Arkiv

Archive for the ‘Vänsterpartiet’ Category

Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (2/4)

31 juli, 2023 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.

Den 13 april biföll samhällsbyggnadsnämnden James Buccis (V) yrkanden. Yrkandena innebar sammanfattningsvis att kommunen skulle ta fram ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. Det var exakt samma yrkanden som Lena Eckerbom Wendel (M) hade framfört i en motion till kommunfullmäktige.

När en nämnd fattar ett beslut är det tänkt att dess förvaltning ska verkställa beslutet. Och det var sannolikt nämndens tanke även i det här fallet… Beslutet utgjorde ju inte på något sätt något undantag från “vanliga” beslut… Men samhällsbyggnadsförvaltningen gick i andra tankar…

Och nu hände något unikt. Det har vad jag vet inte ens hänt i Vänersborg tidigare och frågan är om det har hänt i någon annan kommun…

Två månader senare, den 15 juni, var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionens ledamöter trodde knappast sina ögon när de öppnade kallelsen. Ärende 2 på dagordningen hade rubriken “Upphävande av tidigare beslut”. Jag antar att de flesta ledamöter snabbt bläddrade fram till sidan 6 för att se vilket beslut som skulle upphävas. De kunde konstatera att det var ett beslut från sammanträdet i april. Beslutsförslaget hade följande lydelse:

“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphäva ett tidigare beslut taget i samhällsbyggnadsnämnden 2023-04-13 $74 och följa den lagstiftning som finns.”

“…beslutar att … följa den lagstiftning som finns”? Spänningen skruvades upp får man förmoda. Hade inte nämnden följt Sveriges lagar på sammanträdet i april?

I sammanfattningen av ärendet kunde ledamöter och ersättare läsa:

“Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att bifalla initiativärende SBN 2023.936 för vilket Kretslopp & Vatten har fått i uppgift att med juridisk extern kompetens granska beslutet.

Samhällsbyggnadsnämnden har inte behörighet att fatta beslut eller göra ställningstaganden som har med rättsförhållandet mellan kommunen och fastighetsägarna att göra i va-rättsligt hänseenden. Sådana beslut måste fattas av kommunfullmäktige och föras in i kommunens ABVA. (ABVA=Kommunala föreskrifter om användandet av den allmänna va-anläggningen; min anm.)

Kommunfullmäktige rekommenderas att inte fatta beslut om ändring/tillägg i ABVA med det innehåll som anges i samhällsbyggnadsnämndens beslut då det skulle strida mot syftet med LAV och dessutom vara direkt motsägelsefullt.”

Wow! Samhällsbyggnadsnämnden hade enligt sin egen förvaltning och “juridisk extern kompetens” fattat ett olagligt beslut.

Redan i detta läge började nog några i oppositionen att klia sig i huvudet. Buccis motion handlade ju om att ta fram ett regelverk. Hur det regelverket skulle se ut, vilka regler som skulle gälla, var inte bestämt. Hur kunde då extern juridisk kompetens hävda att beslutet inte var lagligt? Det regelverk som skulle tas fram skulle naturligtvis kunna föreslå regler som var olagliga. Men det var ju samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänstepersonerna, som skulle utarbeta regelverket. De hade inte ens börjat arbetet och tjänstepersonerna tänkte väl inte föreslå några olagliga regler? I Buccis initiativärende stod det inte heller något om att regler skulle tas fram som bröt mot lagen…

Fast det kanske ändå inte var detta som var orsaken till förslaget om ett upphävande av beslutet. Nyckelmeningen i förvaltningens motivering var uppenbarligen:

“Samhällsbyggnadsnämnden har inte behörighet att fatta beslut eller göra ställningstaganden som har med rättsförhållandet mellan kommunen och fastighetsägarna att göra i va-rättsligt hänseenden.”

Samhällsbyggnadsnämnden hade enligt förvaltningen tydligen överskridit sin behörighet, sina juridiska befogenheter enligt Kommunallagen. Nämnden hade alltså på ett olagligt sätt tagit över kommunfullmäktiges roll. 

Det är en mycket märklig syn på samhällsbyggnadsnämndens beslut den 13 april. Nämnden hade ju inte fattat något beslut om rättsförhållanden, den hade bara initierat ett arbete med att titta på ett regelverk. Det handlade om att samhällsbyggnadsförvaltningen skulle göra en utredning.

Det ingår i en nämnds rutiner och uppgifter att den initierar och beslutar i ärenden som ingår i nämndens kompetensområde. Det kan t ex vara att något ska utredas. Det sker i stort sett på varenda nämndsammanträde. Ibland handlar det om ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Då vet politikerna i nämnden att ärendet ska vidare och beslutas av kommunfullmäktige. Då nöjer sig nämnden med att fatta beslut om hur den anser att fullmäktige ska besluta.

Det här var inget som James Bucci (V) eller de andra partierna var omedvetna om. Samtliga ledamöter känner till vad som gäller. Och det verkar samhällsbyggnadsförvaltningen också inse när de i nästa stycke skrev:

“Kommunfullmäktige rekommenderas att inte fatta beslut om ändring/tillägg…”

Även tjänstepersonerna såg framför sig att ett regelverk skulle gå vidare till fullmäktige…

Det är ganska oklart vad förvaltningen menade med:

“…fatta beslut eller göra ställningstaganden som har med rättsförhållandet mellan kommunen och fastighetsägarna att göra i va-rättsligt hänseenden.”

Det var en svårbegriplig formulering, både språkligt och innehållsmässigt, men som nu skulle förklaras i underlaget. Vad var det exakt i Buccis tre yrkanden som hade med “rättsförhållandet” att göra?

I den förra bloggen citerade jag de tre yrkandena. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) Jag kan inte se att de på något sätt skulle påverka rättsförhållandet mellan kommunen och fastighetsägarna.

I det första yrkandet står det att fastighetsägares valmöjligheter ska tydliggöras. Det innebär ju inga förändringar av någonting som gäller nu. Det ska bara bli lättare att förstå valmöjligheterna. Det andra yrkandet ska göra det möjligt att skjuta upp en anslutning. Det står inget i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) om att det skulle vara omöjligt att göra detta. Och enligt den så kallade legalitetsprincipen är allt tillåtet som inte är förbjudet.

Det finns i stort sett bara två paragrafer i LAV som har med tidsaspekten att göra vid anslutning till kommunalt VA, 17 § och 18 §. 17 § säger bland annat att det är ok att anslutningen för en fastighet försenas om kommunen måste följa en utbyggnadsplan för VA-arbetena. I 18 § står det:

“… är huvudmannen inte skyldig att låta en fastighet kopplas eller vara kopplad till va-anläggningen
   1. innan fastighetsägaren har betalat den anläggningsavgift…”

Om fastigheten har en godtagbar enskild VA-anläggning – så varför ska kommunen kräva in en avgift…?

Svenskt Vatten (som är en branschorganisation som företräder Sveriges kommunala VA-avdelningar och vattentjänstföretag) skriver (se “Vad kan man avtala om inom verksamhetsområdet?‘”):

“Avtalsfrihet råder i alla frågor som inte regleras av ABVA eller taxa.”

I det följande avsnittet i underlaget inför sammanträdet, “Fördjupad beskrivning av ärendet”, finns inget som visar på hur nämndens aprilbeslut griper in i rättsförhållandet mellan kommunen och de enskilda fastighetsägarna. Det finns överhuvudtaget inget som påvisar olagligheten i beslutet, dvs Buccis tre yrkanden. Den “fördjupade beskrivningen” sammanfattar bara lagstiftningen och de förändringar av LAV som gjordes förra året.

I sammanfattningen av ärendet nämns förkortningen ABVA. Begreppet nämns också i den fördjupade beskrivningen:

“Sammanfattningsvis gäller att frågan om behovet av att ordna vattentjänster i ett större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, bedöms innan ett beslut om att bestämma ett verksamhetsområde för sådana tjänster. Därefter regleras rättsförhållandet mellan kommunen och fastighetsägarna av LAV och ABVA.”

ABVA, eller som kommunen uttyder förkortningen “Allmänna bestämmelser för brukande av Vänersborg kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar”, antogs av kommunfullmäktige den 21 juni 2017.

Står det något i ABVA om när en anslutning till kommunens VA-nät ska ske?  Det enda jag hittar om anslutning är 3 §:

“Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska göra skriftlig anmälan till huvudmannen som sedan ombesörjer inkoppling.”

Det står ingenting i övrigt i ABVA som har med Buccis tre yrkanden att göra. Och det beror på, som jag ser det, att initiativärendet, och Eckerbom Wendels motion, inte berör rättsförhållandet – i varje fall inte på något sätt de rättsförhållanden som finns i ABVA, eller vattentjänstlagen. (För den som eventuellt tvivlar går det bra att ladda ner publikationen ABVA här. Det är ett dokument på 3 sidor exklusive innehållsförteckning och ordlista.)

Förvaltningen skrev också i underlaget att nämndens beslut i april stred “mot syftet med LAV” och att det var ”direkt motsägelsefullt”. Påståendet utvecklas eller förklaras inte någonstans i underlaget. Det är anmärkningsvärt eftersom det är ett tämligen allvarligt påstående. 

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter måste ha undrat vad det var i beslutet som var olagligt och varför det skulle upphävas. Ja, kanske inte representanterna från de styrande partierna då. De utgår i stort sett alltid från att tjänstepersonerna alltid har rätt.

Men vad stod det i utlåtandet från den externa juridiska kompetensen…?

Fortsättning följer i bloggen ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (3/4)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, Vänsterpartiet

Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)

30 juli, 2023 Lämna en kommentar

 Den 15 februari behandlades en motion av Lena Eckerbom Wendel (M) i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionen hade tre yrkanden:

  • “Att ett regelverk ska tas fram som tydliggör befintliga fastighetsägares valmöjligheter vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”
  • “Att regelverket enligt ovan ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kan visa anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.”
  • “Att regelverket kommuniceras så tydligt för allmänhet, politiker och berörda fastighetsägare att syftet med lagen om allmänna vattentjänster kan uppnås mer effektivt än idag.”

Motionen handlade alltså om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.

De styrande partierna (S+C+KD+MP) visste att fullmäktige skulle bifalla motionen, dvs rösta ja till den. Det kunde de inte acceptera. Det skulle ju kunna sätta käppar i hjulet för den anslutning till det kommunala VA-nätet som de ansåg vara önskvärt och nödvändigt.

För att stoppa fullmäktiges beslut använde de styrande partierna den lagliga rätten att med minst en tredjedel av rösterna återremittera ett ärende. (Se “KF 2: VA – återremiss igen”.) Det hjälpte alltså inte att en majoritet i fullmäktige, dvs hela oppositionen (M+L+V+MBP+SD), ville bifalla motionen. Den styrande minoriteten återremitterade ärendet.

Det var helt klart en ”maskerad bordläggning”, som Tor Wendel (M) uttryckte det. Tanken med en återremiss är nämligen att den ska användas när ett ärende kräver ytterligare utredning. Det var inte fallet, återremissen skulle enligt fullmäktiges minoritetsbeslut bara invänta en ny vattentjänstplan.

De styrande partierna med kommunalråden i spetsen gick över gränsen när de återremitterade ärendet. Det är min absoluta uppfattning. Jag begärde därför att Förvaltningsrätten i Göteborg skulle laglighetspröva beslutet. I min överklagan skrev jag bland annat (se “Överklagande till Förvaltningsrätten”):

“Den motivering som Mats Andersson lade fram på sammanträdet och som godkändes av en minoritet i kommunfullmäktige har inte syftet att ytterligare beredning av motionen ska ske. Återremissen är snarast en ”maskerad bordläggning” och syftar enligt min mening snarast till att obstruera ett beslut av kommunfullmäktige. Det torde kunna ses som ett missbruk av den möjlighet som kommunallagen ger en minoritet att kräva ytterligare utredning och faktaunderlag.”

Förvaltningsrätten tar tid på sig och ärendet lär knappast avgöras före årsskiftet. Men under tiden har det hänt saker i samhällsbyggnadsnämnden…

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 13 april anmälde James Bucci (V) ett ”initiativärende”. Det betyder att Bucci väckte ett ärende på sittande sammanträde, ett ärende som inte fanns med på dagordningen. Det här är inte särskilt vanligt, inte i någon nämnd, och det är än mindre vanligt att nämnden fattar ett beslut i ärendet på samma sammanträde. Men det gjorde samhällsbyggnadsnämnden denna gång.

Rubriken på James Buccis (V) initiativärende var:

“Initiativärende – Motion till samhällsbyggnadsnämnden om att nämnden ger i uppdrag att det tas fram ett regelverk som skall gälla vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”

Bucci skrev:

“Kommunfullmäktige i Vänersborg 2023-02-15 hanterade en motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp (KS 2022/106) med ett tvivelaktigt beslut om att återremitterar ärendet med motiveringen att invänta tills Vänersborgs kommun arbetat fram en ny vattentjänstplan.

Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.

Samhällsbyggnadsnämnd och förvaltning har, som huvudmän, ansvaret för kommunens vatten- och avloppstjänster och det är därför rimligt att i nämnden väcka ett ärende som speglar intentionerna som motionären hade i sin motion till kommunfullmäktige.”

Bloggläsare känner antagligen igen den dom, M 4976-19, som Bucci anför i texten. Den har jag skrivit om tidigare. (Se t ex “VA: Kohagen vs kommunen (3/4)”.) Jag återkommer till denna dom.

Sedan redogör Bucci för sina yrkanden. Yrkandena är tre till antalet och de är helt identiska med de yrkanden som Lena Eckerbom Wendel anförde i sin motion till kommunfullmäktige, dvs den motion som fullmäktige återremitterade den 15 februari – se början av denna blogg!

I nämnder beslutas återremisser med vanlig majoritet, en minoritet kan inte besluta om återremiss som i kommunfullmäktige. Vid omröstningen i samhällsbyggnadsnämnden biföll hela oppositionen, V+M+SD+MBP, Buccis yrkande. Det betydde 6 röster mot 5 – och majoritet för oppositionen.

I TTELA (se TTELA “VA-striden: Fastighetsägare kan slippa tvångsanslutning”) sa James Bucci (V):

“När man väl har hamnat i ett verksamhetsområde i vår kommun förutsätter förvaltningen att man ska koppla in sig och snällt betala räkningen. Blir det vi har föreslagit verklighet skulle det hindra förvaltningen att göra så.”

TTELA citerade i samma artikel samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S):

“Vi arbetar med en vattentjänstplan och den ska vara klar till årsskiftet. Och i den planen är väldigt mycket från förslaget med. Vi ska inte dubbelarbeta utan invänta att planen blir klar.”

Och under tiden som tjänstepersonerna arbetar med planen ska kommuninvånarna för dyra pengar tvångsanslutas till kommunens VA-nät fast de inte vill eller behöver…

Ingår de tre yrkandena med automatik i arbetet med vattentjänstplanen? James Bucci vet bättre:

“Nej, det är inget krav. Varje kommun kan själv formulera sin vattentjänstplan. Jag tror att det är dimridåer.”

“Dimridåer”…

Men var beslutet som samhällsbyggnadsnämnden fattade den 13 april lagligt? Nämndens styrande minoritet och förvaltningen ansåg inte det…

Missa inte den spännande fortsättningen i bloggen ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (2/4)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, Vänsterpartiet

KF (21/6): Budgetdebatten

26 juni, 2023 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.

Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.

Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…

Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…

Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.

Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.

Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.

Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.

Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.

De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?

Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:

“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”

Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år. 

Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.

Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…

Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…

För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.

Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…

Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.

De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:

“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“

Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.

Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).

Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…

Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.

Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)

Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.

Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.

Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.

Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.

Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.

Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.

PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

==

Kategorier:Budget 2024, delårsrapport, Kommunfullmäktige 2023, Vänsterpartiet

Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag

17 juni, 2023 Lämna en kommentar

Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag.

Jag har tidigare presenterat budgetförslagen från de tre största partierna/partikonstellationerna – 1. de styrande partierna (S+C+KD+MP) i bloggen “Budget 2024: De styrandes förslag”, 2. den borgerliga minioppositionen (M+L) i bloggen “Budget 2024: Förslaget från M+L” och 3. Sverigedemokraterna i bloggen “Budget 2024: Förslaget från SD”. Nu har alltså turen kommit till förslaget från mitt eget parti – Vänsterpartiet. Av naturliga skäl så har jag ingen kritik av förslaget – som jag har haft av de andra. Det beror självklart på att jag har deltagit i utarbetandet av V:s förslag. Andra får stå för eventuell kritik…

Vänsterpartiet börjar, som de flesta andra partier, med att i budgetförslaget beskriva prognoserna för den allmänna ekonomiska utvecklingen år 2024, men också den förväntade utvecklingen under innevarande år, 2023. Om årets utveckling konstaterar vi hur osäkra prognoserna är och att risken för att kommunens resultat hamnar på ett mer eller mindre stort underskott är i högsta grad en reell möjlighet. Det finns farhågor för framför allt socialnämnden, som har en mycket pressad situation. Ett stort underskott skulle kunna undergräva kommunens ekonomiska situation ytterligare inför nästa år.

Vänsterpartiet delar den allmänna synen på att även år 2024 blir ett tufft år ur ekonomisk synvinkel, men även här är prognoserna osäkra. Det handlar dock om hur tufft året blir, typ tufft eller mycket tufft – eller extremt tufft… Det är svårt att prognostisera inflationen, kostnads- och ränteutvecklingen mm. Regeringen har inte heller avslöjat vilken typ av budget den tänker lämna till riksdagen i september. Ingen vet om den t ex innehåller satsningar på välfärden i kommunerna i form av ökade statsbidrag. Naturligtvis är utvecklingen i omvärlden ytterligare en osäkerhetsfaktor.

Det är emellertid viktigt att konstatera att prognoserna talar för att år 2025 och 2026 ska bli bättre – kurvorna vänder uppåt och alla siffror blir mer positiva. Det väntar alltså en uppåtgående konjunktur efter de tuffa åren 2023 och 2024.

Det betyder att det gäller att “hålla ut” i år och nästa år. Det är två undantagsår och därefter talar allt för att det ska bli som vanligt igen. Det handlar om att inte förstöra för framtiden.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste hantera nästa år på ett ansvarsfullt sätt och prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten inom välfärden. Det innebär att vi måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg. Att då genomföra personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.

Den uppfattningen ligger till grund för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänsterpartiet vill tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år. Pengarna ska användas för att behålla personal på förskolor och skolor. Av de dryga 11 miljonerna ska också 3,4 milj kr användas till att behålla Lanternan.

Lanternan erbjuder omsorg under tider när kommunens andra förskolor och fritidshem inte är öppna. En avveckling av Lanternan kommer att innebära svårigheter för de vårdnadshavare som jobbar inom yrken som inte har “vanliga” arbetstider, dvs tider utanför vardagar kl.06.00-17.30. Det gäller inte helt sällan inom kommunens äldreomsorg. Att erbjuda omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds kan vara avgörande för enskilda personer och familjers försörjning. Att individer i Vänersborgs kommun är i sysselsättning bidrar också till skatteintäkter och den gemensamma välfärden.

Vänsterpartiet vill även tillföra barn- och utbildningsnämnden 1,8 milj kr till KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). Det handlar om barns rätt att ta del av kultur och deras tillgång till professionella kulturarrangemang. Det innebär även att kultur- och fritidsnämnden inte behöver minska personal.

Socialnämnden tillförs 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg) i V:s budgetförslag. Det är för att förhindra reducering av medarbetare inom arbetsmarknadsenheten och daglig verksamhet (3,1 milj kr) samt till personalförstärkningar inom individ- och familjeomsorgen. Det sistnämnda för att möta de växande behoven hos barn och unga (2 milj kr).

Vänsterpartiet vill öka anslaget för samhällsbyggnadsnämnden med 2,6 milj kr för att behålla mötespunkten/matsalen Solrosen i Brålanda. Det har Vänsterpartiet gemensamt med både Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna.

Vänsterpartiet vill slutligen avsätta 500.000 kr till en utredning om:

“arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden”

Det motsvaras av att vi i Vänsterpartiet vill skjuta upp investeringen på 20,8 milj kr för arenataket som är planlagd till nästa år.

Den flitige läsaren kan snabbt summera Vänsterpartiets ändringsyrkanden, och komma fram till att de innebär ökade kostnader jämfört med de styrande partiernas förslag på 21,3 milj kr. Frågan blir då – varifrån ska V ta dessa pengar? De finns ju inte… Eller?

Vänsterpartiet vill utnyttja resultatutjämningsreserven (RUR). Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i denna så kallade resultatutjämningsreserv. Pengarna kan användas för att täcka underskott i resultatet. Denna möjlighet har de styrande partierna öppnat för i sitt budgetförslag. Det ska också noteras att Sverigedemokraterna använder pengar från RUR i sitt budgetförslag och det gör även Medborgarpartiet. Skillnaden är att Vänsterpartiet vill använda en större del av RUR än de andra partierna.

Varför vill Vänsterpartiet det? Jo, det finns 50 miljoner i Vänersborgs RUR. Det är mycket pengar och de kan utnyttjas under 2024. Under 2025 har sannolikt konjunkturen vänt. Och då, eller 2026, kan RUR enligt prognoserna börja fyllas på till nästa lågkonjunktur. Men, det finns också, skriver Vänsterpartiet i sitt förslag:

“möjligheter att riksdagen beslutar om ökade generella statsbidrag till kommunerna för 2024.”

I september i år får svenska folket, och alla kommuner, reda på vad de olika partierna i riksdagen vill. Vänsterpartiet tror att regeringspartierna och SD ska höja statsbidragen till kommunerna. Det skulle i så fall innebära att en mindre del av RUR-pengarna behöver användas. Men om det värsta scenariot skulle inträffa, dvs att RUR-pengarna har tagit slut därför att de användes för att täcka årets underskott, samt att riksdagen inte höjer statsbidragen. Då föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige fattar ett beslut i november om en skattehöjning på 15 öre. En skattehöjning som skulle kunna vara tillfällig.

Det finns med andra ord pengar, fast det inte finns några pengar… Och saken är alltså att det gäller att klara av nästa år, att se till att inte förstöra fungerade verksamheter inom skola, vård och omsorg. Under 2025 kommer det att bli “bättre tider”. Pengarna från RUR, statsbidrag eller en skattehöjning ska användas för att behålla personalen i skola, vård och omsorg.

Vänsterpartiets budgetförslag står på fast grund. Anser i varje fall jag och de andra vänsterpartisterna. När kommunen förhoppningsvis får bättre ekonomiska förutsättningar 2025-2026 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

Tärningen är kastad.

==

Kategorier:Budget 2024, Vänsterpartiet

Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring

19 maj, 2023 Lämna en kommentar

Det blev inte mycket till andhämtning efter ärendet om kommunens styrning och ledning. (Se “Händelserikt KF (1): Styr och ledning”.) Särskilt inte för ledamöterna i fullmäktige som återigen var tvungna att lyssna på Kärvling från talarstolen. Det handlade om ärende 3 – “Inriktning – fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”.

Den stora frågan var, skulle kommunfullmäktige (KF) besluta att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna utgick från Magnus Larssons alternativ – eller inte. (Jag har beskrivit de olika alternativen mycket utförligt i fyra bloggar med början i bloggen ”Sikhalls framtid avgörs (1)”.)

Egentligen var det inte så spännande, partierna hade visat vad de ansåg redan i kommunstyrelsen (KS). (Se “KS: Irriterat mellan S och M”.) Det var inget som hade hänt sedan dess som hade fått partierna att ändra åsikt. Särskilt inte i de styrande partierna, S+C+KD+MP. Tyvärr, de anser fortfarande att förvaltningens förslag är det bästa. De vill inte att Magnus Larsson ska få som han önskar.

Det som var annorlunda mot KS, det var att jag dristade mig till att ge en liten bakgrund till ärendet. Jag berättade om förköpet/expropriationen 2007 (se “Historien om Magnus Larsson”) och beslutet om detaljplanen 2015 (se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”). Och förordade naturligtvis återigen att ledamöterna skulle rösta på Magnus Larssons förslag, dvs alternativ 2 i handlingarna.

Benny Augustsson (S) hade på sätt och vis gett upp. Han yrkade inte på alternativ 1, han förstod att han skulle förlora den omröstningen. Augustsson yrkade dock på ett tillägg till alternativ 2. Det var samma tilläggsyrkande som i KS. Tilläggsyrkandet innebar att förutsättningen för de fastighetsrättsliga lösningarna var att detaljplanen blev antagen och vann laga kraft. Detaljplanen är fortfarande inte klar efter tämligen exakt 8 år och lär väl inte vara klar de närmaste åren heller…

Vänsterpartiet yrkade därför avslag på tilläggsyrkandet. Men det tunga argumentet var fortfarande, och återigen, att Magnus Larsson (hans namn nämndes aldrig i KF) kunde börja utveckla Sikhall om han ägde marken enligt alternativ 2, även utan detaljplan. Efter votering blev det också fullmäktiges beslut, Benny Augustssons tilläggsyrkande avslogs alltså. (Det kan noteras att Bo Carlsson (C) förklarade sig jävig och deltog inte i beslutet, precis som i KS.)

Kommunen har tagit ett steg framåt mot utvecklingen av Sikhall. Det är emellertid sannolikt att det är mer eller mindre en lång väg kvar att vandra innan kommunen får “tummen ur” och de fastighetsrättsliga lösningarna kan verkställas enligt KF:s inriktningsbeslut..

Det var inte slut på Vänsterpartiets anföranden. Nu väntade dagens längsta från talarstolen… Antagligen fanns det de som skruvade på sig i sina stolar när jag stegade fram mot talarstolen, men det var ett viktigt ärende. Och det var ett ärende som var resultatet av en motion som jag hade varit med och författat 2016 tillsammans med moderaten(!) Jonathan Axelsson. Det var dags för ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer”. (Även detta ärende har jag beskrivet ytterst noggrant i två bloggar, “KF: Sponsring och donationer 1” och “KF: Sponsring och donationer 2”.)

I KS (kommunstyrelsen alltså) fick jag inget stöd för mitt yrkande om återremiss och utvecklade därför mina tankar desto noggrannare i KF… (Se ovanstående bloggar, särskilt blogg nr 2.)

Efter mitt anförande yrkade Henrik Harlitz bifall till mitt förslag om återremiss. Dokumenten var inte fullödiga på något sätt menade han. Harlitz var mycket bestämd. Även Cecilia Prins (L) var framme i talarstolen, för första gången, och berömde både mitt och Harlitz inlägg. Hon stödde återremissen. Det var klokt, men en överraskning. I KS hade Peter Göthblad (L) inte gjort det. Göthblad hade för övrigt lämnat KF-sammanträdet vid det här laget och ersatts av partivännen Gunnar Henriksson.

Det var inga fler som yttrade sig. Det var förvånande. I en sådan här viktig fråga borde fler partier faktiskt bekänna färg, särskilt som de har en uppfattning som strider mot den som flera talare framför. Tycker jag. Det är absolut ett svaghetstecken, vad ska deras väljare tro och tycka? Ska man som folkvald ledamot bara sitta tyst och rösta? I sådana lägen begär jag alltid votering. Ledamöterna ska i varje fall få avge sina röster så att alla kan se var de står i frågan.

Därför begärde jag votering.

Till min förvåning så röstade även Sverigedemokraterna på mitt återremissyrkande. De hade nämligen inte heller stött förslaget i KS. Det innebar, tillsammans med Medborgarpartiets röster, att förslaget om återremiss antogs med 28 röster mot 23. Det var som vanligt oppositionen mot de styrande partierna. Och de styrande partierna förlorade igen…

Jag undrar hur Kristdemokraterna tänker som numera ingår bland de styrande partierna. De håller tyst och röstar som S+C bestämmer – och är med och förlorar var och varannan omröstning. Miljöpartiet är ju vana, och blir allt tystare – och mindre för varje val…

Fullmäktiges beslut innebär att förvaltningen får omarbeta sina förslag till “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Och jag vet inte hur det ska gå för det tredje dokumentet i paketet, “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen”, som kommunstyrelsen antog för två veckor sedan. Det hänger ihop med de två andra dokumenten och torde behöva omarbetas också.

Sedan får vi se hur slutresultatet av omarbetningarna blir. Ärendet har redan återremitterats av kommunstyrelsen 2021 av ungefär samma orsaker, utan att det hände särskilt mycket i texterna, snällt sagt. Förhoppningsvis förstår kommunstyrelseförvaltningen att det är allvar nu. Denna gång krävs skrivningar i dokumenten som lever upp till kommunfullmäktiges beslut 2018 när motionen antogs…

Jag ska avsluta denna blogg med att publicera motiveringen till den återremiss som KF beslutade om i onsdags. Orsaken är att det finns flera som läser bloggarna på mobiltelefonen och några har då svårighet att ladda ner och läsa pdf-filer. Du som inte har det kan ladda ner återremissen här.

Jag återkommer med resten av kommunfullmäktiges ärenden.

Och här motiveringen till återremissen på ärende 5, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer”.

===

Återremiss
Ärende 5 Utredning – Hantering av bidragsansökningar för marknadsföring, evenemang och sponsring

De tre dokumenten – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen” – är resultat av en motion skriven i september 2016 av Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V).

Dokumenten är stringenta och uppdaterar och tydliggör kommunens policy och regler på de berörda områdena. Dokumenten svarar bra mot motionens syfte och yrkanden. Det finns emellertid några viktiga avsnitt där det skulle behövas en fördjupad utredning för att dokumenten ska bli fullständigare och täcka in fler aspekter. Dokumenten svarar inte fullt ut på kommunfullmäktiges uppdrag i beslutet från den 28 mars 2018.

I motionen lades stor vikt vid transparens och öppenhet. Som det står i förslaget till riktlinje, 3:3, “ett sponsorförhållande ska präglas av öppenhet och får inte arrangeras så att allmänhetens möjligheter till granskning försvåras”. Det skulle behöva utvecklas hur t ex information ska nå allmänheten kring vad det finns för bidrag att söka och varför, vilka föreningar och evenemang som har fått bidrag, hur ansökningarna såg ut, hur mycket pengar som delades ut och varför, samt vilka resultat uppföljning och utvärdering gav. Det finns förslag i motionen på vad som bör offentliggöras på ett tydligt och transparent sätt. Det räcker inte att det redovisas i en nämnds verksamhetsberättelse. Det bör utredas om det inte vore lämpligt att sådana här uppgifter publiceras på kommunens hemsida.

Det bör även utredas vidare hur dokumenten ska bli tydligare om vilka som kan fatta beslut om sponsring och bidrag. Det står i ovanstående punkt 3:3 att “sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”. Samtidigt står det i punkt 3:2 att “beslut om sponsring kan delegeras”. Det här kan tyckas vara motsägelsefullt och bör tydliggöras. Det är viktigt att en nämnd eller styrelse fattar beslut så att inte enskilda politiker och tjänstepersoner drabbas av illasinnade rykten och förtal.

Det saknas riktlinjer kring uppföljning och utvärdering. I riktlinjerna, punkt 11, står det att “Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.” Det är allt som står om uppföljning och utvärdering. Det saknas med andra ord helt formella krav på hur detta ska gå till. Det torde innebära en betydande svaghet och brist vid en analys av effekterna av hur föreningar har använt skattebetalarnas pengar, det må handla om sponsring, donationer, marknadsföring eller evenemang. Hur vet kommunen att de olika ekonomiska bidragen har uppnått sitt syfte? I både policyn och riktlinjerna slås det fast att “sponsringen ska ge Vänersborgs kommun ett mervärde i form av stärkt varumärke”. Hur får man reda på detta om det inte görs någon formell och ordentlig utvärdering?

Vänersborg 17 maj 2023
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, marknadsföring, Sikhall, Vänsterpartiet

Händelserikt KF (1): Styr och ledning

18 maj, 2023 Lämna en kommentar

Det var ett långt och händelserikt sammanträde med kommunfullmäktige (KF) igår onsdag. Mötet avslutades inte förrän kl 22.40. Då hade det varit flera ajourneringar och voteringar.

Det mest långdragna ärendet, och det med flest ajourneringar, var det första ärendet på den digra dagordningen – “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Det var också en överraskande utgång. Igen.

Det fanns två förslag. Det ena hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen och stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det andra förslaget hade författats och lämnats av M+L. Förslagen har diskuterats länge fram och tillbaka, återremitterats, omarbetats och diskuterats igen. Men om sanningen ska fram så har det kanske inte varit så mycket till samtal mellan “blocken”, de har mest ägnat sig åt “tuppfäktning” vad jag förstår. Och det trots att ärendet var uppe på sammanträdet i februari och återremitterades, på förslag av V, just för att ge tillfälle för de två blocken att komma överens om ett förslag som alla kunde stå bakom. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.)

Hur som helst, debatten började lugnt och avvaktande. Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Han yrkade inget till en början, mer än att det skulle bli en ajournering. Lena Eckerbom Wendel (M) förde motförslagets talan, dvs förslaget från M+L. Hon var också på sin vakt. Även Benny Augustsson (S) och några andra sa några ord, men inte mycket av vikt. Det var nog så att de väntade på Vänsterpartiet… Det var naturligt eftersom alla partier hade tagit ställning till förslagen i kommunstyrelsen (KS), alla utom Vänsterpartiet. Och det betydde att det stod 23-24 mellan de två förslagen inför en eventuell votering. Vänsterpartiets fyra röster skulle avgöra utgången… (Det krävs 26 röster för en majoritet i KF.)

Ajourneringen närmade sig, men vad skulle diskuteras under pausen om inte Vänsterpartiet lade korten på bordet? Det var dags. Det var undertecknad Kärvling som fick uppdraget att företräda Vänsterpartiet.

Jag berättade att Vänsterpartiet inte hade enats om ett förslag. Vi skulle rösta olika, och det kändes att spänningen i församlingen steg… Det här var dock inget tecken på “splittring” eller “svaghet” i partiet menade jag vidare. Tvärtom, det var en styrka. Samtliga ledamöter hade kämpat och satt sig in i underlaget – och helt enkelt kommit till olika slutsatser. Vi har ingen gruppledare eller auktoritet som talar om hur de enskilda ledamöterna ska rösta.

Sedan redovisade jag min ståndpunkt. Min röst skulle läggas på förslaget från M+L. Den stora stötestenen i de styrande partiernas förslag var enligt min mening den så kallade “politiska plattformen”.

Den beskrivs så här i de styrandes förslag till riktlinjer för styrning och ledning:

“Politisk plattform är en sammanfattning av de områden som den styrande politiska ledningen vill prioritera under den kommande mandatperioden och utgör en utgångspunkt för inriktningsmålen. Den politiska plattformen utgör en strategisk inriktning för kommunens nämnders arbete med att konkretisera inriktningsmål till utformningen av förväntade resultat.”

Jag menade att kommunfullmäktige inte kan tvinga något parti att utarbeta en sådan plattform, och vad skulle fullmäktige göra om ett styrande parti vägrade? Ingenting. Och vidare, om KF antar en plattform så gäller den ju hela kommunen, även oppositionspartierna. Som dessutom har majoritet i KF denna mandatperiod. Och tänk om Sverigedemokraterna, hemska tanke, sa jag och fick onda blickar från SD-håll, skulle styra Vänersborg nästa mandatperiod. Då blir ju SD:s plattform kommunens politiska plattform, och därmed också Vänsterpartiets och de andra partiernas plattform… Det tycktes vara ett argument som fick även de styrande att tänka till. Vi har vidare, fortsatte jag, hamnat i den situationen i KF ett flertal gånger att ett parti i slutomröstningen om budgeten (efter att partiets egna budgetförslag röstats ner) röstat på det näst bästa (eller minst dåliga) förslaget. Kan man göra det i fortsättningen om det innebär att man då också röstar på ett annat partis politiska plattform? Och att plattformen skulle vara en “inriktning” för nämndernas arbete, där oppositionen just nu också har majoritet – det skulle aldrig komma på fråga.

Spänningen steg ytterligare. Det betydde att det bara fattades en röst för att M+L-förslaget skulle få majoritet – och det var tre vänsterpartister kvar som skulle rösta. Var det sannolikt att alla tre skulle rösta på förslaget från de styrande partierna?

Nu hade alla partier något att diskutera under ajourneringen…

Efter ajourneringen gick Kenneth Borgmalm (S) upp i talarstolen och ändrade de styrande partiernas förslag. Den politiska plattformen ströks helt i deras förslag till “Riktlinjerna för styr och ledning”.

Det innebar att jag återigen begärde ordet. Med den ändringen skulle jag kunna acceptera de styrandes förslag. Det var ju nu nästan en kopia på förslaget från M+L… Jag vädjade dock till de båda “blocken” att komma överens om ett enda förslag så att alla partier i hela fullmäktige kunde enas. Varför bråka om de skiljaktliga små detaljerna som återstod i förslagen?

Henrik Harlitz (M) tyckte att de styrandes kompromisslösning var att visa mod. Han begärde ytterligare en ajournering. Harlitz antydde ganska tydligt att Moderaterna skulle kunna tänka sig en kompromiss.

Det blev en lång ajournering. Och det blev en hel del samtal partierna emellan. Det samtalades till och med mellan socialdemokrater och moderater.

När fullmäktige återigen samlades efter en timme yrkade Harlitz på en återremiss. Tanken var, menade han, att partierna på ett särskilt möte skulle komma överens om ett gemensamt förslag till nästa sammanträde.

Det skulle räcka med 1/3 av rösterna för en återremiss. Och det blev återremiss med röstsiffrorna 28-23, en majoritet alltså. (Vänsterpartiets ledamöter röstade för återremiss.) De styrande röstade mot en återremiss, men det var nog bara ett spel för galleriet. De visste ju att det skulle bli återremiss hur som helst.

Och nu ska partierna som står bakom de båda förslagen samlas för att försöka komma överens om ett gemensamt förslag. Och faktiskt, det var Vänsterpartiets motiv till att yrka återremiss redan på fullmäktige den 15 februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Nu skulle det äntligen bli av.

Det kändes som en seger för hela kommunen.

Det hände mycket mer på det långa fullmäktigesammanträdet. Det återkommer en trött bloggare till vid ett senare tillfälle.

Anm. Du kan läsa om fler av kommunfullmäktiges ärenden i bloggen ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, M, S, styrning, Vänsterpartiet

Gårdagens KF (15/3)

16 mars, 2023 Lämna en kommentar

När kommunfullmäktiges ledamöter vandrade hemåt i kvällsmörkret, strax före kl 21 igår onsdag, så var det nog senare än vad de flesta hade trott. De hade antagligen räknat med ett kortare sammanträde. Det hade i varje fall jag.

Sammanträdet bjöd egentligen inte på några större överraskningar, men några ärenden fick trots allt en liten oväntad vändning (Notera att jag skrev en blogg om fullmäktiges ärenden innan sammanträdet – se ”Fullmäktige 15/3 2023”.) Det kan vara värt att uppmärksamma att samtliga de ärenden som Vänsterpartiet hade yrkanden i antogs av kommunfullmäktige enligt V-förslagen…

Det blev direkt en livlig diskussion om den kommunala resultatutjämningsreserven (RUR).

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) började med att förklara varför han hade lagt fram förslaget, dvs att kommunstyrelsen skulle ges mandat att använda RUR nästa år. RUR är som bekant en reserv på 50 milj kr som kommunen har avsatt från överskotten tidigare år. Augustsson menade att Vänersborg står inför sämre tider år 2024 och för att förhindra drastiska nedskärningar i nämndernas verksamhet så måste RUR-pengarna täcka de eventuella underskotten.

Det hade Augustsson helt rätt i ansåg Vänsterpartiet. Det är så det är tänkt att RUR ska användas – pengar ska avsättas under bra tider för att användas under sämre. Det är också på sin plats att påpeka att prognoserna talar om att tiderna ska bli bättre, både för Sverige och kommunerna, 2025 och 2026.

Henrik Harlitz (M) opponerade sig mot Augustssons förslag, som också var kommunstyrelsens. Harlitz menade att tiderna var alldeles för osäkra. Det kan bli stora underskott i budgeten redan innevarande år och i så fall måste RUR-pengar användas. Därför kanske RUR-pengarna tar slut redan i år menade Harlitz.

Harlitz (M) hade en mycket dyster och pessimistisk syn på Sveriges ekonomi. Det kanske beror på att han har bra kunskaper och kännedom om vilka partier och personer som sitter i regeringen och som bland annat leder finansdepartementet. Harlitz och moderaternas förslag skulle leda till stora nedskärningar i välfärden, dvs i skola, vård och omsorg, i Vänersborg. Anders Strand (SD) yrkade bifall till Harlitz avslagsyrkande.

Vänsterpartiet yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag om att använda RUR till att täcka eventuellt underskott. Välfärdens kvalitet måste upprätthållas till varje pris. Det är Vänsterpartiet bestämda ståndpunkt. Det var också en liten framgång för V att användningen av RUR överhuvudtaget diskuterades. Vi har förespråkat användningen av RUR tidigare, utan att hörsammas, och välkomnar en aktivare kommunal budgetpolitik.

Det blev votering. Vänsterpartiet röstade med de styrande partierna, S+C+KD+MP, vilket innebar 27 röster mot den borgerliga oppositionens (M+L+SD+MBP) 24 röster.

Beslutet innebär att kommunen har möjlighet att använda RUR-pengar om det behövs.

Flera mer “formella” och okontroversiella ärenden röstades igenom av kommunfullmäktige utan diskussion. Det gällde även tilldelningen av 5,3 milj kr extra i utökad investeringsbudget 2023 för investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning av Kulturhuset. Det är nu avsatt sammanlagt 23,3 milj kr. Bo Carlsson (C) hade också ett inlägg när nya taxor för myndighetsutövning av Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) skulle avgöras. Carlsson menade att avgiftshöjningar av kommunala tjänster måste diskuteras, och ifrågasättas. Höjningarna är betungande för många verksamheter och besluten är inflationsdrivande menade han.

Det ligger en del i Carlssons resonemang. Kommunfullmäktige måste nog fundera några extra varv på alla avgiftshöjningar.

Det var flera ledamöter som trodde att ärende 9, “Revidering av Flaggregler” var ett rent rutinärende. Men vänsterpartiets Ida Hildingsson ville annorlunda. Hildingsson ansåg att Vänersborgs kommun skulle uppmärksamma de nationella minoriteterna genom att flagga på deras respektive flaggdagar. Det skulle främja inkludering och förhoppningsvis också att intresset för och kunskapen om dem ökar.

Det tyckte hela kommunfullmäktige var en bra idé. Det beslutades också, efter ett förslag från Johan Andersson (C), att flagga på den internationella mansdagen. Jag visste faktiskt inte att det fanns en sådan…

Nya flaggdagar i Vänersborg blir alltså:

  • 6 februari – samerna
  • 24 februari – sverigefinnarna
  • 8 april – romerna
  • 15 juli – tornedalingarna
  • 19 november – mansdagen

När kommunfullmäktiges arbetsordning diskuterades i december var flera vänsterpartister uppe i talarstolen och lade fram förslag på ändringar. Eftersom flera av dessa förslag nu var inarbetade i det nya förslaget så var det bara Lutz Rininsland (V) som hade kvar några yrkanden. Rininsland ville ändra på tre ställen. Efter ett klargörande på den tredje punkten tyckte Benny Augustsson (S) att samtliga ändringsförslag var helt ok – och det tyckte kommunfullmäktige med.

Fullmäktige behandlade två medborgarförslag. Det första handlade om mer pengar till utflykter inom skolan. Det var en bra tanke i förslaget, men det skulle avslås…

Jag tyckte att det var viktigt att någon uppmärksammade förslaget från talarstolen och förklarade orsaken till avslaget. Det var att visa respekt för den unge förslagsställaren. Jag förklarade därför varför fullmäktige var tvunget att avslå förslaget. Vilket fullmäktige också gjorde.

Det andra medborgarförslaget föreslog att Vänersborgs kommun ska köpa in broddar till pensionärerna (65+) i Vänersborgs kommun. Syftet var naturligtvis att förebygga halkskador på vintern. Kommunstyrelsen ville avslå även detta förslag. Men det ville inte Lutz Rininsland från Vänsterpartiet.

Rininsland ansåg att underlaget inte var fullständigt utan att det hade blivit en miss. Socialstyrelsen hade gjort en utredning i frågan och den visade att det var lönsamt att dela ut broddar till pensionärerna. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa en utförligare beskrivning av diskussionen – se “Vänsterpartiet välkomnar medborgarförslag”.

I sitt anförande nämnde också Rininsland att kommunfullmäktige i september förra året beslutade att medborgarförslaget skulle avgöras i kommunstyrelsen och inte komma upp något mer i fullmäktige. Dagens ärende var alltså en miss. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tog upp denna tråd och ville att ordförande Annalena Levin (C) skulle lyfta ur ärendet. Det gjorde inte Levin, och det var helt riktigt.

Frågan är om det faktiskt inte är Augustssons eget fel (i varje fall rent formellt) att ärendet kom tillbaka till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutade nämligen i februari, under Augustssons ordförandeskap, att ärendet skulle till kommunfullmäktige…

Lutz Rininsland (V) yrkade att medborgarförslaget skulle återremitteras. Det bifölls av flera ledamöter i kommunfullmäktige, och så blev också beslutet.

Det var mycket Vänsterpartiet under sammanträdet. Och nog slås man över att partiets inflytande över besluten tycks vara tämligen stort. Det går att själv bilda sig en uppfattning om detta. Det går nämligen att se hela kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand. Det är bara att klicka på följande länk “Kommunfullmäktige, 15 mars”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, Vänsterpartiet

KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång

18 februari, 2023 Lämna en kommentar

Det blev ett intressant och spännande sammanträde med Vänersborgs kommunfullmäktige i onsdags. Och långt. Det höll på till strax innan kl 22.

Jag har redogjort för de flesta ärendena i två bloggar inför fullmäktige. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” och “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.) Nu tänkte jag i några bloggar i stort sett bara redogöra för de beslut som fullmäktige fattade. Eller inte fattade…

Det blev som väntat en lång diskussion kring förslaget till en ny styr- och ledningsmodell för Vänersborgs kommun. Den hölls dock i oväntad lugn och sansad ton, vilket kanske överraskade några. Men det var bra. Och utgången blev kanske även den något överraskande.

Två av kommunens kommunalråd startade diskussionen. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) beskrev bakgrunden till ärendet och betonade att uppdraget att ta fram en ny styr- och ledningsmodell gavs till förvaltningen redan den 27 okt 2021. Och nu har vi ett förslag. Det var en tydlig pik till moderater och liberaler. Augustsson ansåg helt enkelt att det var i senaste laget att lägga ett nytt förslag på samma dag som fullmäktige sammanträdde. Mats Andersson (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, var också tydlig. Han kallade den borgerliga oppositionens förslag för ett “fem-i-tolv-förslag”. Andersson kritiserade det borgerliga förslaget direkt utan att redogöra för “sitt eget” förslag, dvs det liggande förslaget från kommunstyrelsen. Det var för många citat från Kommunallagen tyckte Andersson. Det var typ onödigt, eftersom lagen ändå alltid gällde. Dessutom var han tveksam om förslaget från moderaterna och liberalerna egentligen var berett i laga ordning.

Lena Eckerbom Wendel (M), som var huvudförfattare till M+L:s förslag, förde fram att hon hade velat ha en debatt långt tidigare om innehållet. Eckerbom Wendel ansåg att hon under processens gång aldrig hade tillåtits att prata om innehållet. Vi borde ha diskuterat förslagen redan i kommunstyrelsen var hennes bestämda uppfattning.

Kenneth Borgmalm (S) var aktiv i ärendet, och för övrigt i flera andra ärenden denna kväll. Borgmalm ansåg att man hade haft tillräcklig information och dialog kring styr- och ledningsmodellen. Han betonade vidare att det var viktigt att även kommunens medarbetare hade varit med i processen. Borgmalm ansåg att det nya alternativa förslaget bara vara en sammanfattning av regelverket. Det höll inte Eckerbom Wendel med om. Hon menade att förslaget var mer heltäckande än det liggande och att hon gärna tog dialogen. Benny Augustsson ansåg fortfarande att det hade funnits tid och möjlighet att ge input till t ex förvaltningen, men att det inte hade skett. Det blev en del replikskiften.

Anders Strand (SD) yrkade bifall till det borgerliga motförslaget. Och sedan var det Vänsterpartiets tur att bekänna färg. Den lotten föll på mig.

Jag sa som det var. Förslaget från kommunstyrelsen var inte helt enkelt att ta till sig. Vänsterpartiet hade sett en del brister i huvudförslaget, men det var svårt att formulera alternativ på grund av frågans komplexitet. Och visst lämnades förslaget från M+L in lite väl sent, men nu fanns det där – och Vänsterpartiet skulle vilja titta närmare på det. Det såg ut att vara värt det. Vänsterpartiet ville ha en tvärpolitisk dialog kring förslagen från M+L och kommunstyrelsen. Jag yrkade därför på återremiss.

Replikskiftena fortsatte. Och det blev en del upprepningar.

Det var främst de styrande partierna och Lena Eckerbom Wendel (M) som “munhöggs”. Dan Nyberg (S) trädde också in i debatten och erkände att han inte ens hade hunnit läsa det borgerliga alternativa förslaget. Både Nyberg och Augustsson tog upp att förslaget inte hade beretts. Värt att notera är att Kenneth Borgmalm (S) vid ett tillfälle sa, ungefär:

“Vi lägger vår politiska plattform. Om fullmäktige vill något annat så får någon annan ta över styret”

De andra partierna satt tysta och lyssnade. Jag var dock tvungen att dementera att det borgerliga förslaget inte var berett. Ärendet styr- och ledningsmodell hade beretts i kommunstyrelsen och det var det som gällde. Sedan kunde förslag i ärendet lämnas när som helst fram till, och till och med under, sammanträdet. Varje enskilt förslag i ett ärende behövde inte beredas.

Lutz Rininsland (V) argumenterade för en återremiss. Han menade att det hittills i debatten stod 23-21 för kommunstyrelsens förslag. Det var inget bra att fullmäktige var så splittrat kring ett sådant viktigt dokument. Och upprepade att Vänsterpartiet ville se en dialog som skulle föra fram till ett klokt beslut.

Det blev ajournering.

Vänsterpartiet blev flitigt uppvaktat under pausen. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, skulle ju avgöra utgången. Om ärendet inte blev återremitterat, hur skulle V rösta då? Vi höll fast vid vårt återremissyrkande. De andra blocken fick backa. Moderaterna var inte speciellt svårövertalade. De visste ju att de hade lämnat in förslaget så sent, och att de andra partierna behövde tid att sätta sig in i det. Socialdemokraterna pressade på, men gav med sig. Däremot ville deras “talesperson” Dan Nyberg (S), efter att ha rådfrågat “sin grupp”, göra vissa justeringar i motiveringen till återremissen. (Det krävs alltid en skriftlig motivering för en återremiss.) Den var mycket likt Vänsterpartiets ursprungliga förslag.

Efter ajourneringen läste jag upp motiveringen och hela kommunfullmäktige röstade för en återremiss av ärendet.

Motiveringen till återremissen hade följande lydelse:

“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”

Vänsterpartiets förslag på återremiss blev också kommunfullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige var enigt om att det var oenigt. Förslaget till en ny styr- och ledningsmodell får ta en runda till.

Jag tror, som sagt, att det var ett klokt beslut. Det är viktigt att ett sådant här styrande dokument blir så bra och robust som möjligt. Det är också en stor fördel om så många partier som möjligt står bakom. Det handlar ju om hur Vänersborgs kommun ska styras i framtiden.

Sedan fortsatte sammanträdet…

PS. Det går att se hela debatten och hela sammanträdet på kommunens hemsida – klicka här.

PPS. Läs gärna också ”KF 2: VA – återremiss igen”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, styrning, Vänsterpartiet

KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)

16 december, 2022 1 kommentar

Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…

Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:

“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”

Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:

“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”

Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.

Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:

“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”

Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.

Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.

Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)

Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.

Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:

“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”

Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:

“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”

Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:

“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”

Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…

Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)

Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.

Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…

Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:

“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”

Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.

Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”

Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.

Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.

OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!

Kategorier:Interpellation, Kommunfullmäktige 2022, Korseberg, Nordstan, Skola och utbildning, socialnämnden, Vänsterpartiet

Gårdagens KS-möte: Kris

1 december, 2022 Lämna en kommentar

Det blev ett ovanligt kort sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår. Redan kl 11.42 avslutade ordförande Benny Augustsson (S) mötet.

Det blev en information till…

Förutom informationen om ”Revidering av taxorna för miljöbalken” (se “KS (30/11): Budget, tåg mm”), så redogjorde förbundsdirektör Anna Lärk Ståhlberg på ett engagerat, lättfattligt och positivt sätt för Fyrbodals kommunalförbund – vad det är, vilka uppgifter det har osv. Det var en information som politikerna uppskattade. Kunskapen om förbundet var nog fragmentarisk hos flera av oss. Nu är det avhjälpt. (Till Fyrbodals kommunalförbund.)

Det blev som väntat budgeten för 2023 som kom att stå i centrum.

Ordförande Augustsson (S) redogjorde i relativt korta drag för budgetförslaget från de styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Jag redogjorde kortfattat för delar av förslaget i bloggen inför KS – se “KS (30/11): Budget, tåg mm”.)

Moderaterna och Liberalerna hade lämnat sitt budgetförslag ganska sent, men Henrik Harlitz (M) redogjorde för det. Förslaget utgick från det beslut som kommunfullmäktige tog i juni. (Se ”Budget 2023 (4): M+L”.) De minnesgoda kommer ihåg att det faktiskt var M:s och L:s förslag som fick majoritet i fullmäktige. Detta förslag/beslut gäller fortfarande för M+L med den ändringen att alla nämnder föreslås få 0,85% mindre. Det betyder en besparing utifrån det förra förslaget – en så kallad osthyvel. Det innebär att M+L “plockar bort” 23 milj kr från nämnderna. Kommunen beräknas med denna åtgärd göra ett positivt resultat på 28 milj kr.

Om investeringarna säger M+L:

“I investeringsbudgeten stryks investeringarna som är kopplade till fortsatt utbyggnad av VA på Vänersnäs, motsvarande totalt 120 mkr, och läggs utanför planperioden. För övrigt ges förvaltningarna i uppdrag att redovisa, med en konsekvensanalys, vilka investeringar som går att skjuta på framtiden. Dock finns det tre stycken undantag för detta och det gäller den ökande takten av gatuunderhåll, renovering av Idrottshuset samt takrenovering på Arena  Vänersborg.“

Harlitz menade att det skulle leda till kapitalförstöring, om man sköt på dessa investeringar. Investeringarna skulle kosta bra mycket mer om några år än om de gjordes nu.

Göran Svensson i Medborgarpartiet berättade om sitt partis förslag. Det var minimala förändringar jämfört med partiets förslag i juni.

Sverigedemokraterna lade fram sitt gamla juni-förslag som förslag även denna gång. Anders Strand (SD) nämnde emellertid att de skulle göra ändringar innan ärendet kom till kommunfullmäktige.

Och så var det Vänsterpartiet… Vi hade inget förslag, men meddelade att det skulle komma ett till kommunfullmäktiges sammanträde.

Vänsterpartiet i Vänersborg redogjorde istället för hur partiets tankar gick. Vi håller i stort sett med om det som målas upp i de ekonomiska beskrivningarna av den närmaste framtiden. Och den framtiden ser som bekant tämligen mörk ut. Det är krig i Ukraina, inflationen är skyhög, räntorna höjs, arbetslösheten beräknas öka, det är brist på kompetenta yrkesarbetare i många sektorer och vi har en nyvald regering som inte till fullo vill inse kommunernas behov och utsatta ekonomiska läge.

Vänsterpartiet anser därför att det i nuvarande ekonomiska läge är mycket viktigt, viktigare än vanligt, att verkligen tänka igenom kostnader och utgifter – och vara ännu noggrannare i de prioriteringar som kommunen ska göra. Kommunen kan naturligtvis inte låta bli akuta insatser på grund av kostnadsskäl. De som är i störst behov av samhällets hjälp måste också prioriteras. Vänsterpartiet tänker t ex på de äldre i hemtjänsten, våldsutsatta kvinnor och eleverna i särskolan.

Det finns flera verksamheter där återhållsamhet och “effektiviseringar”, dvs besparingar, kan bli mycket kontraproduktiva. Det kan få den effekten att kostnaderna blir det dubbla eller flerdubbla redan nästa eller kommande år…

Det finns nämligen flera sådana “fallgropar”. Vänsterpartiet tog några exempel där återhållsamhet och besparingar kan bli kontraproduktiva. 

Om inte Kunskapsförbundet Väst får kompensation för fördyringarna i verksamheterna så kan det bara sparas på personalen. Färre lärare i undervisningen leder till större klasser, vilket medför sämre kvalitet på undervisningen. De studerande, särskilt elever i behov av särskilt stöd, får det svårare att tillgodogöra sig undervisningen. De kanske inte bara blir utan examen, de kan få med sig sämre kunskaper ut i arbetslivet. Det ökar riskerna för utanförskap som t ex arbetslöshet, kriminalitet, drogmissbruk, våld i nära relationer osv.

Det här resonemanget gäller på motsvarande sätt även de yngre eleverna i grundskolan. Minskad lärartäthet och sämre förutsättningar för stöd till elever försvårar möjligheterna att de får godkända betyg och kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Barn med utländsk härkomst i förskolan kan få svårare att lära sig svenska om de reala resurserna minskar. Barnen får då sämre förutsättningar att senare tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan. Risken ökar att studierna blir lidande och det blir svårare att nå behörighet till gymnasiet eller komma in på de program som eleverna önskar. Framtidsutsikterna försämras.

Det finns en stor skillnad mellan grundskolan och gymnasiet. Om undervisningskvaliteten sjunker i de kommunala gymnasieskolorna kan ungdomarna istället välja ett fristående gymnasium. Då kommer kostnaderna för Vänersborg (och Trollhättan) inte att minska, utan snarare att öka. Friskolorna är nämligen totalt sett dyrare än om ungdomarna studerade i de kommunala gymnasieskolorna. Vi ska dock inte glömma Fridaskolan, som är en friskola. Fridaskolan ska utöka verksamheten de närmaste åren med ytterligare 100 elever…

Inom kultur- och fritidsnämnden finns det föreningsbidrag. De är förhållandevis låga och räcker till allt mindre. Föreningarnas möjligheter att bedriva verksamhet försvåras och försämras. Det kan handla om att inte ha råd att hyra lokaler och idrottsanläggningar, att inte ha pengar till bensinkostnader för bortamatcher osv. Följden kan bli nerdragningar i verksamheterna. Vissa aktiviteter kanske till och med blir omöjliga att utöva. Det i sin tur kan få konsekvensen att barn och ungdomar slutar och får en mindre meningsfull fritid. Som i sin tur kan leda till att de drar sig till gäng, kriminalitet, droger och andra negativa aktiviteter…

Inom socialnämnden pågår förebyggande arbeten kring t ex social inkludering, arbetslöshet, våld i nära relationer och försörjningsstöd. Om inte nämnden får resurser att fortsätta dessa arbeten kan fler kommuninvånare hamna i utanförskap och utsatthet. Kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Våldet i nära relationer fortsätter att öka. Det är inte bara förödande och destruktivt särskilt för kvinnorna, förhållandena i hemmen påverkar barnens och ungdomarnas situation, vilket t ex kan påverka skolresultaten.

Det finns flera frågetecken inför 2023 i socialnämnden. De enskilt största ekonomiskt osäkra posterna är externa placeringar av barn och unga inom IFO, externt köpta platser inom PSO (Personligt stöd och omsorg), volymutvecklingen av hemtjänst samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård” (till följd av en ny lag). Det är nödvändiga utgifter som måste betalas.

Vänsterpartiet förde alltså fram dessa tankar och funderingar i kommunstyrelsen. Vi klargjorde att de på något sätt skulle avspeglas i vårt kommande budgetförslag.

Jag avslutade anförandet med att efterlysa kommentarer kring det sagda – inte bara för att det var Vänsterpartiet som hade framfört synpunkterna. De ställda frågorna var oerhört viktiga, de angick alla partier och framför allt kommuninvånarna. Frågeställningarna speglade konkreta och verkliga problem i de kommunala verksamheterna. Särskilt de kommande två åren.

Anförandet avslutades med: Hur tänker ni andra tackla de här problemen? Vilka lösningar ser ni?

Det blev många positiva kommentarer på mitt inlägg. De flesta som yttrade sig höll med om vikten av ha gemensamma samtal och diskussioner kring denna typ av frågor och problemställningar – och många menade att politikerna borde ”arbeta på” att enas kring prioriteringarna.

Jag tolkade det som att Dan Nyberg (S) ansåg att min beskrivning av problemen i Socialnämnden var korrekt. År 2023 och eventuellt kommande år blir tunga, sa Nyberg. Han fortsatte:

“Det förstod alla som lyssnade på socialförvaltningens dragning på senaste nämndsmötet. Man blir bekymrad.”

Nyberg uttryckte att det var bra att det fanns en insikt om att vi politiker borde slå våra kloka huvuden ihop för kommuninvånarnas bästa.

Det var dock flera ledamöter som ansåg att det var förvaltningarnas uppgift att prioritera resurserna. Jag sa inte det, men jag tycker att det ofta är ett argument för att slippa ta det ansvar som åligger oss politiker…

Dan Nyberg (S) sa faktiskt i sitt inlägg:

“Prioritera är politikens viktigaste uppgift.”

Det kan jag lätt hålla med om.

Det nämndes i flera inlägg, och det gjorde jag också, att två ytterst tuffa år väntar kommunsektorn, och Vänersborgs kommun. Prognoserna för 2025 är dock ljusare. Därför lyfte jag in det som kallas resultatutjämningsreserven (RUR) i diskussionen. RUR är en reserv som kommunerna kan avsätta under “bra tider” och använda i “dåliga tider”. Det är med andra ord ett sätt att utjämna konjunkturrörelser. Vänersborgs kommun har 50 milj kr avsatta i RUR.

Vänsterpartiets uppfattning är att vi borde diskutera att använda denna reserv under 2023 och 2024. Det tyckte inte Benny Augustsson (S) var någon bra idé. Det skulle vara en reserv om något oförutsett hände sa Augustsson. Det kan inte bli värre än under de kommande två åren, menade jag. Vi måste därför ta oss en allvarlig funderare på om inte pengarna måste användas. År 2025 förväntas ekonomin att bli bättre, då kan RUR “fyllas på” igen.

Marianne Ramm (V) förstärkte argumentationen med att beskriva den ökande fattigdomen i landet och de växande köerna vid utdelning av gratis matpåsar.

Augustsson (S) och Vänsterpartiet blev inte överens. Augustsson lämnade i varje fall någon sorts “brasklapp” – RUR-pengar skulle eventuellt kunna användas under det löpande verksamhetsområdet 2023…

Det var en ganska lång och seriös diskussion i kommunstyrelsen med många inlägg. Partierna visade en uppriktig vilja till att diskutera kommunens “utmaningar” och prioriteringar.

Utom Sverigedemokraterna då. De var inte med i debatten överhuvudtaget – med undantag av Mathias Olsson. Han sa att det var tur att inte Vänsterpartiet styrde Vänersborg. Olsson var nog sur för att jag efter morgonens information lite successivt och i smyg närmade mig en plats vid bordet tillsammans med de ordinarie ledamöterna – där jag till slut också “hamnade”… (Se “Om KS 9/11”.)

Jag har svårt att tro att kommunen klarar av sina åtaganden inom välfärden de närmaste två åren utan att underbalansera budgetarna…

Kategorier:Budget 2023, KS 2022, Vänsterpartiet