Arkiv

Archive for the ‘Vargön’ Category

Hallevi: Kommunen och Hundklubben

10 maj, 2024 1 kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Den 7 september 2023 inkom två medborgarförslag till Vänersborgs kommun. De ansåg att kommunen borde anlägga en hundrastgård i Vargön. Det var två av flera medborgarförslag som alla hade föreslagit att kommunen skulle bygga hundrastgårdar i olika delar av kommunen.

Enligt uppgift lär det finnas ca 4.000 hundar i kommunen – men bara en hundrastgård. Den finns i centrala Vänersborg (vid Belfragegatan) och är svårtillgänglig för människor, och hundar, från andra delar av kommunen. Det kan vara en lång resväg och alla har ju inte bil. I andra kommuner finns det betydligt fler hundrastgårdar. I t ex Trollhättan finns det sex hundrastgårdar och en agilitybana. (SeHundrastgårdar”.)

Det är ingen diskussion om att behovet av hundrastgårdar är stort och viktigt. Det borde finnas betydligt fler hundrastgårdar i kommunen, åtminstone en i varje kommundel. Det är emellertid en fråga om var mer exakt rastgårdarna ska ligga och, inte minst, vem som ska stå för kostnaderna.

Redan den 6 december 2022 hade det lämnats in ett medborgarförslag om att kommunen skulle anlägga en hundrastgård i Vargön. (Förslagsställaren nämnde då Björkåsparken som en lämplig plats.) Det förslaget avslogs, men det ledde till att en namninsamling startades. Det samlades in 599 namnunderskrifter för en hundrastgård i Vargön.

De två senaste medborgarförslagen, som kom in till kommunen i september 2023, räknade upp en rad argument för behovet av hundrastgårdar i allmänhet och i Vargön i synnerhet. I ett av medborgarförslagen gavs förslag på tre platser i Vargön som kunde passa bra för en hundrastgård. De var:

“en del av gräsmattan vid Hallevibadet, fotbollsplanen vid Lindås, tennisplanen vid Randhemsplanen.”

De två medborgarförslagen behandlades i samhällsbyggnadsnämnden den 7 december 2023. De avslogs med samma formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om att anordna hundrastgård i Vargön.”

I besluten gick det inte att återfinna några motiveringar. Man får gå till kallelsen till sammanträdet för att hitta dem:

“…anläggandet av en hundrastgård [är] en dyr investering om 100.000-200.000 kr per hundrastgård beroende på förutsättningarna. Den löpande drift- och underhållskostnaden uppskattas till 15.000 kr/år.”

Det var enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, en alltför stor kostnad och slutsatsen blev därför:

“I ekonomiskt strama tider bör det inte vara en prioriterad åtgärd att bygga hundrastgårdar i kommunal regi vilket talar för ett avslag av medborgarförslaget.”

Huruvida det “objektivt” sett är för mycket pengar eller inte är upp till var och en att bedöma. Men med tanke på att Vänersborgs kommun som helhet har utgifter på nästan 3 miljarder kr i år kan jag tycka att det kanske är en ganska modest summa…

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt avslag, med undantag av Thomas Larsson (MBP) som ville bifalla medborgarförslagen.

Med dessa beslut om avslag på de två medborgarförslagen kunde historien om en hundrastgård i Vargön ha tagit slut. Det stod emellertid också något annat i underlaget till nämndens sammanträde i december…

“Det finns möjlighet för hundägarna att gå ihop i en förening och själva arrendera kommunal mark för att själva bygga, drifta och underhålla en hundrastgård med allt vad det innebär. Ett alternativ [är] att hundägarna kontaktar entreprenörer inom verksamheten som i sin tur arrenderar mark och etablerar hundrastgårdar på kommunal mark. … Platserna som framhålls i medborgarförslaget skulle kunna vara utgångpunkt för en dialog kring det.”

Det visade sig att samtal mellan kommunen och medborgare i Vargön, tillika hundägare och förslagsställare, hade pågått parallellt med den politiska processen. Det var dock inget som politikerna fick kännedom om.

Tjänstepersoner och hundägare hade skickat mail till varandra under hösten och den 29 november 2023 hade det hållits ett möte mellan representanter för Vargöns Hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen. På mötet deltog även förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var alltså före samhällsbyggnadsnämndens avslag på de båda medborgarförslagen…

Det står vidare i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningen till Hundklubben den 22 februari 2024:

“Kommunen erbjöd vid möte och senare i det mail ni hänvisar till att hundägarna i Vargön kan gå ihop i en förening och arrendera mark för hundrastgård.”

Vargöns Hundklubb registrerades den 27 oktober 2023. Huruvida det var innan eller efter att samhällsbyggnadsförvaltningen hade tipsat om hur det kunde, och skulle, gå till om arrende av marken var aktuell vet jag inte. Men ska man tolka kommunens mail från den 22 februari bokstavligt, vilket torde vara det naturliga, så var det efter kommunens tips… De tre personer som hade lämnat in medborgarförslag om en hundrastgård i Vargön är för övrigt ledamöter i styrelsen.

På ett möte med Vargöns Hundklubb den 16 januari 2024 kom deltagarna fram till att området vid Hallevibadet var mest lämpligt för en hundrastgård. Mötet ritade in det önskade området på en flygbild, se det markerade svarta området.

Hundklubben hade gärna sett att kommunen upplät marken gratis och även satte upp ett stängsel runt om hundrastgården mm, men det meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen i ett tidigt skede att det inte var aktuellt. Det är nämligen inte en kommunal angelägenhet att anordna hundrastgårdar i kommunal regi. Och framför allt var det för stora kostnader för kommunen. Däremot kunde alltså kommunen tänka sig att upplåta mark för en hundrastgård. Rastgården skulle då skötas helt av arrendatorn – både när det gäller arbetskraft och kostnader. Kommunen skulle kunna sätta upp stängsel, men då skulle föreningen få betala det på hyran. Kommunen behandlar alla föreningar på detta sätt och likabehandlingsprincipen är viktig. Priset för arrendet var 2 kr/kvm.

Det verkade som om kommunen var villig att arrendera ut hela eller stora delar av gräsmattan runt Hallevibadet. Men på Hundklubbens årsmöte den 19 mars 2024 så ansåg årsmötet att det blev för dyrt att arrendera den yta som hade föreslagits från början. Årsmötet bestämde att Vargöns Hundklubb skulle arrendera en mindre yta, vilket skulle kosta 6.000 kr per år.

Den 2 maj tecknade kommunen ett arrendeavtal av en del av gräsmattan vid Hallevibadet. Det framgår av ett inlägg på Hundklubbens egen Facebooksida.

Vad jag förstår så har inga politiker varit inblandade i beslutet, i varje fall inte samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har överhuvudtaget inte fått någon information om planerna på en hundrastgård vid Hallevibadet, inte under hela året. Det var inte heller någon som kommunicerade kommunens planer med Vargöns Hundklubb för Jonas Mossberg. Den mark som skulle bli hundrastgård ingick ju i Mossbergs planer för att utveckla Hallevibadet, om han skulle få överta det.

Man kan undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen ser på framtiden – ska Jonas Mossberg få överta Hallevibadet eller ska området bli en hundrastgård? Och varför lyfts inte frågan upp till samhällsbyggnadsnämnden?

Fortsättning följer i blogginlägget ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen

8 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “TTELA om Hallevibadet”.

Den 2 maj hade förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen ett möte med Jonas Mossberg. TTELA skickade några skriftliga frågor till Knutsson innan mötet. (Se TTELA “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.)

Det framgick av Knutssons svar till TTELA att han inte hade haft kontakt med Mossberg på länge, möjligtvis inte sedan juni 2023. Det kan man kanske tycka att det inte är att ge den uppmärksamhet som sig bör till en seriös kommuninvånare.

Men till slut – förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg träffades den 2 maj. Efter mötet gick Mossberg hem och skrev ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), med kopia till Knutsson. Mossberg refererade helt enkelt mötet.

Mossberg skrev att han fick klart för sig att förvaltningschefen ansåg att han inte hade fått några klara direktiv från politikerna i nämnden – mer än att göra en konsekvensanalys. Som jag ser det (se “TTELA om Hallevibadet”) så torde en sådan analys vara en förutsättning för politikerna att gå vidare. Och eftersom denna analys inte ens hade startats av förvaltningen så var, och är, politikerna bakbundna – de har inte kunnat gå vidare. Det verkar dock som de diskuterade detta, eftersom Mossberg fortsatte sitt mail till ordförande Jonasson:

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Precis!

Mossberg skrev till ordförande Jonasson (S) att han ansåg att politikerna snabbt ska fatta ett beslut om att ge:

“ett tydligt uppdrag till tjänstemannasidan”

Mossberg vill att “tjänstemannasidan” tittar på de två olika möjligheterna för honom att ta över Hallevibadet – att kommunen arrenderar ut badet eller säljer det. Verksamhetschef Hans Larsson tycker, enligt Mossbergs mail, att en försäljning är alternativet, medan förvaltningschef Andreas Knutsson menar att det med största sannolikhet är arrende som gäller. Knutsson verkar ha ändrat sig, på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i februari förespråkade han inte ett arrende. Mossberg själv föredrar en försäljning eftersom det då är lättare att få banken med sig.

Det finns onekligen en del att utreda kring dessa alternativ. Om Mossberg t ex får köpa hela anläggningen för den symboliska summan av 1 kr, så blir det “svårt” för kommunen att lova honom att han ska få stycka av och sälja fastigheter på området till marknadspris när badet läggs ner efter 10-15 år. Mossberg tänker sig nämligen en sådan lösning för att kunna bekosta en rivning av badet. Det måste också vara svårt för kommunen att garantera att en ny detaljplan upprättas, något som avstyckningar för bostadshus skulle kräva.

Men som sagt, det är sådant som en konsekvensanalys får visa. Det finns olika typer av arrenden, och avtal kan skrivas på många olika sätt. Mossberg är inte heller intresserad av att driva Hallevibadet för att så att säga bli rik. Han vill, enligt hans egna ord, få en inkomst som den han har nu. Den vinst han naturligtvis vill och måste göra ska bekosta underhåll och användas för vidareutveckling av badet/marken. Med en sådan inställning torde det vara lättare att diskutera fram en lösning och en överenskommelse med kommunen.

Mossberg avslutar mailet till ordförande Jonasson (S): 

“Jag finns disponibel för vidare diskussioner om en lösning på Vargöbornas badlösning på Hallevibadet och finns naturligtvis till förfogande för att hitta en smart lösning oavsett om det blir köp eller arrende, även alternativ att titta på om 10-15 år när badet nått sin slutdestination.”

Två dagar efter Mossbergs mail till Ann-Marie Jonasson skrev Mossberg, den 4 maj, ett mail till förvaltningschef Knutsson. Kopior av mailet skickades också till ordförande Jonasson (S) och flera (alla?) politiker i samhällsbyggnadsnämnden. Mossberg redogjorde för vissa ändringar i planerna, t ex att han funderar på ett gym i stället för en inomhusservering. Men framför allt bifogar Mossberg en uppdaterad affärsplan – och ett antal ämnen som behöver diskuteras och som måste redas ut mellan kommunen och Mossberg.

Det finns en del att ta upp menar Mossberg, exempelvis:

  • “Politiken måste fatta ett beslut om badet skall säljas eller arrenderas ut och noggrant reda ut konsekvenserna av de bägge alternativen.”
  • “Vid arrende kommer Vänersborgs kommun ansvara för fastighet och utrustningens skick eller frånskriva sig detta?”
  • “Vid försäljning skall en inventering göras där utrustning/anläggningen skick/funktion skall noga dokumenteras.”
  • “Vid försäljning ansvarar kommunen för att stycka av Hallevibadet med hela dess tillhörande mark samt att klyva el/vatten/avlopp så badet blir separerat.”
  • “Vid försäljning måste även det kontraktuellt föras in vad som skall ske med anläggningen när EOF (End Of Life) har nåtts, typiskt 12-15 år fram i tiden. (Återköpsklausul eller likvärdigt)”
  • “Anläggningen kommer inte kunna generera vinster som kan fonderas för att bekosta en rivning på 12-15 miljoner, så här är det viktigt att hitta en win/win lösning för bägge parter redan från början.”

Och den sista frågeställningen som Mossberg anser måste behandlas:

  • “Den nystartade hundklubbens arrende av 3000 m2 mark som ingår i Hallevibadets mark? Detta arrende bör utredas och lösas innan klubben bygger staket för 60-80.000 kr.”

Några dagar före Mossbergs möte med förvaltningschef Knutsson hade det nämligen kommit till Mossbergs kännedom att ytterligare en part hade blandats in i “affären Hallevibadet” – Vargöns Hundklubb…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

TTELA om Hallevibadet

För ungefär 2 veckor sedan skrev jag två blogginlägg om Jonas Mossberg i Vargön och hans önskan att överta Hallevibadet från kommunen. (Se “Hallevibadet: Nuläget” och “Hallevibadet: Mossbergs mail”.) Mossberg vill som bekant öppna badet igen och driva det vidare i egen privat regi.

Den 1 maj hade TTELA (2 maj i papperstidningen) en lång artikel om Jonas Mossberg och hans frus planer. (Se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.) Det var en mycket bra artikel och journalisten Karin Engqvist ställde många bra, klargörande och kritiska frågor till både Mossberg och, kanske framför allt, till några tjänstepersoner i kommunen.

Jonas Mossberg är tydlig i TTELA-artikeln med att han anser att Hallevibadet inte är i det dåliga skick som utredningarna har visat. Han tror att tjänstepersonerna medvetet har framställt badet i sämre skick än det är. Mossberg säger till TTELA:

“Rapporten från 2016 tycker jag fortfarande verkar vara ett beställningsjobb, för läser man vissa saker de säger och kollar vad som faktiskt gäller så är den inte rätt. Den är fel. Det är i princip rena lögner.”

Mossberg är helt övertygad om att badet går att driva i 10-15 år till. Han tänker emellertid inte nöja sig med att ”bara” öppna badet, han vill också utveckla hela området med t ex en ny relaxavdelning, restaurang, minigolf, beachvolleyplan och uteservering osv.

 Det har under en lång tid varit en dålig kommunikation mellan kommunen och Mossberg. Det framgår av TTELA-artikeln att det knappast är Mossbergs fel. Han har fått knapphändig information och inte några besked om framtiden.

TTELA frågade Hans Larsson, verksamhetschef på Fastighet och service (samhällsbyggnadsförvaltningen), varför kommunen inte har lämnat några svar till Mossberg:

“Vi är där våra beslutsfattare har tagit oss i processen.”

Sa Hans Larsson, och en av enhetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen fortsatte:

“vi har ännu inte fått ett politiskt uppdrag att hyra ut, arrendera ut eller sälja fastigheten.”

Det är i och för sig riktigt. Men den 16 november 2023 beslutade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden om en konsekvensbedömning angående avyttring av Hallevibadet:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

En sådan utredning torde vara nödvändig innan politikerna kan fatta beslut om avyttring.

Beslutet om en konsekvensbedömning angående avyttring var alltså ett tydligt uppdrag till tjänstepersonerna i förvaltningen. När TTELA frågade om konsekvensbedömningen så sa verksamhetschef Larsson

“Det finns en demokratisk process i ett sådant här ärende och den är vi mitt i med inväntande av den här utredningen innan vi kan sätta fart med nästa del.”

Jag är lite fundersam på vad Larsson i det här sammanhanget menade med att det “finns en demokratisk process”. Det tillhör ju den demokratiska processen att förvaltningen verkställer politikernas beslut.

TTELA ställde en följdfråga om vem som jobbade med konsekvensbeskrivningen. Larsson svarade:

“Den kommer nog att vara under mitt ansvar.”

Det var alltså som jag misstänkte i blogginlägget Hallevibadet: Nuläget” – arbetet med den beslutade konsekvensbedömningen har inte ens kommit igång. Det har inte hänt något med politikernas beslut från november 2023…

Och på tal om dålig kommunikation, Jonas Mossberg har inte fått någon information om ”arbetet” med konsekvensbedömningen…

“Det tror jag inte har legat i vårt uppdrag.”

Sa Hans Larsson till TTELA. Det är kanske inte att undra på att Mossberg stundtals kan vara lite besviken och “förargad”. Och han blev knappast på bättre humör när han läste TTELA-artikeln…

Under våren har politiker i samhällsbyggnadsnämnden vid några tillfällen frågat om hur det går med konsekvensbedömningen. Förvaltningschef Andreas Knutsson och förvaltningen har då lämnat beskedet att man väntar in en rapport från Intea om Vattenpalatset innan arbetet med konsekvensbeskrivningen kan börja. Jag förstår dock inte riktigt varför, och det finns det ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden som också undrar. Frågorna hör knappast ihop. Förvaltningen skulle t ex ha kunnat utreda vad som har talat för och emot en kommunal försäljning respektive utarrendering av Hallevibadet. Det enda som kan tala emot att ett sådant arbete skulle vara onödigt är att kommunfullmäktige någon gång i framtiden beslutar att kommunens planerade nya badhus ska placeras på Hallevi i Vargön. Det är dock mycket osannolikt. (Det är bara att fråga skattebetalarna i Brålanda varför de inte anser att det vore en bra idé…)

Den 23 april 2024 skrev Mossberg mail till politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Två dagar senare, den 25 april, svarade förvaltningschef Andreas Knutsson. Knutsson och Mossberg avtalade ett möte den 2 maj.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Inför KS 2 maj

Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen (KS).

Ledamöter och ersättare samlas redan kl 08.00 för en utbildning. Det är Ann Malmsten från Indea som håller i den. Utbildningen har titeln ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. Det är en fortsättning av en utbildning som startade tidigare i våras. Denna gång är syftet att:

“summera arbetet som skett och färdigställa/fastställa överenskommelser.”

Det lär inte bli helt enkelt att fastställa en överenskommelse mellan kommunens nio partier – och tjänstepersoner…

Kommunstyrelsens sammanträde beräknas komma igång kl 11.00. Dagordningen har följande utseende:

Efter att ordförande Benny Augustsson (S) har kontrollerat vilka som är närvarande och Henrik Harlitz (M) valts till justerare börjar de sedvanliga informationspunkterna.

Denna gång är det enbart fyra punkter.

Utvecklingsledare Pål Castell informerar om fastigheten Forstena 8:1. Det handlar om området vid Fyrstads Flygplats (Malöga). Kommun- och fastighetsgränserna synkar inte, och det finns ett förslag om att gränsen mellan Trollhättan och Vänersborg ska ändras något. Har vi tur så kan Vänersborg i slutändan bli lite större.

Karta över flygplatsen och Stallbackaområdet. I orange visas fastigheterna Malöga 6:2 och Forstena 8:1 som ägs av Trollhättans kommun. I blått visas fastigheterna Propellern 9 och Forstena 8:2 som ägs av Fyrstads Flygplats AB. Svart linje visar nuvarande kommungräns, i lila visas var en ny kommungräns skulle hamna om båda regleringar genomförs.

Utvecklingsledare Pål Castell ska sedan också informera om “Målbild 2050”. Det är ett uppdrag som ska redovisas. Uppdraget syftade till att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Rapporten har kommit fram till att kommunen bör prioritera nya bostadsområden kring Öxnered – med en ny grundskola i nordvästra delen av Vänersborgs stad.

Arbetsledare Mikael Karström ska återrapportera om tillgänglighetsdatabasen. Slutligen ska förvaltningschef Karin Hallberg och utvecklingsledare Erika Johansson på socialförvaltningen informera om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Denna föredragning misstänker jag kan ge upphov till en del frågor, och kanske diskussion…

“Informationsrundan” avslutas med att kommundirektören och de tre kommunalråden informerar kommunstyrelsen om vad de har gjort sedan sist. Men då har alla politiker och tjänstepersoner i och kring kommunstyrelsen också hunnit med en lunchpaus.

De ärenden som ska beslutas framgår av dagordningen ovan. De flesta ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 15 maj, inför offentlighetens ljus.

Det första ärende som kommunstyrelsen ska behandla är ett medborgarförslag om kommunal köpbojkott av varor. Det är en bojkott av Israel det handlar om. Syftet är:

“att försöka få till stånd ett omedelbart eldupphör, och fortsätta bojkotten tills situationen i Palestina lösts på ett rättvist sätt…”

I avslutningen skriver förslagsställarna:

“Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”

Vänsterpartiet håller med. Bombningarna måste genast upphöra. Hittills har omkring 34.000 människor dött, varav en majoritet barn och kvinnor. Världen, och Vänersborg, måste protestera!

Det är en del “rutinärenden” som antagligen inte ger upphov till varken debatt eller voteringar. Möjligtvis ställs några frågor.

Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om höjt verksamhetsbidrag 2025. Förra året höjdes bidraget med 25.000 kr till 175.000 kronor. Nu ansöker Funktionsrätt Vänersborg om ytterligare 75.000 kr.

Det finns vissa paralleller med sådana här ansökningar och kommunens sponsring. Kommunen tycks inte ha klara rutiner och riktlinjer om vad som gäller. Ska föreningar och organisationer söka pengar från kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden eller kommunfullmäktiges ordförande? Och på vilka grunder ska bidrag beviljas? Det kan nämnas att föreningsbidrag mm i Vänersborgs kommun är ganska låga jämfört med andra kommuner.

Om informationen, om att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete, gav svar på alla frågor så klubbas antagligen ärendet igenom ganska snabbt. Det är ju bara ett beslut om att notera informationen, en information som dessutom går vidare till kommunfullmäktige. Om KS inte får klarhet skulle det kunna bli en ordentlig diskussion. Ärendet är komplicerat, men kanske förstår jag bättre efter sammanträdet då flera frågetecken förhoppningsvis har rätats ut.

Kommunstyrelsen ska komma överens om hur den vill att kommunfullmäktige bör besluta om “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”. Det var ju ett tag sedan jag lämnade in en motion om att utreda just denna fråga, och sedan dess har kommunfullmäktige beslutat att lägga ner skolverksamheten på Norra skolan. Även moderaterna Henrik Harlitz och Henrik Josten lämnade in en motion om att utreda lokalerna på Norra skolan.

Det har skett en mindre utredning men det ska utredas vidare om kommunen kan flytta verksamheter till Norra skolan. Precis som de två motionerna yrkade. Barn- och utbildningsnämnden ansåg t ex att en fortsatt, fördjupad utredning skulle undersöka möjligheterna att ha förskoleverksamhet på Norra. Det jag ser i underlaget är att socialnämndens beslut om fortsatta utredningslinjer inte har slagit igenom i underlaget till KS. Socialnämnden tyckte att det skulle utredas vidare om det gick att använda Norra skolans lokaler till t ex kontorslokaler, boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet. 

Kommunstyrelsen tänker remittera samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Onsjö till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. (Jag har skrivit många blogginlägg om det här ärendet, senast i “Brättelänken i KS”.) Jag tycker att den norra vägsträckningen mellan den gamla staden Brätte och Vassbotten är helt otänkbar. Brätte stad fortsatte ju ut till bryggorna, hamnen, i Vassbotten… Menar samhällsbyggnadsnämnden verkligen, och kommunstyrelsen, att fornminnet på Brätte ska förstöras?

Det tar bara onödig tid, och pengar, att fortsätta utreda ett otänkbart alternativ. Jag tänker yrka:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Vy från Circhem mot Göta älv

Det ska bli dyrare att köpa mark i “Wargöns innovations- och industripark”, som det gamla hamnområdet i Vargön kallas nu för tiden. Och det är ett helt riktigt beslut. Kommunstyrelsen tänker i nästa ärende besluta om att sälja ca 2.022 kvm av denna mark till företaget CirChem AB som vill utöka verksamheten. Circhem sysslar med att rena och återvinna lösningsmedel.

Circhem äger redan fastigheten Bruket 5 i området och nu ska företaget bygga ut. Det är inte så mycket att säga om detta, även om jag undrar vad Circhem är för företag egentligen. Det har så vitt jag vet aldrig gått med vinst… Och lokalisering i Vargön, ett stenkast från älven där allt lösningsmedel skulle hamna om det blir läckage eller utsläpp…?

Som sagt, det finns ytterligare en del ärenden. Men jag tror inte att dessa direkt är av allmänt intresse, samtidigt som flera av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där.

Hallevibadet: Mossbergs mail (2)

27 april, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Hallevibadet: Nuläget (1)”.

Jonas Mossberg vill ta över Hallevibadet från kommunen och driva det i privat regi.

Mossberg läste vad samhällsbyggnadsnämnden, utan föregående diskussion, hade skrivit om Hallevibadet i sitt budgetbeslut den 11 april. (Det återgav jag i det förra inlägget, se Hallevibadet: Nuläget (1)”) Han blev aningen “frustrerad” av formuleringarna och skrev följande mail till samhällsbyggnadsnämnden och några tjänstepersoner i tisdags, den 23 april 2024:

===

“Hej alla och envar!

Oavsett politisk partifärg så hoppas jag ni värnar om vad som är rätt och vad som är fel och ber er även läsa igenom vad jag skrivit här nedan, det är viktigt för mig och någon av er är ”min” politiker i denna nämnd så det är du ”skyldig mig” eftersom du fick min röst!

Mina åsikter om vissa tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och deras kompetens att utföra det av den politiska nämndens beslut gissar jag ni känner till vid det här laget.

En viss person polisanmälde mig som privatperson (?) men anmälan lades ner mindre än två timmar efter den var gjord så, så mycket för det..

Har lagt med vissa tjänstepersoner så dom kan agera på förhoppningsvis ett professionellt sätt i detta ärende (eller anmäla mig igen om dom känner sig kränkta).

Men uppriktigt sagt så är jag så evinnerligt trött oviljan av SBN att ens föra en diskussion om olika varianter för att driva Hallevibadet vidare, sedan det blev återremitterat så har INGEN varit i kontakt med mig och frågat om jag fortfarande är intresserad….Är jag??  Ja, jag är fortfarande intresserad för jag tror på Vargön och Hallevibadet och dess potential (precis på samma sätt som Skara-Bert tror på Ursand). Vargön växer och behöver ett bad. Vänersborgs simklubb (som har olympiska medaljörer) försvann till Trollhättan då alla tävlingsmöjligheter försvann i samband med nedläggningen (förhoppningsvis går det att locka tillbaka dom) Fast det är inte Bandy så det räknas kanske inte?

Jag har tagit del av SBNs budget förslag och kan bara häpna av de rena lögnerna som står i den.

Nedan texten i budgeten: (Sedan kan man ju fundera vad ”Utdömts av förhyrande verksamhet” betyder jag tolkar det som utdömt och ej uthyrbart..)”

===

Här citerar Mossberg hela texten från samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut. Det gjorde jag som sagt i det förra inlägget så jag återger det inte igen. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.)

Efter citatet fortsatte Mossberg:

===

“Att badet står tomt är tyvärr ingen nyhet och har nog inte gått någon i Vargön förbi men sedan kommer den första lögnen.

Badet är inte utdömt i någon av rapporterna och en hel del är åtgärdat från de första som jag tagit del av (i synnerhet den från 2016 med flertalet felaktigheter i)

Den senaste rapportens hade som allra största brist stenläggningen då denna inte följer dagens rekommendationer (sug på den…..REKOMMENDATIONER)…

Jag har pratat med miljö och hälsa och de har inga som helst invändningar på stenläggningen och har ALDRIG haft heller.

Lögn nummer 2 (i min tolkning) är också ganska uppseendeväckande då jag i över ett år nu försökt få kommunen att inleda en konversation med mig angående eventuella former för ett övertagande av badet och driva det vidare i privat regi i 10-15 år (Jag är realist, ingen idiot, det är den tid badet har kvar innan det kostar ”mer än det smakar” att driva det i privat regi). Tyvärr har SBN haft en total ovilja att diskutera någonting, jag vet fortfarande inte om det är köp eller arrende som var uppe på tapeten, det enda jag vet är oviljan från vissa tjänstepersoner att göra vad de beslutande (politikerna) gett SBN i uppdrag att göra.

Lögn nummer 3 är att det inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Detta är en lögn så tillvida att SBN har inte bemödat sig att försöka hitta en ”aktuell slutlösning”, all kommunikation har varit enkelriktad och svaren jag fått har ibland varit helt obegripliga att försöka få ut något av. Så detta definierar jag som en ren och skär lögn.

Jag ber er, våra folkvalda politiker som skall arbeta, inte i egensyfte, utan efter folkets vilja, att tänka både 3 och fyra gånger. Varför inte driva badet vidare i privat regi fram till badutredningen är klar och det är beslutat om/var/när ett nytt bad skall byggas. Men vad jag vill att ni alla skall veta är att SBN inte har gjort det arbete som de blivit tilldelade av politikerna och det är både synd och skam att tjänstemannaansvaret är borttaget.

Det är ”hela Vargöns badhus” som diskuteras och efter att ha pratat med personen som utförde de 2 senaste rapporterna flera gånger så är jag rörande överens, Kommun klarar inte att driva ett gammalt badhus som behöver skötas av någon som bryr sig och har helt andra resurser och kostnader än vad kommunen har.

(sedan rent personligen så tror jag att de 10 miljoner i rivningskostnad ligger närmare 14. Jag har naturligtvis även pratat med de som körde ”fylle” när badet byggdes in och all ”fylle” är från Alloys så troligtvis högvärdigt krom i det så det skall på deponi. Jag vet betydligt mer om badet än herrarna som dömer ut det som rivningsfärdigt och badet har, enligt min bedömning mellan 10 och 15 år kvar att fungera alldeles utmärk med normalt underhåll, mycket som kan göras i egen regi.

Jag ber i synnerhet KD om fullt stöd då ni gick till val med att ni skulle rädda Hallevibadet, nu är det upp till bevis. Vargön vill ha kvar sitt bad, det är inte mycket svårare än så. Jag vet inte om det har att göra med den avstyckning som är planerad för ”särskilt boende” som gör oviljan att låta ett fullt fungerande bad skall rivas?

Saknas någon i sändlistan så skicka den gärna vidare, eventuellt hamnar den på Vargösidan på Facebook så vi får lite fart på ärendet..

Med vänlig hälsning
//Jonas Mossberg”

===

Dagen efter att Jonas Mossberg hade skickat sitt mail fick han ett kort svar. Det kom från samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Jonasson skrev i onsdags, den 24 april:

“Tack för ditt mail och dina synpunkter.
Jag har i nuläget inget nytt att tillföra i handläggningen av Hallevibadet men Samhällsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsnämnden inväntar en utredning som förhoppningsvis kommer till oss under våren.”

Ordförande Jonasson bekräftar med andra ord att det inte har hänt något med den konsekvensutredning som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november förra året. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.) Den utredning som inväntas och som Jonasson hänvisar till torde med all sannolikhet vara Inteas utredning av Vattenpalatset. (Den skrev jag också om i det förra blogginlägget.)

Men inte nog med det. I torsdags fick Jonas Mossberg också ett mail från förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var en överraskning eftersom Mossberg inte hade haft någon kontakt med tjänstepersonerna i förvaltningen sedan oktober/november förra året. Mossberg fick en inbjudan till ett möte nästa vecka med förvaltningschefen!

Hallevibadet är en viktig fråga för kommunen. Det handlar bland annat om mycket pengar. Min uppfattning är att Mossberg, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper Hallevibadet. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader, t ex 10 milj kr för att riva det… Kanske vore det till och med en vinst för kommunen om den gav bort badet. Sedan kan man inte underskatta badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.

Det finns säkerligen flera möjliga alternativ till hur ett avtal mellan parterna skulle kunna se ut. Det stod faktiskt i underlaget till beslutet i november förra året:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Ett av syftena med konsekvensbedömningen var alltså just att titta på en avyttring, även om det inte stod i själva beslutssatsen. Jag förstår inte riktigt varför arbetet med konsekvensbedömningen ska behöva vänta på att utredningen av Vattenpalatset ska bli klar. Vad har en avyttring av det nedlagda Hallevibadet med Vattenpalatset att göra? Eller är man orolig för att Hallevibadet ska ta badgäster och därmed intäkter från Vattenpalatset?

Det är viktigt att parterna träffas och kommer överens om en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för Mossberg att driva badet vidare. Visst vore det ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet.  Och det är ju ändå det alternativ som gäller om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.

Vågar vi hoppas på att mötet nästa vecka mellan Mossberg och förvaltningschef Knutsson är starten på konstruktiva samtal som leder till en lösning?

Anm. För att vara helt korrekt. Samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt budgetbeslut den 11 april, men möttes återigen den 19 april. Då ändrade nämnden budgetbeslutet på en punkt, men det hade inget att göra med Hallevibadet.

Hallevibadet: Nuläget (1)

25 april, 2024 Lämna en kommentar

Det är mycket budget 2025 just nu. Budgetberedningen har flera möten (tre bara denna vecka) där ekonomi, budget, verksamhet, mål, ambitionsnivåer, resultat osv tas upp och diskuteras, men framför allt får budgetberedningen väldigt mycket information.

Budgetberedningen består av de fem ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna för de partier som inte har någon ledamot i KSAU. (Undertecknad bloggare är gruppledare i Vänsterpartiet.)

Det har blivit tre blogginlägg om budgetprocessen. De har redogjort för besluten i barn- och utbildningsnämnden (se BUN (15/4): Är det sant?), socialnämnden (se Oenig socialnämnd) och kultur- och fritidsnämnden (se “Kultur o fritid begär mer pengar”). Igår tänkte jag börja skriva om budgetbeslutet i samhällsbyggnadsnämnden den 11 april. Jag kom dock av mig eftersom mitt intresse fångades av ett särskilt avsnitt i beslutet. Det handlade om Hallevibadet.

Jag skrev ett blogginlägg för inte så länge sedan om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.) Det handlade dock mest om den polisanmälan som en tjänsteperson i chefsställning hade gjort mot Jonas Mossberg. Polisen hade dock samma dag som anmälan kom in beslutat att överhuvudtaget inte utreda den. Det har emellertid fortfarande inte förvaltningschefen berättat för nämnden. Det kan kanske bero på att han räknar med att ledamöterna läser bloggar…

Jonas Mossberg i Vargön vill ta över Hallevibadet och driva det vidare. Han vill även utveckla både badet och området. Det beskriver han bland annat i en artikel i TTELA den 28 juli 2023. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg hörde av sig till samhällsbyggnadsförvaltningen strax efter att kommunfullmäktige hade fattat sitt beslut om Hallevibadet den 21 juni 2023. Beslutet innebar att kultur- och fritidsnämnden avvecklade verksamheten. (Se “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.)

Det var även omkring den här tidpunkten som jag fick höra talas om Mossberg och hans planer första gången. (Jag skrev om hans intresse men nämnde honom inte vid namn i ett blogginlägg den 6 juli – se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.) Mossberg fick, enligt egen utsago, ingen respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen och skrev då till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Sedan var det en del kommunikation fram och tillbaka, en kommunikation som vissa, inte minst Mossberg själv, ibland upplevde som “frustrerande”. Det gjordes några undersökningar och “inspektioner” av och kring badet, en affärsplan började utarbetas, kontakter togs, men egentligen hände det inte särskilt mycket, om något, kring Mossbergs eventuella övertagande av Hallevibadet. Det verkade inte som om alla på kommunen var särskilt positiva till Mossbergs idéer och planer…

Det visade sig i kallelsen till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 oktober 2023. Förslaget till beslut från samhällsbyggnadsförvaltningen var att föreslå kommunfullmäktige att:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

I underlaget står det att det fanns ett intresse från en privatperson, men inget om varför dialogen inte hade lett någonstans. Det borde det nog ha gjort kan jag tycka eftersom förslaget var att riva Hallevibadet. Varför kunde inte ”privatpersonen”, dvs Jonas Mossberg, få ta över badet?

Det var nog fler som undrade och var ”tveksamma”, tror jag, till att avfärda Jonas Mossberg så enkelt. Men sådana samtal skedde inom lykta dörrar – och min gissning är att de hölls inom den styrande partigrupperingen (S+C+KD+MP). När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick nämligen ärendet helt enkelt från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet… (Det är möjligt att det hade inkommit någon ny information från Jonas Mossberg själv.)

Den 16 november var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Då hade tjänstepersonerna författat en ny skrivelse med ett helt annat beslutsförslag. Det måste ha varit tuffa diskussioner i kommunhusets korridorer… Kan det möjligtvis ha varit KD som hade satt sig på tvären och fått de andra att ändra på sig?

Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november 2023 följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. “Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt beslut. KD lämnade emellertid en protokollsanteckning:

“KD förordar en bredare utredning/analys av alternativ. Dvs inte enbart ur samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv.

En analys/utredning som även visar:

  • Brukarperspektivet, undersöka vilka erfarenheter har kommunen av stängningen av Hallevi så här långt.
  • Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.
  • Kopplingar till en mer långsiktig simhalls- o badplan inom kommunen, där säkerställande av simundervisning, sport & motion samt Rehabbad beaktas.

Det är svårt att ta välgrundade beslut när en långsiktig strategi saknas. En brist som lett till svårigheter för förvaltningen att göra en kostnadseffektiv och ansvarsfull planering samt drift av våra tre badanläggningar. En konsekvensutredning utan koppling till framtiden blir alltid bristfällig, det kan snabbt leda till nya, idag kanske okända, kostnader.

Att lägga ner Hallevibadet utan koppling till en långsiktig strategi är inte optimalt.”

Jag kan tycka att det var bra synpunkter. Om de beaktas i en kommande konsekvensbeskrivning är jag emellertid tveksam till, tyvärr.

Det har enligt uppgift inte varit någon vidare diskussion i samhällsbyggnadsnämnden om Hallevibadet sedan beslutet. Det har ställts någon fråga från politikerna om hur arbetet med konsekvensbeskrivningen fortlöper, men svaret har blivit att förvaltningen inväntar badutredningen. Det är en utredning kring badens framtid i Vänersborg som just nu, med hjälp av Intea, tittar på Vattenpalatset. Utredningen av Vattenpalatset går tydligen långsamt, den är i varje fall inte klar än. Slutsatsen är väl därför, som jag ser det, att det inte händer särskilt mycket kring arbetet med konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet. Kanske ligger arbetet helt nere.

Det har med andra ord varit ganska tyst kring Hallevibadet, och inte heller Jonas Mossberg har hört något.

Men så läste jag alltså samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april. Rubriken på det avsnitt som fångade mitt intresse löd “Tomställda lokaler”. Texten hade följande lydelse:

“Fullmäktige beslutade 2023-06-21 att avveckla kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023. Lokalen står sedan dess tom. Fastighetens skick har sedan tidigare utdömts av förhyrande verksamhet och det har hittills inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Med anledning av det beskrivna läget anses det nödvändigt att skriva ned fastigheten under år 2024 och att eventuellt projektera för rivning år 2025–2026. Detta förutsätter att inget motstridigt framkommer i den simhallsutredning som pågår. Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr. Fastighetsenheten ser svårigheter att hantera kostnaden inom ram och skulle troligtvis behöva skjuta framåt eventuella återbruk- och rivningsåtgärder om budget för ändamålet inte tillskjuts för det aktuella året.”

Oj… “återbruk- och rivningskostnader” – 10 miljoner…

Det är lätt att få uppfattningen att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning anser att Hallevibadet ska rivas, punkt slut. Det står ju t ex inget om att kommunikationen med Jonas Mossberg ska fortsätta, än mindre att han ska få möjlighet att ta över badet. Men avsnittet ska nog istället tolkas som att samhällsbyggnadsnämnden helt enkelt garderar sig för att det inte blir någon affär. Då är det ju bara rivning som gäller. Och skulle det bli en försäljning kan ju budgetposten för rivning utgå. Det är också viktigt att komma ihåg att en rivning av Hallevibadet kräver ett särskilt beslut.

Jonas Mossberg skickade i tisdags ett mail till samhällsbyggnadsnämnden där han kommenterar formuleringarna i beslutet. Det ska jag berätta om i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)”.

Kultur o fritid begär mer pengar

23 april, 2024 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen beslutade i februari om budgetramar och anvisningar för nämnderna inför budget 2025. Samtliga nämnder har nu behandlat ramanvisningarna.

Det finns bara en nämnd som avviker från mönstret och som begär mer pengar än den har fått i budgetanvisningarna. Det är kultur- och fritidsnämnden. Alla andra nämnder har alltså lagt en budget utifrån kommunstyrelsens anvisningar utan att nämnden ifråga har haft några synpunkter på budgettilldelningen eller begärt mer pengar. Vänsterpartiet har i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), föreslagit att nämnderna ska begära ytterligare budgettilldelning, men har blivit nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot S+MP förslaget från Vänsterpartiet…

Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.

Kommunstyrelsen tilldelade kultur- och fritidsnämnden en budgetram på 147.059 tkr (drygt 147 milj kr alltså) för nästa år. Då fick nämnden extra pengar till hyran för Holmängenskolans idrottshall (2,6 milj kr), till konstnärlig gestaltning (50.000 kr) och, sist men inte minst, 2,1 milj kr extra till Arena Vänersborg. Hyran för arenan höjs efter att taket åtgärdas – om nu något företag vill åta sig detta arbete…

Budgetramen var, skrev kultur- och fritidsförvaltningen i sitt förslag till nämnden den 16 april:

“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten. Beräknat budgetbehov för 2025 uppgår till 149.609 tkr vilket innebär att åtgärder motsvarande 2.550 tkr måste genomföras.”

Och eftersom förvaltningen var ålagd av kommunstyrelsen att upprätta en budget inom ram så lämnades förslag på besparingar på drygt 2,5 milj kr…

Förvaltningen föreslog följande besparingsåtgärder:

Konstgräset på Vänersvallen nord behöver underhållas i år och det leder till en hyreshöjning för kultur- och fritidsnämnden 2025. Pengar till hyran av Vänersvallen nord måste, om nämnden inte får mer pengar, tas från underhållet av andra idrottsanläggningar. Vidare skjuts investering i konstgräset på Vänersvallen syd fram i tiden. Bygget av en ny läktare på Hallevi IP i Vargön genomförs inte och biblioteket i Vargön stängs. (TTELA hade den 14 april en artikel om biblioteket – se “Förslaget: Vargöns bibliotek ska stängas”.) Dessutom menade förvaltningen att kommunens nya Friluftsstrategi, som är på gång, inte skulle genomföras.

Gunilla Cederbom (V) lämnade ett annat förslag till beslut. Förslaget innebar att kultur- och fritidsnämnden skulle begära ytterligare drygt 2 milj kr. Och, som sagt, till skillnad från social- respektive barn- och utbildningsnämnden så biföll de styrande partierna förslaget.

Kultur- och fritidsnämndens beslut blev:

“1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2025–2027 med undantag av att nämnden begär att tilldelas ytterligare 2.050 tkr utifrån nedan motivering:
Inom tilldelad ram 147.059 tkr bedöms prioriterade åtgärder enligt nedan inte kunna genomföras utan mycket stora konsekvenser för invånarnas och särskilt barnens tillgång till kultur och fritid.

  • Hallevi IP (ombyggnad av läktare) 150 tkr
  • Vänersvallen Nord (konstgräs) 375 tkr
  • Vänersvallen Syd (konstgräs) 375 tkr
  • Bibliotek (förbättrad arbetsmiljö och programutbud) 650 tkr
  • Baskulturutbud (busstransporter och arr.stöd) 500 tkr

2. Kultur- och fritidsnämnden begär utökad investeringsbudget för inventarier om 1.000 tkr, vilket ger en total investeringsbudget på 3.000 tkr.

3. Nämnden avser återkomma med begäran om budgetmedel om fullmäktige beslutar tilldela kultur- och fritidsnämnden ansvaret för friluftslivet.”

Kultur- och fritidsnämnden vill förstärka bemanningen på huvudbiblioteket i Vänersborg. Efter ombyggnaden visar det sig att det är nödvändigt, anser nämnden, för att kunna utföra den verksamhet som biblioteket är ålagd att utföra. Ytorna är större och det finns fler lokaler för besökarna. Personalförstärkningen är viktig även för arbetsmiljön.

Pengarna för ”baskulturutbud” är till för att “introducera” barn och unga i kulturlivet t ex att de kan besöka museum, teatern, konsthallen mm. Om kommunen medfinansierar det här kan regionen bidra med arrangörsstöd.

Kultur- och fritidsnämnden sänder en tydlig signal till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att den behöver mer pengar. Om inte “fack/expertnämnden” ser behoven i verksamheten och slår vakt om dem – vem ska då göra det?

Det var ett bra beslut av kultur- och fritidsnämnden och jag önskar att ledamöterna, framför allt från de styrande partierna, i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden hade resonerat på samma sätt. Det gjorde de inte, och jag begriper inte varför. De två nämndernas tystnad kan inte förstås på annat sätt än att de är nöjda med tilldelningen från kommunstyrelsen – och anser att det är helt ok att skära ner på verksamheterna. Såvida de inte anser att det är bättre att diskutera budget i kommunhusets kontor och korridorer än öppet och offentligt. Kanske vill de inte att kommuninvånarna ska få för mycket kunskap och insikt och därmed möjligheter att påverka besluten?

Det kanske finns politiker som tycker att det är bäst att politikerna ensamma får sköta om politiken…

KF 13/3 (1): Kärnkraftverk i Vargön?

Igår onsdag sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Dagordningen var ganska kort och innehöll få kontroversiella frågor. På förhand var ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” den punkt där en viss debatt var förväntad. Men det blev ett längre möte än vad de flesta hade räknat med. Ganska oväntat flammade det upp en intensiv debatt om kärnkraftens vara eller inte vara.

Sammanträdet började med att tre medborgarförslag presenterades av förslagsställarna själva. Tomas Hjelm hade lämnat in två förslag som han alltså presenterade på plats. Det första handlade om “styrd belysning över fotbollsplanerna vid Sportcentrum”. Hjelm har uppmärksammat att planerna ofta är upplysta trots att ingen är på planen. Han ansåg att kommunen borde spara på el och ställde den retoriska frågan:

“Kan man inte ordna så att belysningen på planerna styrs av dagsljuset och att det finns möjlighet att idrottutövarna själva kan styra över hur stor del av planen som behöver vara upplyst för att de skall kunna använda planen?”

Hjelms andra förslag tog upp “dränering och större sopsäck vid hundrastgårdar i centrala Vänersborg”. Alldeles vid sidan av hundrastgårdarna, som ligger bredvid varandra, finns en återvinningsstation. Mycket skräp blåser eller kastas in i hundrastgården från stationen. Och efter regn så är rastgården dessutom:

“helt vattensjuk eller står till och med delvis under vatten”

Hjelm ville att kommunen skulle åtgärda detta.

Annica Haglund presenterade sitt medborgarförslag om “fler akutboenden för hemlösa i Vänersborg”. 

“Det är många som blir portade från akutboendet SonRise.”

Skrev Haglund i sitt förslag, och menade att det behövs ytterligare ett akutboende för hemlösa för att komplettera SonRise boende. 

Britt-Marie Atterhög föreslår att kommunen startar en kampanj – “Håll Vänersborg rent!”. Hon vill att människor ska sluta skräpa ner.

Det sista medborgarförslaget kom från fyra kända namn i Brålanda. De har skrivit ett utförligt förslag som föreslår att:

“Storgatan i Brålanda övergår från statligt till ett kommunalt väghållarskap”

De menar att ett kommunalt väghållarskap är av stor vikt för tätortens utveckling och framtida infrastruktur. Andersson, Olsson, Berg och Waldemarsson brukar veta vad de pratar om…

Alla dessa medborgarförslag skickas vidare för hantering och beredning i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen.

Sverigedemokraterna, som blir allt färre i fullmäktige, lämnade in en motion om att kommunen ska:

“utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”

De menar att E-förslag ska publiceras på kommunens webbplats och där ska andra kommuninvånare kunna stödja förslaget genom att rösta på det. Motionen remitterades till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Miljöprogram 2030 har omarbetats till en strategi. Förslaget var att denna miljöstrategi skulle antas av kommunfullmäktige. Samtliga partier var i stort sett nöjda med strategin… Anders Strand (SD) ville emellertid byta ut ordet “förnybart” till “fossilfritt”. Det var samma yrkande som i kommunstyrelsen (KS).

I mitt blogginlägg efter KS (se “KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan”) skrev jag:

“Jag misstänker starkt att fossilfri innebär fritt fram för kärnkraft.”

Och så var det. Debatten kom att handla om kärnkraft i allmänhet, och kärnkraft i Vänersborg i synnerhet.

Jonas Sjöblom (MP) inledde debatten. Han tyckte att strategin var bra och att det fanns andra dokument som konkretiserade strategin, t ex blåplan och avfallsplan. Sjöblom var stolt över kommunens miljöarbete. Anders Strand (SD) riktade in sig på att elproduktionen måste öka och då var förnybara energikällor kontraproduktivt. Gunilla Cederbom (V) konstaterade att Sverige med den nuvarande regeringen går åt fel håll. Om det står fossilfritt i kommunens miljöstrategi skulle det vara ett steg tillbaka i ambitionerna. Cederbom lade fram förslaget att anordna medborgardialoger för att fånga upp idéer hos kommuninvånarna. (Det går att läsa Cederboms hela anförande på Vänsterpartiets hemsida, “Fullmäktiges beslut om ny miljöstrategi”.)

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen och undrade om SD ville ha kärnkraft i Vänersborg som Moderaterna. Svaret kom snabbt, men från Lena Eckerbom Wendel (M):

“Ett mindre modulärt kärnkraftverk i Vargön hade varit bra.”

Andersson påpekade att miljöstrategin “bara” sträckte sig till 2030. Och tills dess skulle det inte hinna bli något kärnkraftverk i Vänersborg… Det höll Eckerbom Wendel med om. Andersson menade att en satsning på förnybar energi ger snabbast resultat. Jonas Sjöblom (MP) tog upp kärnkraftens miljöpåverkan, både vid brytningen i gruvorna och med avfallet. Och då kände jag igen mig från 70-talets Barsebäcksdemonstrationer mot kärnkraft. Det blev några stycken, men det sa jag inte…

Det var många talare och fler hade både en och två anföranden. Det tände väl till lite extra när Dan Nyberg (S) ställde kärnkraftsfrågan på sin spets. Han undrade var SD ville placera kärnkraftverk i kommunen. Och Medborgarpartiet (MBP). MBP, som blir mer och mer av en besvikelse, hade nämligen röstat med SD och M i kommunstyrelsen. Ledamöterna i MBP satt tysta, vilket de gjorde hela kvällen. Liksom Kristdemokraterna, som inte heller yttrade ett ord denna afton. Detta trots att Strand undrade var de stod i kärnkraftsfrågan. KD är ju mycket positivt på riksdags- och regeringsnivå. Strand svarade å andra sidan inte på var han ville att ett eventuellt kärnkraftverk skulle ligga i kommunen. Det visade sig senare att både KD och MBP stödde kommunstyrelsens förslag, dvs sa nej till SD:s och Moderaternas förslag. (M föreslog bara en ändring till fossilfritt på ett ställe i strategin…)

Det blev också en liten sidodebatt mellan Dan Nyberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). Eckerbom Wendel menade att det var hon som tyckte att Vargön var en bra placering för ett mindre modulärt kärnkraftverk, Moderaterna som parti hade inte tagit ställning. Men det får den intresserade lyssna vidare på i inspelningen på kommunens webb-TV – klicka här.

Kommunstyrelsens förslag fick 30 röster i voteringen mot 19 för M+L+SD.

Ärendet efter gick betydligt fortare. Kommunfullmäktige beslutade att anta den “Internationella strategin för Vänersborgs kommun 2024-2028” utan diskussion.

Jimmy Lindqvists (SD) och Helmuth Wests (SD) avsägelser av sina politiska uppdrag behandlades. Liksom Jonathan Svenssons (S).

Svensson har, som nämnts tidigare, blivit riksdagsledamot på heltid. Ann-Sofie Dolk Olsson (S) valdes som ledamot och ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Svenssons ställe. Dolk tar även platsen som ersättare i kommunstyrelsen.

Sara Falkensjö blev ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden för Vänsterpartiet.

Tor Wendel (M) lämnade slutligen in en motion med titeln “Låt Kommunstyrelsen betala hyran för tomma lokaler” och Mikael Forss ett medborgarförslag om att det ska säkerställas att statistik används på ett korrekt och rättvisande sätt i kommunen. 

Ett blogginlägg om ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” får den intresserade vänta på ett tag till. Men det går att lyssna på hela debatten på kommunens hemsida.

Sammanträdet slutade kl 20.43.

Anm. I blogginlägget ”KF 13/3 (2): Norra skolan…” har jag skrivit om fullmäktiges behandling av Norra skolan.

Sund Sampo lägger ner projektet (4)

14 november, 2023 5 kommentarer

Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.) 

Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall. Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)

De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år… 

Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.

Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…

Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.

Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.

Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.

På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:

“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”

Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):

“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”

Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.

Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:

“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”

Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.

“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”

Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.

Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB

Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.

I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:

“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”

Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)

===

Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.

Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.

Anm. Se också TTELA och Sund Sampo”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Sund Sampo, Tjeckien (3)

14 november, 2023 1 kommentar

Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.

De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.

”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”

I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.

Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.

På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.

PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…

PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):

“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”

Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.

Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?

Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)

Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.

Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”. Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.

Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.

Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:

”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”

Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:

“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”

Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning Odlingen är avslutad”):

“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”

Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…

Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.

Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.

===

Blogginlägg i denna serie: