Arkiv
I alla delar – utom Sikhall
Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.
Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)
Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. 
Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området. Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.
Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:
“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”
Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.
Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)
Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. 
Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)
Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)
Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.
Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:
“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.
Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).
Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”
Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)
Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin.
Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.
Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…
Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)
Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…
Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.
Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…
Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…
För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)
Fastighetschefen svarade:
“Här är svar från Fastighet och service:”
Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:
“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”
Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).
Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.
År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.
Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall
Det är sig likt i Sikhall. Toalettbyggnaden på den stora grusplanen framför magasinet och Segelsällskapets fastighet är fortfarande låst. Det har den varit under hela vintersäsongen och kommer att vara så ett tag till. De människor som vill besöka och vistas i området måste ha kontroll på sina basala behov eller utnyttja naturen. Eller stanna hemma. (Se “Toaletterna på Sikhall”.)
Fastighetsgränserna är sig också lika, fast oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden den 19 september 2024 med voteringssiffrorna 6-5 beslutade att:
“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling…”
Parterna, dvs kommunen och Magnus Larsson, undertecknade i höstas avtalet/överenskommelsen om fastighetsregleringen i Sikhall. (Se “Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder”.) Det slutliga beslutet om fastighetsreglering måste dock fattas av det kommunala Lantmäteriet. Och det tar tid. Det torde vara en formsak, men tydligen ska ärendet liksom fina viner “ligga till sig” ett tag innan Lantmäteriet kan komma till skott. Ändringar i fastighetsgränserna kan alltså inte fastställas förrän framåt sommaren. Kanske samtidigt som toaletterna i Sikhall ska låsas upp… Men då kan det kanske bli så nära semestrarna att Lantmäteriet inte hinner klart. Och arbetet får fortsätta till hösten… När kommunen låser toaletterna igen.
Under tiden får Magnus Larsson vänta. Och så också detaljplanen. Fastighetsregleringarna är ju en nödvändig åtgärd för att detaljplanen ska kunna utarbetas och fastställas – och Larsson göra verklighet av sina planer och visioner. Dessutom är fastighetsregleringen nödvändig för att Larsson ska kunna dra VA och el till Magasinet. Och om inte fastighetsregleringen blir klar till sommaren blir inte detaljplanen det heller. Kanske till sommaren om 4-5 år… Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar. Elledningarna klarar nämligen inte av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.
Det borde för övrigt vara på tiden att detaljplanen blir klar. Byggnadsnämnden fattade, efter initiativ av fyra fastighetsägare i Sikhall (inklusive Magnus Larsson), beslut den 19 maj 2015 om att upprätta en detaljplan i Sikhall… (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Det är snart 10 år sedan, och fortfarande är den alltså långt ifrån klar. Det torde vara svenskt rekord…
Det upprättades ett förslag till detaljplan 2017, men fastighetsägarna var långt ifrån eniga med kommunen om förslaget. De hade andra åsikter och synpunkter på ganska många saker, men framför allt på två områden. Det handlade om det mindre skogsområdet kring Svartebäcks utlopp väster om badplatsen och småbåtshamnen vid magasinet. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.)
Sedan har detaljplanearbetet stått still. Kommunen har krävt diverse dyra utredningar, men Magnus Larsson har inte velat lägga ner stora pengar på dessa om inte fastighetsregleringarna först blir avklarade. På kommunens hemsida finns det en sida med pågående detaljplaner. Klickar man på “Detaljplan för Sikhallsviken” kan man läsa:
“I oktober 2021 fattade byggnadsnämnden beslut om att arbeta vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i skisserna. Innan planförslaget kan omarbetas och skickas ut på granskning behöver ett antal undersökningar göras. Miljö- och byggnadsförvaltningen väntar på klartecken från exploatörerna att gå vidare med undersökningarna.”
Kommunens tekniska förvaltningar har, som skildrats i otaliga inlägg i denna blogg, inte varit särskilt positiva till Magnus Larsson. Och motståndet och motarbetandet tycks hålla i sig. Inget är enkelt för kommunen, tjänstepersonerna tycks leta alla möjligheter att försvåra, fördyra och omöjliggöra en utveckling av Sikhall.
Magnus Larsson styckar gärna av och säljer mark i Sikhall till personer som vill slå ner sina bopålar i det attraktiva området. Byggnadsnämnden beslutade dock, redan i januari 2021, på förslag från förvaltningen att inte ge några fler bygglov förrän det fanns en detaljplan. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.) Trots att Larsson blivit lovad att få stycka av tre tomter varje år. Det var ett avtal som parterna kom överens om när kommunen fick dra VA-ledningar över Larssons mark, trots att det inte fanns någon detaljplan. Vilket Larsson hade rätt att kräva. (Magnus Larsson har efter möda och stort besvär faktiskt fått sålt en tomt i Sikhall efter 2021.)
Men inget är enkelt på Sikhall.
På en av tomterna som Larsson sålde för flera år sedan vill nu fastighetsägarna bygga en komplementbyggnad. För den sakens skull vill de utöka sin befintliga tomt genom att köpa en bit av Magnus Larssons mark. Och Larsson är villig att sälja.
Fastighetsägarna hörde sig för hos byggnadsförvaltningen vad som gällde och vad de skulle tänka på. En komplementbyggnad var inte att tänka på, sa byggnadsförvaltningen, det gick emot detaljplanen. Men det finns ju ingen detaljplan i Sikhall…? Nä förvisso, men tanken var att det skulle vara naturmark just där, utanför fastighetsgränsen, där komplementbyggnaden skulle uppföras. Ansåg byggnadsförvaltningen. Fast det inte finns någon detaljplan…
Det hör till saken, som nämndes ovan, att Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna hade sagt nej till förslaget på detaljplan. 
Och just den här naturmarken hade de motsatt sig eftersom naturmarken skulle ta bort utsikten över Sikhallsviken. Man ska också komma ihåg att det alltid är politikerna i byggnadsnämnden som beslutar om negativa bygglov (avslag), inte tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen…
Efter samtal och diskussioner så tändes ändå ett hopp hos fastighetsägarna. De ombads att ansöka om ett förhandsbesked för komplementbyggnaden. Det är dock tveksamt om det behövdes ett förhandsbesked när de bara ville utöka sin befintliga tomt. Det kanske hade räckt med fastighetsreglering (Lantmäteriet) och ansökan om bygglov. Men fastighetsägarna gjorde som de blev tillsagda.
Byggnadsförvaltningen bestämde då att göra en “grannhöran”. Det är brukligt och den skickades ut den 17 februari (2025). Byggnadsförvaltningen bjöd in fastighetsägare som bodde bortåt 400 meter fågelvägen från den blivande byggnaden att inkomma med synpunkter, och trots att det var berg och skog emellan som gjorde att husen var utom syn- och hörhåll från varandra. Och med tanke på Barnkonventionen så får vi inte glömma barnen. Tänkte säkerligen byggnadsförvaltningen. I brevet om synpunkter på byggnationen till grannarna (“grannhöran”) skrev byggnadsförvaltningen därför:
“Som sakägare/fastighetsägare, berörd hyresgäst eller berörd boende har du möjlighet att komma in med synpunkter på byggnationen innan beslut fattas i ärendet. Tillfråga även barn som bor i ditt hushåll.”
Ja, det kan ju vara intressant att höra vad Lisa 7 år tycker om en blivande komplementbyggnad vid ett hus utom syn- och hörhåll som hon kanske aldrig har sett… Lisa kommer sannolikt att få ytterligare en chans av byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun att komma med synpunkter om komplementbyggnaden. Det är när fastighetsägarna ska ansöka om bygglov… Jag undrar om andra kommuner är lika bra på att följa Barnkonventionen… Jag har dock aldrig hört talas om att man hör personer under 18 år.
Men krävs det grannhöran överhuvudtaget?
I Boverkets “PBL Kunskapsbanken” står det vad som gäller. (Se “Att höra grannar och andra”.) Det är inte helt enkelt, det är nämligen lite olika beroende på om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser i det berörda området. I Sikhall finns varken detaljplan eller områdesbestämmelser.
På Boverkets webbplats står det att grannar och andra berörda ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig om det gäller ansökan om bygglov eller förhandsbesked men:
“Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus.”
Oj… Läser jag rätt?
“utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus”
Vad jag förstår så betyder det att ingen grannhöran behöver göras överhuvudtaget, varken vid förhandsbesked eller bygglov. Men jag har antagligen missat något, byggnadsförvaltningen har säkert koll på vad som gäller enligt PBL…
Byggnadsförvaltningen ställde också andra krav på fastighetsägarna. Förvaltningen kräver en dagvattenutredning och att marken används till vattenmagasin. 
Det är lite underligt kan man tycka. Fastigheten med hus och några andra mindre byggnader ligger på bergig mark uppe på en höjd. Från fastigheten lutar det ganska brant ner mot Vänern. Det räcker att man som amatör ställer sig vid landsvägen med ryggen mot sjön och tittar upp mot byggnaderna så inser man att risken för översvämningar torde vara tämligen minimal…
Om byggnadsförvaltningen åkte till Sikhall och gick runt i det aktuella området så skulle de dessutom se att det finns två större diken mellan husen som leder bort eventuellt överflödigt vatten, ner mot åkern och sjön.
Trots att partierna i opposition har fattat beslut som ger förutsättningar för Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall att utveckla området så stretar Vänersborgs kommun emot. Magnus Larssons planer och visioner i Sikhall motarbetas och alla som har med honom att göra tycks få problem. Fortsätter det så kommer inget mer att utvecklas i Sikhall. Och då är det dags att ändra kommunens vision:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, utom Sikhall, hela livet”
Det är med andra ord sig likt i Sikhall, Vänersborgs kommun jobbar hårt för att se till att ingen utveckling ska ske…
Sikhall: Fastighetsbildande åtgärder
Den 19 september 2024 fanns det ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens dagordning som hade rubriken ”Fastighetsbildande åtgärder Sikhall”. Det var ett historiskt ärende – och det blev också ett historiskt beslut.
Beslutet hade följande lydelse:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”
Beslutet innebär att Magnus Larsson efter 17 år får köpa tillbaka delar av den mark i Sikhall som Vänersborgs kommun orättmätigt och orättfärdigt förköpte/exproprierade 2007. Kommunen tilltvingade sig då stora och samtidigt de mest attraktiva delarna av Larssons nyförvärvade fastighet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
I tisdags var sista dagen för överklagande av beslutet och enligt kommunen och Förvaltningsrätten i Göteborg har det inte inkommit några överklaganden. Det innebär att samhällsbyggnadsnämndens beslut nu har vunnit laga kraft och att parterna kan underteckna avtalet/överenskommelsen om fastighetsreglering i Sikhall.
Det betyder att en punkt är satt för de diskussioner och den turbulens som en längre tid har pågått kring de fastighetsrättsliga frågorna. Nu är det dags att blicka framåt – mot en ordentlig utveckling av Sikhallsområdet. Fastighetsregleringarna är nämligen en nödvändig åtgärd för att Larsson ska kunna göra verklighet av sina planer och visioner. En annan nödvändig del är att utarbeta och färdigställa den detaljplan för området som byggnadsnämnden fattade beslut om att upprätta den 19 maj 2015. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Men med de fastighetsrättsliga regleringarna på plats kan Magnus Larsson ändå börja utveckla Sikhall.
Det var som sagt ett historiskt beslut av samhällsbyggnadsnämnden, men det var inte enhälligt. Socialdemokraterna och Centerpartiet, som har varit motståndare till allt som Magnus Larsson och fastighetsägarna i Sikhall har velat åstadkomma i området, gjorde motstånd in i det sista. I den avgörande voteringen röstade S+C mot avtalet, och fick även med sig sin styrande allianspartner Kristdemokraterna. Och det är synnerligen beklämmande. S+C har sedan Magnus Larsson köpte fastigheterna i Sikhall 2005 gjort allt för att försvåra och omöjliggöra för honom. 
Och man kan tycka att det borde vara nog nu, särskilt när alla kommuninvånare kan se, eller inte se, vad kommunen har gjort i Sikhall. Det är bara att göra ett besök på toaletterna i området just nu, eller ta en titt på den igenvuxna badstranden. Och jämföra med t ex det arbete och de pengar som Larsson har lagt ner på att renovera Sikhalls magasin.
Nä, Socialdemokraterna och Centerpartiet ger sig inte och de tre styrande partierna röstade på följande förslag från ordförande Ann-Marie Jonasson (S):
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt kommunfullmäktiges beslut 20230517 § 72 se bifogat protokoll.”
Det är ett helt oförståeligt förslag som egentligen bara antyder att oppositionspartierna bryter mot fullmäktiges beslut och därmed lagen. Det håller de tydligen fast vid trots att nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade det tidigare beslutet i nämnden med en liknande motivering (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”) – och domstolen avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
De styrande partierna hade enligt uppgift mycket svårt att förklara vad de egentligen yrkade på medan oppositionspartierna bestämt hävdade att det var de som 
faktiskt följde kommunfullmäktiges beslut. (Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att läsa kommunfullmäktiges inriktningsbeslut från den 19 maj 2023 – se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens överenskommelse med Magnus Larsson godkändes med röstsiffrorna 6-5. (Se bild.)
De fastighetsbildande åtgärder som nu ska genomföras i Sikhall är följande för Sikhallsviken, dvs vid Sikhallsbadet:
Fastigheten Sikhall 1:6 ägs av Magnus Larsson och nu får Larsson köpa en del av kommunens fastighet, se området ”Till Sikhall 1:6”.
I Sikhalls småbåtshamn regleras fastigheterna på följande sätt:
Magnus Larsson får köpa tillbaka samma mark som han köpte 2005… Nästan, kommunen behåller större delen av grusplanen. Fastigheten Sikhall 1:22 ägs av Vänersborgs Segelsällskap.
Det ska tilläggas att överenskommelsen också innehåller tre avtalsservitut. (Servitut är en rätt för en fastighet att använda någon annans fastighet.) Servituten slår sammanfattningsvis fast allmänhetens och Segelsällskapets tillträde och tillgång till öppet vatten. Segelsällskapet får också möjlighet att bygga ut sin brygga.
Igår onsdag fattades viktiga beslut i kommunfullmäktige för Brålandabygden. Överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson är lika viktig för Sikhall. Förutsättningarna för att verkligen utveckla södra Dalsland är på plats. Nu gäller det att politikerna också visar handlingskraft och fullföljer och underlättar för att målsättningarna ska genomföras. För Sikhalls del innebär det att arbetet med detaljplanen slutförs så snabbt som möjligt.
Toaletterna på Sikhall
Den 8 oktober infördes en insändare på TTELA:s hemsida. Några dagar senare fanns den i papperstidningen. Insändare hade rubriken “Offentliga toan var låst i fina Sikhall – varför?”.
Signaturen “Lisbeth” skrev:
“För ett par dagar sedan tog jag med min far från äldreboendet till Sikhall. Jag hade berättat hur fint magasinet hade blivit och han ville se det med egna ögon. Till saken hör att min far är 80+ och har lite svårt att gå och han har också problem som just gubbar kan ha. Han behöver lätta på trycket ganska ofta. Och så klart, efter en stund på Sikhall var det dags. Pappa var tvungen att uppsöka toalett.
Döm av min förvåning, den offentliga toan var låst!
Olyckan var framme. Den trevliga turen till Sikhall vändes till sin motsats. Pappa blev så ledsen. Vad jag tyckte synd om honom.
Men vad är det för kommun vi har som låser toaletterna på vinterhalvåret? Ska inte äldre människor kunna besöka vårt fina Sikhall efter sommaren?”
TTELA har inte gjort något eget reportage med anledning av insändaren. Däremot så fick kommunens verksamhetschef på Fastighet och Service tillfälle att svara på insändaren:
“Hej Lisbeth och pappa! Först av allt, jättetråkigt med din pappa. Vi förstår om han blev ledsen och vi beklagar verkligen det.
Tyvärr har vi enbart möjlighet att hålla öppet våra offentliga toaletter på badstränderna på sommartid. Vi öppnar toaletterna den 1 april och stänger dem igen den 30 september. Då stängs vatten, värme och andra vitala delar av och därefter är toaletten stängd till våren då fler besöker våra stränder igen.
Att ha toaletterna öppna vintertid med drift, skötsel, städ och rondering är en stor risk. Vi kan tyvärr inte ha lika stor uppsikt på vintern som vi har under sommaren. Skulle ett vattenrör, värmerör eller något annat gå sönder av kyla eller skadegörelse, kan toalettbyggnaden hinna ta stor skada innan någon uppmärksammar att en skada är skedd. Därför behöver vi stänga toaletterna på de ställen som inte har så många besök vintertid.
De enda offentliga toaletterna som vi har öppna året om är vid Skräcklestugan i Vänersborg, på torget i Vänersborg och på rastplatsen vid Laxbron, där många rör sig och nyttjar toaletterna frekvent vinter som sommar.”
Det saknas med andra ord pengar. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämndens pengar behövs enligt fastighetschefen bättre på andra ställen än till några toaletter på Sikhall – eller Nordkroken eller Gardesanna. De som vill besöka badstränderna på vinterhalvåret får göra det på egen risk, i varje fall om man är 80+. Men det gör ingenting, besökarna är inte så många – hur nu kommunen vet det. Sikhalls toaletter t ex har ju varit låsta under halva året i flera år.
Toaletten på den stora grusplanen vid Sikhalls småbåtshamn har funnits på platsen sedan ganska lång tid tillbaka. Enligt uppgift byggdes den till Sikhalls magasin när magasinet förklarades som byggnadsminne av Länsstyrelsen 1987 (se ”Sikhalls magasin”). Byggnadsminnesförklaringen innebar att det inte blev tillåtet att installera vatten och avlopp i magasinet. Det skulle medföra alltför stora ingrepp i kulturarvet. Toaletterna uppfördes därför på grusplanen utanför magasinet av Stiftelsen Sikhalls magasin. Toaletten servade alltså magasinet, där bedrevs nämligen uthyrning av magasinets lokaler för t ex bröllop. Toaletterna var låsta för allmänheten.
Så var det när Magnus Larsson köpte fastigheten 2005. Någon vecka efter att köpeavtalet var påskrivet och klart förklarade kommunen att den ville förköpa/expropriera fastigheten. 2007 blev det verklighet. Det officiella motivet för expropriationen/förköpet var, skrev kommunen till Länsrätten den 16 februari 2006 (Magnus Larsson hade överklagat kommunens beslut):
“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. Det behövs större parkeringsplatser vid badet och magasinet Fler båtbryggor skall anläggas för att utveckla båtturismen. Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. … För att allmänhetens tillträde till området skall garanteras överskådlig tid och underlättas är det av vikt att kommunen äger marken istället för en privatperson. Syftet med förvärvet av marken är att denna skall garanteras bli tillgänglig även i framtiden för allmänheten.”
Magnus Larsson hade å sin sida beskrivit i en inlaga vad han ville utveckla på sin fastighet. I beskrivningen ingick bland annat en ny toalettbyggnad…
Den 18 november 2008 beslutade byggnadsförvaltningen att bygga en ny toalett på samma plats, som nu hade övergått i kommunens ägo. Det sägs att kommunen och Stiftelsen var överens om att de nya toaletterna skulle kunna utnyttjas också av magasinets gäster, hela året. Jag hittar dock inga handlingar om detta eller att kommunen överhuvudtaget reflekterade över att det var Stiftelsen Sikhalls magasin som hade uppfört toaletterna för magasinets behov. Det hela är underligt eftersom kommunen visste att själva magasinet fortfarande ägdes av Stiftelsen.
Toaletterna skulle vara till för att garantera och underlätta allmänhetens tillträde till stranden. Men tydligen bara på somrarna… Är det någon som tänker besöka Sikhall någon solig vinterdag, grilla korv och fiska eller åka skridskor på isen ska de akta sig för att göra behoven i området. Det är knappast lagligt.…
Jag undrar om kommunen kan förköpa/expropriera en fastighet för att säkerställa allmänhetens tillgång till ett strandområde – och sedan i praktiken omöjliggöra tillgången under vinterhalvåret… I synnerhet om det gäller äldre män på 80+…
Jag tvivlar på att det är OK, i varje fall är det moraliskt förkastligt. Kommunen borde öppna upp Sikhall för allmänheten, och gästerna på magasinet, och låsa upp toaletterna. Även på vinterhalvåret. Om kommunen inte har råd så får kommunen överväga att låta Magnus Larsson förvärva även denna del av fastigheten.
PS. Det ska tilläggas att sådana här kommunala förköp troligtvis är helt omöjliga med dagens förändrade lagar.
Sikhall Rock 2024
I onsdags anordnades evenemanget Sikhall Rock för fjärde gången. Det blev efter omständigheterna en succé, som vanligt. Publiken var tyvärr inte så talrik som förra året, men det berodde sannolikt på väderutsikterna. Som tur var föll dock bara enstaka droppar. Men några presumtiva gäster hade nog tagit det säkra före det osäkra och åkt till Nuntorp…
Sikhall Rock “krockade” nämligen med ett arrangemang på Nuntorp. Där firades Ölets Dag, också med fri entré. Det är tråkigt att två så bra evenemang hölls samtidigt. Jag kan tänka mig att båda parter förlorade deltagare på detta. Nästa år lär dock inte Ölets Dag hamna på en onsdag.
På gräsytorna nedanför den nybyggda scenen vid “Politikerhyllan”, med utsikt över Vänern och det nyrenoverade Sikhalls magasin, hade människor slagit sig ner och gjort det bekvämt för sig, ofta på medtagna stolar och filtar. Och några hade satt upp “tak” för eventuellt regn. Överallt syntes glada leenden och förväntansfulla människor. De representerade alla åldrar. Det var alltifrån barn till äldre pensionärer – och ett inte ringa antal gamla elever till den betydligt äldre och pensionerade läraren från Dalboskolan.
I år hade Sikhall Rock ett “förband” till de traditionella gästerna “Just Nu”. I bandet kunde vi se några kända ansikten bland annat från kommunhuset. “Just Nu” fortsatte som traditionen bjöd med låtar från Tomas Ledin. Och publiken var naturligtvis med på noterna. På kvällen flyttades arrangemanget in i magasinet med ytterligare musik från ett tredje band. Bloggaren själv hade då varit tvungen att lämna tillställningen. Åldern gjorde sig gällande.
Människorna pratade och umgicks, och inte helt sällan diskuterades politik. Och det var naturligt. Bland alla människor syntes nämligen Magnus Larsson, så klart, men även några av kommunen ofta betraktade som “rättshaverister” som t ex Bengt Davidsson, Jan Andersson och Anders Solvarm. I vimlet hittades också några politiker, dock enbart från oppositionspartier.
Miranda Davidsson ordnade med hamburgare, grillspett, vårrullar och annat smaskens. Nytt för i år var att maten tillagades i ett utekök i lantlig stil. Och det grillades återigen på Magnus Larssons designade grillvagn. 
Grillvagnen kan sägas vara en dalsländsk variant av en foodtruck från 1800-talet tillverkad av hjul och axlar från en hästkärra med en metallring från ett gammalt traktorhjul. I magasinet serverades det kaffe och fika. Det var många som passade på att ta en kopp kaffe och samtidigt se sig om i det fantastiska renoverade magasinet.
Kommunen var också med på ett hörn skulle man kunna säga. Kommunens sopsäckar var överfulla redan innan Sikhall Rock drog igång. Som tur var kom sopbilen mitt under kvällen, men till allas överraskning stannade den några meter från sopsäckarna, backade tillbaka och körde därifrån – med oförrättat ärende. Sopsäckarna lämnades alltså därhän. Detta skedde mitt framför ögonen på fyra fullmäktigeledamöter, mig själv inräknad. Det var Dan Åberg, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz och samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel. Men vem vet, renhållningsarbetarna kanske tyckte att det 
var för många gropar och hål i vägen och “vändplanen”. Det fanns möjligtvis risk för att sopbilen skulle gå sönder.
Det hör till saken att Magnus Larsson, enligt honom själv, några dagar tidigare hade påpekat platsens alla gropar och hål för kommunen, men fått svaret att de skulle finnas där. Orsaken var att hålen och groparna bidrog till att dämpa hastigheten på bilarna… (Det argumentet kanske gäller övriga delar i kommunen också.) Magnus Larsson hade då erbjudit sig att ordna vägen och “vändplanen” med eget arbete och egna pengar, men se – det fick han inte… Säger alltså Magnus Larsson.
Vänersborgs kommun är inte helt populär bland invånarna i Sikhall och Gestad. Flera av dem kommer också ihåg att marken förköptes/exproprierades 2007 av kommunen, bland annat med argumentet att kommunen skulle sköta området bättre än privatpersonen Magnus Larsson…
Det var hur som helst en fantastiskt trevlig kväll och alla som var på plats i Sikhall ser säkert redan fram emot nästa Sikhall Rock. Ett stort tack ska riktas till framför allt Magnus Larsson som naturligtvis är spindeln i nätet när det händer något i Sikhall, men också till alla som hjälpt till för att göra Sikhall Rock möjligt.
Verkställ Sikhallsbesluten!
I det senaste blogginlägget om Sikhall (se “SBN: Sikhall på sparlåga”) så skrev jag att det inte händer så mycket vid Vänerns pärla i södra Dalsland. Det var lite orättvist. Det händer mycket, men inte i de delar där kommunen är inblandad…
Magnus Larsson har ju renoverat och byggt om Sikhalls magasin, både utvändigt och invändigt. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.) Magasinet är sannolikt lika fint nu som när det byggdes för 150 år sedan. (Jubileum i år!) Sikhalls magasin och Magnus Larsson har därför nominerats till kommunens byggnadsvårds- och arkitekturpris. (Se “Sikhalls Magasin nominerat till pris”.)
Och nu har jag fått höra att det åtminstone är en person till som har nominerat Sikhalls magasin och Magnus Larsson. Jag antar att ju fler som nominerar magasinet och Larsson, desto större chans har det/de att vinna priset. Även om, i ärlighetens namn, förhoppningarna om att Magnus Larsson ska bli uppmärksammad av Vänersborgs kommun är ganska små, om inte till och med obefintliga…
TTELA visade intresse för magasinets öde förra sommaren. Tidningen sände ut en reporter för att göra ett nedslag i Sikhall. Det resulterade i en utmärkt artikel – som av en händelse publicerades för exakt ett år sedan idag. (Se TTELA “Sikhalls magasin rustas för framtida fester”.) Sedan har tydligen Sikhalls magasin och Larssons arbete med renoveringen fallit i glömska. TTELA tycks inte, av någon anledning, anse att det är värt att rapportera om att det historiska byggnadsminnet från 1874 har räddats åt eftervärlden – av Magnus Larsson. Det är onekligen lite tråkigt av TTELA.
Vänersborgs kommun ja…
Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden beslutade som bekant, den 16 november förra året, om ett antal ändringar i samhällsbyggnadsförvaltningens förslag om en överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall. Bland annat skulle alla hot om viten tas bort. (Se ”Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Oppositionspartierna i nämnden gav tjänstepersonerna i förvaltningen konkreta förslag på hur överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson skulle utformas. Och det var egentligen bara för förvaltningen att formulera om överenskommelsen och verkställa beslutet.
Men så överklagade nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. De ansåg att beslutet var olagligt… De båda ordförande begärde emellertid inte inhibition, något som man kan göra vid ett överklagande. Inhibition betyder att ett beslut ska avvaktas och inte verkställas. Det innebär att verkställigheten skjuts upp tills Förvaltningsrätten meddelat dom.
Jag tror att Jonasson och Andersson helt enkelt glömde att begära inhibition, eller också brydde de sig inte. Kanske trodde de sig veta att förvaltningen ändå inte skulle verkställa beslutet… Men i och med att de båda ordförandena inte begärde inhibition borde och skulle förvaltningen ha börjat verkställa det av politikerna i nämnden fattade beslutet. Det gjordes inte. Och nu har dessutom Förvaltningsrätten avslagit överklagandet… (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
Tyvärr verkar inte de här dispyterna och kontroverserna vara allmänt kända. Det är möjligt att det bara är några enstaka bloggläsare som vet. TTELA har ju helt ignorerat händelserna i samhällsbyggnadsnämnden. Jag har i varje fall inte sett en enda artikel om de båda ordförandenas överklagande. Och det trots att ett sådant överklagande av den egna nämndens beslut så vitt jag vet saknar motsvarighet i landet.
Förvaltningsrättens dom kan överklagas, men dagens nyhet är att tidsfristen för att överklaga nu har gått ut och ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har inte överklagat. Efter att ha läst domen så insåg de säkerligen, precis som alla andra, att en överklagan var meningslös.
Avslaget i Förvaltningsrätten fick kanske samhällsbyggnadsförvaltningen att inse att det inte finns någon återvändo längre – beslutet från den 16 november måste verkställas. Men det är klart, det går ju att förhala lite till…
Magnus Larsson blev uppringd i fredags (5 juli) av en tjänsteperson från samhällsbyggnadsförvaltningen. Tjänstepersonen hade enligt uppgift fått Sikhallsärendet på sitt bord ”för några dagar sedan”, alltså nästan 8 månader efter beslutet… Personen på förvaltningen föreslog ett förberedande möte med Magnus Larsson i slutet av augusti, 9,5 månader efter…
Det är helt oacceptabelt att det ska ta så lång tid för kommunen att verkställa beslut. De fastighetsrättsliga regleringarna i Sikhall måste genomföras för att Magnus Larsson ska kunna utveckla småbåtshamnen och magasinet, bygga sjöbodar, affär och cafeteria samt inte minst anlägga en betydligt längre badstrand och fler parkeringsplatser. (Larsson har säkert fler planer…)
Och samhällsbyggnadsnämnden har faktiskt haft ännu längre tid på sig. Redan den 17 maj 2023 fick nämnden i uppdrag av kommunfullmäktige (se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”), kommunens högsta beslutande organ, att lösa de fastighetsrättsliga frågorna. Fastighetsregleringarna skulle dessutom ske, beslutade kommunfullmäktige, med utgångspunkt från Magnus Larssons alternativ till regleringar.
Besluten i kommunfullmäktige respektive samhällsbyggnadsnämnden innebär att alla formella och nödvändiga politiska beslut är fattade. Magnus Larsson, och Sikhall, ska inte behöva vänta till ett möte i slutet av augusti…
Tiden går och utvecklingen i Sikhall står still… Och det är inte Magnus Larssons eller oppositionspartiernas fel… Jag kan dock inte frigöra mig från tanken att det finns politiker som informellt och i smyg drar i bromsarna för att obstruera och blockera kommunfullmäktiges och samhällsbyggnadsnämndens beslut. Det är en tanke som jagar mig, men som jag hoppas är helt fel.
Det kan ju också vara så att Magnus Larsson av “tradition”, av hejd och gammal vana, har betraktats som en “bråkmakare” och en som har dolda avsikter etc. Ryktena och “skitpratet” sitter möjligtvis typ i kommunhusets väggar. Det är ju nämligen ingen större hemlighet att socialdemokrater och centerpartister, och för all del också tjänstepersoner, har motarbetat Magnus Larsson under många år. Det började, som trogna läsare av denna blogg vet, redan 2005 när S+C drev igenom förköpet/expropriationen av Magnus Larssons ärligt och lagligt förvärvade mark i Sikhall… (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Kan det ha blivit någon typ av “sanning” eller förutfattad mening att Magnus Larsson inte är att “lita på”. Jag vet inte, men det är dags för alla i kommunhuset att släppa alla gamla fördomar som eventuellt lever kvar och låta Magnus Larsson utveckla Sikhall. Samtidigt kan väl de “inblandade” snegla lite på kommunens vision:
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Visionen gäller Sikhall också.
=
PS. Jag avslutar med att påminna om Sikhall Rock nästa vecka, den 17 juli. På Sikhall-Rocks Facebook-sida kan man läsa:
“En helkväll för Hela familjen i musikens tecken!
Kvällen inleds kl 18.00 med Underhållnings-kapellet Jesperz Mixstafett som bjuder på en sommarbuffé av populära melodier.
Kvällen fortskrider sedan med JUST NU – Sveriges Enda Tomas Ledin Tribute – som levererar Ledins alla hits i ett rasande tempo med bomber och granater!
Efter JUST NU fortsätter kvällen med livemusik i Sikhalls Magasin.
Mer info angående detta kommer inom kort.
Missa inte denna helkväll i naturskön miljö!
I vanlig ordning är det fri Entré till utomhuskonserten.
Om man uppskattar musiken så kan man Swisha en slant till Bandet.
Hjärtligt välkomna!”
SBN: Sikhall på sparlåga
Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena handlade om Hallevibadet, det andra om Sikhall. Beslutet om Hallevibadet följde jag upp i söndags. (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)
Oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden (V+M+MBP+SD) fattade ett annat beslut om Sikhall än vad de styrande partierna, S+C+KD+MP, och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, hade tänkt och förväntat sig. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) blev så frustrerade att de kände sig tvungna att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Vilket med all sannolikhet också var okejat av partiernas två kommunalråd.)
Förvaltningsrätten avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.) Motiveringen till avslaget kunde inte tolkas på annat sätt än att det var en fullständig sågning av överklagandet. Man ges nästan bilden av att juristerna var väldigt frustrerade över bristen på saklig grund, och frågade sig – varför upptar de båda nämndsordförandena vår tid med så utsiktslösa och meningslösa argument…
Det tycks dock inte bekomma Jonasson och Andersson, de sitter fortfarande kvar på sina ordförandeposter… Och vem vet, de kanske till och med funderar på att överklaga Förvaltningsrättens dom.
Oppositionspartiernas beslut i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 innebar att förvaltningen skulle gå vidare i förhandlingarna med Magnus Larsson om de fastighetsrättsliga lösningarna men utifrån andra utgångspunkter. De utgångspunkter som förvaltningen hade föreslagit och de styrande partierna omfamnat var uppenbarligen helt oacceptabla för Larsson. Det kunde alla se och faktiskt också förstå. De var tvungna att ändras för att Magnus Larsson och kommunen skulle kunna ingå en överenskommelse.
Oppositionspartierna ändrade i sitt beslut utgångspunkterna så att de blev rimliga, logiska och acceptabla även för Magnus Larsson. Nämnden hade ju fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ingå ett avtal om fastighetsrättsliga lösningar med Magnus Larsson så att en detaljplan kunde upprättas. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Nu, efter nämndens beslut, var vägen utstakad och klar. Det var “bara” för samhällsbyggnadsförvaltningen att ändra i förslaget om “Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall” enligt oppositionspartiernas beslut. Och sedan ta kontakt med Magnus Larsson för att slutföra överenskommelsen och sluta ett avtal. Men det har inte 
samhällsbyggnadsförvaltningen gjort. Förvaltningen har istället ”avvaktat” genomförandet av nämndens beslut, antagligen med de båda ordförande Ann-Marie Jonassons (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderssons (C) goda minne. Det är mycket anmärkningsvärt eftersom det är en majoritet av politikerna i nämnden som beslutar – och tjänstepersonerna som ska verkställa dessa beslut.
Historien upprepar sig. Oppositionspartiernas båda beslut den 16 november 2023 var inte populära bland de styrande partierna eller bland tjänstepersonerna. Därför förhalades processerna och besluten verkställdes inte. Det är fortfarande ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med Magnus Larsson och diskuterat någon överenskommelse eller ens hört sig för om möjliga mötestider… Likheterna med Hallevibadet och Jonas Mossberg är slående.
Magnus Larsson är i behov av fastighetsrättsliga lösningar enligt kommunfullmäktiges riktlinjer. Larsson måste få förvärva delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4, så att han bland annat får äga marken mellan sin fastighet Sikhall 1:6 och Sikhalls Magasin. (Se pil i kartan till vänster.) Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. Och det krävs “kraftigare” ledningar till magasinet. Det skulle också underlätta för VA-dragningar till magasinet om Larsson ägde denna mark.
Ett fastighetsrättsligt avtal mellan kommunen och Magnus Larsson är således en förutsättning för att det ska kunna ske en utveckling av och i Sikhall. Och vi är många som har en mycket bestämd uppfattning om vem som kan och ska stå för utvecklingen. Magnus Larsson har med den omfattande och grundliga renoveringen av Sikhalls magasin bevisat att han inte bara pratar utan får saker gjorda. Magnus Larsson lägger både tid och pengar på att utveckla Sikhall. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.)
När nu Förvaltningsrätten har avslagit Ann-Marie Jonassons (S) och Johan Anderssons (C) överklagande så måste samhällsbyggnadsförvaltningen slutföra överenskommelsen enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut i november och sluta ett avtal med Magnus Larsson.
Och som vanligt är det Sikhall Rock även denna sommar. Onsdagen den 17 juli kl 18.00 kör Sikhall Rock igång. Det går att anmäla sitt intresse på Sikhall Rocks Facebook-sida.
Sikhall: Dom har avkunnats!
Den 15 december 2023 meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att ett överklagande hade kommit in till domstolen. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) som överklagade:
“Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144”
De två ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden överklagade alltså ett beslut som hade fattats av deras egen nämnd. Och frågan är om inte detta var unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)
Bakgrunden är naturligtvis att Jonasson och Andersson var motståndare till det beslut som nämnden fattade den 16 november. Beslutet fattades av oppositionen med 6 röster mot 5. Och det kunde Jonasson och Andersson tydligen inte acceptera utan valde att gå utanför politikens ramar och vände sig i stället till juridiken – till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”.)
Beslutet i samhällsbyggnadsnämnden, dvs själva sakfrågan, handlade om de krav som de styrande partierna, och samhällsbyggnadsförvaltningen (naturligtvis), ville ställa på Magnus Larsson i samband med de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. De var helt orimliga och inte heller i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut. (Se “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”.)
Samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) lade därför fram ett alternativt yrkande i samhällsbyggnadsnämnden. Och det visade sig att samtliga oppositionspartier stödde förslaget (se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”):
“Med sex nej-röster mot fem ja-röster, så har samhällsbyggnadsnämnden beslutat i enlighet med Tor Wendels (M) yrkande.”
Förvaltningsrätten anmodade sedan samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten ville höra båda sidor innan den fattade ett beslut om nämndens beslut var lagligt eller inte.
Den 25 januari 2024 behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som alltså har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som Tor Wendel (M) hade författat. (Se “SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten”.)
I onsdags, den 12 juni, kom Förvaltningsrättens dom. Idag fanns en notering i kommunens diarium. Jag begärde ut domen från kommunen, men fick till svar att:
“Vi har tagit emot din begäran och kommer göra en sekretessbedömning.”
Ett intressant svar med tanke på att domen är en allmän offentlig handling. (Det fick mig, kanske lite orättvist, att tänka på en sketch om allmänna handlingar på Facebook som en partivän skickade till mig – “Hänvisa bara till semester”.) När jag istället begärde ut domen från Förvaltningsrätten – så fick jag domen direkt. Senare meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen att:
“Då handlingen innehåller personuppgifter skickas den inte på e-post. Vi kan skriva ut den och skicka den på post eller om du vill komma till kommunhuset och läsa den.”
Personuppgifterna handlar om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C), och det är ju inte direkt någon hemlighet. Däremot står deras personnummer med, och då kanske GDPR träder in… Det hade dock varit lätt att maska.
Hur dömde då Förvaltningsrätten i Göteborg?
“FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”
Samhällsbyggnadsnämndens beslut står fast, det var lagligt. Oppositionspartiernas beslut gäller följaktligen. Och det banar nu äntligen vägen för att de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson kan slutföras.
Det ska bli intressant att se om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) tänker sitta kvar i nämnden efter Förvaltningsrättens dom…
Förvaltningsrättens motivering till domen, eller bedömning som det heter, är ganska lång, men jag återger den ändå i sin helhet. (Kan laddas ner här som pdf.) Bedömningen kan med fördel läsas tillsammans med själva överklagandet från Jonasson och Andersson – se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”. Överklagandet består nämligen av fyra punkter och Förvaltningsrätten bedömer varje punkt för sig.
==
Förvaltningsrättens bedömning
“Klagandena gör gällande att beslutspunkten 1 strider mot praxis vid avtalsskrivning och kommunens riktlinjer samt att beslutet även strider mot likabehandlingsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen. Som har anförts är förvaltningsrättens laglighetsprövning av det överklagade beslutet begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit på lagligt sätt enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 § KL. Om en kommuns beslut skulle strida mot praxis vid avtalsskrivning medför det därmed inte i sig att det av det skälet vid en laglighetsprövning finns grund för att upphäva beslutet. En kommuns interna riktlinjer utgör inte heller lag eller annan författning, vilket innebär att förvaltningsrätten inte kan pröva om kommunens beslut strider mot interna riktlinjer. Om ett kommunalt beslut skulle stå i strid med likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § KL kan däremot utgöra grund för upphävande för att det kommunala beslutet i så fall skulle stå i strid med lag. Likställighetsprincipen innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika och att en särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund. För en tillämpning av likställighetsprincipen krävs emellertid att kommunen eller regionen är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Principen gäller alltså inte när en kommun eller en region anställer personal, köper eller säljer fastigheter etc. (jfr. prop. 2016/17:171 s. 300 och 301). Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens beslut om fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall inte är ett sådant beslut där kommunen träder i kontakt med sina medlemmar i deras roll som kommunmedlemmar. Därtill kan också konstateras att den jämförelsenorm som klagandena hänvisar till om att kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtagande i exploateringsavtalet inte heller är undantagslöst utformad och att samhällsbyggnadsnämnden har haft rätt att göra avsteg från riktlinjerna, bl.a. om det skulle krävas för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Förvaltningsrätten bedömer därmed att det inte har visats att det överklagade beslutet strider mot 2 kap. 3 § KL.
För beslutspunkten 2 är grunden till överklagandet att beslutet i det avseendet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. Förvaltningsrätten konstaterar att det åberopade inriktningsbeslutet från kommunfullmäktige avsåg inriktningsbeslut för fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken. Det framgår av handlingarna i målet att en sådan detaljplan inte var klar vid tidpunkten för det överklagade beslutet samt att de frågorna också hanteras av en annan nämnd. Av det åberopade kommunfullmäktige-beslutet framgår inte heller i övrigt att samhällsbyggnadsnämnden inte skulle ha haft rätt att fatta det överklagade beslutet på grund av tidigare fastställda visionsuttalanden från kommunfullmäktige.
Klagandena menar att beslutspunkten 3 strider mot 5 kap 1 § KL och att beslutet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt med anledning av det strategiska läge som fastigheten har och då exploatören ensam får möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten. Enligt 5 kap. 1 § KL ska kommunfullmäktige besluta i de ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt för kommunen, medan nämnderna enligt 6 kap. 3 § KL ska besluta i frågor som rör förvaltningen samt i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Fullmäktige ska därmed besluta i frågor av mer grundläggande natur eller av generell räckvidd, där det politiska momentet allmänt sett är dominerande (jfr prop. 2016/17:171 s. 327). Förvaltningsrätten bedömer att utredningen inte utvisar att den aktuella fastighetsregleringen med avtalsservitut är av sådan art eller omfattning att den måste beslutas av kommunfullmäktige. Det har då inte heller visats att det överklagade beslutet ska upphävas för att det strider mot 5 kap. 1 § KL.
Klagandena anser slutligen att beslutspunkten 4 i det överklagade beslutet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken” då det i inriktningsbeslutet står skrivet att ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Kommunen anför i den delen att den nämnda beslutskrivskrivningen var nödvändig då Vänersborgs Segelsällskap önskade en sen ändring i det föreslagna servitutet jämfört med det som fullmäktige hade beslutat om. Förvaltningsrätten konstaterar att kommunfullmäktige genom sitt beslut den 17 maj 2023 på ett tydligt sätt har uttryckt att det vid fastighetsförsäljning ska skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och ha fritt segelvatten. Beslutet kan emellertid endast få effekt internt för kommunens ställningstagande och hantering och har i sig ingen bindande verkan mot annan parts inställning till frågan. Om Vänersborgs Segelsällskap därför i tiden därefter framför ändrade önskemål i frågan så måste det enligt förvaltningsrätten ligga på samhällsbyggnadsnämnden att ansvara för hanteringen av sådana fastighetsrättsliga frågor, så länge de ändrade önskemålen inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat för kommunens räkning. Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens ändringsskrivning i punkten 4 i det överklagade beslutet från den 16 november 2023 inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat och att kommunfullmäktiges beslut därmed alltjämt också gäller för kommunen vid genomförande av aktuell fastighetsförsäljning, under förutsättning av att också Vänersborgs Segelsällskap som berörd part alltjämt har även det önskemålet. Utredningen utvisar enligt förvaltningsrätten därmed inte att samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 inte hade rätt att fatta det överklagade beslutet under punkten 4 för att det skulle strida mot kommunfullmäktiges beslut den 17 maj 2023.
Med ledning av det anförda bedömer förvaltningsrätten att vad klagandena anför inte visar att det finns grund att med stöd av 13 kap. 8 § KL upphäva det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås.”
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!” – 3 januari 2024
- “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” – 4 januari 2024
- “SBN/Sikhall 3: Till nämndens försvar – Bakgrund” – 5 januari 2024
- “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten” – 7 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 5: Till nämndens försvar – Visionen” – 9 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 6: Till nämndens försvar – Vem beslutar?” – 10 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut” – 11 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 8: Till nämndens försvar – Framtid” – 14 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 9: SBN:s yttrande till Förvaltningsrätten” – 28 januari 2024
- ”Sikhall: Dom har avkunnats!” – 14 juni 2024
Sikhalls Magasin nominerat till pris
För drygt 10 år sedan, den 29 januari 2014, lämnade Niklas Claesson (M) in en motion i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionens yrkande var att kommunen skulle inrätta ett:
“årligt byggnadsvårdspris för den bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden i byggnad eller bebyggelsemiljö inom Vänersborgs kommun.”
Ett av det nya kommunfullmäktiges första beslut den 22 oktober 2014, det var val i september, var att bifalla motionen och ge:
“byggnadsnämnden i uppdrag att ansvara och besluta om stadgar, sammansättning av jury samt former för ett byggnadsvårdspris.”
Verkställandet av kommunfullmäktige beslut gick som vanligt i det lugna vänersborgska tempot – “Slow City” som en tidigare kommunchef betecknande Vänersborg… Nu efter 10 år ska priset äntligen delas ut.
“Lite skämmigt är det ju att det tagit så lång tid”
Sa byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) till TTELA den 20 mars, i år. (Se “Byggnadsvårdspris blir av – efter tio års handläggning”.)
Även Niklas Claesson (M) tycker att 10 år är en anmärkningsvärt lång tid. Priset har dessutom under årens lopp omvandlats till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris. Och det var ju faktiskt inte riktigt vad Claesson hade i tankarna när han skrev sin motion. Men Niklas Claesson är, enligt TTELA, ändå nöjd med att förslaget blir verklighet. Han kunde nog inte ana däremot, den dagen för 10 år sedan när han skrev sin motion, att han skulle vara ledamot i den nämnd som skulle utse vinnaren i tävlingen…
Nu är det nämligen äntligen dags. Fram till och med november kan man nominera byggnader till Vänersborgs byggnadsvårds- och arkitekturpris. Men… Det är inte det lättaste. Det är nästan omöjligt att få reda på hur man nominerar och vilka regler som gäller i själva “tävlingen”. Jag har sökt på kommunens hemsida, och misslyckats… Jag tror faktiskt inte att det står något om tävlingen och priset.
TTELA däremot har på något sätt hittat information om vilka kriterier som gäller för att kunna komma i fråga om att vinna priset (se “Byggnadsvårdspris blir av – efter tio års handläggning”):
“Ska gå till en fysisk åtgärd inom byggnadsvård, husarkitektur eller landskapsarkitektur. Det kan handla om restaurering, renovering, ombyggnad eller nybyggnad som är utförd av privatperson, företag, myndighet eller förening.”
Och med de kriterierna tänker byggnadsnämndens ordförande Jonasson (S) självklart på byggnader som Elisabeths port och domstolsbyggnaden som är på gång. Men är det syftet med ett pris – ett höghus byggt i vinstsyfte eller en ny administrativ byggnad bekostad av staten?
Jag tycker att ett byggnadsvårdspris faktiskt borde ha handlat om det som Niklas Claesson (M) skrev i sin motion 2014:
“bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden”
Och rent personligt kan jag tycka att staten, Vänersborgsbostäder eller andra stora företag inte ska få ett sådant pris. Nä, det borde handla om enskilda personer, vanliga kommuninvånare, som utför en insats med en stor portion idealitet – både ekonomiskt och arbetsmässigt.
Eller kanske skulle det ha varit två pris, ett byggnadsvårds- och ett arkitekturpris?
På Frukostforum, ett månatligt möte mellan företagare, organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun samt politiker, informerade kommunens stadsarkitekt om priset. Och berättade också att alla närvarande på Frukostforum kunde nominera en byggnad till tävlingen och priset. Stadsarkitekt Martin Staude meddelade att alla kunde nominera genom att skicka mail till honom. (martin.staude@vanersborg.se).
Så det gjorde jag.
Det finns en byggnad som har förfallit i många år. Den står på kommunens mark och sköttes under lång tid av en stiftelse. Byggnaden som uppfördes för 150 år sedan hade kanske 10 år kvar innan dess saga var all, innan förfallet var oåterkalleligt. Då överlät stiftelsen nyttjanderättsavtalet till Magnus Larsson i Sikhall. Jag talar alltså om Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.)
Magnus Larsson i Sikhall påbörjade ett omfattande och gediget renoveringsarbete. Arbetet är till största delen klart nu. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin!”.) Och därför nominerade jag Sikhalls Magasin till tävlingen Vänersborgs kommuns byggnadsvårds- och arkitekturpris.
Min motivering löd:
“Jag nominerar Sikhalls Magasin till Vänersborgs kommuns ”Byggnadsvårds- och arkitekturpris”.
Magnus Larsson, Sikhall 540, 464 65 Brålanda, har gjort en enastående insats för att rädda och bevara byggnads- och kulturminnet Sikhalls Magasin. Magasinet byggdes 1874 och förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987.
Magnus Larsson har med eget arbete och egna ekonomiska medel renoverat Sikhalls Magasin både utvändigt och invändigt. Han har bland mycket annat åtgärdat taket, gjort i ordning och kittat 297 fönsterrutor, iordningställt och inrett en festlokal med scen och honnörsbord samt byggt ett mottagningskök.
Det vore fantastiskt om Magnus Larssons arbete resulterar i att Sikhalls Magasin kan få motta Vänersborgs kommuns Byggnadsvårds- och arkitekturpris samma år som magasinet firar 150 årsjubileum.”
Prisutdelningen ska ske i samband med att kommunen firar Vänersborgs födelsedag i januari 2025.
Jag är emellertid inte särskilt optimistisk. Chansen att Magnus Larsson skulle tilldelas ett pris av kommunen är nog inte särskilt stor, antagligen lika liten som att Anders Solvarm skulle få TTELA:s Hållbarhetspris 2022. (Se “Hållbarhetsvecka och TTELA:s pris”.)
Men det skulle ändå inte förringa Magnus Larssons insats. Han har med egen tid, eget arbete och egna pengar rustat upp och renoverat Sikhalls magasin. Han har gjort ett otroligt jobb.
Magnus Larsson har räddat ett kultur- och byggnadsminne.
PS. Den 13 juni publicerades äntligen information om Byggnadsvårds- och arkitekturpriset på kommunens hemsida. (Klicka här: ”Lämna förslag till Byggnadsvårds- och arkitekturpriset!”.) Här kan du läsa om vad som gäller och också nominera en byggnad till priset.
Du kan också ladda ner stadgarna till priset här.
Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Magnus räddar Sikhalls magasin! (1)”.
I torsdags tog jag en tur till Politikerhyllan i Sikhall. Jag var mycket nyfiken på att med egna ögon se vad Magnus Larsson hade åstadkommit med Sikhalls magasin.
Det var en mycket trött och medtagen Magnus Larsson som mötte 
mig. Han hade slitit tungt i några veckor och kroppen var mörbultad och gjorde uppenbarligen ont. Det syntes, och så utarbetad har jag aldrig sett Magnus Larsson tidigare. Han blir ju inte heller yngre med åren.
Sent på kvällen dagen före mitt besök hade en stor renovering av taket och fönstren på Sikhalls magasin blivit färdig. Alla verktyg och maskiner hade burits ut och det hade städats och ställts i ordning. Det skulle vara bröllop i helgen i den uppfräschade och nyrenoverade byggnaden. (Connys Natalie ska gifta sig.)
Sikhalls magasin har blivit fantastiskt fint. Magnus Larsson har gjort ett enormt arbete med att rusta upp och renovera det gamla kultur- och byggnadsminnet. Han har inte bara gjort några ytliga synbara reparationer, han har åtgärdat allt från grunden.
Det började med en total uppstädning av alla våningar på magasinet. Och det blev “några” containrar med skräp som kördes till tippen. Larsson tog dock tillvara det som var värt att bevara, och det var en hel del. Larsson är mycket intresserad av gamla saker och antikviteter. Sedan satte Magnus Larsson igång med att renovera och göra i ordning Sikhalls magasin. (Naturligtvis har han haft hjälp av snickare och andra skickliga yrkesmänniskor.)
Larsson har använt virke från egen skog. Han har fällt träd, kvistat och kapat/apterat, han har sågat, barkat, ströat, travat och, när virket blev torrt, hyvlat, betsat osv för att bland annat byta ut stolpar och brädor i undertak. Han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Han har tillverkat steg till en ny trappa som ska sättas upp.
Den förändring som märks tydligast när man beskådar magasinet utifrån är taket. Magnus Larsson har lagt om det. Den östra delen, mot sjön, gjorde han klart förra året. (Se “Sikhall Rock 2023. Och magasinet!”.) De senaste veckorna har taket mot landsidan åtgärdats. Det var helt ruttet. Larsson plockade av teglet, tog bort läkten och masoniten. Sedan fortsatte han med att laga undertaket av brädor. Han salade ut, riktade och lade ny råspont. Han fortsatte med att lägga ålderbeständig papp, han tillverkade och lade läkter för att sedan lägga på tegelpannor. Naturligtvis sattes nya takfotsbrädor och vindskivor upp.
Fönster tillsammans med tak är kanske de viktigaste delarna i en renovering för att bevara en byggnad. Det finns 33 fönster på magasinet. Magnus har gjort i ordning dem alla. Drygt hälften renoverades men 15 fönsterbågar byggdes upp av Larssons egen kärnfuru, förstörelsen hade gått för långt. Det sattes dubbla enstiftsplugg i hörnen på alla fönster precis som det ursprungligen hade gjorts. Varje fönster på magasinet har 9 små rutor. Det betyder att 297 fönsterrutor har kittats och gjorts i ordning…
Invändigt har Magnus Larsson gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord, ställt fram antikviteter och äldre prydnadssaker, renoverat upp elsystem (inte helt färdigt än) och byggt ett mottagningskök. På altanen utanför har Larsson tillverkat bänkar och bord i gammal stil.
Det blir nog ett lyckat bröllop i helgen i en nyrenoverad byggnad som andas historia, kultur och tradition.
Magnus Larsson har självklart haft tillstånd från Länsstyrelsen för renoveringen och de åtgärder som har utförts på magasinsbyggnaden. Länsstyrelsen skrev den 16 maj förra året (se “Nyhet: Länsstyrelsen ger Magnus tillstånd”):
“Länsstyrelsen ger med stöd av 3 kap 14 § lagen (1988:950) kulturmiljölagen er tillstånd att utföra exteriöra och interiöra åtgärder på byggnadsminnet Sikhalls Magasin.”
Sikhalls magasin är kulturhistoriskt intressant och det är K-märkt. Därför stöttar Länsstyrelsen renoveringen ekonomiskt – för fördyrande kostnader som uppstår på grund av K-märkningen. I tisdags den gångna veckan var en antikvarisk kontrollant från Länsstyrelsen på plats och gjorde en slutbesiktning. Kontrollanten var mycket nöjd och resultatet av slutbesiktningen var att renoveringen var utan anmärkning. Och med mina amatörmässiga ögon kan jag inte annat än hålla med…
Magnus Larsson har gjort en makalös insats. Nu kommer Sikhalls magasin att stå kvar i många, många decennier framöver. Jag liksom ett flertal personer i t ex ett antal grupper på 
Facebook kan inte bli annat än imponerade. Larsson har visat vad han vill och vad han är kapabel att uträtta.
Många personer inklusive jag själv undrar emellertid – vad tycker Vänersborgs kommun om Magnus Larssons insats för Sikhalls magasin? Anser de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna att det som Magnus Larsson har utfört i magasinet är positivt? Det tycker jag att de borde svara på. Kan kommunalråden kanske tänka sig att kontakta Magnus Larsson – och ge honom ett erkännande…?
Självklart undrar man också om de styrande partierna kan tänka sig att låta Magnus Larsson fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra magasinsområdet – och förverkliga sina visioner och planer för hamnområdet och badet i stort? Kan politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun tänka sig att visa förtroende för Magnus Larsson och hans avsikter, och äntligen godkänna de fastighetsrättsliga lösningar som han, och oppositionen i kommunfullmäktige, har förespråkat? (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Det handlar alltså om de fastighetsregleringar som ska möjliggöra en detaljplan, som byggnadsnämnden för övrigt beslutade upprätta 2015 (för 9 år sedan!), och som är en nödvändig förutsättning för att förverkliga Larssons och några andra fastighetsägares vision för Sikhall.
Kommunen har som bekant inte visat något som helst förtroende för Magnus Larsson de senaste 20 åren. Det har däremot Länsstyrelsen. Den 16 maj förra året skrev Länsstyrelsen om Magnus Larsson, i samma brev som ovan:
“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”
Det kanske är läge att kommunens politiker och tjänstepersoner tog en sväng till Sikhall och tittade på vad Magnus Larsson har åstadkommit med magasinet. 
Samtidigt kan de titta på hur det ser ut på kommunens fastigheter i området… Det virvlar damm så fort man rör sig på parkeringar och vägar och gräsmattorna vid hamnområdet och badstranden har inte klippts sedan förra hösten…
Kanske är inte kommunen något föredöme när det gäller skötsel och utveckling i Sikhall… Vid förköpet/expropriationen 2007 ansåg ju kommunen att den var det, att kommunen var bättre lämpad att utveckla området än Magnus Larsson. Kommunen har emellertid inte lyft många fingrar under årens lopp för att utveckla Sikhall. Det vet alla som har varit där.
Vad sa förresten kommunens vision – “attraktiv och hållbar i alla delar”…? Utom Sikhall…?
Magnus Larsson och några andra fastighetsägare i Sikhall har stora visioner och planer för Sikhall, eller Sikhallsviken som kommunen kallar hela området. Larsson och de andra vill se fler bryggor och båtplatser, camping, åretruntöppen butik, restaurang, längre badstrand, sjöbodar, parkeringar, hustomter osv.
Nu har Magnus Larsson visat vad han vill och vad han kan uträtta. Sikhalls magasin är i de väsentligaste delarna klart. Magnus Larsson har räddat det från förfall och ödeläggelse. Magasinet går att använda och det är bokat för flera bröllop i sommar. Men, det saknas saker som skulle göra magasinet ännu bättre.
Magnus Larsson vill att nya VA-ledningar dras in till magasinet, i första hand vatten. Det måste också bli bättre “kraft” i elledningarna. Tyvärr går propparna i magasinet alltför ofta under tillställningarna. För att kunna lösa dessa problem måste det grävas i kommunens mark. Och gissa vad? Det tillåter, enligt Magnus Larsson, inte kommunen. Han får nej.
Det röda strecket är kommunens mark.
När det gäller elledningarna kräver Vattenfall att Magnus Larssons ledningar till magasinet ska ligga i Larssons egen mark. Mellan Larssons mark, Sikhall 1:6, och magasinets mark (som också är Larssons mark) ligger en tunga av kommunens mark, Sikhall 1:4 – en kommunal “marktunga” som alltså delar av Larssons två markområden. Det handlar om 15-20 meter. Det skulle enkelt lösas med den fastighetsrättsliga lösning som kommunfullmäktige och även samhällsbyggnadsnämnden har antagit. Men som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har överklagat…
Återigen ställer sig Socialdemokraterna och Centerpartiet (nu med stöd av Kristdemokraterna och Miljöpartiet) i vägen för en fortsatt utveckling av Sikhall. Jag undrar vad de egentligen vill med Sikhall… Är motarbetandet av Magnus Larsson ett syfte i sig?
Kommunen måste så fort som möjligt hjälpa till så att Sikhalls magasin kan få vatten och kraftigare elledningar indragna. 
Jag tycker att det kan de kommuninvånare som bor i delarna Sikhall och Gestad kräva av Vänersborgs kommun.
Det är många vänersborgare, framför allt i dalslandsdelen, som är mycket tacksamma för allt Magnus Larsson gör för Sikhall. Det är banne mig dags för kommunens politiker och tjänstepersoner att också visa uppskattning.
==
Anm. Sikhalls Magasin är nominerat till kommunens byggnadsvårds- och arkitekturpris – se ”Sikhalls Magasin nominerat till pris”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer