Styr Pålle över KS i Vänersborg?

10 juni, 2022 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.

Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan. Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?

Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.

Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.

Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.

Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.

De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.

De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:

“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”

Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.

Det blev debatt.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.

Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.

Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.

Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.

Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.

Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…

Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…

Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…

Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…

Det blev votering.

Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.

Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…

Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.

PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.

PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.

Kategorier:KFV 2022, KS 2022, Kunskapsförbundet Väst, Liberalerna, Trollhättan

Valrörelsen är igång

9 juni, 2022 2 kommentarer

Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.

Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)

Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.

Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.

Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.

Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.

På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…

Foto: Erik Broberg

Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same procedure” i Brålanda.

Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad… 

Vad ska jag börja blogga om?

I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.

De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)

De båda flygbladen har bägge titeln:

“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”

Det första flygbladet lyder som följer.

====

Tågstopp

I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.

Kommunen har upptäckt Brålanda

Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.

Landsbygdsutvecklare

Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Sikhall – en pärla

I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.

====

Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)

====

Obebodda hus

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Vänsterpartiet vill:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

====

Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.

Kategorier:Brålanda, landsbygd, S, Val 2022, Vänersborgsbostäder, Vänsterpartiet

Budget 2023 (3): S+C+MP

6 juni, 2022 Lämna en kommentar

I det omfattande underlaget till Mål- och resursplan, dvs budgetförslaget för år 2023, ingår inte bara tjänstepersonernas beskrivningar och analyser av Vänersborgs ekonomiska läge. (Se ”Budget 2023 (2): Mål och lagar”.) Det innehåller också själva budgetförslaget från de tre styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Ett första förslag till budget för 2023 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) ramanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, de ekonomiska ramarna.

Budgetramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna. Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del.

Nu finns det ett färdigt budgetförslag för nästa år. Det skiljer sig en del från budgetanvisningarna i februari.

Samtliga kommunens nämnder och styrelser får en inflationskompensation på 1,9 procent, internräntan är 1,25 procent och de förhyrande nämnderna kompenseras med sammanlagt 800.000 kr för höjda hyror. Lönerna betalas från en central pott och belastar så att säga inte respektive nämnd. Kommande riktade aviserade statsbidrag ingår inte i budgeten.

I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden får en inflationskompensation med 5,127 milj kr. På grund av fastighetsunderhåll höjs hyreskostnaderna och nämnden kompenseras därför med 544.000 kr. BUN får även kompensation för höjd internränta med 2,141 milj kr. Sänkt personalomkostnadspålägg minskar ramen med 4,238  milj kr. Pengarna för fackliga kostnader på nästan 1,5 milj kr förs över till personalkontoret (kommunstyrelsen). I budget 2022 tillfördes nämnden 6,9 milj kr till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Nästa år föreslås att ytterligare 6,9 milj tillförs för att nå helårseffekt.

Allt det här är naturligtvis pengar som är välkomna, men de kommer inte själva verksamheten tillgodo. Det blir t ex inte extra pengar till fler speciallärare eller “stödpersonal”.

BUN får vidare ett statsbidrag med drygt 2,5 milj kr för “utökade verksamheter”. Men det betyder nya uppdrag och inga extra pengar till befintlig verksamhet. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men fortfarande är det inga ytterligare pengar jämfört med i år.

De styrande partierna har emellertid gjort två ekonomiska satsningar på barn- och utbildningsnämnden, lagom inför valet. Jag minns faktiskt inte när två sådana här satsningar överhuvudtaget gjordes senast.

För att öka barnens vistelsetid i förskolan utökas budgetramen för barn- och utbildningsnämnden med 8 milj kr. Jag är inte riktigt säker på hur de styrande tänker och räknar, hur många barn det handlar om och hur lång tid det gäller. Barn- och utbildningsnämnden har inte fått någon prislapp på just denna åtgärd. Men självklart kräver längre vistelsetid mer personal. Det är en bra satsning, förskolan är viktig för barnens utveckling och framtid.

Ett enigt BUN har haft önskemål om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. I de styrandes budget har avsatts 2,3 milj till detta ändamål. Det är också ett mycket bra förslag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 kommer enligt förslaget att uppgå till nästan 898 milj kr.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har tidigare passerat den “magiska” miljardgränsen. Nästa år föreslås budgetramen hamna på nästan ofattbara 1.053.676.000 kr.

Socialnämnden får en nästan oförändrad budgetram. Ja, i vissa avseenden faktiskt mindre än i år… Inflationskompensationen blir 4,294 milj kr “extra”, vilket självklart är positivt. Kompensationen för den höjda internräntan uppgår till 714.000 kr och personalomkostnadspålägget sänks med lite drygt 5,7 milj.

Det tillfälliga anslag som nämnden fick på 16 milj kr i år för ökade kostnader för försörjningsstöd tas bort nästa år. Nämnden erhåller nästan 2,6 milj i extra statsbidrag, men precis som för barn- och utbildningsnämnden är det pengar för utökade uppgifter.

De enda extra pengar som socialnämnden föreslås få är 700.000 kr till den nya verksamheten Mini-Maria och 500.000 kr till verksamheten Remöblera. Det är väl inte heller helt omöjligt att det kommer något riktat statsbidrag som går till nämnden, t ex till äldrevården.

Socialnämnden behöver många fler miljoner, t ex till försörjningsstöd. Nämnden har också “stora svårigheter” att spara i verksamheterna. Den har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst inom äldreomsorgen. Men det blir väl som vanligt, nämnden får vända sig till kommunfullmäktige och begära extra anslag… 

Det kan väl konstateras att det vallöfte som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gav i P4 Väst den 10 mars tidigare i år (se “Vänersborgs toppolitiker intervjuas”) inte infrias i det framlagda budgetförslaget:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Vallöftet bröts innan valet… Det är väl i och för sig schysstare än att bryta det efter valet…

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden är en förhållandevis liten nämnd. Nämndens budgetram föreslås av Benny Augustsson hamna på drygt 121 milj kr.

Nämnden får som de andra nämnderna kompensation för inflation och höjda hyror och sänkt personalomkostnadspålägg. Budgetramen ökas med 300.000 kr för höjd hyra i det ombyggda biblioteket i Vänersborg och 500.000 kr för ökade hyres- och kapitalkostnader för Frendevi IP, gymnasiehallen, verksamhetsanpassningar, verksamhetssystem till musik- och kulturskolan och inventarier. Det är viktiga pengar men tillför inget extra i verksamheten. Men även på kultur- och fritidsnämndens område sker en satsning som är önskad av (nästan) hela nämnden.

Kultur- och fritidsnämnden tillförs 1,75 milj kr för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola.

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Även för samhällsbyggnadsnämnden har justeringar skett för inflation, höjd internränta och höjda hyror samt sänkt personalomkostnadspålägg. Nämnden får också tillägg för kapitalkostnader som följer av exploateringar, 400.000 kr, och för driftkostnader till följd av investeringar i gator, 110.000 kr.

Det kan noteras att nämnden höjer ett varningens finger för att den nya mötessalen (“sessionssalen”) antagligen inte kan finansieras med intäkter från uthyrning…

Kommunstyrelsen

De justeringar som görs för alla nämnder görs även för kommunstyrelsen. Sedan görs även en del interna omfördelningar av mindre summor pengar. Det kan noteras att det tillfälliga anslaget under 2022 på 500.000 kr för att minska sjukfrånvaron tas bort.

Kommunstyrelsen tillförs en del extra pengar nästa år. Ytterligare 1,5 milj kr anslås till en ökning av antalet IT-licenser och verksamhetsbidraget till Vattenpalatset utökas med 1 miljon. För medlemsavgifter i Campus Dalsland och Kommunakademin i Väst tillförs 325.000 respektive 130.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg tillförs 150.000 kr. Förfogandeanslaget utökas med 400.000 kr till kostnader för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, VGR. I förfogandeanslaget avsätts 50.000 kr till Leva-projektet. Jag kan inte påstå att jag har full koll på vad detta är för typ av verksamheter…

Precis som i år öronmärks 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Kunskapsförbundet föreslås få 4 milj kr till:

“eventuellt ökade kostnader avseende anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Det är bra men jag förstår inte varför det står “eventuellt”…

Kommunstyrelsens budgetram 2023 beräknas enligt förslaget hamna på nästan 433 milj kr. Det är mycket pengar.

Övriga nämnder

Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år. Det enda undantaget är egentligen att det enligt de styrande partiernas förslag ska inrättas en tjänst som utvecklingsledare i miljö- och byggnadsförvaltningen. Därför är det tänkt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden respektive Byggnadsnämnden ska få en viss summa extra pengar.

Resultatbudget för S

Några synpunkter

Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är som vanligt mycket återhållsamt. Det utgår från budgeten 2022, som i sin tur utgick från budgeten 2021… Som i sin tur utgick från…

De styrande partiernas budgetförslag kommer att leda till nedskärningar i framför allt socialnämndens verksamheter. Det är möjligt att tanken är att det ska lösas genom att socialnämnden ska få extra pengar under årets gång. Det har hänt många gånger förut och ofta fått kritik av revisorerna. Revisorerna menar, precis som Vänsterpartiet, att kommunledningen medvetet underbalanserar socialnämndens budget.

De styrande partiernas förslag ger en del pengar till barn- och utbildningsnämnden och även kultur- och fritidsnämnden. Det sker en satsning, om än otillräcklig sådan, på förskolan. Och personalens arbetskläder. Musik- och kulturskolan ska bli avgiftsfri. Det är bra förslag som t ex Vänsterpartiet naturligtvis stöder.

Med tanke på att kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 miljoner kronor och 185 miljoner förra året (2021) så borde kommunen har råd till större satsningar på välfärden, på de äldre och sjuka, på barnen och ungdomarna…

Slutligen kan jag tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i Miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Det finns också en möjlighet att använda RUR-pengar, men det vill de styrande inte heller göra. Jag återkommer till vad detta är för pengar i en senare blogg.

Vill Benny Augustsson (S) och de styrande ha Vänsterpartiets stöd för sitt budgetförslag måste de vara betydligt generösare mot verksamheterna…

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det är pengar som faktiskt skulle kunna användas i välfärden…

Till sist. Jag har en känsla av att det kan ske förändringar i det här budgetförslaget, precis som i de andra partiernas. Det finns nämligen så många osäkra faktorer just nu, och för varje dag som går får man reda på något nytt.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:AugustssonBenny, Budget 2023, S

Budget 2023 (2): Mål och lagar

5 juni, 2022 1 kommentar

Visionen för Vänersborgs kommun:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Kommunfullmäktige fastställde visionen 2013. Visionen kopplas sedan till inriktningsmål som visar kommunfullmäktiges “övergripande viljeinriktning”. Inriktningsmålen konkretiseras i nästa steg i förväntade resultat.

Det blir många dokument och många mål och resultat. Och allt ska sedan mätas, sammanställas, dokumenteras, jämföras, analyseras, diskuteras, redovisas och presenteras. På detta sätt ska Vänersborgs kommun bli allt bättre och nå allt närmare ett förverkligande av visionen. Är tanken. Typ.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål är:

  • “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Självklart är det inriktningsmål som på många sätt är utmärkta. Men de är självklart inget värda om de stannar på papperet – och här har vi naturligtvis ett problem. Hur kopplas t ex inriktningsmålet om “bättre skolresultat” till praktisk politik? Svaret är tyvärr att inriktningsmålet inte direkt följs av någon satsning på grundskolan. Kommunen satsar fortfarande mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige.

Så är det med de flesta inriktningsmål. De används inte för att styra varken fördelningen av pengar eller den praktiska politiken. Det är en stor skillnad på vad som sägs och skrivs och vad som händer i verkligheten.

Kommunen har också flera finansiella mål. De betonas ofta mer än inriktningsmålen. Kommunallagen kräver t ex att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. Men ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat bör uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag, kommunen ska alltså gå med överskott.

Det finns självklart också riktlinjer. Så ska t ex 

“kommunens anläggningar och fastigheter … ha ett planerat och fullgott underhåll.”

Det visade dock revisorerna häromsistens att så inte var fallet. (Se “Tuff kritik från revisorerna…”.)

Det är alltså, på alla plan, en sak att ha fina dokument med mål, visioner, policys, regler och riktlinjer och en helt annan att omsätta de fina formuleringarna i praktiken. 

Och det har naturligtvis ofta med tilldelade ekonomiska medel att göra. Det krävs nämligen i stort sett alltid kompetent personal för att utföra något. Det kan gälla i hemtjänsten, på äldreboendet, i förskolan, i klassrummen, i reningsverket, på återvinningsstationen osv. Men fler händer och fötter kostar…

Under avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” beskrivs de eventuella konflikter som kan bli mellan pengar och personal, mellan ekonomi och lagar:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras).”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten. Och vem eller vilka blir de skyldiga om kommunen inte följer lagarna? Politikerna? Eller kanske kommunens personal som t ex rektorerna…?

Dessutom vet vi att kommunens verksamheter och därmed budgetansvar är “uppdelade”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat osv. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

Lite senare i texten konstateras också nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Det ingår även en omvärldsanalys i mål- och resursplanen.

Kriget i Ukraina leder förutom elände, lidande och död till:

“negativa effekter på den globala tillväxten och inflationen genom högre energi- och råvarupriser, störningar i internationell handel och genom en ökad osäkerhet.”

Det är redan tidigare ett tryck på inflationen, men 2023 förväntas den sjunka till 2%. De här skrivningarna är antagligen skrivna för några månader sedan, möjligtvis är de inaktuella… BNP-tillväxten i Sverige dämpas i år men kommer att bli stark under 2023. Den offentliga konsumtionen kommer att öka och sysselsättningen stiga, men reallönerna sjunker sannolikt medan räntorna förväntas höjas. Kommunens skatteintäkter förväntas bli högre än tidigare prognoser.

Det är en del av den information som finns i Mål- och resursplanen. De allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, budget allmänt, S

Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag

3 juni, 2022 Lämna en kommentar

Den 11 september är det val. Då ska vänersborgarna avgöra vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande fyra åren.

De förslag som partierna vill genomföra efter valet hittas i deras budgetförslag. Det spelar egentligen ingen roll vad partiföreträdarna säger i valrörelsen, finns inte förslagen med i budgeten så kommer de inte att genomföras. Det är nämligen med budgeten som politikerna styr kommunen. I budgeten bestäms hur pengarna i kommunen ska fördelas – hur mycket pengar som kommunen ska använda till skolan, hur många personer som kan anställas i hemtjänsten, hur många gator som ska asfalteras, vilka idrottsanläggningar som ska renoveras osv.

Den 22 juni ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs budget för 2023. Samtliga partier lägger fram egna budgetförslag, utom de tre styrande partierna och Moderaterna och Liberalerna. M+L lägger fram ett gemensamt förslag. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna vill år 2023 och det är dessa förslag som de olika partierna lägger fram till väljarna och söker deras stöd för.

Jag ska i ett antal bloggar gå igenom de olika partiernas budgetförslag. Och självklart ska jag börja med budgetförslaget från Vänersborgs styrande minoritet, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Men det gör jag egentligen av en speciell anledning. Det är nämligen så att de styrandes förslag, som går under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, är annorlunda än de andra budgetförslagen.

Ordförande Augustssons (S) förslag till Mål- och resursplan (MRP), som budgeten kallas, är ett digert och genomarbetat budgetförslag. Men det beror på att det innehåller väldigt mycket annat än det man förknippar med ett budgetförslag. Det innehåller stora och omfattande delar skrivna av kommunens tjänstepersoner, framför allt från ekonomiavdelningen.

Förslaget tar upp allmänna saker som beskriver en slags bakgrund till kommunens ekonomiska situation och till den fördelning av pengar som förslaget mynnar ut i. Det innehåller vidare beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, omvärldsbevakning, befolkningsutveckling, pensionskostnader etc.

MRP:n innehåller också en omfattande finansiell analys. Syftet med den analysen är att:

“försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.”

Och årets analys konstaterar bland annat att det liggande budgetförslaget, från Benny Augustsson (S), inte uppnår målet att resultatet ska uppgå till 2%…

Förslaget till MRP innehåller också en redogörelse och analys för investeringarna för perioden 2023-2025. Jag ska återkomma till investeringarna vid ett senare tillfälle men jag måste ändå nämna några kommande investeringar som är av det större formatet. Det ska under treårsperioden investeras 244 milj kr i Skräcklans vattenverk och 60 milj kr i Rörviks vattenverk… Och 46 miljoner i Holmängens avloppsreningsverk. Holmängenskolan, som har börjat byggas, kommer att kosta 132 milj under 2023-2024. Det ska investeras 2 milj kr i arenan nästa år och ytterligare 20 milj år 2024. Det är taket som ska åtgärdas. Sedan en kort men viktig skrivning om Brålanda:

“Investeringar för tågstopp i Brålanda ska prioriteras, då statliga och regionala beslut är på plats.”

När det gäller pensioner så är det en viktig post i kommunens kostnader, och budgetarbete. Det är värt att citera följande korta men viktiga avsnitt:

“Det nya tjänstepensionsavtalet AKAP-KR, som gäller från och med 2023, innebär tillsammans med en hög inflation under 2022, kraftigt ökade pensionskostnader. Kommunens pensionsprognos har reviderats upp med ca 40 mnkr från och med 2023.”

All den information och fakta som finns i ordförande Augustssons förslag utgör utgångspunkten även för övriga partiers budgetförslag. Det är viktigt att konstatera. Men upplägget, med ekonomernas omfattande ekonomiska redogörelse som sedan mynnar ut i det konkreta politiska förslaget till fördelning, är inte bra. Jag håller faktiskt med den borgerliga oppositionen när den i sitt budgetförslag förra året skrev:

“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”

Det gäller att skilja på vad som är tjänstepersonernas underlag och vad som är de styrande partiernas politiska vilja. Men själva faktaunderlaget och analyserna är en intressant, stimulerande och mycket givande läsning. De ger en stor kunskap om Vänersborgs kommun och dess ekonomi och verksamheter.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, budget allmänt, S

Näverdraget i domstol

1 juni, 2022 1 kommentar

För drygt en vecka sedan skrev jag en blogg om att grannarna till bergtäkten i Näverdraget, mellan Blåsut och Sivikan, hade överklagat Miljödelegationen på Länsstyrelsens beslut från den 29 juni 2021. (Se “Näverdraget – avgörandet närmar sig”.) Det var beslutet att tillåta NCC att använda den tidigare bergtäkten till deponi för inert avfall med upp till 100.000 ton avfall per år som överklagades. (Se ”NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!”.) (Med inert avfall menas avfall som inte förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt. Det löses inte upp, brinner inte och bryts inte ned biologiskt. Föroreningsinnehållet i avfallet och lakvattnet får endast vara obetydligt.)

Det lämnades in flera överklaganden av grannarna till bergtäkten/deponin. (Se ”Deponin i Näverdraget överklagas”, 1 – 2 – 3.)  De överklagade till Mark- och miljödomstolen (MMD). MMD håller till i samma lokaler som Tingsrätten i Vänersborg och i måndags den 30 maj var det förhandlingar.

Mark- och miljödomstolens ordförande började med att nogsamt påpeka att dagens möte inte var en rättegång, det var ett sammanträde. Domstolen hade läst handlingarna och nu skulle eventuella frågor ställas och besvaras samt information kompletteras och kunskapsluckor fyllas. Det gällde också parterna, dvs grannarna respektive NCC. Det handlade om frågor och svar – och inte debatt.

Det var fyra personer på klagandesidan, det var alltså grannarna som hade överklagat Länsstyrelsens tillståndsbeslut. På NCC:s sida var de också fyra personer, varav en var jurist/advokat. Det fanns även tre åhörare på plats som visade sig vara några slags bisittare till NCC. Det skickades t ex lappar mellan dem. Det fanns för övrigt en person från Länsstyrelsen närvarande. Det var ju Länsstyrelsen som hade gett tillståndet till deponin. Själva Mark- och miljödomstolen bestod av fyra personer och en notarie/sekreterare.

Bland åhörarna märktes två tjänstepersoner från miljö och hälsa i Vänersborgs kommun. De presenterade sig, men betonade att de var där enbart som åhörare. Det betydde att de överhuvudtaget inte deltog med några kommentarer eller svar på själva sammanträdet. Det ledde senare till en besynnerlig situation då en av de klagande undrade om tillsynsmyndigheten hade möjlighet att avgöra om och hur avfallskoder kan klassas om över tid. Då svarade representanten från Länsstyrelsen, trots att tillsynsmyndighetens representanter satt 2 meter bakom. Tillsynsmyndighet var nämligen Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg…

Ordförande lyckades till största delen upprätthålla intentionerna för förhandlingarna, men det var naturligtvis svårt för parterna att inte ifrågasätta och debattera. I varje fall för de berörda grannarna som hade överklagat. Ärendet berörde ju så att säga deras liv och leverne, för de andra var det ju bara ett jobb…

Förhandlingarna präglades av mycket fakta och information. NCC hade en del presentationer som kanske inte alltid riktigt berörde själva huvudproblemet. Det var den känslan jag fick, även om jag villigt erkänner att en del tekniska fakta stundtals gick “över mitt huvud”.  Det var inte lätt för de klagande att argumentera mot NCC:s experter, men det var slående hur pålästa och skickliga de klagande var. Deras motståndare var ju utbildade på området och hade också detta som yrke. NCC hade dessutom resurser att anlita andra experter. Det var inte som grannarna som själva fick läsa på och arbeta med ärendet på sin fritid. Rättsväsendet är inte alltid helt rättvist. Förutsättningarna för några boenden i södra Dalsland är annorlunda än för det stora företaget NCC. Som dessutom hade stöd av Länsstyrelsen… Ändå fick sig NCC ”en match”…

De klagande ansåg att det utifrån det underlag som var inlämnat var uteslutet att NCC skulle få tillstånd att bedriva deponi för inert avfall i den gamla bergtäkten. De anförde framför allt “vattenfrågan” som argument och, för en av de överklagande, också bullret. NCC bestred överklagandet och yrkade att domstolen skulle fastställa Länsstyrelsens beslut.

De klagande, grannarna till täkten/deponin, ansåg att både NCC och Länsstyrelsen underskattade de mängder vatten det skulle bli fråga om i deponin. De misstänkte att det blev mer vatten än vad pumpen/pumpgropen och sedimentationsdammen skulle kunna hantera. Ett villkor för deponin var nämligen att vattnet skulle stå kvar i dammen 48 timmar. Det trodde inte de klagande skulle vara möjligt, dammen var för snålt tilltagen.

“Vi får dimensionera efter den vattenmängden som blir.”

Sa NCC:s advokat. Det var lite typiskt när det blev “känsliga” frågor. Det skulle liksom ordnas då, om och när, det hände. Det var inga svar som de klagande var riktigt nöjda med. Det blev också en del diskussion om pumpen och den konstgjorda geologiska barriär som NCC har åtagit sig att att anlägga. Parterna var inte överens.

Domstolen var intresserad av “badkarseffekten”, dvs skulle det kunna rinna över kanterna? Jo då, sa NCC, men det vattnet skulle tas om hand av sedimentationsdammen. Och det skulle inte hända något oförutsett som skulle förstöra för miljön eller människors hälsa. Försäkrade NCC. Och skulle det göra det så löses ändå inte det inerta avfallet upp. Så avfallet, liksom vattnet från deponin, skulle vara ofarligt. Det bryts inte ner och inverkar inte på andra material. Avfallet från deponin skulle alltså inte förgifta vattnet i deponin – vattnet som sedan rann ut i Kattholmsbäcken och vidare mot Stora Hästefjorden.

De berörda grannarna var inte övertygade. Förutom att de befarade att NCC inte skulle klara av att hantera vattenmängderna i deponin med de planerade åtgärderna var de rädda för att det skulle tömmas annat, miljöfarligt avfall i deponin. Det skulle ju vara ett enkelt sätt att bli av med farligt avfall för mindre nogräknade företagare. Den kontroll av lasterna med egna ifyllda dokument, fotografering av lasterna och sällsynt förekommande stickprovskontroller av lasterna var otillräckliga menade de.

“Vad ser man för gifter med en kamera?”

Och provtagningen av vattnet fyra gånger per år var också för sällan. Det gäller att de som lämnar massor och avfall kommer att vara ärliga menade de klagande…

NCC:s advokat kommenterade:

“Man kan inte utgå från att de som lämnar är kriminella.”

Det syntes vad de klagande ansåg om människors ärlighet nu för tiden…

Argumentationen visade lite hur långt parterna stod från varandra och vilka olika utgångspunkter de hade. Det skulle kunna bli katastrof om bara några enstaka lass med förgiftat avfall läckte ut i Kattholmsbäcken. Vattnet skulle ta med sig giftet till ett område som ofta översvämmades och som även var betesmark för nötkreatur och åkermark. Och sedan fortsätta ut i Hästefjorden…

Det var mycket som stod på spel för de som bodde i området.

En av de personer som överklagade hade överklagat på grund av bullret från vägen – från alla lastbilar som åkte fram och tillbaka till deponin.

Även här hade parterna olika syn. Så klart… Företaget hade gjort undersökningar och såg att bullergränserna inte överskreds. Den boende vid vägen upplevde något annat. Det var lite märkligt tyckte han att bullret blev lägre efter varje mätning och undersökning trots att antalet lastbilar ökade.

Det berodde på att nya mätningar visade att lastbilarna körde några kilometer i timmen långsammare än man hade trott från början. Jaha, och var på vägen mätte man hastigheten, och bullret, då…? Undrade den klagande. På samma ställe som tidigare, eller något annat ställe? Det kunde inte NCC svara på. Men det spelade ingen roll fortsatte företaget, bullermätningarna var korrekta.

Det finns fastställda gränser vilket buller som är acceptabelt eller inte, men när parterna diskuterade så visade det sig att det finns stora subjektiva variationer. Och då känns det nog som om de små människornas upplevelser får stryka på foten. Sedan blir jag inte riktigt klok på måttet dygnsekvivalent ljudnivå. Det är ju medelljudnivån under ett dygn, men lastbilarna kör ju bara på vägen under arbetstid. Det innebär, tänker jag i varje fall, att bullret i decibel är mycket högre under dessa timmar. Och en sanitär olägenhet…

Efter lunchrasten åkte domstolen och alla övriga deltagare på “sammanträdet” till deponin i Näverdraget för att, som det heter, göra syn på plats. Och det var självklart mycket positivt. Domstolen får naturligtvis en mycket bättre helhetsbild om den har varit på den aktuella bergtäkten/deponin.

Jag vet inte när domen från Mark- och miljödomstolen ska avkunnas. Det tar säkert några veckor. Men redan på plats i tingsrätten fick de närvarande en antydan om hur domstolen tänkte. En av personerna i domstolen frågade nämligen NCC hur företaget skulle ställa sig till ett krav på sluttäckning av deponin – om det var det som domstolen kom fram till… Det visade sig att NCC skulle gå med på en sluttäckning av deponin med en barriär av lerlager.

“Vanliga” invånare har inte så mycket att sätta emot myndigheter och de stora företagen i samhället. De klagande från Näverdraget har emellertid kämpat för sina hem och sin hembygd så gott de har kunnat – och de har gjort det med den äran.

Jag återkommer när domen faller.

==

Tidigare bloggar om deponin i Näverdraget:

Kategorier:Frändefors, miljö, Näverdraget

Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?

30 maj, 2022 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?”.

Den stora anledningen till uppkomsten av dessa hamnbloggar är att hamnfrågan aktualiserades av ett protokoll i kommunens diarium. Protokollet var från Samarbetskommittén Trollhättan-Vänersborgs möte den 5 maj. Det är en tämligen okänd samarbetskommitté… Det är inget sådant som Vänsterpartiet får delta i…

Hur som helst, paragraf 4 i protokollet tog upp hamnfrågan:

“Vänersborg: Hamnens placering i Vänersborg är i nuläget osäker. Finns en möjlighet att etablera en hamn i Vargön utifrån att 95 % av det som lastas av fraktas till Vargön Alloys. Dock kvarstår frågan kring finansiering och ägande. Benny Augustsson ska diskutera frågan vidare med Johan Svensson VD på Vargön Alloys. Frågan om möjligheterna till att etablera en hamn i Trollhättan lyfts.”

Vänersborg tog alltså upp hamnfrågan på mötet med Trollhättan. Det konstaterades att hamnen i stort sett enbart var en angelägenhet för Vargön Alloys, till 95%. Och det är antagligen detta förhållande som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill diskutera med Alloys. Och då vill Augustsson sannolikt diskutera “finansiering och ägande”, av hamnen, med VD Johan Svensson… Det tycker jag i så fall verkar vara mycket klokt av Augustsson…

Paragraf 4 i protokollet fortsätter med att Trollhättan kommenterar Augustssons fråga om hamnen i Trollhättan:

“Trollhättan: Det har nyligen gjorts en utredning om möjligheterna att etablera en hamn Trollhättan som visar på att det är genomförbart, samt att det kan finnas fördelar i och med närheten till räls. Dock finns det en osäkerhet på grund av pågående utredning kring slussdragningen.”

Det finns en hamn i Trollhättan, Stallbackahamnen. Den ligger inom Stallbacka industriområde. Trollhättans Stad beskriver hamnen så här på sin hemsida (se ”Buss, båt, tåg och flyg”):

”Stallbackahamnen har två kajer.
Stallbackakajen har en kajlängd av 170 meter och ett djup av 5,6 meter. Kajen är dimensionerad för ”tunglyft” till drygt 200 ton. Hamnbassängen har en kajlängd av 115 meter och ett djup av 4,5 meter.”

Och vidare:

”Till hamnen finns en väl utbyggd infrastruktur med goda vägförbindelser till europaväg 45 och riksvägarna 42 och 44 samt järnväg med industrispår inom området.”

Hamnen har varit igång länge. Företaget, som använde hamnen mest, såldes emellertid och de nya ägarna använder inte hamnen i samma utsträckning. Därför har verksamheten i hamnen varit mindre än tidigare.

Dan Fogelberg, administrativ handläggare i Trollhättans Stad, berättar i ett mail att Vänerhamn numer arrenderar Stallbackahamnen och sköter all hantering av gods. Det är för övrigt Fogelberg som har utrett hamnens framtid, den utredning som det hänvisas till i protokollet från samarbetskommittén. Utredningen har kommit fram till att det är värt att lägga ner resurser för att få igång hamntrafiken igen.

Jag har läst utredningen. Den är som sagt positiv till en utveckling av hamnen i Trollhättan. Det geografiska läget är gott och det finns en efterfrågan från företag på en hamn. Det finns ytor för utbyggnad av lastning och omlastning i anslutning till järnvägsspåren och det finns markytor för hamnen att växa.

Enligt utredningen är också Vänerhamn positiv till att utveckla hamnen. Vänerhamn tänker t ex placera en kran i hamnen. Dock är inte Trollhättan med i Vänerhamn, vilket Vänersborg är, och utredningen skriver:

”Ett delägarskap i Vänerhamn skulle förbättra våra möjligheter att ta över mycket från Vänersborgs hamn som idag inte fungerar så väl och som på sikt måste flytta sin verksamhet från centrala delen i Vänersborg.”

Ska Trollhättan ta över verksamhet från Vänersborg kan det bara betyda att det är Vargön Alloys verksamhet det handlar om…

Det verkar inte behövas de investeringar i Trollhättan som krävs i Vargön. Det står inget i utredningen om att det behövs skredsäkringar, förstärkningar av kajen, muddring eller några sprängningar…

Det är alltså genomförbart att “etablera en hamn Trollhättan”, som det står i samarbetskommitténs protokoll.

Det låter oerhört intressant. Inte minst för att en hamn kommer att ligga enbart 10 km från den eventuellt framtida hamnen i Vargön, och från Vargön Alloys… 10 km och en 10 minuters resa… Det “sunda förnuftet” säger genast att det inte skulle vara vettigt att Vänersborgs kommun investerar kanske hundratals miljoner för att anlägga en hamn i Vargön, samtidigt som Trollhättans Stad får igång verksamheten i Stallbackahamnen 10 km därifrån.

Protokollet gjorde mig nyfiken på hur hamndiskussionerna förs i Vänersborgs kommun. Som “utomstående” fritidspolitiker så är jag inte alltid så särskilt väl insatt i vad som händer i kommunhuset.

Det blev ett mail till kommunen. Jag blev tämligen förvånad, men inte desto mindre mycket positivt överraskad – kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svarade:

“Som läget är idag så har vi ett arrendeavtal i nuvarande hamn med Vänerhamn AB som löper två år i taget. Vi har påtalat för dom att så fort det börjar byggas på Södra Sanden så är det troligt att vi säger upp det avtalet. I Vargön så ska hela det området som skulle kunna bli en hamn skredsäkras. Det jobbet kommer att pågå hela det här året och förmodligen en bit in i nästa år. Frågan framåt är om vi behöver någon hamn eftersom intresset från Vänerhamn är ganska svalt dom har idag en man anställd i Vänersborg och det är väldigt stora investeringar som behövs för att bygga upp en hamn. Vi vet inte idag vilket gods som i framtiden skulle vara intressant för någon att lossa och lasta i Vargön. Det vi vet är att ungefär 95% av det som lossas i Vänersborg är till Vargön Alloys.”

Skredsäkring pågår tydligen. Det visste jag inte. Jag frågade om kostnaderna för säkringen, men har inte fått något svar. Jag antar att de siffror som angavs tidigare stämmer (se “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”).

Skredsäkring betyder inte att det nödvändigtvis ska anläggas en hamn, precis som Augustsson skriver:

“Frågan framåt är om vi behöver någon hamn…”

Och Augustsson som är ett kostnadsmedvetet kommunalråd, till skillnad från sina socialdemokratiska föregångare, anser att det är ”väldigt stora investeringar”. Och det är det lätt att hålla med om…

Det är uppenbart att Benny Augustsson (S) inser “problemet” med en hamnflytt till Vargön, eller kanske en hamn överhuvudtaget. Och det är positivt. Det kan som sagt inte vara någon bra idé att Vänersborgs kommun satsar kanske hundratals miljoner kronor för att flytta hamnen till Vargön – särskilt inte när en eventuell hamn i Vargön kan komma att ligga 10 km från hamnen i Trollhättan. Och det fortfarande finns en stor hamn i Uddevalla, 30 km bort…

Det tycks som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson är beredd att gå ganska långt i hamnfrågan. Det verkar ju faktiskt som han och kommunen är beredda att säga upp arrendeavtalet med Vänerhamn AB till och med innan en hamn i Vargön står klar…

Det är intressant att hamnfrågan har levt lite i skymundan de senaste åren, trots att det har pågått aktivitet bakom kulisserna. Det kan vara läge att lyfta upp frågan på bordet igen, nu inför valet. Vänersborgs kommun står inför mycket stora investeringar de närmaste åren och en ny hamn i Vargön kan knappast tillhöra de mest prioriterade projekten…

Det kanske kan anläggas en “fattigmanskaj” i Vargön, som kan duga till pråmar med textilier. För Alloys del kan det möjligtvis ordnas ett järnvägsspår till Trollhättan – och sedan kunde Alloys utnyttja både hamnen i Trollhättan och järnvägen till Uddevalla via Öxnered. Det hade också varit bra för miljön.

Och naturligtvis står Vargön Alloys för kostnaderna. Men det kanske bara är en dröm…

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Hamnar, Trollhättan, Uddevalla, Vargön

Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?

29 maj, 2022 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”.

Gårdagens blogg avslutades med frågan:

“Är en flytt av hamnen till Vargön till någon nytta?”

Det är inte särskilt många båtar som anlöper hamnen i Vänersborg. År 2019 anlöpte sammanlagt 34 båtar till Vänersborgs hamn. Det var faktiskt bara lite fler än en båt varannan vecka… Varje båt fraktade i genomsnitt 3.000 ton. (Maximalt kan båtarna ta 4.000 ton.) Det kan jämföras med hamnen i Uddevalla, som ligger drygt 30 km från Vänersborgs hamn. Det tar, enligt Google, ca 30 min mellan hamnarna i Vänersborg och Uddevalla. Hamnen i Uddevalla kan ta fartyg upp till 50.000 ton. År 2019 var antalet fartygsanlöp i Uddevalla 262 st.

År 2020 anlöpte 32 båtar hamnen i Vänersborg och år 2021 var det 29 stycken. (År 2020 anlöpte 323 fartyg Uddevallas hamn.) Under det första kvartalet i år, 2022, anlöpte 9 fartyg till Vänersborg. Det är inte särskilt många båtar med tanke på kostnaderna för att anlägga en hamn i Vargön…

De flesta båtarna i hamnen i Vänersborg fraktar enligt uppgift gods till och från Vargön Alloys. För att få reda på hur det verkligen förhåller sig så skickade jag ett mail till Vargön Alloys VD Johan Svensson.

VD Svensson svarade:

“Vi använder främst hamnen i Uddevalla för Malm- och Kokstransporter till Vargön. Malmen till Uddevalla kommer främst från Turkiet och koksen från Colombia. Det innebär större fartyg som inte kan gå upp i Göta Kanal.

Men vi får också malm från andra källor med mindre fartyg som kan lossa malmen i Vänersborg. Idag ca 60.000 ton på årsbasis.

Inom Yildirim gruppen (de turkiska ägarna av Vargön Alloys; min anm) har Vargön prioriterats för leveranser till Norra Europa genom vår effektiva logistik med fartygstransport från Vänersborg till lagerhus i Belgien och Tyskland. Det ger oss en stor fördel marknadsmässigt med stabilare kunder och lägre leveranskostnader.

Vi kan naturligtvis använda Uddevalla för alla transporter, men det blir med en högre miljöbelastning samt klart dyrare och mindre flexibelt jämfört med Vänersborg. Vi riskerar också att inte vara det effektivaste leveranssättet till Europa, vilket kan minska våra leveranser till Europeiska stålverk och därigenom bli mer utsatta för konjunktursvängningar. En hamn i Vargön hade ju ytterligare minskat vår miljöpåverkan och ökat flexibiliteten.

Vad som ofta glöms i debatten är att hamnen i Vänersborg har en mycket begränsad yta och kan inte hantera olika godsslag. En ny hamn i Vargön kunde hantera många fler godsslag och genom fartyg-/pråmtrafik avlasta vägtrafiken samt hamnarna i Göteborg som har problem med att ta emot mer last via lastbil och tåg. Idag är ju vägtrafiken subventionerad medans sjöfarten bär alla kostnader. Märkligt kan man tycka när miljöbelastningen är så mycket större för lastbilar.

Vi hade ett mycket starkt år 2021 där vi ökade vår produktion och anställde mer personal. Så här långt under 2022 ser vi ut att gå mot ett nytt rekordår och behöver stärka vår organisation ytterligare. Under 2023 planerar vi att ta ytterligare en ugn i drift och nå vår maximala kapacitet, vilket kommer innebära mera tonnage genom Vänersborgs hamn. Vår produktionsökning är dessutom bra för den globala miljön, då vårt koldioxidavtryck är ca 19% jämfört med genomsnittet av våra konkurrenter.”

VD Johan Svensson återger mycket fakta kring lastning och lossning som är bra att ha i minnet. Och det är naturligtvis glädjande för Vargön och Vänersborgs kommun att det går bra för Alloys. Det ger värdefulla arbetstillfällen och tydligen även bidrag till en bättre global miljö.

Det är också lätt att inse att den absolut största delen av de båtar som anlöper Vänersborgs hamn är båtar till och från Alloys. VD Svensson uppger att ca 60.000 ton lossas i Vänersborg varje år. Och då lastas också en del. Den sammanlagda sjögodsvolymen var enligt Vänerhamn 91.182 ton i Vänersborgs hamn. Det verkar som det knappt kommer några andra båtar än de med last till eller från Alloys. Sjögodsvolymen till Alloys lär tydligen också öka enligt VD Svensson.

Självklart är Vargön Alloys part i målet. Det är klart att Alloys vill se en hamn alldeles vid “stugknuten”. Det skulle naturligtvis öka flexibiliteten. Men ska Vänersborgs kommun bekosta en mycket dyrbar flytt av hamnen enbart för att underlätta, och även göra det billigare, för Vargön Alloys? Det skulle ju uppenbarligen också fungera med enbart hamnen i Uddevalla. Vilket dessutom torde bli ett måste under den tid när slussarna i älven ska renoveras/byggas om. Miljön både i regionen och globalt är så klart ett tungt argument, men är det tungt för skattebetalarna i Vänersborgs kommun? Jag menar, är inte företagets miljöpåverkan en fråga för Alloys självt, och kanske staten?

Det är väl inte bara en vänsterpartistisk bloggare som blir lite fundersam, och tveksam om nödvändigheten av en hamnflytt till Vargön – bekostad av kommunens skattebetalare…?

Fortsättning följer i bloggen ”Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Hamnar, Vargön

Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader

28 maj, 2022 Lämna en kommentar

Det är ganska tyst nu för tiden i hamnfrågan. Men det händer att hamnen då och då liksom dyker upp och nämns så där i förbigående. Som i TTELA häromdagen (25 maj), i en artikel om, som TTELA skrev, de storslagna planerna för framtidens Sanden:

“De mest iögonfallande av dem som flyttar är hamnen, foderfabriken och bussgaragen. Och det arbetet är i gång. Kommunens mål är att hamnen ska vara etablerad till Vargön 2030…”

Hamnen ska flytta skriver TTELA, och det ska vara klart 2030. Det var en överraskning. Och så visar TTELA en grafisk illustration över förslaget för södra Sanden – med texten:

“Hamnen flyttar till Vargön…”

Det är nästan så att man tror att det är bestämt att hamnen ska flytta… Men så är det inte riktigt, som tur är. Inte än i varje fall.

För några år sedan var det annorlunda. Då gick diskussionens vågor höga. Då tycktes en flytt av hamnen från Vänersborg till Vargön vara nära förestående. Och det var väl egentligen också därför som Vänersborgs kommun köpte hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper år 2010, att hamnen skulle flyttas.

Förvärvet av området i Vargön följdes dock inte upp av kommunfullmäktige förrän den 18 juni 2014. (Se “Hamnfrågan avgjord”.) Då fattades ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön:

“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”

 Det framgår tydligt av beslutet att det inte var ett “riktigt” och slutligt beslut, det var uttalat att det var ett beslut om en “inriktning”. I underlaget skrev också kommunstyrelseförvaltningen att den:

“bedömer att beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”

TTELA:s uppgifter är således inte riktigt korrekta. Det har inte fattats något annat beslut i frågan om en flytt av hamnen än inriktningsbeslutet. Däremot satsade kommunen efter markförvärvet stora pengar på hamn- och industriområdet i Vargön. Själva markområdet kostade kommunen 16,7 milj kr och sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. En hel del blev ordnat, men det var problem med kajen och kajförstärkningarna. Och det problemet är så vitt jag vet inte löst än, bland annat på grund av de stora kostnader som det är fråga om. (Pandemin har sannolikt försenat processen också.)

I maj 2020 fick samhällsbyggnadsnämnden information om att en förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle kosta kommunen 45 miljoner. Det var det billiga alternativet, med bland annat en spontkaj. I det dyraste alternativet skulle kostnaderna uppgå till 86 miljoner, med bland annat en påldäckskaj. Och då skulle ändå staten lägga in ytterligare ett antal miljoner i respektive alternativ.

Nedanstående sammanställning av kostnaderna utgjorde en del av underlaget på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i maj 2020:

TTELA har andra siffror. Tidningen uppger (se “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”) att kostnaden skulle uppgå till 80 milj kr för det dyra alternativet, varav kommunen “enbart” skulle stå för drygt 27 milj kr. Jag har svårt att kommentera detta eftersom jag inte vet källan.

Det behövs förstärkningar också i Vänersborgs hamn, även om den skulle läggas ner. Jag har hört siffror på närmare 20 miljoner. TTELA uppgav 21 milj kr. (Se “Vänersborgs hamnar måste repareras”.) Senare, den 20 oktober 2021, skrev TTELA att det skulle kosta 18 milj kr.

Det tycks vara en del osäkerheter kring hamnkostnaderna, dvs gällande skredsäkringar och förstärkningar av kajerna. I mål- och resursplanen, budgeten för år 2022, står det:

“Förstärkning av Vänersborgs hamn, 18 mnkr, var planerat att påbörjas med 5 mnkr under år 2021, men upphandlingen bedöms kunna färdigställas i början av 2022 för utförande under senare delen av 2022, därav 11 mnkr 2022. Skredsäkring och  förstärkning av Vargöns hamn, 32 mnkr, är också senarelagt mot ursprunglig plan då hela investeringen skulle genomföras år 2021, därav 27 mnkr 2022.”

18 miljoner kr till hamnen i Vänersborg alltså – ungefär samma summa som har angetts hela tiden. De 32 miljonerna under 2022 motsvarar det “billigare” alternativet i Vargön. Detta är alltså kommunens kostnader för i år, 2022. I budgetförslaget för 2023 är 12,3 milj kr avsatta för “industri och hamn”.

Kommunens kostnader för hamnarna i Vänersborg och Vargön kommer då upp i en kostnad, mellan 2010-2022, på åtminstone 89 milj kr. Och det är bara början för flyttkostnaderna av hamnen till Vargön. Det måste göras ännu fler förberedelser. Det är muddringar och marksaneringar i Vargön. För att inte tala om vad som kan finnas på älvbottnen. Det är ingen avancerad gissning att det finns omfattande förorenade massor i djupet. Det har också sagts att det finns tre fartyg och en järnvägsvagn på bottnen, även om dykare inte har kunnat lokalisera järnvägsvagnen. Och dessutom att det finns ett grund som måste sprängas bort… (Vad händer med föroreningarna om det sprängs i älven?)

Sedan återstår också kostnaderna för själva hamnanläggningen i Vargön. Det handlar om ytarbeten, lyftkranar, byggnader, vägar och annan infrastruktur osv. Det kan bli en del pengar…

Det är nog inte bara jag som skulle bli förvånad om investeringarna i en hamn kommer att understiga investeringskostnaderna för arenan… Och notera att då har inte något nämnts om Innovationbyggnaden för 24,8 milj kr eller kostnaderna för rivningen av lagerhallarna (se ”Rivningen i Vargöns hamn”) eller misskötseln av Holmens gamla kontorsbyggnad, som sedemera brann…

Och den stora frågan är…

Är en flytt av hamnen till Vargön till “någon nytta”?

Fortsättning följer i bloggen ”Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Hamnar, Vargön

Ekonomiskt tufft för KFV

26 maj, 2022 Lämna en kommentar

I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst sitt maj-sammanträde, på det anrika Birger Sjöberggymnasiet. Vi skulle vara i salen Lilla Paris. Jag frågade min partikollega i direktionen, Lutz Rininsland, var salen låg. Rininsland svarade:

“Den ligger där NO-salarna låg på din tid.”

Jag visste genast var det var. Där hade jag kämpat med Håkan Noring och Rickard Hylbom i början av 1970-talet. Eller snarare, dom med mig…

Det var som vanligt en hel del information, frågor, samtal och diskussioner på sammanträdet. Det jag skulle vilja lyfta i denna blogg är förbundets ekonomiska situation inför 2023, och frågan kring lärarlöner.

Budgetarbetet för år 2023 pågår för fullt i kommun-Sverige. Det skrivs om den galopperande inflationen och de ökade kostnaderna för kommunerna. Prognosen just nu ligger på en inflation på 6% och då finns det sektorer där priserna ökar betydligt mer, t ex byggnadsvaror och livsmedel. Och vem vet hur löntagarna och fackföreningarna kommer att agera. De vill antagligen ha kompensation för prisstegringarna. Och då ökar kommunernas kostnader ännu mer. Sedan har vi ökade pensionskostnader. Det föreligger ett nytt pensionsavtal och inflationen “ställer till det” även här, vilket leder till fördyringar. Det finns flera frågetecken kring samhällsekonomin, men gemensamt är att allt blir dyrare. Det blir ett kärvt ekonomiskt år, trots att arbetslösheten beräknas minska och kommunernas skatteintäkter öka.

Vänersborg och Trollhättan är båda så stora att de har möjligheter att prioritera om i sina verksamheter, även om det kan kräva impopulära beslut. Det finns t ex flera verksamheter som inte är lagstadgade och som det ganska lätt skulle kunna gå att dra ner på, även om service och invånarnas trivsel skulle lida avbräck. Kommunerna kan också underbalansera sina budgetar (för att “jämna ut” konjunkturrörelserna över tid) och möjligheten att höja skatter finns alltid som alternativ.

Alla kostnadsproblem med inflation och ökade pensionskostnader mm har också Kunskapsförbundet. Dessutom har förbundet andra problem. Statsbidraget för lärarlyftet minskar med 3-4 milj kr. Detta bidrag minskar för kommunerna också. Hösten 2023 sker det förändringar med högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det innebär att studenterna får mer undervisningstid – från 25 timmar i veckan till 27-28 timmar. Det betyder att fler lärare måste anställas. Och det blir självklart dyrare. Staten kommer inte att kompensera fullt ut för de ökade kostnaderna. Det finns också farhågor att förändringen kommer att leda till att fler elever inte kommer att slutföra utbildningarna, vilket fördyrar utbildningen ytterligare. Hoppar elever av mitt under terminen utbetalas inget statsbidrag överhuvudtaget.

Antalet elever på gymnasiesärskolan ökar liksom enskilda elevers behov. Det medför att kostnaderna för utbildningen ökar. Här är den betydligt mer personalintensiv. Kunskapsförbundet beräknar att underskottet kommer att uppgå till 5,7 milj kr i år och dessa kostnader kommer sannolikt att öka 2023.

Pandemin har gjort att fler studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den “normala och beräknade” tiden. Gymnasie- och vuxenstuderande har drabbats mycket tufft av pandemin. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras på distans. Hur ska man t ex kunna lära sig svetsa på distans? Därför växer behoven av vuxenutbildningen, vilket händer redan i år. När det statliga bidraget (”skolmiljarden”) delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Av någon anledning…

För att klara de utmaningar som Kunskapsförbundet står inför skulle förbundet behöva ett tillskott på 20-30 miljoner kr nästa år. Och det måste komma från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg, förbundet har inga möjligheter att höja några skatter som kommunerna. Kunskapsförbundet är helt beroende av de pengar som ägarkommunerna är villiga att ge. Förbundet har dessutom mycket små möjligheter att prioritera om och spara. Kunskapsförbundet sysslar ju bara med utbildning. Dessutom står lönerna för den absolut största delen av förbundets kostnader och förbundet har redan nu lägre lärartäthet än genomsnittet i landet. (Det är för att Trollhättan och Vänersborg har tvingat förbundet att dra ner på kostnaderna för några år sedan.)

Situationen blir inte heller bättre av att de fristående gymnasierna enligt lag ska ha motsvarande elevpeng som kommunerna ger till den kommunala gymnasieskolan.

Som jag ser det finns det bara ett sätt för Kunskapsförbundet att spara. Det är att lägga ner några av de dyrare och exklusivare programmen. Är det detta som ägarkommunerna vill?

På direktionens sammanträden deltar representanter för personalorganisationerna, “facken”. I tisdags ville Lärarnas Riksförbund lyfta kompetensförsörjningen. Det är en punkt i det nya avtalet som parterna är överens om att arbeta med. Och då kommer man ofrånkomligen in på lönerna.

Det råder brist på legitimerade och behöriga lärare i landet. Flera kommuner lockar till sig lärare med hjälp av höjda löner. Uddevalla gör det och även Göteborg. Inte nog med att lärarlönerna höjs i dessa kommuner och att lärarlönerna i Kunskapsförbundet halkar efter – lönerna i förbundet håller inte ens jämna steg med lärarlönerna i grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg!

I Vänersborgs kommun och Trollhättans stad får alla nämnder och styrelser kompensation för inflationen. (Ibland blir inflationen högre än beräknat.) Sedan betalas lönerna ut – och det från särskilda pengapotter. Det sker i både Vänersborg och Trollhättan och det sker innan fördelningen av pengar till nämnderna. Det är viktigt. Kommunernas lönepotter har dessutom ökat mer i procent de senaste åren än inflationen. I Trollhättan har lönepotten de senaste åren hade ökat med 3% årligen. Det betyder att lönerna i genomsnitt kan höjas med 3% per anställd. I Vänersborg låg löneökningen för legitimerade lärare inom de kommunala grundskolorna på 2,42% år 2021 och 2,65% år 2022. Tittar man bara på åk 7-9 var motsvarande siffror 2,44% år 2021 och 2,64% år 2022.

Kunskapsförbundet får en inflationskompensation, inget annat. Denna kompensation ska även täcka löneökningarna. Kompensationen ligger på 2,2-2,3% per år, dvs denna kompensation för inflationen och lönerna är lägre än lönepotterna i ägarkommunerna. Med andra ord, lönerna för gymnasielärarna släpar efter och blir relativt sämre jämfört med andra lärarlöner i kommunerna. Om då inflationen på läromedel och livsmedel (ex skolmat) samt hyresökningarna blir ännu högre så blir självklart utrymmet för lärarlönerna ännu lägre. Inte heller så blir det i ägarkommunerna.

Den sämre löneutvecklingen innebär naturligtvis att det blir allt svårare att locka till sig nya legitimerade lärare till Kunskapsförbundet och få de “gamla” att stanna kvar. Och i den konkurrenssituation som den kommunala gymnasieskolan befinner sig i så kan detta bli förödande. Dessutom är det inte svårt att se scenariot framför sig när gymnasielärare flyttar till högstadieskolorna i Trollhättan och Vänersborg för att få upp lönerna. För att eventuellt senare erbjuda sina tjänster med krav på ännu högre lön i förbundet. Lärarbyten för eleverna gynnar inte undervisningen.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är oerhört viktiga för de enskilda och för samhället i stort. Jag hoppas verkligen att de styrande och ansvariga politikerna i Trollhättan och Vänersborg inser det. Det har bokats ett extra ägarsamråd innan sommaren, antagligen får vi svaret då.

Kategorier:Budget 2023, KFV 2022, KFV 2023, Kunskapsförbundet Väst