KS 12/10 (1)

9 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Och så var det dags för ytterligare ett sammanträde med kommunstyrelsen (KS). En stor del av helgen har därför ägnats att gå igenom de 626 sidorna i underlaget för de 31 olika ärendena…

Det ska väl emellertid erkännas att det är i stort sett omöjligt att hinna läsa riktigt allt. Och en del känns lite överflödigt eftersom tjänstepersonerna har gett både bra sammanfattningar och yttranden – i bland annat ärenden som är av mer “formell” karaktär.

Så här ser dagordningen för KS-mötet på onsdag ut:

Som vanligt är det många ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige i oktober, det nya fullmäktige för övrigt. Flera av de nya ledamöterna kommer sannolikt att bli överraskade över den stora mängd handlingar, och sidor, som de ska förväntas läsa igenom. Men ska de 1.309 kr för att delta i ett möte med kommunfullmäktige kvitteras ut gäller det att göra skäl för arvodet… Nämnt belopp är nämligen inläsningsarvodet. Det utgår samma belopp för alla möten med fullmäktige, korta eller längre möten spelar ingen roll. Detta belopp för inläsning går också till alla ledamöter och ersättare som någon vecka tidigare har läst alla handlingar och lite därtill (av kommunstyrelsens lista på 31 ärenden går denna gång 17 vidare till fullmäktige).

I kommunstyrelsen finns inte något inläsningsarvode, utan endast arvode för sammanträdestiden – första timmen 304 kronor, därefter 100 kronor för varje påbörjad halvtimme. Styrelsens ordinarie ledamöter, inte ersättare, erhåller därutöver ett årsarvode som ger 2.944 kronor varje månad.

Det blir som vanligt en hel del information på KS sammanträde på onsdag, och som vanligt blir det säkerligen både intressant och lärorikt. Jag ser särskilt fram emot informationspunkten “Utveckla styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. (Ja, jag vet att jag ibland har udda intressen…) Det följer inte med något underlag till denna punkt, men det gjorde det i KSAU. (Ytterligare några sidor att läsa.)

Det har diskuterats mycket i landet de senaste åren om ett annat sätt att styra en offentlig verksamhet, som en kommun, än den traditionella mål- och resultatstyrningen. Det har t ex talats om tillitsbaserad styrning och ledning. (Se t ex mina bloggar “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Det trodde jag var syftet med de nya riktlinjerna för styrning och ledning som kommunen arbetade med, att växla spår till mer av “tillit”… Dock, därav tycks vi inte se något. Jag uppfattar tvärtom tankarna och idéerna på det arbete som pågår som ett sätt att formalisera och få ner de “gamla principerna” i ett mer lättförståeligt dokument.

KS ska bara få information om arbetet, inga beslut om styrning och ledning ska fattas på onsdag.

Delårsrapporten för augusti 2022 ska behandlas. KS ska få både information och besluta om att skicka den vidare till kommunfullmäktige, där rapporten så småningom ska “noteras”.

Det är som alltid med ekonomiska rapporter, de visar på bra resultat men varnar för framtiden. Det tycks alltid följa svåra år efter de goda. Kanske ligger det dock mer sanning i denna uppfattning än vanligt – världsläget är ju inte direkt ljust för närvarande.

Delårsrapporten konstaterar att:

“För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara uppfyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås.”

Delårsrapporten innehåller en mycket utförlig övergripande målavstämning för kommunen. Den drar slutsatsen att 3 av 6 inriktningsmål uppfylls. Det är målen “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”, “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag” och “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”.

Två mål är delvis uppfyllda, “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” och “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”. Endast ett inriktningsmål uppfylls inte. Det är “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”. I pandemitider är väl detta helt förståeligt, även om det också finns fler förklaringar.

Rapporten kommer alltså fram till slutsatsen att “minst hälften av inriktningsmålen uppnås”. Det vore intressant att veta vilken uppfattning gemene kommuninvånare har om detta. Å andra sidan har det genomförts en medborgarundersökning som ligger till grund för flera av resultaten på måluppfyllelsen.

Ekonomin går bra, ja till och med osannolikt bra. Det syns på staplarna i diagrammet. (År 2022 är en prognos.)

Kommunens resultat är historiskt unika. (Koncernen är inklusive de kommunala bolagen.) Resultatet för kommunen uppgick år 2020 till 161 milj kr, år 2021 till 185 milj och prognosen för i år ligger på 187 milj kr. Det är ett överskott på 533 miljoner kr de tre senaste åren – en bra bit över en halv miljard kronor!

Kommunen uppfyller inte helt oväntat samtliga finansiella mål.

Vänersborgs kommun tycks stå bra rustad för de kommande åren, trots världsläget och stora investeringar. Men självklart, de kommande investeringar som kommunen står inför är mycket omfattande och inflationen och energikrisen pressar upp kostnaderna för både räntor, investeringar och verksamhet.

Kommunens pensionskostnader kommer också att öka de kommande åren. Fortfarande har kommunen en högre arbetslöshet jämfört med riket, men hittills under året har faktiskt arbetsmarknaden i Vänersborg haft en positiv utveckling.

Det finns hur mycket som helst att säga om delårsrapporten. Den innehåller en oerhörd mängd information. Det kanske blir tillfälle att skriva mer om den när den ska upp i kommunfullmäktige om två veckor. (Den som är intresserad av att läsa delårsrapporten kan ladda ner den här.)

I den här bloggen har jag skrivit om två saker som ska upp på onsdagens kommunstyrelse. Det är ganska mycket mer som ska avhandlas. Jag tänkte återkomma till ytterligare några ärenden.

Anm. Du kan läsa del 2 här: ”KS 12/10 (2)”.

Kategorier:delårsrapport, KS 2022, styrning

Hållbarhetsvecka och TTELA:s pris

6 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Den här veckan pågår den så kallade Hållbarhetsveckan. Det är en vecka med huvudtemat, och jag citerar kommunens hemsida:

“Agenda 2030 med fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Syftet med Hållbarhetsveckan är att visa upp allt fint hållbarhetsarbete som sker i vår kommun av olika aktörer.”

Veckan arrangeras av Vänersborgs kommun tillsammans med civilsamhället och näringslivet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) invigde veckan i lördags på Nuntorp och Nuntorpsdagarna inledde också hela hållbarhetsveckan.

Tyvärr blev jag i sista stund förhindrad att delta i Nuntorp och därför missade jag också den fantastiskt goda Nuntorpskorven. De som var på Nuntorp rapporterar att det var mycket folk och lika trevligt som vanligt. En uppsjö av utställare, företag, organisationer och föreningar, var på plats och det fanns möjlighet att inhandla diverse hantverk, honung, keramik, ost och maskiner mm. Nuntorpsdagarna är en gammal fin tradition i bygden, och kommunen. Många är t ex de föräldrar från Vänersborg som har tagit med sina barn för att titta på riktiga kor och hästar…

Hållbarhetsveckan är fylld av trevliga och lärorika arrangemang. Det ordnas, och har ordnats (veckan började ju redan i lördags), föreläsningar, Nature walk, skapande verkstad, klimatsamtal, klädinsamling, utbytesloppis, ostprovning, filmvisning och mycket annat. (Du kan hämta programmet här.)

Om jag missade invigningen på Nuntorp så hade jag i varje fall turen att få bevista Miljöforum 2022. Det var ett forum som syftade till att lyfta goda exempel på miljöarbete i Vänersborgs kommun. Både tjänstepersoner och politiker var på plats och en av tankarna med arrangemanget var att skapa dialog och samverkan i det fortsatta arbetet.

Det var en fantastisk intressant och givande förmiddag. Moderator var Karin Stenlund som ledde Miljöforum på ett förträffligt sätt. Det var flera kortare föreläsningar/presentationer från alla kommunens olika förvaltningar. Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Wargön Innovation var också representerade. Och faktiskt också Trollhättans stad.

Det är nästan synd att nämna några särskilda ämnen, men jag kan inte låta bli att nämna informationerna kring sophantering och vatten och avlopp. Av någon anledning så har jag ju blivit intresserad av sådant på ålderns höst. Kommunen står inför förändringar och stora investeringar på de här områdena de kommande åren. Fast… Det var lika intressant att höra på den förvaltningsövergripande byggprocessen kring Holmängenskolan… För att inte tala om arbetet för att minska matsvinnet i skolmatsalarna, Naturvårdsprogrammet för Vänersborgs kommun, friluftsstrategin, kultur- och fritidsnämndens initiativ till utlåning av pysselpåsar…

Åhörarna fick en samlad och mycket bra bild av det miljöarbete som görs i kommunen. Det blir en grund att stå på för både kommunpolitiker och kommunens tjänstepersoner i de kommande diskussionerna och det fortsatta arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågorna. Det var synd att inte ännu fler hade möjlighet att delta, men vad jag förstår så spelades programmet in så det kanske går att se forumet i efterhand.

Miljöstrateg Boel Carlsson och hennes kollegor ska ha ett stort tack för dagen.

På kvällen var det också aktiviteter. TTELA delade t ex ut sitt Hållbarhetspris 2022. Syftet med det är, skriver TTELA (se TTELA “Hjälp oss hitta klimatsmarta vinnare”.) :

“Med priset vill vi uppmuntra personer samt lokala företag och verksamheter att arbeta hållbart, visa att många kan bidra på olika sätt och att alla kan göra något för att bidra till ett mer hållbart och klimatsmart samhälle.”

Förra året gick priset till Bilpool i väst. (Se TTELA “Hjälp oss hitta klimatsmarta vinnare”.) I onsdags gick priset till Linda Einarsson, kock på Fridaskolans förskola i Vänersborg. (Se TTELA “Förskolekocken som gräver där hon står”.)

TTELA:s motivering var:

”För att hon med både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv arbetar konkret med hållbarhetsfrågorna i köket på Fridaskolans förskola i Vänersborg. Linda inspirerar genom sitt energiska arbete barnen till en mer miljövänlig framtid…”.

Det finns många förskolor och skolor som arbetar med att skapa ett “mer hållbart och klimatsmart samhälle” i Vänersborg, liksom invånare, företag, föreningar och organisationer.

Jag nominerade Anders Solvarm i Sikhall till priset. Tyvärr tycks dock Anders Solvarm av någon anledning vara kontroversiell i Vänersborgs kommun. Istället för att kommunen lyfter upp och erkänner de insatser som han bidrar med till ett hållbart samhälle, så får han strida för sina idéer ända upp i domstol. Och än så länge har han inte fått några priser eller uppskattande ord från kommunhuset. Eller TTELA. Det verkar för övrigt inga få som bor i Sikhall…

Anders Solvarm har, som många känner till, för flera år sedan utvecklat och uppfört ett världsunikt naturhus med ett egenutvecklat kretsloppssystem. Naturhuset har fått uppmärksamhet världen över, bland annat har Netflix och Apple-TV gjort program om naturhuset.

Solvarm har fortsatt att fundera och forska på nya förbättrade lösningar och nu har han utvecklat ett andra generationens naturhus.

Det nya framtidshuset är ett självförsörjande och klimatsmart naturhus med ett eget system för värme, el, vatten och näringsåtervinning. Helt off grid (=huset är inte inkopplat i elnätet) med Medelhavsklimat. Det är byggt i miljövänliga material, producerar egen energi och har nästa generations eget kretsloppssystem. Principen är att näring och vatten i avloppsvattnet återvinns och renas i växthusets växtbäddar där jordens mikroorganismer samverkar med växternas rotsystem. Näringen omvandlas till frukt och grönsaker och kretsloppet sluts med att husägaren får maten på tallriken.

För mig har Anders Solvarm utvecklat ett stycke teknik och framtidsarkitektur som visar vägen in i framtiden.

I nomineringen av Anders Solvarm till TTELA:s Hållbarhetspris 2022 använde jag bland annat ovanstående formuleringar.

Men Anders Solvarm kan kanske få Hållbarhetspriset nästa år…

Jag hoppas att det blir en kommunal tradition att arrangera hållbarhetsveckor.

Kategorier:hållbarhet, miljö, Solvarm, ttela

Kommunen och anonyma brev (3/3)

4 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Kommunen och anonyma brev (2/3)”.

Det är dyrt för enskilda att anlita jurister, och det kan vara både jobbigt och tidskrävande att driva rättsprocesser. Och utgången kan man ju heller aldrig vara säker på… Jag sonderade därför terrängen lite grann innan jag eventuellt bestämmer mig för att gå vidare på något sätt. Jag skrev till en jurist på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). SKR brukar vara behjälplig om man sitter i kommunfullmäktige i en kommun…

Och jag fick ett svar. Även det återges i sin helhet:

“Huruvida det var nödvändigt att diarieföra brevet kan jag inte uttala mig om utan att ha läst det. Däremot var det inte i strid med offentlighets och sekretesslagen (OSL) och diarieföringsreglerna där, att diarieföra detsamma. Det var ställt till kommunen och riktat till byggnadsnämnden och fullmäktige. OSL stadgar ju i 5 kap 1 § fjärde stycket att om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad. Alltså inget förbud. Det kan ju vara så att den var av ringa betydelse, men det är nu överspelat eftersom den har blivit diarieförd.   

Att handlingen distribuerades till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare är däremot en helt annan fråga som inte har med diarieföringen i sig att göra. Om det bör göras eller inte ska också bedömas utifrån vad brevet innehåller, om det finns något i brevet som berör nämndens verksamhet och särskilt om det gäller ett ärende som nämnden /förvaltningen har. Men om brevet inte innehåller något som berör nämndens verksamhet så bör det normalt inte distribueras ut till ledamöterna bara därför att brevskrivaren önskar detta. Ordföranden ansvarar såklart för vilka ärendehandlingar som ska skickas till ledamöterna.”

Hur ska jag tolka svaret? Ja, det finns ju i varje fall tydligen fler paragrafer och skrivningar i den lag som kommunen hänvisade till, paragrafer som stadgar att kommunen inte måste diarieföra brevet:

  • “om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad”

Juristen på kommunen verkade inte ha riktig koll på Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap 1 §. Eller menar jurister och tjänstepersoner på kommunen att det anonyma brevet fullt av förtal hade en viktig betydelse för politikerna i byggnadsnämnden och kommunfullmäktige?

Kommunens jurist skrev:

“Det ankommer inte på kommunen att bedöma om handlingen utgör förtal.”

Juristen på SKR skrev att det visst ankommer på kommunen att göra en bedömning:

  • “…ska också bedömas utifrån vad brevet innehåller…”

Kommunen måste inte heller sprida brevet:

  • “om brevet inte innehåller något som berör nämndens verksamhet så bör det normalt inte distribueras ut till ledamöterna bara därför att brevskrivaren önskar detta.”

Och de här sakerna gjorde eller nämnde inte kommunens tjänstepersoner och jurist…

Huruvida det var byggnadsnämndens ordförande som ansvarade för utskicket till nämndens ledamöter kan jag inte uttala mig om. Det stod inget om det i utskicket, och det var undertecknat av en tjänsteperson. Men jag har personligen lite svårt att tro att det var ordförande Bo Dahlberg (S) som fattade beslutet.

  • “Ordföranden ansvarar såklart för vilka ärendehandlingar som ska skickas till ledamöterna.”

På byggnadsnämndens sammanträde den 20 september så ställde Lars Nordquist, fd SD, frågan om varför förvaltningen hade skickat ut brevet till nämndens ledamöter och ersättare. Svaret han fick kan i bästa fall beskrivas som “oklart”… Det mumlades tydligen lite om att brevet innehöll “information”, men ingen förklarade vad jag förstår varför informationen inte var av:

”…ringa betydelse för myndighetens verksamhet…”

Det var synd att inte ordförande Dahlberg (S) tog tillfället i akt och förklarade varför det var så viktigt att byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick ta del av lögnerna i brevet…

Vad gör jag nu? Anmäler kommunen, och i så fall till vem? Åklagare? Förvaltningsrätten? JO? JK? Tingsrätten? Jag vet faktiskt inte.

Hur som helst kommer det anonyma brevet sannolikt att bli “populärare” efter denna blogg och några personer lär vända sig till kommunen för att begära ut det. Och om Vänersborgs kommun fortsätter på den inslagna vägen och sprider det vidare, så lär mitt val i varje fall inte bli svårare…

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, Diarier, Juridik

Kommunen och anonyma brev (2/3)

2 oktober, 2022 2 kommentarer

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Kommunen och anonyma brev (1/3)”.

Naturligtvis har jag frågat höga ansvariga tjänstepersoner och jurister i Vänersborgs kommun hur de kan diarieföra och sprida ett anonymt brev som innehåller lögner och misstänkt förtal om saker som inte hör till kommunens politiska angelägenheter.

Jag fick detta svar från en jurist på kommunen, svaret återges i sin helhet:

“En allmän handling ska enligt huvudregeln registreras (diarieföras) så snart den har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats (har störst betydelse för myndigheter där verksamheten fortfarande innehåller många pappershandlingar).

Vänersborgs kommun följer huvudregeln när det gäller allmänna handlingar som kommer in till eller upprättats hos en myndighet ( dvs diarieför handlingen). Omfattas den allmänna handlingen av sekretess är kommunen skyldig att diarieföra handlingen.

Den inkomna allmänna handlingen har diarieförts. Handlingen har inte fått någon sekretessmarkering eftersom kommunen bedömer att det inte föreligger någon uppgift i handlingen som gör att den inte skulle få lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess.“

Det är ett mycket allmänt hållet svar, som naturligtvis är giltigt i, åtminstone, de allra flesta fall. Det ovan beskrivna är liksom rutinen. Kommunen har alltså oftast inget val, handlingar ska diarieföras. Men, måste ett sådant här brev diarieföras? I det här fallet handlade det inkommande anonyma brevet ju inte om några kommunala angelägenheter. Det var dessutom fyllt av lögner och misstänkt förtal mot Magnus Larsson i Sikhall och undertecknad bloggare. Det verkade tydligen inte juristen på kommunen reflektera över. Juristen uppehöll sig i sitt svar istället väldigt mycket kring sekretessen och det är inte det som jag uppfattar att saken i första hand handlade om i det här fallet…

Juristen gjorde alltså följande bedömning av brevets innehåll:

“…inte föreligger någon uppgift i handlingen som gör att den inte skulle få lämnas ut…”

Det måste väl betyda att juristen och möjligtvis några andra i kommunen ansåg att det som skrevs i brevet var sant? Eller att det är helt ok att diarieföra och vidarebefordra brev som innehåller lögner och förtal?

Jag var naturligtvis tvungen att ställa en kompletterande fråga:

“Jag undrar om kommunen har gjort en bedömning av brevet/handlingen ur förtalssynpunkt. Vad kom kommunen fram till?”

Det är enligt brottsbalken inte tillåtet med förtal och ärekränkning, som det kallas i brottsbalken, och jag tror även att det i vissa fall inte heller är tillåtet att sprida andras förtal vidare.

I brottsbalken 5 kap 1 § står det:

“Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”

I 3 § står det:

“Den som, … , riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter.”

Det ska noteras att det oftast inte spelar någon roll om det som skrivs och sägs är sant eller inte. Är syftet att utsätta en person för missaktning kan även det räcka för att räknas som förtal.

Det är dock som alltid när det gäller lagar och juridik inte helt enkelt att tolka vad som är brottsligt och inte.

Det torde emellertid vara en offentlig myndighets skyldighet att bedöma innehållet i en inkommande handling utifrån brottsbalken, innan handlingen/brevet diarieförs, görs offentligt och sprids vidare. Det är tämligen anmärkningsvärt av kommunen att blunda och behandla handlingen precis som en vanlig handling.

Men. Kommunens svar på min följdfråga var: 

“Det ankommer inte på kommunen att bedöma om handlingen utgör förtal. Den allmänna handlingen har bedömts utifrån offentlighets- och sekretesslagen. Kommunen får i övrigt hänvisa till tidigare skrivelse.”

Ooops! Några i kommunen blundar och behandlar ett anonymt brev som handlar om något helt annat än kommunala politiska angelägenheter och misstänkt förtal som en handling som vilken handling som helst… Brevet/handlingen har bara bedömts utifrån offentlighets- och sekretesslagen, inte brottsbalken…

“Det ankommer inte på kommunen…”

Skulle Vänersborgs kommun diarieföra och sprida hotbrev om bomber och mord också? Med samma motivering? Det tror jag knappast. Men “mindre” brott, som förtal mot Magnus Larsson och Stefan Kärvling går tydligen bra…

Det tror jag att juristen har missuppfattat.

Fortsättning följer i bloggen ”Kommunen och anonyma brev (3/3)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, Diarier, Juridik

Kommunen och anonyma brev (1/3)

1 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Vänersborgs kommun får varje vecka mängder av brev och mail. Det är ofta frågor och synpunkter till någon av kommunens alla förvaltningar.

För några veckor sedan fick Vänersborgs kommun ett sådant brev. Avsändaren ville att brevet snarast skulle distribueras till:

“samtliga partier sittande i kommunfullmäktige och byggnadsförvaltningen”

Både byggnadsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen diarieförde brevet. Byggnadsförvaltningen spred dessutom omedelbart brevet vidare till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare. KS-förvaltningen spred det dock inte vidare till “samtliga partier i kommunfullmäktige”. I de båda förvaltningarnas diarier är det emellertid möjligt att få tillgång till brevet. Det är offentligt. Så klart.

Den här gången handlar det dock inte om ett “vanligt” brev som inkom till Vänersborgs kommun. Det var nämligen tre saker som skilde detta brev från “vanliga” brev och det innebar vissa speciella överväganden – och komplikationer… Eller borde kanske ha gjort.

För det första. Brevet var anonymt, det var inte undertecknat med varken namn, adress eller telefonnummer – bara med det anonyma:

“Sommargäst i Sikhall”

För det andra hade innehållet i brevet knappast något med politiken i Vänersborgs kommun eller med politikerna i kommunfullmäktige eller  byggnadsnämnden att göra. Det var ju till dessa brevet adresserades. Det handlade om ett blogginlägg som jag hade skrivit på min privata blogg, dvs denna blogg. Brevet började nämligen, ordagrant, med:

“Ang. Stefan Kärvling blogg gällande Sikhall…”

Brevet tycktes vara ställt till mig fast jag hade fått ta del av det via omvägar. “Sommargästen i Sikhall” nämnde nämligen inte mig som adressat. Men “Sommargästen” skriver “du” 12 gånger i brevet. Och “du”, det är alltså undertecknad bloggare. Vid tre tillfällen vände sig dock “sommargästen” till andra, förmodligen då till politikerna i kommunfullmäktige och byggnadsnämnden. Hen skriver då “Stefan Kärvling” i tredje person. En gång, i slutet av brevet, vände “sommargästen” sig också specifikt till Vänsterpartiet. Brevskrivaren tycks uppenbarligen vara ganska förvirrad.

Brevet tog inte upp något ärende som är aktuellt för politikerna i kommunen just nu. Det handlade t ex inte om något som ska diskuteras eller beslutas, åtminstone inte inom överskådlig tid.

För det tredje, och det är i sammanhanget egentligen det mest anmärkningsvärda – brevet innehöll lögner och, som i varje fall jag ser det, förtal. Och inte bara av mig, utan också av en utomstående person – en person som inte har något med de politiska församlingarna att göra. Det är Magnus Larsson i Sikhall. Magnus Larsson är varken politiker eller anställd av Vänersborgs kommun. Larsson är “bara” föremål för “sommargästens” missnöje.

“Sommargäst i Sikhall” skriver bland annat om mig:

  • “Kan det månne var frågan om ett litet partistöd som gör det så attraktivt att hålla på så.”
  • “företräder stormaktens och kapitalismens vansinne”

Jag utpekades alltså i det anonyma brevet som klandervärd och syftet är naturligtvis att utsätta mig för andras missaktning. (Återkommer i nästa blogg till vad lagen säger.)

Även Magnus Larsson förtalas i brevet. “Sommargästen” ägnar sig åt att sprida illasinnande rykten. Hen påstår att Magnus Larsson har utfört åtgärder i strid mot lagar och regler. Inget av det som påstås är sant. Hade Larsson gjort något av det han anklagas för i brevet, så hade naturligtvis kommunen reagerat omedelbart. Vänersborgs kommun har nämligen visat vid otaliga tillfällen att den inte har något till övers för Magnus Larsson… Och aldrig haft.

Jag vill i nu-läget inte återge lögnerna, och vederlägga dem, trots att det är möjligt att ryktena som återges i brevet cirkulerar i vissa kretsar. Jag skulle då riskera att, likt kommunen, sprida förtalet. Det skulle också krävas ett visst arbete med att vederlägga lögnerna. Men det är saker som jag tänkte återkomma till i en planerad bloggserie om Magnus Larssons öden efter kommunens förköp/expropriation av hans fastigheter 2007.

Dock med ett undantag. Brevskrivaren verkade veta att Magnus Larsson år 2015 hade blivit anmäld för brott mot strandskyddslagen, och att ärendet fortfarande inte var avgjort… Det visste inte ens Magnus Larsson själv. Det gällde en utfyllnad av ett strandområde på Larssons fastighet Sikhall 1:6. Inför byggnadsnämndens möte tisdagen den 21 september (2022!) redovisades delegeringsbesluten för den gångna perioden. Det visade sig att det fanns ett delegeringsbeslut om Sikhall:

“Beslut om att tillsynsärende inom strandskydd avslutas utan åtgärd.”

Det var precis det här ärendet som den anonyme brevskrivaren hade i åtanke. Men, tillsynsärendet avskrevs helt enkelt. Magnus Larsson hade strandskyddsdispens och andra tillstånd som erfordrades, redan innan utfyllnaden gjordes. Så klart!

Byggnadsförvaltningen skrev:

“Då åtgärden har strandskyddsdispens har ärendet avslutats.”

Det tog så lång tid att avsluta ärendet, skriver byggnadsförvaltningen till mig, därför att någon i kommunen hade missat att skriva ett officiellt beslut på att ärendet hade avslutats. Och det hade någon annan i kommunen nyligen, alltså många år efteråt, uppmärksammat och åtgärdat.

Den som anmälde Magnus Larsson år 2015 hade alltså fel. Och självklart också “Sommargäst i Sikhall”. Faktum är att till och med kommunen själv har tippat fyllnadsmassor på detta ställe – på Larssons fastighet.

Är anmälaren från år 2015 samme person som har skrivit det anonyma brevet?

Sammanfattningsvis – kommunen diarieför ett anonymt brev och sprider därigenom lögner och förtal mot personer i frågor som egentligen inte hör till kommunens politiska verksamhet. För jag tror knappast att okynnesanmälningen ovan kan räknas som en politisk angelägenhet. Och den låg ju också 7 år tillbaka i tiden.

Vänersborgs kommun fungerar med sin hantering av “sommargästens” brev som ett slags socialt media. Alla kan nu skriva anonyma brev till kommunen om valfria personer i Vänersborg – och skriva vilka lögner som helst. Kommunen diarieför breven och gör dem därigenom offentliga. Byggnadsförvaltningen skickar dem dessutom vidare till önskade politiker.

Agerar kommunen lagligt?

Fortsättning följer i bloggen ”Kommunen och anonyma brev (2/3)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, Diarier, Juridik

Valda till KF 2023-2026 (4)

29 september, 2022 Lämna en kommentar

Nu har valmyndigheten kommit lite längre när det gäller det slutliga valresultatet i Västra Götaland. Det är dock fortfarande inte helt färdigt, till skillnad från nästan alla andra regioner i landet. Men det är i varje fall bestämt vilka som sitter i Vänersborgs kommunfullmäktige kommande mandatperiod 2023-2026. Fast faktum är att det nya fullmäktige tillträder redan nästa sammanträde, den 26 oktober.

Så här många mandat fick varje parti nästa mandatperiod, dvs platser i kommunfullmäktige.

Socialdemokraterna fick flest platser i kommunfullmäktige av alla partier, 15 mandat. Förutom de ordinarie ledamöterna så är också ett antal ersättare utsedda för mandatperioden. Det är de namn på valsedlarna som står efter de som är valda. Följande personer återfinns från Socialdemokraterna i kommunens högsta beslutande församling redan på nästa sammanträde.

Sverigedemokraterna blev Vänersborgs nästa största parti med 10 mandat. I SD kan noteras att partiets förstanamn Ola Wesley fick så många kryss på valsedlarna att han blev personvald till fullmäktige. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)

Moderaterna som under en längre tid har varit kommunens största parti efter S har nu halkat ner till tredje största parti i Vänersborg.

Vänsterpartiet förlorade ett mandat och har kommande år bara 4 platser i fullmäktige. V har emellertid fler röster än Centerpartiet som har lika många (eller få) mandat. Hela 3 personer i Vänsterpartiet blev personvalda.

Centerpartiet som tillsammans med S+MP har styrt Vänersborg sedan 2014 fick liksom V 4 mandat.

Kristdemokraterna behöll sina 3 mandat i kommunfullmäktige. Följande personer ska representera partiet de kommande 4 åren:

Det lokala Medborgarpartiet gjorde ett bra val i Vänersborg och ökade med ett mandat. Göran Svensson blev personvald.

I Liberalerna ställde personrösterna till det. Valsedelns två första namn blev “nerputtade” till 3:e respektive 4:e plats. Kommande mandatperiod ska L därför representeras av Cecilia Prins och Peter Göthblad som med sina personröster tar plats bland de 51 i fullmäktige.

Det minsta partiet i fullmäktige blir de närmaste åren Miljöpartiet. Partiet kommer att representeras av den relativt nye Jonas Sjöblom.

De här 51 personerna, och ett antal ersättare, utgör alltså de personer som ska besluta om alla viktiga frågor i Vänersborg fram till nästa val. Det brukar dock bli så att flera, både ordinarie ledamöter och ersättare, “hoppar av” uppdraget i förtid. Det skulle inte förvåna om vissa redan inför det nya fullmäktiges första sammanträde har ångrat sig av olika orsaker eller fått någon typ av förhinder.

Övervikten för män är fortsatt stor i Vänersborgs kommunfullmäktige. Av 51 ledamöter är 35 män och bara 16 kvinnor… Det är för dåligt.

Valmyndigheten har också konstaterat vilka ledamöter som har blivit personvalda i Vänersborg. Och det kan med viss lättnad konstateras att mina beräkningar stämde till hundra procent. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)

För att bli personvald till fullmäktige krävs det minst 5% av de röster som partiet fick i valet. Så här redovisar Valmyndigheten personvalet:

Jag kan inte låta bli att le lite när jag ser procenttalet till höger om mitt namn, 10,42%. Det betyder att något mer än var 10:e person som röstade på Vänsterpartiet satte ett kryss framför mej. Det är störst andel av alla personvalda.

Det finns fortfarande kvar en del uppgifter kring valen i Vänersborgs kommun som Valmyndigheten inte har redovisat, men alla viktiga resultat är i varje fall presenterade.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Kommunfullmäktige 2023, Val 2022

Dricksvattnet i Göteborg

28 september, 2022 Lämna en kommentar

I flera bloggar har jag uttryckt min förvåning över att Trollhättans stad är i full gång att förbereda och projektera för att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är ett projekt som torde kosta mycket pengar, jag tror knappast att det handlar om under 100 milj kr. Och det trots att det dricksvatten som Trollhättan använder idag kommer från Göta älv som rinner ut från samma Vänern bara några enstaka kilometer från Trollhättans vattenverk. (Enligt Google knappt 10 km.)

Trollhättans Energi AB (TEAB) skriver på sin hemsida (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Om det är som Trollhättans stad påstår försämras älvens vattenkvalitet någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Och då måste det hända något på Holmängens avloppsreningsverk eller i Vargön…

Konstigt nog verkar vattenkvaliteten i Göta älv bli renare på väg ner från Trollhättan till Göteborg. I Göteborgs stad skriver Kretslopp och Vatten nämligen på sin hemsida (“Råvatten från Göta älv”):

“Råvattnet, som vi tillverkar dricksvatten av, kommer ända från Trysils fjäll i Norge. Innan vattnet når din kran så har det färdats genom Vänern och Göta älv och genomgått många kvalitetskontroller.”

Det är en fantastisk och målande beskrivning av vattnet i älven – som tycks ha gått Trollhättans stad förbi…

Jag har skrivit till Göteborgs stad. Det var helt enkelt av den anledningen att jag i min senaste blogg om Vargön Alloys (se ”Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)“) återgav ett rykte. Ryktet sa att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat i Vargön och att Göteborg då tar vatten från Delsjöarna istället. Orsaken till stängningen av vattenintaget från älven skulle enligt ryktet vara att slagghögarna på Vargön Alloys industriområde läcker krom. Avdelningen för dricksvattenproduktion i Göteborg svarade mig igår tisdag:

“Det stämmer att vi ofta stänger vårt intag i Göta älv. Vi har en rad stängningskriterier, varav en indikation är nederbörd i uppströmsområdet. Det är inte så att vi specifikt stänger för att det är påverkan från Vargön och att det tar en specifik tid. Vid nederbörd blir det mycket ytavrinning, från verksamheter, från tomtmark, betesmark, vägar mm – men vi får ofta också bräddning från avloppsreningsverk.

När vi ser en påverkan stänger vi intaget. Men dementerar att vi alltid stänger 2 dygn efter att det regnat i Vargön och att det är för att slippa krom i dricksvattnet.

Rinntiden i älven är en egen historia. Hur lång tid det tar för vatten att rinna från Vänersborg till Göteborg varierar väldigt mycket med flödet i älven. Vi beräknar flödet och därmed rinntiden från gång till gång så att vi kan stänga vid rätt tillfälle

Vattenkvaliteten i Göta älv är normalt sett god, och det är händelser som kan påverka kvaliteten. Händelserna kan vara kopplade till någon av alla de verksamheter som finns kring älven.

Vattenkvaliteten utan händelser är väldigt snarlik i Vänern och kring vårt uttag i Göta älv.”

Det ryktet jag återgav var således riktigt när det gäller stängning vid nederbörd uppströms, t ex i Vargön. Men det är inte specifikt för Vargöns skull eller för att undvika krom i vattnet. Längs älvens väg till Göteborg finns det ju en hel del andra industrier etc, men även avloppsreningsverk. Och avloppsreningsverk nämns särskilt i svaret från Göteborg. Det finns åtminstone 4 reningsverk läng älvens flöde – Holmängen i Vänersborg (räknas kanske som att det ligger vid Vänern), Arvidstorp i Trollhättan, Lilla Edet och Älvängen. (Reningsverket i Älvängen ska dock läggas ner.) Avloppsreningsverken släpper kontinuerligt ut föroreningar, men vid bräddningar blir det extra mycket. 

Jag ställde en sista fråga till Göteborg:

“Jag förstår att ett vattenverk mäter kvaliteten på vattenintaget hela tiden, men mäter ni i Göteborg eventuell förekomst av trevärdigt och sexvärdigt krom i vattnet?”

Och fick snabbt svaret:

“Vi mäter en del parametrar online, men också mycket enligt provtagningsprogram. Krom ingår i provtagningsprogrammet. Kvalitet på dricksvatten och råvatten finns på nedanstående länk. Vilken metod vi använder och om det är 3- och/eller 6-värt krom vågar jag inte svara på. Dricksvattnets kvalitet – Göteborgs Stad (goteborg.se)“

Och med detta konstaterar jag att sökandet efter orsaken till att vattenkvaliteten är sämre i Göta Älv vid Trollhättan än i Vänern går vidare…

===

Bloggar om dricksvatten och Göta älv:

Kategorier:göteborg, VA, Vargön

Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)

26 september, 2022 Lämna en kommentar

I mina tidigare bloggar, där jag redovisade valresultatet i Vänersborg, har jag tagit upp valet till kommunfullmäktige (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) och hur väljarnas personröster fördelade sig (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”. I denna blogg ska jag jämföra hur rösterna från väljarna i Vänersborgs kommun skiljer sig från hur de röstade till riksdagen. Det är intressant.

Naturligtvis har en stor del av väljarna, antagligen majoriteten, röstat på samma parti i valen till både kommunfullmäktige och till riksdagen. Men det finns många intressanta undantag.

Nedanstående tabell visar skillnaden mellan partiernas valresultat (i %-enheter) i kommunvalet och riksdagsvalet i valen 2022 och 2018. Skillnaderna mellan resultaten anges också i %-enheter. Kolumn 3 respektive 6 visar skillnaden mellan de två valen – är det minus har partiet backat i respektive val, är det plus (=inget minustecken) har partiet ökat. I kolumnerna 7 och 8 visar jag skillnaderna mellan vänersborgarnas sätt att rösta i de två valen. Ett minustecken visar att partiet har lägre röstandel i kommunvalet jämfört med riksdagsvalet. Ett plus (=inget minustecken) visar motsatsen, dvs att partiet har fått en större andel röster i kommunvalet än till riksdagen.

Det ska noteras att siffrorna till riksdagsvalet 2022 är preliminära siffror hämtade från SVT. Valmyndigheten har inte publicerat dem än. De kan förändras något, men det brukar vara marginellt.

Siffrorna visar tydligt att många väljare i Vänersborgs kommun trots allt röstade på olika partier i de olika valen.

De partier som fick fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet är Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet fick hela 3 %-enheter fler röster i kommunvalet än vad V fick i riksdagsvalet från vänersborgarna. Skillnaden var faktiskt 745 fler röster. Det tyder på att V har ett stort förtroende i Vänersborgs kommun och antagligen också att Vänsterpartiet har gjort ett bra politiskt arbete i kommunen. Det kan väl tilläggas att V har haft fler röster i kommunvalet än till riksdagen åtminstone ända sedan arena-epoken…

Moderaterna har de senaste valen också haft fler röster i kommunen än till riksdagen, men skillnaden krymper. Kanske beror det på att Henrik Harlitz inte är lika välkänd i Vänersborg som hans föregångare Gunnar Lidell var. 

Socialdemokraterna har betydligt färre röster i kommunen än till riksdagen, hela 3,5%-enheter. Det är många genom åren som har förlorat förtroendet för S på hemmaplan, ända sedan arena-skandalen. S har inte lyckats återta de väljare som försvann i valet 2010. Men det kan också bero på att Socialdemokraternas väljare inte är nöjda med Socialdemokraternas politik i Vänersborg. Det kanske är missnöje kring budgeten – för lite pengar till verksamheterna…

Sverigedemokraterna är lite av ett kapitel för sig. Nästan 6%-enheter sämre i kommunvalet än till riksdagen. Det är nog en stor besvikelse för gruppledaren Ola Wesley och hans kompisar. De hade som målsättning att få lika många röster i båda valen. Men Sverigedemokraternas väljare i Vänersborg är antagligen besvikna på SD:s oppositionspolitik, och det kan jag förstå… Det är inte mycket till opposition.

Ändå får jag säga att SD:s framgångar både lokalt och nationellt är lite av en gåta. Många arbetare har t ex lämnat Socialdemokraterna för SD. I flera undersökningar är SD nästan lika stort som S i LO-kollektivet, och betydligt större än Vänsterpartiet för övrigt… Och det trots att SD bedriver en extremt högerinriktad och arbetarfientlig politik, även om SD-retoriken ibland låter annorlunda.

Det kan också vara så att både S- och SD-väljare “taktikröstar” till riksdagen för att regeringsmakten i Sverige är så avgörande. Det är inte omöjligt. I varje fall bör skillnaderna i valresultat leda till många diskussioner och analyser inom respektive parti.

Slutligen ska jag också presentera resultaten från kommunens olika valdistrikt. Som tidigare visar minus-tecknen att väljarna i distriktet har lagt färre kommunröster till respektive parti än hur de röstade till riksdagen. En positiv siffra, utan minus-tecken alltså, innebär således att partiet har fått fler röster till kommunfullmäktige än till riksdagen. (Siffrorna grundar sig på det officiella resultatet, men det är jag som har räknat. En liten varning alltså.)

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gör ett sämre val till kommunfullmäktige än till riksdagen – i alla valdistrikt. Och det är stora skillnader i flera av valdistrikten. Även Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet gör i regel sämre resultat i kommunen, men det finns flera undantag.

Vänsterpartiet och Centerpartiet har fler röster i samtliga valdistrikt än till riksdagen. Det är anmärkningsvärt tycker jag. Mats Andersson (C) och Annalena Levin (C) är tydligare populärare i Vänersborg än Annie Lööf… Även Moderaterna har oftast bättre resultat i valet till kommunen.

Det är emellertid stora skillnader mellan hur kommuninvånarna röstar till kommunfullmäktige och till riksdagen för Vänsterpartiet. Mest uppseendeväckande är resultatet i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Hela 7,27%-enheter fler röstade på V i kommunen. Så klart är VA-frågan svaret på de siffrorna.

Med dessa ord avslutar jag min bloggserie om resultatet av valet 2022. Om det har blivit något fel i mina beräkningar så lovar jag att rätta till dem. (Och den som mot all förmodan upptäcker något fel i siffrorna kan gärna höra av sig.)

Hur Vänersborgs kommun ska styras kommande 4 år är inte bestämt än. Inget partiblock har majoritet, men det pågår förhandlingar mellan olika partier. Och inom partier. Det är ingen hemlighet, men mellan vilka partier kontakter har tagits kan jag inte avslöja. Inte än.

Det finns anledning att återkomma.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, riksdag, Val 2022

Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)

25 september, 2022 Lämna en kommentar

I gårdagens blogg (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) redovisade jag resultatet av valet till kommunfullmäktige i Vänersborg. Länsstyrelsen har även räknat klart alla personröster till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun.

Det har sagts i massmedia att det var färre väljare i landet som kryssade för någon kandidat i årets val än tidigare. Jag vet inte hur det är med det, men det är onekligen ganska många som kryssar här i Vänersborg. Och det gillar politikerna, i varje fall de som får ett flertal kryss. De som inte får lika många kryss blir sannolikt besvikna. I varje fall om det blev färre än de hoppades och förväntade sig. Flera politiker erkänner kanske inte det, få personkryss kan ju uppfattas som ett misslyckande. Jag tror att personrösterna är viktiga för de flesta.

De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir direktinvalda till kommunfullmäktige. Det kommer att att leda till att det i vissa partier innebär att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige. Länsstyrelsen har dock inte räknat ut detta än. (I slutet av bloggen försöker jag mig på några beräkningar…)

Så här personkryssade kommuninvånarna i Vänersborgs kommun i årets val till kommunfullmäktige. (Jag tar bara med de 6 första i varje parti.)

Det är i regel valsedlarnas förstanamn som blir ikryssade. Jag vet inte varför det är så, men det har alltid varit det. Kanske sätter man ett kryss för att man vill respektera partiernas rangordning av sina kandidater eller så kanske man vill kryssa något namn fast man inte känner till någon – och då är det lätt att ta det första namnet.

Det är bara två namn som utgör undantag, dels mitt eget (Stefan Kärvling alltså) och dels Cecilia Prins från Liberalerna. Jag stod på plats 2 och Prins på plats 4. Vi har båda placerat oss på respektive partis första plats.

Det verkar som om Moderaterna är det parti som har “lojalast” väljare. En övervägande del av de moderata väljarna har nämligen kryssat förstanamnet Henrik Harlitz. Det är på liknande sätt i Medborgarpartiet. Majoriteten har valt Göran Svensson på valsedelns första plats. I Kristdemokraterna tycktes man vara mer obeslutsam om vem som ska leda partiet. De tre förstanamnen på valsedeln har nästan lika många röster. Och Liberalerna utmärker sig, inte bara för att Prins kryssades förbi förstanamnen, utan även att den rutinerade Peter Göthblad steg i listan till en andraplats.

I de två största partierna är det många som har fått många personkryss. Det är naturligt eftersom de har stöd bland många väljare. Fyra personer i Socialdemokraterna har fått över 100 kryss och Joakim Sjöling med sina 186 kryss har lyfts upp till plats nummer 2. Precis som i valet 2018 för övrigt. Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, hade som väntat flest kryss, 294 stycken. Det kan nämnas att 2018 års förstanamn, Marie Dahlin, fick 571 personröster.

I Sverigedemokraterna tycks en väldigt stor del av väljarna sätta kryss på någon person. Hela 5 personer hade över 100 kryss och en hade 99. Jag vet inte varför det är så i SD. Kan det vara så att partiet har olika falanger och väljarna vill visa vilken de stödde? Förstanamnet Ola Wesley behöll i varje fall sin position, trots några färre röster än 2018 (309 röster mot 292 nu), men bakom honom var det desto jämnare.

SD utmärker sig med att ha ett namn, som inte är något namn, högt upp på listan. Det är brålandabon Lars Nordquist som fick 173 personröster, trots att han blev utesluten ur partiet några dagar före valet, och blev borttagen från valsedeln. Det var vad jag har hört inte för att han hade uttalat något typ rasistiskt. Det är ju annars den vanligaste orsaken till uteslutning i SD. Det sägs att det istället handlade om hur han “pimpade” sin SD-bil. Vissa SD:are röstade sannolikt på honom för att markera sitt missnöje med partiets beslut om uteslutning. Det kanske hade varit en effektivare protest att rösta på något annat parti…

I Vänsterpartiet blev jag för 4:e gången i rad personvald. Det torde vara rekord bland de politiker som är aktiva just nu. Och det också trots att jag aldrig har funnits på plats 1. Sådant ska man vara ödmjuk inför, att väljarna vill se mig som Vänsterpartiets förstanamn. Det känns som ett stort förtroende från kommuninvånarna.

Jag antar att några av mina läsare jämför antalet röster som de olika politikerna har fått. Jag ska göra det enklare, här är listan på de 10 politiker som har fått flest personröster i kommunvalet:

Det är lite förvånande att inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har fått flest röster, men det betyder nog ändå inte att en majoritet vill se Henrik Harlitz (M) som ny ordförande i KS… Inte denna gång i varje fall. Det kan noteras att det är kommunens fyra största partier som också belägger de fyra förstanamnen på personvalslistan.

Det är också en viktig iakttagelse att det bara finns två kvinnor bland de 10 första namnen, Lena Mjörnell (SD) och Madelaine Karlsson (S). Det är anmärkningsvärt. Borde det inte vara så att fler kvinnor bör rösta på andra kvinnor, om inte annat för att bryta den manliga dominansen i den vänersborgska politiken? För männen dominerar helt klart i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Se “Vi går vidare”.)

Men flera kommuninvånare har röstat på kvinnor. Den slutsatsen kan man dra eftersom flera kvinnor längre ner på valsedlarna har fått personröster trots att de inte har varit med i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Hur väljarna då kan veta vad de står för i politiken vet jag inte. Det gäller naturligtvis även några av männen, så klart.

Det kan diskuteras hur stor vikt partierna lägger vid personröster. En del partier gör det, andra vill inte riktigt låtsas om kommuninvånarnas preferenser. Jag vet inte varför. Det är ju viktigt, kan man tycka, vilka personer som är uppskattade och “populära” bland väljarna. Det torde innebära, om inte annat, ett större förtroende för partiet och kanske locka fler röster i kommande val…

Till sist har jag själv räknat ut vilka som är personvalda, dvs vilka som tack vare kommunvånarnas personkryss tar en “direktplats” i kommunfullmäktige nästa mandatperiod. Beräkningarna får dock tas med en “nypa salt” – jag kan ha räknat fel.

Om de här egenhändigt uträknade siffrorna stämmer så ser det ut som om kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S) inte har blivit personvald. Det är lite uppseendeväckande, men det kan ju också vara så att S-väljarna tar hans ledarskap för givet och istället kryssar i någon annan som de vill ha högre upp.

Det verkar också lättare att bli personvald i mindre partier. Det kan noteras, enligt mina mycket preliminära siffror, att Vänsterpartiet får tre direktinvalda personer och att de två liberalerna på de två första platserna på valsedeln inte får någon plats som ordinarie i kommunfullmäktige. Det kommer antagligen att ställa till stora problem i Liberalernas planering.

I nästa blogg tänkte jag jämföra valresultatet i kommunvalet med hur vänersborgarna röstade till riksdagen. Det är en mycket intressant jämförelse. Väljarna i Vänersborg kommun har faktiskt i stor utsträckning röstat annorlunda i kommunvalet och i riksdagsvalet.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Val 2022

Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)

24 september, 2022 Lämna en kommentar

Den slutgiltiga valresultatet för 2022 i Vänersborg är nu fastställt av Länsstyrelsen. Alla röster är kontrollräknade och klara. (Det var de inte när jag skrev bloggen ”En liten valanalys” dagen efter valet.)

Det var egentligen inga stora förändringar i valet till kommunfullmäktige i Vänersborg – inte som vi har läst om i andra kommunen, där partier har vunnit eller förlorat tiotals procentenheter. I Vänersborg var det någon enstaka procentenhet upp eller ner.

Tre partier förlorade vardera ett mandat (=plats i fullmäktige). Det var Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. De här tre mandaten gick till Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Så här ser slutresultatet ut (även resultatet från valet 2018 är med som jämförelse):

Förlusten av Vänsterpartiets mandat skedde med liten marginal. V backade nämligen bara med 66 röster sedan 2018. Det kan jämföras med att Centerpartiet fick behålla sitt mandat trots att partiet förlorade 296 röster. Även Moderaterna verkar ha fått behålla sina 9 mandat ganska billigt. M förlorade 323 röster jämfört med kommunvalet 2018.

De styrande partierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet behåller som synes sina 20 mandat nästa mandatperiod (S+1 och MP -1). Och precis som innevarande mandatperiod kommer de styrande partierna att vara beroende av att Moderater eller Sverigedemokrater eller minst 2 av de övriga partierna röstar för deras budget- och andra förslag för att de ska få majoritet, dvs 26 mandat. Jag vet dock inte om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill ha det så i ytterligare 4 år. Vi får se.

Det kan vara av intresse att se var i kommunerna de olika partierna hade sitt starkaste respektive svagaste stöd. Vänersborgs kommun har 24 distrikt, så jag får dela upp resultatet i två tabeller.

Det blir lite smått, jag erkänner. (Du kan zooma på skärmen.) Och här resten av valdistrikten.

Vänersborgs valdistrikt röstar oerhört olika.

I Dalslandsdelen är SD störst av alla partier (med ett undantag) med upp till 30% av rösterna. Det bästa distriktet är Frändefors V och Siviken/Väne Ryr med drygt 33%. I Blåsut och Brinketorp/Restad kommer däremot SD ”bara” upp till 10-11%.

Där SD är starka är Socialdemokraterna som regel svaga. I Frändefors V och Siviken/Väne Ryr fick S bara kring 16% av rösterna. S är starkast på Flanaden, 45%, och Torpa med 40%. Socialdemokraterna är starka i både Vänersborgs stad och Vargön. Där ligger S mellan 30-40% och är större än SD.

Vänsterpartiet följer i betydligt mindre skala Socialdemokraternas starka och svaga fästen. V:s bästa resultat hittar vi på Flanaden, 16%, Torpa och Hedmanstorget, 13% och Vänersborg C, 11%.Och inte minst 12,7% i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Kan det vara ”VA-röster” månne?

Centerpartiets röstsiffror svänger en del, men som vanligt är C starkast i Dalslandsdelen. I Brålanda/Sundals Ryr kom toppnoteringen på drygt 14%. I Frändefors V och Frändefors C/Ö fick C ungefär 12%. I Vargön N/Nordkroken och Flanaden fick C bara ca 4,3% av rösterna. C ”kompletterade” på sätt och vis S.

Det gjorde inte Miljöpartiet. MP gjorde överlag ett dåligt valresultat i Vänersborgs kommun. Det var bara Öxnered/Vassända/Båberg, 5,8%, Blåsut, 4,4% och Mariedal/Fridhem, 3,8%, som var undantagen. I några valkretsar fick MP bara lite drygt 1%.

Moderaterna följer till viss del SD när det gäller starka och svaga distrikt. I Frändefors S/Vänerkusten var M störst av alla partier med nästan 24% av rösterna, medan M bara hade drygt 7% på Flanaden. Jag tror att valresultatet var lite av en besvikelse för M. Partimedlemmarna hade nog räknat med att ta över styret av Vänersborgs kommun.

Kristdemokraterna är ganska jämna i resultaten, oftast mellan 4-7%. KD:s bästa resultat återfinns i Vargön N/Nordkroken, 10%, och Brålanda/Sundals Ryr, 9,7%. Jag har inga teorier om varför. KD får sin lägsta andel på Flanaden med 3%.

Liberalerna var också ett parti som backade i det närmaste överallt i kommunen. L är sannolikt nöjt med resultaten från Blåsut, 7,6%, Brinketorp/Restad, 6,5% och Centrala Vänersborg N, 5,7%. Resultaten från Brålanda/Sundals Ryr, 1,3% och Torpa, Flanaden samt Frändefors C/Ö/Vänerkusten har mycket i övrigt att önska, där nådde partiet inte upp till 2%.

Medborgarpartiet gjorde ett bra kommunval. MBP hamnade mellan 4-6% i de flesta valdistrikten. Toppnoteringen var i Centrala Vänersborg med 8,6%.

Det finns mycket att analysera och diskutera kring resultaten i de olika valdistrikten. Det är dock inte det lättaste att dra slutsatser. Man kan dock se att de gamla ”vanliga” fortfarande gäller.

Socialdemokraterna är starka bland arbetare, fast Sverigedemokraterna gör inbrytningar. SD och fortfarande också Centerpartiet är starka på landsbygden, medan både S och Vänsterpartiet lockar väljare från de ”nyare” svenskarna. Och även i Vänersborg tycks inte miljöfrågorna vara så aktuella… I många kommuner har lokala partier gått framåt. Så är det även i Vänersborg, Medborgarpartiet är ett bevis på det.

Sedan är väl också frågan hur insatta gemene man och kvinna är i det lokala politiska arbetet. TTELA:s bevakning av politiken i Vänersborgs kommun skulle kunna vara bättre…

I nästa blogg tänkte jag att redovisa personrösterna, medan i den tredje och sista bloggen göra en jämförelse mellan kommunvalet och hur vänersborgarna röstade till riksdagen.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Val 2022