Arkiv
Rapport från KS (9/10)
Det blev som beräknat ett kortare sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår onsdag. Sammanträdet avslutades redan kl 14.12. Orsaken var att det inte fanns lika många informationspunkter som vanligt.
Tjänstepersoner från olika förvaltningar informerade om “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP)
Brålanda/Avtal Brålanda station”, “Avtal vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”, “Delårsrapporten” och “Översyn av bolagsordning och ägardirektiv för Vattenpalatset Vänerparken AB”. Det var en genomgång av ärenden som KS senare på dagen skulle fatta beslut om. Meningen med föredragningarna var som vanligt att ledamöterna skulle få mer “kött på benen” och också få tillfälle att ställa frågor kring underlagen. Så blev det och informationen var som den oftast brukar vara – lärorik och givande.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt redogjorde tämligen utförligt om de gröna “plopparna”, dvs att måluppfyllelsen av kommunens fem inriktningsmål uppfylldes. Kommundirektören lade särskild tyngd kring de två första målen, “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” och “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”.
Tegenfeldt betonade särskilt att arbetslöshetssiffrorna för Vänersborgs kommun har hållit sig på en “bra” nivå, de har till och med minskat, och är bättre än grannkommunerna. Behörigheten till yrkesprogrammen på gymnasiet har ökat och ligger över riksgenomsnittet. (Se “Sammanträde med BUN imorgon”.) Madelaine Karlsson (S), som sitter i Kunskapsförbundets presidium, påpekade att man i framtiden kanske skulle använda måttet “behörighet till gymnasiet” istället med tanke på att gymnasieskolan i fortsättningen ska öka utbildningsplatserna på yrkesprogrammen. Det handlar om den så kallade
dimensioneringsreformen, dvs de ändringar i Skollagen som (se Skolverket “Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning”):
“ställer krav på huvudmän att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning i gymnasieskolan och komvux.”
Friskolorna behöver inte följa uppmaningen i dimensioneringsreformen , utan kan fortsätta erbjuda program där förutsättningar för vinster bedöms vara störst. Men det är en annan fråga…
I budgeten för nästa år har ett riktat uppdrag getts om att utarbeta ett landsbygdsprogram. Nu planeras det, enligt kommundirektörens skriftliga information, för projektanställningar för att utarbeta detta. Det känns lite bittert att kommunfullmäktige med de styrande partierna i täten först avslår en motion från Vänsterpartiet i detta ämne och sedan “knycker” stora delar av idén… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Kommundirektör Tegenfeldt informerade även om resultaten av den undersökning (enkät) som genomfördes kring utbildningen av förhållningssätt mellan politik och förvaltningsorganisation. Det har jag skrivit om mycket om… (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.)
Kommundirektören hade naturligtvis uppmärksammat de skillnader i svar som hade getts av politiker respektive tjänstepersoner kring vissa frågeställningar, och som jag skulle vilja beteckna som en förtroendekris. Tegenfeldt föreslog att enkäten/undersökningen skulle genomföras i varje nämnd. Det tyckte kommunstyrelsen var helt ok. Jag hoppas bara att de nya “undersökningarna” inte skymmer de svar som ledamöterna i KS har lämnat…
De tre kommunalråden fick några frågor kring sina skriftliga informationer som hade lämnats innan sammanträdet.
All information var klar kl 11.20 och då bröts sammanträdet för partiöverläggningar, och lunch. Sammanträdet återupptogs kl 12.30 med den så kallade “beslutsomgången”. Jag har skrivit om flera av ärendena i tisdagens blogginlägg inför sammanträdet – “Historiska beslut i KS”.
De flesta ärenden klubbades igenom ganska snabbt men det blev “stopp” på några punkter. Redan på ärendena 5 och 6 kom de första stoppen. Det handlade om två delegeringsordningar. Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter och frågor. Kommunjuristen kallades in för att förklara, och till slut blev alla överens. Även M.
Ärendet om “Regler för klimatväxling” gav som förväntat upphov till diskussion. De borgerliga ledamöterna i KSAU hade beslutat att rekommendera KS att avslå förslaget. (Se “Historiska beslut i KS”.) Anna-Karin Sandberg (MP) yrkade för de styrande partiernas räkning på att KS skulle bifalla förslaget från förvaltningen.
Efter flera inlägg förklarade till slut Henrik Harlitz (M) orsaken till moderaternas ställningstagande. Han menade att förslaget skulle försvåra arbetet för den kommunala organisationen, t ex deltagandet i SERN. Det var även direkt kontraproduktivt för delar av koncernen, t ex flygplatsen som Vänersborgs kommun satsar mycket pengar i. Harlitz, liksom också Göran Svensson (MBP), tyckte vidare att det var oklart vad “klimatpotten” skulle användas till.
Det blev votering där de styrande vann med 8-7. Vänsterpartiet röstade med de styrande. Vänersborgs klimatlöfte (en satsning inom kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland) är politiskt beslutad och kommunen har därmed ansvar för att de antagna klimatlöftena genomförs. Ett av klimatlöftena är ”Vi klimatväxlar tjänsteresor”. Avsatta medel för klimatbelastningen (“klimatpotten”) ska användas:
“för att kunna stimulera önskvärda klimatinvesteringar och/eller driftåtgärder internt i organisationen.”
Vänsterpartiet yrkade på att “Antagande av riktlinjer för hantering av synpunkter” skulle remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan kommunstyrelsen fattade beslut. De flesta ledamöter som yttrade sig höll med om synpunkterna men ändå inte. 
Demokrati- och jämställdhetsberedningen var en beredning under kommunfullmäktige och inte kommunstyrelsen – så därför kunde inte ärendet remitteras. Det var dock inget som hindrade, menade bland annat ordförande Augustsson (S), att Demokrati- och jämställdhetsberedningen tog upp frågan på egen hand, beredningen hade ju initiativrätt. När även beredningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) höll med ordförande Augustsson så drog Vänsterpartiet tillbaka sitt yrkande om “återremiss”.
Ett enigt KS ansåg att kommunfullmäktige ska anta “Fördjupad översiktsplan Brålanda” och godkänna “Med- och samfinansieringsavtal, framtagande av järnvägsplan och systemhandling, Brålanda station” på nästa sammanträde. Det blev ingen diskussion, endast berömmande ord och några synpunkter. Madelaine Karlsson (S) underströk vilken fördel det skulle bli för Brålanda med en GC-tunnel under järnvägen vid stationsområdet. Det är bara att hålla med, även om kommunalråden Augustsson (S) och Harlitz (M) gärna ville undersöka kostnaderna först…
Det kan väl nämnas att förutom de 9,8 milj kr som detta beslut innebar och de uppskattade framtida kostnaderna för kommunen på ca 75 milj kr (prisnivå 2023–01) för själva tågstationen beräknas kostnaderna för parkering, vägar, busshållplats mm uppgå till ca 20 milj kr. Vi får se om alla partier tycker att Brålanda är värd dessa satsningar. (Just nu är det dock bara de 9,8 milj kr det handlar om.)
Kommunfullmäktige kommer att fatta två historiska Brålandabeslut onsdagen den 23 oktober.
Kommunstyrelsen fattade enhälliga beslut om Vattenpalatset och om att utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. KS-ledamöterna var entusiastiska till medborgarförslaget om att sätta upp skyltar med positiva meddelanden i kommunen.
Det blev emellertid ingen enighet om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion om trygghetsboenden, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Eller ja, på sätt och vis blev det enighet. Det var bara V och MBP som ville bifalla motionen… Alla andra avslog den. Jag vet dock inte riktigt hur Sverigedemokraterna ställde sig. De var positiva till biståndsbedömda trygghetsboenden sa Anders Strand, men ville inte rösta för det. Det är alltså möjligt att SD avstod från att rösta.
Anledningen till avslaget var tydligen ordet “biståndsbedömd”… Så sa i varje fall Lena Eckerbom Wendel (M). Ingen förklarade mer än så. Vilket åtminstone socialdemokrater och kristdemokrater borde ha gjort, eftersom, som Göran Svensson påpekade – förslaget från början kom från socialminister Lena Hallengren (S) och senare stötts av Ebba Busch (KD). Socialtjänstlagen ger alltså kommunerna möjligheten att införa boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. (Socialtjänstlagen 5 kap 5 § 3 st.)
Diskussionen kommer med all säkerhet att fortsätta i kommunfullmäktige.
Historiska beslut i KS
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. I KS sitter samtliga gruppledare för partierna och framför det som partimedlemmarna har tyckt på interna möten. Tror jag i varje fall. Det som anförs i KS av partierna blir i 99 fall av 100 också utgångspunkt för de ställningstaganden som partierna gör i kommunfullmäktige. Med andra ord är kommunstyrelsens sammanträden viktiga.
Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:
Många ärenden har vuxit fram steg för steg. De har behandlats och begrundats i olika nämnder – och det är inte alltid lätt att greppa alla ärenden utan att känna till vad som varit tidigare. Det är 26 ärenden och 644 sidor att studera.
Det är emellertid inte särskilt många ärenden som är politiskt kontroversiella denna gång. Jag ser bara ett ärende där den borgerliga oppositionen hade en annorlunda uppfattning i kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) än de styrande partierna. (Vänsterpartiet hade haft fler oenigheter om partiet hade haft någon ordinarie ledamot…) Alla ärenden som ska tas upp i kommunstyrelsen (KS) behandlas nämligen i KSAU först. Det är 5 ledamöter i KSAU och representanterna för M (2 st) och SD (1 st) avslog ett förslag från förvaltningen, som de 2 ledamöterna från de styrande partierna, S+C, biföll. Det gällde ärende 8, “Regler för klimatväxling”.
Klimatväxling
Klimatväxling innebär att en intern kostnad läggs på resor med växthusgasutsläpp som sedan samlas på ett konto som kan användas för miljö- och klimatåtgärder. Den här åtgärden ingår i de klimatlöften som kommunfullmäktige har antagit för 2024-2026. Och så föreslog förvaltningen följande avgift för klimatväxling:
- “Resor med privat bil i tjänsten med fossila drivmedel, (20%) på milersättningen.”
- “Alla tjänsteresor med flyg, (20 %) på biljettpriset.”
Det framgår inte varför M+SD avslog förslaget. Kanske är det för att förvaltningen i underlaget kom med en liten brasklapp:
“En konsekvens som uppmärksammats under beredning av ärendet är att införande av klimatväxling i kommunen kommer medföra en kostnadsförändring som i detta fall kan påverka möjligheten att delta i vissa internationella satsningar på grund av att den ekonomiska förutsättningen förändras.”
Vi får se imorgon hur Henrik Harlitz (M) och Anders Strand (SD) motiverar avslaget. Jag tror att det får vara en mycket bra motivering. I KS har M+L+SD 6 röster mot de styrandes, S+C+KD+MP, 7 röster. Medborgarpartiet respektive Vänsterpartiet har vardera en röst. V och MBP avgör alltså omröstningen, och det blir också avgörande för det kommande beslutet i kommunfullmäktige.
Brålanda
Två ärenden rör Brålanda. Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är ärendena 12 och 13 – “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Båda ärendena ska slutligt beslutas av fullmäktige den 23 oktober.)
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser i mina ögon mycket bra ut. Det finns nog inget som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom skulle leden skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns med i planen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till ett tågstopp.”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan dess, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) Imorgon onsdag ska KS föreslå fullmäktige att avsätta 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024. Det är kommunens andel av kostnaderna – i det här läget… När det är dags att bygga stationen uppgår den uppskattade totalkostnaden till 108,6 miljoner kronor, i 2023 års prisnivå. Kommunen ska stå för 70% av dessa kostnader.
En stor oro är emellertid att hela projektet blir försenat. Trafikverket måste bli klar med järnvägsplan och systemhandling innan projektet kan fortsätta. TTELA skriver (se TTELA “Ny beräknad avgångstid: oklar”):
“Den preliminära bedömningen är att de (=Trafikverket; min anm) kommer bli färdiga först 2027. Det skulle minska sannolikheten för att man blir klar till 2028.”
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport är intressant. Det innehåller dock som vanligt en målavstämning som, måste jag erkänna, ofta är mindre intressant. Jag är tveksam till mål- och resultatstyrningen rent generellt. Jag vet inte vad alla dessa gröna, gula och röda ploppar egentligen säger om verksamheterna i kommunens olika förvaltningar. Prognosen är för övrigt att kommunen även i år får fem gröna ploppar, dvs uppnår alla inriktningsmål:
- “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”
- “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv”
De gröna plopparna glädjer nog alla vänersborgare… Men mer intressant är antagligen att kommunens prognostiserade resultat för i år uppgår till 24 milj kr. I budgetbeslutet i juni 2023 var det tänkt att resultatet skulle bli 1 milj kr. År 2024 var nämligen året då lågkonjunkturen skulle vara som allra “lägst”. Men det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än planerat. Resultatet har faktiskt alltid en tendens att bli större än beräknat i Vänersborgs kommun. Och, det innebär faktiskt att förskola och skola skulle kunna ha tilldelats ytterligare 23 milj kr. Så tänker dock bara en vänsterpartist…
Vattenpalatset
Bolagsordningen och ägardirektiven för Vattenpalatset Vänerparken AB ska uppdateras. Det ser jag inga konstigheter med. Det uppdaterade förslaget till uppdragsavtal, ärende 15, innehåller emellertid en nyhet.
Vattenpalatset har alltid fått ett förlusttäckningsbidrag. Det har betalats ut så att säga i efterhand när kommunen ser hur stora förlusterna har blivit. Konstruktionen har varit en morot/piska för Vattenpalatset att “effektivisera” och hålla tillbaka kostnaderna. Det har jag faktiskt hört kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säga vid något tillfälle. Nu är det en ändring på gång. Förslaget är att förlusttäckningsbidraget ska tas bort och ersättas av en årlig uppdragsersättning på drygt 11 milj kr (exakt 11.046.000 kr), exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Ersättningen ska även kopplas till konsumentprisindex…
Det här ska kommunstyrelsen själv besluta om imorgon. (Det finns ju som bekant ett flertal ärenden där kommunstyrelsen själv fattar besluten och där frågorna inte förs vidare till kommunfullmäktige.)
Kommunalägt energibolag
Anders Strand (SD) har skrivit en motion där han och Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen utreder möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Strand skriver:
“Genom ett energibolag kan vi själva hålla i taktpinnen för utbyggnaden och laddinfrastruktur och sälja elen vilket vi inte får göra inom ramen för ordinarie kommunal verksamhet. … Vi får en möjlighet att utveckla energilager, fjärrvärme och få en större rådighet över kostnader och möjligheter till utveckling av egen energiproduktion.”
Tjänstepersonerna liksom KSAU är positiva till motionen. Det innebär att beslutsförslaget i KS är att bifalla motionens yrkande. Det motiveras bland annat med:
“Regelverket kring energiförsäljning är komplicerat då det finns vissa undantag att förhålla sig till samt att det är olika regelverk för de olika energislagen. Utifrån påverkande beslutade prioriteringar i Strategin för ett fossilfritt 2030, Miljöstrategi 2030 och Strategi för laddinfrastruktur samt aktuell lagstiftning bedöms en utredning kunna tydliggöra behov och möjligheter.”
Trygghetsboende
Vänsterpartiets och Medborgarpartiets motion, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”, har inte samma tur som SD:s motion.
Motionärerna Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) yrkade följande:
- “kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder utreder hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg”
- “utredningen ska även innehålla vilka sociala, ekonomiska och hållbara värden införande av trygghetsboende skulle ha ur ett folkhälsoperspektiv, samt hur det skulle möta den demografiska utvecklingens behov i kommunen.”
I socialnämnden avslogs motionen av en majoritet och i KSAU var alla fem ledamöter eniga om avslag:
”Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg.”
Men samtidigt beslutade socialnämnden liksom KSAU att lägga till ytterligare en beslutspunkt utöver avslaget. Detta beslutsförslag finns också på kommunstyrelsens bord imorgon:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är inte helt lätt att se skillnaden mellan motionens yrkanden och det beslutsförslag som läggs fram i KS… Som jag ser det finns det ingen innehållsmässig skillnad. Den andra att-satsen i beslutsförslaget ingår i motionens yrkanden.
När motionen behandlades i socialnämnden reserverade sig Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) mot beslutet. De skrev bland annat:
”Vi vänder oss mot det märkliga beslutet att föreslå att avslå motionen (punkt 1) samtidigt som nämnden (punkt 2) föreslår att göra just det som är motionens intention. Det vill säga att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder (och självklart övriga relevanta aktörer såsom bostadsbolag) utreder hur trygghetsboende kan införas och utvecklas, där biståndsbedömt trygghetsboende då är en del av detta.”
Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att ladda ner motionen ”Att få leva tills man dör” här och Hildingssons och Svenssons reservation här.
Hantering av synpunkter
KS ska behandla fler ärenden. De flesta är av rutinkaraktär. Jag vill dock till sist nämna att KS lite överraskande ska anta “Riktlinjer för hantering av synpunkter”.
Det är lätt att hålla med om syftet:
“Synpunktshantering är ett av flera verktyg för att följa upp hur den enskilde upplever kommunens service och tjänster. Genom att systematisera kommunens hantering av synpunkter kan den enskildes upplevelser och erfarenheter skapa underlag som leder till bättre beslut rörande utveckling och effektivisering av kommunens verksamheter.”
Kommunen ska ta alla synpunkter på allvar. Så står det i riktlinjerna, men “interna frågor” och “inlagor i pågående ärenden i samband med myndighetsutövning” räknas inte som synpunkter. Jag vet inte vem som ska avgöra vad som är synpunkter och inte. Men det ska dock inte skymma det faktum att det är ett bra förslag att alla synpunkter, även anonyma, dokumenteras, sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas. Det liggande förslaget borde emellertid remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan beslut fattas. Sådana här frågor är nämligen en del av beredningens uppdrag och ansvarsområde.
Det är ingen utbildning för ledamöterna imorgon. Det innebär, tror jag, att sammanträdet inte blir så långt. Vi får se.
PS. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”Rapport från KS (9/10)”.
Kommunstyrelsens beslut
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde. Hela förmiddagen ägnades åt krisberedskap, kommunens uppgifter vid krig och Vänersborgs kris- 
och krigsorganisation. Med andra ord, att förbereda sig för krig.
Det var alltså ingen upplyftande halvdag, även om den antagligen var viktig. Men jag kan inte låta bli att tänka på att ett av argumenten för att Sverige skulle gå med i NATO var för att slippa krig. Nu är vi med i NATO och därför måste vi förbereda oss för krig… Tanken slår mig att Sveriges folk är lurat. Det är vi antagligen eftersom vi inte fick möjlighet att folkomrösta om NATO-inträdet.
Kommunen måste vidta en massa åtgärder för att kunna fungera om ett krig bryter ut. Det kan vara vem/vilka som ska fatta beslut, vilken
personal som måste arbeta kvar i kommunen, vilka verksamheter som inte behöver prioriteras, skyddsrum, livsmedelsförsörjning osv osv. Planerings- och förberedelsearbetet kommer att ta tid från den ordinarie verksamheten och framför allt ta ekonomiska resurser i anspråk. Hur tänker staten att dessa åtgärder ska finansieras? Är det tänkt att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka i kommunen ska betala, som vanligt?
Det är inte bara vänsterpartister som ifrågasätter och är kritiska till NATO-anslutningen. Det insåg jag när två personer från helt andra, i riksdagen NATO-vänliga, partier var lika kritiska…
Direkt efter lunch startade det “riktiga” sammanträdet. Det började med nästan två timmars information inklusive en hel del diskussion. Sedan var det beslutsomgång, fast första punkten i den var återigen information – kommundirektörens information.
Värt att nämna är att den senaste skatteprognosen för 2024 är ca 7 milj kr bättre jämfört med tidigare prognos. Det var en glädjande nyhet trots att pensionsprognosen försämras med ungefär samma belopp. Däremot följer de ökade skatteintäkterna med till nästa år medan pensionskostnaderna förväntas ligga kvar på samma nivå, dvs inte öka. Det innebär alltså 7 milj kr “extra” intäkter jämfört med den beslutade budgeten för 2025.
Efter den informationen var det dags för alla de ärenden som jag beskrev i mina två föregående inlägg. (Se “Höstens första KS” och “KS: Ärenden till KF”.)
Det blev några voteringar, men faktum är att de styrande partierna (S+C+KD+MP) fick igenom samtliga sina förslag. Vid två tillfällen var det på grund av Vänsterpartiets ”utslagsröst”. Besluten innebar att de förslag som fanns i underlagen till sammanträdet gick igenom – med ett undantag.
Det fanns tre ärenden som på olika sätt handlade om socialnämndens olika boenden. Det var nya boenden på Blåsut (serviceboende) och Holmängen (socialpsykiatrin) samt försäljning av en bostadsfastighet Vedboden 4 på Onsjö. Den sistnämnda fastigheten har tidigare varit en LSS-bostad i socialnämndens regi.
Det var en hel del diskussioner om inte fastigheten på Onsjö kunde ersätta något av de nya boendena och därigenom spara pengar. Det var många bud på vad som gällde men enligt uppgifter från säkra källor passade inte Onsjö till det.
Besluten blev att samhällsbyggnadsnämnden ska utföra lokalplanering för boendena på Blåsut och Holmängen. Samtidigt har Benny Augustsson (S), som kommunstyrelsens ordförande, gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utreda vilka boenden/verksamhetsfastigheter som lämpligen ska ägas av AB Vänersborgsbostäder och vilka som ska ägas av Samhällsbyggnadsnämnden. 
När det gäller Vedboden 4 så finns det alltså inget behov av denna fastighet. De styrande partierna genom 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) föreslog därför en försäljning. Det var ett nytt och annorlunda förslag. (Det är det undantag jag skrev om ovan.) Samtliga oppositionspartier meddelade att de var emot en försäljning, utom ett. Vänsterpartiet var positivt till en försäljning. Det innebar att en votering var onödig.
I ärendet innan meddelade nämligen inte Vänsterpartiet sin uppfattning – och då blev det votering. Och resultatet blev 8-7 till de styrande partiernas favör, med Vänsterpartiets röst. Det gällde renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset.
Beslutet blev:
“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”
De andra partierna stödde moderaternas förslag om att stryka genomförandedelen i beslutsförslaget. De ville att renovering och verksamhetsanpassning projekterades och att genomförandet sedan skulle komma tillbaka till KS för ett nytt beslut. Det var för att ha kontroll på kostnaderna menade de. Det var svårt att förstå orsaken till det. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 80 milj kr i investerings- och exploateringsplanen 2025-2027 för genomförande av projektet. Beslutet var alltså redan fattat.
Kultur- och fritidsförvaltningen informerade i ärendet och förmedlade tankar och visade några bilder på hur B-delen kan utformas. Det ser mycket intressant ut…
Bo Carlsson (C) begärde en “okynnesvotering” i ärendet:
“Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”
Moderaterna ville inte utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr till trafiksäkra stålstolpar. Det var de ensamma om, voteringen slutade 13-2.
Det blev inga som helst diskussioner kring “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark”. Även “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker” togs enhälligt av KS. På den sistnämnda punkten beskrev undertecknad de synpunkter som Pontus Gläntegård (V) framförde
i sin reservation i byggnadsnämnden. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hänvisade till Gläntegårds reservation. Synpunkterna tycktes komma som en överraskning för några av ledamöterna. De kanske inte läser vänsterpartistiska reservationer – eller blogginlägg… (Se “KS: Ärenden till KF” eller ”Översvämning!?”.)
Det blev ett långt sammanträde, men det präglades av en ganska stor enighet får man väl ändå säga. Det var mest Moderaterna som hade annorlunda och kritiska synpunkter i några ärenden.
Ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet ca kl 16.45.
Det kommer nog att bli ett tämligen enigt kommunfullmäktige om två veckor när flera av gårdagens KS-ärenden ska beslutas.
KS: Ärenden till KF
Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen.
I söndags beskrev jag de ärenden som avgörs av KS självt. (Se “Höstens första KS”.) I detta blogginlägg ska jag beskriva ärenden som KS ska skicka vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF) om två veckor.
Tre medborgarförslag ska till KF. KS anser, enligt beslutsförslaget, att det inte ska bli någon översyn av stadgarna för gymnasieelevers resor/skolskjuts. Lag (1991:1110), 2 §, anger att elever som har längre resväg än 6 kilometer ska beviljas ersättning för sin skolresa. Detta följer Kunskapsförbundet Väst – oavsett andra omständigheter i elevernas skolvägar som t ex farliga korsningar.
Det blir inte heller någon hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön. Det saknas resurser anser samhällsbyggnadsnämnden, som även reagerar på att förslagsställaren benämner området för “igenvuxen gräsplätt” när det är en “finklippt gräsmatta”. Kultur- och fritidsnämnden är mer positiv till medborgarförslaget. Förslaget har trots det föreslagna avslaget lett till att:
“de två nämndernas förvaltningar har inlett samtal om hur behovet av anordningar för spontanidrott bäst ska kunna tillgodoses.”
Det tredje medborgarförslaget vill att det återigen ska bli en tåghållplats i Väne Ryr. Jag tror att samtliga partier i kommunen står bakom ett sådant förslag. Väne Ryr är också markerat som ett framtida stationssamhälle i översiktsplanen. Det är emellertid inte Vänersborgs kommun som ensam bestämmer om tågstationer. I första hand är det Västra Götalandsregionen som avgör var tågstationer ska finnas. Och eftersom själva järnvägsanläggningen ägs av Trafikverket så ska det också ha ett ord med i laget.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 3 milj kr till att montera ner kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Det handlar om 110 gamla trästolpar i dåligt skick längs vägar i t ex Kristinelund, Väne Ryr, Lilleskog, Västra Tunhem, Floget och Vänersnäs (flera vägsträckor). Samtidigt avsätts ytterligare 3 milj kr till 42 trafiksäkra stålstolpar. De ska sättas upp intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.
Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar.
Moderaterna är av någon anledning negativ till de 3 milj kr till de nya stålstolparna. Ärendet avgörs alltså slutligen av KF.
Under klang och jubel tillförde regeringen 500 miljoner kronor till skolväsendet i vårändringsbudgeten för 2024. Det var en fantastisk satsning på skolan tyckte Tidöpartierna i allmänhet och Liberalerna i synnerhet. (Se “Vi prioriterar skolan”.)
Vänersborgs del av pengarna är knappt 1,4 milj kr (1.368.000 kr) till barn- och utbildningsnämnden och 552.000 kr till Kunskapsförbundet Väst under 2024. Då går 12% av BUN:s pengar och 30% av KFV:s till vinstdrivande friskolor. Pengarna ska användas för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen… (”Det bidde en tumme…”.)
Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för hållbar hushållning med jordbruksmark. Imorgon bereder KS frågan. Utgångspunkten är 3 kap. 4 § i miljöbalken:
“Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”
Jordbruksmarken är alltså skyddad och får bara tas i anspråk när vissa krav uppfylls. I riktlinjerna diskuteras vad som är väsentliga samhällsintressen. Det kan vara t ex:
“bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.”
Det innebär att det i Vänersborgs kommun har byggts, byggs och ska byggas på bland annat Holmängen, Skaven/Öxnered och Källeberg i Brålanda.
Strategisk landsbygdsutveckling kan vara ett väsentligt samhällsintresse t ex för att bibehålla befolkningsunderlag på landsbygden. Jag tänker på planerna i Sikhall.
Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att ge tydligare stöd i dessa prövningar kring jordbruksmark och väsentliga samhällsintressen, prövningar som i regel måste göras i varje enskilt ärende.
Kommunfullmäktige ska även anta riktlinjer för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.
Sedan 2014 finns det ett översvämningsprogram i Vänersborgs kommun. Det blev emellertid inaktuellt när Länsstyrelsen reviderade nivåerna för översvämningsrisker 2017. De nya nivåerna låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram. Nu är det dags att uppdatera kommunens riktlinjer.
I underlaget konstateras att kommunen under flera år har haft dialog med Länsstyrelsen, SMHI, Vattenfall, Vänerrådet och kommunerna runt Vänern kring de nya nivåerna. En anledning är att det finns saker som är oklara:
“En anledning till oklarhet är att det finns flera tröskelnivåer som ligger under den nivå som länsstyrelsen anger som högsta beräknade för Vänersborgs kommun. De modeller som funnits tillgängliga när SMHI gjort sina prognoser är inte helt anpassade för den komplexitet som Vänerns vattensystem utgör.”
Det framgår inte riktigt vilka “tröskelnivåer” som förvaltningen tänker på. Jag gissar dock på att det bland annat är det som påpekades av min partikollega Pontus Gläntegård (V), i en reservation i byggnadsnämnden:
“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen.”
”Rinna bakom Hunneberg”… ? Vänerns vatten tar en ny väg – se bild nedan.
Ett kanske ännu större misstag, som Gläntegård påpekar, är att Länsstyrelsen bortser från att vattnet dessutom svämmar över slussportarna vid Karls Grav och dammen i Vargön .
Länsstyrelsen har inte lyssnat på Vänersborgs kommun. Riktlinjerna följer därför Länsstyrelsens instruktioner trots att dessa är fel… (Jag har genom åren skrivit ganska mycket om översvämningsrisker i kommunen, senast den 22 april – se “Översvämning!?”.)
Det är också värt att nämna ytterligare två saker som kommunen har med i riktlinjerna, och som Länsstyrelsen har förbisett… I riktlinjerna introducerar kommunen nämligen två parametrar som inte ingår i länsstyrelsens faktablad:
“1) den dynamiska vinduppstuvningen reduceras där det finns skyddande anordningar eller terräng. 2) de mest extrema nivåerna är kortvariga och att det finns fall där tillfälliga skyddsanordningar kan användas för att hantera dessa.”
Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som kommuninvånare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommunen just nu, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. Kommunen måste därför fortsätta att ta översvämningsrisken på allvar och arbeta vidare med förebyggande åtgärder kring framför allt viktiga och 
strategiska vägar och byggnationer och anläggningar. (Även privatpersoner drabbas naturligtvis av översvämningar på grund av t ex skyfall. Länsförsäkringar skickade idag ut tips till sina medlemmar om hur man skyddar sig, se “Våra bästa tips för att slippa översvämningsskador”.)
Kommunen måste vara förberedd. Det handlar inte om det ska svämma över, utan när.
==
Anm. Det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.
Höstens första KS
På onsdag går höstens första sammanträde med kommunstyrelsen (KS) av stapeln. För ovanlighetens skull dock inte förrän efter lunch. Förmiddagen ägnas nämligen åt utbildning. Ledamöterna i KS och även en hel del andra politiker och tjänstepersoner, antar jag, ska utbildas kring totalförsvar, samhällsviktig verksamhet i Vänersborg och kommunens kris- och krigsorganisation mm. Det kan kanske vara nyttigt för en gammal “malaj” som jag.
Kommunstyrelsen har som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har 33 punkter och underlaget består av 740 sidor. (Man kan ladda ner underlaget här.) Sammanträdet lär med andra ord ta sin tid.
I vanlig ordning, efter formaliapunkter som att utse justerare etc, inleds sammanträdet med information. Denna gång ska KS få mer kött på benen när det gäller “Lokalplanering av renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset”, “Initiativärende – förslag om framtagande av en räntestrategi”, “Information om uppföljning av Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – Transporter, el och uppvärmning” och “Uppdrag utredning för norra Sanden”.
Självklart informerar kommundirektör Tegenfeldt om vad som har hänt under sommaren och som har betydelse för kommunen. De tre kommunalråden informerar också vad de har sysslat med sedan i juni. De tar oftast upp möten de har deltagit i.
Sedan ska beslut av olika slag fattas. I flera ärenden ska KS bara besluta om hur man vill att kommunfullmäktige (KF) ska besluta. Det betyder alltså att det slutliga beslutet fattas av KF den 11 september. De ärenden som ska vidare till fullmäktige är följande ärenden: 4, 5, 6, 8, 17, 18, 21, 22, 25, 26 och 31.
Kommunstyrelsen ska fatta flera beslut som är av mer formell karaktär och som sällan eller aldrig ger upphov till några diskussioner. Ett sådant ärende är uppsiktsplikten över kommunens bolag. KS ska:
“pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”
Det tycks kommunens bolag ha gjort. Jag vill gärna tillägga att i ärendet har en mycket läsvärd rapport utarbetats. Den redogör för ett antal kommunalrättsliga principer som är mycket bra att känna till.
KS får alltså en uppföljning om hur det utvecklar sig med ”Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning”. Kommer kommunen att uppnå sina mål? Onsdagens uppföljning innefattar:
“insamling av data för de framtagna indikatorer som ligger i utredningsdelen samt uppföljning av de åtgärder som finns listade i den tillhörande vägledningen.”
Det kan nog bli en del diskussioner kring strategin.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) föreslog på KS sista möte före sommaren att en räntestrategi skulle tas fram i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att förslaget slår in öppna dörrar. Befintliga styrdokument hanterar redan dessa frågor anser ekonomichefen.
Socialförvaltningen har genomfört förstudier och förespråkar att det byggs en ny servicebostad på Blåsut och ett nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängenområdet. KS i sin tur ska föreslå samhällsbyggnadsnämnden att utföra lokalplaneringar kring dessa. Samtidigt anser kommunstyrelseförvaltningen att det finns ett behov av en utredning gällande vilka boenden som bör ägas och förvaltas av AB Vänersborgsbostäder och vilka av samhällsbyggnadsnämnden. Det fattas dock inget beslut om det sistnämnda.
Det ska fattas ett efterlängtat beslut kring Idrottshuset:
“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”
Det är många, föreningar, skolor och enskilda, som hoppas att renoveringen kommer igång snabbt. B-huset har behövt åtgärdas i många år.
I mars fanns det ett förslag på kommunstyrelsens bord om att sälja en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Den hade tidigare använts som en LSS-bostad med sex boendelägenheter. (Se “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) Henrik Harlitz (M) hade noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten eventuellt skulle kunna behövas år 2030. Han ansåg därför att KS skulle avvakta med en försäljning. Det skulle kunna spara mycket pengar.
Det visade sig att samtliga oppositionspartier höll med Harlitz. Nu visar det sig också att ekonomichefen gör det:
“Kommunstyrelsen bedömer att det kan bespara kommunen investeringsmedel inom en snar framtid, samt att det inte är ekonomiskt försvarbart att sälja fastigheten med en prognos framåt med eventuella behov 2030.”
På onsdag är det tänkt att KS ska skicka ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Jag vet ärligt inte riktigt hur det är tänkt. Vad ska samhällsbyggnadsnämnden säga – mer än att det behövs 300.000 kr/år för att ha fastigheten tomställd. Och att nämnden naturligtvis vill ha pengar av KS för det…
Samhällsbyggnadsnämnden vill ha 50.000 kr årligen för att hantera jakt- och viltvårdsfrågor. Det tycker KS, enligt förslaget, att nämnden gott kan fixa inom sin egen budgetram.
Trafikverket har färdigställt en kompletterande lokaliseringsutredning för ny sluss vid Brinkebergskulle. Tidigare var det tänkt att slussen skulle ligga öster om den nuvarande – in mot Restad alltså. Nu har Trafikverket kommit på att det bästa vore att bygga en triangelformad sluss – och då passar det bättre att den läggs på den västra sidan dvs mot Onsjö. Inget beslut ska fattas, KS får bara information.
Parkeringsfrågan ska utredas. Det behövs fler parkeringsplatser i kommunen. Det anser KS, som ska ge detta i uppdrag till miljö- och byggnadsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Flera problem kring parkeringar har påtalats de senaste åren:
- “Parkeringsplatserna vid en del nybyggda bostadsområden (bland annat Holmängen och Nabbensberg) är inte tillräckliga för behoven, vilket leder till trängsel, irritation och felparkeringar.”
- “Det kan vara svårt att hitta parkeringsplatser (framför allt för halvdag eller längre tid) i centrala Vänersborg.”
- “Parkeringsplatserna kan bli överfulla vid vissa tillfällen vid vissa besöksmål, till exempel idrottsplatser eller badplatser.”
Kommunen vill att fler människor ska vistas och använda (norra) Sanden. Området bör utvecklas som ett rekreations- och vistelseområde med bland annat spontanidrott och möjlighet att ordna större evenemang. Det ska även bli attraktivt för besökare. I detta syfte har en utredning gjorts om norra Sanden.
Utredningen har föreslagit en ny gästhamn, marina och ställplatser för husbilar på Sanden. Det anser KS, så är förslaget i varje fall, vara ett bra förslag och ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att omgående återuppta detaljplanearbetet. KS skickar också med extra pengar för att genomföra uppdraget.
Äntligen kan det kanske bli utveckling på Sanden, kanske kan kommunen ta till vara de fantastiska möjligheter som finns för att göra området mer attraktivt för kommuninvånare och turister. (Om bara kommunen hade varit lika positiv till utveckling i Sikhall…)
Det finns några fler ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen på onsdag. Men de tror jag är tämligen ointressanta för de flesta invånare, och kanske även politiker… Ärendena som ska gå vidare till kommunfullmäktige återkommer jag till.
==
Anm. De övriga ärendena redovisas i inlägget ”KS: Ärenden till KF”. Och det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.
MH dissar SBN:s Brätteutredning
I onsdags, den 5 juni, sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Det blev en långkörare, mötet slutade inte förrän kl 17.30.
Det blev en del intressanta frågor och diskussioner, men utgången av besluten blev precis som förväntat. De beslutsförslag som låg på bordet inför sammanträdet klubbades av ordförande Benny Augustsson (S). Det blev inte ens en votering. (Läs gärna om kommunstyrelsens ärenden i blogginläggen “KS (1): Från budget till broddar” och “KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.)
I detta blogginlägg ska jag ta upp en av de intressanta frågor som ställdes. Eller rättare sagt, det var svaret på frågan som var intressant… Det var vid informationen om “Planeringsstrategi 2024–2028”.
I Planeringsstrategin står det följande om riksintresset Brätte-Vassända (min fetstil):
“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”
Mina två frågor var enkla: Vem prövar om det är “påtaglig skada” och vem fattar det slutliga beslutet om stat och kommun inte kommer överens?
Svaret från en av utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen kom snabbt och bestämt – Länsstyrelsen!
Jag ställde frågan eftersom samhällsbyggnadsnämnden (SBN) anser att en väg mellan Onsjö och Öxnered (“Brättelänken”) ska dras där den nuvarande smala vägen går mellan Brätte och Vassbotten. Denna vägsträckning kallas det norra alternativet och ibland också alternativ A eller 1.
I samband med den Fördjupade översiktsplanen 2023 yttrade sig Länsstyrelsen (se “Brätte: FÖP 2023”) över kommunens planer om Brättelänken (notera min fetstil):
“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”
Utvecklingsledaren bekräftade mina misstankar och svaret betyder alltså att det är Länsstyrelsen som har det slutliga ordet om Brättelänken. Länsstyrelsen kan stoppa kommunens planer på ett nordligt vägalternativ. Och med tanke på yttrandet om FÖP:en torde det vara tämligen självklart hur Länsstyrelsen kommer att besluta angående det norra vägalternativet…
På det föregående sammanträdet, den 2 maj, behandlade kommunstyrelsen (KS) ärendet. Jag föreslog då att ärendet Brätte helt enkelt skulle skickas tillbaka till SBN (samhällsbyggnadsnämnden) med uppmaningen “gör om och gör rätt” – lägg ner det norra alternativet och börja projektera det södra. (Se “Brättelänken i KS”.)
Det var bara jag som tyckte det i KS…
KS skickade istället ärendet på remiss till flera av kommunens nämnder. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha sammanträde den 12 juni – ett av ärendena är remissvaret om SBN:s förslag om att Brättelänken ska dras mellan Brätte och Vassbotten, dvs det norra alternativet.
Miljö- och byggnadsförvaltningen lämnar följande beslutsförslag till Miljö- och hälsoskyddsnämnden:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”
Förvaltningen för miljö och hälsa är inte nådig i sin bedömning av det förslag och arbete som har gjorts av SBN. (Det ska betonas att det är samhällsbyggnadsnämndens förvaltning som har tagit fram det mycket bristfälliga underlaget. Dessutom röstade James Bucci (V) nej till beslutet i samhällsbyggnadsnämnden och Tor Wendel (M) avstod från att delta.)
Miljö- och byggnadsförvaltningen har samma syn på brister och ofullständighet som jag har framfört i flera blogginlägg. Men medan jag tänker på den arkeologiska utredning av Brätte som utfördes av Bohusläns museum, och som SBN och samhällsbyggnadsförvaltningen negligerade och gömde undan 
(se “Bevara Brätte!”), så visar det sig att kommunens miljöexperter tänker på något helt annat:
“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”
“utesluter flera utredningar/inventeringar”… Det är helt osannolikt. Vad är det som händer på samhällsbyggnadsförvaltningen? Vad håller SBN på med? Misstänker tjänstepersonerna på miljö och hälsa detsamma som jag…? Det tycks nästan så:
“Flera av utredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2 (det södra alternativet; min anm) framför vägalternativ 1 (det norra alternativet; min anm) då alternativ 2 bedöms medföra mindre påverkan på arter och naturvärden.”
Kan det vara så illa att alla de utredningar och inventeringar som har gjorts de senaste åren medvetet smusslas undan och döljs därför att de kommer till en annan slutsats än den som samhällsbyggnadsnämnden (utom Bucci och Wendel då) har bestämt sig för? Jag hoppas att det inte är så.
Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver i underlaget till Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut:
“Vägalternativ 1 föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj 2023, är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte och Vassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen.”
Tjänstepersonerna på miljö och hälsa redovisar ytterligare argument:
“Utredningen saknar ett resonemang om behov av eventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter och naturvärden eller möjliga anpassningar och lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kan ha stor påverkan på val av vägalternativ och kostnader.”
Jag skulle nog vilja påstå att det sista argumentet har störst bäring på det södra alternativet. Det torde vara helt uteslutet att exempelvis djurtunnlar skulle kunna grävas i området av arkeologiska, kulturella och historiska skäl. Det skulle förstöra det unika området Brätte. Det är troligen Sveriges enda oförstörda lämningar av en stad som grundades på 1500-talet.
Underlaget från miljö och hälsa avslutas med att räkna upp de utredningar/inventeringar om arter och naturvärden med bedömningar och rekommendationer som helt enkelt saknas i samhällsbyggnadsnämndens utredning. De är:
- “Naturvärdesinventering Öxnered Stommen (COWI, 2021)
Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i anslutning till Vassändaviken samt strandskogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte.”
- ”Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021)
Skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder behövs för att undvika skada på naturvärden (inklusive arter). Konsulten rekommenderar alternativ 2 framför alternativ 1 då alternativ 2 spås medföra mindre negativa effekter.”
- ”Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
Konsulten rekommenderar kommunen att gå vidare med det södra alternativet, det vill säga alternativ 2. Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men alternativ 2 i mindre omfattning. En nordlig vägdragning riskerar även att påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning.”
- ”Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
Skyddsåtgärder bör vidtas för att minimera ingrepp. Konsulten bedömer att vägalternativ 2 är att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk.”
Det kan noteras att samtliga utredningar/inventeringar inte bara förespråkar det södra vägalternativet, alternativ 2, utan också är tämligen nya och aktuella.
Det är mycket anmärkningsvärt att SBN har missat dessa fyra utredningar. Det är alltså inte bara den arkeologiska utredningen av Bohusläns museum, som visar på de historiska och kulturella värdena i området mellan det utgrävda Brätte och Vassbotten, som SBN och dess förvaltning utesluter och bortser ifrån – det är också vägens påverkan på skyddade arter och naturvärden.
Det är lätt att få den konspiratoriska uppfattningen att samhällsbyggnadsförvaltningen medvetet har bortsett från fakta och utredningar därför att samtliga dessa förespråkar det södra vägalternativet. Och det alternativet finns inte på förvaltningens agenda…
Det är inte bra att de styrande partierna, S+C+KD+MP, litar blint på vad som står i underlagen.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp
Anm. Fortsättning från blogginlägget “KS (1): Från budget till broddar”.
Vänersborgs kommun håller på att omarbeta gamla och skapa nya styrdokument – allt enligt fastslagna mallar. Det är inte så lätt att hålla reda på och skilja mellan alla olika typer av styrdokument. Det finns policy, riktlinje, regler, anvisning, strategi, program och plan. Det går att studera alla styrdokument på kommunens hemsida. För säkerhets skull finns det naturligtvis ett styrdokument för styrdokument… (Det kan laddas ner här.)
På onsdag ska kommunstyrelsen (KS) först behandla “Fastighetspolicy”. I den står det bland mycket annat:
“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”
Med tanke på kommunens planer med en väg över fornminnet Brätte är detta knappast någon bra idé… (Se “Bevara Brätte!”.)
KS går vidare med att ta upp “Planeringsstrategi 2024–2028”. Planeringsstrategin:
“tar ställning till ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen och bedömer översiktsplanens aktualitet i förhållande till kraven i plan- och bygglagen.”
Planen innehåller bland annat hur värdena i riksintressena tillgodoses… Om riksintresset Brätte-Vassända står det:
“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”
Ibland är det tur att Länsstyrelsen/staten har ett ord med i laget…
Vidare ska kommunens “Kommunikationspolicy” revideras, kommunstyrelseförvaltningen ska ta fram en “anvisning för extern webbplats samt en anvisning för sociala medier”, KS ska yttra sig kring en cykelstrategi och samhällsbyggnadsnämndens reglemente ska kompletteras med nämndens ansvar för jakt och viltfrågor på kommunalägd mark. Med andra ord, i rask följd ska KS behandla en policy, en anvisning, en strategi och ett reglemente…
Framtiden får utvisa om kommunen kommer att styras bättre eller annorlunda när alla typer av styrdokument finns på plats.
Kommunen ska få statligt stöd till en ny gång- och cykelbro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning. Staten har lovat att stå för 50% av kostnaderna, dock är bidragets maxbelopp 5,5 milj kr. GC-bron planeras vara på plats någon gång under 2026. Tyvärr blir det dock ingen GC-väg på järnvägsbron mellan Blåsut och Sanden. Det är Trafikverket som har brutit ett löfte, och det ställer till det för kommunens planering. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är inte glad…
KS ska vidare besluta att åtgärdsplanen i medborgarlöftet Torpa ska gälla för åren 2023–2024.
Vattenpalatset Vänerparken AB ska få 430.000 kr i tillfälligt anslag under 2024. Det har uppstått kostnader i samband med digitalisering och underhåll. Fiber behöver dras till Vattenpalatsets lokaler och underhåll behöver ske av poolskydd och andra delar av anläggningen. Det är nog ingen som direkt opponerar sig mot anslaget eftersom Vattenpalatset samtidigt har beslutat att återlämna 859.909 kronor av 2023 års förlusttäckningsbidrag.
Det är andra verksamheter som också behöver mer pengar. KS ska besluta om att tillföra Halle och Hunneberg AB ett tillfälligt utökat verksamhetsbidrag på 500.000 kr. Dessutom ska kommunfullmäktige besluta om ett aktieägartillskott på 1 milj kr under 2024. Det nybildade bolaget har nämligen investeringsbehov. Det behöver köpas in möbler och inventarier, montrar, nytt nätverk vid omställning av byggnad till infocenter samt nya skyltar och infotavlor på byggnader och inom området runt Bergagården. Dessutom ska bolaget använda pengar till marknadsföring som t ex ny varumärkesplattform, hemsida, bokningssystem mm.
Det jag funderar på är om dessa kostnader inte borde ha varit kända redan när Halle och Hunneberg AB bildades.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska få ett tillfälligt anslag under 2024 med 1,12 milj kr för att:
“stärka insatser under höstterminen 2024 för de elever som går ut grundskolan vårterminen 2025.”
BUN har sett att de elevkullar som går ut grundskolan 2025-2027 får svårt att nå de ambitionsnivåer som är satta för år 2025 och 2027. Det behövs ytterligare tre pedagoger, fördelade på de fyra högstadieskolorna för att ha en chans att höja resultaten.
Det är viktigt att BUN får samma summa också för vårterminen 2025 – för vilken legitimerad lärare söker en tjänst för en termin? Kanske visar det här också på att BUN borde ha mer pengar rent generellt…
Det finns ytterligare ett ärende om utbildning på dagordningen, naturbruksutbildning. Och då handlar det om gymnasiet.
Kommunerna och Västra Götalandsregionen är inte överens. Regionen är med och betalar naturbruksutbildningarna men bara för de elever som går i regionens egna skolor. Kostnaderna för de elever som går på t ex Nuntorp och Dingle får kommunerna stå helt och hållet för själva. Det är orättvist tycker många kommuner, särskilt i vårt område, Fyrbodal. Det gamla avtalet förlängs därför i avvaktan på att en utredning ska fördjupa sig i frågan.
Ärende 30 har rubriken “Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. Det handlar om avgifterna för barnen på Lanternan, men också en del andra taxehöjningar. (Se “BUN (15/4): Är det sant?”.)
När frågan var uppe i barn- och utbildningsnämnden (BUN) så avstod jag från att rösta. En avgiftshöjning skulle drabba några av de sämst ställda i samhället t ex ensamstående kvinnor. Dessutom har förskolan en egen läroplan, som Henrik Josten (M) mycket riktigt påpekade, och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling i grundskolan. På det viset är förskolan nästan obligatorisk. Men avgiftsbelagd…
Det vore bättre om kommunen kunde hitta 1,4 milj kr någon annanstans så att BUN kan slopa avgiftshöjningen.
Det är fler taxor som ska höjas t ex avfallstaxan för 2025. Den fastighetsnära hämtningen av förpackningar från den 1 januari 2024 gör t ex att kostnader för bland annat nya “sopbilar” och sopkärl mm ökar. Avgiftshöjningen är emellertid ganska måttlig:
“En- och tvåfamiljshus samt fritidshus höjs med 60 respektive 20 kr/år, lägenhetsavgiften samt verksamhet höjs 20 respektive 60 kr/år.”
Men många bäckar små… Och en större… VA-taxan ska också höjas nästa år:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår inför 2025 en höjning av va-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften.”
Det kan bli ganska mycket pengar… Men alla som är anslutna till kommunens VA ska tillsammans betala VA-kostnaderna. Samhällsbyggnadsnämnden skriver:
“En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat är anledningen till taxehöjningen.”
Det investeras åtskilliga miljoner just nu i t ex kommunens vattenverk och avloppsreningsverk.
“Uppföljning av delmål i avfallsplan 2023” handlar om kommunens interna arbete med att bland annat minska avfall och återanvända möbler och annat.
“Kommunala rådet för funktionshinderfrågor” vill att kommunen inför en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Förslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det är inte för att en sådan här tjänst är oviktig, tvärtom. Utredningen ser fördelar med tjänsten, som kan:
“möjliggöra ett mer självständigt liv för individen.”
Men:
“Mot bakgrund av det ekonomiska läget och avsaknaden av möjlighet till samfinansiering via Fyrbodals kommunalförbund är dock införande av en syn- och hörselinstruktör inte aktuellt.”
Göran Svensson (MBP) har avsagt sig uppdraget som ledamot i “Samordningsgrupp för miljö och klimat”. Han ersätts av partikollegan Per Magnusson.
Till sist ska två årsredovisningar godkännas. Ja, KS ska föreslå KF att göra det. Det gäller “Fyrbodals kommunalförbund” och “Samordningsförbundet Södra Vänern”. Fyrbodals kommunalförbund betyder mycket för vår kommun, men det finns många råd, styrelser och förbund som Vänersborgs kommun är medlemmar i. I ärlighetens namn, det är ibland svårt att greppa vad de sysslar med…
Med alla dessa ärenden, inklusive de som jag beskrev i inlägget “KS (1): Från budget till broddar” är kommunstyrelsens sammanträde slut. Förhoppningsvis är dock inte dagen det…
KS (1): Från budget till broddar
På onsdag, den 5 juni, sammanträder kommunstyrelsen (KS) för sista gången innan sommaruppehållet. Och nog behövs det en semester efter sammanträdet. Det är, förutom diverse informationspunkter och en så kallad dialog (gruppdiskussioner), hela 39 ärenden. Och för att vara väl insatt i dessa finns det ett underlag på 1.252 sidor… (Det är förklaringen till blogguppehållet några dagar, jag har försökt att sätta mig in i samtliga ärenden under slutet av veckan.)
Onsdagens dagordning har följande utseende:
Flera ärenden, de “tunga”, går som vanligt till kommunfullmäktige (KF) den 19 juni för beslut. Det blir med andra ord ingen semester efter onsdag, den politiska semestern får vänta tills efter KF…
Men först av allt så börjar KS-sammanträdet med information, och mer information. Ledamöterna ska få en föredragning om “Det goda livet i Dalsland”. Sedan fortsätter det med “Förslag till mål- och resursplan 2025–2027”, “Delårsrapport april 2024”, “Personalekonomiska redovisning för 2023” (PEKEN), “Antagande av Planeringsstrategi 2024–2028”, “Förslag på Avfallstaxa för 2025”, “Förslag på Va-taxa för 2025” och “Information och dialog om förslag på regler för klimatväxling”. Och om inte det var nog, så avslutas informationen av kommundirektör Tegenfeldt och kommunalråden.
Sedan blir det “Mål- och resursplan 2025-2027”. Det är alltså partiernas olika förslag till budget för 2025 som ska behandlas. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag presenteras redan under informationen, så under detta ärende är det de andra partiernas tur. Ibland blir det ganska tyst i rummet, och ofta händer det att de olika gruppledarna nöjer sig med att konstatera att de som är intresserade(!) kan läsa förslagen…
Det brukar vara först i kommunfullmäktige som presentation av budgetförslagen, argumentation och debatt infinner sig. Det är ju då TTELA är på plats och eventuellt intresserade återfinns på läktaren i Bojorten eller sitter hemma och tittar på kommunens webb-TV. Det kan nog vara idé, anser jag, med åtminstone 
en kort information från varje parti redan i KS. Om inte annat kan de andra partierna ställa frågor och eventuellt hitta beröringspunkter mellan de olika budgetförslagen.
I år är det lite anmärkningsvärt att den borgerliga oppositionen (M+L) har fördelat pengarna till nämnderna på exakt samma sätt som de styrande partierna. Jag vet inte om det har hänt någon gång tidigare. Partierna i de båda blocken har förvisso blivit överens inför fullmäktige tidigare, men inte i ett så här tidigt skede… (Jag tänkte återkomma med information om de olika förslagen i senare blogginlägg.)
Sedan är det dags för kommunens delårsrapport, april 2024. Innevarande år är ett svårt år ekonomiskt. Det budgeterade överskottet, enligt förra årets budget, ligger på endast 1 milj kr. Och på grund av osäkerheter kring konjunktur, inflation etc så höll kommunfullmäktiges majoritet (de styrande och Vänsterpartiet) dörrarna öppna för både användningen av den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) och en skattehöjning. Ingen av åtgärderna tycks behövas, delårsrapporten prognostiserar att årets resultat ska uppgå till 10 milj kr. (Trots att socialnämnden prognostiserar ett underskott på 13 milj kr.) Det är inget kanonresultat med tanke på kommunens alla investeringar (och lån), men klart bättre än förväntat alltså.
För övrigt innehåller delårsrapporten en del, i mitt tycke, “skönmålningar” av verksamheten under året. Jag hoppas emellertid inte att framtidsspaningen är det:
“Från 2025 och framåt ser de ekonomiska prognoserna bättre ut, baserat på att Riksbanken kommer att vara fortsatt framgångsrik i sin inflationsbekämpning under 2024.”
Den så kallade PEKEN (Personalekonomisk redovisning) för 2023 ska presenteras. Den blir dock inte som vanligt på grund av hastigt, och tragiskt, “uppkomna personella förändringar på personalkontoret”. Det har hänt att jag även har redovisat PEKEN särskilt. Vi får se om pensionären får tid att skriva om den vid ett senare tillfälle.
Det kan väl dock nämnas att sjukfrånvaron blev 1,0 procentenhet lägre 2023 jämfört med 2022, från 10,5% till 9,5%. Även resultatet för “Attraktiv arbetsgivarindex” (AVI) förbättrades jämfört med föregående år, liksom resultatet för HME (hållbart medarbetarengagemang). Det ser ut som om tjänstepersonerna trivs hyfsat bra i kommunen och det är naturligtvis en förutsättning för att Vänersborgs kommun ska utvecklas i positiv riktning.
Kommunfullmäktige ska i juni fatta ett mycket viktigt beslut, som på onsdag ska beredas av KS. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ska slås samman. I Räddningstjänsten Mitt Bohuslän ingår kommunerna Lysekil, Munkedal och Uddevalla. Dessa kommuner ska ingå i det nya kommunalförbundet, som från och med den 1 januari 2025 ska heta Räddningstjänsten Fyrbodal. Det är troligtvis en nödvändig sammanslagning även om de administrativa funktionerna hamnar i Trollhättan och Uddevalla. Vänersborg blir, som vanligt(?), “bortglömt”. 
Medborgarpartiet med den fd brandmannen Göran Svensson i spetsen är mot sammanslagningen. Både de styrande partierna och den borgerliga oppositionen är för sammanslagningen, så det spelar egentligen ingen roll vad de andra partierna tycker.
Motivet till sammanslagningen är att det bland annat ställs nya och förändrade krav på:
“det förebyggande arbetet, utökade krav på olycksutredning samt mer detaljerade krav på utformning av kommunens handlingsprogram för räddningstjänst. Samtidigt har staten på ett tydligt sätt skärpt sin tillsyn av att dessa krav efterlevs. Även förändrad tolkning av annan lagstiftning påverkar räddningstjänsten och ger merarbete, exempelvis miljöbalken och arbetsmiljölagen.”
Torbjörn Moqvist (SD) har inkommit med en motion om att undersöka möjligheten att synliggöra och informera om kommunens historia, fornlämningar och platser, via skyltning med QR-kod kopplat till historiska databaser.
Förslaget är att motionen ska avslås, liksom Vänsterpartiets motion om att undvika halkolyckor genom att öka utdelningen av gratis broddar till pensionärer.
Medborgarförslaget om att elevbusskort ska gälla på helger och kvällar går samma öde till mötes. Det är annars ett bra förslag, men förvaltningen har räknat ut att den årliga kostnaden för en sådan åtgärd ligger på drygt 10,5 milj kr. Och visst, det är mycket pengar i kommunens nuvarande ekonomiska läge.
Sedan följer några “lugnare” ärenden, “Beställning av Sveriges Kommuners och Regioners analys av kommunens ekonomi och styrning”, “De små donationsstiftelsernas sammanställning för 2023”, “Donationsstiftelsernas årsredovisningar”, “Svar revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2023-12-31” (revisionens samlade bedömning är att god ekonomisk hushållning inte uppnås. Vänersborgs överskott mm var för litet) och “Uppdaterad finanspolicy AB Vänersborgsbostäder”. Även ärende 16 “Ny arbetsordning kommunala rådet för funktionshinderfrågor” behandlas säkerligen snabbt och lätt.
Riksdagen har nyligen fattat beslut om vissa förändringar i kommunallagen. Resultatutjämningsreserven (RUR) ska avvecklas och ersättas av en Resultatreserv (RER) med delvis annorlunda regler. Som en följd av detta ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och ekonomiska styrprinciper för kommunen revideras.
Det är många ärenden kvar att redovisa. Det får göras i nästa blogginlägg.
Fortsättning följer i del 2: ”KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.
KS: Både enigt och oenigt
Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner 
samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.
Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.
Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.
Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget “Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.
Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:
“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”
Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.
På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.
Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.
Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)
Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.
Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…
Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar
- att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
- att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”
En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. 
Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.
Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.
Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.
Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:
“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”
Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:
- “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
- “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”
Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)
Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…
Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.
Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)
Jag yrkade att:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)
Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…
Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.
Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.
Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ.
Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.
Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…
Inför KS 2 maj
Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen (KS).
Ledamöter och ersättare samlas redan kl 08.00 för en utbildning. Det är Ann Malmsten från Indea som håller i den. Utbildningen har titeln ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. Det är en fortsättning av en utbildning som startade tidigare i våras. Denna gång är syftet att:
“summera arbetet som skett och färdigställa/fastställa överenskommelser.”
Det lär inte bli helt enkelt att fastställa en överenskommelse mellan kommunens nio partier – och tjänstepersoner…
Kommunstyrelsens sammanträde beräknas komma igång kl 11.00. Dagordningen har följande utseende:
Efter att ordförande Benny Augustsson (S) har kontrollerat vilka som är närvarande och Henrik Harlitz (M) valts till justerare börjar de sedvanliga informationspunkterna.
Denna gång är det enbart fyra punkter.
Utvecklingsledare Pål Castell informerar om fastigheten Forstena 8:1. Det handlar om området vid Fyrstads Flygplats (Malöga). Kommun- och fastighetsgränserna synkar inte, och det finns ett förslag om att gränsen mellan Trollhättan och Vänersborg ska ändras något. Har vi tur så kan Vänersborg i slutändan bli lite större.
Karta över flygplatsen och Stallbackaområdet. I orange visas fastigheterna Malöga 6:2 och Forstena 8:1 som ägs av Trollhättans kommun. I blått visas fastigheterna Propellern 9 och Forstena 8:2 som ägs av Fyrstads Flygplats AB. Svart linje visar nuvarande kommungräns, i lila visas var en ny kommungräns skulle hamna om båda regleringar genomförs.
Utvecklingsledare Pål Castell ska sedan också informera om “Målbild 2050”. Det är ett uppdrag som ska redovisas. Uppdraget syftade till att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Rapporten har kommit fram till att kommunen bör prioritera nya bostadsområden kring Öxnered – med en ny grundskola i nordvästra delen av Vänersborgs stad.
Arbetsledare Mikael Karström ska återrapportera om tillgänglighetsdatabasen. Slutligen ska förvaltningschef Karin Hallberg och utvecklingsledare Erika Johansson på socialförvaltningen informera om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Denna föredragning misstänker jag kan ge upphov till en del frågor, och kanske diskussion…
“Informationsrundan” avslutas med att kommundirektören och de tre kommunalråden informerar kommunstyrelsen om vad de har gjort sedan sist. Men då har alla politiker och tjänstepersoner i och kring kommunstyrelsen också hunnit med en lunchpaus.
De ärenden som ska beslutas framgår av dagordningen ovan. De flesta ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 15 maj, inför offentlighetens ljus.
Det första ärende som kommunstyrelsen ska behandla är ett medborgarförslag om kommunal köpbojkott av varor. Det är en bojkott av Israel det handlar om. Syftet är:
“att försöka få till stånd ett omedelbart eldupphör, och fortsätta bojkotten tills situationen i Palestina lösts på ett rättvist sätt…”
I avslutningen skriver förslagsställarna:
“Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”
Vänsterpartiet håller med. Bombningarna måste genast upphöra. Hittills har omkring 34.000 människor dött, varav en majoritet barn och kvinnor. Världen, och Vänersborg, måste protestera!
Det är en del “rutinärenden” som antagligen inte ger upphov till varken debatt eller voteringar. Möjligtvis ställs några frågor.
Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om höjt verksamhetsbidrag 2025. Förra året höjdes bidraget med 25.000 kr till 175.000 kronor. Nu ansöker Funktionsrätt Vänersborg om ytterligare 75.000 kr.
Det finns vissa paralleller med sådana här ansökningar och kommunens sponsring. Kommunen tycks inte ha klara rutiner och riktlinjer om vad som gäller. Ska föreningar och organisationer söka pengar från kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden eller kommunfullmäktiges ordförande? Och på vilka grunder ska bidrag beviljas? Det kan nämnas att föreningsbidrag mm i Vänersborgs kommun är ganska låga jämfört med andra kommuner.
Om informationen, om att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete, gav svar på alla frågor så klubbas antagligen ärendet igenom ganska snabbt. Det är ju bara ett beslut om att notera informationen, en information som dessutom går vidare till kommunfullmäktige. Om KS inte får klarhet skulle det kunna bli en ordentlig diskussion. Ärendet är komplicerat, men kanske förstår jag bättre efter sammanträdet då flera frågetecken förhoppningsvis har rätats ut.
Kommunstyrelsen ska komma överens om hur den vill att kommunfullmäktige bör besluta om “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”. Det var ju ett tag sedan jag lämnade in en motion om att utreda just denna fråga, och sedan dess har kommunfullmäktige beslutat att lägga ner skolverksamheten på Norra skolan. Även moderaterna Henrik Harlitz och Henrik Josten lämnade in en motion om att utreda lokalerna på Norra skolan.
Det har skett en mindre utredning men det ska utredas vidare om kommunen kan flytta verksamheter till Norra skolan. Precis som de två motionerna yrkade. Barn- och utbildningsnämnden ansåg t ex att en fortsatt, fördjupad utredning skulle undersöka möjligheterna att ha förskoleverksamhet på Norra. Det jag ser i underlaget är att socialnämndens beslut om fortsatta utredningslinjer inte har slagit igenom i underlaget till KS. Socialnämnden tyckte att det skulle utredas vidare om det gick att använda Norra skolans lokaler till t ex kontorslokaler, boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet.
Kommunstyrelsen tänker remittera samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Onsjö till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. (Jag har skrivit många blogginlägg om det här ärendet, senast i “Brättelänken i KS”.) Jag tycker att den norra vägsträckningen mellan den gamla staden Brätte och Vassbotten är helt otänkbar. Brätte stad fortsatte ju ut till bryggorna, hamnen, i Vassbotten… Menar samhällsbyggnadsnämnden verkligen, och kommunstyrelsen, att fornminnet på Brätte ska förstöras?
Det tar bara onödig tid, och pengar, att fortsätta utreda ett otänkbart alternativ. Jag tänker yrka:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Vy från Circhem mot Göta älv
Det ska bli dyrare att köpa mark i “Wargöns innovations- och industripark”, som det gamla hamnområdet i Vargön kallas nu för tiden. Och det är ett helt riktigt beslut. Kommunstyrelsen tänker i nästa ärende besluta om att sälja ca 2.022 kvm av denna mark till företaget CirChem AB som vill utöka verksamheten. Circhem sysslar med att rena och återvinna lösningsmedel.
Circhem äger redan fastigheten Bruket 5 i området och nu ska företaget bygga ut. Det är inte så mycket att säga om detta, även om jag undrar vad Circhem är för företag egentligen. Det har så vitt jag vet aldrig gått med vinst… Och lokalisering i Vargön, ett stenkast från älven där allt lösningsmedel skulle hamna om det blir läckage eller utsläpp…?
Som sagt, det finns ytterligare en del ärenden. Men jag tror inte att dessa direkt är av allmänt intresse, samtidigt som flera av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer