Arkiv

Archive for the ‘Vargön’ Category

Hallevibadet: Mossbergs mail (2)

27 april, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Hallevibadet: Nuläget (1)”.

Jonas Mossberg vill ta över Hallevibadet från kommunen och driva det i privat regi.

Mossberg läste vad samhällsbyggnadsnämnden, utan föregående diskussion, hade skrivit om Hallevibadet i sitt budgetbeslut den 11 april. (Det återgav jag i det förra inlägget, se Hallevibadet: Nuläget (1)”) Han blev aningen “frustrerad” av formuleringarna och skrev följande mail till samhällsbyggnadsnämnden och några tjänstepersoner i tisdags, den 23 april 2024:

===

“Hej alla och envar!

Oavsett politisk partifärg så hoppas jag ni värnar om vad som är rätt och vad som är fel och ber er även läsa igenom vad jag skrivit här nedan, det är viktigt för mig och någon av er är ”min” politiker i denna nämnd så det är du ”skyldig mig” eftersom du fick min röst!

Mina åsikter om vissa tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och deras kompetens att utföra det av den politiska nämndens beslut gissar jag ni känner till vid det här laget.

En viss person polisanmälde mig som privatperson (?) men anmälan lades ner mindre än två timmar efter den var gjord så, så mycket för det..

Har lagt med vissa tjänstepersoner så dom kan agera på förhoppningsvis ett professionellt sätt i detta ärende (eller anmäla mig igen om dom känner sig kränkta).

Men uppriktigt sagt så är jag så evinnerligt trött oviljan av SBN att ens föra en diskussion om olika varianter för att driva Hallevibadet vidare, sedan det blev återremitterat så har INGEN varit i kontakt med mig och frågat om jag fortfarande är intresserad….Är jag??  Ja, jag är fortfarande intresserad för jag tror på Vargön och Hallevibadet och dess potential (precis på samma sätt som Skara-Bert tror på Ursand). Vargön växer och behöver ett bad. Vänersborgs simklubb (som har olympiska medaljörer) försvann till Trollhättan då alla tävlingsmöjligheter försvann i samband med nedläggningen (förhoppningsvis går det att locka tillbaka dom) Fast det är inte Bandy så det räknas kanske inte?

Jag har tagit del av SBNs budget förslag och kan bara häpna av de rena lögnerna som står i den.

Nedan texten i budgeten: (Sedan kan man ju fundera vad ”Utdömts av förhyrande verksamhet” betyder jag tolkar det som utdömt och ej uthyrbart..)”

===

Här citerar Mossberg hela texten från samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut. Det gjorde jag som sagt i det förra inlägget så jag återger det inte igen. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.)

Efter citatet fortsatte Mossberg:

===

“Att badet står tomt är tyvärr ingen nyhet och har nog inte gått någon i Vargön förbi men sedan kommer den första lögnen.

Badet är inte utdömt i någon av rapporterna och en hel del är åtgärdat från de första som jag tagit del av (i synnerhet den från 2016 med flertalet felaktigheter i)

Den senaste rapportens hade som allra största brist stenläggningen då denna inte följer dagens rekommendationer (sug på den…..REKOMMENDATIONER)…

Jag har pratat med miljö och hälsa och de har inga som helst invändningar på stenläggningen och har ALDRIG haft heller.

Lögn nummer 2 (i min tolkning) är också ganska uppseendeväckande då jag i över ett år nu försökt få kommunen att inleda en konversation med mig angående eventuella former för ett övertagande av badet och driva det vidare i privat regi i 10-15 år (Jag är realist, ingen idiot, det är den tid badet har kvar innan det kostar ”mer än det smakar” att driva det i privat regi). Tyvärr har SBN haft en total ovilja att diskutera någonting, jag vet fortfarande inte om det är köp eller arrende som var uppe på tapeten, det enda jag vet är oviljan från vissa tjänstepersoner att göra vad de beslutande (politikerna) gett SBN i uppdrag att göra.

Lögn nummer 3 är att det inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Detta är en lögn så tillvida att SBN har inte bemödat sig att försöka hitta en ”aktuell slutlösning”, all kommunikation har varit enkelriktad och svaren jag fått har ibland varit helt obegripliga att försöka få ut något av. Så detta definierar jag som en ren och skär lögn.

Jag ber er, våra folkvalda politiker som skall arbeta, inte i egensyfte, utan efter folkets vilja, att tänka både 3 och fyra gånger. Varför inte driva badet vidare i privat regi fram till badutredningen är klar och det är beslutat om/var/när ett nytt bad skall byggas. Men vad jag vill att ni alla skall veta är att SBN inte har gjort det arbete som de blivit tilldelade av politikerna och det är både synd och skam att tjänstemannaansvaret är borttaget.

Det är ”hela Vargöns badhus” som diskuteras och efter att ha pratat med personen som utförde de 2 senaste rapporterna flera gånger så är jag rörande överens, Kommun klarar inte att driva ett gammalt badhus som behöver skötas av någon som bryr sig och har helt andra resurser och kostnader än vad kommunen har.

(sedan rent personligen så tror jag att de 10 miljoner i rivningskostnad ligger närmare 14. Jag har naturligtvis även pratat med de som körde ”fylle” när badet byggdes in och all ”fylle” är från Alloys så troligtvis högvärdigt krom i det så det skall på deponi. Jag vet betydligt mer om badet än herrarna som dömer ut det som rivningsfärdigt och badet har, enligt min bedömning mellan 10 och 15 år kvar att fungera alldeles utmärk med normalt underhåll, mycket som kan göras i egen regi.

Jag ber i synnerhet KD om fullt stöd då ni gick till val med att ni skulle rädda Hallevibadet, nu är det upp till bevis. Vargön vill ha kvar sitt bad, det är inte mycket svårare än så. Jag vet inte om det har att göra med den avstyckning som är planerad för ”särskilt boende” som gör oviljan att låta ett fullt fungerande bad skall rivas?

Saknas någon i sändlistan så skicka den gärna vidare, eventuellt hamnar den på Vargösidan på Facebook så vi får lite fart på ärendet..

Med vänlig hälsning
//Jonas Mossberg”

===

Dagen efter att Jonas Mossberg hade skickat sitt mail fick han ett kort svar. Det kom från samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Jonasson skrev i onsdags, den 24 april:

“Tack för ditt mail och dina synpunkter.
Jag har i nuläget inget nytt att tillföra i handläggningen av Hallevibadet men Samhällsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsnämnden inväntar en utredning som förhoppningsvis kommer till oss under våren.”

Ordförande Jonasson bekräftar med andra ord att det inte har hänt något med den konsekvensutredning som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november förra året. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.) Den utredning som inväntas och som Jonasson hänvisar till torde med all sannolikhet vara Inteas utredning av Vattenpalatset. (Den skrev jag också om i det förra blogginlägget.)

Men inte nog med det. I torsdags fick Jonas Mossberg också ett mail från förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var en överraskning eftersom Mossberg inte hade haft någon kontakt med tjänstepersonerna i förvaltningen sedan oktober/november förra året. Mossberg fick en inbjudan till ett möte nästa vecka med förvaltningschefen!

Hallevibadet är en viktig fråga för kommunen. Det handlar bland annat om mycket pengar. Min uppfattning är att Mossberg, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper Hallevibadet. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader, t ex 10 milj kr för att riva det… Kanske vore det till och med en vinst för kommunen om den gav bort badet. Sedan kan man inte underskatta badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.

Det finns säkerligen flera möjliga alternativ till hur ett avtal mellan parterna skulle kunna se ut. Det stod faktiskt i underlaget till beslutet i november förra året:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Ett av syftena med konsekvensbedömningen var alltså just att titta på en avyttring, även om det inte stod i själva beslutssatsen. Jag förstår inte riktigt varför arbetet med konsekvensbedömningen ska behöva vänta på att utredningen av Vattenpalatset ska bli klar. Vad har en avyttring av det nedlagda Hallevibadet med Vattenpalatset att göra? Eller är man orolig för att Hallevibadet ska ta badgäster och därmed intäkter från Vattenpalatset?

Det är viktigt att parterna träffas och kommer överens om en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för Mossberg att driva badet vidare. Visst vore det ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet.  Och det är ju ändå det alternativ som gäller om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.

Vågar vi hoppas på att mötet nästa vecka mellan Mossberg och förvaltningschef Knutsson är starten på konstruktiva samtal som leder till en lösning?

Anm. För att vara helt korrekt. Samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt budgetbeslut den 11 april, men möttes återigen den 19 april. Då ändrade nämnden budgetbeslutet på en punkt, men det hade inget att göra med Hallevibadet.

Hallevibadet: Nuläget (1)

25 april, 2024 Lämna en kommentar

Det är mycket budget 2025 just nu. Budgetberedningen har flera möten (tre bara denna vecka) där ekonomi, budget, verksamhet, mål, ambitionsnivåer, resultat osv tas upp och diskuteras, men framför allt får budgetberedningen väldigt mycket information.

Budgetberedningen består av de fem ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna för de partier som inte har någon ledamot i KSAU. (Undertecknad bloggare är gruppledare i Vänsterpartiet.)

Det har blivit tre blogginlägg om budgetprocessen. De har redogjort för besluten i barn- och utbildningsnämnden (se BUN (15/4): Är det sant?), socialnämnden (se Oenig socialnämnd) och kultur- och fritidsnämnden (se “Kultur o fritid begär mer pengar”). Igår tänkte jag börja skriva om budgetbeslutet i samhällsbyggnadsnämnden den 11 april. Jag kom dock av mig eftersom mitt intresse fångades av ett särskilt avsnitt i beslutet. Det handlade om Hallevibadet.

Jag skrev ett blogginlägg för inte så länge sedan om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.) Det handlade dock mest om den polisanmälan som en tjänsteperson i chefsställning hade gjort mot Jonas Mossberg. Polisen hade dock samma dag som anmälan kom in beslutat att överhuvudtaget inte utreda den. Det har emellertid fortfarande inte förvaltningschefen berättat för nämnden. Det kan kanske bero på att han räknar med att ledamöterna läser bloggar…

Jonas Mossberg i Vargön vill ta över Hallevibadet och driva det vidare. Han vill även utveckla både badet och området. Det beskriver han bland annat i en artikel i TTELA den 28 juli 2023. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg hörde av sig till samhällsbyggnadsförvaltningen strax efter att kommunfullmäktige hade fattat sitt beslut om Hallevibadet den 21 juni 2023. Beslutet innebar att kultur- och fritidsnämnden avvecklade verksamheten. (Se “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.)

Det var även omkring den här tidpunkten som jag fick höra talas om Mossberg och hans planer första gången. (Jag skrev om hans intresse men nämnde honom inte vid namn i ett blogginlägg den 6 juli – se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.) Mossberg fick, enligt egen utsago, ingen respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen och skrev då till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Sedan var det en del kommunikation fram och tillbaka, en kommunikation som vissa, inte minst Mossberg själv, ibland upplevde som “frustrerande”. Det gjordes några undersökningar och “inspektioner” av och kring badet, en affärsplan började utarbetas, kontakter togs, men egentligen hände det inte särskilt mycket, om något, kring Mossbergs eventuella övertagande av Hallevibadet. Det verkade inte som om alla på kommunen var särskilt positiva till Mossbergs idéer och planer…

Det visade sig i kallelsen till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 oktober 2023. Förslaget till beslut från samhällsbyggnadsförvaltningen var att föreslå kommunfullmäktige att:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

I underlaget står det att det fanns ett intresse från en privatperson, men inget om varför dialogen inte hade lett någonstans. Det borde det nog ha gjort kan jag tycka eftersom förslaget var att riva Hallevibadet. Varför kunde inte ”privatpersonen”, dvs Jonas Mossberg, få ta över badet?

Det var nog fler som undrade och var ”tveksamma”, tror jag, till att avfärda Jonas Mossberg så enkelt. Men sådana samtal skedde inom lykta dörrar – och min gissning är att de hölls inom den styrande partigrupperingen (S+C+KD+MP). När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick nämligen ärendet helt enkelt från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet… (Det är möjligt att det hade inkommit någon ny information från Jonas Mossberg själv.)

Den 16 november var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Då hade tjänstepersonerna författat en ny skrivelse med ett helt annat beslutsförslag. Det måste ha varit tuffa diskussioner i kommunhusets korridorer… Kan det möjligtvis ha varit KD som hade satt sig på tvären och fått de andra att ändra på sig?

Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november 2023 följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. “Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt beslut. KD lämnade emellertid en protokollsanteckning:

“KD förordar en bredare utredning/analys av alternativ. Dvs inte enbart ur samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv.

En analys/utredning som även visar:

  • Brukarperspektivet, undersöka vilka erfarenheter har kommunen av stängningen av Hallevi så här långt.
  • Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.
  • Kopplingar till en mer långsiktig simhalls- o badplan inom kommunen, där säkerställande av simundervisning, sport & motion samt Rehabbad beaktas.

Det är svårt att ta välgrundade beslut när en långsiktig strategi saknas. En brist som lett till svårigheter för förvaltningen att göra en kostnadseffektiv och ansvarsfull planering samt drift av våra tre badanläggningar. En konsekvensutredning utan koppling till framtiden blir alltid bristfällig, det kan snabbt leda till nya, idag kanske okända, kostnader.

Att lägga ner Hallevibadet utan koppling till en långsiktig strategi är inte optimalt.”

Jag kan tycka att det var bra synpunkter. Om de beaktas i en kommande konsekvensbeskrivning är jag emellertid tveksam till, tyvärr.

Det har enligt uppgift inte varit någon vidare diskussion i samhällsbyggnadsnämnden om Hallevibadet sedan beslutet. Det har ställts någon fråga från politikerna om hur arbetet med konsekvensbeskrivningen fortlöper, men svaret har blivit att förvaltningen inväntar badutredningen. Det är en utredning kring badens framtid i Vänersborg som just nu, med hjälp av Intea, tittar på Vattenpalatset. Utredningen av Vattenpalatset går tydligen långsamt, den är i varje fall inte klar än. Slutsatsen är väl därför, som jag ser det, att det inte händer särskilt mycket kring arbetet med konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet. Kanske ligger arbetet helt nere.

Det har med andra ord varit ganska tyst kring Hallevibadet, och inte heller Jonas Mossberg har hört något.

Men så läste jag alltså samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april. Rubriken på det avsnitt som fångade mitt intresse löd “Tomställda lokaler”. Texten hade följande lydelse:

“Fullmäktige beslutade 2023-06-21 att avveckla kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023. Lokalen står sedan dess tom. Fastighetens skick har sedan tidigare utdömts av förhyrande verksamhet och det har hittills inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Med anledning av det beskrivna läget anses det nödvändigt att skriva ned fastigheten under år 2024 och att eventuellt projektera för rivning år 2025–2026. Detta förutsätter att inget motstridigt framkommer i den simhallsutredning som pågår. Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr. Fastighetsenheten ser svårigheter att hantera kostnaden inom ram och skulle troligtvis behöva skjuta framåt eventuella återbruk- och rivningsåtgärder om budget för ändamålet inte tillskjuts för det aktuella året.”

Oj… “återbruk- och rivningskostnader” – 10 miljoner…

Det är lätt att få uppfattningen att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning anser att Hallevibadet ska rivas, punkt slut. Det står ju t ex inget om att kommunikationen med Jonas Mossberg ska fortsätta, än mindre att han ska få möjlighet att ta över badet. Men avsnittet ska nog istället tolkas som att samhällsbyggnadsnämnden helt enkelt garderar sig för att det inte blir någon affär. Då är det ju bara rivning som gäller. Och skulle det bli en försäljning kan ju budgetposten för rivning utgå. Det är också viktigt att komma ihåg att en rivning av Hallevibadet kräver ett särskilt beslut.

Jonas Mossberg skickade i tisdags ett mail till samhällsbyggnadsnämnden där han kommenterar formuleringarna i beslutet. Det ska jag berätta om i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)”.

Kultur o fritid begär mer pengar

23 april, 2024 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen beslutade i februari om budgetramar och anvisningar för nämnderna inför budget 2025. Samtliga nämnder har nu behandlat ramanvisningarna.

Det finns bara en nämnd som avviker från mönstret och som begär mer pengar än den har fått i budgetanvisningarna. Det är kultur- och fritidsnämnden. Alla andra nämnder har alltså lagt en budget utifrån kommunstyrelsens anvisningar utan att nämnden ifråga har haft några synpunkter på budgettilldelningen eller begärt mer pengar. Vänsterpartiet har i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), föreslagit att nämnderna ska begära ytterligare budgettilldelning, men har blivit nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot S+MP förslaget från Vänsterpartiet…

Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.

Kommunstyrelsen tilldelade kultur- och fritidsnämnden en budgetram på 147.059 tkr (drygt 147 milj kr alltså) för nästa år. Då fick nämnden extra pengar till hyran för Holmängenskolans idrottshall (2,6 milj kr), till konstnärlig gestaltning (50.000 kr) och, sist men inte minst, 2,1 milj kr extra till Arena Vänersborg. Hyran för arenan höjs efter att taket åtgärdas – om nu något företag vill åta sig detta arbete…

Budgetramen var, skrev kultur- och fritidsförvaltningen i sitt förslag till nämnden den 16 april:

“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten. Beräknat budgetbehov för 2025 uppgår till 149.609 tkr vilket innebär att åtgärder motsvarande 2.550 tkr måste genomföras.”

Och eftersom förvaltningen var ålagd av kommunstyrelsen att upprätta en budget inom ram så lämnades förslag på besparingar på drygt 2,5 milj kr…

Förvaltningen föreslog följande besparingsåtgärder:

Konstgräset på Vänersvallen nord behöver underhållas i år och det leder till en hyreshöjning för kultur- och fritidsnämnden 2025. Pengar till hyran av Vänersvallen nord måste, om nämnden inte får mer pengar, tas från underhållet av andra idrottsanläggningar. Vidare skjuts investering i konstgräset på Vänersvallen syd fram i tiden. Bygget av en ny läktare på Hallevi IP i Vargön genomförs inte och biblioteket i Vargön stängs. (TTELA hade den 14 april en artikel om biblioteket – se “Förslaget: Vargöns bibliotek ska stängas”.) Dessutom menade förvaltningen att kommunens nya Friluftsstrategi, som är på gång, inte skulle genomföras.

Gunilla Cederbom (V) lämnade ett annat förslag till beslut. Förslaget innebar att kultur- och fritidsnämnden skulle begära ytterligare drygt 2 milj kr. Och, som sagt, till skillnad från social- respektive barn- och utbildningsnämnden så biföll de styrande partierna förslaget.

Kultur- och fritidsnämndens beslut blev:

“1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2025–2027 med undantag av att nämnden begär att tilldelas ytterligare 2.050 tkr utifrån nedan motivering:
Inom tilldelad ram 147.059 tkr bedöms prioriterade åtgärder enligt nedan inte kunna genomföras utan mycket stora konsekvenser för invånarnas och särskilt barnens tillgång till kultur och fritid.

  • Hallevi IP (ombyggnad av läktare) 150 tkr
  • Vänersvallen Nord (konstgräs) 375 tkr
  • Vänersvallen Syd (konstgräs) 375 tkr
  • Bibliotek (förbättrad arbetsmiljö och programutbud) 650 tkr
  • Baskulturutbud (busstransporter och arr.stöd) 500 tkr

2. Kultur- och fritidsnämnden begär utökad investeringsbudget för inventarier om 1.000 tkr, vilket ger en total investeringsbudget på 3.000 tkr.

3. Nämnden avser återkomma med begäran om budgetmedel om fullmäktige beslutar tilldela kultur- och fritidsnämnden ansvaret för friluftslivet.”

Kultur- och fritidsnämnden vill förstärka bemanningen på huvudbiblioteket i Vänersborg. Efter ombyggnaden visar det sig att det är nödvändigt, anser nämnden, för att kunna utföra den verksamhet som biblioteket är ålagd att utföra. Ytorna är större och det finns fler lokaler för besökarna. Personalförstärkningen är viktig även för arbetsmiljön.

Pengarna för ”baskulturutbud” är till för att “introducera” barn och unga i kulturlivet t ex att de kan besöka museum, teatern, konsthallen mm. Om kommunen medfinansierar det här kan regionen bidra med arrangörsstöd.

Kultur- och fritidsnämnden sänder en tydlig signal till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att den behöver mer pengar. Om inte “fack/expertnämnden” ser behoven i verksamheten och slår vakt om dem – vem ska då göra det?

Det var ett bra beslut av kultur- och fritidsnämnden och jag önskar att ledamöterna, framför allt från de styrande partierna, i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden hade resonerat på samma sätt. Det gjorde de inte, och jag begriper inte varför. De två nämndernas tystnad kan inte förstås på annat sätt än att de är nöjda med tilldelningen från kommunstyrelsen – och anser att det är helt ok att skära ner på verksamheterna. Såvida de inte anser att det är bättre att diskutera budget i kommunhusets kontor och korridorer än öppet och offentligt. Kanske vill de inte att kommuninvånarna ska få för mycket kunskap och insikt och därmed möjligheter att påverka besluten?

Det kanske finns politiker som tycker att det är bäst att politikerna ensamma får sköta om politiken…

KF 13/3 (1): Kärnkraftverk i Vargön?

Igår onsdag sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Dagordningen var ganska kort och innehöll få kontroversiella frågor. På förhand var ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” den punkt där en viss debatt var förväntad. Men det blev ett längre möte än vad de flesta hade räknat med. Ganska oväntat flammade det upp en intensiv debatt om kärnkraftens vara eller inte vara.

Sammanträdet började med att tre medborgarförslag presenterades av förslagsställarna själva. Tomas Hjelm hade lämnat in två förslag som han alltså presenterade på plats. Det första handlade om “styrd belysning över fotbollsplanerna vid Sportcentrum”. Hjelm har uppmärksammat att planerna ofta är upplysta trots att ingen är på planen. Han ansåg att kommunen borde spara på el och ställde den retoriska frågan:

“Kan man inte ordna så att belysningen på planerna styrs av dagsljuset och att det finns möjlighet att idrottutövarna själva kan styra över hur stor del av planen som behöver vara upplyst för att de skall kunna använda planen?”

Hjelms andra förslag tog upp “dränering och större sopsäck vid hundrastgårdar i centrala Vänersborg”. Alldeles vid sidan av hundrastgårdarna, som ligger bredvid varandra, finns en återvinningsstation. Mycket skräp blåser eller kastas in i hundrastgården från stationen. Och efter regn så är rastgården dessutom:

“helt vattensjuk eller står till och med delvis under vatten”

Hjelm ville att kommunen skulle åtgärda detta.

Annica Haglund presenterade sitt medborgarförslag om “fler akutboenden för hemlösa i Vänersborg”. 

“Det är många som blir portade från akutboendet SonRise.”

Skrev Haglund i sitt förslag, och menade att det behövs ytterligare ett akutboende för hemlösa för att komplettera SonRise boende. 

Britt-Marie Atterhög föreslår att kommunen startar en kampanj – “Håll Vänersborg rent!”. Hon vill att människor ska sluta skräpa ner.

Det sista medborgarförslaget kom från fyra kända namn i Brålanda. De har skrivit ett utförligt förslag som föreslår att:

“Storgatan i Brålanda övergår från statligt till ett kommunalt väghållarskap”

De menar att ett kommunalt väghållarskap är av stor vikt för tätortens utveckling och framtida infrastruktur. Andersson, Olsson, Berg och Waldemarsson brukar veta vad de pratar om…

Alla dessa medborgarförslag skickas vidare för hantering och beredning i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen.

Sverigedemokraterna, som blir allt färre i fullmäktige, lämnade in en motion om att kommunen ska:

“utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”

De menar att E-förslag ska publiceras på kommunens webbplats och där ska andra kommuninvånare kunna stödja förslaget genom att rösta på det. Motionen remitterades till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Miljöprogram 2030 har omarbetats till en strategi. Förslaget var att denna miljöstrategi skulle antas av kommunfullmäktige. Samtliga partier var i stort sett nöjda med strategin… Anders Strand (SD) ville emellertid byta ut ordet “förnybart” till “fossilfritt”. Det var samma yrkande som i kommunstyrelsen (KS).

I mitt blogginlägg efter KS (se “KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan”) skrev jag:

“Jag misstänker starkt att fossilfri innebär fritt fram för kärnkraft.”

Och så var det. Debatten kom att handla om kärnkraft i allmänhet, och kärnkraft i Vänersborg i synnerhet.

Jonas Sjöblom (MP) inledde debatten. Han tyckte att strategin var bra och att det fanns andra dokument som konkretiserade strategin, t ex blåplan och avfallsplan. Sjöblom var stolt över kommunens miljöarbete. Anders Strand (SD) riktade in sig på att elproduktionen måste öka och då var förnybara energikällor kontraproduktivt. Gunilla Cederbom (V) konstaterade att Sverige med den nuvarande regeringen går åt fel håll. Om det står fossilfritt i kommunens miljöstrategi skulle det vara ett steg tillbaka i ambitionerna. Cederbom lade fram förslaget att anordna medborgardialoger för att fånga upp idéer hos kommuninvånarna. (Det går att läsa Cederboms hela anförande på Vänsterpartiets hemsida, “Fullmäktiges beslut om ny miljöstrategi”.)

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen och undrade om SD ville ha kärnkraft i Vänersborg som Moderaterna. Svaret kom snabbt, men från Lena Eckerbom Wendel (M):

“Ett mindre modulärt kärnkraftverk i Vargön hade varit bra.”

Andersson påpekade att miljöstrategin “bara” sträckte sig till 2030. Och tills dess skulle det inte hinna bli något kärnkraftverk i Vänersborg… Det höll Eckerbom Wendel med om. Andersson menade att en satsning på förnybar energi ger snabbast resultat. Jonas Sjöblom (MP) tog upp kärnkraftens miljöpåverkan, både vid brytningen i gruvorna och med avfallet. Och då kände jag igen mig från 70-talets Barsebäcksdemonstrationer mot kärnkraft. Det blev några stycken, men det sa jag inte…

Det var många talare och fler hade både en och två anföranden. Det tände väl till lite extra när Dan Nyberg (S) ställde kärnkraftsfrågan på sin spets. Han undrade var SD ville placera kärnkraftverk i kommunen. Och Medborgarpartiet (MBP). MBP, som blir mer och mer av en besvikelse, hade nämligen röstat med SD och M i kommunstyrelsen. Ledamöterna i MBP satt tysta, vilket de gjorde hela kvällen. Liksom Kristdemokraterna, som inte heller yttrade ett ord denna afton. Detta trots att Strand undrade var de stod i kärnkraftsfrågan. KD är ju mycket positivt på riksdags- och regeringsnivå. Strand svarade å andra sidan inte på var han ville att ett eventuellt kärnkraftverk skulle ligga i kommunen. Det visade sig senare att både KD och MBP stödde kommunstyrelsens förslag, dvs sa nej till SD:s och Moderaternas förslag. (M föreslog bara en ändring till fossilfritt på ett ställe i strategin…)

Det blev också en liten sidodebatt mellan Dan Nyberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). Eckerbom Wendel menade att det var hon som tyckte att Vargön var en bra placering för ett mindre modulärt kärnkraftverk, Moderaterna som parti hade inte tagit ställning. Men det får den intresserade lyssna vidare på i inspelningen på kommunens webb-TV – klicka här.

Kommunstyrelsens förslag fick 30 röster i voteringen mot 19 för M+L+SD.

Ärendet efter gick betydligt fortare. Kommunfullmäktige beslutade att anta den “Internationella strategin för Vänersborgs kommun 2024-2028” utan diskussion.

Jimmy Lindqvists (SD) och Helmuth Wests (SD) avsägelser av sina politiska uppdrag behandlades. Liksom Jonathan Svenssons (S).

Svensson har, som nämnts tidigare, blivit riksdagsledamot på heltid. Ann-Sofie Dolk Olsson (S) valdes som ledamot och ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Svenssons ställe. Dolk tar även platsen som ersättare i kommunstyrelsen.

Sara Falkensjö blev ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden för Vänsterpartiet.

Tor Wendel (M) lämnade slutligen in en motion med titeln “Låt Kommunstyrelsen betala hyran för tomma lokaler” och Mikael Forss ett medborgarförslag om att det ska säkerställas att statistik används på ett korrekt och rättvisande sätt i kommunen. 

Ett blogginlägg om ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” får den intresserade vänta på ett tag till. Men det går att lyssna på hela debatten på kommunens hemsida.

Sammanträdet slutade kl 20.43.

Anm. I blogginlägget ”KF 13/3 (2): Norra skolan…” har jag skrivit om fullmäktiges behandling av Norra skolan.

Sund Sampo lägger ner projektet (4)

14 november, 2023 5 kommentarer

Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.) 

Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall. Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)

De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år… 

Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.

Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…

Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.

Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.

Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.

På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:

“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”

Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):

“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”

Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.

Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:

“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”

Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.

“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”

Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.

Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB

Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.

I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:

“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”

Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)

===

Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.

Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.

Anm. Se också TTELA och Sund Sampo”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Sund Sampo, Tjeckien (3)

14 november, 2023 1 kommentar

Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.

De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.

”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”

I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.

Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.

På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.

PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…

PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):

“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”

Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.

Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?

Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)

Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.

Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”. Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.

Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.

Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:

”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”

Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:

“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”

Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning Odlingen är avslutad”):

“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”

Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…

Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.

Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Sund Sampo?? (2)

13 november, 2023 11 kommentarer

Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)

Sund Sampo? Vad är det för ett företag?

Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.

Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016. Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.

Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien… 

Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.

Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:

“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”

Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.

Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”. Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!

Jag sökte vidare…

Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.

Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:

  • Ondřej Motyka blev verkställande direktör
  • Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
  • SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.

Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.

Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan. 

Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar. 

Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…

Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:

”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”

Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:

”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”

Det låter nästan för bra för att vara sant…

Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…

”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”

Det skrev jag i lördags.

När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.

Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…

Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)

12 november, 2023 4 kommentarer

I veckan som har gått har alla vänersborgare fått ta del av en fantastisk nyhet. En av världens största industrisatsningar i sitt slag kanske ska göras i Vargön. Det är det tjeckiska företaget Sund Sampo som har lämnat in en förfrågan till Vänersborgs kommun om att etablera verksamhet i Vargön. Företaget har nämligen planer på att investera i en anläggning i Wargöns innovations- och industripark, dvs det gamla hamn- och industriområdet. TTELA skrev om satsningen i torsdags (se TTELA “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”) och i fredags intervjuade P4 Väst kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se P4 Väst “Kommunalrådet om megaprojektet på lilla orten: Fantastiskt”).

Reaktionerna är översvallande. Kommunen tycks genuint intresserad, och kanske till och med applåderar satsningen. Kommunen ser framför sig att köpet av området 2010 äntligen ska betala sig. Då köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr och investerade sedan ytterligare 22 miljoner i gator, VA etc. På LinkedIn gratulerar olika lokala företagare Sund Sampo och tycks sträcka ut en hand för framtida samarbete. Även på Facebook hittar vi många positiva människor. Och det kanske inte är så konstigt.

TTELA skriver:

“Planerna på ett bioraffinaderi i Vargön är gigantiska. Fabriken beskrivs av företagets kontaktperson, Leif Engelthon, som en av de största i världen av sitt slag och att bygga anläggningen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Om sju år ska en miljon ton produkter om året produceras och 500 nya jobb skapas.”

Det skulle betyda oerhört mycket för Vänersborgs kommun och för hela området om dessa planer gick i lås.

TTELA fortsätter att i artikeln beskriva vad Sund Sampos bioraffinaderi i Vargön ska producera:

“Det handlar om flera olika produkter. Största volymen utgörs av dissolvingmassa som används till textilier, djurfoder, förtjockningsmedel, pigment, kemikalier och sprängämnen. Men även bioråolja, hydrocoks, pekiloprotein och konstgödsel ska komma ut från fabriken.”

TTELA uppger att bioraffinaderiet ska tillverka en miljon ton produkter om året och både produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara miljövänliga. Det är helt i samklang med den vision som kommunen har för området i Vargön.

TTELA beskriver företaget bakom den gigantiska satsningen. Sund Sampo har 33 anställda och huvudkontoret ligger i Pardubice i Tjeckien. Företaget har fler kontor i Tjeckien och även kontor i Hudiksvall och Finland. Sund Sampo ska dock inte stå för investeringarna, fortsätter TTELA, utan ett särskilt företag ska bildas, Wargon. Wargon ska bestå av industriföretag som både blir leverantörer av råvaror och kunder till produkterna. Det är emellertid inga andra svenska företag inblandade, utan det handlar om europeiska och utomeuropeiska industrier. Allt enligt TTELA.

Investeringen på 8 miljarder kr ska skapa 500 nya arbetstillfällen. Dessutom ska ett renseri och upplag byggas upp i Grunnebo eftersom det finns ytor där och det är nära till hamnen i Uddevalla. I Grunnebo ska det också uppföras ett kraftverk i egen regi.

TTELA avslutar med att konstatera att företagets kontaktperson Leif Engelthon räknar med att investeringarna ska vara intjänade på tre år.

På LinkedIn bekräftar Leif Engelthon uppgifterna från TTELA och uttrycker sig som om allt är bestämt, även om det är mycket arbete kvar:

“Tänkte ge en glad nyhet, där SUND SAMPO med industripartnern WARGONS kommer att bygga en av världens största bioraffiader med SUND SAMPOs teknologiplattform som har utvecklats i snart 30 år.
Investeringen är på över 700 miljoner euro och industrin förväntas starta 2030, där produktionen kommer att uppgå till cirka 1 miljon ton säljbara gröna produkter. Klimatmässigt kommer vi att binda 3 miljoner ton CO2 och skapa 500 nya gröna jobb.
Men det finns fortfarande mycket arbete att göra innan det första spadtaget tas.”

Det låter fantastiskt, vilket lyft det skulle innebära för Vänersborgs kommun om Sund Sampo förverkligar sina planer i Vargön. Det låter nästan för bra för att vara sant.

Men så börjar man fundera. Och tänka ett varv till. Det börjar poppa upp flera frågor… Och på äldre dagar har man lärt sig – låter det för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

Hur ska ett okänt tjeckiskt företag med 33 anställda utan produktion kunna investera 8 miljarder kronor? Och varför i Vargön? Det är ju bara utländska företag som ska stå för kapitalet, inga svenska, och det är samma företag som ska köpa produkterna… Varför investeras det då överhuvudtaget i Sverige? Och i Vargön när hamnen som ska användas ligger i Uddevalla? I ett gammalt industriområde fullt av föroreningar. Och ett kraftverk i Grunnebo?

Och produktion av dissolvingmassa? Men det är ju inget nytt. Det produceras av en mängd företag i Sverige och världen t ex av Domsjö, Södra (Södra Skogsägarna) och Stora Enso.

Uppgifterna till kommunen och TTELA reser en rad frågor och funderingar. Det är vad jag förstår också ett antal vänersborgare som har ägnat några timmar under helgen åt att söka efter fakta på nätet. Sökningar som i mitt fall gjorde att tveksamheten till uppgifterna om företaget och den stora investeringarna ökade alltmer.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo?? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Hallevibadet – händer det nåt?

8 oktober, 2023 1 kommentar

Kommunfullmäktige beslutade i juni om:

“avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”

Det var en stor majoritet av ledamöterna som ställde sig bakom beslutet. Det innebar att kommunen inte ska driva badet vidare. Men beslutet betyder inte att Hallevibadet ska läggas ner, att det typ ska rivas. Samtidigt med detta beslut sa fullmäktige nämligen nej till den andra delen, den andra att-satsen i beslutsförslaget:

“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”

Bakgrunden till avslaget av denna del av förslaget var att Simklubben Vänersborg under vissa förutsättningar var villig att ta över driften av badet. Det visade sig att en privat aktör, Jonas Mossberg och hans fru, också var villiga att ta över badet och driva det vidare. Det skrev jag om i bloggen “Hallevibadet i privat regi?”.

Mossberg vill köpa, eller möjligtvis arrendera, Hallevibadet. Han är ganska övertygad om att det inte behöver göras så mycket för att hålla badet igång 10-20 år framåt i tiden. Han har även planer på att bygga ut Hallevibadet och området runt omkring. TTELA redogjorde för Mossbergs planer i en artikel den 28 juli. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

I TTELA-artikeln sa Ann-Marie Jonasson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, att ärendet skulle komma upp på nämndens första presidiemöte efter sommaren:

“Jag har bett om en ordentlig dragning om Hallevibadet överhuvudtaget, givetvis också med den här biten med Mossberg.”

Och så blev det. Ärendet har dessutom varit uppe i samhällsbyggnadsnämnden den 21 september.

Jonas Mossberg träffade inför behandlingen i samhällsbyggnadsnämnden representanter för “Fastighet och service”, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Mossberg skickade även mail till ledamöterna i nämnden, både före och efter att ärendet behandlades. Ledamöterna fick bland annat den operativa affärsplan för Hallevibadet som Mossberg hade utarbetat.

Det kan nämnas att Mossbergs affärsplan inte var riktigt komplett. Det saknades uppgifter om både utgifter och inkomster för badet. Mossberg hade nämligen inte fått alla uppgifter från kommunen, och har fortfarande inte fått det. Det kan möjligtvis bero på att inte bara samhällsbyggnadsförvaltningen utan även kultur- och fritidsförvaltningen har varit inblandade i Hallevibadet.

Det fattades inga beslut på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, det var “bara” information. Tjänstepersoner informerade om Hallevibadets status, Mossbergs planer och förvaltningens syn på en eventuell försäljning.

Den presentation (PowerPoint) som visades för nämnden innehöll huvudsakligen en uppräkning av allt som behövde åtgärdas på Hallevibadet. Och konstaterandet att det skulle bli dyrt. År 2016 beräknades en renovering kosta 21,4 milj kr och skulle badet fungera på längre sikt krävdes ytterligare 11 milj kr. Förvaltningen påpekade att dessa belopp på grund av inflation och krig mm nu är betydligt högre.

Det är uppgifter som har redovisats i kommunala utredningar och externa utredningar som kommunen har beställt, och som låg till grund för fullmäktiges beslut i juni. Det var alltså inga nya fakta som presenterades för nämnden.

I sin föredragning tog förvaltningen upp alternativet arrende av badet, vilket i praktiken var samma frågeställning, skriver förvaltningen, som uthyrning. På en bild i presentationen stod det:

“Beaktat den tekniska statusen på anläggningen, som nu är tagen ur drift, så avrådes från detta alternativ.”

Förvaltningen menade däremot att en försäljning av anläggningen och delar av ytor i närhet till anläggningen var möjlig. Marken kring anläggningen är planlagd som “kvartersmark”.

Kvartersmark är enligt Boverket:

“Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.”

  Förvaltningens slutsats var emellertid att kommunen inte bör sälja Hallevibadet heller. Tjänstepersonerna avrådde starkt från det på grund av skicket på badet och att det inte går att garantera säkerheten. Det var kanske en liten ”stegring” i beskrivningen av förhållandet på Hallevibadet och de problem som finns, i varje fall jämfört med vad som har sagts innan. Politikerna i nämnden fick helt klart uppfattningen att förvaltningen tyckte att Hallevibadet helt enkelt ska rivas.

Alla de brister som finns på Hallevibadet är inte några nyheter för Jonas Mossberg. Han känner väl till förhållandena på Hallevibadet och han är medveten om den bild av badet som kommunen redovisar. Han håller i stort sett med om att det finns stora brister som måste åtgärdas om badet ska fortsätta drivas i kommunal regi. Men Jonas Mossberg menar att om badet drivs av en ”eldsjäl” som är tekniskt kunnig och har rätt kontaktnät så finns det goda förutsättningar för att driva badet 10-20 år till utan alla dessa investeringar. Och Mossberg anser att han är den personen. Han har goda kontakter inom processindustrin och upparbetade kanaler gällande underhåll av utrustning.

Jonas Mossberg är alltså helt medveten om Hallevibadets status. Han vet kommunens bedömning och han har själv varit på plats i badet åtskilliga gånger. Mossberg är fortfarande villig att ta över Hallevi.

Som jag ser det är det helt upp till Mossberg och hans fru att satsa, om de vill och vågar. Hallevibadet blir deras ansvar om de köper badet och fastigheten. Paret Mossberg behöver inte “räddas”, de vet vad de gör. Däremot skulle Mossberg behöva ett visst stöd av kommunen. Och det är inte särskilt konstigt, det lär inte finnas några badhus i detta land som går med vinst, eller ens jämnt upp. Vattenpalatset kostar t ex Vänersborgs kommun omkring 10 milj kr netto varje år.

Mossberg skulle bland annat önska att skolor förlägger simundervisning till Hallevibadet, men kanske också att kommunen ger en del bidrag. Samhällsbyggnadsförvaltningens “interna driftkostnader” för fastigheten ligger på 2-2,5 milj kr (exkl moms) per år. Innan den beslutade stängningen låg förvaltningens planerade underhållsbudget för fastigheten på ca 2,5 milj de kommande fyra åren, och då var inte anläggningen inräknad. Till detta kommer att kultur- och fritidsnämnden ville ha 1,8 milj kr för att driva Hallevibadet vidare nästa år. (Det är sådana här kostnader som Mossberg vill ha specificerade för att kunna färdigställa sin affärsplan.) 

Kommunen har med andra ord satsat ganska många miljoner varje år på att hålla Hallevibadet öppet. Om kommunen ska riva Hallevibadet och återställa marken kommer det dessutom att kosta, vad jag har hört, ca 4 milj kr, exklusive avskrivningar på typ 3 milj.

Jag tror att Mossberg egentligen, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper fastigheten. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader. Det kan nog faktiskt vara så att kommunen till och med skulle tjäna på att ge bort badet eller sälja det billigt – och samtidigt ge ett bidrag på någon eller två miljoner. Det skulle antagligen fortfarande ändå vara en ren vinst för kommunen. För att inte tala om badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.

Det skulle också kunna skrivas avtal om att paret Mossberg kan få stycka av fastigheten om 15-20 år och sälja “delarna” som villatomter. Det vore ett sätt för Mossberg att få tillbaka kostnaderna för en framtida rivning.

Det finns flera möjliga alternativ. Kommunen måste titta på dessa och komma till en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för paret Mossberg att driva badet vidare. De stora vinnarna skulle bli alla de som vill använda badet.

Jag tror att en försäljning av Hallevibadet vore ekonomiskt ofarlig för kommunen. En försäljning skulle även lösa många av kommunens ”bad- och simproblem”. Visst, det vore ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet. Och det är ju sannolikt ändå det alternativ som ligger närmast till hands om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.

Hallevibadet i privat regi?

20 juli, 2023 1 kommentar

Kommunfullmäktiges beslut om Hallevibadet i juni rörde upp många känslor. Det bestämdes ju om en:

“avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”

Det var en stor majoritet av ledamöterna som ställde sig bakom beslutet. Det innebar att kommunen inte ska driva badet vidare. Kommunen ska ta sin hand bort från badet. Utredningarna inför beslutet visade nämligen tydligt att det bland annat skulle bli alltför dyrt att fortsätta verksamheten på Hallevibadet. Jag tror att det var ett riktigt beslut. För övrigt har kultur- och fritidsnämnden redan verkställt beslutet. Kultur- och fritidsnämnden skriver i ett mail:

”Hyresavtalet för Hallevibadet har sagts upp efter beslutet i kommunfullmäktige.”

Beslutet har av många setts som en nedläggning av Hallevibadet, men så är det inte riktigt. Samtidigt med detta beslut sa fullmäktige nämligen nej till den andra delen, den andra att-satsen i beslutsförslaget:

“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”

Bakgrunden till avslaget av denna del av förslaget var att Simklubben Vänersborg under vissa förutsättningar var villig att ta över driften av badet. Några i kommunfullmäktige, som Mathias Olsson (SD), som var mot hela förslaget, tänkte sig möjligheten att kultur- och fritidsnämnden kunde ta kontakt med simklubben. Henrik Harlitz (M), som var den som yrkade avslag på den andra delen av förslaget, menade däremot att beslutet öppnade upp andra möjligheter för samhällsbyggnadsnämnden. Kanske tänkte Harlitz redan då på att det var rykten i omlopp om att det fanns en aktör som skulle kunna tänka sig att ta över hela anläggningen, en aktör som redan hade anmält sitt intresse. (Se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.)

“X”, jag vill inte avslöja namnet i detta läge, har skrivit ett mail till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. Där presenterar han sig (med namn) och redogör också för sina planer. Han skriver till politikerna eftersom han inte hade fått någon respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen på sina tidigare kontaktförsök.

Min partikamrat James Bucci och jag har varit i Vargön och träffat “X”.

“X” vill eventuellt ta över, dvs köpa eller arrendera Hallevibadet. Han är ganska övertygad om att det inte behöver göras så mycket för att hålla badet igång 10-15 år framåt i tiden. Han skriver:

“Idag finns det ett bad som går att driva vidare med relativt låga omkostnader och inga större investeringar.”

Entreprenören “X” tror alltså inte att kommunens uppskattningar om vad som behöver göras för att driva Hallevibadet är riktiga. Han menar t ex att sättningarna i den stora bassängen, där ena hörnet är ca 10 cm lägre, inte behöver åtgärdas. Det har nämligen sett ut på det sättet sedan mitten på 1980-talet. Likadant med sten-/betongplattorna. De har legat där sedan badet var utomhusbad. 

“X” är därför övertygad om att kostnaderna helt enkelt är överskattade, beräkningarna stämmer inte. Han tänker nämligen inte renovera badet för 33 milj kr så att det blir som nytt, utan driva det vidare som ett snart 50 år gammalt bad med normalt underhåll.

Entreprenören har planer på att bygga ut Hallevibadet och området runt omkring. Det hör till saken att det finns stora outnyttjade markområden på fastigheten. Han skriver:

“Vad vi vill med Hallevibadet är att driva det och utveckla det till ”Vargöns” egna badhus dit det blir naturligt att träffas. Med en serveringsdel kan … vi även få dit folk som normalt inte går att bada. En lekdel så vi får dit barnfamiljer. Hela Halleviområdet är en ren oas där det finns mycket potential för utveckling av fritidsaktiviteter. Sommartid finns det möjlighet att få dit några bilar med sand och sedan ha beach-volleyboll. Vintertid en skridskorink, möjligheterna är många för att få Hallevi att blomstra.”

Entreprenören “X” vill självklart ha mer information från kommunen innan han sätter sina planer i verket. Han vill t ex se statistik för besökare innan pandemin och driftskostnaderna för bland annat uppvärmning, el och ”normalt” underhåll. De här uppgifterna behövs för att kunna “bedöma potentialen” och att utarbeta en affärsplan som han kan “gå till banken” med.

“X” framtidsplaner, om han tar över Hallevibadet, är naturligtvis beroende av intäkter. Han skulle självklart önska att skolor i fortsättningen förlägger simundervisningen till Hallevibadet. Och det borde inte bli några problem, i varje fall inte om “X” kan garantera att anläggningen håller vad han lovar i ett helt läsår. Ett fungerande Hallevibad skulle antagligen underlätta för barn- och utbildningsnämnden.

Entreprenören skulle med all sannolikhet också behöva någon form av bidrag från kommunen. Det torde inte finnas något bad i Sverige som är självbärande, som han säger. Det skulle dock inte på långa vägar handla om bidrag i samma storleksklass som det skulle kosta att driva badet vidare i kommunal regi. Kanske kan kommunen bidra med en del av lönekostnaderna för personalen?

“X” har efter fullmäktiges beslut haft ett möte med samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson. Knutsson var enligt “X” lite skeptisk till vilket uppdrag han egentligen hade fått av fullmäktige. Och det är förståeligt, eftersom något uppdrag faktiskt inte formulerades i beslutet. “Uppdraget” fanns nog bara i ledamöternas huvuden. Det gällde antar jag också förvaltningens eventuella kontakt med simklubben.

Det är inte bara förvaltningschef Knutsson som är fundersam, inte heller “X” vet hur han ska gå vidare med sina idéer och planer. “X” är inte van att förhandla med politiker och kommunala tjänstepersoner…

Jag har efter mötet med “X” tagit några politiska kontakter och ställt några frågor om hur kommunen ska kunna gå vidare. Är det t ex möjligt att någon ledande politiker kan ge ett uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen eller till förvaltningschef Knutsson?

Jag ser för egen del en win-win-situation framför mig om “X” fick möjlighet att driva Hallevibadet. Han skulle kunna lösa många av kommunens ”bad- och simproblem”. Dessutom skulle det kunna ge ett lyft för Vargön.

Jag är emellertid lite tveksam till den optimism “X” visar när det gäller Hallevibadets kostnader. De farhågor som kultur- och fritidsnämndens utredningar visade var inte tagna “ur luften”. Det är mycket som kanske behöver åtgärdas och annat som kan gå sönder… Och det kostar att anställa personal och simskolelärare…

Det ser onekligen ut som ett visst “ekonomiskt vågspel” för “X” att ta över Hallevibadet. Men för Vänersborgs kommuns del skulle ju denna lösning vara tämligen ekonomiskt ofarlig. Drabbas någon av felaktiga förhoppningar och oförutsedda, eller förutsedda, kostnader så är det “X”. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Hallevibadet tvingas stänga. Och det är ju sannolikt ändå det alternativ som står till buds om inte “X” får chansen att driva det vidare.

Som alla andra entreprenörer vill “X” att det ska hända något tämligen snabbt. Jag hoppas att det blir så.

Och att “X” lyckas i sina planer.