Arkiv
KS: Ny resursfördelningsmodell
I onsdags (3 december) sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Ett av ärendena behandlade jag i torsdagens inlägg. (Se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”.) I detta inlägg ska jag koncentrera mig på ärende 15, “Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet”. Det var emellertid inte bara en återrapportering av en utredning som det handlade om – kommunstyrelsen skulle fatta beslut.
Jag hade inte sett varken utredningen eller förslaget innan underlagen damp ner i mailboxen i torsdags eftermiddag förra veckan. Ärendet hade inte föregåtts av någon som helst information, dialog eller diskussion. Och så blev det märkligt nog inte heller i onsdags. Det skulle fattas beslut utifrån förslaget – och det snabbt och lätt. Och ärendet skulle inte ens gå vidare till kommunfullmäktige…
Det handlar alltså om en modell som ska användas när kommunen utarbetar budgeten för kommande år. I budgeten (Mål- och resursplanen) fördelas resurserna, dvs pengarna, mellan de olika nämnderna och verksamheterna – hur mycket pengar ska förskola och skola få, äldrevården, gator och vägar osv osv. I det arbetet ska den så kallade befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen användas.
Ordförande Benny Augustsson (S) inledde ärendet med att säga att förslaget om en ny resursfördelningsmodell inte innebar att den ersatte politikens och politikernas roll i budgetarbetet eller beslutsfattandet. Det var “bara” en pusselbild som skulle komplettera all annan information som var nödvändig. Men om det var på det viset skulle man kunna undra varför KS överhuvudtaget skulle fatta ett beslut i ärendet. Vi politiker vill ju ha alla fakta på bordet innan vi fattar beslut. Det är ju, eller borde vara, en självklarhet. Tyvärr upplever vi i Vänsterpartiet i och för sig tämligen ofta att vi inte får det. Men det kanske beror på att vi inte har fattat något beslut om att all tillgänglig fakta ska finnas med i beslutsunderlag?
Benny Augustsson (S) meddelade även att beslutsförslaget var ändrat sedan behandlingen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). Den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen skulle inte införas som underlag inför ramsättningen i budgetarbetet med detsamma, som beslutades i KSAU, utan inte förrän år 2027.
Vad bra tänkte jag, då skulle vi ju kunna skjuta på beslutet. Då skulle vi kunna få information om modellen, sätta oss in i den, analysera och diskutera för- och nackdelar osv innan beslut fattades.
Vänsterpartiet lämnade in ett yrkande om återremiss med följande motivering:
“Att införa en genomgripande resursfördelningsmodell för budgetarbetet kräver en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog i KS innan beslut tas.”
I min enfald trodde jag att alla partier skulle bifalla förslaget. De kunde ju inte veta mer än vi i Vänsterpartiet. Trodde jag. Det var bara Göran Svensson i Medborgarpartiet som inte gjorde det. Eller så ansåg de andra ledamöterna helt enkelt att beslut kunde fattas utan någon djupare kunskap i ärendet. 
Det händer ibland, tyvärr… Men man hade ju sina misstankar vartåt beslutet skulle hamna när ingen annan i KS sa något. Jag yrkade därför på avslag av förslaget om det inte blev någon återremiss.
Det blev ingen återremiss – och det blev inget avslag.
Vänsterpartiet lämnade in en reservation. Den var skriven dagen innan eftersom “man har varit med förr”. Jag återger reservationen nedan och ber er läsare att fundera på vad en sådan här modell kan innebära och vart den leder.
==
Reservation ärende 15 Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet
Vänsterpartiet anser att det krävs en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog innan beslut fattas om att införa en genomgripande förändring av resursfördelningsmodellen för budgetarbetet i kommunstyrelsen.
Tanken med en ny resursfördelningsmodell är att den ska användas som underlag inför ramsättningen från och med Mål- och resursplan 2027 – 2029.
Den nya resursfördelningsmodellen är kopplad till kommunens befolkningsprognos och standardkostnaden. Standardkostnad är statens beräkning av vad en kommun borde behöva betala rent teoretiskt för en viss verksamhet. Det handlar alltså inte om kommunens faktiska kostnader.
Vänsterpartiet anser att det kan leda helt fel att använda en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell, även som ett av andra underlag.
Modellen utgår enbart från standardkostnader, dvs teoretiska kostnader beräknade av staten, och inte från kommunens verkliga kostnader. Den förstärker befintliga obalanser. Äldreomsorgen ligger +33 mnkr över standardkostnad och denna avvikelse kommer att permanentas. Modellen säger vidare att eftersom antalet barn minskar ska barn- och utbildningsnämndens budget minska, men mindre barnantal betyder inte proportionellt lägre kostnader. Modellens beräkningar innebär dessutom en mycket snabb neddragning utan att det finns någon analys av konsekvenserna för elevernas behov, kvalitet eller likvärdighet.
Resursfördelningsmodellen innehåller ingen bedömning av hur kvaliteten påverkas, vad verksamheterna faktiskt behöver för att klara sina uppdrag, hur personalförsörjningen ska gå ihop, hur ökade behov inom skola (t ex psykisk ohälsa, nyanlända, NPF) hanteras eller hur äldreomsorgens ökade behov av kompetens och bemanning ska lösas.
En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell är ett teoretiskt verktyg, som inte tar hänsyn till faktiska kostnader i verksamheten, ingen hänsyn till särskilda lokala förutsättningar, ingen hänsyn till hur verksamheten bäst kan bemannas. De politiska ambitionerna och prioriteringarna ingår inte i modellen utan ska som vanligt komma i nästa skede och vad har då modellen haft för nytta?
==
Det går att ladda ner reservationen här och om du vill läsa utredningen om den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen så går den också att ladda ner här.
Jag återkom senare med en mer noggrann analys av resursfördelningsmodellen och dess konsekvenser. Se ”En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)”.
Internationella Funktionsrättsdagen
Nästa vecka, den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen!
Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).
På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Filmen blir en spännande överraskning på temat. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.
Deltagarna kommer också att få lyssna till biografens historia med dess kopplingar till arbetarrörelsen. 
Det är ägarna till byggnaden som berättar. De är även med och sponsrar eventet.
Arrangemanget är gratis och det bjuds på tilltugg inför filmvisningen.
Biografen är tillgänglighetsgranskad tillsammans med DHR och godkänd vad gäller fysisk tillgänglighet. Ramp finns vid ingång och nödutgång. Bioraderna kan anpassas så att rullstolar får gott om plats. Tillgänglighetsanpassad toalett finns (av äldre modell men relativt rymlig). Det går att parkera längs gatan i närheten av biografen för färdtjänst.
För övriga tillgänglighetsfrågor var vänlig kontakta Tommy Lagher (DHR) eller Carina Håkansson (funktionsrätt).
Arrangörer är Funktionsrätt Vänersborg, DHR, ABF, Vänsterpartiet, Moderaterna och Stora Biografen.
VÄLKOMNA!
Författarsamtal: Syrizas uppgång och fall
Öppet möte
alla socialister, sympatisörer och nyfikna till vänster
är välkomna på författarsamtal!
Den 18 november kl 17.30-20.00 på Kronogatan 2 i Vänersborg.
Jonas Karlsson samtalar om sin bok ”Syrizas uppgång och fall”:
”en bok för dig som vill förstå både vänsterns möjligheter – och de största fallgroparna när ett vänsterparti närmar sig makten.”
Det blir en kväll med intressanta samtal om organisering och rörelsebyggande, både lokalt men också med internationell utblick. Det kommer även att finnas möjlighet att köpa boken.
Det blir också arbetarsånger av Alban Faust, riksspelman från Dalsland, och det bjuds på höstfika av kvinnoföreningen Shabelle.
VÄLKOMNA!
KF 22/10: Socialnämndens beslut saknade betydelse
Kommunfullmäktige sammanträdde i förra veckan, onsdagen den 22 oktober. Det var inga särskilt upphetsande eller kontroversiella ärenden. Alla väntade sig ett lugnt, tämligen tråkigt och snabbt sammanträde. Och det såg också ut att bli så. Men ledamöterna bedrog sig. Sammanträdet bjöd på två mer eller mindre tvivelaktiga överraskningar. Jag ska beskriva en i detta inlägg.
Ärende 16 handlade om kommunens delårsrapport för augusti. Ärendet började som vanligt. Ordförande för revisionen Magnus Cassel (S) inledde med några väl valda ord. Cassel var orolig för framtiden, endast ett av kommunens fyra finansiella mål prognostiserades att uppnås för året.
Jag begärde ordet och redogjorde för barn- och utbildningsnämndens delårsrapport. BUN:s rapport ingår i kommunens rapport liksom alla andra nämnders. Det var också som vanligt. Sedan äntrade några fler ledamöter talarstolen. Men när Robin Skenhede (M) började tala så hände det något “ovanligt”.
Skenhede hade upptäckt att det fanns ett fel i socialnämndens delårsrapport. I delårsrapporten stod det under rubriken “Åtgärder”:
“Vakanshållning av ett särskilt boende inom vård och omsorg.”
Robin Skenhede (M) upplyste fullmäktige om att socialnämnden hade strukit denna åtgärd på sitt sammanträde den 25 september. Det var då delårsrapporten behandlades och det var också vid detta tillfälle nämnden beslutade om att skicka rapporten vidare.
Ida Hildingsson (V) höll med Skenhede och konstaterade att socialnämndens beslut måste följas och yrkade att åtgärden om vakanshållning därför måste strykas även i det underlag som kommunfullmäktige hade fått.
Hildingssons yrkande fick följande lydelse:
”Att notera informationen med justeringen att delårsrapporten ska justeras utifrån socialnämndens beslut i protokollet 2025-09-25, 84e paragrafen”
Det fungerar så i politiken att varje förvaltning arbetar fram en delårsrapport. Denna delårsrapport sträcker sig fram till den 31 augusti. Varje nämnd godkänner sedan delårsrapporten. Ibland lägger nämnden till, ändrar eller stryker i rapporten. Det görs oftast i ett tillägg i beslutsatserna. Sedan skickas delårsrapporten vidare till kommunstyrelsen som använder sig av varje nämnds rapport för att utarbeta kommunens “samlade” delårsrapport. Kommunens delårsrapport beslutas slutligen i kommunfullmäktige.
Socialnämnden fattade den 25 september alltså beslutet att godkänna nämndens delårsrapport med:
“ändringen att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda”
Detta beslut följde inte med i de handlingar som kommunfullmäktige fick. Det var minst sagt anmärkningsvärt. Socialförvaltningen, med eller utan socialnämndens ordförande Dan Nybergs (S) godkännande, verkade helt enkelt ha struntat i nämndens beslut och skickade den ursprungliga rapporten vidare. Det går inte att undvika misstankarna att detta var medvetet. Beslutet i nämnden fattades ju av oppositionspartierna (M+L+V+MBP+SD) i strid med socialförvaltningens, och de styrande partiernas (S+C+KD+MP), vilja.
Kenneth Borgmalm (S), som också sitter i socialnämnden, påpekade att delårsrapporten gällde till och med 31 augusti och socialnämnden sammanträde den 25 september. Borgmalm menade att Hildingssons yrkande innebar att ändra en historiebeskrivning. Robin Skenhede konstaterade återigen att socialnämnden fattade beslutet att stryka denna åtgärd och yrkade bifall till Hildingssons yrkande.
Efter en ajournering gick Magnus Cassel (S), ordförande i revisionen, upp i talarstolen och menade att kommunfullmäktige inte kunde ändra något som revisorerna hade yttrat sig om, dvs den delårsrapport som gällde till och med den 31 augusti. Cassel var med andra ord inne på partivännen Kenneth Borgmalms linje, dvs att det är tjänstepersonernas delårsrapport som gäller oavsett vad politikerna i nämnden sedan beslutar. Lena Eckerbom Wendel (M) menade liksom Skenhede (M) och Hildingsson (V) att fullmäktige hade fått ett felaktigt underlag eftersom socialnämnden fattade beslut om en ändring i sin del av delårsrapporten.
Anders Strand (SD) begärde ordet och yrkade på återremiss, eftersom underlaget från socialnämnden var felaktigt. Mats Andersson (C) underströk återigen, han hade sagt det en gång tidigare, att delårsrapporten endast sträckte sig till den 31 augusti. Han menade att socialnämndens beslut i september inte hade något med delårsrapportens innehåll att göra.
Eckerbom Wendel (M) upplyste återigen om att det fanns ett protokoll från socialnämnden som inte hade skickats med till fullmäktige.
Jag fick sista ordet, nästan. Min åsikt var att om det hade begåtts något fel, så hade det begåtts i socialnämnden. Men nu hade ett beslut fattats i nämnden om en strykning och då måste det beslutet följa med upp till kommunfullmäktige.
“Det är ju inte svårare än så.”
Jag förstår inte varför delårsrapporterna annars ska behandlas och beslutas i nämnderna…
Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, fick sista ordet. Han påstod att det inte föreslogs någon ändring i delårsrapporten i nämnden. Nyberg höll dock med om att Ida Hildingsson (V) hade ett yrkande i nämnden om att “inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i
Brålanda”. Som också fick majoritet. Nyberg menade dock att Sörbygården inte nämndes i delårsrapporten:
“och det var ju ett helt eget påfund i så fall.”
Och då drog Nyberg (S) slutsatsen att det således inte var någon ändring av delårsrapporten. Han förklarade dock inte varför nämndens beslut inte skickades vidare till kommunfullmäktige.
Det var dags för kommunfullmäktige att fatta beslut.
Sverigedemokraternas yrkande på återremiss fick inte fullmäktiges gehör. Det innebar att ärendet skulle avgöras på “sittande” sammanträde.
Det blev votering. Kommunstyrelsens förslag ställdes mot Ida Hildingssons (V) ändringsyrkande.
Och så hände det som alla avhopp i Sverigedemokraterna banat vägen för… (På valsedeln för SD fanns i september 2022 16 namn – efter alla avhopp finns idag endast 5 ledamöter på SD:s 10 platser.) Omröstningen slutade 23-23. Och vid lika röstetal avgör ordförandes röst.
Kommunfullmäktiges ordförande är Annalena Levin från Centerpartiet – och hon tillhör ett av de styrande partierna…
Kommunfullmäktiges beslut innebär att hanteringen och besluten av delårsrapporterna i kommunens nämnder saknar betydelse. Det är förvaltningens rapport som gäller oavsett vad politikerna i nämnderna anser och beslutar.
Kommer det i fortsättningen att gälla andra beslut i nämnderna också?
PS. Det går att se och lyssna på kommunfullmäktige sammanträde på kommunens webb-TV – klicka här!
Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen
På TTELA:s webbplats publicerades idag en insändare från Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige. Insändaren har rubriken “Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen”. 
Den handlar om det beslut som det senaste kommunfullmäktige fattade kring flygplatsen. (Se “KF (18/6): Blå dunster?”.) En stor majoritet i fullmäktige sa ja till ytterligare miljoner från kommunen till Fyrstads Flygplats AB. Det gjorde inte Vänsterpartiet.
===
Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen
Trots detta valde en majoritet i fullmäktige att säga ja. Vänsterpartiet röstade nej. Vi säger: det får vara nog nu!
Vid det senaste kommunfullmäktigemötet i Vänersborg togs ett beslut som borde få fler att höja på ögonbrynen – och faktiskt säga ifrån. Fyrstads Flygplats AB vill ha ännu mer pengar. Flygplatsen går dåligt, och istället för att dra i handbromsen vill bolagets styrelse att kommunerna ska stå för notan – igen.
Det handlar inte om småsummor. Förslaget innebär att Vänersborgs borgensåtagande ska öka från 3,4 miljoner till hela 23,8 miljoner kronor. Dessutom begärs ett ägartillskott på 5,1 miljoner och ett utökat årligt bidrag på 3,4 miljoner – varje år. Det är tiotals miljoner av våra gemensamma resurser. Pengar som hade kunnat gå till skolan, äldreomsorgen eller stöd till föreningslivet – där det verkligen gör skillnad för människor i vardagen.
Trots detta valde en majoritet i fullmäktige att säga ja. Vänsterpartiet röstade nej. Vi säger: det får vara nog nu!
Flygverksamhet är inte en kommunal kärnuppgift. Om staten anser att det behövs regionala flygplatser – då får staten ta kostnaden. Kommuninvånarna i Vänersborg ska inte agera räddningsplanka för en flygplats med svajig framtid.
Men det här handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om ansvar för vår tids största ödesfråga: klimatet.
Flyget är ett av de mest klimatbelastande transportslagen vi har. Även med 40 procent biobränsle är utsläppen betydligt högre än tågets och elbilens. Att fortsätta investera skattemiljoner i flyget är att blunda för både vetenskapen och verkligheten. Det är att säga ett uppgivet ”nej tack” till framtiden.
Samtidigt som kommunen gör klimatplaner, energieffektiviserar byggnader och uppmuntrar hållbart resande – skickar vi miljoner till en verksamhet som drar åt rakt motsatt håll. Det går inte ihop. Varken ekonomiskt eller moraliskt.
Vi beklagar beslutet. Men vi kommer inte släppa frågan. Nuvarande avtal gäller till 2027, och måste sägas upp senast i december 2026. Då måste vi sätta stopp. För plånbokens skull – och för planetens.
Inga fler skattemiljoner till flygplatsen. Nog är nog.
Vänsterpartiet Vänersborgs kommunfullmäktigegrupp
Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom, Ida Hildingsson, Lutz Rininsland, Peter Lenberg, James Bucci
Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)”.
Vänsterpartiets budgetförslag utgår från de styrande partiernas förslag och gör ett antal viktiga ändringar. (De styrandes förslag har jag presenterat i två blogginlägg – se “De styrandes budgetförslag”.)
Vänsterpartiets fokus är på att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Hela kommun-Sverige skulle behöva ökade statsbidrag för att kunna behålla och utveckla sådant som barn/ungas skolgång och fritidsliv samt socialtjänsten. (“Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)”.)
För att klara välfärdsuppdraget, någorlunda, måste kommunen satsa mer resurser på välfärden. Vänsterpartiet bedömer att vi dels kan göra en omfördelning i den budget som S+C+KD+MP har lagt fram för nästa år och dels ta pengar från resultatet. Vänsterpartiet föreslår därför en budget med ett lägre resultat än de styrande partierna. Jämfört med de styrandes förslag innebär Vänsterpartiets ändringsyrkande ytterligare ekonomiska medel till nämnder och styrelser på 8 milj kr. Det innebär ett resultat för 2026 på 2 milj kr.
Kommunstyrelsen
I de styrande partiernas förslag finns posten:
“driftkostnader som följer av framtida investeringar.”
De styrande avsätter 20 milj kr till kostnader som inte kommer att finnas nästa år. Pengarna ska utgöra någon slags buffert, typ pengar för oförutsedda utgifter – trots att det redan finns en sådan post… (Se ”De styrandes budgetförslag (1/2)”.) Vänsterpartiet tar 5 milj kr från dessa pengar och lägger på välfärden, särskilt riktade till barn och unga. Vi tar också 1 miljon som de styrande vill lämna som bidrag till flygplatsen i Vänersborg-Trollhättan, som går under namnet “Göteborg Stallbacka Airport”… Pengarna är ett bidrag till driften eftersom intäkterna blir lägre på grund av att antalet landningar och passagerare minskar. Flygplatsen blir allt dyrare och frågan är – vill kommuninvånarna verkligen att kommunen ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen? Vänsterpartiet vill inte det. (För mer information om de ökade kostnaderna, se “KS imorgon med budgetförslagen”.)
Vänsterpartiet tar alltså pengar från resultatet och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får emellertid “tillbaka” pengar. Vänsterpartiet vill tillföra 975.000 kr för Västtrafiks fritidskort till unga. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Dessutom anser vi att Funktionsrätt Vänersborg ska få de 75.000 kr som de har äskat från kommunen för att kunna upprätthålla sin viktiga och lagstadgade verksamhet. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Barn- och utbildningsnämnden
Vänsterpartiet vill tillföra 3,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. Pengarna är till för att behålla legitimerad personal. Kommunfullmäktige har beslutat att ett övergripande inriktningsmål är att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. Då duger det inte med formuleringar och önsketänkanden i ett dokument. Det krävs handling, det krävs lärare – det krävs pengar.
I budgetförslaget står det tydligt vad de styrande partiernas budgetförslag innebär: 
“Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Det rimmar oerhört illa, och närmar sig bluff och båg, när man påstår att man har lagt en budget med:
“fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt”
…samtidigt som legitimerade lärare riskerar att avskedas… Och då ska vi känna till, vilket skolpersonal, vårdnadshavare och elever gör, att det finns stora behov av olika former av särskilda och extraordinära behov av stöd, både i förskola och grundskola…
Kultur- och fritidsnämnden
Föreningarna i Vänersborgs kommun erbjuder invånarna en aktiv och meningsfull fritid. Föreningarnas arbete är av stor vikt för kommunen. De ser till att folkhälsan förbättras och att förutsättningarna för ungas utveckling och bättre studieresultat ökar. Men kostnaderna för föreningarna ökar och det är omöjligt för de flesta att kompensera med höjda medlemsavgifter. Vänsterpartiet vill därför tillföra kultur- och fritidsnämnden 900.000 kr för höjda föreningsbidrag.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
I de styrande partiernas “politiska kommentar”, som inleder deras budgetförslag, nämns inte miljön och kommunens miljöarbete. Det hindrar dock inte att Vänersborgs kommun har flera målsättningar kring miljön i ett flertal dokument. Det finns “Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030”, “Miljöstrategi 2030”, kommunen har antagit ett antal klimatlöften inom arbetet ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” och kommunen har upprättat en koldioxidbudget.
Det görs en hel del mycket bra arbete i kommunen kring miljön, men Vänsterpartiet anser att arbetet behöver förstärkas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver nämligen, vilket återges i de styrandes budgetförslag:
“Nämnden har tagit fram en behovsutredning som identifierar behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”
Vänsterpartiet vill tillföra nämnden 750.000 kr:
“för tjänst inom naturvård.”
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår mer pengar till Sanden Södra. Vänsterpartiet håller med de styrande att kommunen ska avvakta utvecklingen och endast göra de nödvändiga investeringarna. Däremot anser vi att 200.000 kr ska avsättas som tillfälligt anslag till nämnden för att flytta Vargporten i Vargön till lämpligt ställe, om det blir aktuellt.
Socialnämnden
Socialnämnden uppger att de har behov av ytterligare 48,9 milj kr år 2026. Jag redogjorde mer i detalj för behoven i ett tidigare blogginlägg. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) De styrande partierna utökar budgetramen med 6 milj kr. Vänsterpartiet anser att nämndens behov är så stora att vi vill tilldela socialnämnden ytterligare 7,5 milj kr.
I budgetförslaget skriver Vänsterpartiet:
“8 mnkr tillförs för resursbehov inom Individ-och familjeomsorgen och personligt stöd och omsorg. Detta för att minska de föreslagna besparingarna inom äldreomsorgen och LSS, bromsa ökad arbetsbelastning och höga sjukskrivningstal, motverka vakanshållning av tjänster, ge förutsättningar för rätten till heltid och en bättre personaltäthet i förvaltningens verksamheter.”
“Helheten”
År 2025 är ett tungt år för nämnderna. Särskilt behoven i social-, barn- och utbildnings- och kultur- och fritidsnämnderna är omfattande. Nu tycks innevarande år kunna bli ekonomiskt och budgetmässigt bättre än befarat. De flesta prognoser tyder också på att kommunen kommer att få bättre ekonomiska förutsättningar 2027-2028.
Kommunen måste därför göra allt för att upprätthålla service och kvalité i välfärdssekorerna nästa år. Vänsterpartiet vill förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Kommunen står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, samtidigt som behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Kommunen kan inte riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön. Det är helt fel väg att gå anser Vänsterpartiet.
I budget 2027 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025
Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)
På onsdag nästa vecka, den 18 juni, ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om Mål- och resursplanen för 2026-2028, dvs budgeten för nästa år.
Kommunens 4:e största parti är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har naturligtvis också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det betyder att Vänsterpartiet utgår från de styrandes förslag och gör ett antal viktiga ändringar. (De styrandes förslag har jag presenterat i två blogginlägg – se “De styrandes budgetförslag”.)
Omvärlden
I likhet med flera andra partier innehåller Vänsterpartiets förslag en kortare sammanfattande analys av den utveckling i omvärlden som har betydelse för kommunens mål- och resursplan. Vi konstaterar att lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än förväntat, men att de ekonomiska 
förutsättningarna ser ljusare ut för 2026 jämfört med innevarande år. Konjunkturen beräknas vända uppåt och tillväxten av BNP öka. Sysselsättningen och arbetade timmar tar mer fart nästa år och arbetslösheten bedöms vända ner. Det bidrar till att stärka skatteunderlagstillväxten. Bedömningen är att inflationen ska minska till 1,8 procent nästa år.
Det finns naturligtvis stora osäkerheter i vår omvärld. Det har inte undgått någon. Rysslands invasionskrig i Ukraina fortsätter, staten Israels utrensning och folkmord i Gaza pågår fortfarande och i morse läste vi i tidningarna om Israels angrepp på Iran. Det finns också en president i USA som gör plötsliga utspel som skapar osäkerheter i världen. Det gör att flertalet ekonomiska prognoser blir osäkra eftersom Sverige i hög grad är beroende av omvärlden.
Val nästa år
I Sverige har vi en regering som sänker skatterna för de som redan tjänar mest istället för att satsa mer pengar på välfärden. Det är en medveten politisk viljeinriktning som ökar klyftorna och otryggheten i samhället. I september nästa år är det val. Med en ny rödgrön regering kan vi räkna med en politik som stärker välfärden och riktar mer statsbidrag till kommunerna för skola, vård och omsorg.
Ekonomin i Vänersborg 2025
Osäkerheten i de ekonomiska prognoserna för Vänersborgs kommun är stor liksom för hela kommunsektorn. Kommunens ekonomiska utveckling under innevarande år ser dock hittills ut att bli bättre än förväntat. I den senaste månadsuppföljningen, januari-maj, är nämndernas utfall 35 milj kr bättre än budget. Kommunens budgeterade resultat för hela 2025 ligger, enligt budgetbeslutet för ett år sedan, på +31 milj. Resultatet för de 5 första månaderna i år (januari-maj) uppgår till hela +81 milj kr. (Förra året var motsvarande siffra i maj 7 milj kr och bokslutet visade på ett resultat på +69 milj.)
Det går naturligtvis inte att dra alltför stora växlar på dessa för perioden januari-maj så positiva siffror. Det återstår mycket av året och mycket kan hända. Men visst ger det upphov till i varje fall en viss optimism…? Det kan även påpekas att Vänersborgs kommun också har “ekonomiska buffertar” i form av RUR på 50 milj kr och RER på 21 milj kr.
Vad vill V Vänersborg?
I budgeten för 2026 prioriterar Vänsterpartiet vård, skola och omsorg. Vi anser att kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten i välfärdssekorerna. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med 
personal, samtidigt som behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.
Det behövs en kraftsamling kring tidigt förebyggande insatser och folkhälsoarbetet. Den nya socialtjänstlagen pekar ut en tydlig riktning för detta och innebär ett stärkt kommunövergripande ansvar tillsammans med civilsamhället. 
Vi vill prioritera trygghet och utveckling för barn och unga, en värdig äldreomsorg och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vänsterpartiet vill se ett aktivt förändringsarbete för de som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet, hemlöshet, utsätts för våld eller diskriminering på grund av bakgrund, tro eller sexuell läggning.
Många kvinnor inom vård och omsorg tvingas till deltid för att orka med ett tungt och stressigt arbete. Vi vill se att alla som arbetar i kommunen har möjlighet till heltidsarbete, även kvinnor inom vård och omsorg. Vi vill fortsätta att minska heltidsmåttet för vår personal, så att de orkar och vill arbeta under lång tid i vår kommun med vårt viktiga välfärdsuppdrag.
Vänsterpartiet ser vikten av att utveckla ökad delaktighet och inflytande för både våra invånare och anställda i kommunens verksamheter och beslutsfattande. Det leder till klokare beslut, tar vara på invånarnas och de anställdas intressen, behov och kunskaper.
Kommunen måste öka takten i klimat- och miljöarbetet genom investeringar och styrning mot klimatmålen för våra barns framtid! Vi måste fokusera på förnybar energi och inte enbart fossilfritt, öka invånarnas användning av kollektivtrafik och dess tillgänglighet.
I nästa blogginlägg är det dags att mer konkret redovisa vad som skiljer Vänsterpartiets budgetförslag från de styrande partiernas.
Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)”.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025
KF (21/5): 3 – 30 – 300
Det var ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Ordförande Annalena Levin (C) avslutade mötet redan kl 19.13. Det hann inte ens bli avbrott för en fikapaus…
Sammanträdet började med en presentation av Vänersamarbetet. Presentationen hölls av Laila Gibsson som är verksamhetssamordnare för Vänersamarbetet. På organisationens webbplats står det:
“Vänersamarbetet är en ekonomisk förening med alla 13 kommuner kring Vänern som medlemmar och med finansiellt stöd från Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Vänersamarbetet arbetar för en hållbar utveckling av Vänern inom områdena: samordning, näringsliv och kommunikation.”
Laila Gibssons presentation kan laddas ner här.
Sammanträdet fortsatte med att Victor Haglund från Frändefors presenterade sitt medborgarförslag. Hans förslag var att kommunen skulle ordna en multiarena i Frändefors. Victor Haglund tycks inte bara vara en politiker i vardande, han uppvisar även stora pedagogiska talanger.
Victor fångade genast fullmäktiges intresse genom att fråga hur många som hade varit i Frändefors någon gång. Det var i stort sett alla bedömde Victor efter att ha studerat handuppräckningen.
Victor fortsatte:
“Hur många av er har sett en samlingsplats som inte kostar pengar i Frändefors förutom skolan?”
Victor konstaterade att denna gång var det inte lika många händer uppe. Han fortsatte med att uttrycka sin besvikelse över oss politiker:
“Samhället går framåt fast i Frändefors går det bakåt.”
På 1970-talet när Frändefors var en egen kommun fanns det både post och bank sa Victor – och tågen stannade…
Det är en mycket sällsynt företeelse i Vänersborgs kommunfullmäktige att ledamöter applåderar ett anförande, men Victor blev ett undantag. Vi får så småningom se om ledamöternas uppskattning omvandlas till handling…
Resten av sammanträdet utvecklades till ett lugnt och stillsamt möte där i stort sett inga ledamöter begärde ordet. Fram till ärende 13 vill säga. Då behandlades Gunnar Lidells avsägelse som ordförande och även som ledamot i kommunrevisionen. (Se ”KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.) Det ärendet hade jag emellertid tänkt spara till ett kommande blogginlägg. Jag hoppas att jag fram tills dess får ett svar av juristerna på kommunstyrelseförvaltningen. I helgen skickade jag nämligen ett mejl och frågade om orsaken till att revisorerna inte får tillgång till kommunens ärendesystem “Netpublicator”.
Som sammanträdets sista ärende presenterade Gunilla Cederbom (V) en motion från Vänsterpartiet.
Cederbom använde samma pedagogiska metod som Victor Haglund och började med att fråga fullmäktige:
“Hur många träd ser du från ditt fönster? Ser du tre? Består ditt närområde av 30% trädkronor? Har du max 300 meter till ett grönområde?”
Cederbom fortsatte:
“Jo med principen 3 – 30 – 300.”
Principen innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad (=hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor) och att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Vänsterpartiet vill att kommunen inför principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utvecklingen av grönska i tätorterna. Det finns flera kommuner som redan har infört principen t ex Trollhättan, Malmö och Göteborg.
Grönska i tätorter har stora fördelar, bland annat ökar motståndskraften mot klimatförändringar, hälsoeffekter bland invånarna gynnas och den hjälper till att säkra och öka den biologiska mångfalden.
Jag återger hela motionen nedan. Motionen kan också laddas ner här.
===
Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna
Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar.
I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong.
Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar.
Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.
Principen 3-30-300 innebär:
- 3 träd – Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent – Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter – Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Syfte
- Principen 3-30-300 kan användas som ett bra verktyg för att utveckla grönstruktur i Vänersborgs tätorter.
- Metoden kan användas för att säkerställa att satsningar görs som ökar motståndskraften mot klimatförändringar i form av värmeböljor och skyfall.
- Hälsoeffekter gynnas: Att vistas i naturen sänker blodtryck och stress och på sikt har positiv inverkan på medborgarnas fysiska och mentala hälsa.
- Vid värmeböljor kan god tillgång till skuggplatser vara avgörande för att förhindra att personer drabbas av värmeslag.
- Biologisk mångfald behöver säkras och öka: En variation av insekter, grod- och kräldjur, växter och träd av olika storlek minskar sårbarheten och ökar pollineringen av t.ex. fruktträd, bärbuskar och säd.
En omvärldspaning visar att ett flertal andra kommuner har infört principen, exempelvis Trollhättan, Malmö, Göteborg.
Vänsterpartiet föreslår att:
- Kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna.
Vänersborg den 16 maj 2025
Gunilla Cederbom, Stefan Kärvling, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet
===
OBS! Vänsterpartiets representanter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Britt-Marie Karlsson och Sara Falkensjö har efter en studiecirkel om miljö och klimat författat grunden för denna motion.
PS. Sammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.
Motion V: Fritidskort till ungdomar
På onsdagens kommunfullmäktige lämnade Gunilla Cederbom (V) in en mycket angelägen och viktig motion. Motionen hade titeln ”Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar”. Förra året beslutade kommunfullmäktige om avgiftsfria kollektivtrafikresor för +70 år. Nu har turen kommit till att se till ungdomarnas intressen och behov.
Jag återger motionen i sin helhet.
===
Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar
I samband med den invånardialog med ungdomar i kommunen om deras fritid, som kultur- och fritidsnämnden gjorde under 2022 framkom mycket tydligt att svårigheter att använda kollektivtrafik på fritiden var ett stort hinder för deras möjligheter till en aktiv fritid. Många har inte råd att köpa Västtrafiks fritidskort som kostar 925 kr per 90-dagar. Finns fler ungdomar i familjen blir det en mycket hög kostnad för familjen. En meningsfull fritid blir därför ojämlik.
Enligt Majblommans rapport ”En meningsfull fritid är en hållplats bort” har Forskningsinstitutet RISE kartlagt vetenskapliga studier och fått bekräftat att fri kollektivtrafik för barn och unga motverkar transportfattigdom. Det främjar barns tillgång till en meningsfull fritid, ökar deras självförtroende, självständighet och trygghet. Det leder till social inkludering och mer jämlikhet bland ungdomar.
En snabb omvärldspaning visar att Uddevalla kommun erbjuder ungdomar i åk 7–9 fritidskort och Mellerud subventionerar fritidskort med 50% av kostnaden för ungdomar i åk 8 till och med 19 år.
Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat.
- Med fri kollektivtrafik kan ungdomar lättare ta sig till fritidsaktiviteter och andra viktiga platser utan att vara beroende av föräldrar eller dyra biljetter
- Genom att uppmuntra ungdomar att åka kollektivt minskas biltrafiken och därmed utsläppen av växthusgaser, vilket bidrar till en bättre miljö.
- Fri kollektivtrafik gör det möjligt för alla ungdomar, oavsett ekonomisk bakgrund, att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang på sin fritid.
- En meningsfull och aktiv fritid främjar barn och ungas utveckling, skolresultat och hälsa.
Vänsterpartiet föreslår därför att:
– Kommunen utreder olika alternativ avseende åldersgrupp, grad av subvention mm inklusive kostnadsanalys för att erbjuda ungdomar i Vänersborgs kommun fritidskort för kollektivtrafik
Höjda barnomsorgsavgifter 1 jan
Den 19 juni i år antog kommunfullmäktige ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. De reviderade reglerna innebär bland annat att avgiftsreduceringen minskar och att kostnadstäckningen för verksamheten ökar.
Det betyder i klartext att vårdnadshavarna får betala högre avgifter för barnomsorgen än tidigare och att kommunen får in mer pengar. Hur stor avgiftsökningen blir är beroende av:
“hushållets sammanlagda inkomst samt hur många av hushållets barn som har en plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg.”
Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen. Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget och begärde votering. Samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning, endast de fyra ledamöterna i Vänsterpartiet röstade emot.
Det var många ärenden på kommunfullmäktige i juni, bland annat budgeten för 2025. Det kanske var “stressen” över alla andra ärenden som gjorde att Vänsterpartiet inte lämnade in någon skriftlig reservation. Det var en miss.
I måndags, den 16 december, behandlades ärendet i barn- och utbildningsnämnden, igen. De exakta avgifterna skulle fastställas eftersom Skolverket hade tagit fram sina beräkningar. Denna gång passade jag på att skriva en protokollsanteckning som förklarade Vänsterpartiets syn. Den är viktig. Den visar på skillnaden mellan Vänsterpartiet och samtliga andra partier i Vänersborgs kommun. De andra partierna pratar och lovar i valrörelsen, efter valet glöms alltihop. Alla deras löften om satsningar på barn och ungdomar var ett sätt att locka röster. Vänsterpartiet i Vänersborg står för vad det lovar.
Här nedan följer protokollsanteckningen. Jag avstod från att rösta och förklarade varför. Det gick inte att rösta nej – kommunfullmäktige hade ju redan beslutat att avgifterna skulle höjas. Du kan ladda ner protokollsanteckningen som pdf här. Och här kan du hämta dokumentet “Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”.
==
Protokollsanteckning
4 Avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds
Den 19 juni 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01.
Vänsterpartiets fyra ledamöter röstade mot förslaget. Det är anledningen till att jag idag avstår från att rösta.
Vänsterpartiet är av åsikten att avgiftshöjningar inte är något bra sätt att öka barn- och utbildningsnämndens intäkter. Vänsterpartiet hade i sitt budgetförslag för år 2025 istället föreslagit att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.
Vänsterpartiet är emot avgiftshöjningarna. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling och utbildning i grundskolan. Det är därför som staten liksom barn- och utbildningsnämnden vill att fler barn ska gå i den kommunala förskolan. Man kan nästan säga att förskolan har blivit obligatorisk när det gäller barnens utbildning. Men – grundskolan är gratis för hushållen men förskolan är avgiftsbelagd…
Avgiftshöjningen drabbar de hushåll, t ex ensamstående kvinnor, med lägst inkomst hårdast. Konsekvensen av en avgiftshöjning kan bli att hushållen väljer enskild pedagogisk omsorg istället för, eller inte byter till, den kommunala förskolan eftersom det blir för dyrt.
Vänsterpartiet anser också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.
Vänsterpartiet avstår från att rösta i ärendet.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer