Arkiv
Rapport från KS 2/6
Igår hade Kommunstyrelsen (=KS) sammanträde. Flera viktiga ärenden avhandlades, bland annat hamnfrågan.
Enligt uppgift, jag är inte ledamot av KS, så gick politikermajoritetens förslag igenom när det gällde flytten av hamnen till Vargön. Det är alltså inte det förslag som kommundirektör Ove Thörnkvist och tjänstemännen rekommenderade. Kommunstyrelseförvaltningen ville ju helt enkelt utreda hamnflytten vidare, innan något som helst beslut fattades. Det ville inte betongpolitikerna – ett inriktningsbeslut om att flytta hamnen skulle tas så fort som möjligt. Och det gjordes det. På sätt och vis. Kommunstyrelsen föreslår nu kommunfullmäktige att fatta beslutet. Betongpolitikerna ändrade sig nämligen vid sittande bord om vem som skulle ta beslutet. (Tanken var ju från början att beslutet skulle fattas av enbart KS.)
I Vänersborg har det genom åren funnits en förkärlek för stora projekt. Vem minns inte flygplatsplanerna vid Skogaryd. Eller alla arbetstillfällen som skulle skapas vid Topp-fabriken i Brålanda. För att inte tala om Arena Vänersborg…
Nu är det snart val. Och vad passar då bättre än ytterligare ett storslaget projekt…
Jag undrar förresten hur moderaterna ska förklara för sina väljare att de vill att kommunen ska satsa några hundra miljoner av skattebetalarnas pengar – på en sak som de egentligen vill ska lösas av marknadskrafterna…
Vänsterpartiet är inte, som en del socialdemokrater (och den notoriske ”vänsterpartiätaren” Bernt Johansson) vill göra gällande, motståndare till en hamn i Vargön. Vänsterpartiet vill däremot utreda frågan vidare, precis som tjänstemännen, innan kommunen går ut och lovar invånare och företag att en hamn ska byggas. Vänsterpartiet i kommunstyrelsen ville därför få hamnfrågan återremitterad. (Vänsterpartiet tyckte däremot att det var ok att påbörja en projektering av skredsäkring av området.)
Kommunstyrelsen behandlade också ett medborgarförslag om grönområdet vid Kindblomsvägen. De boende i området vill bevara grönområdet och vill att området definieras som parkmark i stället för kvartersmark.
Vänsterpartiet höll med och yrkade att detaljplanen från 1933 (ja, du läste rätt!) ska ändras och att området inte bebyggs:
”Med beaktande av intentionerna i kommunens grönplan anser arbetsutskottet [=KSAU; min anm] att det är väsentligt att berört område inte bebyggs och att gällande detaljplan bör ändras i enlighet med medborgarförslaget.”
Det blev votering. Betongpartierna höll ihop och ”vann” omröstningen med 11-4.
Kulturnämnden beräknas göra ett underskott i år, vilket vi har kunnat läsa om i media. Nämnden har vänt sig till Kommunstyrelsen och begärt 605.000 kr mer för i år. Förslaget på kommunstyrelsens bord var att nämnden bara skulle få 180.000 kr.
Vänsterpartiet ville tillmötesgå Kulturnämnden. Det finns pengar kvar i kommunstyrelsens förfogandeanslag som skulle kunna användas. Och framför allt, kommunens förväntade samlade resultat för i år, 2014, beräknas till +33 milj kr! (Ja, du läste rätt!)
Vänsterpartiet skriver i sin reservation:
”De sparåtgärder som kulturnämnden tvingats till, kommer få stora konsekvenser inom nämndens verksamheter. Kulturnämndens budget är till största delen låst i fasta kostnader, vilket gör att neddragningar kommer att ske i ordinarie verksamhet, vilket även innebär en dålig start för den nya kultur- och fritidsnämnden, vilken planeras starta 2015-01-01.”
Vänsterpartiets förslag röstades ner. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet avstod från att rösta…
Ibland blir jag inte klok på hur betongpartierna resonerar… En hamn för flera hundra miljoner är de beredda att chansa på, men en dryg halvmiljon till kulturen är tydligen för mycket pengar…
Sist men inte minst.
Vänsterpartiet yrkade att projekteringen av äldreboendet Gläntan ska påbörjas snarast möjligt. Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att ombyggnationen kommer igång efter mini-alliansens, tillsammans med Miljöpartiets och Välfärdspartiets, nedläggningsbeslut i september förra året.
Inte ens Socialdemokraterna och Centerpartiet stödde förslaget…
Varför de inte gjorde det? Inte vet jag – för att det kom från Vänsterpartiet…?
Kommunstyrelsen hade väldigt många ärenden igår. Detta var väl de som enligt min uppfattning var viktigast. Eller i varje fall bottennappen, så att säga.
Om inte arenabygget har satt Vänersborg på kartan, så tror jag definitivt att betongpartierna är på väg att göra det nu.
Kan det inte vara val snart…?
Jag blir så trött på Byggnadsnämnden!
I Wikipedia beskrivs en byggnadsnämnd på detta sätt:
”Byggnadsnämnden beslutar om tillstånd att bygga (bygglov), tillstånd att riva, tillstånd till större markarbeten samt förhandsbesked om möjligheten att få bygglov. Byggnadsnämnden utför tillsyn av att byggnaden uppförs på det sätt som lagstiftningen kräver om säkerhet, tillgänglighet etc. … Nämnden ansvarar för fysisk planering … arbetar med att mäta in och markera lägen för till exempel fastighetsgränser och hus som ska byggas (utstakning/utsättning) samt att kontrollera läget när byggnaden är klar.”
Byggnadsnämnden har en mängd lagar och förordningar att ta hänsyn till. På kommunens hemsida beskrivs det så här:
”Nämndens myndighetsfunktioner styrs av ett antal lagar, främst Plan- och bygglagen, enligt vilken nämnden skall verka för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö och uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning.”
Det finns i de flesta fall möjligheter för Byggnadsnämnden att göra egna bedömningar och egna tolkningar av paragraferna. Nämnden kan därmed bidra till utveckling av kommunen. Eller tvärtom. Den kan också göra enskilda personers liv till ett litet helsicke. Eller tvärtom.
Byggnadsnämnden spelar en central roll för utvecklingen i Vänersborgs kommun. Och för enskilda individer…
Jag har det senaste halvåret särskilt följt två fall som Byggnadsnämnden i Vänersborg har hanterat. Det är Andersson i Nordkroken och Larsson i Sikhall. Jag har också uppmärksammat Kindblomsvägen, Ursand och Gardesanna.
Det som jag frapperas av är att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, sällan eller aldrig vill föra en dialog om hur saker kan lösas på ett bra sätt för de parter som är inblandade. Det gör att många vänersborgare upplever att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, letar och tolkar paragrafer enbart för att kunna fördröja en byggprocess eller helt enkelt för att neka bygglov.
Jag reagerar också på den brist på lika behandling som vänersborgare är utsatta för. En av grannarna får nej till något som de andra grannarna får ja till. En person i området måste riva sitt skärmtak, medan en annan får utforma det efter eget skön… En husägare får en avgift på 7.000 kr på något som är bygglovsbefriat, en annan får 6.000 kr i vite för ett brott mot strandskyddet. En individ i kommunen måste ha bygglov för sitt ridhus, medan en annan inte behöver det…
Och det är svårt att se Byggnadsnämndens, och Byggnadsförvaltningens, logik i resonemangen. Om det nu finns någon logik…
Bristande logik ger upphov till att rykten florerar. Och ofta handlar ryktesspridningen om att personliga kontakter och känningar är avgörande för utgången av byggbeslut. Eller brist på. Sådana rykten är det värsta en myndighet kan råka ut för.
Byggnadsnämnden sammanträdde den 16 april. Jag läser i protokollet.
Nämnden behandlade ett medborgarförslag om att initiera en ny detaljplan för grönområdet vid Kindblomsvägen. (Jag har skrivit en hel massa bloggar om Kindblom, t ex ”Kindblomsvägens vara eller inte vara”.) De boende i området vill bevara området och vill att grönområdet definieras som parkmark i stället för kvartersmark.
Det ville inte Byggnadsnämnden:
”Inga nya fakta har inkommit i ärendet som tyder på att tidigare fattade beslut bör omprövas.”
”Tidigare fattade beslut…” Jag säger då det. Detaljplanen i området är från 1933… (Du läste rätt! 1933!)
Jag blir så trött.
Dessutom antog Vänersborgs kommunfullmäktige en grönplan den 15 april 2009, som inleds med följande ord:
”I den nu gällande översiktsplanen för Vänersborg, ÖP 2006, anges att målet för den framtida utvecklingen för Vänersborg med omgivning är att utbyggnad av bostäder och infrastruktur utförs på sådant sätt att det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur. En grönplan för den tätortsnära naturen är ett viktigt underlag i planeringen för att nå det målet.”
Representanterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för medborgarförslaget, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dvs de traditionella betongpartierna, röstade mot.
En parentes.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden behandlade också medborgarförslaget på sitt senaste sammanträde.
Här var förvaltningen positiv till medborgarförslaget! De gamla betongpartierna visade dock var skåpet skulle stå… Moderater och socialdemokrater avslog medborgarförslaget tillsammans med en folkpartist… Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för medborgarförslaget. 4-3 till de gamla betongpartierna alltså.
Byggnadsnämnden fattade på sitt senaste sammanträde beslut om samråd om detaljplan för Nordöstra Nordkroken. Det ska äntligen bli en ny plan. Syftet är bland annat att:
”…byggrätten ska bli större än i den gällande detaljplanen.”
Det innebär att det antagligen kommer att bli ok att höja väggliven en halvmeter och inreda vindsvåningar på husen. 
Andersson bor på Nordkroken. (Jag har skrivit om Andersson några gånger, bland annat ”Nordkroken och kommunen”.) Andersson har som bekant inte fått höja vägglivet 60 cm och inreda en vindsvåning.
Andersson kommer inte att få göra det i framtiden heller. Andersson bor nämligen inte i nordöstra Nordkroken. Andersson bor i området bredvid. ”Nordkroksplanen” som skickas ut på samråd exkluderar Andersson…
Hur är det möjligt att Byggnadsförvaltningen utarbetar en ”jättedetaljplan” men lämnar några hus i samma situation därhän? Är det bara för Anderssons skull? (Flera av hans grannar har ju redan fått bygglov för samma sak som Andersson nekas.)
Jag blir så trött.
Byggnadsnämnden gjorde ett äkta hattrick på det senaste sammanträdet. Även Magnus Larsson i Sikhall var uppe i nämnden! Magnus Larsson hade ansökt om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. (Jag har skrivit om detta tidigare, ”Trakasserierna fortsätter”.)
En gissning om hur Byggnadsnämnden röstade innan jag fortsätter…? Det kan vara till hjälp att ta en titt på kartan nedan innan ni gissar… (Se det inringade krysset uppe i skogen till vänster.)
Rätt! Byggnadsnämndens ledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet:
”ger negativt förhandsbesked för den ansökta åtgärden.”
Jag blir så trött.
Byggnadsnämndens skäl (Vänsterpartiet reserverade sig förresten mot beslutet):
”Marken är för närvarande inte lämplig att bebygga, då detaljplan först behöver upprättas.”
Samtidigt skriver förvaltningen i underlaget:
”Detta (kravet på detaljplan; min anm) har frångåtts vid ett tidigare beslut om förhandsbesked för två intilliggande tomter.”
Låt mig försöka förstå. För att Magnus Larsson ska få bygga i Sikhall krävs det att området först är detaljplanelagt. Men det krävs ingen detaljplan för ”två intilliggande tomter”…
Klockrent! Klart som korvspad! Det måste naturligtvis vara för att det handlar om Magnus Larsson!
Vad annars?
För övrigt torde det inte behövas någon detaljplan för två hus…
Byggnadsnämnden har faktiskt utvecklat sitt svar, men det blir egentligen bara värre:
”Ett positivt förhandsbesked för nu aktuella tomter skulle i hög grad kunna försvåra framtida lämplig markanvändning i området. Ansökan är idag inte den mest lämpliga markanvändningen och tar inte tillräcklig hänsyn till allmänna intressen.”
Kolla gärna flygbilden ovan igen. Kan du nämna vilka ”allmänna intressen” som är involverade här? Kan du tänka sig någon annan ”framtida lämplig markanvändning” än bostäder?
Jag kan det inte. Och kom ihåg: ”för två intilliggande tomter” var bostäder tydligen ”den mest lämpliga markanvändningen” samtidigt som ”tillräcklig hänsyn [togs] till allmänna intressen”…
Och sist men inte minst, Magnus Larsson äger marken på vilken han vill bygga!
Jag blir så trött.
Det händer inte alltför sällan att jag pratar med några av de borgerliga representanterna i Byggnadsnämnden. De pratar vitt och brett om att det ska det bli lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg.
Säger de.
Men det är bara prat, tomt prat. Inte blir det lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg. Tror någon att Andersson på Nordkroken tycker det? Eller Larsson i Sikhall?
Det finns ett undantag för minialliansen – Bert Karlsson.
Och det trots att Bert Karlsson varken bor i Vänersborg eller äger marken på Ursand…
Och faktiskt, även Ursandsfrågor var uppe till beslut på det senaste nämndmötet. (Jag har även skrivit en hel del om Ursand, nu senast ”Bert Karlsson och Ursand”.)
Bert Karlsson hade sökt strandskyddsdispens för kapell, aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Det börjar med att Bert Karlsson får strandskyddsdispens för sitt kapell. Beslutet fattas av en enhällig nämnd.
”Byggnadsnämnden ger tidsbegränsad strandskyddsdispens i fem år.”
Det kanske inte är helt ointressant att, som det står i handlingarna:
”Området ligger utanför detaljplan.”
Jag menar, jämfört med den motivering Magnus Larsson fick i Sikhall…
Bert Karlsson får emellertid nej till strandskyddsdispens för aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Motiveringen till avslagen är densamma för allihop:
- ”En dispens skulle motverka strandskyddets syften att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet enligt 7 kap 13 § MB.
Dispens får inte ges om den strider mot syftet med strandskyddsbestämmelserna. - Särskilda skäl till grund för dispensen saknas, då platsen är obebyggd och inte
ianspråktagen. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska yttra sig över alla dispensärenden. De avstyrker
ansökan.”
Notera alltså att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ville ge strandskyddsdispens för samtliga ansökningar.
Får det dig inte att undra, vad det enligt de borgerliga är, som skiljer Bert Karlsson från Andersson i Nordkroken? Eller Larsson i Sikhall? Eller de boende omkring Kindblomsvägen?
Det får i varje fall mig att undra. Jag förstår inte de borgerligas logik. Om det nu finns någon…
Jag förstår inte heller Socialdemokraterna som säger nej till precis allt eller Miljöpartiet som säger nej till nästan allt. Jag förstår bara Vänsterpartiet som jag anser vara det enda parti som just nu för en förnuftig och vettig politik i Byggnadsnämnden.
Men behandlingen av Andersson, Larsson och Kindblom går, enligt vad jag förstår, utöver alla gränser. Är det inte läge att revisorerna gör en ordentlig granskning av Vänersborgs Byggnadsnämnd och Byggnadsförvaltning? Och kommundirektören av sina tjänstemän?
Och väljarna av sina politiker…?
Vision, val och vegetation
Det börjar droppa in några medborgarförslag till kommunen. Inte många, men i varje fall två… Men det är kanske inte så konstigt. Att det inte är fler alltså. För hur ska vänersborgarna veta att de har fått en ny rättighet? Det står ju fortfarande inte någonstans på kommunens hemsida att kommuninvånarna numera har rätt att ”väcka talan i kommunfullmäktige”, dvs lägga medborgarförslag.
Jag ställde en fråga om detta till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) på fullmäktige den 27 november. (Se här.) Då svarade Lidell att detta var ett förbiseende av kommunen. Information om medborgarförslag skulle omedelbart läggas ut på hemsidan.
Det har alltså fortfarande inte gjorts…
Den kommunala kvarnen mal långsamt. Det tycks innebära ett ganska moderat tempo när Lidell pratar om omedelbart…
Däremot är den nya visionen utlagd på hemsidan. Den ska börja gälla från och med nästa år. Då ska Vänersborgs kommun bli:
”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Från den 1 januari 2015 alltså. Det var synd att beslutet om Gläntan inte skulle fattas efter detta datum… Då kanske Gläntan hade fått vara kvar… (Se ”Sanningen om Gläntan!!”)
Innan den 1 januari 2015 är det val. Man kanske kunde luras att tro att det inte spelar någon roll vilket parti man röstar på. Nu när alla partier står bakom den fina visionen. Visionen och inriktningsmålen är ju kanon….
Fast jag tror att det spelar roll. Jag tror att det blir viktigt att vänersborgarna ”röstar rätt”. För det är med visionen som med vallöften, alla lovar guld och gröna skogar.
Men i praktiken…
Några som har, om inte guld, så i varje fall en grön skog, än så länge, är de boende kring Kindblomsvägen.
”Kindblommarna” har lämnat in ett medborgarförslag. Fast det inte finns någon information på kommunens hemsida… Grannarna har lämnat ett förslag alltså. Inte skogens invånare. Vattensalamandrarna kan nämligen inte skriva.
Medborgarförslaget går ut på att skogen ska bevaras, att skogsområdet ska bli till parkmark. Medborgarförslaget ska nu skickas vidare till Byggnadsnämnden och Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. För det beslutade kommunfullmäktige. Efter förslag från Lutz Rininsland (V). Rininsland ville att också Miljö och Hälsa skulle bli ”remissinstans”. Det var inte tänkt så från början. Men så blev det. Och det var bra. Miljö och Hälsa har antagligen större förståelse för både grannar och skogens invånare än politiker och tjänstemän i ”byggbranschen”…
”Remissvaren” behöver dock inte lämnas förrän senast den 8 maj. Och då är det snart val…
Om valet nu spelar någon roll…
Det står ju i visionen som alla partier står bakom:
- ”Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet.”
- ”Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar.”
Jag tror att människorna runt Kindblomsvägen vet att det är skillnad på visioner och vallöften – och verkligheten. De vet nog att det är viktigt att ”rösta rätt”.
Och det vet nog också skogens invånare… Men vattensalamandrar har ingen rösträtt…
Ny vision eller ej.
Fråga om Kindblom
Jag ställde en fråga (se här) till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande vid det förra fullmäktigesammanträdet i september. Men när budgetdebatten drog ut på tiden och klockan sedan närmade sig 24, så beslutade fullmäktige att frågan skulle ställas vid nästa möte. Dessutom beslutade fullmäktige att frågan skulle bli en interpellation. (Skillnaden mellan fråga och interpellation är, kort, att vid en interpellation får även andra än frågeställaren delta i debatten.)
Min fråga handlade om Kindblomsvägen, vägen som har fått namn av lägenhetsägare Kindblom. Kindblom är väl inte direkt någon superkändis i Vänersborg, inte ens uppe på Blåsut. Kindblom ska dock, enligt Vänersborgs Söners Gilles årsskrift från 1963, för en liten hyra ha upplåtit ett parkområde för Vänersborgs arbetare. Parkområdet blev festplatsen Dalaborgsparken. Där mången av kommunens ungdomar har dansat… Däribland undertecknad. (Det var tider…) Kindblom testamenterade sedan parken till arbetarekommunen.
Det är nog därför som Kindblom har fått ge namn åt Kindblomsvägen…
Själva skogen vid Kindblomsvägen är väl knappast någon festplats, även om kanske vattensalamandrarna tycker det. Eller tyckte. Jag vet inte. De har nog lagt sig för i år. Vi får se vad de tycker när de vaknar upp någon gång i vår. Nästa år. Om de vaknar upp… Det har nämligen röjts rätt ordentligt i skogsområdet.
När jag ser resultatet av röjningen kan jag inte låta bli att tänka på 4§ i Artskyddsförordningen:
”… är följande åtgärder förbjudna:
- Avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,
- Skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.”
Vi får verkligen hoppas att de små krabaterna hittade en säker plats undan motorsågar och motorfordon.
För en amatör som jag, så ser (fortfarande) alla träd och buskar i området ut som ett riktigt grönområde. Läser man i detaljplanen så är detta dock, som bekant, inget grönområde. Det är kvartersmark. Som dock:
”råkar vara beväxt med träd”
Som byggnadsförvaltningen uttrycker det.
I det som ser ut att vara ett grönområde passade kommunen också på att sätta upp en skylt. När de ändå var där, typ. Den hade vid mitt senaste besök ramlat. Men var lugna, jag reste den igen.
Även om den stod mycket ostadigt.
På den (numera) uppsatta skylten i skogsområdet, så står det dock något som gör begreppsförvirringen i det närmaste total.
Skylten säger alltså att det är förbjudet att tippa trädgårdsavfall i grönområden. Grönområden! Och det eftersom:
”Grönområden i anslutning till bebyggelse finns för de boendes trivsel, för promenader och barns lek.”
Och detta område, som finns till för ”de boendes trivsel, för promenader och barns lek” vill kommunen ta bort… Vill kommunen bebygga.
Och så till min fråga, som blev en interpellation, och som är det egentliga ämnet för denna blogg, till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
”Nu ett år senare ställer förvaltningen skyltar utanför området som innehåller information som är förvirrande. Är inte förvaltningen informerad om att kommunfullmäktiges beslut slog fast att området inte kan anses vara ett grönområde?”
Jag fick häromveckan ett skriftligt svar från byggnadsförvaltningen.
”Informationen som sätts upp gällande trädgårdsavfall ser lika ut överallt. Det är ju ett grönområde (naturområde) även om det är planlagt som kvartersmark, ända fram tills dess att det bebyggs.”
Ett grönområde behöver alltså inte vara ett grönområde. Ett grönområde kan också vara kvartersmark. Om det är planlagt. Eller om det är bebyggt. Eller ska det vara både planlagt och bebyggt…?
”Grönområde blir det ju så fort det blir växtlighet på området om det inte exploateras omedelbart.”
Växer det på planlagd kvartersmark så blir det ett grönområde. Eller till synes ett grönområde.
”Så fort det blir växtlighet”…?
Hur mycket ska det växa för att det ska bli ”växtlighet”? Måste det växa träd? Eller räcker det med buskar? Ogräs? Det växer t ex en del ogräs vid Östra skolan. Är Östra skolan ett grönområde? Mina grusgångar hemma är definitivt ett grönområde… Hur många träd det ska finnas på obebyggd kvartersmark för att det ska bli ett grönområde?
Enkelt sammanfattat:
- Bebyggd kvartersmark är kvartersmark.
- Obebyggt grönområde är ett grönområde.
- Obebyggd kvartersmark är ett grönområde.
- Skogen vid Kindblomsvägen är grönområde för det är inte bebyggt.
- Skogen vid Kindblomsvägen blir kvartersmark när det bebyggs.
- Skogen vid Kindblomsvägen är obebyggd kvartersmark som råkar vara beväxt med träd.
Lätt som en plätt!
Hur som helst.
Lösningen av ”konflikten” på Kindblomsvägen måste vara att kommunfullmäktige tar sitt ansvar och beslutar att skogsområdet är, och ska förbli, ett grönområde.
Och det borde vara logiskt.
Den 15 april 2009 antog Vänersborgs kommunfullmäktige en grönplan. Denna plan inleds med följande ord:
”I den nu gällande översiktsplanen för Vänersborg, ÖP 2006, anges att målet för den framtida utvecklingen för Vänersborg med omgivning är att utbyggnad av bostäder och infrastruktur utförs på sådant sätt att det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur. En grönplan för den tätortsnära naturen är ett viktigt underlag i planeringen för att nå det målet.”
Hela Grönplanen handlar om vikten av att bevara grönområden som grönområden.
För övrigt hoppas jag att inte hela den här summan gick åt till röjningen av Kindblomsskogen…
Vattensalamandrar och makt
Onsdagen den 25 september sändes ett avsnitt av ”Uppdrag Granskning” på TV. Det handlade bland annat om Bertil Hult, grundaren av EF. Språkresorna ni vet. Hult är en av Sveriges rikaste personer. Han är också kompis med kungafamiljen.
Fast det är inte därför som han finns med i min blogg.
I programmet (efter ca 18 min) berättas det om hur Bertil Hult och några andra direktörer ville anlägga en exklusiv golfbana utanför Torekov i Skåne. Den skulle nyttjas av alla sommargäster i området. Och de är både många och rika.
Det var en stark lokal opinion mot bygget av golfbanan. Men det hade nog inte hjälpt, bygget av golfbanan hade säkerligen blivit av ändå.
…om det inte hade varit för att en speciell liten krabat bodde i området. En krabat som har släktingar i Vänersborg…
På Blåsut…
I skogen vid Kindblomsvägen….
Det handlar om vattensalamandern, en art av släktet stjärtgroddjur. Vattensalamandern är fridlyst och det är förbjudet att förstöra dess fortplantningsområden eller viloplatser.
Vattensalamandern stoppade Bertil Hults golfbana. Krabaten bodde ju där! Salamandern hade större makt än Bertil Hults alla miljarder.
Fast det var i Skåne… I Vänersborg kan inte vattensalamandrar stoppa några planer. I varje fall inte planerna på en exploatering av skogen vid Kindblomsvägen…
Fast det kanske beror på att just det här området vid Kindblomsvägen har en detaljplan från 1933. Och detaljplaner från 1933 är inte att leka med nämligen. De är särdeles ”robusta” (som byggnadsförvaltningen uttrycker det). Och vem vet, planen kanske till och med är äldre än vattensalamandrarna.
Så i Vänersborg betyder det, att kommer det ett företag och vill bygga fastigheter i skogen på Kindblomsvägen, så får de det. Eller en golfbana. Vattensalamandrar eller ej.
Och förresten är det ingen skog tyckte en tjänsteman vid Byggnadsförvaltningen. Det är kvartersmark som:
”råkar vara beväxt med träd”
Bosätter sig vattensalamandrarna på kvartersmark, så får de faktiskt skylla sig själva. I varje fall i Vänersborg. De borde ha läst den robusta detaljplanen från 1933.
Jag tror att vattensalamandrarna i Vänersborg är mycket avundsjuka på sina släktingars makt i Skåne…
Kindblomsvägen – en långbänk
Det finns väl ingen, som följer politiken i Vänersborg, som har missat debaclet om skogsområdet vid Kindblomsvägen? Det är en långbänk som överträffar den gamle statsministern Fälldins vildaste mardrömmar.
Jag har bloggat åtskilliga gånger om Kindblomsvägen, första gången tror jag att det var 8 september 2011 (se här). Det var med anledning av att betongpolitikerna i kommunen, återigen, struntade i Vänersborgs vision, som säger:
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Det handlade om att skogsområdet vid Kindblomsvägen skulle exploateras, att det skulle bebyggas. Och vad medborgarna ansåg om det var helt ointressant. För betongpolitikerna. Och betongtjänstemännen.
Jag ska inte gå igenom alla turer igen. Jag försökte sammanfatta hela affären en gång i tiden i en blogg. (”Kindblomsvägens vara eller inte vara”)
Vi var väl många som trodde, eller i varje fall hoppades, att kommunfullmäktige skulle sätta stopp för långbänken den 24 april i år när frågan skulle behandlas. Innan dess hade också en medborgardialog hållits, även om den hade mycket i övrigt att önska. Det var nog mer ett ”tuta-och-kör”-möte skulle det visa sig. (Se ”Medborgardialogen genomförd – och nu då?”.) Dessutom hade det företag som skulle bygga husen i skogen, Modulbyggen Normstahl AB från Ljungby i Småland, meddelat att de hade dragit sig ur hela projektet!
Men så blev det inte. Det blev inget avslut. Betongpartierna beslutade på fullmäktigesammanträdet att markanvisningsavtalet och detaljplanen från 1933(!) skulle gälla i fortsättningen också. Planen var ju så ”robust” som byggnadsförvaltningen uttryckte det. Med andra ord, kommer det ett nytt företag och vill bygga i skogen på Kindblomsvägen, så ska det få det.
Och förresten är det ingen skog tyckte en tjänsteman vid Byggnadsförvaltningen. Det är kvartersmark som:
”råkar vara beväxt med träd”
Så det så…
Affären Kindblomsvägen kommer att rulla vidare… Även om ingen ny intressent har hört av sig och velat exploatera marken.
Affären Kindblomsvägen rullar vidare…
Redan i januari tog Fastighetsutskottet ett beslut om att utföra röjningsarbete i skogsområdet. Anledningen var att
”området ska vara mer tillgängligt och synligt inför exploatering”
Mer synligt? Fråga mig inte vad detta skulle innebära. I mina öron är det som att hugga ner alla träd… ”Inför exploatering” – här förstår jag inte heller hur Fastighetsutskottet tänkte. Det fanns ju inte, och finns fortfarande inte, någon exploatör.
Röjningen skulle planeras och utföras i dialog med Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Gatuenheten/Parkavdelningen. Dessutom skulle fastighetsgränser markeras.
I april skickades information om de beslutade åtgärderna ut till fastighetsägarna i området.
Några dagar senare svarade grannskapet Fastighetsenheten. De påpekade i sitt brev att Länsstyrelsen hade förelagt Vänersborgs kommun att vidta skyddsåtgärder med anledning av att det finns vattensalamandrar i skogsområdet.
I Länsstyrelsens föreläggande stod:
- ”En ny damm med tätskikt ska anläggas i anslutning till det aktuella området och inom befintligt grönområde. Dammen ska utformas i enlighet med förslag som upprättats i rapport OA:120401.
- Befintliga stenrösen och sprängstenshögar inom exploateringsområdet ska flyttas till det kvarvarande grönområdet.
- Kompensationsåtgärder enligt punkt 1 & 2 ska utföras innan markförberedelser.
- Lövvegetationen ska gynnas i det kvarvarande grönområdet och död ved ska lämnas kvar i närheten av dammen inom grönområdet.”
Grannarna ansåg i sitt brev att röjningsarbetet inte skulle vara i enlighet med Länsstyrelsens föreläggande.
Och det är väl egentligen inte så svårt att se. Att grannarna hade rätt menar jag.
Grannarna hänvisade också till Artskyddsförordningen (bilaga 1, 4§):
”I fråga om vilt levande djurarter, som i bilagan till artskyddsförordningen har markerats med N är följande åtgärder förbjudna:
- Avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,
- Skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.”
Även Vänersborgs kommun måste naturligtvis ta hänsyn till, och följa, Artskyddsförordningen.
Grannarna har inte fått något svar eller någon annan reaktion på sitt brev… På fyra månader…
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Om man nu inte ska räkna med ett brev som några av grannarna fick den 10 juni från Fastighetsenheten – ett brev om att förvaltningen har uppmärksammat att:
”det finns ett förråd och övriga trädgårdsanläggningar som ligger på kommunal mark.”
Brevet avslutas med:
”Om dessa anläggningar inte är borttagna senast 2013-09-30 kan Vänersborgs kommun komma att vidta rättsliga åtgärder.”
Det är ord och inga visor. Samtal och diskussioner, dialog eller att ens svara på grannskapets brev – det finns inte på kommunens agenda. Gör som vi säger annars skickar vi polisen på er. Typ.
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Den 3 juli skickade en av grannarna till skogsområdet ytterligare ett brev till kommunen, med anledning av hotet om rättsliga åtgärder.
”Grannen” skriver att han är beklämd över det myndighetsspråk som kommunen använder och kallar det maktdemonstration. Förrådet det handlar om, är en bod som har stått där i 30 år och som kommunen har känt till och gett sitt medgivande till…
Det är en märklig attityd som visas från kommunens sida gentemot de boende i området. Jag får känslan av att kommunens politiker och tjänstemän tycks tro att vänersborgarna finns till för deras skull. De verkar inte inse att det är tvärtom – politiker och tjänstemän finns till för vänersborgarnas skull.
Kommunen måste snarast inleda en dialog med de boende i området. Kommunen måste också rätta sig efter Länsstyrelsens föreläggande. Dessutom bör resultatet av dialogen med Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Gatuenheten/Parkavdelningen redovisas.
Det är min åsikt.
Och allra helst. Gör hela skogsområdet vid Kindblomsvägen till ett grönområde. Lägg ner alla planer på exploatering och bebyggelse!
PS. Alla dokument som det hänvisas till i bloggen, kan du hämta på Vänsterpartiets hemsida.
Medborgardialogen genomförd – och nu då?
I torsdags, den 1 nov, hölls en så kallad medborgardialog. Det är ett vidlyftigt och högtravande begrepp för det som egentligen var ett ganska ordinärt möte mellan företrädare för kommunen och kommunen själv… Så att säga.
Företrädarna för kommunen utgjordes av ett antal tjänstemän från byggnads-, samhällsbyggnads- och miljöförvaltningarna. Kommunen själv representerades av de boende kring skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. Det kan nog vara viktigt för en del att komma ihåg att det är Vänersborgs invånare som utgör kommunen, inte de som sitter i kommunhuset… Politiker och tjänstemän på kommunen arbetar och verkar på uppdrag av invånarna i Vänersborg. Så är det.
Nu möttes de. Och det hör inte till vanligheterna. På det sätet var det inget vanligt möte…
Det fanns även några andra intresserade på plats. Faktiskt några politiker också. Dock inte de viktigaste. Om man nu anser att ordförande i ovanstående nämnder är viktiga. Och det är de ju naturligtvis.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Christer Thobiasson (M) deltar naturligtvis inte på sådana här ”medborgardialoger”. Thobiassons bestämda åsikt är ju att politik inte är en fråga för politikerna, utan en fråga för tjänstemännen. Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP) hade enligt uppgift lovat att delta, men var inte närvarande. Göthblad har en förmåga att vara frånvarande när han riskerar att få frågor. Men denna gång, och kanske alla andra gånger, kan han ju ha giltigt förfall. Det kan jag ju faktiskt inte uttala mig om. Det var i varje fall synd att Göthblad inte var där. Peter Göthblad är ju också Demokratiberedningens ordförande och även i den egenskapen hade det varit bra om han hade funnits på plats. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Bengt Holmqvist (M) är liksom många andra moderater och ”mini-alliansare” märkligt frånvarande när det gäller att diskutera frågor som ligger inom deras domän. Kanske stod han i telefonkontakt med någon även denna kväll…
Mötet, ”medborgardialogen”, handlade alltså om skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. Det handlade om huruvida området ska bebyggas eller inte.
Mötet började med att tjänstemännen gjorde en genomgång av sakfrågorna. Några av de boende ställde frågor och ifrågasatte också flera av tjänstemännens påståenden. Tjänstemännen intog ganska omedelbart en försvarsposition. Det verkade som om tjänstemännen upplevde varje fråga från publiken som ett angrepp.
Det kändes som om det låg lite av ett krig i luften…
Den andra, och längsta delen av mötet, utgjordes av att grannarna till skogsområdet redogjorde för sin syn – på allt från själva dialogen, den politiska processen, salamandrarna, detaljplanerna osv osv.
Det var Lennart Nyman och Matthias Klein som företrädde de boende i området. De visade ett bildspel med en mängd fakta, samtidigt som de ställde frågor. De var riktigt ordentligt pålästa. Men så har de också levt med dessa frågor i åtminstone 3 år…
Allt eftersom mötet fortled kändes det mer och mer som om tjänstemännen och medborgarna från Kindblomsvägen faktiskt började tala med varandra, att de började föra en dialog. Och det var ju bra. Det är så det bör vara – och ska vara. Det är synd att de inte gjorde det för flera år sedan… Och det är inte de boendes fel…
Att prata med varandra är en sak, att lyssna en annan. När det kom till kritan i den förra medborgardialogen, den om skolornas framtid, struntade makthavarna i medborgarnas åsikter. Medborgarna tyckte ju annorlunda än de styrande. Det var socialdemokraternas svängning som till sist ändå avgjorde den dialogen, till medborgarnas fördel. Hur det ska gå i denna dialog låter jag vara osagt, men min känsla är att det här trots allt var lite av ett ”tuta-och-kör”-möte. Tjänstemännen var oerhört låsta i sin uppfattning.
Det kunde låta ungefär så här:
Området ska bebyggas. Punkt. Det står ju i detaljplanen. Punkt. Vi som tjänstemän måste följa detaljplanen! Det är vårt jobb. Punkt. Att den sedan är från 1933 hör inte hit. Att det inte har byggts på 80 år hör inte hit. Nu måste den uppfyllas. Det är vårt uppdrag som tjänstemän. Punkt. Trots att den är från 1933. Vårt uppdrag är att sälja mark och leta intressenter. Detaljplanen är en robust plan.
Typ.
Utan att bli alltför detaljerad vill jag, som amatör, lyfta fram några frågor som jag upplevde som konfliktfrågor, frågor där förvaltning och medborgare inte var överens.
Tjänstemännen utgår från detaljplanen från 1933. De boende hävdar att det finns tre(!) detaljplaner för området. Kommunen har två av originalen och Länsstyrelsen har den tredje. Planerna är inte lika. Kindblomsgrannarna hade med sig alla tre till mötet.
Vilken gäller? Vad jag kan förstå lär denna fråga lätt kunna hamna i en domstol så småningom.
Detaljplanen/-planerna för 1933 visar att ett antal hus ska få byggas i området. Grannarna menade att de hus som finns på planen redan är byggda, men på en liten annorlunda plats. Husen har flyttats på grund av att det var billigare att bygga runt en kulle i området än att spränga bort kullen. Stadsarkitekten höll inte med om att husen redan var byggda.
Kanske ytterligare en fråga för en domstol.
Det finns en rödlistad, fridlyst djurart i skogsområdet, den stora vattensalamandern.
För att denna inte ska bli utrotad när området ska bebyggas, så har kompensationsåtgärder föreslagits. De har också godkänts av Länsstyrelsen i Mariestad. (Jäpp, av någon mycket underlig anledning av Länsstyrelsen i Mariestad och inte i Vänersborg…) De boende var inte helt nöjda med dessa kompensationsåtgärder. De menade att i det område där det ska byggas en ny damm, så finns det just nu inga salamandrar. Det kan betyda att själva området helt enkelt inte passar för jättesalamandern. Hur som helst, detta har inte utretts. Vilket borde ha gjorts.
Grannarna menade också att det finns fler fridlysta djurarter i området. Och det har kommunen inte tittat på. Vilket borde ha gjorts. Också.
Även här kan man tänka sig att det skulle kunna bli någon typ av anmälan. Kommunen får inte slarva med sina reptiler. De har antagligen bott längre i kommunen än människor… Även om tjänstemän och politiker är av ett gammalt och segt släkte.
Vänersborgs kommun är stolt över sina grönområden. De finns med och lyfts fram i många
planer. Tyvärr är det i många fall bara ord. Vackra ord. Krockar miljöintressena med de kommersiella, så väger miljön ganska lätt. Som en fjäder i en hatt typ.
Det är lätt att tro att hela Blåsut kryllar av grönområden. Men så är det inte. Skogsområdet vid Kindblomsvägen är i stort sett det enda som finns. Det enda grönområde som t ex eleverna vid Blåsutskolan har en viss chans att utnyttja. Då tycker jag att det är svagt att, som en tjänsteman gör, säga att:
”Vi tar inte bort grönområden. Kvartersmarken råkar vara beväxt med träd. Området är avsett för bostäder.”
Den här frågan är nog inget för en domstol. Däremot borde det vara en fråga för politiker.
Kommunens ”starke” man Gunnar Lidell (M) var på mötet. Ja, inte hela. Lidell var på ett moderat, sägs det, krismöte däremellan.
Lidell fick ordet i slutet. Det han sa lugnade inte vänersborgarna. Tvärtom, det fick väl flera att tro, ännu hårdare, på att det finns en ”dold” agenda för området.
Lidell sa:
”Vi har lyssnat hela resan även om ni kanske inte har uppfattat det. Vi företräder er, men också 39.000 andra.”
Det här oroar naturligtvis invånarna vid Kindblomsvägen. De vet att minialliansen nu för tiden gör en stor sak av att lyssna på dem som inget säger. Och eftersom det är invånarna vid Kindblomsvägen som pratar, och inte de andra, så blir det väl med borgerlig automatik, och logik, så att det ska byggas i skogsområdet…
För säger man inget, så håller man med dem som sitter vid makten…
Och när man hör snacket i korridorerna från vissa politiker, typ socialdemokrater, så känns det också som om frågan redan är avgjord. Det ska byggas i skogen!
Nu är det emellertid så att det företag som skulle bygga husen i skogen, Modulbyggen Normstahl AB från Ljungby i Småland, har meddelat att de har dragit sig ur hela projektet. Så just nu är det ingen som vill bygga hus i skogsområdet… Förlåt, kvartersmarken som råkar vara beväxt med träd menar jag naturligtvis…
Vi får se om tjänstemännen får tag i något annat företag som vill bygga vid Kindblomsvägen. Det är ju tydligen deras jobb… Men jag undrar om något företag vill gå några ronder i domstolarna innan de kan börja bygga….?
Det är ju faktiskt också så att kommunen inte behöver, inte måste bygga, bara för att det finns en detaljplan som tillåter det. Har det inte byggts på 80 år, varför måste man då börja bygga nu?
En annan möjlighet yppade sig i slutet på mötet – de boende skulle kunna arrendera marken! Det finns inga juridiska hinder för det. Man kan dock ana att det finns politiska hinder…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer