Arkiv

Archive for the ‘styrning’ Category

Politiker och tjänstemän 10: Enkät (2/2)

10 mars, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Politiker och tjänstemän 9: Enkät (1/2)”.

I mitt förra blogginlägg syntes ett visst missnöje med politikerna från tjänstepersonernas sida. Det fanns emellertid viktiga frågor i enkäten där förhållandet visade på motsatsen.

Fråga 12 var en mycket viktig fråga. Den hade följande lydelse:

“Jag upplever att ärenden är professionellt beredda med belysning av olika perspektiv/Jag bereder ärenden professionellt med belysning av olika perspektiv”

Första delen av frågan riktade sig till politikerna och den andra till tjänstepersonerna. Det handlade alltså om precis samma sak men från politikernas respektive tjänstepersonernas perspektiv. Resultatet blev:

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Det som förvånar, och som är tämligen anmärkningsvärt, är att tjänstepersonerna inte ger sig själva betyget 5. Det kan ju inte betyda annat än att de anser att deras egna ärenden inte fullt ut är professionellt beredda och belysta från olika perspektiv. Det är något som definitivt bör ventileras och diskuteras i förvaltningsorganisationen. Det borde vara självklart att de beslutande politikerna får alla för- och nackdelar med olika förslag på bordet.

När politiker sedan ger bättre betyg på frågan än tjänstepersonerna, som i socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden, torde det kunna innebära att politikerna inte märker bristerna i underlagen de ska besluta utifrån… Och det kan ju i sig också vara ett problem. Men det är faktiskt tvärtom i flertalet nämnder, dvs politikerna uppfattar att ärendena inte är professionellt beredda fast tjänstepersonerna gör det. De största skillnaderna återfinns i samhällsbyggnads-, byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnderna samt i kommunstyrelsen. Det här är, som jag ser det, ett stort problem som det skulle behöva resoneras och diskuteras om ordentligt, särskilt om man dessutom jämför med fråga 14.

Fråga 14 löd som följer:

“Jag upplever att tjänsteorganisationens underlag är byggda på fakta och objektivitet/Mina underlag är byggda på fakta och objektivitet”

Den här frågan inser de flesta är en oerhört central och viktig fråga, tillsammans med den förra frågan, i förhållandet mellan politiker och tjänstepersoner…

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Det kan noteras att tjänstepersonernas bedömning av sig själva skiljer sig åt på frågorna 12 och 14. Det är intressant, för kan man säga att underlag bygger på fakta och objektivitet om de inte belyser olika perspektiv?

Politikerna är överlag mer kritiska till om underlagen är byggda på fakta och objektivitet. Det är naturligtvis inte bra och här måste det till en analys och genomgripande diskussion. Det resultat som verkligen står ut är resultatet för samhällsbyggnadsnämnden. Om man antar att de styrande partierna ger betygen 4 eller 5 så innebär det att ledamöterna från de olika oppositionspartierna ger betygen 1 eller 2. Jag tror också att resultatet i samhällsbyggnadsnämnden kan vara en stor del av förklaringen till resultaten på den ursprungliga enkäten med kommunstyrelsen. (Se ”Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.)

Skillnaden mellan politiker och tjänstepersoner är också förhållandevis stor i kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Resultatet i barn- och utbildningsnämnden förvånar mig. Jag upplever nämligen att underlagen är byggda på fakta och objektivitet.

Resultaten på de redovisade två frågorna borde följas upp av diskussioner och åtgärder och förvaltningens chefer måste ta sig en ordentlig funderare på hur de ska hantera och förändra denna brist på förtroende från politikernas sida. Och framför allt, bristerna i underlagen… Det är som jag ser det ett synnerligen allvarligt problem i kommunorganisationen.

Den sista frågan som jag tänker redovisa är fråga 15:

“Jag upplever att tjänsteorganisationens verkställer i enlighet med våra beslut/Jag verkställer i enlighet med politiska beslut”

Frågan tycks kanske inte lika viktig som de två föregående men är ändå en fråga om förtroende mellan politiker och tjänstepersoner.

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Tjänstepersonerna är överlag övertygade om att de verkställer de politiska besluten på ett korrekt sätt. Politikerna är inte lika övertygade, alla nämnder har lägre betyg. Skillnaderna är emellertid störst på samma nämnder som tidigare, dvs kommunstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden – med, återigen, samhällsbyggnadsnämnden “i topp”. Det är ytterligare en bekräftelse på att det finns en utmaning, eller snarare problem, i denna nämnd. Även i barn- och utbildningsnämnden är det en stor skillnad, kan det vara hanteringen av Norra skolan som spökar?

Skillnaderna på svaren i denna fråga mellan politikerna respektive tjänstepersonerna visar liksom de föregående frågorna på brister i förtroende från politikernas sida.

Det var en sammanfattning och analys av enkätsvaren. Analysen är naturligtvis subjektiv, men den visar att arbetet med gränsdragningsfrågor och förhållningssätt mellan förtroendevalda och tjänstepersoner bör fortsätta. Det tycks emellertid som om hela “genomlysningen”, eller vad man ska kalla den, betraktas som slutförd i och med denna enkät. Den kan tydligen läggas till handlingarna… Eventuellt överlåter kommunstyrelsen, eller kommunstyrelseförvaltningen, ett fortsatt arbete till respektive nämnd, fast det tycks inte vara fallet. Jag har inte heller fått några signaler att någon nämnd tänker fortsätta arbetet med att förbättra förtroendet mellan politiker och tjänstepersoner.

Svaren på den ursprungliga enkäten visade en klar förtroendekris mellan kommunstyrelsens politiker och ledande tjänstepersoner när det gällde framför allt två avgörande och grundläggande uppgifter för tjänstepersoner – att ärendena är professionellt beredda med belysning av olika perspektiv och att underlagen till politikerna är byggda på fakta och objektivitet. Samma förhållande visas av denna nämndsenkät. Sådana här förtroendekriser borde bearbetas – och åtgärder vidtas. Vad är annars enkäter värda om de problem som upptäcks inte åtgärdas? Det är som jag ser det ett ansvar för kommunledningen.

Det finns en hel del att ta tag i.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, politiker, styrning, tjänsteperson

Politiker och tjänstemän 9: Enkät (1/2)

9 mars, 2025 Lämna en kommentar

I slutet av 2023 påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter om:

“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”

Efter utbildningen genomfördes en undersökning (enkät) bland de politiker och tjänstepersoner som hade deltagit. Enkäten ställde frågor kring förhållningssättet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Resultatet överraskade, det visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. Det gällde framför allt två avgörande och grundläggande uppgifter för tjänstepersoner – att ärendena är professionellt beredda med belysning av olika perspektiv och att underlagen till politikerna är byggda på fakta och objektivitet.(Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.)

Kommunstyrelsen beslutade sedan att varje nämnd och förvaltning skulle göra samma enkät. Enkäten hade ju bara besvarats av politikerna i kommunstyrelsen och nämndernas presidier (ordförandena) samt av tjänstepersonerna i förvaltningsledningarna. Nu skulle alltså samtliga politiker i nämnderna och de tjänstepersoner som i sitt arbete kom i kontakt med politikerna göra enkäten, dvs de tjänstepersoner som föredrog ärenden på nämndsammanträden. Det var ett sätt att lyfta upp var i organisationen förtroendekrisen mer exakt fanns.

Enkäten bestod av 16 frågor. Svaren skulle lämnas genom att ett kryss sattes ut på en 5-gradig skala, där 5 var det högsta/bästa betyget.

Resultaten av dessa enkäter har nu redovisats.

De flesta nämnderna gjorde enkäten på något nämndsammanträde, någon enstaka nämnd lät personerna svara på enkäten på annan tid. Det förekommer säkerligen felkällor som i de flesta andra undersökningar. Det skulle t ex kunna förekomma att beteendet från en enda politiker drar ner betyget för hela nämnden när tjänstepersonerna bedömer nämnden i sin helhet. Och tvärtom. Dessutom kan det ju vara så att en tjänsteperson som svarar på enkäten ganska sällan närvarar på sammanträdena eller närvarar bara kortare stunder. I motsats till politikerna som möter alla tjänstepersoner hela tiden. Och – en politiker i barn- och utbildningsnämnden missuppfattade antagligen betygsskalan. Politikern satte betyget 1 (=det lägsta betyget) på samtliga frågor, även de som handlade om politikerna själva. 

Rent generellt gavs det ganska bra betyg på enkäten. Betyget 4 eller mer gavs av både politiker och tjänstepersoner i samtliga nämnder på frågorna om samtalsklimatet var bra och konstruktivt, om man själv deltog aktivt och uppträdde respektfullt samt om man stöttade och skickliggjorde andra. Och det var naturligtvis mycket positivt.

Men det fanns frågor där uppfattningarna skilde sig åt… Och så var det ju också med den ursprungliga enkäten, vars resultat, som sagt, ledde till att denna enkät genomfördes i nämnderna.

Fråga 6 i enkäten hade följande lydelse:

“Jag är påläst och ställer konstruktiva frågor för förståelse/Jag upplever att våra förtroendevalda är pålästa och ställer konstruktiva frågor för förståelse”

Första delen av frågan riktade sig till politikerna och den andra till tjänstepersonerna. Det handlade alltså om precis samma sak men med politikernas respektive tjänstepersonernas perspektiv. Resultatet blev:

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Politikerna är övertygade om att de är mycket pålästa och ställer bra frågor. Det är inte riktigt tjänstepersonernas uppfattning… De menar att politikerna överskattar sig själva. Tjänstepersonerna kan ju också notera att enskilda politiker sällan begär ordet, av vilken anledning det nu må vara.

Naturligtvis är små skillnader i betygen kanske inom felmarginalen, men i kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden avviker uppfattningarna påtagligt mellan politikerna och tjänstepersonerna. Det torde vara ett problem, framför allt naturligtvis för politikerna. De upplevs inte tillräckligt insatta i frågorna av tjänstepersonerna.

Barn- och utbildningsnämnden är ett undantag. Här tycks tjänstepersonerna uppleva att politikerna är mer insatta i ärendena än vad politikerna själva tror. Å andra sidan kanske det är så att de politiker som är insatta är de som “hörs” mest på sammanträdena.

Resultaten blev följande på frågan:

“Jag upplever att det i våra politiska forum finns utrymme för dialog och debatt”

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Det kan antas att det är ordförandes agerande i nämnderna som spelar stor roll för svaren på denna fråga. Kommunstyrelsen utmärker sig med relativt låga betyg både bland politiker och tjänstepersoner. I socialnämnden är det en ganska låg siffra bland politikerna. Det är naturligtvis inte bra att de närvarande upplever att de inte får yttra sig och diskutera i tillräcklig omfattning. Diskussioner är ju en av grundpelarna i demokratin. Det här är kanske något för de båda socialdemokratiska ordförandena att fundera ett extra varv på. Kanske prata med den centerpartistiske ordföranden i barn- och utbildningsnämnden. I denna nämnd är betyget väldigt högt.

Enkätfråga 8 löd:

“Jag upplever att de politiska besluten är tydliga”

Enkäten gav följande resultat:

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Även på denna fråga visar tjänstepersonerna ett visst, dock inte markant missnöje med politikerna, besluten är tydligen inte tillräckligt tydliga. Samtidigt är det ju mycket sällan som tjänstepersonernas beslutsförslag ändras av politikerna… Jag vet inte varför, men speciellt kritiska verkar tjänstepersonerna vara i samhällsbyggnads-, kultur- och fritids-, kommunstyrelse- och byggnadsförvaltningarna vara.

Fråga 9 förvånar mig något. Frågan var:

“Jag tar ansvar för att kommunicera politiska beslut/Jag upplever att våra förtroendevalda tar ansvar för att kommunicera politiska beslut”

Svaren gav följande resultat:

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Skillnaderna mellan politikers och tjänstepersoners uppfattning är slående. Det verkar helt klart som om tjänstepersonerna inte anser att politikerna tar tillräckligt ansvar för att stå för och kommunicera sina beslut. Återigen verkar samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna utmärka sig. Men minst nöjda med politikerna på detta område är kultur- och fritidsförvaltningen. Betyget 2,33 från tjänstepersonerna signalerar ett problem som politikerna i nämnden måste ta tag i på något sätt.

Den sista frågan som jag ska redovisa i detta inlägg är:

“Jag agerar i de politiska forumen och blandar mig inte i operativa verksamhet/Jag upplever att våra förtroendevalda inte blandar sig i den operativa verksamheten”

Det går en skiljelinje mellan politikers och tjänstepersoners uppgifter i kommunorganisationen. De har helt enkelt olika roller. Politikerna ska besluta “vad” som ska göras, medan tjänstepersonerna är ansvariga för “hur” besluten ska genomföras. En stor del av den ursprungliga utbildningens syfte var att politiker och tjänstepersoner skulle bli medvetna om var denna skiljelinje gick.

Anm. Siffrorna längst till höger anger skillnaden mellan politikernas och tjänstepersonernas svar.

Politikerna tycks vara säkra på var gränsen går. Det håller dock inte tjänstepersonerna i alla förvaltningar med om. De sätter betydligt lägre betyg och skillnaderna i uppfattning mellan grupperna är ofta stor. Det tycks vara samma nämnder som tidigare som utmärker sig, dvs samhällsbyggnads-, kultur- och fritids- och kommunstyrelseförvaltningarna. Här tycks det också finnas något att arbeta vidare med i socialnämnden…

De frågor som jag har redovisat i detta blogginlägg visar att tjänstepersonerna i förvaltningarna inte är helt nöjda med politikerna i sina respektive nämnder. Med några undantag, och det glädjer mig att barn- och utbildningsnämnden tycks vara en av dem.

I nästa inlägg ska jag redovisa svaren på de tre viktigaste frågorna. De visar på motsatsen – ett missnöje från politikerna med tjänstepersonerna.

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 10: Enkät (2/2)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, politiker, styrning, tjänsteperson

KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm

28 juni, 2023 1 kommentar

Under kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan antogs budgeten för nästa år. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Men fullmäktige fattade också en rad andra beslut.

En ny plan- och bygglovstaxa antogs. Byggnadsförvaltningen ska börja ta betalt för hur lång tid ett ärende tar att handlägga snarare än hur stort det byggs.

“Taxa efter prestation.”

Som byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) formulerade det på klar och trygg göteborgska.

Taxan för upplåtelse av offentlig plats reviderades, medan avfalls- och VA-taxan höjdes. Det är verksamheter som ska finansieras av de som utnyttjar tjänsterna, och inte via skatten. En stor andel av invånarna betalar avgifter för sophämtning och vatten och avlopp, så det blir ganska kännbara höjningar. Man skulle önska att det gick att effektivisera dessa verksamheter på något sätt…

Ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen har varit en långkörare. Jag har skrivit mycket om turerna kring behandlingen av modellen. I onsdags kom politikerna dock till vägs ände. Och det slutade “lyckligt” – ett enigt kommunfullmäktige antog den nya styr- och ledningsmodellen. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) som tillsammans hade arbetat fram ett förslag som samtliga partier kunde ställa sig bakom.

Ärendet avslutades till och med med en applåd. Och det är mycket ovanligt. Det tror jag var ett tecken på den lättnad som ledamöterna kände över att fullmäktige äntligen kunde fatta ett enigt beslut i ärendet.

Frågan om Hallevibadets vara eller inte vara hade under de senaste veckorna seglat upp som en stor och engagerande fråga. Det var den på sätt och vis i fullmäktige också. Men ärendet avhandlades lugnt och tämligen snabbt.

Magnus Ekström (KD) yrkade avslag på förslaget. Han ansåg att badet ska finnas kvar och fungera tills det finns ett annat bad. Även det framtida badet ska finnas på Hallevi tyckte Ekström. Mattias Olsson (SD) höll med Ekström om att yrka avslag till beslutsförslaget. Olsson menade att badet skulle drivas så länge som möjligt. Han gick in på Hallevibadets skick och kostnader och tyckte att badet var värt reparationer av mindre slag för sin fortsatta verksamhet. Hur han och SD ställer sig till eventuella större och dyrare investeringar lär framtiden snart utvisa. Olsson pekade också på den stora mängden namn som samlats in för badets bevarande.

Henrik Harlitz (M) ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift. Han yrkade bifall till att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet skulle strykas. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Jonathan Svensson (S) yrkade bifall till Harlitz förslag. Det blev också fullmäktiges beslut med röstsiffrorna 37 mot 13. (En ledamot avstod.)

Beslutet innebär att bollen nu ligger hos samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden får utreda hur Hallevifrågan ska hanteras. Anser nämnden att simklubben kan ta över driften så är det ok. Än är alltså inte sista ordet sagt om Hallevibadet.

Det blev en stundtals engagerad debatt om kommunens måltidspolicy. Det handlade om en mening:

“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar.”

Skulle denna mening vara kvar eller skulle den strykas? Anders Strand (SD) ansåg att den skulle strykas. Henrik Harlitz (M) höll med och undrade varför inte kommunen skulle skriva in alla andra certifieringar. Han tyckte att det inte ska finnas med några företagsnamn i kommunens styrdokument, och det ansåg han att Fairtrade var.

Dan Nyberg (S) var mycket engagerad i Fairtrade. Det handlar om ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, sa Nyberg, och menade att det helt enkelt var fråga om internationell solidaritet. Det avgjorde frågan för en gammal socialist…

Det blev votering, och med 28 röster mot 23 beslutade kommunfullmäktige att meningen om Fairtrade skulle finnas kvar i kommunens måltidspolicy. (Det var tydligen också en moderat som röstade för Fairtrade, men jag hann inte uppfatta vem det var.)

Det blev även en diskussion om Dan Åbergs (M) och Tommy Christenssons (M) motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar. Det är dags för kommunen att steppa upp tyckte Åberg och menade att vi politiker får sätta press på tjänstepersonerna. Anders Strand (SD) fyllde på:

“Det händer inget i Vänersborg.”

Benny Augustsson (S) ansåg att kommunfullmäktige redan, den 17 november 2021, hade fattat beslut om att elnätsföretag och andra aktörer ska kunna sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser.

“En laddplan för kommunen är på gång.”

Sa Augustsson, och ansåg att en av motionens att-satser därmed inte skulle bifallas utan anses besvarad. Kommunfullmäktige höll med Augustsson och voteringen slutade med 27 för Augustssons yrkande och 24 för Dan Åbergs.

Det var en bra kväll för den styrande minoriteten. Tack vare Vänsterpartiets röster så fick de styrande partierna majoritet för de flesta av sina förslag. Det hör inte till vanligheterna i Vänersborgs kommunfullmäktige nu för tiden.

Nu tar politiken ledigt ett tag och politikerna laddar upp för nya bataljer till hösten. Jag hoppas att de alla får en skön sommar.

PS. Du kan läsa om kommunfullmäktige budgetdebatt i bloggen “KF (21/6): Budgetdebatten”. På kommunens webb-TV kan du se hela fullmäktigedebatten. Du kan enkelt klicka fram de ärenden som du är intresserad av.

Kategorier:Fairtrade, Hallevi, Kommunfullmäktige 2023, styrning

Händelserikt KF (1): Styr och ledning

18 maj, 2023 Lämna en kommentar

Det var ett långt och händelserikt sammanträde med kommunfullmäktige (KF) igår onsdag. Mötet avslutades inte förrän kl 22.40. Då hade det varit flera ajourneringar och voteringar.

Det mest långdragna ärendet, och det med flest ajourneringar, var det första ärendet på den digra dagordningen – “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Det var också en överraskande utgång. Igen.

Det fanns två förslag. Det ena hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen och stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det andra förslaget hade författats och lämnats av M+L. Förslagen har diskuterats länge fram och tillbaka, återremitterats, omarbetats och diskuterats igen. Men om sanningen ska fram så har det kanske inte varit så mycket till samtal mellan “blocken”, de har mest ägnat sig åt “tuppfäktning” vad jag förstår. Och det trots att ärendet var uppe på sammanträdet i februari och återremitterades, på förslag av V, just för att ge tillfälle för de två blocken att komma överens om ett förslag som alla kunde stå bakom. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.)

Hur som helst, debatten började lugnt och avvaktande. Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Han yrkade inget till en början, mer än att det skulle bli en ajournering. Lena Eckerbom Wendel (M) förde motförslagets talan, dvs förslaget från M+L. Hon var också på sin vakt. Även Benny Augustsson (S) och några andra sa några ord, men inte mycket av vikt. Det var nog så att de väntade på Vänsterpartiet… Det var naturligt eftersom alla partier hade tagit ställning till förslagen i kommunstyrelsen (KS), alla utom Vänsterpartiet. Och det betydde att det stod 23-24 mellan de två förslagen inför en eventuell votering. Vänsterpartiets fyra röster skulle avgöra utgången… (Det krävs 26 röster för en majoritet i KF.)

Ajourneringen närmade sig, men vad skulle diskuteras under pausen om inte Vänsterpartiet lade korten på bordet? Det var dags. Det var undertecknad Kärvling som fick uppdraget att företräda Vänsterpartiet.

Jag berättade att Vänsterpartiet inte hade enats om ett förslag. Vi skulle rösta olika, och det kändes att spänningen i församlingen steg… Det här var dock inget tecken på “splittring” eller “svaghet” i partiet menade jag vidare. Tvärtom, det var en styrka. Samtliga ledamöter hade kämpat och satt sig in i underlaget – och helt enkelt kommit till olika slutsatser. Vi har ingen gruppledare eller auktoritet som talar om hur de enskilda ledamöterna ska rösta.

Sedan redovisade jag min ståndpunkt. Min röst skulle läggas på förslaget från M+L. Den stora stötestenen i de styrande partiernas förslag var enligt min mening den så kallade “politiska plattformen”.

Den beskrivs så här i de styrandes förslag till riktlinjer för styrning och ledning:

“Politisk plattform är en sammanfattning av de områden som den styrande politiska ledningen vill prioritera under den kommande mandatperioden och utgör en utgångspunkt för inriktningsmålen. Den politiska plattformen utgör en strategisk inriktning för kommunens nämnders arbete med att konkretisera inriktningsmål till utformningen av förväntade resultat.”

Jag menade att kommunfullmäktige inte kan tvinga något parti att utarbeta en sådan plattform, och vad skulle fullmäktige göra om ett styrande parti vägrade? Ingenting. Och vidare, om KF antar en plattform så gäller den ju hela kommunen, även oppositionspartierna. Som dessutom har majoritet i KF denna mandatperiod. Och tänk om Sverigedemokraterna, hemska tanke, sa jag och fick onda blickar från SD-håll, skulle styra Vänersborg nästa mandatperiod. Då blir ju SD:s plattform kommunens politiska plattform, och därmed också Vänsterpartiets och de andra partiernas plattform… Det tycktes vara ett argument som fick även de styrande att tänka till. Vi har vidare, fortsatte jag, hamnat i den situationen i KF ett flertal gånger att ett parti i slutomröstningen om budgeten (efter att partiets egna budgetförslag röstats ner) röstat på det näst bästa (eller minst dåliga) förslaget. Kan man göra det i fortsättningen om det innebär att man då också röstar på ett annat partis politiska plattform? Och att plattformen skulle vara en “inriktning” för nämndernas arbete, där oppositionen just nu också har majoritet – det skulle aldrig komma på fråga.

Spänningen steg ytterligare. Det betydde att det bara fattades en röst för att M+L-förslaget skulle få majoritet – och det var tre vänsterpartister kvar som skulle rösta. Var det sannolikt att alla tre skulle rösta på förslaget från de styrande partierna?

Nu hade alla partier något att diskutera under ajourneringen…

Efter ajourneringen gick Kenneth Borgmalm (S) upp i talarstolen och ändrade de styrande partiernas förslag. Den politiska plattformen ströks helt i deras förslag till “Riktlinjerna för styr och ledning”.

Det innebar att jag återigen begärde ordet. Med den ändringen skulle jag kunna acceptera de styrandes förslag. Det var ju nu nästan en kopia på förslaget från M+L… Jag vädjade dock till de båda “blocken” att komma överens om ett enda förslag så att alla partier i hela fullmäktige kunde enas. Varför bråka om de skiljaktliga små detaljerna som återstod i förslagen?

Henrik Harlitz (M) tyckte att de styrandes kompromisslösning var att visa mod. Han begärde ytterligare en ajournering. Harlitz antydde ganska tydligt att Moderaterna skulle kunna tänka sig en kompromiss.

Det blev en lång ajournering. Och det blev en hel del samtal partierna emellan. Det samtalades till och med mellan socialdemokrater och moderater.

När fullmäktige återigen samlades efter en timme yrkade Harlitz på en återremiss. Tanken var, menade han, att partierna på ett särskilt möte skulle komma överens om ett gemensamt förslag till nästa sammanträde.

Det skulle räcka med 1/3 av rösterna för en återremiss. Och det blev återremiss med röstsiffrorna 28-23, en majoritet alltså. (Vänsterpartiets ledamöter röstade för återremiss.) De styrande röstade mot en återremiss, men det var nog bara ett spel för galleriet. De visste ju att det skulle bli återremiss hur som helst.

Och nu ska partierna som står bakom de båda förslagen samlas för att försöka komma överens om ett gemensamt förslag. Och faktiskt, det var Vänsterpartiets motiv till att yrka återremiss redan på fullmäktige den 15 februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Nu skulle det äntligen bli av.

Det kändes som en seger för hela kommunen.

Det hände mycket mer på det långa fullmäktigesammanträdet. Det återkommer en trött bloggare till vid ett senare tillfälle.

Anm. Du kan läsa om fler av kommunfullmäktiges ärenden i bloggen ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, M, S, styrning, Vänsterpartiet

KS: Irriterat mellan S och M

4 maj, 2023 Lämna en kommentar

Kl 15.22 igår eftermiddag slog ordförande Benny Augustsson (S) vänligt men bestämt klubban i bordet. Kommunstyrelsens sammanträde var slut för den här gången.

Det blev inte alls så sent som åtminstone jag hade befarat, men jag hade gjort en stor missbedömning. Det var nämligen endast tre informationer, förutom information från kommunalråden och kommundirektören. Det var det som var förklaringen. Det brukar nämligen vara upp till 10 informationspunkter.

Det var som jag skrev i bloggen inför kommunstyrelsens (KS) möte tämligen tunga och viktiga ärenden som skulle avhandlas. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.) De flesta av dem går dock vidare till kommunfullmäktige den 17 maj för ett slutligt beslut. Jag kan emellertid inte låta bli att berätta om ett av dessa ärenden. KS behandlade ett ärende som många invånare är intresserade av. Och då handlar det naturligtvis om Sikhall.

Kommunstyrelsen fattade ett beslut som i och för sig ska avgöras i kommunfullmäktige, men där kommunstyrelsens ställningstagande var viktigt för de inblandade, för Magnus Larsson och Vänersborgs Segelsällskap. Det var inte heller något skarpt beslut, vilket det inte ens blir om två veckor i fullmäktige – det var ett inriktningsbeslut.

Kommunstyrelsen skulle avgöra:

“inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken”

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade delat upp Sikhall i tre delområden – hamnen, magasinet och viken. I varje delområde fanns det två förslag, kommunens förslag och fastighetsägarnas, inklusive Magnus Larssons. (Jag har i några bloggar beskrivit de olika förslagen utförligt – “hamnen”, “magasinet” och “viken”.) Det var ett tämligen, enligt min mening, tendentiöst underlag men miljö- och byggnadsförvaltningens chef gjorde en mycket allsidig och saklig föredragning inför kommunstyrelsen.

De styrande partierna, S+C+KD+MP, förordade i vanlig ordning tjänstepersonernas förslag. Oppositionen ville bifalla fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag, med ett tillägg:

“Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”

Det kan nämnas att enligt Magnus Larsson ska Segelsällskapet få möjlighet att förvärva den del av fastigheten där bryggan ska anläggas. I så fall behövs det inget servitut.

Benny Augustsson (S) hade en stark känsla av att oppositionen skulle vinna omröstningen och lade därför fram ett tilläggsförslag till förslagen från fastighetsägarna och Magnus Larsson. Augustssons tilläggsförslag innebar att de fastighetsrättsliga frågorna skulle regleras den dag då detaljplanen över Sikhall vann laga kraft.

Med tanke på att kommunen redan har arbetat med detaljplanen i 8 år(!) är risken inte helt liten att det dröjer ytterligare ett antal år innan den blir klar. Det skulle innebära att den blöta filten som redan ligger över Sikhalls utveckling finns kvar i fortsättningen också. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.)

Jag yrkade avslag på Augustssons tilläggsförslag. Fastighetsägarna och Magnus Larsson skulle faktiskt kunna börja utveckla Sikhall även utan en detaljplan, dvs om de får bygglov, tillstånd för vattenverksamhet och strandskyddsdispens. Och om de fastighetsrättsliga lösningarna är på plats. Oppositionen avslog tilläggsförslaget med röstsiffrorna 8-7, och gick i övrigt på fastighetsägarnas förslag på samtliga tre delområden.

Det öppnar vägen för ett positivt beslut i kommunfullmäktige. I så fall skulle tron och förhoppningen på en utveckling av Sikhallsområdet äntligen kunna få fäste och utvecklas – enligt kommunens vision ska ju kommunen vara attraktiv och hållbar:

“i alla delar”

I ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen, så avgjorde ordförande Benny Augustssons utslagsröst. Det blev nämligen 7-7 i voteringen och det berodde på att Vänsterpartiet, dvs jag själv, avstod från att rösta. Det var med motiveringen att nu är det två veckor kvar till nästa kommunfullmäktige då frågan definitivt ska avgöras. Förslagen från de styrande partierna respektive moderaterna och liberalerna är så lika att de borde kunna jämkas ihop. Och det hade varit en stor fördel om hela kommunfullmäktige blev överens om hur kommunen ska styras och ledas.

Vänsterpartiet uppmanade de två blocken att prata med varandra under de kommande två veckorna. Vänsterpartisterna tänker för övrigt rösta i kommunfullmäktige…

Chanserna verkar dock vara små för att socialdemokrater och moderater ska prata med varandra innan kommunfullmäktige. Och de är definitivt ännu mindre för att partierna ska komma överens. Den slutsatsen drar nog de flesta efter att moderaternas motion om ökad trygghet i Vänersborg behandlats senare under dagen.

Under diskussionen om den moderata motionen framförde ordförande Benny Augustsson (S) uppfattningen att moderaterna har en tendens att lämna motioner som slår in öppna dörrar – som denna motion. Det pågår redan ett arbete i kommunen menade Augustsson utifrån de riktlinjer som motionen ville se. Och så brukar det vara med moderaternas motioner. Sedan pekar moderaterna på arbetet, fortsatte Augustsson, och säger att det var på grund av deras motion. De tar äran åt sig för något som inte är deras förtjänst.

Augustsson ansåg att moderaterna var mer intresserade av att framhäva sin egen förträfflighet än att förbättra för kommuninvånarna.

Henrik Harlitz (M) blev tämligen irriterad och upprörd över Augustssons ord. Eller helt enkelt, redigt förbaskad:

“Att du är så osäker i ditt ledarskap!”

Utbrast Harlitz.

Jag tror som sagt inte att socialdemokrater och moderater blir överens om en gemensam styr- och ledningsmodell för kommunen. Det blir sannolikt fyra vänsterpartister som kommer att avgöra frågan den 17 maj.

Jag återkommer med fler ärenden från kommunstyrelsens sammanträde, bland annat två reservationer om arenan och flygplatsbolaget från Vänsterpartiet.

Kategorier:AugustssonBenny, Harlitz, KS 2023, Sikhall, styrning

Om KS 29/3 (1/2): Styrning

5 april, 2023 Lämna en kommentar

Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Klockan 17.41 vandrade trötta ledamöter och ersättare hemåt.

Vi hann dock klart. Alla ärenden gicks igenom och protokollet blev fullständigt – kommunstyrelsen behövde inte ta ytterligare en dag i anspråk. Men det var stundtals till priset av begränsningar i frågor och synpunkter till de föredragande. Det var även färre diskussioner än förväntat. Och självklart blev tröttheten, i synnerhet under eftermiddagen, en hämsko över beredningen av ärenden. Det är nog så att vill ordförande ha en levande och konstruktiv politisk diskussion så måste mer tid avsättas eller antalet ärenden och föredragningar begränsas. Det är ingen bra idé för varken politiken eller besluten om allt ska stressas igenom.

En partikamrat skickade med en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) – är kommunstyrelsens sammanträden öppna för allmänheten? Det var de inte. Det illustrerades senare på mötet av att kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) ställde en liknande fråga. Levin var på kommunstyrelsen för att berätta om Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, hon är ordförande där. Efter föredragningen frågade hon ordförande Augustsson om hon fick stanna kvar och lyssna. Det fick inte kommunfullmäktiges ordförande…

I tre bloggar innan KS-sammanträdet gick jag tämligen utförligt igenom ärendena. (Se “Tunga ärenden på KS (29/3)”.) Dessutom har jag i två bloggar efter sammanträdet redogjort för hamnfrågan. (Se “Framtiden för Vargöns hamn”.) I denna blogg ska jag göra en del kompletteringar och framför allt berätta om själva sammanträdet.

Sammanträdet började med en så kallad bolagsdag. Två kommunalförbund där kommunen är medlem informerade om verksamhet, ekonomi och framtidsplaner – Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Det gjorde också fyra aktiebolag som är kommunens egna, AB Vänersborgsbostäder (ABVB), Fastighets AB Vänersborg (FABV), Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum och Vattenpalatset Vänerparken AB. 

Det var utförliga redovisningar och tämligen många siffror, men förhållandevis få frågor. Jag tror att några av representanterna blev lite besvikna på det. Men det var viktig och nödvändig information för kommunstyrelsen. Nu hoppas vi att även kommunfullmäktige får samma information. Det är tämligen omöjligt att redogöra för de kommunala aktiebolagen och kommunalförbunden i en blogg. Om man vill veta mer kan man emellertid läsa på de olika hemsidorna – se länkarna ovan.

Det informerades också kring några av de beslutspunkter som KS skulle fatta beslut om senare under dagen. Även kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade. Jag passade på att fråga efter lite mer information kring anställningsstoppet på socialförvaltningen. Ordförande Dan Nyberg (S) hjälpte till med svaret. Orsaken är det allvarliga ekonomiska läget i socialnämnden. Prognosen för innevarande år är ett underskott på 63 milj kr… Genom besparingar hoppas nämnden att få ner underskottet till hälften, 31 milj kr. Nyberg talade för övrigt inte om anställningsstopp utan om “vakansprövning”.

Det var en längre så kallad dialog om ett förslag som så småningom ska bli eller i varje fall leda till kommunens nya styr- och ledningsmodell. Modellen återremitterades som bekant i kommunfullmäktige i februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Det var efter ett initiativ av Vänsterpartiet, och motiveringen var:

“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”

Jag vet inte om dialogen blev särskilt “bred”. Det var mest Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S), och till viss del Benny Augustsson (S), som pratade. Men det är ingen kritik av dom, det är mer en kritik av oss andra som mestadels satt tysta. Det är ingen enkel fråga hur en kommun ska styras och ledas. Förhoppningsvis blir man mer insatt och förstår lite mer för varje gång ärendet diskuteras…

Jag tror att skiljelinjen är att moderaterna vill ha en modell som enbart består av en struktur. (Jag kallade det “skelett”, men det kanske inte var ett så lyckat ord.) Sedan är det politikens uppgift att fylla strukturen med ett innehåll. Strukturen för styr- och ledningsmodellen ska vara bestående och ska inte ändras efter t ex ett val. Blir det maktskifte ska endast det politiska innehållet i strukturen bytas ut. (Eller kanske “musklerna” på skelettet, men det är nog inte heller något lyckad liknelse i sammanhanget.)

Socialdemokraterna och de andra styrande partierna vill ha in politiken i själva strukturen. De talar t ex om att en politisk platfform ska ingå i modellen och ge information till alla, både politiker och tjänstepersoner, om hur och mot vilka mål kommunen ska styras. Den politiska plattformen ska styra inriktningsmålen som i sin tur ska styra de förväntade resultaten. 

Eckerbom Wendel menade att med de styrande partiernas förslag till modell skulle det vara omöjligt att lägga en oppositionsbudget. Det är den politiska plattformen som ”stör”. De styrande menade i sin tur att om oppositionen i kommunfullmäktige fattar ett beslut om en annan Mål- och resursplan (budget) än vad de styrande partierna vill se – ja, då får den politiska plattformen bytas ut och allt i styr- och ledningsmodellen som har med den att göra.

Även om dessa olikheter i utgångspunkt och synsätt skulle vara de principiella skillnaderna (jag vet inte om jag har fattat rätt) är det i nästa steg svårt att se var det i praktiken skiljer sig. Tycker jag.

I förslaget till ny styr- och ledningsmodell används en bojort för att förklara tankarna i förslaget. Eckerbom Wendel ansåg att bojorten kunde användas i ett förklarande pedagogiskt informationsmaterial, men inte i ett officiellt och formellt styrdokument.

Det kunde kanske ligga en del i det. I andra kommunala styrdokument talar ju själva texten för sig själv, om det behövs tolkningar och exempel så skapas andra dokument som konkretiserar och förklarar styrdokumenten.

Eckerbom Wendel undrade även om tidshorisonterna:

“Vad är kopplat till de 3 åren och vad till mandatperioden?”

Det undrade jag också. Dessutom är vissa nämnders, t ex barn- och utbildningsnämnden, inverkan på många av t ex nyckeltalen på längre sikt än 4 år. Det tänkte jag på efteråt, däremot frågade jag om varför alla indikatorer från Agenda 2030 används i Mål- och resursplanen. Det är ju t ex bara 3 av 58 av dessa indikatorer som direkt berör barn- och utbildningsnämndens ansvar. Och så har indikatorerna i Agenda 2030 huvudsakligen fokus på hårda värden. Det passar de tekniska nämnderna, men knappast social-, kultur- och fritidsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden… KS hann, eller orkade, inte diskutera dessa aspekter.

Det tycktes vid vissa tillfällen på sammanträdet som om de båda perspektiven höll på att mötas. Och vem vet, kanske gör de det så småningom.

Det är viktigt att en styr- och ledningsmodell har en så bred förankring som möjligt bland partierna, även hos de som befinner sig i opposition. Därför måste diskussionen fortsätta. Kanske med ett annat upplägg än som var fallet i KS förra onsdagen. Sådana här svåra och komplicerade frågor gör sig nog bäst om deltagarna får framföra och pröva sina åsikter i mindre grupper. Jag tror att fler skulle vara med och diskutera då.

Fortsättning följer i bloggen ”Om KS 29/3 (2/2): Övrigt”.

Kategorier:KS 2023, styrning

KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång

18 februari, 2023 Lämna en kommentar

Det blev ett intressant och spännande sammanträde med Vänersborgs kommunfullmäktige i onsdags. Och långt. Det höll på till strax innan kl 22.

Jag har redogjort för de flesta ärendena i två bloggar inför fullmäktige. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” och “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.) Nu tänkte jag i några bloggar i stort sett bara redogöra för de beslut som fullmäktige fattade. Eller inte fattade…

Det blev som väntat en lång diskussion kring förslaget till en ny styr- och ledningsmodell för Vänersborgs kommun. Den hölls dock i oväntad lugn och sansad ton, vilket kanske överraskade några. Men det var bra. Och utgången blev kanske även den något överraskande.

Två av kommunens kommunalråd startade diskussionen. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) beskrev bakgrunden till ärendet och betonade att uppdraget att ta fram en ny styr- och ledningsmodell gavs till förvaltningen redan den 27 okt 2021. Och nu har vi ett förslag. Det var en tydlig pik till moderater och liberaler. Augustsson ansåg helt enkelt att det var i senaste laget att lägga ett nytt förslag på samma dag som fullmäktige sammanträdde. Mats Andersson (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, var också tydlig. Han kallade den borgerliga oppositionens förslag för ett “fem-i-tolv-förslag”. Andersson kritiserade det borgerliga förslaget direkt utan att redogöra för “sitt eget” förslag, dvs det liggande förslaget från kommunstyrelsen. Det var för många citat från Kommunallagen tyckte Andersson. Det var typ onödigt, eftersom lagen ändå alltid gällde. Dessutom var han tveksam om förslaget från moderaterna och liberalerna egentligen var berett i laga ordning.

Lena Eckerbom Wendel (M), som var huvudförfattare till M+L:s förslag, förde fram att hon hade velat ha en debatt långt tidigare om innehållet. Eckerbom Wendel ansåg att hon under processens gång aldrig hade tillåtits att prata om innehållet. Vi borde ha diskuterat förslagen redan i kommunstyrelsen var hennes bestämda uppfattning.

Kenneth Borgmalm (S) var aktiv i ärendet, och för övrigt i flera andra ärenden denna kväll. Borgmalm ansåg att man hade haft tillräcklig information och dialog kring styr- och ledningsmodellen. Han betonade vidare att det var viktigt att även kommunens medarbetare hade varit med i processen. Borgmalm ansåg att det nya alternativa förslaget bara vara en sammanfattning av regelverket. Det höll inte Eckerbom Wendel med om. Hon menade att förslaget var mer heltäckande än det liggande och att hon gärna tog dialogen. Benny Augustsson ansåg fortfarande att det hade funnits tid och möjlighet att ge input till t ex förvaltningen, men att det inte hade skett. Det blev en del replikskiften.

Anders Strand (SD) yrkade bifall till det borgerliga motförslaget. Och sedan var det Vänsterpartiets tur att bekänna färg. Den lotten föll på mig.

Jag sa som det var. Förslaget från kommunstyrelsen var inte helt enkelt att ta till sig. Vänsterpartiet hade sett en del brister i huvudförslaget, men det var svårt att formulera alternativ på grund av frågans komplexitet. Och visst lämnades förslaget från M+L in lite väl sent, men nu fanns det där – och Vänsterpartiet skulle vilja titta närmare på det. Det såg ut att vara värt det. Vänsterpartiet ville ha en tvärpolitisk dialog kring förslagen från M+L och kommunstyrelsen. Jag yrkade därför på återremiss.

Replikskiftena fortsatte. Och det blev en del upprepningar.

Det var främst de styrande partierna och Lena Eckerbom Wendel (M) som “munhöggs”. Dan Nyberg (S) trädde också in i debatten och erkände att han inte ens hade hunnit läsa det borgerliga alternativa förslaget. Både Nyberg och Augustsson tog upp att förslaget inte hade beretts. Värt att notera är att Kenneth Borgmalm (S) vid ett tillfälle sa, ungefär:

“Vi lägger vår politiska plattform. Om fullmäktige vill något annat så får någon annan ta över styret”

De andra partierna satt tysta och lyssnade. Jag var dock tvungen att dementera att det borgerliga förslaget inte var berett. Ärendet styr- och ledningsmodell hade beretts i kommunstyrelsen och det var det som gällde. Sedan kunde förslag i ärendet lämnas när som helst fram till, och till och med under, sammanträdet. Varje enskilt förslag i ett ärende behövde inte beredas.

Lutz Rininsland (V) argumenterade för en återremiss. Han menade att det hittills i debatten stod 23-21 för kommunstyrelsens förslag. Det var inget bra att fullmäktige var så splittrat kring ett sådant viktigt dokument. Och upprepade att Vänsterpartiet ville se en dialog som skulle föra fram till ett klokt beslut.

Det blev ajournering.

Vänsterpartiet blev flitigt uppvaktat under pausen. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, skulle ju avgöra utgången. Om ärendet inte blev återremitterat, hur skulle V rösta då? Vi höll fast vid vårt återremissyrkande. De andra blocken fick backa. Moderaterna var inte speciellt svårövertalade. De visste ju att de hade lämnat in förslaget så sent, och att de andra partierna behövde tid att sätta sig in i det. Socialdemokraterna pressade på, men gav med sig. Däremot ville deras “talesperson” Dan Nyberg (S), efter att ha rådfrågat “sin grupp”, göra vissa justeringar i motiveringen till återremissen. (Det krävs alltid en skriftlig motivering för en återremiss.) Den var mycket likt Vänsterpartiets ursprungliga förslag.

Efter ajourneringen läste jag upp motiveringen och hela kommunfullmäktige röstade för en återremiss av ärendet.

Motiveringen till återremissen hade följande lydelse:

“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”

Vänsterpartiets förslag på återremiss blev också kommunfullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige var enigt om att det var oenigt. Förslaget till en ny styr- och ledningsmodell får ta en runda till.

Jag tror, som sagt, att det var ett klokt beslut. Det är viktigt att ett sådant här styrande dokument blir så bra och robust som möjligt. Det är också en stor fördel om så många partier som möjligt står bakom. Det handlar ju om hur Vänersborgs kommun ska styras i framtiden.

Sedan fortsatte sammanträdet…

PS. Det går att se hela debatten och hela sammanträdet på kommunens hemsida – klicka här.

PPS. Läs gärna också ”KF 2: VA – återremiss igen”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, styrning, Vänsterpartiet

Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)

12 februari, 2023 1 kommentar

Kommunfullmäktige har sitt första sammanträde för i år nu på onsdag, den 15 februari. Det hålls i den nya sessionssalen, Bojorten. Mötet börjar kl 18.00 och det är som alltid offentligt.

Ledamöterna har denna gång lite extra mycket att läsa och sätta sig in i. Underlaget består av nästan 800 sidor och det är hela 25 ärenden som ska avhandlas.

Efter en del inledande formalia, som t ex närvarokontroll och val av justerare, har dagordningen följande utseende:

Revisorsrapport

Sammanträdet börjar med en information om en revisorsrapport. KPMG har granskat överförmyndarnämnden för de politiska revisorernas räkning. Rapportens sammanfattande bedömning är:

“Överförmyndarnämndens verksamhet bedrivs med tillräcklig styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll.”

Sedan börjar allvaret.

Kommunens styrning och ledning

Det är tänkt att fullmäktige ska anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är en stor, komplicerad och viktig fråga, och det för med sig att det finns många olika åsikter. Det är främst moderaterna som har synpunkter på det liggande förslaget och enligt ryktena så kan partiet till och med lägga fram ett alternativt förslag på onsdag. Moderater och liberaler i Vänersborg har en annan grundsyn på styrning och ledning än kommunledningen. De borgerliga partierna vill bland annat, som jag har uppfattat det, vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. (Se “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.)

Det är emellertid inget annat parti som har sett förslaget än och det borgar för att det åtminstone kan komma att yrkas på en återremiss.

Vi får se vilken ställning kommunfullmäktige tar i ärendet. Det lär bli en ganska lång, intensiv och kanske till och med infekterad debatt. Det finns all anledning att återkomma.

Halle- och Hunneberg

Nästa ärende är också ett viktigt ärende. Kommunfullmäktige ska besluta att bilda:

“en gemensam kommunalt styrd verksamhet på Halle- och Hunneberg med uppdrag att driva framtida utveckling mot målet om en hållbar turismutveckling”

Förslaget har diskuterats i media och allmänheten har bidragit med många synpunkter. Ärendet har även diskuterats i kommunstyrelsen vid flera tillfällen och många frågor har ställts. Som jag ser det har frågorna besvarats på ett bra och nöjaktigt sätt. Det har också lett till att partierna tycks ha blivit överens.

Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt kommunalt aktiebolag och bolaget ska ingå samverkansavtal med Trollhättans stad och Grästorps kommun. Det kan nämnas att både Trollhättan och Grästorp är positiva till det liggande förslaget, vilket är ytterligare ett argument för förslaget.

Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upplösas och deras verksamheter ska ingå i det nya aktiebolaget. Naturskolan ska dock läggas ner. (Det kan du läsa mer om på Vänsterpartiets hemsida – se “Bra beslut kan också ha en skuggsida”.) Museiverksamheten ska avvecklas, men i kommunstyrelsen gavs det försäkringar om att det inte innebär att allt utställningsmaterial ska typ kastas. Men det ska förändras och kanske göras modernare och attraktivare.

Jag tror att fullmäktiges beslut kommer att ge bättre förutsättningar att utveckla verksamheterna på bergen. (Se “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet” och “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.)

Fördjupad översiktsplan

Det är inte slut på stora och viktiga ärenden. Fullmäktige ska också anta en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP).

Det har arbetats länge med FÖP:en. Den har varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. (Se “Dilemma: Hus eller träd?”.) Många invånare har även här lämnat synpunkter. De har, liksom flera remissinstanser, framför allt haft åsikter om Dalbobergen och Södra Onsjö. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Det har även framlagts kritiska synpunkter på att det i FÖP:en finns inritad en, i mina ögon, mycket tveksam och diskutabel GC-bro över Vassbotten vid Korseberg. (Se karta, nr 10.)

Kommunen har lyssnat och ändrat förslaget kring Onsjö, förslaget på ett nytt verksamhetsområde har lyfts bort. Däremot är fortfarande två områden på Dalbobergen markerade som utvecklingsområden för nya bostäder. (Se karta, områdena U22 och U23.) Och det trots att Länsstyrelsen:

“bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”

Vänsterpartiet håller i detta fall med Länsstyrelsen. Det gör också Naturskyddsföreningen och några av kommunens nämnder, t ex miljö- och hälsoskyddsnämnden. Tyvärr tycks de tre stora blocken, S+C+KD+MP, M+L samt SD, stå bakom förslaget.

Det ska noteras att den fördjupade översiktsplanen inte är något juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm. Detta faktum används för övrigt som argument för att bemöta flera av de kritiska synpunkter som har framförts av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är även kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte. Sjöfartsverket är inte glad för GC-bron över Karls grav. (TTELA har för övrigt en bra artikel om den fördjupade översiktsplanen – se TTELA “Utvecklingsplan nära beslut – efter 17 år”.)

Det följer sedan ett antal “mindre” och inte lika kontroversiella ärenden. Då kan fullmäktiges ledamöter passa på att dra några djupa andetag innan några motioner ska behandlas. Mer om dem i nästa blogg – se ”Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.

Kategorier:Översiktsplan, Hunneberg, Kommunfullmäktige 2023, styrning

KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet

27 januari, 2023 Lämna en kommentar

Det var många ärenden på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Jag redovisade några ärenden i min förra blogg. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.)

IT-chef Jörgen Haglund och digitaliseringschef Fredrik Carlsson höll i en längre föredragning om “IT och digitalisering”. Digitaliseringen är en av kommunens största utmaningar inledde kommundirektör Lena Tegenfeldt informationen med. Och det är nog helt korrekt.

IT- och digitaliseringschefens budskap var att digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling. Därför är det verksamheterna “längst ut i kedjan”, som är de viktigaste i sammanhanget. Det är personalen “på golvet” som ska vara “motorn” i processen, inte kommunens IT-enhet. Det ska leda till automatisering eller innovation. Digitaliseringen kostar naturligtvis pengar – och det behövs större satsningar i kommunen.

Det var en fantastiskt bra och klargörande information.

Förslaget till ny organisation för turismutvecklingen på Halle- och Hunneberg var ett av gårdagens alla viktiga ärenden. Kommundirektör Lena Tegenfeldt och Margareta Hallin, ordförande i Visit Trollhättan/Vänersborg AB, började med att informera.

Det är tänkt att Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt aktiebolag som ska arbeta för att bergen ska bli en “exportmogen destination för det rörliga friluftslivet”. Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra och uppgå i det nya aktiebolaget. Dessutom ska Trollhättan och Grästorp ingå ett samverkansavtal för att delta i verksamheten, och även att vara med i finansieringen.

Det var diskussion kring varför ett nytt bolag skulle bildas och varför inte Kungajakt- och Viltmuséet istället ombildades. Men det fanns tydligen ett stort värde med en nystart. Naturskolan ska läggas ner av det nya bolaget. Det har det varit en del skriverier i TTELA om. Ingen av kommunerna vill vara med och finansiera en sådan verksamhet. Muséet ska vidare omvandlas till ett “Visitor Center” är det tänkt. Det framfördes att det vore tråkigt om muséet helt skulle avvecklas. Där flikade Mathias Olsson (SD) in att det till stor del var ett mossigt museum… Det försäkrades att delar av muséet ska behållas.

En enig kommunstyrelse röstade på att ett nytt bolag skulle bildas enligt det liggande förslaget. Ärendet avgörs senare i kommunfullmäktige.

Det lades fram ett förslag på en del organisationsförändringar i kommunen. Det gällde olika kommunala grupper och råd. Orsaken var, menade kommundirektör Tegenfeldt, att begränsade resurser måste omfördelas för att räcka till. Det skulle ske en kraftsamling mot inriktningsmålen. Dessutom ansåg kommunens chefer att antalet kontaktytor måste minskas, det var inte alltid effektiva möten.

Det följdes av ett antal val, men i de grupper och råd där förändringar skulle ske skulle val hållas senare. Det valdes representanter till Konsumentutskottet, Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, Dalslands Kanal AB, Kooperativ utveckling Fyrbodal, Kommunala pensionärsrådet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Vänerns vattenvårdsförbund, Wargön Innovation, Göta älvs vattenråd och några till. Ja, ganska många fler faktiskt. Det kan noteras att en vänsterpartist valdes till PFU (Personal- och förhandlingsutskottet). Det var Gunilla Cederbom. 

Ett tidskrävande ärende var den nya styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun. Fördelen med den nya modellen är enligt förslaget, i korthet:

“… att förstärka den politiska styrningen, förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan politik och förvaltning och mellan de olika politiska beslutsnivåerna inom ramen för styrning. Utrymme för systematisk grunduppdragsuppföljning har skapats, kopplingen mellan ekonomi och verksamhet har stärkts liksom förutsättningarna för långsiktig planering.”

Ärendet föregicks av en workshop om något som kallades “politisk situationsanalys”. Det var utvecklingsledare Anna Helena Wiechel som höll i trådarna.

Kommunstyrelsens politiker delades upp i fyra grupper som skulle diskutera utmaningar som Vänersborg står inför utifrån fyra “trender”. Trenderna var “Ökat behov av livslångt lärande”, “Användarna driver teknisk utveckling”, “Ökad polarisering och utsatthet” och “Komplexa samhällsutmaningar kräver nya arbetssätt”. Jag var med i gruppen polarisering och utsatthet. Där fanns det en hel del att diskutera och det var intressanta diskussioner med representanter från andra partier.

När beslutet om styr- och ledningsmodellen skulle fattas hade Lena Eckerbom Wendel (M) en hel del ändringsförslag. Egentligen har Eckerbom Wendel en annan grundsyn tror jag, där hon bland annat vill vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. Eckerbom Wendels inlägg fick i varje fall kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att bli, så att säga, “något engagerad”. Han tyckte att mängden av alla ändringsförslag var:

“totalt respektlöst mot förvaltningarna.”

Det hettade alltså till, men kommunstyrelsens beslut blev ändå att föreslå kommunfullmäktige att anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det tidigare, och nuvarande, begreppet “mål- och resultatstyrning” ska därmed vara ett minne blott.

Jag är emellertid inte helt säkert att det blir så “enkelt”. I kommunfullmäktige räcker det med att 1/3 av ledamöterna begär återremiss för att ärendet ska skickas tillbaka för ytterligare beredning…

Det blev lite samma diskussion på det följande ärendet, “Struktur för styrande dokument”. Kommunstyrelsen bestämde sig även här för det liggande förslaget, och gick därmed inte på Lena Eckerbom Wendels linje med ändringsförslagen. Detta ärende går dock inte vidare till fullmäktige.

Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen från Vänsterpartiet om att utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning.

Det var en besvikelse. Det är en motion som är viktig för Vänsterpartiet. Den ska dock vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det ger tid och utrymme för t ex kontakter med andra partier. På något sätt måste jämställdhetsfrågan lyftas i kommunen. Jag yrkade i varje fall bifall till motionen i kommunstyrelsen.

Anm. Det blev ytterligare en blogg om kommunstyrelsens sammanträde – se ”KS (3): Vattenpalatset, flygplats, avslag och Korseberg”.

Kategorier:Hunneberg, IT, jämställdhet, KS 2023, styrning

Om KS 9/11

10 november, 2022 Lämna en kommentar

När klockan precis hade passerat 14-slaget tackade ordförande Benny Augustsson (S) alla deltagare för det goda samtals- och diskussionsklimatet i kommunstyrelsen (KS) – och slog klubban i bordet.

Och det stämde väl i stort sett. Det var bara Mathias Olsson (SD) som var dum. Han hade synpunkter på att undertecknad Kärvling (V) satt på fel plats i sammanträdesrummet. Olsson tyckte nämligen att jag skulle veta min plats som ersättare och inte sitta vid samma bord som de ordinarie. Jag flyttade mig, ville ju inte utmana den informella hierarkin…

Kl 11.00 fick jag dock hoppa in som ordinarie istället för Medborgarpartiets ledamot som var tvungen att avvika. Då äntligen fick jag känna mig lite mer som jämlik deltagare i kommunstyrelsen… Det fanns emellertid de som hade teorin att Olsson utmärkte sig med sitt pedantiska ordningssinne för att han ansåg att jag bloggade alldeles för lite om honom. Efter dessa rader om Olsson kanske han tillåter att jag får sitta vid de ordinaries bord nästa sammanträde.

Det var som jag skrev i tisdagens blogg (se “Imorgon KS (9/11)”) väldigt mycket information. Upp till 75% av mötestiden gick åt till att lyssna. Och inget ont med det. Det var en mycket givande och lärorik information som gavs. Det är egentligen synd att den inte spelas in och visas för andra intresserade. Det är svårt, eller omöjligt, att återge all information till t ex sina partikamrater – eller i en blogg.

En stor del av information handlade om det nya förslaget för “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)

Lena Eckerbom Wendel (M) är sannolikt den politiker i kommunstyrelsen som är allra mest intresserad och påläst i frågor om styrning, ledning, utvärdering osv. Hon yrkade att förslaget skulle återremitteras. Det kanske inte är den sortens läsning som intresserar majoriteten av mina bloggläsare allra mest, men Eckerbom Wendels motivering till yrkandet är viktig och intressant.

“Verktyget vi politiker har för att genomföra det vi gick till val på är kommunens system för styrning och ledning. Detta system måste vara uppsatt så att det lägger ansvar och ansvarighet på rätt ställen, och så tydligt att vi alltid kan peka på den som har det yttersta ansvaret och den som har ansvaret för att utföra. Detta är särskilt viktigt för det lagstadgade grunduppdraget.

Delar av verksamheten har krav på sig att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (Se t.ex. SOSFS 2011:9 som gäller för socialnämnden.) Det är helt självklart att kommunens system för styrning och ledning även inkluderar kvalitetsledningssystemen och inte ställer dessa vid sidan av. Sannolikt kommer vi spara in 10-20 procent av kommunens kostnader om fler nämnder än de som har krav på kvalitetsledning får verktyg att ta sitt ansvar genom ett gemensamt angreppssätt för kvalitetsledningssystem.

En av anledningarna till att det politiska engagemanget minskar i Sverige är att man som enskild förtroendevald inte ser att man har några påverkansmöjligheter på det som ligger nära kommuninvånarna; därför behöver styr- och ledningssystemet innefatta hela verksamhetens styrning och ledning.

Jag yrkar att ärendet ska återremitteras för att:

  • Beskriva likheter och skillnader med det nu gällande ledningssystemet som grund för förståelse av vad ändringen innebär 
  • Komplettera det kommunöveripande systemet för styrning och ledning så att även påbjudna kvalitetsledningssystem omfattas
  • Beskriv de styrande dokumentens betydelse inom kommunens system för styrning och ledning
  • Remittera förslaget till system för styrning och ledning till demokratiberedningen – och dessutom till de nämnder som har krav på kvalitetsledningssystem.”

Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning, dock ingen votering, om en återremiss. Det hör till saken att hade inte kommunstyrelsen fattat detta beslut så hade återremissen gått igenom i kommunfullmäktige istället. I kommunfullmäktige krävs det nämligen bara 1/3 av rösterna för en återremiss, och det hade yrkandet fått eftersom även Sverigedemokraterna ställde sig bakom. Då kanske hela ärendet hade försenats 1-2 månader i onödan…

Som en följd av kommunstyrelsens beslut så blev det återremiss även i ärende 6 “Struktur för styrande dokument”. Ärendena hörde liksom ihop. Däremot beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta “Policy för medborgardialog i Vänersborgs kommun”. (Dokumentet kan laddas ner här.) Det hörde till stor del också ihop med styrning och ledning, men var ändå fristående. 

Kommunstyrelsen fattade beslutet att budgetprocessen i fortsättningen ska se ut som den har gjort de senaste åren, dvs att budgetbeslutet tas i juni. Det var bara två vänsterpartister, James Bucci och Marianne Ramm, som yrkade på att ett beslut i november var att föredra.

Sedan klubbades ärendena i rask takt. Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 800.000 kr i tilläggsbudget 2023 till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun” och kommunen ska ingå ett idéburet offentligt partnerskap med Brottsofferjouren. Kommunstyrelsen föreslog vidare enhälligt kommunfullmäktige att skattesatsen nästa år ska vara oförändrad – 22:21, att partistöd ska betalas ut också 2023, att samhällsbyggnadsnämnden får de extra pengar som behövs för att bygga färdigt Holmängenskolan, att ansöka hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Grunnebo, att anta reviderad Pensionspolicy och att medborgarförslaget om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk ska anses besvarad.

Till sist.

Ordförande Benny Augustsson (S) informerade att det var en hel del diskussion kring ekonomi när ägarsamrådet för Kunskapsförbundet Väst hade möte. Det verkade, som jag uppfattade det, som att förbundet kommer att behandlas på samma sätt som Trollhättans och Vänersborgs nämnder och styrelser när det gäller pensionspengar och annat. Samarbetskommittén Trollhättan/Vänersborg hade diskuterat hamnfrågan. Det finns fortfarande många frågetecken berättade Augustsson, men det verkar som om hamnen i Trollhättan kommer att få en betydligt ökad verksamhet i framtiden. Och vem vet, tänker jag, då kanske hamnen i Trollhättan också får möjlighet att ta hand om “godset” från Vargön Alloys…

Det var ett lugnt och stilla sammanträde med kommunstyrelsen. Det var som sagt bara Mathias Olsson (SD) som var dum…

Kategorier:KS 2022, styrning