Arkiv
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)
Detta är en direkt fortsättning på föregående blogg, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”.
Rapporten från PwC
PwC redogör för händelseförloppet, angående kommunhusets renovering och ombyggnad, i kronologisk ordning. Revisorsrapporten börjar således med utbytet av ventilationen i fläktrummet år 2014.
Redan i detta tidiga stadium började det strula. Det kom inga anbud utifrån kommunens förfrågningsunderlag, utan kommunen var tvungen att uppvakta tre entreprenörer för att inleda en diskussion om direktupphandling. Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott beslutade så småningom att tilldela Fyrkantens Ventilation totalentreprenaden på 6,72 milj kr.
Det var stor tidsmässig skillnad mellan färdigställandetiden som Fyrkanten AB angav i sitt anbud och den som står i Administrativa Föreskrifter, som är en del av Vänersborgs Kommuns förfrågningsunderlag. Så skriver PwC och fortsätter:
”Vi har efterfrågat dokumentation som bekräftar att parterna kommit överens om tidsförskjutningen, men enligt uppgift finns ingenting dokumenterat angående tidsförskjutningen.”
Det kanske inte var så allvarligt, men Fyrkantens anbud innehöll också en del reservationer angående utförandet. PwC skriver att underlag har efterfrågats som bekräftar att kommunen accepterade reservationerna, men:
”enligt uppgift finns dessa uppgifter ej dokumenterade.”
Det visade sig att arbetet i fläktrummet varken höll budget eller tidsplan. Projektet kostade 8,22 milj kr, dvs 1,5 milj kr mer än anbudet.
Sedan beskriver PwC renoveringen av kommunhuset. Avsnittet heter ”Ombyggnation och renovering av kv. Myrten 10”. Det innehåller en längre redogörelse av de mätningar och undersökningar som diverse företag utförde under en stor del av 2015 och 2016 i olika (de flesta) delar av kommunhuset. (Även en asbestinventering utfördes. Revisorerna har emellertid inte tagit del av denna rapport.) Dessa undersökningar tycks aldrig ha sammanställts, men det räckte tydligen med att en av undersökningarna presenterades för kommunens centrala samverkansgrupp där även kommunalråd medverkade:
”[kommunalråden] lät meddela att problemen med inomhusmiljö skulle åtgärdas och prioriteras. Efter detta påbörjades ombyggnation av kommunhuset del 1. Det fattades dock inget politiskt investeringsbeslut avseende ombyggnation av kommunhuset del 1.”
Det är alltså här som PwC och revisorerna inte är riktigt tydliga. Som jag skrev tidigare så fattade ju faktiskt kommunfullmäktige ett beslut den 26 april 2017 om 50 milj kr för åtgärder i kommunhuset. Men jag förstår det som så att revisorerna och PwC menar att renoveringsarbetet då faktiskt har pågått under en tid innan kommunfullmäktige fattade detta beslut. Och det har ju PwC helt rätt i – det fattades inget beslut förrän i efterhand. Och så får det självklart inte gå till. Ordet anmärkningsvärt räcker knappast till för att beskriva agerandet, eller bristen på.
Att PwC dessutom konstaterar att ingen löpande rapportering av kostnadsläget skedde för dessa pågående ombyggnationer är väl inte heller ägnat att förvåna…
Under 2017 upprättade fastighetsenheten (inom samhällsbyggnadsförvaltningen) en kalkyl för de återstående renoveringskostnaderna. En upphandling gjordes om att utföra en totalentreprenad för om- och tillbyggnad samt ytskiktsrenovering av befintligt kommunhus. PwC är inte riktigt nöjt:
”Vi noterar att mängden och omfattningen av genomförda projekteringar snarare indikerar att kommunen borde ha upphandlat en utförandeentreprenad (vilket i regel resulterar i ett lägre anbudspris).”
Det är oklart skriver PwC om el och VVS ingick i totalentreprenaden. Även om företrädare för fastighetsenheten har meddelat att detta var inkluderat och att entreprenörerna visste om detta. Annars är PwC nöjda med underlagen. De var tydliga i krav- och prisfrågor, färdigställandetid och tidplan, liksom i krav på möten och ÄTA-underlag.
Två företag lämnade offerter på kommunens anbudsförfrågan. Då är vi i januari 2018, och vi pratar om etapp 2. Brunbergs Bygg AB, som hade gjort en stor del av arbetet under etapp 1, lämnade ett anbud på 37,5 milj kr och Inter Bygg Västra Götaland AB hade ett pris på 36,857 milj kr. Skillnaden mellan anbuden var alltså bara 643.000 kr. Inter Bygg fick entreprenaden.
PwC skriver:
”vi (anser) att de tekniska och finansiella kraven på leverantören var oproportionerligt låga. Exempelvis fanns inget omsättningskrav med. Inter Bygg Västra Götaland hade år 2017 en omsättning på 20.667 tkr, vilket alltså motsvarar ungefär hälften av vad anbudssumman som bolaget offererade. Detta innebär en stor omställning för bolaget, och således en risk för kommunen.”
PwC är således mycket tveksam till att Inter Bygg fick entreprenaden, eftersom förfrågningsunderlaget faktiskt innehöll ett krav på finansiell styrka. Vilket PwC anser att Inter Bygg inte hade. Och sedan skilde det ju bara 1,75% mellan anbuden. Men det finns ytterligare en aspekt som gör PwC misstänksam:
”Vidare skulle anbud inlämnas skriftligen via brev enligt förfrågningsunderlaget, vilket försvårar spårning. Ur ett kontrollperspektiv är kombinationen av låg skillnad mellan anbudsgivarnas pris och att inlämning ska ske via brev anmärkningsvärd.”
Det här låter mycket allvarligt. Tyvärr kommer inte PwC vidare, eftersom de som arbetade med förfrågningsunderlaget inte längre arbetar kvar i kommunen.
När arbetet med renoveringen och ombyggnaden kom igång så visade det sig att en del ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) var tvungna att utföras. De gjordes helt enligt reglerna och avtalet mellan företaget och kommunen. ”ÄTORna” kom att uppgå till 4,2 milj kr.
”Vi på PWC anser att omfattningen och karaktären av ÄTA-arbeten som genomförts i ombyggnationen av kommunhuset inte är förenligt med god intern kontroll. Istället menar vi att ÄTA-arbeten uppkommit mot bakgrund av bristfällig projektering och tilläggsarbeten som kommunen borde ha haft med förfrågningsunderlaget (e.g. tillgänglighetsanpassning).”
Mer kritik alltså. Men här antar jag att kommunen kan ha en avvikande uppfattning. Men PwC har mer att anföra kring ÄTOR…
Det finns nämligen ingen tydlig rutin kring hur ÄTOR ska hanteras i kommunen och det finns heller inte i någon delegeringsordning. Frågor som vem som godkänner ÄTOR och till vilket belopp är otydligt, eller obesvarat… Och det tycker jag, efter erfarenheterna kring arenabygget med mängder av ÄTOR, som en viss projektledare beslutade i stort sett på egen hand, är tämligen uppseendeväckande.
ÄTOR:na för projektet under perioden juni 2018 till november 2018 var på 584.000 kr. Detta trots att Inter Bygg hade totalentreprenad.
PwC avslutar just denna del i granskningen:
”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”
Och dessa ord kan väl få vem som helst att hoppa till… PwC skriver emellertid, på ett annat ställe i texten, att de:
”har dock inte kunnat se att avsaknaden av rutin för att förebygga mutor och jäv har drabbat ombyggnationen av kommunhuset.”
Samtidigt som arbetet pågick i kommunhuset så skulle sessionssalen rivas, även där var det nämligen mögellukt. Huruvida lukten kom inifrån salen eller från ”slussen”, dvs passagen mellan kommunhuset och sessionssalen (där vigselrummet var placerat), blev enligt vissa personer aldrig riktigt klarlagt. (De här personerna hävdar att sessionssalen kan ha rivits i onödan…) Den här problematiken låg emellertid utanför PwC:s uppdrag, och nämns överhuvudtaget inte i rapporten.
Samhällsbyggnadsnämnden ansökte om rivningslov i januari 2017. Det fattades emellertid inget beslut om att starta upphandlingen av rivningen av sessionssalen och det finner PwC naturligtvis anmärkningsvärt. Det hindrade dock inte processen tydligen.
Två företag inkom med anbud och företaget Sweden Demolition i Väckelsång AB vann upphandlingen. Beslutet överklagades dock av det andra företaget, Hål i Betong AB. I april 2018, tiden går…, fick Hål i Betong rätt och därmed också rivningsentreprenaden. Rivningen skulle kosta 1,85 milj kr. Det visade sig sedan att det uppkom ÄTOR, så klart, för sammanlagt 539.000 kr.
Och här är PwC:s beskrivning av händelseförloppet slut. Sedan följer, kan man säga, slutsatserna. Men de redogör jag för i kommande blogg, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”.
Den här bloggen är alltså en direkt fortsättning på ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”. Den avslutande delen är ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)””.
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)
I slutet på veckan som gått landade det en revisorsrapport i kommunens diarium. PwC hade på uppdrag av kommunens revisorer granskat ombyggnationen av kommunhuset. Granskningen omfattade även renoveringen av fläktrummet, som gjordes innan renoveringen av kommunhuset, och rivningen av Sessionssalen. Revisorsrapporten ska nu lämnas vidare till:
”samhällsbyggnadsnämnden samt för kännedom till kommunstyrelsens samtliga ledamöter och ersättare och till kommunfullmäktige.”
Det har väl inte undgått någon att kommunhuset renoveras. Renoveringen började 2014 då stora klagomål fördes fram på inomhusklimatet. Vid en skyddsrond identifierades lukt- och luftproblem. Det luktade bland annat mögel i socialförvaltningens utrymmen, i entréplanet och i vigselrummet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det var efter att ventilationen i fläktrummet hade bytts ut. Det var så allt började.
Och renoveringen och ombyggnaden blev, och är fortfarande, dyr. Mellan den 1 januari 2017 och 31 maj 2018, perioden som kallas etapp 1, uppgick kostnaderna till 31,289 milj kr. Utbytet av fläktrummet kostade ytterligare 8,22 milj kr. Sedan började den återstående renoveringen, etapp 2. Kostnaden för etapp 2 beräknas till 36,857 milj kr. (Den är inte klar än.) Samtidigt med renoveringen revs också sessionssalen. Rivningen kostade 2,389 milj kr.
Renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset inklusive rivningen av sessionssalen uppgår alltså till en total kostnad på 78,755 milj kr. (Om etapp 2 håller budget.)
Revisorernas ”torra” sammanfattning av detta ”projekt” är kort och koncis:
”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”
På revisorsspråk är det hårda och skarpa ord.
Revisorerna utvecklar och motiverar sin kritik:
”Vi har bland annat identifierat allvarliga brister så som att renoveringsarbete av kommunhuset mellan 1 januari 2017 till 31 maj 2018 har utförts för 31.289 tkr utan att varken upphandling skett eller att investeringsbeslut fattats.”
Jag måste stanna upp redan här.
Det finns alltså, skriver revisorerna, inget beslut om denna stora investering på drygt 31 miljoner kronor (fram till 31 maj 2018). Redan här så tappar man målföret. Men är det så, finns det inget beslut? Jag är inte riktigt säker på hur revisorerna tänker.
Den 26 april 2017 beslutade kommunfullmäktige att tillföra samhällsbyggnadsnämnden:
”ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset, exklusive sessionssal, med 50 mkr.”
Detta beslut gällde den tidsperiod som revisorerna syftar på. Men då har arbetet i kommunhuset i och för sig pågått en tid… Och då uppenbarligen utan beslut…
Det torde vara detta som revisorerna tänker på. Det skulle ju också kunna tänkas att revisorerna saknar ett konkret investeringsbeslut i samhällsbyggnadsnämnden – ett beslut som inte handlade om finansieringen utan att det skulle börja renoveras här och nu. Denna tolkning skulle möjligtvis förklara den andra delen av kritiken, dvs när revisorerna skriver att ingen upphandling har skett. Om inget investeringsbeslut fattades så fattades inte heller något beslut om upphandling.
Jag spekulerar, det framgår inte av revisorernas granskning riktigt vad de syftar på. Men har det inte skett någon upphandling så är det i sig en skandal. Då pratar vi så vitt jag förstår om riktigt allvarliga saker, om lagbrott… (Och jag kan inte hjälpa att jag får associationer till arenabygget…)
Ingen upphandling hade skett, inget investeringsbeslut hade fattats. Det är naturligtvis oerhört anmärkningsvärt. Ansvaret för detta faller självklart tungt på de tre styrande partierna S+C+MP och i synnerhet på kommunledningen och ledningen för samhällsbyggnadsnämnden under den gångna mandatperioden…
Jag skulle vilja passa på att flika in i det här sammanhanget, för att få en fullständig kostnadsbild, att kommunfullmäktige fattade ett nytt beslut den 25 april 2018, om att anslå ytterligare 42 milj kr, i tilläggsanslag i investeringsbudgeten 2018, för ombyggnaden av kommunhuset.
Tillbaka till granskningsrapporten. Revisorerna fortsätter:
”Förvaltningen har uteslutande upphandlat totalentreprenader, men utfört en stor del av projekteringsarbetet själva. Därutöver är ändrings- och tilläggsarbeten (så kallade ÄTOR) vanligt förekommande trots att totalentreprenad angivits, vilket har enligt granskningen orsakats av dels bristfälliga utredningsunderlag, dels bristande kontroll.”
Här återkommer definitivt vingslagen från arenabygget, vem känner inte igen dessa fördyrande ÄTOR…
Revisorerna igen:
”Vi har även iakttagit brister i upphandlingsprocessen avseende kommunhuset del 2. Bland annat fanns inget omsättningskrav i upphandlingen av ombyggnation av Kv. Myrten 10. Den anbudsgivare som vann upphandlingen hade året dessförinnan en omsättning som motsvarade cirka hälften av angivna anbudssumman, vilket utgör en stor risk för kommunen.”
Den här kritiken känns väl i sammanhanget inte lika allvarlig som den föregående. Jag återkommer till denna.
Jag har hittills citerat från de politiskt tillsatta revisorernas utlåtande. De avslutar också med ett antal förbättringsområden. De återkommer jag också till. Efter sammanfattningen från de kommunala revisorerna följer då PwC:s rapport, som är mycket noggrann. Den tar jag upp i nästa del.
PS.
Del 2 – ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”
Del 3 – ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”
Kretsloppsparken blir dyrare
I en blogg för en vecka sedan så skrev jag att samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott hade avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. (Se ”Investeringar, Samhall, budget och spöken”.) Då visste jag inte orsakerna, även om ”ryktena” sa att pengarna inte räckte… Nu vet jag att det är så.
Idag hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde och ett av ärendena, ett informationsärende, handlade just om kretsloppsparken. I handlingarna inför mötet står det:
”Under vintern 2018 gjordes en upphandling på de fastigheter som ska finnas på platsen, resultatet av den blev att kostnaderna överstiger de medel som är beviljade för att bygga kretsloppsparken i sin helhet, därför har samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott avbrutit upphandlingen.”
Investeringsbudgeten för den nya kretsloppsparken ute vid Tenggrenstorp är på totalt 24,5 milj kr. Men det räcker alltså inte, kostnaderna blir högre. Det visade sig efter att prover hade tagits i området att det fanns markföroreningar som låg över riktvärdena. Det hade tagits prover tidigare, som inte hade visat på några föroreningar (över riktvärdena), men:
”År 2018 ville Miljö och hälsoskyddsförvaltningen att ytterligare prover skulle tas på området som visade att det fanns markföroreningar vilka låg över riktvärdena.”
Det låter nästan lite ”surt”… Det innebar i varje fall, naturligtvis, att kostnaderna ökade – jorden fick omhändertas och den skulle transporteras och tippas.
Men inte nog med det. Förvaltningen insåg också att infarten till kretsloppsparken behövde göras mer trafiksäker. Och även det skulle naturligtvis kosta…
Vän av ordning undrar kanske om inte dessa ”oväntade komplikationer” kunde, och borde, ha förutsetts, och därmed beräkningen av kostnader – innan fullmäktiges investeringsbeslut. Och det kan nog ”vän av ordning” ha rätt i. Hur som helst räcker inte de avsatta miljonerna till de byggnader som enligt planerna skulle ha byggts i området – och upphandlingen av dessa byggnader på kretsloppsparken har därför avbrutits.
Vad som händer med kretsloppsparken är just nu oklart. Antagligen återkommer frågan så småningom till kommunfullmäktige med begäran om ytterligare några miljoner. Fast i kommunstyrelsen i onsdags röstades tilläggsförslaget från M+L+KD om budgetramarna igenom och där står det:
”föreslår därför att det redan nu förbereds nya beslut gällande Kretsloppsparken och att man i väntan på beslut om slutlig finansiering, stoppar byggnationen i de delar där upphandlingen och avtal medger detta.”
Arbetet med kretsloppsparken har börjat, men det verkar osäkert hur en majoritet ställer sig till ännu mer pengar. De pengar som är anslagna räcker till att typ göra i ordning allt det andra ”innanför stängslet”. Så någon form av verksamhet kommer att bedrivas i vilket fall. Men det centrum för återbruk i samarbete med återvinningscentral och hjälporganisationer, som var planerat, kommer inte att kunna uppföras.
Vi får se vad det blir av med kretsloppsparken. Jag kan väl tycka att fullmäktige borde ha haft en bättre bild av kostnaderna innan beslutet fattades, samtidigt som det naturligtvis är ett stort slöseri om arbetet avbryts när ett antal miljoner redan har ”plöjts ner” i marken… (Om uttrycket tillåts…) Eller det kanske duger med en ”enklare” återvinningscentral?
Sedan är det också frågan om inte kommunen borde göra andra prioriteringar i det här ekonomiska läget. En ny skola på Holmängen är akut…
Nu ska jag strax gå på bandy. I arenan…
Investeringar, Samhall, budget och spöken
Efter gårdagskvällens grymma konsert med Ghost på Scandinavium känns det konstigt att sätta sig vid datorn igen. Även om det är skönt att sitta efter att ha stått upp i 4 timmar… (Det är tungt för gamla ben, och rygg.)
Konserten var fantastisk. Ghost körde alla sina hit-låtar, deras fans kräver det, men också stora delar av sitt senaste album Prequelle. Ghost är helt klart Sveriges hetaste och bästa hårdrockband just nu.
Nu dröjer det ända till juli innan man får se gruppen igen. Då uppträder Ghost på Ullevi som förband till Metallica. Metallica… Det är definitivt något att se fram emot…
I Vänersborg fattas det pengar. I varje fall i den kommunala kassan. Det behövs ekonomiska tillskott till både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämndernas åtagande är inte bara till stor del lagstadgade utan också det som räknas till grundbultarna i den ”svenska modellen”. Om det nu finns någon sådan modell kvar, det är väl egentligen tveksamt. Välfärden har rustats ner allt mer de senaste åren (medan de rikaste får skattesänkningar).
Och när socialförvaltningen nu senast hittade ett sätt att spara pengar så växte sig protesterna höga. Jag skriver socialförvaltningen för det är tydligen så att beslutet inte fattades av politikerna. De har bara informerats. Det handlar alltså om att förvaltningen har skrivit avtal med Samhall om att Samhall ska överta tvätt och inköp för de som har fått bistånd beviljat för detta. (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)
Det är P4 Väst som var först med att rapporterna om beslutet, och dess konsekvenser. Idag har P4 Väst en uppföljning med socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Rubriken på inslaget är ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”. (Se ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”.) Men så säger faktiskt inte Nyberg i intervjun. Han säger:
”och jag tycker att det finns en text i det avtalet som talar för att kommunen nogsamt ska pröva frågan om inte man kan få Samhall att även teckna avtal med andra.”
Den text Nyberg hänvisar till i avtalet är:
”eftersom brukare bor över ett stort område som omfattar hela kommunen, är det av stor vikt att utföraren har väletablerade kontakter med affärer inom dagligvaruhandeln”.
Den här skrivningen tycker Nyberg att socialförvaltningen ”nogsamt ska pröva”.
Vi får se hur det går. Det vore självklart önskvärt att Samhall handlade i fler affärer, men vad jag förstår så har Samhall fått in anbud och valt Hemköp eftersom de lade det billigaste budet. Det återstår att se om Samhall faller för opinionstrycket. Å andra sidan undrar jag hur det ska gå till om, och när, Samhall ska bryta avtalet med Hemköp…
Det är inte bara social- och barn- och utbildningsnämnden som behöver pengar. Det behövs också stora pengar till investeringar i Vänersborg. Barn- och utbildningsnämnden är t ex i akut behov av en ny skola, utbyggnad av andra, renoveringar och anpassningar av ytterligare fler. Inte förskolor och idrottshallar att förglömma. Samtidigt läggs stora pengar på investeringar i andra objekt.
Jag skriver det med anledning av att Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott har beslutat att godkänna tilläggsarbeten gällande ny foajé i Vänersborgs kommunhus. Tilläggskostnaden för ombyggnaden är 5,5 miljoner kronor. Den ska dock rymmas inom budget. Men då är budgeten tämligen stor. Renoveringen av kommunhuset beräknas kosta ca 68 miljoner… Vi får se var slutnotan hamnar. (Se ”NÄRF, SD, kommunhuset och protest”.)
Upphandlingsutskottet har också avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. Jag vet inte varför, jag har inte fått ut handlingarna. Men en inte alltför vild gissning är att de 22 miljonerna, som kretsloppsparken beräknades kosta, inte räcker… Enligt säkra källor behövs det åtskilliga miljoner till…
Och under tiden händer inget med den nya idrottshallen på Sportcentrum/Idrottsgatan. Men det är inte kommunens fel, tror jag. (Har inte fått ut handlingarna för detta heller.) Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott skriver:
”Tilldelningen av idrottshall Frigg 1 blev överklagad till förvaltningsrätten. I väntan på beslut från förvaltningsrätten gick giltighetstiden för anbuden ut. Förvaltningen avbryter upphandlingen och föreslår att starta en ny anbudsprocess.”
Det innebär kris för undervisningen i Idrott och hälsa på de berörda skolorna…
Det behövs dessutom investeringar på annat håll i kommunen. Det sägs t ex att Vattenverket på Skräcklan måste ”åtgärdas”. Ryktena förtäljer att det till och med behöver byggas ett nytt. (Precis som i Trollhättan för övrigt. Trollhättan ska i framtiden ta sitt vatten från Vänern. Kanske läge för ett ”samverkansprojekt”. Se Trollhättans planer – ”Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.)
Det är svårt att se att Vänersborgs kommun ska kunna klara ekonomin framöver utan en inkomstförstärkning. För inte ska väl kommunen spara på välfärden, dvs gamla och sjuka, barn och elever?
Det föreslås dock ingen skattehöjning i det förslag till budgetramar som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har lagt fram och som blev offentligt igår. Å andra sidan föreslås inte heller några mer pengar till social- eller barn- och utbildningsnämnden…
Ramförslaget ska upp till behandling i kommunstyrelsen nästa onsdag. (Vänsterpartisten Lutz Rininsland har ”filosoferat” lite kring budgetprocessen i bloggen ”Ramanvisningar – vad kan vi vänta oss?” och sedan, när han läst ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande, ”Och nu då?”.)
PS. Här kan du ladda ner ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Info om dagens BUN-möte
Så var då dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avslutat. Det blev ett långt möte, men upplägget var genomtänkt – och effektivt. Det som sas och avhandlades var viktigt och nödvändigt.
Jag har i två bloggar skrivit lite ”djupare” kring två av ärendena – om lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) och den långa verksamhetsberättelsen/bokslutet (se ”Bokslut 2018”). Jag ska inte utveckla dom särskilt mycket mer.
Sammanträdet började med en så kallad dialog om nämndens förväntade resultat. Det är ett arbete som alla nämnder måste göra inför den kommande budgeten för år 2020. Det ingår i nämndernas uppgifter. Arbetet ska inte blandas ihop med den utvärdering av ”måluppfyllelsen”/resultatet av förra årets verksamhet och nuvarande års arbete med desamma – som också ingår i ”skyldigheterna”.
Arbetet med de förväntade resultaten för år 2020 pågår. De är därmed inte offentliga än. Det poängterade ordförande Mats Andersson (C) tydligt. Därför kan jag inte skriva om det, men jag tror inte att ordförande Andersson misstycker om jag i varje fall nämner att det innehåller ett visst mått av nytänk och att det verkade som om de flesta i nämnden var positiva.
Nämnden fick i vanlig ordning också en verksamhetsuppföljning. Denna gång om verksamheterna inom fritidshemmen och förskoleklassen. Jag fick lära mig att Skolverket har infört ett kunskapskrav i åk 1. Kunskapskrav finns annars bara för åk 3, åk 6 och åk 9. Kunskapskravet handlar om ”godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1” (se här):
”Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.”
Det ska våra 7-åringar alltså klara när de går ur åk 1.
Det redovisades i vanlig ordning ett antal nyckeltal. Det kan vara värt att nämna att det just nu står 64 barn i kö till en förskoleplats. Nämnden kan emellertid anvisa platser till de som söker och i högre grad än tidigare kan också föräldrarnas förstahandsval erbjudas. Det beror till stor del på att Fridhems förskola öppnar den 15 april och förskolan på Belfragegatan (”Hönan”) den 7 eller 8 maj. Det kommer även att finnas plats i höst för alla sökande.
Antalet barn i den enskilda pedagogiska omsorgen minskade, jämfört med förra året, med 62 barn. Det beror antagligen på att det nu finns plats i den kommunala förskolan. Även antalet barn i de kommunala fritidshemmen blir färre, 88 barn.
Nämnden fick också en aktuell lokalinformation.
Det är kris med Norra skolan. Nya rapporter visar att det finns ett behov av omfattande underhåll på grund av fuktskador. Man räknar med att renoveringen kommer att gå på ca 35-40 milj kr. I dagsläget vet man inte om skolan behöver stängas under renoveringstiden, men det finns en del som tyder på det. Det var inte vad nämnden, eller eleverna, behövde just nu.
Mariedalsskolan behöver fler klassrum. Skolan kan emellertid ”byggas ut” på så sätt att kommunen kan hyra den gamla habiliteringen. Där går det antagligen att ordna 5 klassrum, fritidshem och möjligtvis även en matsal. Projektering pågår och bygglov ska sökas nästa vecka. Nämnden räknar med en hyreshöjning på 1 milj kr per år för dessa lokaler. Det är dock problem med sal för Idrott och hälsa. Och det är det för övrigt lite varstans. Det nödvändiga bygget av en ny 40×20-hall på Idrottsgatan/Sportcentrum blir försenat på grund av överklagan. Det är ett jättedilemma – ingen hall och mer idrott på schemat i höst…
Det var fler ärenden som handlade om lokaler…
Nämnden antog enhälligt revideringen av ”Förskole- och skolplan – Lokalförsörjningsplan 2019-2027”. (Den skrev jag om i föregående blogg, se ”Akut lokalbrist!”.) Det mynnade senare ut i följande beslut om fastighetsinvesteringar:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar för perioden 2020-2022 samt översända dessa till kommunstyrelsen.”
Nämnden stod återigen enhälligt bakom beslutet. Det betyder att det är följande ”önskemål” om investeringar som nämnden lämnar ifrån sig ”uppåt” i den politiska hierarkin:
Investeringarna kommer, om de genomförs, att öka BUN:s årliga nettokostnader med 27,6 milj kr. Och då kan det tillkomma kostnader på kanske 6 milj på t ex återställning av mark mm. Om investeringarna inte genomförs står nämnden inför ett dilemma – hur ska då barnen och eleverna få ändamålsenliga salar och klassrum mm att vara i? Hur ska kommunen lösa det?
Det är så småningom kommunfullmäktige som ska fatta beslut…
När det gäller ärendet ”Bokslut 2018: Lång verksamhetsberättelse” vill jag bara komplettera med att det är de riktade statsbidragen som uppgår till 100 miljoner kronor. Statsbidragen som kommer till den ”kommunala påsen” och är avsedda till skolan ingår i kommunens budget. (Se vidare ”Bokslut 2018”.)
Nämnden uttryckte också, i diskussionerna (nämnden borde nog ge uttryck för denna uppfattning även i skrift), sin mening att när kommunen ska anta en detaljplan, som för Källeberg i Brålanda, så borde ett ja till detaljplanen med automatik innebära att kommunen också, samtidigt, säger ja till pengar till förskola och skola för de barn och ungdomar som ska bo i området. I detta fall, dvs Källeberg, var denna detaljplan ett ärende på sammanträdet. Det finns redan nu moduler både för förskola och skola i Brålanda, och det är ”fullt” i Skerrud o Frändefors.
Nämnden fick till sist också en personalekonomisk redovisning för 2018. Det meddelades några oroväckande siffror…
Andelen legitimerade lärare 7-9 var år 2017 (augusti) 77%, förra året hade andelen minskat till 69%. Sjukfrånvaron ökade från 7,1% till 7,5%. (Det var sjukfrånvaron från dag 15-180 som stod för ökningen.) Sjukfrånvaron i förskolan ligger högst med 9,3%. I grundskolan var ökningen en halv procentenhet, från 5,1% till 5,6%. (En ”normal” siffra ligger enligt förvaltningen kring 5%.)
När det gäller åtgärder för att förbättra skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö så ligger en utredning till grund för dem. Jag har skrivit om denna utredning i två bloggar tidigare. (Se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.) Jag är inte helt nöjd med utredningens slutsatser, särskilt inte:
”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer…”
I en platsannons stod det nyligen (den kanske finns kvar ännu) att målet är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag förstår inte hur en sådan skola skulle organiseras. Som jag ser det är det ju rektorernas och förskolechefernas tid det handlar om. Om t ex rektorerna skulle slippa ansvar för t ex upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, trafiksäkerhet runt skolan och lås och larm samt lokaler, så skulle tid frigöras. Då skulle en förskolechef eller rektor kunna ha både 30 och 40 anställda…
Jag är också mycket tveksam till åtgärden:
”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår…”
De flesta lärare är enligt min erfarenhet tämligen negativa till detta. Det innebär ju faktiskt att arbetsgivaren inte anser att lärarna arbetar full tid idag. De fåtal arbetslag som har ändrat arbetstidsavtalet har också fått ett lönepåslag, per lärare, med 2.000 kr i månaden. Kanske är det mer pengar i lönekuvertet som lockar? Vad jag vet så har inte heller någon utvärdering av ett ändrat arbetstidsavtal gjorts.
Klockan 16.15 fick nämndsledamöter gå hem. Jag tror att de flesta var nöjda både med dagen och ordförande Anderssons ordförandeskap.
Enigt BUN
Det blev som jag misstänkte, ett lugnt och städat sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). Alla hurrade till och med unisont för Ola Wesley (SD), dock inte för att han valdes till justerare, utan för att han hade fyllt 50 år sedan det förra mötet. Det hade även Henrik Josten (M) gjort. Han fick också ta del av hyllningarna. Och lite blommor.
Det var inte några som helst skiljaktiga meningar eller åsiktsbrytningar på dagens sammanträde. Alla nämndsledamöter satt tysta, snälla och stilla på sina platser och lyssnade på all information. Tystnaden bland politikerna bröts bara av några beskedliga och välvilliga frågor till tjänstemännen. Och några skämt av kristdemokraternas nestor Gunnar Bäckman. Eller försök till snarare… ;)
Rektor Elisabeth Sterner besökte mötet och informerade om stadieövergångarna mellan förskolan-förskoleklassen och förskoleklassen-åk 1 på de skolor som hon ansvarade för, dvs Blåsut, Öxnered och Väne Ryr. Det är alltid trevligt och givande att få ta del av erfarenheter direkt ”från golvet”.
Nämnden fick mycket information. Det mesta stod redan i de utskickade underlagen, och dem har jag redogjort för ganska noggrant i bloggen ”Mycket värt att veta”.
Några tillägg kan dock göras.
Det står 82 barn i kö till förskolan till och med sista juni. Garantitiden för att få en plats på förskolan, 4 månader, går ut i mars för omkring 15 barn, i april för ytterligare omkring 15 barn och omkring 20 till i maj. Det här trots att det öppnades en avdelning för 15 barn på Dalboskolan den 1 feb, att det snart öppnas på Rödbo (Mariedal) för 16 barn och i maj på Vänerviken (fd BUP) för 90 barn. Det sistnämnda är inklusive barnen från Nattugglan. Det kanske till och med blir så att Nattugglan kan bli kvar som en ”vanlig” förskola på grund av det stora behovet av platser…
För övrigt har beslutet att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan överklagats till Mark- och Miljödomstolen. Tipset är dock att överklagandet kommer att avslås. Har BUN flyt, vilket verkligen skulle behövas efter alla år sedan nämnden fattade detta beslut, så kanske det första spadtaget skulle kunna tas innan sommaren.
När det gäller ekonomin kan det väl återigen understrykas att BUN näppeligen skulle klara sin verksamhet utan statliga bidrag. Förra året fick BUN bidrag från staten på nästan 74 milj kr. Det innebar att kommunens kostnader per elev, 97.706 kr, istället kunde räknas till 110.374 kr per elev med de statliga pengarna. En ganska stor skillnad… Det är svårt att se hur BUN skulle kunna ro verksamheten i land utan de statliga pengarna…
Det blir mycket siffror, inte bara i mina bloggar, utan framför allt i underlag och genomgångar i nämnden. Tjänstemännen vädjade till oss politiker att se barnen och ungdomarna bakom siffrorna. Som att det finns väldigt många barn som har upplevt en barndom i ständig skräck. Och upplever fortfarande. Det är flyktingbarn som har har upplevt krig, avrättningar, våldtäkter och andra fasor. Det kan vara barn som är med om misshandel och våld i hemmet. Det är barn som lever med föräldrar som missbrukar alkohol och droger.
Nämnden fattade ett viktigt beslut. Det var om budget för år 2019 – behovet av fastighetsinvesteringar.
Det är, som jag skrev tidigare inför sammanträdet (se här), i stort samma investeringsförslag som lämnades till fullmäktige förra året. Det skiljer dock på investeringar för Dalsland och Skaven. Några siffror har också flyttats mellan olika år och några siffror har putsats lite – enligt direktiv ovanifrån… Investeringsbehovet är för övrigt egentligen ännu större, men ”anpassningar” har alltså fått ske.
Det här förslaget antog BUN under dagens sammanträde:
Beslutet fattades av en enhällig nämnd – utan diskussion.
Tyvärr vet vi redan nu att flera partier, och till och med ledamöter i BUN, kommer att rösta på ett annorlunda sätt när investeringarna kommer upp till behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Då finns det andra och ”tyngre” medlemmar i partierna som tycker – och vill bestämma annorlunda…
Sammanträdet avslutades kl 13.10.
Viktiga investeringar
Arbetet med Mål- och resursplanen för 2019-2023 har börjat. Det handlar om budgeten för nästa år, den budget som vänersborgarna på sätt och vis kan sägas få rösta om i valet i september. I budgeten ingår naturligtvis också de kommande investeringarna.
Kommunfullmäktige beslutade om årets fastighetsinvesteringar så sent som i november förra året. Nu är det tänkt att ordningen ska återställas – fastighetsinvesteringarna ska beslutas i juni, precis som övriga delar av budgeten.
Då, i november 2017, fick inte barn- och utbildningsnämnden (BUN) de investeringspengar som nämnden hade yrkat. Pengarna ”räckte inte till”, vilket egentligen är ett annat sätt att säga att andra investeringar prioriterades. Flera av BUN:s önskade investeringar kom därför inte med i Mål- och resursplanen eller fick skjutas framåt i tiden. (Se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.)
Något som ställer till det för BUN. Och elever och lärare…
Nu är det dags att argumentera för BUN:s behov igen…
För två veckor sedan hölls ett första möte om nästa och de kommande årens investeringar. Det var presidierna, dvs ordförandena, i barn-och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden och chefstjänstemännen i respektive förvaltning som sammanträffade. Det deltog med andra ord inga 
vänsterpartister (eller sverigedemokrater eller medborgarpartister) i mötet.
Jag har fått lite information från mötet den 15 januari.
Barn- och utbildning presenterade ett investeringsförslag för 2019 som slutade på 193,5 milj kr. Det var 10 milj mer än den ram som fullmäktige beslutade om i november. Jag vet inte hur diskussionerna gick, men det fattades inget ”beslut” på mötet om dessa ”extra” pengar. Istället diskuterades de investeringar som fullmäktige redan har fattat beslut om och som ska genomföras under detta år. Och som det ser ut att bli vissa ”problem” kring…
Fastighetsenheten ansåg att det skulle bli svårt att få igång en byggnation vid Öxnereds skola i år. Det fanns nämligen en komplex problematik kring byggteknik, planfrågor och trafiklösningar. Vi får se vad som händer. För BUN är det viktigt att en skola för 500 elever blir klar så snabbt som möjligt i Öxnered.
Däremot går renoveringen på Silvertärnan enligt planerna. Inflyttning beräknas kunna ske höstterminen år 2020. Även investeringarna vid Mulltorp rullar på. Skolan beräknas stå klar sommaren år 2019.
Märkligt nog verkade inte inte den nya förskolan i kvarteret Hönan ha varit uppe till diskussion.
Så det händer lite med skolinvesteringarna, i och för sig med betoning på lite… Barn- och utbildningsnämnden har stora behov och min åsikt är att kommunen måste ta tag i situationen på största allvar och verkligen prioritera förskolan, skolan och barnen/eleverna. Det handlar helt enkelt om att skapa platser till alla barn och att få salar som man kan ställa bänkar i till varje elev… Dessutom blir modullösningarna dyra för nämnden. Idag kostar hyran av modulerna 6-7 milj kr varje år. Och fler moduler är på gång…
Den planerade idrottshallen, som ska byggas för att samhällsbyggnadsnämnden fick pengar över, kommer förresten att placeras på annat ställe än vad som först var tänkt. Man hittade tydligen en hällristning på den tänkta byggplatsen.
För övrigt kan konstateras att investeringarna i hockeyhallen och fotbollsplanen på Vänersvallen är klara. De investeringarna hör till kultur- och fritidsnämndens område, liksom Idrottshuset. Här planeras investeringar till 2021-2022.
Hallevibadet i Vargön är också ett ”problem” för kultur och fritid. Och BUN, eftersom det pågår en del simundervisning där. Mötet kom inte fram till vad som ska hända på Hallevi.
Det kommer nog att bli ganska mycket diskussioner kring de framtida investeringarna vad det lider…
Det närmar sig ett viktigt avgörande
På fullmäktiges novembersammanträde ska investeringsbudgeten beslutas. Det blir ett viktigt och avgörande beslut som kommer att få stor betydelse för framtiden.
Men ändå inte.
Det mesta är redan bestämt. Besluten om andra investeringar än fastighetsinvesteringar är redan fattade av fullmäktige, de bestämdes i juni. Då bestämdes det att det ska göras om på Fisketorget för 4 milj nästa år, att en rondell ska byggas på Sanden för 4,5 milj (2019), att ytterligare en rondell ska uppföras vid Folkets Park för 7 milj (2020) och att en trafiklänk mellan Öxnered och Onsjö ska anläggas för 17 milj (2019). Det ska vidare byggas gång- och cykelvägar för drygt 18 milj kr under femårsperioden, dock inte i Sikhall. Det ska investeras 190 milj kr i VA-verksamheten fram till och med 2022 och en kretsloppspark ska byggas för 22 milj (2018-19). Allt det här har redan fullmäktige beslutat.
I exploateringsbudgeten hittar vi andra investeringar som fullmäktige också redan har beslutat. Det är investeringar för 139,8 milj kr under femårsperioden. Det ska byggas bostäder och till dem måste det vara VA. En del av dessa investeringar får kommunen tillbaka av privata fastighetsägare. De här investeringarna är, som sagt, hur som helst beslutade… De också. Liksom att äldreomsorgen ska köpa inventarier för 24,5 milj kr under perioden.
Det skulle vara intressant att veta hur mycket de olika nämnderna fick prioritera bort innan dessa investeringar beslutades. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämnden. Det är nämligen samhällsbyggnads som står för de stora investeringarna. Eller är det så att samhällsbyggnadsnämndens investeringar betraktas som så absolut nödvändiga, så att de bara är tvungna att genomföras?
Det fullmäktige ska besluta om i november är fastighetsinvesteringarna. Inget annat. Och vad är det då för fastighetsinvesteringar?
Samhällsbyggnads ska fortsätta bygga om köken i förskolor och skolor. Det är inget att välja på, tydligen. 140 milj kr kostar det under femårsperioden. Om det sedan fattas några statliga eller regionala beslut som har med tågstopp i Brålanda att göra, så ska kommunala investeringar för detta prioriteras. Det står inte var dessa pengar i så fall ska hämtas, men jag antar att det inte är från köken… Och det är väl inte heller från köken som pengarna, kanske 45 milj kr, till en ny sessionssal ska tas…
En idrottshall för 28 milj ska byggas (2018-19), jag tror att det är tänkt någonstans på Idrottsgatan. En miljon är avsatt till WC i Nordkroken, vilket antagligen gör pensionärerna i PRO Vargön tämligen nöjda. De här pengarna skulle fullmäktige säkert, rent teoretiskt, kunna stryka ett streck över och använda till annat. Men det är ju tämligen små summor i sammanhanget. Det är likadant med fastighetsinvesteringarna i kultur- och fritidsnämnden. Det är också förhållandevis små investeringar. Det handlar om omklädningsrum i ishallen 7 milj (2018), Fotbollens hus 7 milj (2019) och B-huset i Idrottshuset 14 milj (2021/22). Och så har någon, jag vet inte vem det är (antagligen någon som styr, typ Marie Dahlin), bestämt att konstgräset på Hallevi ska anläggas redan nästa år för 6 milj.
Det handlar för kultur- och fritidsnämndens del om fastighetsinvesteringar för sammanlagt 35 milj kr under 2018-2022. Då är inte idrottshallen ovan med. (Det beror på att samhällsbyggnads ”hittade” lite pengar till denna.) Det är som synes, i det stora hela, tämligen små summor, och tämligen angelägna och viktiga investeringar.
De stora fastighetsinvesteringar, som fullmäktige ska besluta om senare denna månad, handlar egentligen uteslutande om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det ser, som jag ser det, ut som om alla andra investeringar ”tillfredsställs”, både andra fastighetsinvesteringar och andra investeringar (se ovan). Och då händer det som inte är alltför ovanligt i Vänersborg, det finns inte tillräckligt med investeringspengar kvar för att tillgodose de behov som finns i BUN.
BUN behöver investera för mer än en miljard kronor under den närmaste femårsperioden, det är en enig nämnd överens om. I juni ansåg kommunfullmäktige dock att det bara fanns ungefär 586 miljoner kvar ”i ram” till BUN de närmaste 5 åren. Det är svårt att säga hur fullmäktige och de som styr kom fram till just denna siffra. Men det betyder att BUN måste ”prioritera”. Eller strunta i vissa behov. Eller, som man tydligen kan säga på byråkratsvenska, ”precisera” sina behov och önskemål.
BUN:s investeringspengar räcker till (se ”Investeringar förskola/skola”) att under kommande femårsperiod investera i om-/tillbyggnad i Öxnered (2018-20), nya och renoverade lokaler på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) (2018) och Mulltorp (2018). En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan (2018-19) och de påbörjade investeringarna av förskolorna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas. Den nya skolan på Holmängen ska börja byggas, men först år 2022. BUN ansåg att denna skola var tämligen akut och föreslog att den började byggas redan 2019.
BUN tvingas bortse från en hel massa behov. Och det på grund av att kommunfullmäktige godtyckligt har satt ett streck i kanten och sagt att, ”tyvärr, pengarna räcker inte”…
Det betyder att investeringspengarna inte räcker till:
- Brålanda skola. Elevplatser motsvarande 3 klasser kommer att saknas år 2020. Barnen i årskurs 6 kommer att få fortsätta bussas för hem- och konsumentkunskap och slöjd och matsalen kommer fortsatt att vara underdimensionerad.
- att börja bygga Holmängens skola år 2019. Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel på grund av platsbrist.
- Norra skolan. Om investeringen prioriteras bort blir konsekvensen att de tillfälliga modulerna behöver vara kvar tills fler elevplatser kan tillskapas i centrum.
- Granås förskola (tillbyggnad 2 avdelningar). Om investeringen prioriteras bort måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.
- ny förskola Blåsut, i stället för Dalaborg. Om en ny förskola i Blåsut prioriteras bort måste kontraktet med extern hyresvärd förlängas och verksamheten fortsatt bedrivas i undermåliga lokaler. På grund av höga bullernivåer kan förskolan dock komma att beläggas med föreläggande om att flyttas. Utan Dalaborg eller ny förskola i området kommer det saknas förskoleplatser i området.
- Frändefors förskola, 6 avdelningar. Befolkningsprognoserna visar att förskoleplatser
motsvarande fyra avdelningar behöver tillskapas i Frändefors och Brålanda. - ny förskola Onsjö, 4 avdelningar. Barnantalet kommer att öka på Onsjö motsvarande två förskoleavdelningar och de tillfälliga modulerna behöver ersättas.
- ny förskola Öxnered, 4 avdelningar. När det nya bostadsområdet är byggt förväntas efterfrågan på förskoleplatser öka i området. Vårdnadshavare kommer då inte att få sitt förstahandsval av förskola och många kommer att erbjudas plats i andra kommundelar. (Om de har tur.)
- Brålanda förskola, 2 avdelningar. Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda. Då Frändefors är en mer strategisk placering föreslås att sex nya avdelningar tillskapas där och 2 nya avdelningar tillskapas i Brålanda för att ersätta de moduler som finns där.
Det är som alla vet vid det här laget stora barn- och elevökningar som är orsaken till de stora behoven av lokaler som BUN har, både för förskolor och skolor. Redan nu har nämnden 15-16 paviljonger i bruk och man räknar med fler. Moduler borde bara vara en tillfällig lösning, men i Vänersborg har modulerna en tendens att permanentas. Dessutom är modulerna allt dyrare för BUN. Det är ärligt talat detsamma som att kasta pengarna i sjön när man hyr moduler i mer än 3-4 år.
Några av behoven ovan kan kanske lösas i några år med moduler, men ska barnen och eleverna ha fysisk plats, drägliga villkor och en hyfsad bra start i livet, så har inte BUN en chans att ordna detta med nuvarande investeringsförslag. BUN lär inte heller klara Skollagens krav… Eller kraven på godtagbara och godkända lokaler på alla ställen
.
Jag förstår inte hur fullmäktige tänker sig att lösa denna lokalekvation. Är det barnen och ungdomarna som Vänersborg ska spara på?
Ett enigt BUN beslutade den 26 september (se ”BUN beslutar om investeringar”):
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora, särskilt alltså för förskolan och grundskolan, och det är därför nödvändigt att investeringar prioriteras. Men hur ska man kunna göra en ordentlig genomlysning, avvägning och prioritering om inte samtliga investeringar ligger på bordet? Nu i november ska fullmäktige bara prioritera bland fastighetsinvesteringarna, och där har ramarna redan slagits fast. Kommunfullmäktige har bestämt att BUN inte får investera lika mycket som behövs.
Så det fullmäktige ska göra den 22 november är att, ja vad då, bestämma om kommunen ska investera i en konstgräsplan eller i en skola? Eller i en förskola eller skola? Eller att rondeller är prioriterade före förskolor och skolor? Fast det bestämde ju fullmäktige i juni.
Det är något grundläggande fel med hela investeringsprocessen. Eller också har någon eller några tänkt ut det… På ett sådant sätt att en vänsterpartistisk bloggare inte riktigt fattade vad som hände den där dagen på junifullmäktige. Och som nu är bakbunden av tidigare fullmäktigebeslut.
Fast det är som Vänsterpartiet skrev på hemsidan igår (se ”Är det rätt att säga ”utan oss”?”):
”Fattade beslut gäller – tills nya beslut fattas!”
BUN beslutar om investeringar 2018-2022
På ett extra sammanträde under eftermiddagen/kvällen beslutade barn- och utbildningsnämnden (BUN) att fastställa det förslag till investeringsbudget som förvaltningen hade arbetat fram. (Se ”Investeringar förskola/skola”.)
Det blev en hel del diskussion kring moduler under det 100 minuter långa mötet. Detta trots att det inte skulle fattas något beslut om moduler. Det var väl egentligen så att det fanns ledamöter som efterfrågade denna information, fast diskussionen egentligen kunde ha väntat till nästa ordinarie sammanträde. Men kunskap är värdefull och nu vet vi i nämnden mer om detta.
Det är nämligen så att det kommer att krävas en ansenlig mängd nya moduler till hösten 2018 för F-6. De ska förhoppningsvis vara tillfälliga, men de kommer att behövas i väntan på att nya skolor ska hinna uppföras och säkerligen senare också för evakuering, typ vid om- och tillbyggnader av skolor. (Om detta nu skulle hända…)
Det finns inga pengar avsatta i kommunen till att köpa in moduler, utan de kommer BUN att få hyra. Det är något som är tämligen oekonomiskt – att köpa en modul brukat betala sig efter 4-5 år. Hyr man längre så kastas pengar i sjön. Jag vet inte varför kommunen 
agerar på det här sättet. Samhällsbyggnadsnämnden (eller är det kommunledningen?), menar att det bara finns en viss mängd pengar för investeringar och när de är ”slut”, så får BUN ta det på den vanliga driftsbudgeten.
Jag undrar om det finns någon som kan förklara logiken i detta resonemang… Det är väl för övrigt risk att en tillfällig modul blir stående på en skolgård i åtminstone tio år…
Samhällsbyggnadsnämnden hade för övrigt föreslagit var modulerna skulle kunna placeras. Alternativen var runt arenan och Torpaskolan, Onsjö, Sjövallen, Öxnered, Tuppen, fd Södra skolan, Huvudnäs (!) och Holmängen. Även Brålanda nämndes. Modulerna är inte tänkta att stå på typ någon skolgård, utan det handlar mer om mindre modulskolor för typ 4 klasser på tomter en bit ifrån nuvarande skolbyggnader. Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderade i första hand ett område vid arenan.
Jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden (kommunledningen?) inser vilket oerhört merarbete detta modulsystem skulle innebära för rektorer och pedagoger – både för arbetsförhållanden, schema och organisation. För att inte prata om eleverna som ska byta lokaler när det är dags för praktisk-estetiska ämnen, skolmat och, vem vet, kanske specialsalar som NO. För vad jag förstår så kan inte detta lösas med moduler.
Det blir nog svårt, ännu svårare, att rekrytera pedagoger till Vänersborg. Fast å andra sidan, som sagt, BUN blir tvunget att använda sig av moduler under åtminstone en övergångsperiod.
Om det nu blir en övergångsperiod… Det är ju inte säkert…
Det gick inte att ändra förvaltningens förslag till investeringsbudget. Det var ju en order 
från kommunfullmäktige att BUN skulle dra ner på sina tänkta investeringar för 2018-2022 med ungefär hälften…
Och det fanns ju egentligen inte heller något skäl att göra detta, att ändra i förslaget alltså. Förslaget var ju efter förutsättningarna ok. Det var bara det att vi egentligen borde få plats med ytterligare några investeringar…
Det handlade ju inte om några ogenomtänkta ”lyxinvesteringar”, utan om nödvändiga investeringar för att ge våra pedagoger och elever en dräglig skola som kan ge de nödvändiga förutsättningarna för att uppfylla Skollagens och styrdokumentens krav.
För egen del hade jag velat se att BUN ”trotsade” fullmäktige och åtminstone förde upp nödvändigheten av att börja bygga en ny skola på Holmängen så snabbt som möjligt (140 milj kr år 2019 och 140 milj år 2020). Den är som jag ser det riktigt, riktigt akut. Och dessutom en ny förskola i Frändefors (30 milj kr år 2019 och 30 milj år 2020), vilket också är akut, samt att bygga ut Granås med två avdelningar till (20 milj kr år 2018). Som det blir nu så kommer BUN att få återkomma till fullmäktige med begäran om mer pengar för att renovera och modernisera Björkvägens förskola. (Se vidare ”Investeringar förskola/skola”.)
Vänsterpartiet tyckte alltså helt enkelt att BUN borde ifrågasätta investeringsramarna och dessutom föra fram att kommunen ”gemensamt” måste prioritera. Det kanske typ är viktigare med t ex en ny förskola än en investering för att snygga till Huvudnässkolans tomt… (OK, jag vet att pengarna för uppfräschningen av 
Huvudnästomten inte skulle räcka särskilt långt till en förskola…) Som det blir nu kommer BUN, och framför allt rektorer, förskolechefer och pedagoger, att stå med hundhuvudet när förhållandena i kommunens förskolor och skolor blir allt svårare. Och det är inte sjysst, det är inte BUN:s fel om situationen blir ohållbar. Eller rektorers, förskolechefers och pedagogers…
Tyckte jag.
Första gången jag förde fram detta blev det ingen som helst reaktion. Andra gången så tog Gunnar Bäckman (KD), Maria Nilsson (ny ”frisk” KD-ersättare från Trollhättan) och Angelica König Cassel (S) tag i tråden. Och höll med!
Ordförande Mats Andersson (C) var skeptisk, men gick till slut med på ett litet tillägg till beslutsförslaget. Andersson kände väl trycket från oppositionen om inte annat.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade alltså enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Det innebär kort, som jag redogjorde för igår (se återigen ”Investeringar förskola/skola”), att under kommande femårsperiod ska BUN investera i Öxnered, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorp. En ny skola på Holmängen ska börja byggas år 2022. En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan och de påbörjade investeringarna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas.
Till förvaltningens konsekvensbeskrivning tillfogas följande sammanfattning:
”Konsekvenser av Kommunfullmäktiges beslut om investeringsramen 586,6 Mkr i förhållande till Barn- och utbildningsnämndens behov och förslag, 1 013 Mkr för samma period, blir omfattande. Behovet av utökad lokalyta för tillskapande av elev-, fritids-, och förskoleplatser kvarstår och kan ej inrymmas inom tilldelad investeringsram. Behovet måste då lösas genom förhyrning av eventuella tillgängliga externa och interna lokaler och medför, precis som investeringar, stora ökade kostnader att hantera inom driftsbudgeten och därmed ett behov av ökade driftsramar. Dessa tillfälliga lösningar
kommer att behöva hanteras som ett eget ärende.”
Och så det tillägg som blev ett resultat av Vänsterpartiets agerande:
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Nämnden var enhällig i sitt beslut. Jag vet emellertid inte vad detta är värt när det kommer till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Åren som politiker har gjort undertecknad vänsterpartist något luttrad – och stundtals aningen pessimistisk…
.
PS. En liten detalj är att det under sammanträdet fördes fram att samhällsbyggnadsnämnden tydligen lägger ett tak för kommunens investeringar. Det av den anledningen att samhällsbyggnadsnämnden menar att den inte har kapacitet att investera för mer än ca 120 miljoner kr per år. Och om det är så, så är det anmärkningsvärt. Tänk om BUN skulle lägga ett tak på antalet elever. ”Nu är våra skolor fulla, nu får ni flytta till Trollhättan…” Eller om socialnämnden sa, ”tyvärr, personen före dig fick de sista pengarna. Vill du ha försörjningsstöd så får du flytta till Mellerud…”
PPS. En glad nyhet kom dock från samhällsbyggnadsnämnden. Av för mig okänd anledning, så har nämnden ”hittat” 28 milj kr. Dessa pengar ska tydligen användas till en ny idrottshall. Som BUN och kultur- och fritidsnämnden ska betala via hyran… Men det behövs idrottshallar i Vänersborg. Om inte annat för att våra elever ska kunna ha Idrott och Hälsa…
Investeringar förskola/skola
Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.
BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgift
egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?
Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.
De prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.
Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:
”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”
När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:
”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”
Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.
Förvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…
Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.
Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:
”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”
Om investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.
Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?
Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:
”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”
Förvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.
Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.
BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom många
skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.
Investeringarna handlar även om förskolor.
På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.
De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.
Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nog
tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?
”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”
Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…
BUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:
”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”
Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.
Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…
Kanske skulle nämndens beslut lyda:
”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”
Typ.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer