedan kommunfullmäktiges beslut. Samhällsbyggnadsnämnden har inte heller denna gång fått någon information om förvaltningens arbete med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Det kan väl som avslutning nämnas att miljö och hälsa har varit mycket aktiva i arbetet med förslaget till den nya Vattentjänstplanen. Jag tar för givet att denna medverkan var laglig.

Det är dags att samhällsbyggnadsförvaltningen börjar verkställa de beslut som fullmäktiges och nämndens politiker beslutar…

Kategorier:Centerpartiet, Demokrati, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Sikhall: Dom har avkunnats!

14 juni, 2024 2 kommentarer

Den 15 december 2023 meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att ett överklagande hade kommit in till domstolen. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) som överklagade:

“Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144”

De två ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden överklagade alltså ett beslut som hade fattats av deras egen nämnd. Och frågan är om inte detta var unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Bakgrunden är naturligtvis att Jonasson och Andersson var motståndare till det beslut som nämnden fattade den 16 november. Beslutet fattades av oppositionen med 6 röster mot 5. Och det kunde Jonasson och Andersson tydligen inte acceptera utan valde att gå utanför politikens ramar och vände sig i stället till juridiken – till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”.)

Beslutet i samhällsbyggnadsnämnden, dvs själva sakfrågan, handlade om de krav som de styrande partierna, och samhällsbyggnadsförvaltningen (naturligtvis), ville ställa på Magnus Larsson i samband med de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. De var helt orimliga och inte heller i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut. (Se “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”.)

Samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) lade därför fram ett alternativt yrkande i samhällsbyggnadsnämnden. Och det visade sig att samtliga oppositionspartier stödde förslaget (se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”):

“Med sex nej-röster mot fem ja-röster, så har samhällsbyggnadsnämnden beslutat i enlighet med Tor Wendels (M) yrkande.”

Förvaltningsrätten anmodade sedan samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten ville höra båda sidor innan den fattade ett beslut om nämndens beslut var lagligt eller inte.

Den 25 januari 2024 behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som alltså har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som Tor Wendel (M) hade författat. (Se “SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten”.)

I onsdags, den 12 juni, kom Förvaltningsrättens dom. Idag fanns en notering i kommunens diarium. Jag begärde ut domen från kommunen, men fick till svar att:

“Vi har tagit emot din begäran och kommer göra en sekretessbedömning.”

Ett intressant svar med tanke på att domen är en allmän offentlig handling. (Det fick mig, kanske lite orättvist, att tänka på en sketch om allmänna handlingar på Facebook som en partivän skickade till mig – “Hänvisa bara till semester”.) När jag istället begärde ut domen från Förvaltningsrätten – så fick jag domen direkt. Senare meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen att:

“Då handlingen innehåller personuppgifter skickas den inte på e-post. Vi kan skriva ut den och skicka den på post eller om du vill komma till kommunhuset och läsa den.”

Personuppgifterna handlar om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C), och det är ju inte direkt någon hemlighet. Däremot står deras personnummer med, och då kanske GDPR träder in… Det hade dock varit lätt att maska.

Hur dömde då Förvaltningsrätten i Göteborg?

“FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”

Samhällsbyggnadsnämndens beslut står fast, det var lagligt. Oppositionspartiernas beslut gäller följaktligen. Och det banar nu äntligen vägen för att de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson kan slutföras.

Det ska bli intressant att se om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) tänker sitta kvar i nämnden efter Förvaltningsrättens dom…

Förvaltningsrättens motivering till domen, eller bedömning som det heter, är ganska lång, men jag återger den ändå i sin helhet. (Kan laddas ner här som pdf.) Bedömningen kan med fördel läsas tillsammans med själva överklagandet från Jonasson och Andersson – se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”. Överklagandet består nämligen av fyra punkter och Förvaltningsrätten bedömer varje punkt för sig.

==

Förvaltningsrättens bedömning

“Klagandena gör gällande att beslutspunkten 1 strider mot praxis vid avtalsskrivning och kommunens riktlinjer samt att beslutet även strider mot likabehandlingsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen. Som har anförts är förvaltningsrättens laglighetsprövning av det överklagade beslutet begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit på lagligt sätt enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 § KL. Om en kommuns beslut skulle strida mot praxis vid avtalsskrivning medför det därmed inte i sig att det av det skälet vid en laglighetsprövning finns grund för att upphäva beslutet. En kommuns interna riktlinjer utgör inte heller lag eller annan författning, vilket innebär att förvaltningsrätten inte kan pröva om kommunens beslut strider mot interna riktlinjer. Om ett kommunalt beslut skulle stå i strid med likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § KL kan däremot utgöra grund för upphävande för att det kommunala beslutet i så fall skulle stå i strid med lag. Likställighetsprincipen innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika och att en särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund. För en tillämpning av likställighetsprincipen krävs emellertid att kommunen eller regionen är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Principen gäller alltså inte när en kommun eller en region anställer personal, köper eller säljer fastigheter etc. (jfr. prop. 2016/17:171 s. 300 och 301). Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens beslut om fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall inte är ett sådant beslut där kommunen träder i kontakt med sina medlemmar i deras roll som kommunmedlemmar. Därtill kan också konstateras att den jämförelsenorm som klagandena hänvisar till om att kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtagande i exploateringsavtalet inte heller är undantagslöst utformad och att samhällsbyggnadsnämnden har haft rätt att göra avsteg från riktlinjerna, bl.a. om det skulle krävas för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Förvaltningsrätten bedömer därmed att det inte har visats att det överklagade beslutet strider mot 2 kap. 3 § KL.

För beslutspunkten 2 är grunden till överklagandet att beslutet i det avseendet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. Förvaltningsrätten konstaterar att det åberopade inriktningsbeslutet från kommunfullmäktige avsåg inriktningsbeslut för fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken. Det framgår av handlingarna i målet att en sådan detaljplan inte var klar vid tidpunkten för det överklagade beslutet samt att de frågorna också hanteras av en annan nämnd. Av det åberopade kommunfullmäktige-beslutet framgår inte heller i övrigt att samhällsbyggnadsnämnden inte skulle ha haft rätt att fatta det överklagade beslutet på grund av tidigare fastställda visionsuttalanden från kommunfullmäktige.

Klagandena menar att beslutspunkten 3 strider mot 5 kap 1 § KL och att beslutet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt med anledning av det strategiska läge som fastigheten har och då exploatören ensam får möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten. Enligt 5 kap. 1 § KL ska kommunfullmäktige besluta i de ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt för kommunen, medan nämnderna enligt 6 kap. 3 § KL ska besluta i frågor som rör förvaltningen samt i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Fullmäktige ska därmed besluta i frågor av mer grundläggande natur eller av generell räckvidd, där det politiska momentet allmänt sett är dominerande (jfr prop. 2016/17:171 s. 327). Förvaltningsrätten bedömer att utredningen inte utvisar att den aktuella fastighetsregleringen med avtalsservitut är av sådan art eller omfattning att den måste beslutas av kommunfullmäktige. Det har då inte heller visats att det överklagade beslutet ska upphävas för att det strider mot 5 kap. 1 § KL.

Klagandena anser slutligen att beslutspunkten 4 i det överklagade beslutet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken” då det i inriktningsbeslutet står skrivet att ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Kommunen anför i den delen att den nämnda beslutskrivskrivningen var nödvändig då Vänersborgs Segelsällskap önskade en sen ändring i det föreslagna servitutet jämfört med det som fullmäktige hade beslutat om. Förvaltningsrätten konstaterar att kommunfullmäktige genom sitt beslut den 17 maj 2023 på ett tydligt sätt har uttryckt att det vid fastighetsförsäljning ska skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och ha fritt segelvatten. Beslutet kan emellertid endast få effekt internt för kommunens ställningstagande och hantering och har i sig ingen bindande verkan mot annan parts inställning till frågan. Om Vänersborgs Segelsällskap därför i tiden därefter framför ändrade önskemål i frågan så måste det enligt förvaltningsrätten ligga på samhällsbyggnadsnämnden att ansvara för hanteringen av sådana fastighetsrättsliga frågor, så länge de ändrade önskemålen inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat för kommunens räkning. Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens ändringsskrivning i punkten 4 i det överklagade beslutet från den 16 november 2023 inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat och att kommunfullmäktiges beslut därmed alltjämt också gäller för kommunen vid genomförande av aktuell fastighetsförsäljning, under förutsättning av att också Vänersborgs Segelsällskap som berörd part alltjämt har även det önskemålet. Utredningen utvisar enligt förvaltningsrätten därmed inte att samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 inte hade rätt att fatta det överklagade beslutet under punkten 4 för att det skulle strida mot kommunfullmäktiges beslut den 17 maj 2023.

Med ledning av det anförda bedömer förvaltningsrätten att vad klagandena anför inte visar att det finns grund att med stöd av 13 kap. 8 § KL upphäva det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås.”

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, förvaltningsrätten, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Budget 2025: De styrandes förslag

13 juni, 2024 1 kommentar

På onsdag nästa vecka, två dagar innan midsommarafton, och det riktiga sommarsolståndet, sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige. På dagordningen återfinns årets viktigaste ärende, MRP 2025-2027 – budgeten för nästa år.

De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Alla de andra partiernas förslag utgår från detta förslag. De styrande partierna är som alla vet S+C+KD+MP, dvs socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet.

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2025. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för år 2025. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) 

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2023, uppdrag osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.

Ordförande Benny Augustssons (S) budgetanvisningar i februari utgick som vanligt från budgettilldelningen för innevarande år. De innebar inga större ekonomiska satsningar, alla nämnder får dock inflationskompensation nästa år på 1,4%.

Kommunen får en del generella statsbidrag. De förändras 2025 jämfört med i år och därför måste kommunen göra en del justeringar. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden får 787.000 kr (för t ex stärkta skolbibliotek och digitala och centralt rättade nationella prov) och kommunstyrelsen 1,157 milj kr (till bland annat Kunskapsförbundet Väst för digitala och centralt rättade nationella prov och förstärkning av SFI). Justeringen av statsbidragen innebar emellertid att socialnämnden får drygt 11 milj kr mindre 2025 än i år (äldreomsorg och stärkt rätt till assistans).

I ramanvisningarna fick barn- och utbildningsnämnden ytterligare 4,9 milj kr till hyra för Holmängenskolan. Kultur- och fritidsnämnden fick 2,6 milj kr till hyror för idrottshallen på Holmängenskolan, 300.000 kr för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, 2,1 milj kr till ökad hyreskostnad för Arena Vänersborg och 50.000 kr för konstnärlig gestaltning. Kommunstyrelsen erhöll 800.000 kr för seniorkort 70+ kort, 155.000 kr till GEO-park och 1 milj till det utökade räddningstjänstförbundet. Samhällsbyggnadsnämnden fick 140.000 kr för höjda hyreskostnader, 1,9 milj kr för tomhyra av Norra skolan (ettårs-anslag) och 800.000 kr för att projektet med kommunvärdar ska permanentas.

De styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för år 2025 beräknades ge ett överskott i kommunens resultat på +69 milj kr.

Samtliga kommunens nämnder upprättade budgetar utifrån de ekonomiska anvisningarna. Förvaltningarna visade i och för sig på behov som borde resultera i mer pengar, men alla nämnder stannade vid att lägga budgetar som höll sig inom kommunstyrelsens anvisningar. Ingen nämnd begärde mer pengar, utom en…

 Vänsterpartiet föreslog i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), att nämnderna skulle begära ytterligare budgettilldelning, men blev nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot de styrande (S+MP) förslaget från Vänsterpartiet… Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.

Det fanns alltså bara en nämnd som avvek från mönstret och som begärde mer pengar än den hade fått i budgetanvisningarna. Det var kultur- och fritidsnämnden. (Se “Kultur o fritid begär mer pengar”.)

Den 17 maj lämnade de styrande, S+C+KD+MP, sitt budgetförslag för 2025. Det går formellt under namnet “KS ordförandes förslag: MRP 2025-2027”. Det behandlades i kommunstyrelsen förra onsdagen, den 5 juni. (Se “KS (1): Från budget till broddar”.)

Alla de andra partierna lämnade också sina budgetförslag och på sammanträdet presenterades förslagen. Det ställdes några frågor, men det blev ingen debatt. Ordförande Augustsson (S) frågade sedan vem som röstade på de styrandes förslag. Det gjorde ledamöterna från de styrande partierna, så klart. Det var bara en som ropade ja när han frågade om Vänsterpartiets budgetförslag… Det var inte så svårt att höra vilket förslag som fick flest ja-rop. Det är naturligtvis därför som de styrande partiernas förslag är huvudförslag i nästa veckas kommunfullmäktige.

Det är först i kommunfullmäktige som ordentliga presentationer av budgetförslagen, argumentation och debatt infinner sig. Det är ju då TTELA är på plats och eventuellt intresserade återfinns på läktaren i Bojorten eller sitter hemma och tittar på kommunens webb-TV. Kommunfullmäktige fattar alltså sitt budgetbeslut nästa onsdag, den 19 juni. (Sammanträdet börjar kl 13.00. Det är dock omöjligt att säga när budgetärendet startar, det står av någon anledning sist på dagordningen.)

De styrande partierna budgetförslag för 2025 utgår från ovanstående budgetanvisningar, men det delas ut ytterligare pengar till nämnderna. Det sker en del interna omfördelningar mellan nämnderna, men de tar jag inte upp. De påverkar inte verksamheterna, försvinner pengar är det för att motsvarande kostnader försvinner och vice versa.

Barn- och utbildningsnämnden tillförs i de styrande partiernas budgetförslag 1 milj kr tillfälligt under 2025 för kvalitetshöjande åtgärder för att fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet. Kultur- och fritidsnämnden får de pengar som nämnden begärde. Det var till läktare på Hallevi (150.000 kr), konstgräs vid Vänersvallen Nord (375.000 kr) och vid Vänersvallen Syd (375.000 kr). För att behålla biblioteket i Vargön utökas budgeten med 650.000 kr och för att säkra baskulturutbudet får nämnden 500.000 kr.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden får 500.000 kr till personalförstärkning och revisionens budgetram utökas med 200.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden får 2 milj kr för, som det uttrycks, kostnader som följer av investeringar av näringspolitiska skäl. Vidare 1 milj tillfälligt under 2025 för exploatering av Södra Sanden och 700.000 kr till följd av nya arbetstidsregler för snöröjningsverksamheten.

Socialnämnden får 18 milj kr i ramökning för insatser kring barn och unga. Sedan en av få “kommunala reformer” i årets budgetförslag från de styrande, nämnden tillförs 2,2 milj kr för att arbeta enligt modellen Bostad Först. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

Det blir en del extra pengar till kommunstyrelsen (tkr=tusen kronor):

  • “Räddningstjänstförbund tillförs ytterligare 2.000 tkr.”
  • “För tågstopp Brålanda utökas budgeten med 700 tkr.”
  • “Kommungemensamma behov IT 3.350 tkr”
  • “Anslaget till socialt förebyggande och trygghetsskapande åtgärder utökas med 1.000 tkr och uppgår totalt till 4.000 tkr. Utav dessa avsätts 1.000 tkr tillfälligt under 2025 för finansiering av uppdraget om handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga.”
  • “För finansiering av uppdraget om landsbygdsprogram avsätts 250 tkr tillfälligt under 2025.”
  • “Kommunstyrelsens anslag för oförutsett omfattar 9.244 tkr. I anslaget ingår finansiering av Krickan med ca 1.200 tkr.”

Det ser ut att vara, och är de facto, mycket pengar som kommunen har att röra sig med och som delas ut till nämndernas olika verksamheter. Vi ska emellertid komma ihåg att behoven är ännu större. Barn- och utbildningsnämnden anser sig behöva ytterligare 10,4 milj kr nästa år och i och med att de inte får de pengarna i de styrandes partiernas förslag så tvingas nämnden till effektiviseringar, dvs besparingar. 10,4 milj kr motsvarar 16 tjänster…

I budgetförslaget framgår barn- och utbildningsnämndens behov:

“Nämnden redogör för förväntade kostnadsökningar inom IT, köpta måltider, skolbibliotek och vid underhåll av lokaler. Nämnden redogör också för åtgärder som nämnden har vidtagit eller kommer att vidta i syfte att effektivisera verksamheten. Dock återstår det att minska kostnaderna med 10.400 tkr för att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram.”

Socialnämnden redovisar behov av sammanlagt 57,2 milj kr.

“Det avser 44.000 tkr inom individ- och familjeomsorgen (12.500 tkr försörjningsstöd och 31.500 tkr placeringar barn och unga). Inom arbete, sysselsättning och integration (ASI) har daglig verksamhet LSS behov av 3.200 tkr. Till volymökningar samt omställning till god och nära vård inom äldreomsorgen saknas 10.000 tkr.”

Det är allvarligt att barn- och utbildnings- och socialnämndens behov inte kan tillgodoses. Det resulterar sannolikt i personalneddragningar som leder till sämre arbetsmiljö, stress, sjukfrånvaro, psykisk ohälsa osv men de drabbar också barn och elever, de äldre och sjuka.

De styrande partierna budgetförslag leder till att kommunen beräknas göra ett resultat, dvs ett överskott, på 31 milj kr år 2025.

Kategorier:Budget 2025, Centerpartiet, KD, Miljöpartiet, S

SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten

28 januari, 2024 2 kommentarer

I torsdags, den 25 januari, behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. Bakom den långa rubriken på ärendet döljer sig det beslut som nämnden fattade om processen kring de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall i november förra året. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Oppositionspartierna (M+L+V+MBP+SD) fattade ett annat beslut än det beslutsförslag som förvaltningen hade lagt fram. Och som stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Voteringen slutade med 6 röster för oppositionens förslag och 5 för de styrandes.

Beslutet får som bekant ett rättsligt efterspel. Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderson (C) överklagade nämligen nämndens beslut till Förvaltningsrätten. De anser att beslutet stred mot lagen på alla punkter och vill att rätten ska upphäva beslutet. Jonasson och Andersson överklagade således ett beslut som deras egen nämnd hade fattat. Frågan är om det inte är unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Förvaltningsrätten anmodar samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten vill höra båda sidorna innan den fattar ett beslut om nämndens beslut är lagligt eller inte. Det var detta yttrande som nämnden skulle fatta beslut om i torsdags. I kallelsen till sammanträdet stod det:

”Förvaltningsrätten efterfrågar motpartens svar i målet”

“motpartens svar i målet”. Det läste tydligen inte ledamöterna från de styrande partierna. (Det ska sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Anderson (C) förklarade sig jäviga och lämnade rummet när ärendet behandlades. Som förvaltningschef Andreas Knutsson också gjorde.) Motparten till de båda ordförandena är naturligtvis de ledamöter i oppositionen som stod bakom beslutet, inte de som röstade mot.

Ledamöterna från de styrande lade trots det ett eget förslag till yttrande:

“Nämnden ställer sig bakom Ann-Marie Jonassons och Johan Anderssons skrivelse/ överklagan till förvaltningsrätten. Olika uppfattningar om hur likabehandlingsprincipen ska tolkas gör en oberoende granskning av beslutet som togs i nämnden 2023-11-16 intressant och viktig, inte minst för framtida beslut i liknande ärenden.”

De som stod bakom förslaget var Leif Höglund (S), Håkan Skött (S), Kristina Östergren (S), Helge Kneese (KD) och Hans-Peter Nielsen (KD).

De har totalt missuppfattat. Torsdagens ärende handlade alltså inte om sakfrågan och vad de tyckte om den. Den är redan avgjord och överklagan inlämnad. Nämnden skulle yttra sig över och motivera det beslut som redan var fattat! Min åsikt är tydlig, de som inte var med och fattade beslutet i november borde inte ha deltagit i diskussionen överhuvudtaget.

Nu spelade de styrande partiernas agerande i torsdags ändå ingen roll. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) hade författat.

I blogginlägget “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” redogjorde jag mycket utförligt för innehållet i Jonassons (S) och Anderssons (C) överklagande. Därför tänkte jag återge hela yttrandet till Förvaltningsrätten från samhällsbyggnadsnämndens majoritet, dvs de partier som inte är med i styret av kommunen. Det finns tre bilagor med i yttrandet. De är exempel på markförsäljning utan viten. De bifogar jag inte på grund av GDPR-reglerna. (Det går också att ladda ner yttrandet som pdf genom att klicka här.)

===

Svar på överklagande av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144 

Samhällsbyggnadsnämnden ser fram emot ett avgörande i denna fråga.

Bakgrund

Ärendet “Fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall” handlar om att reglera kommunens fastighet Sikhall 1:4 och exploatörens fastighet Sikhall 1:6. Det är för att möjliggöra att en detaljplan upprättas, en plan som byggnadsnämnden beslutade om den 19 maj 2015, och som man då bedömde  “… kan antas hösten 2016.”

År 2005 förvärvade exploatören båda de aktuella fastigheterna efter en budgivning där exploatören lade det högsta budet. Någon vecka efter att förvärvet var klart meddelade kommunstyrelsens ordförande att kommunen skulle förköpa hela den fastighet som exploatören hade förvärvat. Det slutade med att kommunen 2007 förköpte den del av fastigheten som idag är Sikhall 1:4. 

Kommunfullmäktiges beslut är nu att exploatören ska förvärva delar av kommunens fastighet (bilaga 7). Fastighetsregleringen handlar alltså om att exploatören ska få köpa tillbaka delar av sin tidigare mark.

1. Alla viten tas bort.

Det styrande dokumentet “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” (bilaga 14) är giltigt från 2016-03-03. Sedan dess har många markförsäljningar skett utan att vite tillämpats. 

Vite nämns inte i regelverket. Texten om “Kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtaganden i exploateringsavtalet” (sid 7) står under kapitlet “Exploateringsavtal”, inte under “försäljning av kommunägda fastigheter” och är därför inte tillämpbart i detta ärende (ärendet handlar om fastighetsreglering. “Att överföra mark mellan fastigheter kallas fastighetsreglering” (lantmateriet.se)).

Vite tillämpades inte före 2021. Även om viten har tillämpats därefter så finns det inga dokumenterade  politiska beslut om att viten, i synnerhet löpande viten, ska vara praxis. 

Vite har också formulerats olika i olika fall, t.ex. “Bolaget förbinder sig, vid vite av 1.000.000 kronor i penningvärde 2021-01-01, att vid överlåtelse av äganderätten till Fastigheten tillse att de nya ägarna övertar samtliga förpliktelser enligt denna överenskommelse…”: (KÖPEKONTRAKT FÖR HÄSSJAN 3, undertecknat maj 2021). Detta var rimligt i detta fall ställt i relation till köpesumman, samt en engångssumma. 

Exempel på markförsäljning utan viten (med samma regelverk): 

  • 2023-01-20, Försäljning av fastigheten Niklasberg 16 (äldreboendet Eken), Dnr: SBN 2022/347 (se bilaga). Kommunfullmäktige fastställde senare beslutet i enlighet med gällande reglemente 1§, 10, se bilaga.
  • 2020-11-26, Försäljning av Fårhagen 1, (SBN 2020/161). Se bilaga.
  • 2021-12-09 KÖPEKONTRAKT FÖR VÄNERSBORG KOHAGEN 2 (SBN 2021/285). Se bilaga.

Då försäljning av fastighet eller del av fastighet till största del är delegerat till förvaltningen (se bilaga delegeringsordning, kap 7) och nämndens ledamöter inte har full tillgång till diariet, så krävs mer tid om fler exempel ska identifieras.

Nämnden har rätt att göra avsteg från regelverket (sid 9): “Samhällsbyggnadsnämnden som vid varje tidpunkt har ansvaret för att fatta beslut om exploateringsavtal, markanvisningsavtal och samverkansavtal får frångå riktlinjerna i enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger.” 

Fastighetsregleringen sker just för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan, ett planarbete som pågått sedan 2015, på direkt uppdrag av Kommunfullmäktige att verkställa. De fastighetsrättsliga lösningarna i kommunfullmäktiges beslut är tydliga och odiskutabla och de är en förutsättning för att arbetet med detaljplanen ska kunna fortsätta.

Samhällsbyggnadsnämnden vill framförallt lyfta och särskilt betona att de särskilda skälen för att göra avsteg från regelverket redovisades och diskuterades i nämnden som grund för beslutet.

Den mark som det gäller är en del av en större fastighet som kom i kommunens ägo genom förköp, enligt då gällande lagstiftning (se ovan). 

Marken köps av en enskild person till skillnad från de exempel av försäljningar till företag som anges (bilagor 15-17). Företagen har accepterat vitesskrivelserna, troligen eftersom de inte tar någon personlig risk, och kriterierna är tydliga och uppfyllandet därför möjligt att bedöma (se även nästa punkt om “vision”).

Kommunens krav på exploatören (i Sikhall) är att den förvärvade marken ska sammanslås med exploatörens fastighet Sikhall 1:6. På denna fastighet är exploatörens bostadshus belägen. Risken är stor att exploatören tvingas sälja sitt bostadshus för att kunna betala eventuella viten som på kort tid kan överstiga köpesumman.

Exploatören har enligt egen uppgift fått nej av samhällsbyggnadsförvaltningen till att stycka av den förvärvade delen av kommunens mark till en egen fastighet som förvärvas i form av ett aktiebolag.

2. Alla hänvisningar till Vision tas bort 

Viten med hänvisning till uppfyllande av en ”vision” är orimligt, särskilt som skriftlig och gemensam överenskommelse med exploatören om hur en eventuell vision ser ut saknas.

Förslaget som röstades ner var ett avtal där “Vitens aktualiserande ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden i de fall exploatören underlåter sig att genomföra de visioner som ligger till grund för inriktningsbeslutet.” Visionen finns inte med i kommunfullmäktiges beslut.

Exploatören kan inte åläggas att förverkliga en vision eftersom det är den kommande detaljplanen som styr exploateringen av området. Detaljplanen är inte klar än och den beslutas av en helt annan nämnd, byggnadsnämnden.

3. I texter om att ”Detta avtal förutsätter för sin giltighet att kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genom beslut godkänner detta avtal” ersätts kommunfullmäktige med samhällsbyggnadsnämnden 

Kommunfullmäktige fattade beslutet om Sikhall i maj 2023. I kommunfullmäktiges beslutsunderlag stod “Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de fastighetsrättsliga frågorna…”, och det var alltså upp till Samhällsbyggnadsnämnden att verkställa fullmäktiges beslut. 

De överklagande skriver att kommunens fastighet i Sikhall har ett strategiskt läge. 

Reglementets formulering att “Fastighetsköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp” är uppfyllt i och med att kommunfullmäktige gav samhällsbyggnadsnämnden direktiv för fortsatt hantering av ärendet. 

Ett annat argument som lyfts är att exploatören “får genom detta förköp ensam möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten”. Kommunen har ägt området sedan 2007 utan att utveckla området enligt den motivering som angavs för förköpet. Oavsett om det är juridiskt möjligt eller inte att kommunen förköper mark av en kommuninvånare för att sälja den till någon annan så torde det vara moraliskt omöjligt särskilt när exploatörens avsikt med utvecklingen av området ligger nära kommunens egen.

4. Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3

Syftet med denna beslutspunkt är att genomföra kommunfullmäktiges beslut 23-05-17 §72 (bilaga 7): ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Under ärendets behandling i Samhällsbyggnadsnämnden framkom att Vänersborgs Segelsällskap (VSS), som äger grannfastigheten Sikhall 1:22, önskade en sen ändring i föreslaget servitut (avtalsbilaga  4, referens 3) jämfört med det fullmäktige beslutade om, för att reglera fritt segelvatten norr om Sikhall 1:22. Denna förändring av tidigare förslag på servitut är därmed nödvändig för att kunna verkställa kommunfullmäktiges beslut, och behöver överenskommas mellan parterna.

Övrigt

Detta ärende kom sent till nämndledamöternas kännedom (material delades 24-01-11). Då dessutom juridiskt stöd har saknats för att formulera detta svar så önskar nämnden möjlighet att komplettera om något är oklart eller saknas i detta svar.

===

De ledamöter som står bakom detta yttrande till Förvaltningsrätten är Tor Wendel (M), Göran Nilsson (SD), Johan Abrahamsson (M), James Bucci (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Nu är det upp till Förvaltningsrätten att förkunna sin dom – är samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023 olagligt eller inte? För min del råder det ingen tvekan om att beslutet är helt lagligt.

Tyvärr lär domen dröja ett tag. Mitt tips är att det inte är sannolikt att domen kommer före sommaren… Fram till domen avkunnas ska emellertid nämndens beslut från november börja verkställas. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste arbeta fram en ny överenskommelse med Magnus Larsson.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall