Arkiv
KF (22/4): Mer pengar till arenan
Den 22 april sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. Det var ett tag sedan. Jag har bara skrivit om ett av de ärenden som avhandlades, det mest kontroversiella – äldreboendet Sörbygården. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.)
Det fanns ytterligare ett ärende som tilldrog sig intresse, ärendet “Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg”. Det handlade om huruvida Vänersborgs kommun skulle låna upp pengar för att arenan skulle få 14 milj kr till underhåll av taket. De miljonerna ska för övrigt läggas till de 22 milj kr som de styrande partierna redan har avsatt till arenan i budgeten för 2026 – sammanlagt 36 miljoner alltså.
Arena Vänersborg fortsätter att vara ett hett och kontroversiellt ämne. På gårdagens valdebatt i Vänersborgs bibliotek ställde TTELA en fråga om vilka partier som ville sälja Arena Vänersborg. (Se TTELA “Fullsatt när partierna möttes i valdebatt på Vänersborgs bibliotek”.) Det var bara Vänsterpartiet och Moderaterna som svarade “ja” på den frågan. Frågan var säkerligen tänkt att vara hypotetisk, det finns antagligen inte något större intresse på marknaden, tänkte kanske TTELA. Men faktiskt, jag har hört talas om en person som har visat intresse. Dock, arenan är inte till salu. Tyvärr…
Det blev debatt i fullmäktige. (Det går att se debatten i efterhand på kommunens webb-TV.)
Det var jag som inledde debatten. Det gick naturligtvis inte att låta bli en liten historik. Vänsterpartiet i Vänersborg hade varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg – från början till slut. Om någon kommuninvånare hade missat det. Redan i KF-debatten 2007, fortsatte jag, framhöll Vänsterpartiet att arenabeslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta. 
(På Youtube går det att lyssna på delar av fullmäktigedebatten 2007 – “Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”.) Slutnotan för Arena Vänersborg hamnade officiellt på 286 milj kr. Vi som satt i barn- och ungdomsnämnden (som nämnden hette då) fick inte ansvarsfrihet för arenabygget. Det drabbade även mig som hade röstat nej till arenan både i barn- och ungdomsnämnden och i kommunfullmäktige.
Redan 2007 befarade vi i Vänsterpartiet att vi skulle kunna komma i ett läge i framtiden där vi som röstade nej till arenan skulle förväntas ta ansvar för arenans fortsatta öde. Men, skulle det då vara vår sak? Det var något som jag hade funderat på inför sammanträdet – och diskuterat fram och tillbaka…
“Jag känner själv, jag pratar för mig själv nu … att jag känner att jag kan inte ta ansvar för det. Jag kan inte ta ansvar för arenan idag utifrån det som hände 2007 och åren därefter. Det är liksom inte min grej, jag har varit emot det, hela tiden.”
Jag avslutade med att de/ni, som hade röstat igenom arenan, får lösa situationen på något sätt. Men jag påpekade att det då, 2007, utlovades att kostnaderna för arenan inte skulle drabba några andra verksamheter som skola, vård och omsorg…
Jag deklarerade att jag skulle avstå från att delta i beslutet – och lämnade en protokollsanteckning- (Protokollsanteckningen kan laddas ned här.)
Ida Hildingsson (V) var näste talare. Hon var inte med på “arenatiden”, men var ändå motståndare till att arenan skulle få ytterligare skattemedel. Hildingsson ville egentligen helst se en återremiss för att få ett bättre beslutsunderlag om arenans status, men insåg att det inte fanns något intresse för det. Hon avstod från att delta i beslutet.
Den tredje talaren var återigen från Vänsterpartiet. Det var Lutz Rininsland. Han berättade att James Bucci, Stefan Kärvling och han själv hade diskuterat detta ärende fram och tillbaka inför sammanträdet. Rininsland avslutade med att han har suttit i över 40 år i fullmäktige, och att han tar med sig som:
“den största besvikelsen att vi inte lyckades förhindra detta vansinnesbygge.”
Lutz Rininsland poängterade dock att Vänsterpartiet aldrig hade varit mot bandy eller isidrotter, det var själva arenabygget V var emot.
Sedan var det Mats Anderssons (C) tur:
“Jag tycker att det är lite beklämmande att man inte på nåt sätt ändå kan se vad detta genererar för Vänersborgs kommun.”
Andersson vände sig uppenbarligen mot oss tre vänsterpartister, och fortsatte:
“Jag vet i många olika fall så har Vänsterpartiet någon form utav sedelpress och vill utöka verksamheter på olika sätt, men inte när det gäller arenan.”
I krig, kärlek och politik är allt tillåtet. Mats Andersson gav åtminstone en bekräftelse på att det alltid är Vänsterpartiet som vill använda en betydligt större del av kommunens pengar till välfärden – skola, vård och omsorg. (Det var också diskussionsfråga i gårdagens valdebatt.)
Mats Andersson (C) fortsatte att prisa arenans förtjänster. Men det han sa handlade om föreningar och föreningarnas arbete och aktiviteter. Det kan alla hålla med om, för så är det. Men diskussionen handlade ju om den kostnadskrävande arenan… Sedan hamnade återigen Kärvling i centrum:
“jag tycker att det är lite beklämmande Stefan i detta fallet, att man har en sån nagel i hjärtat för många många år sen, för det handlar inte om dig i detta fallet. Det handlar om invånare i Vänersborgs kommun och det handlar om ungdomar och möjligheter för dom in i framtiden.”
Mats Andersson (C) var väldigt beklämd på vänsterpartister…
Andersson verkade tro att alla ungdomar i kommunens alla delar spelar bandy – och att bandyn är livsviktig för deras framtid… Jag tyckte inte att det var någon idé att svara, vi stod för långt ifrån varandra..
Henrik Harlitz (M) var inte beklämd över mitt, Rininslands eller Hildingssons inlägg:
“Jag har all respekt för hur Vänsterpartiet agerar i det här ärendet. Dom har hållit en linje genom hela det här när vi pratat arenan. … Snyggt när man håller samma linje och att man är tydlig med det och varit det i alla år.”
Harlitz ville se en utredning/undersökning om hur stort underhållsbehovet är för arenan.
“För det ligger nånting i det Stefan säger, hur länge ska vi hålla på att pumpa in pengar i den här byggnationen?”
Harlitz yrkade dock inte på någon återremiss.
Mathias Olsson (SD) yrkade bifall till de 14 miljonerna med huvudargumentet:
“Arenan står där den står.”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) började sitt anförande:
“Arenan väcker alltid känslor.”
Det var nog ingen överdrift… Jonasson berättade vidare att hon inte hade fått några ekonomiska redovisningar om de kostnader som stormen hade förorsakat. (Det finns fortfarande inte någon sådan ekonomisk redovisning.) Det fanns också en kondens- och fuktproblematik i arenan. Jonasson (S) sa också att:
“arenan faktiskt används mellan 93 och 95% i tid”
Det torde vara en överdriven siffra, eftersom arenan står tom ganska ofta under sommarhalvåret…
Det var fler, t ex Ann-Sofie Dolk Olsson (S) och Cecilia Prins (L), som framhöll arenans betydelse för ungdomsidrotten. Var inte det att ha skygglappar på sig? Jag tänker på alla ungdomar som bedriver andra sporter än bandy. Och det är 
betydligt fler ungdomar, både flickor och pojkar, som bedriver andra sporter än bandy… Och dessa sporter får mindre pengar på grund av de stora kostnader som Arena Vänersborg slukar…
Arena Vänersborg fick sina extra 14 miljoner kronor utöver de 22 milj som redan var beslutade. Något säger mig emellertid att det snart blir fler debatter i kommunfullmäktige om ännu mer pengar till arenan…
Sörbygården: Kommentarer på Facebook
Det har varit flera “brännande” politiska frågor i Vänersborgs kommun det senaste året. Det har t ex varit tuffa debatter kring VA och Hallevibadet, men en fråga sticker definitivt ut. Alla vet vilken…. Det är självklart äldreboendet Sörbygårdens vara eller inte vara.
Frågan om Sörbygården har dominerat den politiska debatten under det senaste halvåret. Sörbygården har diskuterats i socialnämnden på i stort sett varenda sammanträde sedan förra sommaren. Även i kommunfullmäktige har frågan lett till tuffa debatter som till och med har fått TTELA att intressera sig för vad som händer i Vänersborgs kommunfullmäktige. Två fullmäktigebeslut om Sörbygården har också överklagats – av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Det var dock mindre intressant för lokalpressen.
Frågan om Sörbygården har varit så infekterad att även många personer utanför Brålandabygden har börjat intressera sig för och engagera sig i frågan. Det kan, förutom själva sakfrågan om hur de äldre på boendena behandlas i kommunen, förklaras av de tuffa politiska debatterna och hur frågan har hanterats av de styrande partierna. Tror jag. De styrande har ju blockerat att verkställa demokratiskt fattade beslut om att avbryta “vakanshållningen”/stängningen av äldreboendet och att installera brandskyddsåtgärder. Istället har personer från Vänersborgs kommun erbjudits korttidsboenden i andra kommuner! 
Kommunen har betalat nästan en halv miljon kronor (450.000 kr) för korttidsboenden till andra kommuner, som t ex Grästorp och Trollhättan, under tiden som debatten om Sörbygården har pågått.
Denna vecka har TTELA gett stort utrymme till Centerpartiets kovändning i Sörbygårdsfrågan. (Se “Löften om Sörbygården – tystnad i KS”.) Två artiklar har ägnats åt att kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) har fått ge sin bild av kovändningen – utan kritiska frågor av TTELA eller intervjuer med någon från oppositionspartierna.
Det har däremot varit betydligt fler kommentarer på Facebook under veckan. Jag tänkte återge några av dessa.
De flesta kommentarer kommer från representanter från de olika oppositionspartierna (V+M+MBP+L), men även från “vanligt folk”. Däremot har ingen från de styrande partierna (C+S+KD+MP) svarat eller gett en enda kommentar om varken
centerpartiets kovändning som kom först och inte heller när de andra styrande partierna hängde på med samma besked. Det är anmärkningsvärt tycker jag.
Jag har också tittat både på de styrande partiernas egna Facebook- och webbsidor. Inte ett ord någonstans. Inte än i varje fall. På Centerpartiets FB-sida finns fortfarande inlägget om varför Sörbygården ska “vakanshållas”/stängas kvar. Jag har också tittat på några ledande politikers FB-sidor. Det vore ju inte helt orimligt att t ex socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) förklarade kovändningen. Det har han inte gjort.
Jag tror att socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) var först ut på Facebook:
“Prognosen som Mats hänvisar till har alltså varit känd en längre tid och har lyfts av mig i socialnämnd, presidie, kommunfullmäktige och i diskussioner samt av många fler inblandade. Klokt av styret att våga göra om när man haft fel men fegt att inte våga erkänna oppositionens del i det.”
Ida Hildingsson (V) hade den mest utförliga kommentaren:
“Vi i oppositionen har redan fattat beslut fyra gånger i socialnämnden om att det inte ska ske någon vakanshållning och att Sörbygården ska vara kvar. Att nu försöka göra om beslutet en femte gång blir onekligen intressant att följa.
Det som hela tiden saknats enligt styret är pengar till brandskydd – vilket även förvaltningen uppgett som skäl till att inte verkställa beslutet. Pengar till Socialnämnden för detta är något som Centerpartiet Vänersborg och övriga i styret konsekvent har sagt nej till, gång på gång.
Just ett sådant förslag om pengar till brandskydd var utlovat av Centerpartiet att läggas i kommunstyrelsen idag, för att komma vidare i frågan, nu när de har ändrat uppfattning. Men något sådant förslag kom aldrig…
Och precis som Robin Skenhede redan konstaterat: platsbehovet och prognoserna har varit välkända under lång tid. Det är inget nytt som plötsligt har uppstått. Att då låtsas som om detta vore en ny insikt håller helt enkelt inte.
Det minsta man kan begära är ärlighet kring varför man ändrar sig. Inte omskrivningar, inte efterhandskonstruktioner – utan raka besked.
Samt så har Benny Augustsson från talarstolen i kommunfullmäktige hävdat att det är omöjligt att installera brandskydd utan att tömma boendet i många långa månader… Så även det ska bli intressant att följa hur det nu praktiskt är tänkt att gå till, om det plötsligt finns en lösning för detta?
Vilket vi i oppositionen hela tiden hävdat går att genomföra på ett betydligt smidigare vis.”
Medborgarpartiet hade en kortare kommentar:
“Länge leve Sörbygården! För blir det nu så att S lägger detta ”nya” (läs det som redan finns) förslaget så kan de ju inte rösta bort det inom överskådlig framtid! 🤣“
Cecilia Prins (L), som är ersättare i socialnämnden, skrev:
“Så många vändor det har varit i detta och att vi behöver Säboplatser i Vänersborg kom ju inte som någon nyhet nu… Det har vi i oppositionen tryckt på sedan september. Väldigt bra att styret ändrar sig för Vänersborgs bästa. Men det hade varit snyggare att krypa till korset och erkänna när man gjort fel prioriteringar och erkänna att de ställer sig bakom oppositionen vilka såg detta tidigare. Det hade varit mer respektfullt och klädsamt!!!”
Gunnar Lidell kunde inte låta bli att ge en humoristisk men samtidigt mycket syrlig kommentar på den senaste artikeln i TTELA:
“Valfläsk eller kovändning, snarare gör C en pudel, ja t o m en hel pudelflock som gnager på valfläsk medan deras ”valboskap” förväntas applådera🤓. Efter att ha öst verbal galla över de ”okunniga” oppositionspartierna under flera månader kom de säkert fram till att ”detta kommer gå åt pipan i valet” o helt plötsligt är ”fel förslag från populistiska oppositionspolitiker” nu ” rätt förslag från oss som är klokast”.”
I Brålandagruppen var kommentarerna många. Här är ett axplock:
- “Ganska klent försök att röstfiska inför stundande val….hoppas ingen går på det! All eloge till er som har engagerat er i Sörbygårdens framtid❤️”
- “Vad härligt att oppositionen kan driva igenom folkets röst! 💪🏼🌟”
- “Jösses att det ska alltså ska gå ytterligare en vända i socialnämnden!! Intressant läsning, Stefan Kärvling och Ida Hildingsson”
- “Sååå glädjande att Sörbygården får vara kvar♥️ Vilket jättejobb alla har gjort🙏”
- “Ta mej fan otroligt hur det går till i kommunstyret. Bra jobbat oppositionen 💪.”
- “Ja dom är för roliga…”inte valfläsk”
Alla engagerade människor har tillsammans med oppositionspartierna (M+V+MBP+L+SD) fått hela det styrande “betongblocket” av socialdemokrater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister att ändra, om inte uppfattning, så i varje fall att ändra sin politik.
Det är dock synd att de inte vill förklara varför det tog så lång tid för dem att inse att oppositionspartierna hade haft rätt hela tiden…
KF: Demokratin undergrävs…
När det gäller att inte respektera andra partiers åsikter, så trodde jag i min enfald att kommuninvånarna i Vänersborg hade upplevt det mesta från de styrande partierna (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet). Eller, hur långt de egentligen är beredda att gå för att använda demokratiskt tvivelaktiga metoder för att få sin vilja igenom. Eller, hur de rör sig kring Kommunallagens absoluta gråzoner för att visa sin makt. Men se, de styrande partierna slår nya rekord i kreativa metoder för att tvinga igenom sin vilja.
Det hände på gårdagens kommunfullmäktige. Igen. Det gällde ärende 19, “Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Beslutsförslaget var:
“Kommunfullmäktige noterar att Socialnämnden som svar på återremiss som beslutades 2026-03-26 §43”.
Beslutet skulle alltså bara noteras. Det hindrade inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att lägga ett tilläggsförslag:
“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”
Så var vi där igen, Sörbygården i Brålanda… Det spelade ingen roll att Socialnämndens oppositionspartier (Vänsterpartiet, Moderaterna, Medborgarpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna) vid tre (eller är det fyra?) tillfällen har beslutat att äldreboendet på Sörbygården ska vara kvar. Det respekterades inte. De styrande partierna drev igenom tilläggsförslaget trots oppositionspartiernas protester.
Som jag ser det kan det ifrågasättas om det nya tilläggsförslaget tillhörde ärendet. Det finns en del som talar för att tilläggsförslaget faktiskt var ett nytt ärende. Och var det ett nytt ärende så ska det dels finnas med i fullmäktiges utskickade dagordning och dels ska det vara berett. 
(Se Kommunallagen 5 kap. 26 §.) Tilläggsförslaget kom som en blixt från en klar himmel. Benny Augustsson (S) hade t ex inte sagt ett knyst om sitt förslag eller sina tankar när ärendet var uppe i kommunstyrelsen för tre veckor sedan…
Det största frågetecknet är dock om beslutet handlade om något som i denna form var en angelägenhet för fullmäktige. Det är mycket möjligt, eller till och med troligt, att fullmäktige överskred sin kompetens genom att besluta att specifika verksamhetsåtgärder ”ska verkställas”. Det innebär ett operativt ingripande i nämndens ansvar som knappast är förenligt med 6 kap. 6 § kommunallagen:
“Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.”
En nämnds uppgifter och befogenheter följer av kommunallagen och av nämndens reglemente, som fullmäktige har beslutat om. Så länge reglementet gäller har nämnden rätt – och skyldighet – att fatta beslut inom sitt område. Kommunfullmäktige har så att säga genom reglementet överlåtit, delegerat, ansvaret till socialnämnden. Gårdagens beslut i fullmäktige innebar ett operativt ingripande, ett detaljbeslut om hur nämnden ska fatta beslut i konkreta verksamhetsfrågor. Det har inte stöd i reglementet.
Jag har beskrivit mer utförligt vad som gäller i blogginlägget “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.
Vem som har rätt avgörs först efter att en domstol har fått pröva frågan utifrån Kommunallagen. Och det måste ske genom att gårdagens fullmäktigebeslut överklagas. Och beslutet kommer att överklagas… (Vilket inte kan ske förrän protokollet är justerat.)
Det var ett märkligt sammanträffande att Demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät om demokratin i fullmäktige också presenterades igår. (Se “KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige”.) Det var beredningens kristdemokratiska ordförande som föredrog svaren. Budskapet var att det var viktigt att värna demokratin, ha ett bra samtalsklimat osv. Hur det nu går ihop med att några timmar senare fatta ett beslut som är totalt respektlöst mot de som har en annorlunda åsikt…
Jag förstår inte hur de styrande partierna inte kan respektera och acceptera att någon gång lida nederlag i en votering. Som vänsterpartist gör man ju det väldigt ofta. Det tillhör de demokratiska spelreglerna. Det är som att Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) tar med sina “vinnarskallar” från fotbollen respektive bandyn. Det ska vinnas till varje pris, även med oschyssta metoder…
Beslutet är naturligtvis allra mest respektlöst mot de som direkt drabbas av beslutet, oavsett om det genomförs eller inte. Beslutet kommer att sprida oro och ångest bland de boende på Sörbygården, deras anhöriga och vänner och inte minst bland personalen. Som av en händelse presenterades också “Årsrapport 2025 – personal, arbetsmiljö & kompetens” på sammanträdet. Årsrapporten handlade om den viktigaste tillgången som kommunen har – sin personal. Och budskapet och meningen var att få personalen i kommunen att trivas på sitt arbete, stanna kvar och att nya medarbetare ska kunna rekryteras…
Det märkliga är att det inte tycks som om de styrande partierna har läst vad socialförvaltningen har skrivit. I yttrande som socialförvaltningen har sammanställt som svar på återremissen och i utredningen om Kalkonen framgår det tydligt att platserna på Sörbygården behövs fram tills dess att det nya boendet på Kalkonen står klart förhoppningsvis 2029. Jag har redogjort för detta i blogginlägget “Utredningar visar att Sörbygården behövs”.
Det har hänt ofta under mandatperioden att beslut som oppositionspartierna fattat inte respekteras. Det kan vara att beslut fördröjs och inte verkställs, nämndsbeslut överklagas eller helt enkelt stoppas undan i någon mapp i servern. (Se t ex “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.) Men denna gång känns det som om de styrande partierna med Socialdemokraterna i spetsen har tagit ytterligare ett steg i vandringen mot att undergräva den kommunala demokratin. Det är tur att det snart är val.
Till sist vill jag återge vad Ida Hildingsson, Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden, skrev på Facebook i morse.
“Igår i kommunfullmäktige drev S, C, KD och MP igenom en uppmaning att stänga Sörbygården i Brålanda. Därmed körde man ännu en gång över socialnämndens majoritet, tidigare fattade beslut samt de boende på Sörbygården, deras anhöriga och personalen.
Beslutet kommer att överklagas och vi kommer att göra allt vi kan för att stoppa detta. Det är djupt beklagligt att de boende, personalen och anhöriga tvingats utstå en så utdragen och plågsam process – där prestige uppenbart har fått gå före omsorg, ansvar och respekt.
Samtidigt klubbades ett nytt äldreboende i centrum igenom för över 200 miljoner kronor. Men när det gällde 3-4 miljoner till brandskydd på Sörbygården fanns det enligt styret inga pengar. Att säkra äldreomsorgsplatser i kommunens norra delar ansåg man uppenbarligen att vi kunde klara oss utan – trots att alla utredningar visar att platserna behövs.”
Anm. Överklagan skickades in av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) den 4 maj. Först då justerades protokollet. Överklagan kan läsas här ”KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.
Gårdagens BUN
Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.
De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.
Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. 
Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)
Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.
På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.
Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.
Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:
“Samma budget innebär för BUN besparingar.”
Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:
“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”
Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…
Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet 
avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.
Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.
==
Protokollsanteckning
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.
Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.
Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.
Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Ett ovanligt lugnt KS
Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Sammanträdet började kl 08.30 och slutade strax efter halv 5. Vi som justerade de två ärenden som det var direktjustering på, ordförande Benny Augustsson (S) och undertecknad (V), fick stanna kvar i konferensrummet ytterligare 30 min.
Mötet öppnades med att ordförande Benny Augustsson (S) hälsade ledamöter och ersättare välkomna. Det gjorde Augustsson med ett stort leende på läpparna. Sverige hade ju genom 3-2-segern mot 
Polen kvällen före kvalificerat sig till fotbolls-VM i USA/Kanada/Mexico i sommar. Ordförande Augustsson är en känd fotbollsfantast liksom många av de närvarande… Hans leende varade under hela sammanträdet liksom den trevliga och gemytliga stämningen. De små och få “gliringarna” som förekom kunde inte lägga sordin på den.
Hela förmiddagen ägnades åt den så kallade bolagsdagen. Kommunens helägda aktiebolag är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. 
De två kommunalförbunden som presenterades var Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det var bolagens verkställande direktörer (VD) respektive kommunalförbundens förbundschefer som informerade.
Föredragningarna var både intressanta och lärorika. Det är synd att inte fler kan få tillfälle att ta del av dem. Det görs ett bra jobb ute i bolagen och kommunalförbunden och de föredragande cheferna är utan undantag mycket kompetenta och professionella.
Det blev mer information efter lunchen. Det som de flesta antagligen kommer att minnas allra mest är Augustsson redogörelse för sin resa till Lviv i Ukraina. Han berättade engagerat om varningslarm (drönare), möten i skyddsrum och massgravar…
Jag har skrivit om flera ärenden i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “KS-maraton på onsdag” och “KS imorgon alltså (2/2)”.) Det blev inga andra beslut än de som var föreslagna, med ett undantag – som inte var något undantag eftersom det kom ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev alltså inte en enda votering på sammanträdet. Det var med andra ord ett bra möte för den som senare skulle justera protokollet. (Den som inte nöjer sig med informationen i mina blogginlägg kan ladda ner kallelsen till sammanträdet här. Protokollet kommer i mitten på nästa vecka.)
I ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser påpekade jag att det inte fanns någon redovisning om kommunens sponsring, fast det står i kommunens “Policy för sponsring och donationer” under rubriken uppföljning:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Kommundirektören var ärlig och rakt på sak:
“Vi har missat detta.”
Kommundirektören lovade att det ska komma en särredovisning om sponsringen.
Vänsterpartiet meddelade att partiet skulle avstå i beslutet om ytterligare 14 milj kr till Arena Vänersborg för takbyte mm. (Se “KS-maraton på onsdag”.) Vänsterpartiet återkommer i kommunfullmäktige.
Jag nämnde att en orsak till att vi avstod var att samhällsbyggnadsnämnden på sitt sammanträde förra veckan (26/3) fick reda på att det är mycket fukt i väggarna på grund av kondensation. (Det kan också bero på takläckage.) Fukt kan som alla vet leda till t ex mögeltillväxt… Nämnden fick även reda på att asfalten sjunker vid båginfästningarna. Som kan tyda på sättningar…
Vänsterpartiet har tidigare yrkat på att en genomlysning av arenans skick och framtida användning ska utföras. Det förslaget avslog fullmäktige. Det hade varit bra i detta läge om en sådan hade gjorts…
Det blev många frågor och synpunkter på ärendet “Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. (Se “KS-maraton på onsdag”.) De handlade framför allt om den breddade GC-vägen längs Tärnan och Silvertärnan. Vägen skulle breddas på grund av att räddningstjänstens fordon skulle kunna komma fram där om det behövdes. Eleverna är tvungna att korsa denna väg för att komma till skolgårdarna. Kanske inte en optimal lösning.
Inget parti var dock mot detaljplanen. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige (KF) onsdagen den 22 april.
Samtliga partier var positiva till det nya särskilda boendet i kvarteret Kalkonen utom Medborgarpartiet. MBP avstod därför från att delta i beslutet, även om de i konsekvensens namn borde ha röstat nej. Även M avstod men det berodde på att partiet hade synpunkter på finansieringen. M lade en protokollsanteckning, som vi får läsa när protokollet anslås.
Handlingsprogram och handlingsplan för “förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare” skulle beslutas av kommunfullmäktige. Kenneth Borgmalm (S) som, liksom Lena Eckerbom Wendel (M), är grym på kommunens styr- och ledningsprinciper noterade att fullmäktige inte ska besluta om program och planer. Kommunstyrelsen fattade därför själv beslutet att anta dem.
I inlägget “KS imorgon alltså (2/2)” skrev jag om policy för digitalisering. Vänsterpartiet yrkade att följande mening skulle infogas i avsnittet “Vi utvecklar för våra invånare” i policyn:
“Digitala lösningar ska användas där de skapar nytta, men får inte ersätta mellanmänskliga möten där dessa är avgörande för kvalitet, trygghet och tillit i välfärden.”
Ordförande Augustsson (S) tyckte att andemeningen bakom meningen var viktig, men att den inte hörde hemma i denna policy. Det tyckte ingen annan heller. Vi får se om något parti har blivit påverkade av Vänsterpartiets yrkande och ändrar inställning när ärendet kommer till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att ingå en överenskommelse med Röda Korset i Vänersborg om idéburet offentligt partnerskap (IOP) under perioden april 2026-mars 2029. Kommunen finansierar arbetet med 456.000 kr per år.
IOP är en samverkansform mellan offentliga aktörer och idéburna organisationer för att gemensamt lösa samhällsutmaningar. I det här fallet ska marginaliserade grupper identifieras och man ska tillsammans:
“få bättre kunskap om invånarnas behov [så att vi kan] möta dessa med mer träffsäkra insatser i syfte att tillhandahålla rätt typ av stöd.”
Även Vänsterpartiets motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna avslogs. (Se “KS imorgon alltså (2/2)”.) Motionen fick under beredningen i förvaltningen ett mycket välformulerat svar där det bekräftades att vikten av grönska i tätorterna ska få ett högre värde liksom att grönska/träd ska öka.
Som Gunilla Cederbom (V) sa:
“Verktyget i sig är inte grejen utan målet.”
I ärendet om socialnämndens åtgärdsplan så kom alltså ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev inte Dan Nybergs (S) ordförandebeslut som kommunstyrelsen skickade vidare till kommunfullmäktige som svar på en återremiss. (Dan Nyberg var för övrigt inte närvarande på sammanträdet.) I stället skickades det svar som socialnämndens majoritet (M+V+MBP+SD) antog i förra veckan (26/3). (Se “Nybergs beslut accepterades inte.”)
Det var ingen som yttrade sig, ingen diskussion och ingen votering. Svaret från socialnämnden skickades bara vidare med ett enkelt klubbslag. Jag vet inte om det var upprymdheten från Sveriges fotbollsseger eller Nybergs frånvaro som bidrog till enigheten. Antagligen accepterade de styrande partierna helt enkelt att Nybergs ordförandebeslut med all säkerhet var olagligt. Och att oppositionspartierna svar i socialnämnden faktiskt var nämndens svar. Det kunde ju inte ens kommunstyrelsen ändra på…
När det gällde “åtgärder för klimatväxlingspott 2026” avstod M och SD från att delta i beslutet. De andra partierna biföll förslaget.
Det sista ärendet var Fastigheten Krickan 1. (Ärendet beskrevs i “KS imorgon alltså (2/2)”.) Efter en kortare diskussion bifölls förslaget. Moderaterna yrkade som enda parti avslag. Ärendet ska till kommunfullmäktige.
Kl 16.35 fick politikerna gå eller åka hem, utom de två justerarna som fick prata fotboll en stund innan direktjusteringen kunde ske.
Öppet möte om bostadsfrågor
Onsdagen den 1 april arrangerar Vänsterpartiet Vänersborg ett öppet och offentligt möte för alla intresserade om BOSTADSFRÅGOR. Särskilt inbjuden som föreläsare är Hyresgästföreningen.
Bostad är en rättighet – inte en marknadsvara!
Hur skapar vi rimliga hyror, trygga bostadsområden och bostäder som människor faktiskt har råd att bo i – hela livet?
Välkommen till en öppen temakväll om bostadspolitik i Vänersborgs kommun tillsammans med Hyresgästföreningen.
Det här är ett möte för alla – medlemmar, sympatisörer, nyfikna och engagerade invånare som vill diskutera bostadsfrågor, allmännyttan, nej till marknadshyror och hur vi vill se bostadsbyggandet i kommunen framöver.
Onsdag 1 april kl. 18–20
Kronogatan 2
Fika till alla
Kom som du är – lyssna, ställ frågor och dela dina erfarenheter 
Arr: Vänsterpartiet Vänersborg 
KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)
Anm. Fortsättning från “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)”.
Det ställdes många frågor, från båda sidor. Det som var utmärkande i debatten var att de styrande partierna sällan eller aldrig svarade på oppositionspartiernas frågor medan oppositionspartierna faktiskt bemödade sig om 
att försöka svara på de styrandes. Även om svaren tycktes vara för döva öron. Styr och bestämmer man i Vänersborgs kommun så ska andra lyssna… Och de styrande följde sin agenda, Sörbygården skulle stängas, och det ruckade man inte en tum på. (Debatten kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.)
Ibland slogs jag över att de styrande lade sådan vikt på frågor kring fastigheter, investeringar, hyresavtal och budget. Det verkade ofta som om det inte fanns några människor inblandade.
Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) ägnade en stor del av sin tid åt fastighetsfrågor. Det fanns enligt Nyberg en uppsjö av skäl för att stänga Sörbygården men ett särskilt viktigt skäl var att Hemsö Vårdfastigheter AB ägde Sörbygården. 
Hemsö är ju ett privat företag som gör en extrem god vinst, sa Nyberg, och fortsatte:
“jag tillhör dom som tycker att man bör rätta till den här bristen.”
Och visst, i den bästa av världar… Vi får se om socialdemokraterna och de styrande avsätter investeringsmedel i kommande budget till nya förskolor, skolor och badanläggningar som kan ersätta de privat ägda fastigheterna på t ex Mariedalskolan, Vänerparken (högstadium, två förskolor, Vattenpalatset) och Sörbygården osv. För övrigt är det Tredje AP-fonden (se Hemsös webbplats) som är majoritetsägare (85%) i Hemsö. Det innebär att merparten av vinsten går till AP-fonden. På Allabolag kan man dock läsa att Hemsö Vårdfastigheter AB gjorde ett negativt resultat år 2024 (det finns inga uppgifter för 2025).
Dan Nyberg (S) försökte ta några billiga poäng genom att kritisera Moderaterna och deras brist på principer kring underhåll av fastigheter etc – naturligtvis med utgångspunkt att M inte ville stänga ner Sörbygården. Tor Wendel (M) hade egentligen inget att tillföra debatten om Sörbygården, men han svarade:
“Vi försöker nog först och främst sträva efter att säkra kvalitet i verksamheten och därefter att få det till så rimligt pris som möjligt.”
Det kommenterade inte Nyberg.
Oppositionspartierna i socialnämnden (M+SD+V+MBP+L) har beslutat att investera pengar i ett sprinklersystem på Sörbygården. Det finns dels ett föreläggande om brandskyddsåtgärder från Räddningstjänsten och dels är det självklart att så länge som människor bor och arbetar i lokalerna så ska det finnas ett fullgott brandskydd. Det handlar om människors säkerhet.
Socialdemokraterna och de andra i de styrande partierna försökte, vilket säkerligen har framgått, hitta så många argument som möjligt för att slippa investeringskostnaden på 3-4 milj kr uppdelat på två år. Samtidigt sa ju flera av dem att tomställningen av Sörbygården var tillfällig. Men om de äldre och dementa senare ska flytta tillbaka till Sörbygården så måste ju brandskyddet vara åtgärdat… Det är egentligen också helt fantastiskt att de styrande har låtit de 
äldre samt personal bo, vistas och arbeta i denna “farliga” miljö. Dan Nyberg (S) hade nämligen, enligt Robin Skenhede (M), sagt på socialnämndens presidiemöte den 17 februari att Sörbygården var:
“det farligaste boendet vi har i dagsläget”
Och så hade Nyberg otvivelaktigt uttryckt sig. Redan dagen efter fullmäktigesammanträdet skickade nämligen ordförande Dan Nyberg (S) ut ett 
mycket märkligt mejl till bland annat alla gruppledare:
“så citerade Robin Skenhede (M) inlägg som gjorts på presidiet … Det är ett mycket anmärkningsvärt beteende … Det innebär att vi inte kan arbeta så förtroligt mellan politik och förvaltning som vi varit vana vid och som är nödvändigt för att kunna utveckla kommunen. Det påverkar dessutom starkt det politiska klimatet såväl i presidiet som i socialnämnden.”
Jag vet inte om “det politiska klimatet” kan bli så mycket sämre i socialnämnden sedan Nyberg sa:
“Skit ner dig!”
… till nämndsledamoten Göran Svensson (MBP) under ett pågående sammanträde. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ‘Skit ner dig’”.)
Ida Hildingsson (V) uppehöll sig vid brandskyddet. Hon menade att socialnämndens beslut att äska medel för sprinklersystemet hade bakats in i kvällens ärende, dvs åtgärdsplan för att nå balans. Hildingsson menade att den politiska beslutsprocessen delvis rundades i och med detta:
“man försvagar ju också fullmäktiges möjlighet att fatta ett tydligt, korrekt och rättssäkert beslut i just brandskyddsfrågan”
Brandskyddsfrågan borde behandlas som ett eget ärende. Men på någon sätt lyckas de styrande partierna att obstruera och manipulera beslutsprocessen när oppositionspartierna tar beslut de inte gillar. Hildingsson var bestämd, sprinklersystemet handlade ytterst om människors liv och säkerhet, och:
“det politiska styret inte vill ta ansvar för brandskyddet på Sörbygårdens äldreboende utifrån att ni inte vill acceptera majoritetsbeslutet i socialnämnden att Sörbygården ska vara kvar. Och att inte då vidta nödvändiga brandskyddsåtgårder, det innebär i praktiken att man heller inte tar ansvar vare sig för de boendes eller personalens säkerhet. Brandskyddet får inte lov att användas som en bricka i ett politiskt spel när det är en grundläggande trygghetsfråga anser vi.”
De styrande förhalar och hindrar viktiga beslut fattade av en majoritet av socialnämndens ledamöter. Det är anmärkningsvärt. Jag frågade vid ett tillfälle socialnämndens 1:e vice ordförande Magnus Ekström (KD):
“Varför, Magnus, respekterar du inte beslutet som är taget av en majoritet i socialnämnden?”
Jag fick aldrig något svar.
Det handlar, som jag ser det, om maktmissbruk från de styrande partiernas sida. Men framför allt innebar det sa Hildingsson:
“ett svek mot dom äldre och personalen och mot det förtroende som invånarna har gett oss.”
Ida Hildingsson (V) påpekade även att bristerna i brandskyddet hade varit kända en längre tid, även innan oppositionspartiernas beslut om att behålla Sörbygården. Nu tilläts inga nya boende att flytta in på Sörbygården – med hänvisning till att fullgott brandskydd saknades. Det innebar i praktiken att beslutet om att verksamheten ska vara kvar inte verkställdes. Samtidigt har det gjorts några akuta korttidsplaceringar på Sörbygården:
“Varför var det då plötsligt okej?”
Ida Hildingsson (V) fick inget svar…
Jag vet inte om det berodde på Hildingssons fråga eller ej, men denna vecka gick information ut att Sörbygården inte längre får användas som korttidsboende. Istället ska det läggas 4 patienter per rum på Nyhaga… (Är det ok ur brandskyddssynpunkt…?)
Mats Andersson (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, sa från talarstolen att han tog illa vid sig när Hildingsson i samband med brandskyddsföreläggandet hade frågat vem som tar ansvar för de äldre:
“Hade man fortsatt en vakanshållning … så hade det också tryggat dom äldre. Tror inte att Ida är så naiv så att hon tror att man inte behöver tomställa boendet då.”
Ständigt denna tomställning och stängning av Sörbygården…
Det var fler bland de styrande, t ex Benny Augustsson (S), som påstod att brandskyddsåtgärderna krävde en tomställning av hela Sörbygården. Enligt Hemsö stämmer inte detta, arbetet kan ske etappvis – avdelning för avdelning…
Det noterades också att Mats Andersson aldrig svarade på frågan om vem som tog ansvar för de äldre…
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)” – 11 mars 2026
- “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)” – 12 mars 2026
- ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)” – 15 mars 2026
KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)
Onsdagen den 18 februari behandlade Vänersborgs kommunfullmäktige återigen socialnämndens ekonomiska situation och vilka åtgärder som behövde vidtas. Ärendet hade rubriken “Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”.
Det blev en lång debatt och som alltid när det handlar om socialnämnden de senaste månaderna, så hamnade Sörbygården i Brålanda ofrånkomligen i fokus. De styrande partierna (S+C+KD+MP) kan helt enkelt 
inte acceptera att kommunens oppositionspartier (M+SD+V+MBP+L) vill behålla äldreboendet i Brålanda. Och då blir det inte heller någon konstruktiv och framåtsyftande debatt.
Jag ska i några blogginlägg redogöra för vad som hände i kommunfullmäktige. Vill man själv se och lyssna på debatten, eller kontrollera min beskrivning, och citaten, så kan man ta del av dem på kommunens webbplats, klicka här.
Beslutsförslaget från kommunstyrelsen, som hade röstats igenom av de styrande partierna (S+C+KD+MP), löd:
”Kommunfullmäktige noterar informationen från socialnämnden avseende beslutad åtgärdsplan.
Kommunfullmäktige konstaterar att betydande delar av åtgärdsplanen inte är preciserad vad gäller tidsmässigt genomförande eller belopp och uppmanar nämnden att fortsätta arbetet med säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom beslutad budgetram för 2026, samt att ytterligare åtgärder vidtas om så krävs.
Utifrån beslutad budget och kommunens ekonomiska läge i övrigt ser kommunfullmäktige inget utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026, vilket gör det nödvändigt att undvika beslut som innebär ökade kostnader.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till sitt presidium att ha fortsatt uppföljande möten med företrädare för socialnämnden.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde debatten. Han lade direkt ett tilläggsförslag till KS förslag:
“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden ska återkomma till kommunfullmäktige med mer realistiska besparingsförslag och att dessa ska vara kostnadsberäknade, tidsatta och risk- och konsekvensbelysta i syfte att nå budgetbalans.
Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då denna är en externt förhyrd och privatägd fastighet och som har omfattande underhållsbehov i närtid. Socialnämnden uppmanas i stället att fullfölja det av socialförvaltningens tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare tömma Sörbygården på boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”
Benny Augustsson (S) och de styrande visade tydligt var de hade tänkt sig att skåpet skulle stå. Sörbygården ska tömmas. De ifrågasatte som vanligt socialnämndens beslut, trots att oppositionspartierna i socialnämnden har, sa Ida Hildingsson (V):
“i samband med den här åtgärdsplanen fattat beslut om att Sörbygårdens äldreboende ska vara kvar, för tredje gången ska tilläggas, samt att nödvändiga brandskyddsåtgärder ska vidtas.”
I Augustssons tilläggsförslag stod det att Sörbygården skulle tömmas “tills vidare”… “Tills vidare” tillsammans med det numera utnötta och förlegade begreppet “vakanshållning” användes flitigt under debatten. 
Orden var naturligtvis ämnade att dölja och mörka de styrandes målsättning att lägga ner Sörbygården. Det har alla, särskilt i Brålanda, förstått, så jag begriper inte meningen med att fortsätta försöka dupera folk. Att Benny Augustsson, Dan Nyberg och de andra i styret sedan pratar om ett stort, nytt och modernt äldreboende i en osäker framtid ändrar inte på den saken. Jag frågade Dan Nyberg (S) om detta under debatten:
“det här fantastiska äldreboendet i Brålanda – när står det klart? Det är precis som man knäpper med fingrarna så står det klart nästa år eller nånting. Men det tar ju jättelång tid herregud. Så du pratar ju bara drömmar.”
Jag fick aldrig något svar, inte ens en kommentar…
Även oppositionspartierna insåg naturligtvis att Sörbygården inte kan fungera som äldreboende i all framtid. Men det ska vara kvar tills ett nytt boende står färdigt. Det var t ex socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) mycket tydlig med:
“Det finns ju ingenting som vi har sagt eller skrivit som säger att Sörbygården ska vara kvar i all evighet. Det finns en pågående utredning vilka boenden, hur det ska se ut i Brålanda. Den väntar vi på. … Jag ser inga problem med att när Kalkonen finns på plats om Sörbyn bedöms inte behövas, då kanske det läggs ner eller byggs nytt eller renoveras. Det finns inga konstigheter alls där.”
De styrande partierna hade flera argument för att stänga, förlåt vakanshålla, Sörbygården. Det var ett ovärdigt boende, det var olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt för personalen, det var omodernt, det var trångt, det var för dyrt med brandskyddsåtgärder, byggnaden var ur fastighetssynpunkt undermålig osv. Det fanns ingen hejd på kreativiteten när det gällde att hitta argument för deras på förhand fastslagna slutsats.
Men ingen av de styrande politikerna svarade på var de äldre och dementa skulle ta vägen om man stängde, förlåt, vakanshöll Sörbygården. Och hur skulle några kunna flytta tillbaka till Sörbygården senare, när “vakanshållningen” var slut, om inga brandskyddsåtgärder hade vidtagits? Det var det inte heller någon i de styrande partierna som berättade för alla som lyssnade på debatten.
Enligt Dan Nyberg (S) har Sörbygården ett:
“omfattande underhållsbehov i närtid”
Ja, Nyberg talade även om “omfattande ombyggnation”. Det här underbyggdes eller konkretiserades dock aldrig. Hemsö delar inte Nybergs bild och skriver:
“Vi anser att fastigheten har underhållits väl men Sörbyn är en äldre fastighet, som många andra vårdbyggnader och där vi löpande behöver anpassa, underhålla och göra investeringar över tid för att fungera bra för verksamheten och uppfylla aktuella krav.”
Dan Nyberg är inte alltid främmande för att “ta ut svängarna” för att “bevisa” sina ståndpunkter…
Vid ett tillfälle i debatten så slant tungan på socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) när han viftade med ett dokument från Kommunal:
“Så dömde dom (Kommunal; min anm) fullständigt ut det förslaget. Och dom förordade hellre en stängning, eller…, öh, vakanshållning av Sörbygården…”
Det var en klassisk ”Freudiansk felsägning” skulle jag vilja påstå.
Jag frågade Benny Augustsson vad som menades med ordet “uppmanas” i tilläggsförslaget. Det svarade han aldrig på. Om “uppmanas” betyder detsamma som att fullmäktige skulle besluta om att socialnämnden ska “tömma Sörbygården på boende” så är det antagligen inte förenligt med Kommunallagen. Ett sådant beslut ska enligt reglementet socialnämnden fatta. (Se “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.)
Stefan Kärvling (V) var andre talare i ärendet. Jag läste upp yrkandet från Vänsterpartiet, som hade fått stöd från de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen, utom SD som hade lagt ner sina röster:
- “Kommunfullmäktige noterar informationen från socialnämnden avseende beslutad åtgärdsplan.
- Kommunfullmäktige beslutar utifrån Socialnämndens beslut den 18 december 2025 att tilldela socialnämnden tillägg i budget för nödvändiga brandskyddsåtgärder vid Sörbygården.
- Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till sitt presidium att ha fortsatt uppföljande möten med socialnämndens presidium.”
Dan Nyberg (S) var inte imponerad av yrkandet:
“Det är det mest tokiga förslag som jag nånsin har hört, men det kommer ju från en vänsterpartist.”
Det var svårt att låta bli att kasta sand när man sitter i en sandlåda.
Jag tog sedan, alldeles i slutet, tillbaka detta yrkande när Robin Skenhede (M) yrkade på återremiss.
Fortsättning följer i blogginlägget “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)” – 11 mars 2026
- “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)” – 12 mars 2026
- ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)” – 15 mars 2026
VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion”.
Första delen av debatten om Lena Eckerbom Wendels (M) motion stod, med något undantag, mellan motionären själv och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). I den andra delen blev det en debatt mellan Augustsson och Stefan Kärvling (V). Men det började med ett längre anförande av Kärvling.
Benny Augustsson hade i debatten med Eckerbom Wendel hela tiden hävdat att alla fastigheter i ett verksamhetsområde var tvungna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet och betala anslutningsavgift till kommunen. Augustsson menade att när verksamhetsområdet väl hade inrättats hade kommunen redan prövat behovet av allmänna vattentjänster.
Jag började med att ta exemplet Hallby Södra på Vänersnäs. När kommunens Vattentjänstplan var ute på samråd så var förslaget att området skulle bilda ett verksamhetsområde. Länsstyrelsen blev inblandad i frågan av en helt annan orsak (se “Beslut om Vattentjänstplan 3”) och kom i januari 2025 att fatta ett beslut som fick kommunen att arbeta om Vattentjänstplanen.
Länsstyrelsen tittade på hälso- och miljörekvisiten i området och kom fram till att de enskilda avloppen var bristfälliga. Slutsatsen skilde sig emellertid helt från kommunens:
“avloppshanteringen [bör] inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”
Länsstyrelsen bedömde alltså att problemen kunde lösas med enskilda VA-anläggningar. Det var antagligen en lösning som inte kommunen ens hade tänkt på som en möjlighet. I varje fall hade det nog aldrig fallit Augustsson in.
Länsstyrelsen hänvisade i sitt beslut till Vattentjänstlagen 6 §.(Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.) Det nämndes inte specifikt i beslutet att den nya lagens uppdaterade tillägg spelade någon roll men troligtvis gjorde tillägget det. Det hade varit logiskt. Det nya tillägget i 6 § lyder:
“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Länsstyrelsens beslut betydde att det område som kommunen hade pekat ut som aktuellt för verksamhetsområde var felaktigt. Exemplet Hallby Södra är därför ett exempel på att Augustssons påstående om att ”behovet redan är prövat” när verksamhetsområdet ska beslutas inte stämmer med verkligheten. Här gjorde kommunen en bedömning – och Länsstyrelsen gjorde en helt annan, baserad på samma lagrum. Det visar att behovsprövningen inte är en administrativ process utan en faktisk, materiell prövning som kan utfalla olika beroende på hur noggrant den görs.
Jag tog också upp följande påstående i kommunens underlag till KF:
“VA-huvudmannen tar dock ut avgift för anläggningen oavsett om fastigheten har anslutit till det kommunala VA-nätet eller inte.”
Här hamnade förvaltningen och de styrande fel, väldigt fel, trots att Benny Augustsson (S) hävdade denna synpunkt under hela debatten. Det finns inget lagstöd för påståendet. Tvärtom, det hänvisades till Vattentjänstlagen 24 §, som alltså lyder (min markering):
“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt…”
Det står ”och” (inte ”eller”) mellan punkterna i paragrafen. Det betyder att både punkt 1 och punkt 2 ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän VA-anläggning. Det är juridiskt grundläggande att båda rekvisiten måste vara uppfyllda, särskilt eftersom MÖD i flera domar uttryckligen har betonat just denna punkt.
Att det skulle finnas ett behov av en kommunal VA-anslutning för skyddet av människors hälsa eller miljön är inte alls givet bara för att ett verksamhetsområde är beslutat. Det är anmärkningsvärt att Augustsson fortsätter att hävda denna felaktiga tolkning, trots att MÖD i flera domar uttryckligen har klargjort att avgiftsskyldigheten inte är kopplad till geografisk placering utan till faktisk nytta och behov. När både lagtext och prejudikat pekar åt ett håll, och kommunen åt ett annat, är det inte lagstiftningen som är oklar – det är Benny Augustssons (S) och kommunförvaltningarnas läsning som är fel.
Och den som fortfarande inte är övertygad om att underlaget inte är korrekt kan (återigen) läsa den prejudicerande domen från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), som Eckerbom Wendel anförde (dom M 7274-25). Eller allra helst en dom från den 17 augusti 2020 (dom M4976-19). Det är en dom som James Bucci hänvisade till i initiativärendet i samhällsbyggnadsnämnden med samma yrkanden som Eckerbom Wendels motion. Och även Kohagen i sin lyckade kamp mot kommunen. (Se “VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion”.)
I MÖD:s dom står det:
”I likhet med vad som gällde enligt tidigare lagstiftning medför inte enbart det förhållandet att huvudmannen har byggt ut den allmänna va-anläggningen inom ett område automatiskt att fastigheterna där kan avgiftsdebiteras, utan avgiftsskyldigheten är i princip motiverad av den enskilda fastighetens behov av de vattentjänster som erbjuds.”
Är det inte tydligt? Domen slår fast att det inte räcker med att den allmänna VA-anläggningen har byggts ut för att fastigheterna där ska tvingas betala anslutningsavgift. Det är den enskilda fastighetens behov som är avgörande. Precis som det står i 24 § i Vattentjänstlagen. Augustsson, de styrande partierna och förvaltningarna har hamnat på fel sida av rättspraxis. Det är inte ok.
Kommunen borde känna till hur det förhåller sig. Kretslopp och Vatten gör det.
Det var en gång…
På en fastighet i Sikhall uppfördes det en gång i tiden ett naturhus. Det var familjen Solvarm som ville slå ett slag för miljön med cirkulära VA-lösningar. Det var inte populärt i kommunhuset. Solvarm tvingades till en lång och bitter kamp mot kommunen. Kommunen var nämligen inte intresserad av kommunikation och dialog eller att vara en serviceenhet… (Inte på den tiden heller.) Kommunfullmäktige hade ju beslutat att naturhuset (Sikhall 1:20) skulle ingå i ett verksamhetsområde… (Den 25 augusti 2015 skrev jag mitt allra första blogginlägg om familjens Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun – “Solvarm i Sikhall vs kommunen”. Det följdes av ytterligare några inlägg…)
Solvarm överklagade kommunens beslut att de skulle betala nästan 200.000 kr i anslutningsavgift till kommunen. Solvarm överklagade således skyldigheten att betala anslutningsavgift. Alltså den avgift som underlaget till fullmäktige påstår är obligatorisk att betala om fastigheten ingår i ett verksamhetsområde. (Se “Solvarm i Mark- och miljödomstolen”.)
Den 2 september 2019 kom domen från Mark- och miljödomstolen (se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”. Det går också att ladda ner domen här – M 1607-18):
“Mark- och miljödomstolen fastställer att Anders och Rosemary Solvarm för deras fastighet Vänersborg Sikhall 1:20 inte ska vara avgiftsskyldiga för vatten och avlopp.”
Påståendet i underlaget om att kommunen får ta ut “avgift för anläggningen oavsett om fastigheten har anslutit till det kommunala VA-nätet eller inte” är alltså felaktigt. Kommunen har alltså redan fått sina tolkningar av lagen underkända av domstol. Det gör det än mer märkligt att Augustsson nu försöker hävda att lagändringen 2023 skulle ha gjort kommunens tidigare agerande korrekt i efterhand. Domstolen slog i fallet Solvarm fast att fastigheten inte var avgiftsskyldig – och det berodde inte på någon ”gammal lag”, utan på samma 24 § som gäller idag
Det räcker inte att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde för att alla fastigheter inom området ska anslutas till det kommunala VA-nätet eller att de måste betala anslutningsavgifter. Det finns utrymme i lagstiftningen för ett sådant regelverk som Lena Eckerbom Wendel (M) efterlyser i motionen. Det skulle dessutom vara i linje med kommunens ambition att bli en myndighet som man själv vill möta och att kommunen ska bli mer av en serviceenhet än en myndighet.
Och till sist var jag tvungen att påpeka ytterligare ett stort fel i underlaget. Det stod:
“Då måste fastighetsägaren bevisa att fastigheten inte har behovet av vattentjänsterna eller att de enskilda anläggningarna är likvärdiga eller bättre än den allmänna VA-anläggningen.”
I samma dom från Mark- och miljööverdomstolen, som citerades tidigare (M 4976-19), så framgår det att bevisbördan för att enskilda VA-lösningar är undermåliga ligger på kommunen:
“Det är huvudmannen … som har bevisbördan för att fastigheten har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i LAV.”
Detta är en grundläggande rättssäkerhetsprincip i Vattentjänstlagen, det är kommunen som måste visa att behovet finns. Att underlaget och Augustsson påstår motsatsen är inte bara felaktigt – det riskerar att leda till att fastighetsägare tror att de måste bevisa sin “oskuld”. Men så fungerar inte svensk förvaltningsrätt.
Jag avslutade mitt anförande lite provokativt:
“Egentligen skulle jag yrka på återremiss för att de styrande partierna och förvaltningen skulle få ytterligare en chans att faktiskt få läsa domstolsutlåtanden, domar från Mark- och miljööverdomstolen, för att skriva ett underlag som faktiskt håller sig till lag, domar och sanningen om lagstiftningen och att dom kommer tillbaka och visar att dom har lärt sig nånting. Det skulle vara som ett omprov i skolan ungefär.”
Mitt anförande gav naturligtvis upphov till både anföranden och repliker från en frustrerad Benny Augustsson (S). Det tar jag upp i nästa inlägg.
Fortsättning följer i inlägget ”VA 3 (18/2): Augustsson vs Kärvling”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion” – 3 mars 2026
- ”VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget” – 4 mars 2026
- ”VA 3 (18/2): Augustsson vs Kärvling” – 6 mars 2026
- ”VA 4 (18/2): Copilot avslöjar kommunens okunnighet” – 8 mars 2026
- ”VA 5 (18/2): Makten ger inte kommunen rätt” – 9 mars 2026
Inför en matbank i Vänersborg
På TTELA:s hemsida kan man idag läsa en insändare från Ida Hildingsson, Vänsterpartiet. (Se TTELA “Inför en matbank i Vänersborg”.)
Insändaren beskriver en verklighet som blir allt vanligare för många människor i Sverige och i Vänersborgs kommun – en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet.
Hildingsson skriver:
“Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun.”
Vänsterpartiet Vänersborg anser att kommunen ska ta ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället. Vänsterpartiet har därför lagt en motion i kommunfullmäktige, “När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingssons insändare återges nedan i sin helhet och här kan man läsa Hildingssons motion och också ladda ner den – “V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
===
“Inför en matbank i Vänersborg
Vänsterpartiet i Vänersborg vill att kommunen tar ett större ansvar och inrättar en matbank för att motverka hunger och matsvinn.
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun. Civilsamhällets organisationer larmar om ökande behov av matstöd och köerna till matutdelningar växer – något som nyligen uppmärksammats i Sveriges Radio.
I ett samhälle med en fungerande välfärd – och i en kommun som Vänersborg med ambitioner om jämlikhet och trygghet – ska ingen behöva be om matkassar för att klara vardagen. Pensioner, löner, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd ska räcka till ett värdigt liv, med mat på bordet. När de inte gör det är det ett tydligt tecken på att politiken har misslyckats.
Priserna på mat, el och boende skenar. Samtidigt har många inkomster halkat efter. Resultatet är en växande matfattigdom, där människor tvingas välja bort måltider och leva med oro, skam och otrygghet – inte minst barn. Det är ovärdigt och oacceptabelt.
Samtidigt slängs fullt ätbar mat varje dag. Butiker, grossister och offentliga verksamheter kastar livsmedel, medan människor i samma kommun inte har råd att äta sig mätta. Denna absurda kontrast är inte bara ett resursslöseri – den är ett systemfel som är både socialt och ekologiskt ohållbart.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete. Deras insatser är avgörande för många och ska värnas. Men låt oss vara tydliga: välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. När ideella krafter tvingas bära upp grundläggande trygghet är det ett tydligt tecken på att kommunen inte tar sitt ansvar fullt ut.
Därför förespråkar Vänsterpartiet att Vänersborgs kommun nu tar ansvar och inrättar en matbank, i samarbete med civilsamhället och lokala aktörer. Det är en nödvändig åtgärd för att motverka hunger och matfattigdom, minska matsvinnet och skapa arbetsträningsplatser. Men framför allt handlar det om värdighet: att människor inte ska behöva förlita sig på nödhjälp och tillfällig välvilja, utan mötas av ett strukturerat, rättvist och kommunalt ansvar.
Samtidigt ska vi inte blunda för det grundläggande problemet: i ett fungerande välfärdssamhälle ska inte matbanker behövas. Det långsiktiga målet måste vara en politik som stärker inkomster, arbetsmöjligheter, trygghetssystem och välfärd – så att matfattigdom aldrig uppstår.
Men när människor går hungriga här och nu är passivitet inget alternativ. Då är det kommunens skyldighet att agera, även om det samtidigt avslöjar ett större samhälleligt misslyckande. För mat är en mänsklig rättighet – och Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop – där ingen ska lämnas hungrig.
Frågan är enkel: Accepterar vi matfattigdom i Vänersborg eller är vi beredda att ta ansvar?”
Senaste kommentarer