Arkiv
Inför KF+ett ev avslöjande
Igår måndag var det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag återkommer senare med ett referat om vad som avhandlades. Min tid idag måste ägnas åt morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige. Och några rader på bloggen… I slutet kommer dock ett litet avslöjande, eller snarare en spekulation, från gårdagens BUN.
Kommunfullmäktige har många ärenden att avhandla. Det viktigaste ärendet är självklart budgeten för nästa år.
Sammanträdet börjar redan kl 13.00. Och för att inte ledamöterna ska glömma det, så kom idag ett “analogt” brev på posten med en påminnelse och en A4 med debattregler som inte alls var lika restriktiva som vid andra fullmäktigemöten – samt en påse godis. Det är väl inte direkt den perfekta presenten för en LCHF-ätande ledamot. Och så var det enligt uppgift sura “el-bilar”. Men tanken var god, och bilarna kommer definitivt att ätas upp nästa gång barnbarnet kommer på besök.
Dagordningen har följande utseende:
Jag har faktiskt skrivit om de flesta av ärendena i tidigare bloggar. Det blir ju så när alla ärenden ska gå via, eller som det egentligen heter, ”beredas av”, kommunstyrelsen. Fast på morgondagens möte finns 
det faktiskt ett undantag. Det är ärende 21, “Förändring i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun – badplatser”. Det har initierats av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Augustsson föreslår en ändring av en paragraf i kommunens “ordningsregler”.
Paragraf 16 som tidigare hette “Badförbud” ska nu heta “Badplatser och badförbud” och kompletteras med följande text:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
När jag studerar kartbilagorna så förstår jag att Augustsson vill att det ska vara tyst efter kl 22 på i stort sett varenda badplats i kommunen: Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet (fast det är något fel på den kartan) och Nordkroken.
Det var en nyhet för mig att det fanns en badplats i Fagervik vid St Hästefjorden, men den kanske är ny. Den “gamla”, traditionella badplatsen vid Hästefjorden låg annars i sjöns södra ände, inte långt från Sivikan. Men den tycks ha försvunnit, tydligen med kommunens vetskap…
Orsaken till förändringen av ordningsföreskrifterna och den snabba, och annorlunda processen, förklaras så här:
“Till följd av förestående badsäsong och nyss inkomna rapporter till kommunen om problembild vid badplats föreslås förändring av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrift. Med anledning härom utgör ärendet brådskande karaktär för att möjliggöra ett beslut av kommunfullmäktige innan sommaren har passerat.”
Det ska noteras att polisen har möjlighet att agera om någon inte följer reglerna.
Jag undrar vad ledamöterna kommer att säga om detta förslag, och denna ovanliga beslutsprocess…
Ärendet “Förslag till mål- och resursplan 2022-2024”, dvs budgeten 2022, har jag skrivit om tidigare. Samtliga partiers budgetförslag har presenterats i ett antal bloggar (klicka på det parti du vill läsa mer om) – S+C+MP, M+KD+L, SD, V och MBP. Delårsrapporten kan du hitta här, “Reviderad renhållningsordning avfallsplan och renhållningsföreskrifter” här och “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” här.
Jag tror faktiskt att det bara blir debatter och oenigheter kring dessa ärenden. Naturligtvis kommer någon eller några att begära ordet och kanske kan någon också markera på något sätt. Men ärendena kommer att klubbas igenom tämligen snabbt. I kommunstyrelsen fanns det inga avvikande åsikter eller stridande viljor kring några andra ärenden.
Med ett undantag – ärende “Strategi för Fossilfritt Vänersborg 2030”
Strategin förklaras så här:
“Denna strategi har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i det övergripande målet om att Vänersborgs kommun ska vara fossilfri år 2030, anger strategin ambitionsnivåer för dels transporter och dels el och uppvärmning. Ambitionerna är även uppdelade i det som rör kommunens egen organisation och samhälle och invånare.”
Strategin utgör tillsammans med utredning för ett fossilfritt Vänersborg 2030 kommunens energiplan enligt lag om kommunal energiplanering.
De borgerliga partierna, MBP och SD var emot två avsnitt i texten under rubrikerna “ambitioner på samhällsnivå”. De var emot att det stod ”ska”, jag ger exempel på två av flera formuleringar:
- “Bilinnehav ska minska med 10 % till 2030 jämfört med 2018.”
- “Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder ska upphöra till 2030.”
De menade att kommunen inte kunde bestämma sådant här för kommuninvånarna. Det var upp till de enskilda. Ja, Anders Strand (SD) gick så långt så att han i kommunstyrelsen utropade:
“Jag kan inte ställa mig bakom aktivistbeskrivningen… Hårresande att skriva “ska”.”
Undrar om Anders Strand har samma åsikt om alla Sveriges lagar…? Att de typ är ”aktivistiska”…
Alla fullmäktigeledamöter har fått mail från Naturskyddsföreningen i Vänersborg. SNF skriver:
“Att kommunen saknar verktyg för att direkt påverka till exempel företag att effektivisera sin energianvändning eller medborgarna att välja fossil-oberoende bilmodell, betyder inte att kommunen saknar anledning att ha ambitioner i denna riktning…”
Jag håller fullständigt med. Det står väldigt tydligt i strategin att:
“I energieffektiviserings- och fossilbränslefrågor som gäller samhället och invånare har kommunen begränsad rådighet över utfallet. Kommunen har dock en viktig roll i att informera, utbilda och agera för att skapa förutsättningar för invånare och företag att effektivisera sin energianvändning och välja fossilfria alternativ.”
De borgerliga partierna och SD slår enligt min mening in öppna dörrar. Det vet väl alla att kommunen inte typ kan förbjuda bilister att köra bil till jobbet. Men kommunen/regionen kan ha billig och bra kollektivtrafik så att bilisterna tar bussen istället.
Självklart ska kommunstyrelsens text stå kvar. Om den förändras så måste en stor del av målen tas bort eller omarbetas. Och det skulle urvattna syftet med dokumentet och arbetet med att försöka uppnå ett fossilfritt Vänersborg år 2030.
Det lär bli votering i denna fråga – möjligtvis en återremiss där uppdraget till förvaltningen blir att byta ut alla “ska” till “bör”. Och det skulle väl vara tämligen tramsigt…?
Och till sist en spekulation.
På barn- och utbildningsnämndens sammanträde igår så togs Norra skolans framtid upp (på ärendet lokalinformation). Vid ett tillfälle under informationen så kommenterade Bo Carlsson (C) frågan. Han sa att fullmäktige skulle avsätta en miljon för att utreda fastighetens framtid.
“Wow” tänkte jag och frågade Carlsson om det var en felsägning. För det verkade vara ett riktigt avslöjande. Den miljonen till att utreda Norra skolan finns nämligen bara med i de tre borgerliga partiernas budgetförslag! Carlssons uttalande, eller felsägning, tyder på att de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har kommit 
överens om en gemensam budget – en riktig betongbudget för fjärde gången i rad.
Det ska i ärlighetens namn sägas att Bo Carlsson förnekade att han hade kännedom om någon gemensam budget.
Vi får se imorgon… Och det kan också alla vänersborgare göra. Det går att följa med i förhandlingarna på kommunens webb-TV. Det är bara att klicka här.
Kom dock ihåg att fullmäktigesammanträdet börjar redan kl 13.00 imorgon onsdag.
PS. Enligt flera källor så finns det inga planer på att S+C+MP och M+KD+L ska lägga en gemensam budget (Tillagt kl 20.50.)
PPS. Det finns ett annat scenario också. Fullmäktige kan besluta om en miljon kronor för att utreda Norra skolans framtid, precis som den borgerliga oppositionen föreslår i sitt budgetförslag. Men inte på grund av att M+KD+L kommer överens med S+C+MP – utan för att M+KD+L kommer överens med SD och MBP. Tillsammans skulle dessa partier få 26 av totalt 51 röster, dvs majoritet. Det som talar för detta är, förutom Carlssons ”felsägning” i BUN i måndags, också att dessa partier tycker att ett stort överskott (2%) i kommunens resultat är viktigare än att verksamheterna får mer pengar.
Om detta scenario slår in, så kan Vänersborg få en ny ordförande i kommunstyrelsen… Den som lever får se. Det blir spännande imorgon. (Tillagt kl 23.40.)
Budget 2022 (5): SD och MBP
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången innan sommaren. Då ska årets viktigaste beslut fattas – budgeten för nästa år, år 2022.
I ett antal bloggar har jag beskrivit de olika partiernas budgetförslag. (Se listan i slutet av bloggen.) Jag har två partier kvar, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Deras förslag är ganska korta, i synnerhet SD:s, och därför beskriver jag förslagen i samma blogg.
Sverigedemokraterna
Det har funnits tillfällen då SD har lämnat in långa budgetförslag med omfattande “programförklaringar”, ungefär som M+KD+L har gjort i år. (Se ”Budget 2022 (4): M+KD+L”.) I år är SD:s budgetförslag däremot extremt kort. Det innehåller inga som helst förklaringar, motiveringar eller analyser.
Budgetförslaget utgår liksom alla andra partiers budgetförslag från de anvisningar som kommunstyrelsens ordförande lade fram i februari. (Det gör naturligtvis också Medborgarpartiets.) Sedan framställer SD egentligen bara tre egna budgetkrav
SD föreslår att barn- och utbildningsnämnden tillförs 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna. De följer upp den motion om fria arbetskläder som behandlades i barn- och utbildningsnämnden tidigare idag, och som nämnden återremitterade. (Jag kommer att skriva mer om det i en senare blogg.) SD har inga andra förslag på mer pengar till förskola eller skola. Det är sällan som BUN prioriteras av SD.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 450.000 kr till cirkulationsplats vid Björkholmsgatan samt för underhåll av Ursands badplats. Kostnaderna för cirkulationsplatsen beräknas i kommunstyrelsens ordförandes förslag till 200.000 kr. Det betyder följaktligen att 250.000 kr ska användas på Ursand. Ursand var viktigt, sa Ola Wesley under sin mycket korta presentation i kommunstyrelsen. Vad pengarna ska användas till på Ursand, till vilket underhåll, förklarar inte SD, och jag har faktisk ingen aning.
SD är förhållandevis generösa till socialnämnden. Nämnden tilldelas 21 milj kr i förslaget. Dock bara för nästa år. Pengarna är alltså bara tillfälliga och inte ramhöjande. Som jämförelse föreslår M+KD+L 10 milj kr, de styrande partierna 16 milj (tillfälligt anslag för 2022) och Vänsterpartiet 23,8 milj.
Det innebär att SD räknar med att deras budgetförslag ger ett resultat nästa år på 41 milj kr.
I investeringsbudgeten vill SD stryka byggnationen av ny sessionssal. Det kan man väl på sätt och vis hålla med om, problemet är dock att uppförandet av en ny sessionssal/möteslokal redan har beslutats av kommunfullmäktige.
Partiet vill också lägga 5 milj kr extra till samhällsbyggnadsförvaltningen. Pengarna föreslås bli öronmärkta till underhåll av gator samt till trygghetsbelysning.
Det är ett tämligen magert och innehållslöst budgetförslag som läggs av kommunens 3:e största parti. De ger knappt någon fingervisning om vad de vill med Vänersborgs kommun. Om de nu har några visioner för framtiden. Vänersborgs sverigedemokrater tycks räkna med att partiets politik nationellt ska ge dom röster även i Vänersborg. Här i kommunen behöver de tydligen inte lägga ner någon speciell möda eller tid på att tänka igen hur skattebetalarnas pengar borde användas och prioriteras.
Medborgarpartiet
Medborgarpartiet är kommunens minsta parti sett till antalet röster. Partiet har 2 mandat i kommunfullmäktige. Efter att ha ingått i en valallians med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen fick MBP en plats i kommunstyrelsen.
Det har vid ett flertal tillfällen hänt att MBP inte har lagt någon egen budget. Partiet har menat att det inte har varit någon idé, eftersom ett budgetförslag ändå inte hade haft någon chans att få majoritet i kommunfullmäktige. Och så har det naturligtvis varit. Inte helt sällan har partiets syn på budgetfördelningen legat ganska nära Vänsterpartiets.
I år har MBP lagt ett eget budgetförslag. Det är på 4 sidor och innehåller till skillnad från SD:s en hel del text. Partiet har också lite annorlunda tankar jämfört med de andra partierna.
Partiet inleder med att slå fast att att inga nya administrativa tjänster ska skapas och tillsättas under 2022. Det känns lite populistiskt. Det är nog på det viset att inga tjänster tillsätts nu för tiden om de inte behövs. Däremot kan man ibland undra om alla kommunala tjänster som finns verkligen är nödvändiga…
Barn- och utbildningsnämnden
MBP vill ge barn- och utbildningsnämnden 4 milj kr till elever med särskilt stöd. Det är partiet och Vänsterpartiet ensamma om att yrka. (V yrkar på 3 milj.) MBP säger dock inget om pengar till det ökade antalet elever på grundsärskolan.
Socialnämnden
Medborgarpartiet anser:
“det helt felaktigt att äldreomsorgen i Vänersborgs kommun skall finansiera kostnaden för ökat försörjningsstöd.”
Jag vet egentligen inte om något annat parti hävdar att de äldre ska göra det. Jag har svårt att tro det. Uttalandet känns lite populistiskt. MBP knyter kostnaderna för det ökade försörjningsstödet till de nyanlända och skriver att de därför vill att hela kommunen delar på dessa kostnader.
MBP vill öka budgetramen för socialnämnden med 8,75 milj kr för försörjningsstöd samt tillföra lika mycket (8,75 milj) som tillfälligt anslag för försörjningsstöd. Medborgarpartiet har en förhoppning om att försörjningsstödet ska minska 2023 när pandemins effekter är historia.
MBP vill satsa på en äldreombudsman, dock utan att satsa några pengar på en sådan tjänst. Partiet ville ju inte inrätta några nya tjänster… MBP menar att kompetensen finns inom nämndens verksamhet, men den måste kanaliseras till en person…
Samhällsbyggnadsnämnden
MBP säger inget om att samhällsbyggnadsnämnden ska få extra pengar till t ex ny cirkulationsplats på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden eller för vinterväghållning. Däremot har partiet en del andra krav.
Partiet vill satsa 50.000 kr till underhåll på bryggan vid Nabbensberg. MBP vill också avsätta 125.000 kr till drift av ett kallbadhus på Skräcklan. Det finns som bekant inget kallbadhus, men MBP kommer att motionera om ett.
Medborgarpartiet har också:
“motionerat om streetrace inom ordnade förhållanden.”
Partiet vill avsätta 125.000 kr till säkerhetsåtgärder.
Det är onekligen en aning visionära krav… Vi får se vilka resultat tjänstemännen kommer fram till när de utreder partiets motioner.
Kommunstyrelsen
MBP har en del åsikter om kommunstyrelsens förfogandeanslag, hyror etc, men partiet vill inte ge några mer pengar till kommunstyrelsen. Tvärtom, drygt 11 milj kr ska tas från förfogandeanslaget till försörjningsstödet. Jag vet inte om dessa pengar ingår i de drygt 17 milj kr ovan till försörjningsstödet (se under socialnämnden) eller om det är ytterligare pengar. Jag tror dock att de ingår i de 17 milj.
Medborgarpartiet har också en del åsikter om investeringsbudgeten. Partiet har en del allmänna önskemål och förhoppningar om att det inte ska behöva investeras så mycket på olika saker. Partiet vill också att VA Vänersnäs ska omprövas. Det är ett lite underligt krav eftersom det är Länsstyrelsen som har förelagt att kommunen ska dra VA till Gardesanna. Och när dessa ledningar går till Gardis så passerar de förbi andra fastigheter och det är dessa som kommunen vill ansluta så att säga “på köpet”.
MBP vill precis som SD ompröva bygget av en ny sessionssal. Då måste en motion om detta komma snabbt som upphäver fullmäktiges tidigare beslut.
Till sist skriver MBP:
“Medborgarpartiet vill satsa på ett Kallbadhus på Skräcklan och badbrygga på Nabbensberg. Då det i dagsläget inte finns några ekonomiska beräkningar av investeringen avsätts en symboliska summa av 1 mkr.”
MBP tänker i varje fall nytt. Och partiet har lite udda, men ibland intressanta uppslag och idéer. Jag tror dock att partiet ibland saknar en helhetssyn för kommunen och att flera förslag blir lite väl populistiska och opportunistiska.
Medborgarpartiet tänker sig att budgetförslaget kommer att resultera i ett överskott på 54 milj kr. Det är viktigt att hålla på på 2%-målet sa Göran Svensson (MBP) när han mycket kortfattat presenterade partiets förslag i kommunstyrelsen.
PS. Idag presenterade TTELA en artikel om de olika partiernas budgetförslag – ”Socialnämnden vinnare i budgetförslagen”.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
Budget 2022 (4): M+KD+L
Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.
De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.
Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.
M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)
Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:
“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”
Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
- “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”
Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.
Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.
De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.
Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:
- “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
- “Förbättra integrationen”
- “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
- “god kvalité inom barnomsorg”
- “Det behövs … fler behöriga lärare.”
- “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
- “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
- “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
- “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
- “Vi måste värna om en ren och fin kommun”
Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…
Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.
Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:
“Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”- “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
- “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”
Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…
Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.
Barn- och utbildningsnämnden
M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)
Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…
Socialnämnden
Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…
Kultur- och fritidsnämnden
De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.
Byggnadsnämnden
M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:
“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”
Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.
Samhällsbyggnadsnämnden
Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:
“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”
Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:
“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”
Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…
S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.
Kommunstyrelsen
Och till sist kommunstyrelsen.
De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.
S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:
“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”
Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.
I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:
“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”
I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)
Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:
“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”
Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.
M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.
Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.
Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.
Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.
==
Bloggar i denna serie:
- “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” – 2 juni
- “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet” – 3 juni
- “Budget 2022 (3): S+C+MP” – 10 juni
- ”Budget 2022 (4): M+KD+L” – 12 juni
- ”Budget 2022 (5): SD och MBP” – 14 juni
KS: Sophantering och lite delår
Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem 
berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)
Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.
Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på 
hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…
Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.
Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.
Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.
Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.
Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.
Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.
Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas.
Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.
Tråkigt men sant.
Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.
Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)
FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.
Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.
Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag tillfredsställande och godtagbara svar.
Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.
Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…
Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?
Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.
Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.
Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.
KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola
I onsdags behandlade kommunstyrelsen några trafiksäkerhetsfrågor. Det berodde på att det hade kommit in tre medborgarförslag.
Det är inte helt ovanligt att medborgarförslag tar upp trafiksäkerhet i olika former. Ofta handlar det dock om vägar som inte är kommunens ansvar. Och två av onsdagens medborgarförslag var sådana förslag. De handlade om vägar som Trafikverket ansvarar för – E45:an och Lilleskogsvägen. Och då blir beslutet automatiskt ett avslag – med ett medskick att kommunen ska påpeka behovet av trafiksäkerhetsåtgärder för Trafikverket. Vilket också blev fallet i onsdags. (Det slutliga beslutet fattas emellertid av kommunfullmäktige nästa vecka.)
Det tredje medborgarförslaget hade rubriken “Trafiksäkerhetsåtgärder övergångsställe vid Rånnum låg och mellanstadieskola”.
Det handlade om övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnum skola i Vargön. Skolan är på platsen omedelbart i blickfånget och närheten till skolgården är högst påtaglig. När man passerat övergångsstället når man direkt skolgårdens avgränsande staket.
Nordkroksvägen är kommunens ansvar…
Det blev en viss oenighet i kommunstyrelsen kring medborgarförslaget. Det förvånade mig.
Författaren till medborgarförslaget menade att:
“nuvarande övergångsställe som knyter an på Trastvägen saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder.”
Och förslagsställaren fortsatte med att beskriva situationen vid övergångsstället:
“En vägbula placerad några meter före respektive efter övergångsstället flyttar fokus från skolbarn som ska passera för färdande på båda körbanorna. Blicken läggs primärt på vägbulan istället för på de väntande barnen vid övergångsstället. Först i andra läget eller i värsta fall inte alls söks området av perifert. För den ena körbanans trafikanter uppstår en vilja att accelerera direkt efter vägbulan vilket är helt opassande förbi platsen där övergångsstället är placerat. Belysningen på båda sidor om övergångsstället är helt otillräcklig. Kraftig vegetation ”äter” upp det mesta av ljuset från lyktstolpar längre bort. Olycksrisken ökar morgon och kväll.”
Så vitt jag kunde bedöma så stämde beskrivningen mycket väl. Och egentligen mer än väl… Det var ju faktiskt barn mellan 6-12 år som vi pratade om. De yngsta barnen som ska passera övergångsstället på väg till och från skolan är alltså 6 år! Det är väl ingen som helst tvekan att de ska ha en så säker skolväg som möjligt.
Trodde jag…
Förvaltningen och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog avslag på medborgarförslaget. I svaret skriver tjänstepersonerna att kommunen redan har gjort en del vid övergångsstället:
“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället.”
Det är ju faktiskt inte helt korrekt. Det är ju som förslagsställaren beskriver, och som vem som helst kan se med egna ögon – kommer man söderifrån, från rondellen i Vargöns centrum, så kommer vägbulan efter övergångsstället.
Det är möjligt, och till och med troligt, att sikten har förbättrats och att belysningen har förstärkts. Det som förvaltningen avser med förbättring av belysningen är antagligen en gatlykta i fullhöjd med en LED-armatur. (Se bild till vänster.) Från den höjden sprids sannolikt ljuset så mycket att det knappast gör någon skillnad. Den kraftiga vegetationen i närheten torde också “äta upp” belysningen effektivt och lätt. De mindre lyktstolparna utmed GC-banan är längre ifrån och lyser sannolikt inte upp övergångsstället från det avståndet.
Belysningen har förstärkts, men betyder detta att sikten och belysningen är tillräckligt bra? Det är troligtvis underförstått av förvaltningen, men man skriver faktiskt inte att det är det…
Det här är, som jag ser det, en fråga om bedömning, en tämligen subjektiv sådan. Föräldrarna anser inte att sikt och belysning är tillräckligt bra (framför allt inte under den mörka årstiden), Vänersborgs kommun gör det. Hur kan kommunen göra trafiksäkerheten till en bedömning på detta sätt? Tänk om kommunens bedömning är felaktig och, hemska tanke, det händer något…
Mycket talar faktiskt för att kommunens bedömning inte är helt riktig… Kanske visar bilderna i denna blogg det, annars kan man åka dit och titta med egna ögon.
Förvaltningen skriver vidare som motivering till avslaget:
“På vägen råder 30 km/h. … Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”
Det här är alltså ett argument för att trafiksäkerheten för barnen är helt tillfredsställande. Det gör mig mycket betänksam. Dels så räcker det med en fart på 30 km för att något skulle kunna gå riktigt illa, och dels spelar det knappast någon roll att “hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt”. Det räcker tyvärr att en enda bil inte gör det…
Jag besökte platsen igår eftermiddag. Trots att jag har kört där många gånger så ville jag studera platsen från alla perspektiv, även fotgängarnas.
Jag slogs av att vägbulan tycktes vara så pass snäll i utformningen att det faktiskt gick att hålla ganska hög fart över den utan att riskera skada på bilen. Dessutom var det, enligt min mening, ingen tvekan om att vägbulan är felplacerad. Jag tror att man som bilist har en tendens att fokusera på vägbulan som ligger ett antal meter före respektive efter övergångsstället, beroende på vilket håll man kommer från. Övergångsstället tror jag för många bilister upptäcks i andra hand.
Kanske en liten anekdotisk bevisföring kan stickas in här. När jag pratade med en vän om medborgarförslaget och platsen ifråga, så sa denne vän att hen kände till att det fanns en vägbula på platsen. Men ett övergångsställe…? Det kunde hen inte påminna sig, det fanns inte i “körminnet”.
Och visst är sikten fortfarande otillräcklig, i varje fall när man kommer från norr och kör in mot centrum. (Se bild nedan.)
Det kan tilläggas att trafikintensiteten är hög på Nordkroksvägen och det är också en hel del tyngre trafik. När jag ställde mig vid övergångsstället så stannade inte bilarna “självmant”. Det krävdes att jag tog ett litet steg ut i vägen för att fordonen uppfattade att jag ville gå över. Kan man begära av en 6-åring att göra så? Och om en 6-åring tar ett steg ut i vägen, kan man vara säker på att alla bilar verkligen stannar?
Och när jag stod och beskådade övergångsstället så kom en “lätt motorcykel” (heter det så nu för tiden?) norrifrån. Föraren intog någon slags motocrosställning – och hoppade på bulan! (Det är helt sant!) Hade det gått ett barn över vägen så hade sannolikheten varit hög för att det hade hänt något…
Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen ska vidta följande åtgärder vid övergångsstället:
- “flytta vägbulan till platsen för övergångsstället och bygga ett så kallat upphöjt övergångsställe.”
- “montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken likt dem vid övergångsställena: Öxnered skola, Vänersborgs brandstation och Residensbron.”
- “förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan där de väntande skolbarnen står.”
Jag anser att det är helt berättigade och synnerligen självklara krav på åtgärder. Och det tycktes mig ganska givet att ett förslag om att öka trafiksäkerheten för eleverna skulle vinna samtligas gillande. Men så var det inte.
Det framförde jag också på kommunstyrelsens sammanträde. Det viktigaste argumentet var nog ändå:
“Förebygg innan det händer något.”
Mats Andersson (C) höll typ med i princip, men mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig menade han. Benny Augustsson (S) hade något resonemang om att tjänstemännen ska titta på situationen även om medborgarförslaget avslås. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifalls förslaget eller också inte.
Anders Strand (SD), som bor i Vargön och enligt egen utsago åker förbi övergångsstället minst två gånger varje dag, var däremot mycket tydlig:
“Vägbulan är fullständigt felplacerad och belysningen är fel. Lägg övergångsstället på vägbulan. Bifall till medborgarförslaget.”
Även Morgan Larsson (MBP) var tydlig och yrkade bifall till medborgarförslaget.
Det blev votering. Kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. (Den fjärde som röstade bifall till medborgarförslaget var Ola Wesley, SD.)
Ärendet avgörs nästa vecka i kommunfullmäktige… Ska förnuftet segra?
Anm. Det har också framkommit uppgifter om att bilar återkommande svänger av från Nordkroksvägen vid övergångsstället och över till GC-banan vidare ned på Trastvägen till villaområdet som en genväg för att slippa åka runt kvarteret. Ytterligare en fara på samma plats under barnens väg till och från skolan.
VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)”.
Efter drygt 50 minuters debatt om kommunen skulle införa verksamhetsområden på Vänersnäs, så avslutades debatten med en diskussion om den kommande propositionsordningen. Var det möjligt för kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag samtidigt som han också ville vara med och motivera en återremiss?
Det har hänt en gång tidigare under mandatperioden att Benny Augustsson har gjort på detta sätt och då tillät ordförande Annalena Levin (C) det. Jag tyckte att det var fel redan då, men jag kommer inte ihåg varför jag inte öppet ifrågasatte förfarandet. Det gjorde jag dock denna gång.
Jag ställde en tämligen retorisk fråga:
“Sedan så undrar jag hur man kan begära återremiss i andra hand som Benny Augustsson gör, eftersom återremissen ska avgöras först. Jag menar, endera får man ju yrka återremiss i första läget eller också att man tar beslutet idag. ….”
Benny Augustsson (S) höll fast vid sin åsikt att få skriva en motivering till en återremiss fast han inte tänkte rösta för återremiss.
Och då undrade jag, återigen en aning retoriskt:
“Måste man inte rösta för återremiss för att kunna lägga en motivering till varför man röstar på en återremiss?”
Lena Eckerbom Wendel (M), som antagligen mest hade tankarna på hur återremissen skulle formuleras, undrade åt vilket håll Augustsson lutade om han skulle få möjlighet att motivera en återremiss… Eckerbom Wendel var typ ett steg före…
Dan Åberg (M), som är mycket bevandrad i Kommunallagen, begärde en ordningsfråga och konstaterade:
“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremissen. … Man måste yrka återremiss för att kunna motivera det.”
Fullmäktiges fd ordförande Dan Nyberg (S) höll med.
Det blev en ajournering på 30 minuter, som blev till 45 minuter…
Jag kan tänka mig att de styrande partierna hade problem med hur de skulle “komma ur knipan”. Skulle de med öppna ögon gå mot ett voteringsnederlag? Det räckte ju faktiskt med att 1/3 av fullmäktiges ledamöter skulle rösta för en återremiss. 
(Återremiss betraktas nämligen som ett minoritetsskydd.) Och nu var hela den samlade oppositionen enig… Eller skulle de styrande partierna göra en pudel som innebar att de också begärde återremiss – och hoppas att även de fick vara med och formulera motiveringen…?
Under tiden, i det “andra lägret”, skrevs motiveringen. Lena Eckerbom Wendel (M) höll i pennan, men orden bollades mellan moderater och vänsterpartister. Jag antar att liberaler och kristdemokrater också deltog på M-sidan.
Vi blev överens. Då väcktes förslaget att Benny Augustsson (S) skulle kontaktas. Sagt och gjort. Det visade sig att med ett mindre tillägg i motiveringens inledning så var S+C+MP också med på tåget. De styrande partierna ville tydligen under inga omständigheter förlora en votering.
Det jag kan undra ibland, det är varför inte de styrande partierna pratar med andra partier innan det går så här långt…
När kommunfullmäktige återupptog förhandlingarna läste Lena Eckerbom Wendel upp motiveringen till återremissen. (Den har jag redan återgett i en tidigare blogg – se “KF: ÅTERREMISS!”.)
Det var många som yrkade bifall till både återremiss och motivering, men först ut var Vänsterpartiet. Det var viktigt eftersom Bucci och jag i början av sammanträdet hade yrkat på återremiss med en annan motivering. De andra oppositionspartierna undrade naturligtvis hur Vänsterpartiet ställde sig till den upplästa motiveringen. Vänsterpartiet stod bakom motiveringen till återremiss.
Även Benny Augustsson (S) biföll återremissen. Han tillade att också C och MP stod bakom, även om de inte hade haft tid att skriva på. Vilket jag ärligt talat inte riktigt förstod. Mötet var ju på distans, ingen hade egentligen skrivit på…
Marie-Louise Bäckman (KD) som hade varit tyst under hela debatten tog till orda:
“Det kan ju inte vara demokratiskt rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala nånting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven. Och jag erkänner. Det var mina KD-kompisar i riksdagen som uttryckte sig så.”
Vi hoppas att Bäckman står fast vid denna åsikt när VA-frågan kommer tillbaka till kommunfullmäktige någon gång i framtiden…
Dan Nyberg (S) tyckte det var bra att alla partier blev överens:
“Så är det en gemensam process som ligger bakom den text som det slutligen blir så att det känns bra att det gick att hitta den lösningen med dom partierna.”
Gemensam process…? Med S…? Tja…
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte sin glädje över enigheten:
“Jag är jätteglad och stolt över att kommunfullmäktige i Vänersborg har hittat en bra lösning på det här ärendet.”
Det tyckte TTELA var värt att citera.
Samtliga gruppledare, och någon till, begärde ordet och yrkade bifall till det gemensamma förslaget till återremiss, det förslag som var undertecknat av Lena Eckerbom Wendel (M), Marie-Louise Bäckman (KD), Gunnar Henriksson (L), James Bucci (V), Stefan Kärvling (V) och Benny Augustsson (S).
Du kan läsa hela återremissförslaget här – “KF: ÅTERREMISS!”.
Vi får se vad fullmäktiges “enighet” är värd nästa gång ämnet ska behandlas. Det var ju faktiskt bara ett beslut om att utreda ärendet om verksamhetsområden i Vänersnäs vidare. Fullmäktiges partier tycker fortfarande helt olika i sakfrågan, och det kommer naturligtvis att visa sig inom en hyfsat snar framtid…
Däremot kan vi konstatera att James Bucci och jag i Vänsterpartiet är nöjda. Från att till en början ensamma ropa på återremiss i kommunstyrelsen så stämde alltså samtliga 51 ledamöter i fullmäktige in i kören. En inte oväsentlig del av denna omsvängning kan dock förklaras av den aktivitet och kampanda som de berörda på Vänersnäs har visat. Det är nog viktigt att de fortsätter hålla denna fackla brinnande när frågan om tvångsanslutning ställs på sin spets.
===
Bloggserien består av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.
Debatten om att införa verksamhetsområden på Vänersnäs hade pågått i ca 40 minuter. Den hade varit både intensiv och engagerad, även om det var ganska få ledamöter som deltog aktivt. De som yttrade sig var pålästa och argumenten var i regel genomtänkta och baserade på fakta. Även om jag tyckte att det fanns någon som kanske försökte sig på att, som de 
säger i det engelska parlamentet:
”misleading the house”
Eller om personen själv kanske hade blivit missledd…
Debatten fortsatte med att en ny röst hördes. Kenneth Borgmalm (S) ställde en fråga till Lena Eckerbom Wendel (M):
“Idag ska vi ju bara bestämma om att inrätta verksamhetsområden, men vilka som ska ansluta sig blir ju en senare fråga. Varför tar Lena Wendel upp den andra frågan idag?”
Innan Lena Eckerbom Wendel hann svara (ordförande Annalena Levin tillåter inte repliker, man är tvungen att begära ordet), så upplyste Lutz Rininsland (V) Benny Augustsson (S) om hur Vänsterpartiet egentligen uppträdde i riksdagen när tvångsanslutningen nyligen diskuterades. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Vänsterpartiet tillsammans med S och MP 
reserverade sig inte mot det borgerliga förslaget som Augustsson hade gjort gällande, utan dessa tre partier ville inte föregripa den kommande propositionen. Vänsterpartiet avstyrkte därför de borgerliga motionerna, men invände alltså inte i sak
Och då blev Lutz Rininsland (V) tillrättavisad av fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Hon menade att det var fel att ta upp riksdagen. Det har hon påpekat för Rininsland vid tidigare tillfällen. Av någon anledning som faktiskt är svår att förstå. Det är ofta svårt att gå förbi riksdagen eftersom riksdagen fattar oerhört många beslut som direkt angår kommunerna. Och denna gång var det ju faktiskt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som hade dragit in Vänsterpartiets agerande i riksdagen i fullmäktiges debatt. Utan att bli tillrättavisad…
Jag kände mig tvungen att kommentera Kenneth Borgmalms fråga till Eckerbom Wendel ovan. Och delar av den kommentaren återgavs senare i TTELA.
Kommunen har ju tidigare inrättat verksamhetsområden vid dalslandskusten, sa jag, och fortsatte:
“Vi har ju ett berömt exempel vid Sikhall som ville slippa att vara med i ett beslutat verksamhetsområde, vilket samhällsbyggnadsnämnden sa nej till. Den ville inte ens pröva ärendet. Och när James Bucci motionerade om det i samhällsbyggnadsnämnden så fick han inte heller initiera det här ärendet, så att det är ett moment 22. Kommer man in i ett verksamhetsområde så har Vänersborgs kommun inte tillåtit några undantag, utan då är man med. Och Solvarm var tvungen att gå till mark- och miljödomstolen för att överhuvudtaget slippa att betala 200.000 kr för en anslutning. Så det är ett moment 22 att säga så här. Vänersborgs kommun gör inga undantag. Det kan vara bra att veta det.”
TTELA skrev (se TTELA “Nytt beslut om VA tas senare”):
“Har man kommit in i ett verksamhetsområde, då är man med. Vänersborg gör inga undantag, sa Stefan Kärvling (V) inför beslutet.”
Det är inte så ofta som jag blir citerad i lokaltidningen…
Lena Eckerbom Wendel (M) svarade på Borgmalms (S) fråga. Eckerbom Wendel hänvisade till 9 § i LAV (Lagen om allmänna vattentjänster), och fortsatte:
“Man kan inskränka verksamhetsområdet. Då ingår du inte i verksamhetsområdet och du kommer inte få rätten att ansluta dig till kommunalt VA. Där finns det också en 24 § som säger att du ska betala om det behövs, om det med hänsyn till skyddet … behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Och den är ju när du är inom ett verksamhetsområde men inte vill bli betalningsskyldig för du behöver ingen vattentjänst och det skulle t ex vara en obebyggd tomt där detaljplanen inte säger att du ska bygga nånting. Det är uppenbart obehövligt. … Vi som kommun skulle behöva bli tydligare hur man gör den bedömningen och hur man meddelar fastighetsägarna att det faktiskt finns en möjlighet där i god tid. Men det som det ena beslutet handlar om är hur stort ska verksamhetsområdet vara och det andra är, finns det en fastighet som inte behöver ansluta sig inom verksamhetsområdet. Det handlar mer om 24 §…”
Eckerbom Wendel tyckte också att det var viktigt att fullmäktige, innan ett beslut, fick veta om det fanns några VA-anläggningar i området som kommunen skulle tvingas lösa in och betala för.
Debatten började närma sig slut. Samtliga ledamöter visste ju att kommunfullmäktige skulle besluta om att återremittera ärendet. De flesta väntade på den ajournering som hade begärts. …då vissa skulle få jobba mer än andra… Motiveringen till återremissen skulle ju få sin slutliga lydelse.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) begärde ordet:
“En del vill ha kommunalt VA och andra inte.”
Så är det naturligtvis. Men att Andersson tog upp det i detta läge var naturligtvis för att förringa alla de som protesterade mot att bli tvångsanslutna till kommunens VA-nät. Det fanns liksom lika många som hade en annan åsikt menade han uppenbarligen. Vilket självklart Andersson inte hade en aning om.
Andersson fortsatte med att upprepa Augustssons (S) argument:
“Samtidigt som Vänersborgs kommun då är ålagda av Länsstyrelsen att möjliggöra kommunalt VA och det som har sagts tidigare också är att år 2016 beslutades Blåplanen som anger den långsiktiga planeringen och i den ingår även del 2, VA. Alla partier ställde sig bakom denna Blåplan utan undantag.”
Länsstyrelsen hade fortfarande inte förelagt Vänersborg något annat än att inrätta ett verksamhetsområde i Gardesanna. Det här har jag skrivit om tidigare – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”. Och Blåplanen innehöll självklart inget juridiskt bindande beslut om att införa verksamhetsområden någon annanstans på Vänersnäs.
Även nästa “argument” hade redan diskuterats, Andersson sa:
“Men jag vill också flika in det som Lena påpekar här för att det är två delar i det här som man har sammanblandat. Det ena är att upprätta ett verksamhetsområde, det andra handlar om vilka, var och när som eventuellt då får en obligatorisk anslutning i det här verksamhetsområdet.”
Sedan upprepade Andersson (C) även Augustssons ord om att det var pandemin som hade orsakat den bristande dialogen. Mats Andersson framhöll också flera gånger att han hade varit i kontakt med en tjänsteman. Han nämnde av någon anledning inget om sina eventuella kontakter med de berörda på Vänersnäs.
Kärvling replikerade på Anderssons uttalande om Länsstyrelsens eventuella ålägganden:
“Jag skulle vilja se det åläggandet. Var finns det?”
I detta läge började fullmäktige (genom mitt försorg i detta anförande) en parallell diskussion om Benny Augustssons (S) yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag samtidigt som han också ville vara med och motivera en återremiss.
Det sista ordet i själva VA-debatten fick det fd kommunalrådet, Gunnar Lidell (M), numer kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande:
“Historisk sett så vill jag dra mig till minnes, nu ska inte jag säga att det är ett exakt minne, men det var väl så att ett antal fastighetsägare med strandnära och sjönära läge, bokstavligt talat nästan under vattennivå på Gardesanna, ville bygga ut hus men fick avslag gång på gång för det gick inte att bygga eftersom de inte hade godkända avlopp. Då ville man göra ett gemensamt reningsverk lite högre liggande men det fick man inte. Om jag inte minns helt fel, så fick man inte det för kommunen ville inte ha mindre reningsverkssamfälligheter utanför Holmängen och övriga reningsverk. Och om jag inte heller minns helt fel så var det en eller flera fastighetsägare som vände sig så småningom till Länsstyrelsen och fick deras blåslampa på kommunen att dra fram VA till Gardesanna.”
Gunnar Lidell, som har bättre minne än han ville påskina, hade nog helt rätt i sin historiebeskrivning. Han fortsatte:
“Jag kan inte minnas att vi har fått några förelägganden eller pekpinnar åt Vänersnäs-hållet till i övrigt. Gardesanna är roten till detta och är ju väldigt bra att det är på gång och möjliggör fler boende i sjönära lägen. Men med kunskap, i alla fall evidensbaserad kunskap om hur kommunen hittills har agerat när det gäller att man har tagit verksamhetsplan ja, jag har flaggat för det i fullmäktige. Tänk nu på att om vi tar ett bifall till det här beslutet idag så är det i princip oåterkalleligt. De minnesgoda kommer ihåg att jag har sagt det åtminstone 5-6 gånger när vi har tagit verksamhetsområden i kommunen. Med kunskap om hur kommunen sen förvaltningsvis hanterar möjligheten att göra undantag så är mer än motiverad till att yrka återremiss. … Vi kan inte gång på gång köra över våra kommuninvånare, inte hur som helst.”
Det här tyckte jag var mycket väsentligt att lyfta en sista gång. Det fanns inga förelägganden från Länsstyrelsen (mer än Gardesanna) och när besluten om verksamhetsområden är fattade i kommunfullmäktige så medger förvaltningen inga som helst undantag – då ska alla tvångsanslutas vilket de vill eller ej. Det kändes bra att Gunnar Lidell (M) konstaterade detta så här i slutet av debatten.
Vid det här laget hade de styrande partierna sannolikt gett upp hoppet om att få igenom sitt förslag. Ingen begärde replik på Lidells anförande.
VA-debatten följdes av en diskussion om hur förslagen skulle ställas mot varandra. Den redogörelsen avslutar min bloggserie. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)”.)
===
Bloggserien består av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.
Debatten om införande av verksamhetsområden på Vänersnäs var livlig. Den hade dock så långt enbart förts av två moderater och två vänsterpartister. Och en socialdemokrat.
…och dessa skulle också fortsätta diskussionen…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde återigen ordet.
Augustsson menade att verksamhetsområdena i Blåplanen bara var ungefärliga. Det var riktat till James Bucci (V). Sedan riktade han sig till mig och förklarade att Förvaltningslagens 25 § inte gällde i detta ärende. Och det hade Augustsson antagligen rätt i. Men så menade han att i det här fallet var det enbart vattentjänstlagen som gällde:
“Och den lagen är jättetuff. Ska man bara gå efter den lagen så har kommunen med råge uppfyllt det som är vad gäller information.”
Och då blev det inte riktigt korrekt.
Sedan var det Lena Eckerbom Wendel (M) som fick ordet, igen:
“Det är flera beslut för varje fastighet här. Det ena är det som fullmäktige tar om att det ska vara ett verksamhetsområde. Det är en sorts beslut. Det andra är sen vad som blir konsekvenserna för den enskilda fastigheten, där man t ex ska visa att man faktiskt har ett fullgott egen anläggning. Då behöver man inte ansluta sig nu. Sen kan man ju diskutera hur bra våra processer är på att kommunicera och hantera den sortens beslut, men det är en annan sak. … Ska vi har ett verksamhetsområde här eller inte. Där är beslutsunderlaget vi har fått idag otillräckligt.”
Det var som sagt inte särskilt många ledamöter som var aktiva i debatten. Å andra sidan var de aktiva väldigt aktiva. Eckerbom Wendel följdes av ytterligare en moderat, Dan Åberg.
Åberg (M) hänvisade till riksdagen som alldeles nyligen hade tagit ett uttalande om att tvånget att ansluta sig till det kommunala VA-nätet borde tas bort. (Vilket undertecknad hade uppmärksammat Åberg på, något som Åberg också berättade för de som lyssnade.)
Dan Åberg fortsatte:
“Det var 38 områden (i Blåplanen; min anm) som ingick i det här. Och man gjorde en prioritering i Blåplanen och dom aktuella områdena som ligger nu då, dom kom på plats 34 till 36. Alltså bland de sist prioriterade områdena.”
Och vem återkom igen om inte undertecknad bloggare. Jag riktade mig mot Augustssons senaste inlägg och började med att citera LAV 6 §:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”
Jag betonade inledningen – “om det med hänsyn…”. Det behövdes nämligen inget kommunalt VA i området eftersom alla fastighetsägare hade godkända VA-anläggningar. Sedan citerade jag LAV 9 §:
“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”
Jag avslutade anförandet:
“Den här information har ju inte alls gått ut till dom berörda på Vänersnäs på nåt sätt. Utan kommunen har sin stora tunga näve och slått i bordet – “ni skall alla anslutas. Punkt, slut.” Och jag hävdar fortfarande att det är inte så den här kommunen ska jobba. Det är inte så som jag eller Vänsterpartiet vill att kommunen ska behandla sina invånare. Vi är till för invånarna och inte tvärtom.”
James Bucci (V) replikerade Augustsson genom att utveckla sin inställning till Blåplanens föreslagna verksamhetsområden kontra de områden som var aktuella idag:
“För det inringade området är det som menades med större sammanhang som LAV refererar till. Det som är utanför det inringade området är inte längre större sammanhang, för annars hade ju ringen dragits större för att omfatta fastigheter då. Gränsen drogs ca 100 m i Vänersborgs kommuns bedömningar och man har med hjälp av GIS då ritat in ring runt fastigheter som faller in under större sammanhang. Det som faller utanför större sammanhang skall inte tagas med i ett verksamhetsområde. Så enkelt är det.”
Det började hetta till i debatten…
Benny Augustsson (S) återkom, och vände sig till Dan Åberg (M). Augustsson upprepade argumentet att kommunen följer den VA-plan som Länsstyrelsen går efter och som gör att Vänersborg inte får några fler ålägganden:
“Om vi nästa gång lämnar in att vi inte kommer att fullfölja den planen så är nog risken väldigt, väldigt stor att vi ändå får ett åläggande kring dom här verksamhetsområdena framöver.”
Augustsson påpekade också för Kärvling att Vänsterpartiet i riksdagen:
“röstade emot den motionen (Augustsson menade riksdagens uttalande mot tvångsanslutning som Dan Åberg redogjorde för tidigare; min anm) och reserverade sig också mot den motionen så att Stefan följer inte sina egna riksdagsmän i den här frågan i alla fall. För den var väldigt tydlig från Vänsterpartiet sida och också från S och MP.”
Augustsson hade inte riktigt helt klart för sig vad som hade hänt i riksdagen…
Och sen levererade Augustsson det “avgörande argument” som många makthavare använder sig av:
“vi ska jobba för invånarna i vår kommun, ja vi ska jobba för alla våra invånare i kommunen.”
Innebörden var uppenbarligen att de i Vänersnäs dels talade i egen sak och dels bara var en liten del av kommunens invånare. Vänersnäsarna representerade med andra ord bara särintressen och sig själva. Till skillnad från Augustsson själv… Han representerade alla de andra invånarna i kommunen. Det är ett farligt argument tycker jag – det här med att man utger sig för att representera “de andra”, utan att veta vad “de andra” anser. Och i och med det gör anspråk på att företräda det “rätta”, det “sanna”- “folkviljan”, ”alla våra invånare”…
Lena Eckerbom Wendel (M) gjorde en ingående analys av LAV:
“…måste man ansluta sig? Och den biten är väldigt tunn i underlaget. Det tycker jag är den viktigaste biten i återremissmotiveringen att få klart för oss vilka i verksamhetsområdet uppfyller kriterierna för att inte behöva ansluta sig för dom har bra anläggningar idag. Eller vilka är det som ändå ska ansluta sig, men där vi behöver lösa in en anläggning. Det påverkar våra ekonomiska förutsättningar. Och vi har en historik av att ha varit otydliga i dom här besluten tidigare, så jag tror att det kan vara bra att ha god dokumentation för beslutsunderlaget innan vi fattar beslut om verksamhetsområdens omfattning.”
Sedan var jag bara tvungen att ta upp Benny Augustssons (S) påståenden om att Länsstyrelsen på något sätt hade förelagt kommunen att inrätta de aktuella verksamhetsområdena:
“Den enda krav som den här tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen, har på Vänersborgs kommun är … VA-utbyggnaden, VA-verksamhetsområdena i Gardesanna. Jag kan inte hitta, Benny, nånstans där Länsstyrelsen kräver verksamhetsområden på nåt annat ställe … Jag kan ha missat nåt och då vill jag gärna att du visar det.”
Kommunstyrelsens ordförande replikerade direkt:
“Ja, den handlingen Stefan Kärvling pratar om det är ju den vi har pratat om till stor del hela den här debatten, det är Blåplanen. I och med att vi har lämnat in en Blåplan där det finns en plan för VA-utbyggnaden i där så är det inga förelägganden kring den här för då vet Länsstyrelsen om att vi bygger ut i den takt som är och vi måste rapportera in två gånger om året i vilket läge vi befinner oss i den utbyggnaden. Om vi är försenade på vissa områden så måste vi också förklara varför vi är försenade i det. Och så.”
Och Augustsson upprepade för säkerhets skull:
“Det är Blåplanen som är den handlingen och det är den också Länsstyrelsen går efter eftersom vi fick lämna in rapport två gånger om året i det.”
Jag har i efterhand sökt i kommunens Blåplan efter det som Augustsson påstår. Dessutom har jag begärt ut handlingar i ärendet som skulle kunna ge belägg för Augustssons påståenden. Jag hittar fortfarande inga andra förelägganden från Länsstyrelsen än det som gäller Gardesanna. Det är ett föreläggande från den 25 juni 2015 om att inrätta ett verksamhetsområde i en del av Gardesanna. (Det är en mindre del än det verksamhetsområde som kommunen senare, förra året, beslutade om. Dessutom gällde föreläggandet bara spillvatten, avlopp, och inte dricksvattnet.) I detta föreläggande pratas det i och för sig om en rapportering till Länsstyrelsen två gånger om året. Men som sagt, det gällde uttryckligen endast Gardesanna.
I Blåplanen nämns för övrigt också en ”anmodan” från Länsstyrelsen att bygga ut VA i sommarstugeområdet i Nordkroken.
Del 2 av Blåplanen, som handlar specifikt om vatten och avlopp, inleds istället med:
“För arbetet med VA-delen av Blåplanen har de riktlinjer som tagits fram av länsstyrelsen i Stockholms län varit vägledande.”
I del 1 av Blåplanen står det och jag citerar med anledning av Augustssons uttalanden:
“Genom bland annat ett föreläggande från länsstyrelsen identifierade Vänersborgs kommun ett behov av långsiktig VA-planering.”
Det föreläggande som åsyftas är föreläggandet om Gardesanna. Det fick alltså, enligt författarna till Blåplanen, kommunen att göra en bättre planering. Och i denna planering samverkar kommunen med regelbundna möten och gemensamma projekt med andra parter – men Länsstyrelsen nämns inte…
Med andra ord, jag väntar fortfarande på att Benny Augustsson (S) ska skicka någon typ av belägg för sina påståenden under sammanträdet.
Om jag ändå ska försöka tolka Augustsson så snällt jag kan… Det skulle möjligtvis kunna vara så att kommunen, och Augustsson själv som vid tillfället var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, blev rädd för att Länsstyrelsen i framtiden skulle komma med kritik och förelägganden på andra områden i kommunen än bara i Gardesanna. Därför ville kommunen undvika framtida förelägganden genom att helt självpåtaget ligga före i VA-planeringen. Och att ligga före i planeringen är naturligtvis bra, även för kommunens egen skull. Men det står alltså inget i varken Blåplanen eller i Länsstyrelsens föreläggande kring Gardesanna som antyder att Länsstyrelsen krävde fler verksamhetsområden. Men, som sagt, det kanske var så här som Augustsson tänkte.
Augustsson avslutade sitt inlägg med att lite bittert konstatera:
“Jag förstår ju också vart det här lutar … Jag yrkar bifall fortfarande till kommunstyrelsens förslag men om det då blir en återremiss så kommer vi också att ha ett yrkande i den återremissen. Jag flaggar för det.”
Hur Augustsson nu skulle kunna ha ett yrkande i en återremiss när han samtidigt yrkade på att inrätta ett verksamhetsområde…
Det återkommer jag till i en kommande blogg. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)”.)
===
Bloggserien består av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”.
Efter att Dan Åberg (M), Stefan Kärvling (V) och Ola Wesley (SD) hade yrkat på att ärendet om att inrätta ett verksamhetsområde på Vänersnäs skulle återremitteras hade turen kommit till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han ville inrätta verksamhetsområdena på Vänersnäs redan samma kväll. Oavsett om de berörda fastighetsägarna ville eller inte.
Augustsson ville påskina att det fanns många på Vänersnäs som välkomnade inrättandet av verksamhetsområdena. Hur han visste det, det vet jag inte. Det hade ju inte förts någon dialog med de berörda. Och det medgav Augustsson. Men det hade i varje fall kommit något mail, sa Augustsson, där personen ifråga ville ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Om det var fler än alla de mail som motståndarna till tvångsanslutning skickade berättade han inte…
Benny Augustsson (S) menade att det var pandemin som omöjliggjorde fysiska möten enligt Blåplanen, och det var olyckligt. Och det var också på grund av pandemin som kommunen nöjde sig med att skicka ut ett brev till de berörda fastighetsägarna. Detta var dock ett helt ok förfarande tyckte Augustsson, det var en dialog:
“Det finns telefonnummer, det finns mailadresser så att det har funnits full möjlighet att komma tillbak med frågor och så kring det här.”
Benny Augustsson (S) tog också upp Blåplanen och vad han menade var Länsstyrelsens inblandning i VA-frågan. Det var Länsstyrelsen som hade krävt en Blåplan och en VA-plan för framtida utbyggnad.
“Och sen får jag mycket till mig att det bara är Gardesanna som liksom har åläggande i det men det är ju tack vare att vi varje år två gånger om året redovisar in till, vad heter det, Länsstyrelsen om hur vi ligger till med vår utbyggnad kring VA och därför vet dom i vilken takt vi bygger ut och därför får vi heller inga förelägganden på de andra områdena.”
Det här återkom bland annat jag till senare i debatten. Det var nämligen inte riktigt sant det Augustsson uppgav…
I TTELA:s referat av debatten i fullmäktige nämndes inte Lena Eckerbom Wendel (M). (Se TTELA “Nytt beslut om VA tas senare”.) Det var orättvist, Eckerbom Wendel var mycket aktiv. Det var dessutom hon som höll i pennan i utarbetandet av en reviderad motivering till återremissen. (Ett arbete som faktiskt pågick under hela debatten, och som stundtals gjorde det lite svårt att koncentrera sig på vad alla talare sa… Utkasten och formuleringarna skickades fram och tillbaka.)
Eckerbom Wendel (M) inledde sitt anförande:
“Beslutsunderlaget är inte riktigt tillräckligt för att vi ska kunna fatta beslut och känna oss helt trygga i om vi uppfyller de olika paragraferna i lagen om allmänna vattentjänster, dels det, och dels i hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut här. Så jag yrkar på en återremiss här.”
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är en central lag i sammanhanget. I den allra första paragrafen i LAV står det:
“Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”
Flera talare kom under debatten tillbaka till LAV.
Lena Eckerbom Wendel (M) hade börjat skissa på en formulering till återremissen, men den var inte klar. Hon läste vad som stod på “fusklappen” just nu, som hon uttryckte det:
“…bedömningarna om vad det är som är större sammanhang och hur uppfylls 6 § i lagen om allmänna vattentjänster. Tidplanen för genomförandet. Ekonomiska förutsättningar inklusive hur många är det som ingår i området som inte behöver ansluta sig och hur många anläggningar som finns där som är godkända idag som kommunen därför kan behöva lösa in och om det är lämpligt med en detaljplan för området och vilka synpunkter som man har inhämtat i dialogen med berörda fastighetsägare. Jag förväntar mig att det finns en sån dialog gjord…”
Jag tror att man kan säga att själva stommen till motiveringen var klar.
James Bucci (V), som tillsammans med Kärvling yrkat återremiss redan i kommunstyrelsen och dessutom formulerat en ny återremiss till fullmäktiges sammanträde, tog till orda:
“…det saknas dokumentation av befintliga anläggningar och hade man valt att göra det arbetet så hade det framkommit att så gott som alla anläggningar inom berört område har besiktigats för ca 10 år sen och dom som har behövt bättras för att komma upp till den här godtagbara standarden som behövs, dom har fått göra dom årgärderna … Det finns så gott som ingen fastighet inom dom berörda verksamhetsområdesförslagen idag som är i behov av att bättra på eller bli påkopplad på kommunalt vatten och avlopp pga att dom har godtagbara anläggningar i dagsläget.”
Det var en viktig aspekt i frågan som Bucci lyfte.
“Sedan upplever jag också att det har varit ett trixande med fastigheter som man har tagit med i området. Man har lagt till fastigheter som inte fanns med i de inringade större sammanhangen … i Blåplanen 2015. Det har tillkommit fastigheter som har legat utanför och så har det också fallit bort fastigheter som legat inom det som varit upptaget i Blåplanen. Så jag vet inte riktigt vad förvaltningen har jobbat med, hur man har valt att jobba för att få fram det här begreppet större sammanhang. När man lägger till fastigheter som ligger fler hundra meter utanför egentligt inringat område i Blåplanen och tar bort fastigheter blir för dyra att jobba med…”
Sedan var de 3 minuterna slut och ordförande Levin (C) avbröt Bucci. Inte heller Bucci hann riktigt med att avsluta sin tankegång…
Vänsterpartisten Bucci följdes av vänsterpartisten Kärvling.
Jag var tvungen att kommentera Benny Augustssons (S) påstående att kommunens brev till vänersnäsarna var en form av dialog. För så var det inte. I utskicket från kommunen meddelades att fastigheten ifråga skulle ingå i ett verksamhetsområde. Och passade det inte så var det bara att överklaga beslutet. Punkt, slut.
Det stod inget om att fastighetsägarna kunde “höra av sig om de hade några frågor eller synpunkter”… Det fanns inga planerade möten eller samråd. (Inte heller några digitala distansmöten.) Det var inte så här som kommunen ville att förhållandet mellan politiker/tjänstemän och kommunens invånare skulle se ut. I alla dokument, inriktningsmål, förväntade resultat och allt vad det hette pratades det vitt och brett om att invånarna skulle ha inflytande.
Jag tog också upp tråden från Bucci om miljöaspekten. Det var viktigt tyckte jag att detta blev helt klart för alla intresserade. De enskilda avloppen skulle självklart uppfylla gällande miljö- och hälsokrav. Det var dock viktigt att notera att lagarna inte föreskrev att de enskilda anläggningarna måste vara bättre än t ex den kommunala avloppsreningen. I Miljöbalken 9 kap 7 § står det:
“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”
VA-anläggningarna i de tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs fungerade efter 10 år fortfarande som de skulle. Och de kunde fortsätta att göra så i ytterligare kanske 20 år. Inga av anläggningarna i de aktuella områdena var utdömda. Kvällens fråga var alltså ingen miljöfråga.
Sedan återkom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Fortsättning följer – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.
===
Bloggserien består av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)
I England finns det ett uttryck som beskriver när en ledamot för parlamentet bakom ljuset:
”misleading the house”
Jag tror att vi var med om just detta i fullmäktiges långa debatt om verksamhetsområden på Vänersnäs. Vem eller vilka jag tänker på överlåter jag åt läsarna att avgöra.
Vänersborgs kommunfullmäktige diskuterade alltså VA-frågan på Vänersnäs. Skulle det inrättas två verksamhetsområden? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att frågeställningen handlade om kommunen skulle tvinga fastighetsägarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet fast de varken ville eller behövde kommunalt vatten och avlopp.
Till saken hör naturligtvis att en anslutning skulle medföra 
betydande kostnader för varje fastighetsägare. Det kostar omkring 200.000 kr i anslutningsavgift (ledningar, sprängningar mm på den egna tomten ej inräknade) och sedan ca 6.000-7.000 kr per år. Det kan faktiskt innebära att kostnaderna för anslutningen överstiger fastighetens värde. En del fastighetsägare har helt enkelt inte råd med sådana här kostnader. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i några fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.
Jag har beskrivit de flesta, om inte alla, aspekter av ärendet i tidigare bloggar. (Se ”VA på Vänersnäs (1/2)”, ”VA på Vänersnäs (2/2)”, ”KS: Ja till VA Vänersnäs”, ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs” och ”KF: ÅTERREMISS!”.) I den här bloggserien tänkte jag ”bara” återge och kommentera vad som sades på kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 12 maj. (Det går att kontrollera mina citat och tolkningar genom att titta på debatten i efterhand – se kommunens webb-TV.) Det framfördes mycket fakta i debatten, på så sätt blir det en del “repetition”. Orsaken till det utförliga referatet är att VA-frågan i högsta grad fortsätter att vara 
levande och aktuell. Inte bara för de berörda i Vänersnäs. Frågan har tidigare varit uppe på bordet i Dalsland och kommer så att bli igen. VA-problematiken är definitivt intressant för invånare i hela kommunen, i varje fall om man bor på landsbygden.
Det är naturligtvis också intressant hur kommunens olika partier och politiker ställer sig i VA-frågan. Vilka är för tvångsanslutning och vilka inte? Det är ju faktiskt val nästa år. Och man ska inte luras av att ett enigt kommunfullmäktige röstade på en återremiss i ärendet. De styrande partierna “omvändes nämligen under galgen”… S+C+MP insåg att de skulle förlora i en votering och ändrade, inte sin grundläggande uppfattning, utan sitt yrkande – för att undkomma ett pinsamt nederlag…
I debatten nämndes ofta kommunens så kallade Blåplan. Redan den första talaren i ärendet tog faktiskt upp och citerade denna vid flera tillfällen.
Blåplanen är en plan som kommunen har antagit för drygt 5 år sedan och som syftar till att (citerat från Blåplanen):
“synliggöra vilka konsekvenser mark- och vattenanvändning kan få för våra vattenförekomster. Syftet är också att ge ett helhetsperspektiv när det gäller grund- och ytvattenförekomster.”
Blåplanen ska utgöra:
“ett underlag för kommunens översiktsplan, ett planerings- och beslutsunderlag för byggnation, vatten- och avloppsanläggningar, miljö- och hälsorelaterade insatser samt ett kunskapsunderlag utifrån vattendirektivet.”
Blåplanen är så att säga ett underlag för planering och “riktiga” beslut. Det som står i Blåplanen är således inga “juridiska måsten”, utan varje införande av ett verksamhetsområde måste t ex beslutas av kommunfullmäktige trots skrivningarna i planen.
Dan Åberg (M) inledde debatten.
Det Åberg sa fick nog de styrande partierna att inse att kvällen inte skulle utveckla sig riktigt som de hade tänkt och planerat. Moderaterna hade ju i kommunstyrelsen röstat med de styrande partierna (S+C+MP) för att införa verksamhetsområden. Och nu visade det sig att M, liksom troligen då också allianspartierna L+KD, hade ändrat uppfattning. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förstod naturligtvis direkt vad detta innebar.
Dan Åberg började med att citera Blåplanen:
”För att arbetet med VA-strategiska frågor ska fungera krävs god kommunikation mellan olika delar av den kommunala organisationen och med enskilda.”
Och konstaterade:
”Det har inte fungerat full ut med det här.”
I Blåplanen, som det ofta hänvisades till också i ärendets handläggning i kommunstyrelsen, stod det också, vilket Åberg påpekade:
”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”
Det framgår inte i några handlingar överhuvudtaget, sa Dan Åberg, om fastighetsägarna hade haft möjlighet att diskutera införandet av en detaljplan. Det var tydligen ytterligare en sak som kommunen hade glömt… Men det fanns mer.
I Blåplanen står det också:
”Vid antagande av Blåplanens vatten- och avloppsdel kommer berörda fastighetsägare att informeras av Vänersborgs kommun genom dialogmöten, där de boende ges möjlighet att lämna synpunkter.”
Dan Åberg (M) konstaterade att kommunen hade missat att kommunicera med de berörda på Vänersnäs, trots att det i Blåplanen (och andra dokument) fanns flera avsnitt som betonade vikten och nödvändigheten av dialog. Åberg hann med att ta upp ytterligare en aspekt av frågan innan han blev avbruten av ordförande Annalena Levin (C). Talartiden på 3 minuter tog nämligen slut.
En talartid på maximalt 3 minuter är för övrigt en alldeles för kort tid. Det kan vara svårt att avsluta tankegångar på denna begränsade tid.
Åberg tog upp begreppet “samlad bebyggelse”. Det var för övrigt något som Vänsterpartiet hade med i sitt yrkande redan i kommunstyrelsen. Begreppet “samlad” eller “sammanhållen bebyggelse” finns med i Plan- och bygglagen (PBL), som Åberg hänvisade till i sitt anförande:
“bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”
Åberg menade att den gängse definitionen syftar på en bebyggelse på 10 till 20 hus, men att Vänersborgs kommun gör en egen tolkning.
Efter Dan Åberg var det min tur.
Jag började med att definiera “kvällens problem” – fullmäktige var i färd med att fatta ett beslut om att enskilda människor skulle tvingas betala stora summor pengar för något som de inte ville ha och inte behövde. Och det utan att ens ha frågat de berörda vad de tycker eller ens ge dom en chans att föra en dialog med kommunen.
Sedan yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras och läste helt enkelt upp James Buccis och min motivering till detta yrkande. Det skilde sig en del från det yrkande vi lade i kommunstyrelsen. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs”.) Jag återger inte hela yrkandet eftersom det senare under sammanträdet kom att ersättas av ett annat. (Även om det mesta återfanns i den slutliga versionen.)
Motiveringen till yrkandet om återremiss innehöll fyra punkter.
En punkt handlade om “samlad bebyggelse/större sammanhang” och att kommunen skulle visa att alla fastigheter i de föreslagna verksamhetsområdena ingick i begreppet. En annan punkt tog upp kommunikationen med de berörda och en tredje att kommunen enligt Blåplanen skulle efterfråga intresset för en detaljplan innan verksamhetsområdet eventuellt inrättades.
Dessa punkter hade Dan Åberg nämnt i sitt anförande. Den 4:e punkten i vår motivering till återremissen var att det skulle:
“upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”
Sedan gjorde Ola Wesley (SD) sitt enda inlägg under debatten:
“Kommunen har ju skött detta under all kritik när dom inte ens har diskuterat, dom har inte ens varit ute på plats och sett hur det ser ut”
Och först som 4:e person på talarlistan kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). De andra tre talarna hade alla yrkat på att ärendet skulle återremitteras. Det gjorde inte Augustsson…
Det skriver jag om imorgon – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.
===
Bloggserien kommer att bestå av följande bloggar:
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)” – 25 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)” – 26 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)” – 27 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)” – 29 maj 2021
- “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)” – 30 maj 2021
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer