Arkiv

Författararkiv

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (2)

1 mars, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)”.

Bron som Davidsson har satt upp på fastighetens norra sida får ett stort utrymme i Davidssons överklagande av Mark- och miljödomstolens (MMD) dom till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Bron är viktig i det här målet, på flera sätt. Davidsson vill inte bli tvingad att sätta upp och underhålla en bro utan att få något tillbaka. Han har anlagt bron frivilligt och av god vilja, och som en kompensationsåtgärd. Kompensationsåtgärd innebär att Davidsson anlägger bron över det djupa diket, som kompensation, för att han i gengäld ska få behålla en del av gräsmattan som sin privata tomt.

Byggnadsnämnden i Vänersborg hade med bron i sitt beslut den 7 mars 2023. Bron var ett villkor för nämndens beslut om tomtplatsavgränsning:

“Fastighetsägaren (Bengt Davidsson; min anm) har meddelat att denne gärna lägger dit bron igen om tomtplatsen fastställs enligt ansökan och har själv framfört idén med att villkora dispensen med att en bro anordnas.”

Bron var inte på plats när handlingarna till byggnadsnämndens sammanträde skrevs.

I sitt beslut menade byggnadsnämnden vidare att om bron inte var på plats, vilket innebar att allmänheten inte kunde passera Juta, så skulle följande gälla:

“Om bron, av någon anledning skulle vara ur funktion kompletteras dispensen även med att passage ska kunna ske på befintlig väg och vidare norrut, på det sätt som passage ändå har skett tidigare.”

Byggnadsnämnden 7 mars 2023

Passagen skulle i sådana fall ske vid de gröna pilarna. (Se flygfotot ovan.)

Både Davidsson och byggnadsnämnden var eniga om att betrakta bron som en kompensationsåtgärd enligt Miljöbalken 16 kap 9 §. Därför beslutade nämnden enligt den ansökan om strandskyddsdispens som Davidsson hade lämnat.

I den dom som MMD avkunnade 2024 så ligger den nordvästra delen av fastigheten inom tomtplatsavgränsningen, dvs den är privat och inte allemansrättslig tillgänglig.

MMD 15 januari 2024

Det betyder att det inte är möjligt att passera “diket” på den nordvästra delen av fastigheten, och inte heller någon annanstans. Det enda stället att passera diket och därmed Juta är över bron… Så när MMD skriver i domskälen att ”området är av betydelse för det rörliga friluftslivet” så är den enda anledningen till det att Davidsson själv upprätthåller passagen.

MMD ändrar byggnadsnämndens beslut om tomtplatsavgränsning utan att nämna något om bron. Davidsson och Kjällgrens antar att MMD därmed menar att bron ska vara kvar enligt byggnadsnämndens beslut. De ifrågasätter detta, eftersom Davidsson villkorade att bron skulle finnas på plats om och endast om nämnden gick Davidsson till mötes och flyttade ner tomtplatsavgränsningen mot älven i öster. (Vilket byggnadsnämnden alltså gjorde.)

MMD har, menar Davidsson, genom att inte nämna bron i sin dom i praktiken försämrat tomtplatsavgränsningen jämfört med 2018, som har vunnit laga kraft:

“Det kan, eftersom dispensen från 2018 inte villkorades med att passage var tvunget att medges norr om bostadshuset eller genom ett krav om att bro skulle anläggas och upprätthållas, konstateras att varken kommun, länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen ansåg att verksamheten medförde sådana intrång i allmänna intressen att särskilda åtgärder för att kompensera för detta skulle åläggas fastighetsägaren.”

Davidsson undrar vad som har ändrats sedan 2018 eftersom strandskyddsdispensen enligt MMD har fått helt andra, och nya, villkor än vid den tiden. Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom det nu 2024 handlade om en omprövning av den tidigare beviljade dispensen med tomtplatsavgränsning – inte om någon ny ansökan på grund av någon ny eller utökad verksamhet av något slag. Då kan rimligen inte, helt plötsligt, en tidigare beviljad tomtplatsavgränsning medföra större intrång i allmänna intressen. Det finns helt enkelt ingen grund för MMD:s ändrade inställning i frågan om bron.

Davidsson och Kjällgren skriver vidare:

“Under alla förhållanden måste det eventuella intrånget som en utökad tomtplatsavgränsning utgör anses försumligt i jämförelse med de omfattande villkor som har uppställts i beslutet…”

Davidsson och juristen återknyter till kritiken av MMD:s formella fel (se “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)”):

“Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade att självständigt pröva dessa villkor utan att Davidsson lyfte frågan, men har underlåtit att göra det. Davidsson har dessutom anfört att åtminstone villkoret om bro skall tas bort, men mark- och miljödomstolen har ändå inte prövat frågan.”

Davidsson och hans juridiska ombud menar att strandskyddsdispensen har:

“villkorats av betungande villkor i form av en kompensationsåtgärd utan att han har fått någonting i gengäld.”

Och fortsätter med att tydligt visa sin besvikelse:

“Det ifrågasätts kraftigt att det finns stöd i miljöbalken för att en fastighetsägare genom betungande villkor skall säkerställa att det rörliga friluftslivet kan fortlöpa på det sätt det alltid har gjort utan att det skulle vara tal om någon kompensationsåtgärd.”

Davidsson avslutar diskussionen om bron med:

“Det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen har dömt rätt och det finns synnerliga skäl att ta upp målet till prövning.”

De betungande villkoren omfattar även ett staket, men mer om det i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (3)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, strandskydd

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)

29 februari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Juta i Mark- och miljödomstolen (3)”.

I måndags skickade Davidsson och hans juridiska ombud på Advokatfirman Kjällgren in en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (MÖD). De överklagar den dom som Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg avkunnade den 15 januari 2024. (Se “MMD: Dom över Juta”.)

MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) prövar inte alla domar som underdomstolarna meddelar och som överklagas. Mark- och miljööverdomstolen kan emellertid ge prövningstillstånd om det (se MÖD:s hemsida):

  • “kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande;
    behövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt;
  • är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor;
  • annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.”

Davidsson har gott hopp om att MÖD ska pröva hans fall. Om inte MÖD gör det torde underdomstolarna (MMD) ha fritt fram att strunta i MÖD:s prejudicerande domar – och då har ju faktiskt MÖD:s uppgift och berättigande som överdomstol blivit tämligen meningslös…

Davidssons överklagande är på 10 tämligen tättskrivna A4-sidor. Jag tänkte i några blogginlägg redogöra för och sammanfatta överklagandet. Det gör jag bland annat eftersom jag har förstått att strandskyddsärenden i Vänersborg röner intresse utanför kommungränsen. Strandskyddslagstiftningen debatteras dessutom flitigt och många anser att den behöver omarbetas och uppdateras. Och MÖD har ju i de senaste årens domar visat på en annan och förändrad inställning till strandskyddsdispenser. Det är även oerhört betydelsefullt att de domar som MÖD avkunnar får genomslag och följs i landets fem underdomstolar (MMD). Det är viktigt för rättssäkerheten och likheten inför lagen.

Juristen på Advokatfirman Kjällgren anger flera skäl till varför MÖD bör pröva Davidssons fall. Han uttrycker det tydligt i överklagandet på flera ställen. Juristen formulerar det som så att det (kursiveringen är Kjällgrens):

“föreligger synnerliga skäl för mark- och miljööverdomstolen att ta upp målet.”

 Det första skälet som åberopas är ett “formaliafel”. Kjällgren skriver:

“På kvällen den 9 januari skickade Bengt Davidsson genom undertecknad in denna skriftliga komplettering. Kompletteringen skickades aldrig vidare till övriga parter. … Att domstolen underlåter att översända yttrandet från undertecknad för yttrande står i strid med 22 § lag om domstolsärenden.”

Kompletteringen är det yttrande som Davidsson skickade in till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg efter “rättegången” och rundvandringen på Juta. (Se “Juta i Mark- och miljödomstolen (3)”.) Övriga parter är framför allt byggnadsnämnden i Vänersborg. Det är ju byggnadsnämndens beslut som MMD har prövat och ändrat.

I Lagen om domstolsärenden 22 § står det:

“Ett ärende får inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften.”

Och Davidsson och juristen fortsätter på den formella, men oerhört viktiga, linjen. Det är synnerligen betydelsefullt att allt går rätt till, det kan vara avgörande för människors rättssäkerhet – och demokratin.

Juristen anför ytterligare synnerliga skäl för att målet bör prövas av MÖD:

“Ingenting av det Davidsson har anfört i sitt yttrande av den 9 januari syns i domen från mark- och miljödomstolen. Det skall också lyftas att den karta som mark- och miljödomstolen bilagt domen, bilaga 2 till nu överklagade dom, är upprättad 9 januari. Att kartan som anger tomtplatsens omfattning är upprättad innan kompletteringen kom in och att ingenting som Davidsson anförde i yttrandet den 9 januari bemöts, tas upp eller går att utläsa från domen, medför att Davidsson anser att domen var skriven och klar redan innan hans komplettering hade skickats in…”

Det känns nästan pinsamt att MMD i Vänersborg har försatt sig i en sådan situation att det finns skäl att ifrågasätta domstolens kompetens…

Det sistnämnda, att MMD inte tagit hänsyn till Davidssons yttrande, styrks t ex av att Davidsson var mycket tydlig i yttrandet från kvällen den 9 januari med att bron måste tas upp av domstolen:

“Det skall också särskilt lyftas att Davidsson i kompletteringen anför att villkoret gällande bron är oskäligt och att det måste tas bort. Varken Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen skriver i sitt beslut/sin dom om bron.”

Och så är det. MMD tog inte upp bron i sin dom överhuvudtaget. Davidsson och juristen från Kjällgrens undrar varför…

Fortsättning följer i inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (2)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Juta i Mark- och miljödomstolen (3)

28 februari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Juta i Mark- och miljödomstolen (2)”.

Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg var på platsbesök på Juta innan rättsfallet avgjordes och domen avkunnades. Det var en slags rättegång på plats.

Domstolen bestod av en domare, en sekreterare och en “tekniker” som bland annat fotograferade. De andra närvarande var, förutom Bengt Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren, två representanter från Länsstyrelsen. En av dem var Davidssons granne som bor 1 km från Juta och som i ungdomen, och antagligen senare, tillbringat en hel del tid i området. (Han betraktades dock inte som jävig av domstolen.) Byggnadsnämndens ordförande och några ledamöter var där liksom förvaltningschefen. Lave Thorell förhördes också, som vittne, men var inte med på den rundvandring kring Juta som domstolen företog. Det var inte heller Bengt Davidsson som inte klarar av höjdskillnaderna på grund av sitt handikapp.

Rundvandringen spelades enligt uppgift in, men upptagningen är tydligen inte offentlig. Det förvånar mig, men det kanske är så. Bengt Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren har fått ut ljudfiler på Davidssons respektive Lave Thorells vittnesmål, men alltså inget annat.

Domstolen uppträdde som sig bör mycket objektivt och sakligt. Representanterna från Länsstyrelsen argumenterade dock enligt samstämmiga uppgifter förvånansvärt “engagerat”. De lyfte det mesta som de kunde komma på för att Davidssons intressen och överklagan skulle ignoreras och avslås av MMD. Det förvånade flera av de närvarande.

Länsstyrelsens båda representanter tog upp förhållanden som de inte hade nämnt i sitt beslut i samband med överprövningen av byggnadsnämndens beslut från den 7 mars 2023. De tog till och med upp förhållanden som överhuvudtaget inte hade med Davidssons ansökan om strandskyddsdispensen med tomtplatsavgränsning att göra. Så t ex påpekade de att det fanns en redskapsbod på området vid älven som de inte ansåg hade dispens. Det var ju bara det att redskapsboden inte stod på Davidssons fastighet utan på grannens jordbruksfastighet. Davidsson och hans juridiska ombud hade svårt att förstå att domaren tillät sådana ovidkommande kommentarer. Det hade ju inte med målet att göra.

Länsstyrelsens representanter tog också upp att de trodde att diket hade breddats. Detta kom även med i domstolens sammanfattning av Länsstyrelsens syn på ärendet, som ingår i domen under rubriken “Yrkanden”. Synpunkten noterades trots att den inte fanns med i det beslut av Länsstyrelsen som Davidsson överklagade. Ny bevisning med andra ord. MMD skriver att Länsstyrelsen menade:

“Tidigare har man passerat diket i västra (bör vara norra; min anm) fastighetsgränsen genom att gå över på några plankor. Att det behövs en bro nu kan tyda på att diket har breddats.”

Det är ett tvivelaktigt påstående och en anmärkningsvärd inställning från Länsstyrelsen, och, som sagt, mycket förvånande att MMD överhuvudtaget nämner det i domen. “Diket” har så vitt Davidsson känner till inte breddats och om diket har blivit breddat så har det i så fall skett före Davidssons tid som fastighetsägare. Davidsson kan alltså inte uttala sig säkert om “dikets” historia. De plankor som låg över “diket” ligger faktiskt kvar vid sidan av “diket” och vid kontroll så når de fortfarande över “diket”. Davidsson har slutligen aldrig haft någon skyldighet att lägga en bro över diket. Det har han gjort därför att han vill möjliggöra allmänhetens fria passage förbi Juta. En helt frivillig åtgärd med andra ord.

Det kan också nämnas att byggnadsnämnden i Vänersborg yttrar sig om överklagandet, och skriver då om bron:

“Allmänheten har haft mycket positivt att säga om den nya bron.”

MMD skriver också att Länsstyrelsen hävdar att:

“Passagen genom staketet är smal och signalerar att området är privat.”

Det är passagen söderifrån som åsyftas. Inte heller denna synpunkt finns med i Länsstyrelsens beslut utan är ny “bevisning”. Det är samma här som med “diket”, staketet nere vid älven med passagen har stått där på samma sätt sedan Davidsson köpte Juta. Det vore för övrigt intressant att veta hur smal en passage ska vara för att betraktas som privatiserande – och hur bred den ska vara för att inte vara det. Jag kan inte hitta några mått på hur breda passager ska vara. Är Länsstyrelsens synpunkt måhända ett uttryck för en mycket personlig bedömning…? (När det gäller Sikhall 1:22 hade Länsstyrelsen inga synpunkter på passagens bredd – som är smalare än den på Juta. Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.)

Det är också svårt att förstå varför Davidsson skulle vilja privatisera området med en smal passage genom staketet, om han nu ville det, samtidigt som han har lagt ut en bro för att underlätta allmänhetens passage förbi Juta…

Det är svårt att betrakta Länsstyrelsens representanter som opartiska och objektiva. Det ska de vara enligt grundlagen. I Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, står det i 1 kap 9 §, att:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. Tjänstepersoner måste alltså vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket.

 Efter rundvandringen och rättegången på Juta begärde Davidsson och hans ombud från Advokatfirman Kjällgren möjlighet att få inkomma med ett kompletterande yttrande. De ville klargöra vissa saker som framkom under “rättegången” och också bemöta “ny bevisning”. Det beviljade domstolen.

Yttrandet skickades den 9 januari 2024. Där skrev Davidsson t ex angående intresseavvägningen, eller proportionalitetsbedömningen:

“Att tillgängliggöra ett område närmast vattnet av sådan storlek att allmänheten fritt kan passera längs med strandkanten men som tillåter Davidsson att använda en del av den enda gräsmatta som finns på tomten har ingen påverkan på allmänhetens nyttjande av fastigheten. Den har tidigare endast använts för passage och detta kommer fortsatt vara möjligt. Att ge Davidsson möjlighet att nyttja åtminstone en del av gräsmattan skulle dock få en oerhört stor påverka på fastighetens värde och ägarens, både nuvarande och framtida ägares, möjlighet att på ett bra sätt nyttja fastigheten.”

I yttrandet efterlystes även ett tydliggörande av Länsstyrelsens uppfattning av brons betydelse nu och i framtiden. I MMD:s domskäl nämns inte bron, vilken lämnar Davidsson i okunskap om bron måste vara kvar eller inte.

Det kompletterande yttrandet från Davidsson tog även upp “jordbruksaspekten”:

“Den gemensamma nämnaren under hela perioden sedan innan strandskyddets tillkomst är dock att området har varit tydligt avgränsat från omgivande åkermark vilket också framgår av de omfattande vittnesmål som finns i ärendet sedan tidigare.”

Davidsson har tidigare anfört flera vittnesmål (med namn, adress osv) till stöd för sin uppfattning. Det är oklart om MMD har studerat dessa. De finns inte nämnda i domen.

I yttrandet kommenterade Davidsson också diket och bondens redskapsbod/fiskebod.

Det märkliga är att inget av det som skrevs i yttrandet kommenteras i Mark- och miljödomstolens dom. Det ger intrycket av att Mark- och miljödomstolen faktiskt inte har läst yttrandet innan domen avkunnades.

Som svar på Davidssons yttrande angående intresseavvägningen/proportionalitetsbedömningen skrev MMD i sin dom:

“Enligt mark- och miljödomstolens bedömning visar utredningen i målet att området är av betydelse för det rörliga friluftslivet. Domstolen anser vidare att ett beslut om större tomtplats skulle ha negativ inverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten samt på strandskyddets syften i övrigt. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än Bengt Davidssons enskilda intressen. Den beslutade tomtplatsen kan inte anses oproportionerlig.”

Ser det ut som om Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg har läst yttrandet från Davidsson och hans juridiska ombud? 

Känslan av att Davidsson befinner sig i ett moment 22 tilltar…

Davidsson är emellertid inte den som ger sig – inte när han anser att han har rätt….

Fortsättning följer i ”Davidsson överklagar till överdomstolen (1)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

KS (28/2): Budget 2025 mm

26 februari, 2024 1 kommentar

Så är det då dags igen, tiden går fort. Nu på onsdag, den 28 februari, sammanträder kommunstyrelsen (KS).

Det blir antagligen en lång tillställning. Det är mycket information, och de ärendena tar vanligtvis tid. De politiska diskussionerna brukar nämligen gå fortare. Diskussionerna sparas ofta tills ärendena ska upp och avgöras i kommunfullmäktige… I fullmäktige är ju publik och media närvarande, det är inte ett slutet rum som på KS.

Dagordningen har följande utseende:

Det första budgetbeslutet för nästa år, år 2025, ska fattas. Det är kommunstyrelsens ordförandes förslag till “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027” som ska fastställas. Det blir antagligen inte mycket till diskussion under detta ärende, tror jag. Det finns inga andra förslag till beslut, trots att knappast några av partierna i opposition håller med om Benny Augustssons (S) anvisningar. De andra partierna än de styrande har inte riktigt de resurser och kunskaper som krävs för att ta fram ett sådant här stort förslag vid denna tidpunkt. (De styrande partierna har stor hjälp av kommunens ekonomikontor.) Det brukar vara så att de andra partierna använder ordförande Augustssons (S) förslag som utgångspunkt i det fortsatta budgetarbetet.

De anvisningar/budgetramar som kommunstyrelsen beslutar på onsdag ligger till grund för det arbete som nämnderna ska utföra nu under våren. Nämnderna ska anpassa sina verksamheter till de pengar som kommunstyrelsen föreslår att de ska få nästa år. Nämnderna ska alltså lägga en budget för år 2025 utifrån anvisningarna. Det betyder att om nämnder och förvaltningar märker att pengarna inte räcker till, vilket pengarna inte gör, så måste det prioriteras, dvs det måste skäras ner på några av verksamheterna. Men då ska nämnderna också beskriva konsekvenserna.

 Tyvärr blir det oftast inte så stora förändringar i det slutliga budgetbeslutet jämfört med “budgetramarna”. På det sättet är anvisningarna, “budgetramarna”, viktiga. Kommunfullmäktige kan dock göra justeringar i budgetbeslutet i juni och inte bara det. Förra året fattades det beslut i december om en “tilläggsbudget” som faktiskt delade ut ytterligare sammanlagt 34 milj kr till nämnderna.

Ordförande Augustsson skriver i sitt förslag till anvisningar:

“Från och med 2024 prognostiseras inflationstakten bli lägre och det ekonomiska utgångsläget förbättras något inför 2025. Den fortsatt höga beslutade investeringstakten med ökade kostnader för avskrivningar och ränta gör dock att kommunens ekonomi är fortsatt pressad.”

Prognosen för inflationen 2025 ligger på 1,4%, internräntan beräknas vara oförändrad, dvs 2,5%, och personalomkostnadspålägget oförändrat, 47,18%.

Ordförande Augustssons förslag innebär inga ekonomiska satsningar förutom inflationskompensation. Förslaget utgår helt enkelt från budgettilldelningen innevarande år med några mindre undantag. Barn- och utbildningsnämnden får t ex ytterligare 4,9 milj kr till hyra för Holmängenskolan. Kultur- och fritidsnämnden föreslås få extra pengar till hyror – 2,6 milj kr till idrottshallen på Holmängenskolan och 2,1 kr till ökad hyreskostnad för Arena Vänersborg.

De styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för år 2025 ger ett beräknat överskott i kommunens resultat på +69 milj kr. Det är ganska mycket…

Kommunstyrelsens ordförande Augustsson drar slutsatsen:

“Mot bakgrund av dessa stora utmaningar inom verksamheten och det begränsade ekonomiska utrymmet så behöver samtliga nämnders arbete med budget 2025 fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar och där det är möjligt även ompröva ambitionsnivåer i befintlig verksamhet.”

Det får Vänsterpartiet att protestera lite lätt. Vi tänker lämna en protokollsanteckning:

“Det är mycket värdefullt att kunna följa budgetberedningens arbete från en insynsplats. Nu föreligger ”Anvisningar och ramar för arbetet för Mål- och resursplanen 2025-2027”.
Kommunstyrelsens ordförande betonar i sin sammanfattning att det gäller att ”fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar”.  Som Vänsterpartiets representant i budgetberedningen är jag efter att ha tagit del av nämndernas och förvaltningarnas beskrivningar förvånad över att budgetramarna inte är mer generösa.”

Kommunstyrelsen ska få information om medarbetarundersökningen 2023. Resultatet av undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling. Indexvärdet för det hållbara medarbetarengagemanget (HME) har förbättrats från 78 till 79. Däremot har resultatet för att rekommendera kommunen som arbetsplats sjunkit från 49% till 46%. Vi får se om jag får tid att redogöra närmare för undersökningen vid något senare tillfälle.

Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2023 ska avhandlas. Det kommer antagligen inte att bli några diskussioner kring denna. Jag noterar dock en formulering som gör mig lite förvånad:

“Ett gemensamt räddningstjänstförbund mellan NÄRF och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har utformats under året med start den 1 januari 2025.”

Och så blir det säkert, men faktum är att kommunen inte har fattat något sådant beslut.

Revisorerna på KPMG har granskat personal- och kompetensförsörjningen. De drar följande slutsatser:

  • “Revidera personal- och förhandlingsutskottets styrdokument för personal- och kompetensförsörjning, inklusive listan på bristyrken i kommunen.”
  • “Färdigställa den kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategin och säkerställa att denna implementeras i förvaltningarna.”

Det ska antas några strategier – “Strategi för internationella arbeten åren 2024-2028”, “Miljöstrategi 2030” och “Friluftsstrategi”. De två första strategierna uppdateras medan friluftsstrategin är helt ny. Den är inte heller färdigarbetad utan ska vidare ut på samråd. Det är för övrigt viktigt att kommunen äntligen får en sådan.

Kommunstyrelsen får information om samtliga strategier. När jag läser dem så är intrycket mycket positivt. Dokumenten är genomarbetade och genomtänkta. Det är också viktigt att sådana här dokument är uppdaterade och aktuella. Naturligtvis är det viktigaste inte att ha fina dokument, det har Vänersborgs kommun. Det viktiga är att det blir verkstad av alla tankar och idéer, och där ligger kommunen ofta en bit efter andra kommuner. Det finns sällan ekonomiska medel till att förverkliga alla strategier. (Alla dokument är inte heller helt genomtänkta, t ex policyn och riktlinjen för sponsring och donationer…)

Det blir mycket mer information på onsdag. Kommunstyrelsens ledamöter ska få höra vad kommunstyrelsens tre kommunalråd har gjort sedan sist, liksom kommundirektör Tegenfeldt. Vi ska få information om slussprojektet. Det kanske blir en triangelsluss väster om befintlig sluss istället för en “vanlig” sluss på den östra sidan som var tänkt från början. Det föreligger en rapport från socialnämnden om uppsökande verksamhet för seniorer. Kommunstyrelsen ska också avsätta 15 milj kr för markinköp inför uppförandet av ny räddningsstation. Den nuvarande brandstationen är så sliten och “förfallen” att en ny måste byggas.

Det behövs mer pengar för investeringen i boende för personer med sammansatta behov. De 17,5 milj kr som är avsatta räcker inte, utan det beräknas att det behövs ytterligare 6,5 milj kr. Beslutsförslaget är att samhällsbyggnadsnämnden får begära dessa pengar i samband med förslaget till mål- och resursplan 2025-2027.

Det är några fler informationspunkter, men de beskrivna är de viktigaste.

Det är som synes många viktiga ärenden som ska behandlas, även om det kanske inte blir så stora oenigheter mellan partierna. Det blir antagligen mer av frågor, samtal och dialog än diskussioner och debatter. Men vi får se, osvuret är bäst. Och ibland har det ju tänt till lite oväntat mellan framför allt socialdemokrater och moderater.

Kategorier:Budget 2025, KS 2024

Juta i Mark- och miljödomstolen (2)

25 februari, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Juta i Mark- och miljödomstolen (1)”.

Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg fastställde en ny tomtplatsavgränsning på Juta. Det var Jutas 4:e tomtplatsavgränsning sedan 2017. (Se “MMD: Dom över Juta”.)

MMD gick egentligen helt på Länsstyrelsens linje. Det enda undantaget var att Länsstyrelsen hade “glömt” den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. Det innebar att MMD lät Davidsson behålla en bit mark i norr som tomt. Det innebar också att han fick “behålla” två lyktstolpar och slapp att sätta upp grindar på sin egen fastighet åt norr och söder.

MMD 15 januari 2024

Den smala grusvägen längs altanen och huset ligger som synes inom tomtplatsavgränsningen, liksom ”vägkorsningen” och vägen till husets nordsida respektive den gamla ladan längst i nordväst. Lyktstolparna vid vägen ingår i tomtplatsen men resten av den stora gräsmattan ner mot älven blir allemansrättslig tillgänglig.

Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) domar är prejudicerande. Domarna är vägledande för hur Miljöbalken ska tolkas, förstås och tillämpas.

I sin överklagan till MMD i Vänersborg hänvisade Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren till ett flertal domar från MÖD. Det gällde staket och grindar som inte hade direkt samband med föremålet för dispensprövningen (MÖD 2012:24) och om naturlig avgränsning av tomtplatsen (M 6607-16). Vidare att mark kan vara ianspråktaget på andra grunder än att det utgör tomtmark (MÖD 2004:53), att det i ärenden inte bör ställas för höga krav på bevisning från fastighetsägaren (M 9035-17 och M 12640-19), om intresseavvägningen mellan allmänna och enskilda intressen (M 4793-19), om ett områdes faktiska betydelse för allemansrättslig tillgänglighet (M 4425-22) och om kompensationsåtgärder (MÖD 4244-19).

Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg hänvisar till MÖD några få gånger i domskälen till Davidssons överklagande. Jag redovisar samtliga hänvisningar nedan.

MMD skriver:

“Vid fastställandet av tomtplats får ingå mark som lagligt privatiserats som en del av bostadshusets tomt sedan innan reglerna om det generella strandskyddet infördes år 1975”

Och så hänvisar MMD till tre prejudicerande domar som styrker att det är år 1975 som gäller. Och det kan ju vara bra att veta att MÖD står bakom den stora betydelsen i strandskyddssammanhang av årtalet 1975. Men det har ju ingen direkt bäring på Juta. Davidsson har inte ifrågasatt årtalets betydelse.

MMD hänvisar också till en prejudicerande dom från 2008 om att ett område inte är att betrakta som ianspråktaget om det är jordbruksmark. Det är något som Davidsson inte heller har hävdat. Ordet jordbruk nämns t ex inte i hans överklagan. Det är för övrigt MMD som hävdar att gräsmattan på Juta har varit jordbruksmark:

“Området har bland annat använts som betesmark, ängsmark, odlingsmark och gräsyta.”

Intressant. Först hävdar MMD på egen hand utifrån mycket suddiga flygbilder, och utan att ta hänsyn till de vittnesmål som finns, vad marken har använts till och sedan klassar MMD denna användning i nästa steg till jordbruk…

Hmm. När jag flyttade in i huset i Nordstan 1987 var hela trädgården mot norr ett trädgårdsland och hade varit så i minst 15 år. Vi gjorde efter något år om trädgårdslandet till gräsmatta. Det innebär kanske att jag nu för tiden sitter och solar och fikar på jordbruksmark… Och då är den inte ianspråktagen utan tillgänglig för allmänheten… 

Varken Juta eller Eken X (i Nordstan) är för övrigt klassade som jordbruksfastigheter…

MMD (Mark- och miljödomstolen) tar också upp:

“rättsfallen MÖD 2020:2 I och II med där gjorda hänvisningar”

Jag söker på detta och kan ändå inte vara riktigt säker på vilka specifika domar som MMD har i åtanke. (Det kan nämnas att Länsstyrelsen också hänvisade till dessa domar på samma sätt i sitt beslut. Länsstyrelsen skrev dock inte “med där gjorda hänvisningar”.) De domar som jag hittar tar upp intresseavvägningen mellan enskilda och allmänna intressen, och det är i varje fall i det sammanhanget som MMD hänvisar till MÖD. MMD menar nämligen i sin dom att de prejudicerande domarna från MÖD visar att:

“det allmänna intresset av att bevara allemansrättslig tillgång till strandområden för friluftsliv och områden med goda livsvillkor för djur- och växtliv är mycket starkt”

Det här är inget nytt, det är själva syftet med strandskyddslagstiftningen. Och Davidsson har inte på något sätt haft invändningar mot denna syn. Tvärtom, han har alltid välkomnat allmänheten och till och med underlättat genom att sätta upp en bro över en bäckravin så att allmänheten kan passera.

MMD:s citat ovan hittar jag i MÖD:s dom M 4244-19. Det nya och viktiga med denna prejudicerande dom är dock något helt annat än vad MMD i Vänersborg vill påskina…  Och samma resultat får jag också när jag söker på MMD:s “källhänvisning”, se här:

“Med hänsyn till den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet har MÖD, till skillnad från vad som ansetts möjligt i tidigare avgöranden, vid en intresseavvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken beaktat även andra omständigheter än de som enligt 7 kap. 18 c–d §§ kan utgöra särskilda skäl för dispens.”

Den här sammanfattningen är alltså tagen från MÖD M 4244-19…

Naturligtvis är inte det enskilda intresset det som helt ska avgöra en intressekonflikt. Allmänhetens intressen är fortfarande, och ska fortsättningsvis vara, starkt. Det har inte heller ifrågasatts av Davidsson. Men det som alltså är nytt, och som MMD i Vänersborg undanhåller med formuleringen i domen, är att egendomsskyddet i och med EU-inträdet mm har fått en (starkt ökad) betydelse. Betydelsen har blivit så stor att den, enligt MÖD, till och med ska utgöra ytterligare ett särskilt skäl för strandskyddsdispens. (”Måste kunna beaktas” skriver MÖD.) MÖD skriver också:

”den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet [måste] få genomslag vid prövningen av förutsättningarna för dispens från strandskyddet.”

Miljöbalkens 7 kap. 18 c–d §§ torde därför behöva kompletteras och uppdateras.

I det här sammanhanget måste jag nämna vad det står i Länsstyrelsens beslut, dvs det beslut som Davidsson har överklagat. Länsstyrelsen bryr sig nämligen inte heller om MÖD:s prejudicerande domar. Länsstyrelsen skriver:

“Kommunen får i det enskilda fallet medge dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om dispens från strandskyddet får man endast beakta om det område som dispensen avser…”

Notera “endast beakta”, “endast”… Och så räknas Miljöbalkens 7 kap. 18 c–d §§ upp. MÖD:s domar om egendomsskyddets ökade betydelse beaktas inte av Länsstyrelsen, domarna finns inte. Jag vet inte om detta är ok… Det är i varje fall svårt att tro att några handläggare på Länsstyrelsen i Vänersborg ska kunna bortse från Miljööverdomstolens prejudicerande domar…

De prejudicerande domarna från MÖD som jag har tagit upp här är de enda som MMD i Vänersborg anför som stöd för sin tolkning av lagen och för sin dom. MMD tar inte ens upp de rättsfall och prejudicerande domar som Davidsson hänvisar till i sin överklagan. Dessa domar är tydliga i sina tolkningar av Miljöbalken och MMD borde åtminstone ha framfört argument varför de i detta sammanhang inte kan beaktas på det sätt som Davidsson gör gällande.

Det är ganska anmärkningsvärt tycker jag. Nu kan Davidsson inte ens veta om MMD har studerat dessa domar…

 Det håller på att utkristalliseras ett Moment 22 här. Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (MÖD) meddelar domar som ska vara prejudicerande. Det innebär att underdomstolarna, t ex Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, ska följa dem. I Jutafallet har inte MMD gjort det. Den har inte visat att den t ex har gjort några avvägningar eller dragit några slutsatser utifrån de prejudicerande domarna. MMD diskuterar inte ens domarnas betydelse i de bedömningar den har gjort.

Mark- och miljööverdomstolen prövar inte alla domar som underdomstolarna meddelar och som överklagas. Den riktar in sig på rättsfall som berör många, där det finns olika tolkningar och som framför allt är principiella. MÖD:s avgöranden i olika rättsfall ska alltså kunna fungera som vägledningar i underrätternas framtida bedömningar och avgöranden.

Om en underdomstol, som Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, struntar i MÖD:s prejudicerande domar – är det av principiell betydelse? Kan MMD:s nonchalerande och ignorerande av tidigare prejudicerande domar från MÖD vara ett skäl för MÖD att pröva en överklagan från Davidsson av en dom från MMD?

Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren ska i varje fall försöka få MÖD att pröva domen från MMD i Vänersborg.

Fortsättning följer i inlägget ”Juta i Mark- och miljödomstolen (3)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Juta i Mark- och miljödomstolen (1)

24 februari, 2024 Lämna en kommentar

Redan den 1 mars 2019 avkunnade de utbildade juristerna i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg en dom om strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning på Juta. Den gången ansåg Mark- och miljödomstolen att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett klokt och förnuftigt beslut när nämnden hade bestämt tomtplatsavgränsningen på Juta.

Mark och miljödomstolen (i fortsättningen förkortad till MMD) skrev i domen:

“Mark- och miljödomstolen anser med utgångspunkt i nämnda faktorer att den av nämnden gjorda tomtplatsbestämningen är naturligen avgränsad. … Mark- och miljödomstolen finner vid dessa förhållanden att den av nämnden fastställda tomtplatsavgränsningen får anses rimlig och väl avvägd.”

Byggnadsnämnden hade dragit tomtplatsavgränsningen över ena hörnet på Davidssons altan. Det tyckte de utbildade juristerna i MMD i Vänersborg var en ”rimlig och väl avvägd” och “naturligen avgränsad” tomtplatsavgränsning. Samma MMD i Vänersborg kom i år att avgöra ytterligare en överklagan från Davidsson…

Några år senare ansökte nämligen Davidsson om en ny strandskyddsdispens. Den 7 mars 2023 fattade byggnadsnämnden ett nytt beslut. Nämnden skrev då om det gamla beslutet från 2018:

“Tidigare beslut är felaktigt. Ingen av de kartor som inlämnades till förvaltningen inför bygglovsprövning eller prövning av strandskyddsdispens hade den nya altanen inritad.”

Det är alltid berömvärt att erkänna begångna fel, som byggnadsnämnden gjorde. Men det var 5 år efter det tidigare felaktiga beslutet… 5 år som hade kostat paret Davidsson både blod, svett och tårar samt inte minst pengar. 

Länsstyrelsen överprövade byggnadsnämndens beslut om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning. Den 17 maj 2023 ändrade och upphävde Länsstyrelsen beslutet i byggnadsnämnden, bland annat den nya tomtplatsavgränsningen. Det var samma jurister på Länsstyrelsen som 5 år tidigare hade accepterat tomtplatsavgränsningen över Davidssons altan. De tycktes ha som målsättning att alltid begränsa fastighetsägarnas rättigheter. (Det finns ett undantag, Sikhall 1:22. Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” och “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.) Denna gång ledde juristernas iver så långt att de bröt mot svensk lag.

De utbildade juristerna på Länsstyrelsen hade “glömt” den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. Davidsson blev av med ett område som redan 2018 ingick i tomtplatsavgränsningen och hade vunnit laga kraft. (Se det röda området på kartbilden till vänster.)

Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Samma gamla domstol som 2019 tyckte att tomtplatsavgränsningen över Davidssons altan var ”rimlig och väl avvägd”… Och då undrar ofrånkomligen en vanlig kommuninvånare – kan Davidsson ha förtroende för sådana domare och deras domar? Kan någon ha det…?

MMD noterade Länsstyrelsens juridiska lapsus, dvs att upphäva en redan lagakraftvunnen dom. MMD ändrade detta. I övrigt ansåg MMD att juristerna på Länsstyrelsen hade gjort en utmärkt juridisk bedömning. Det lilla juridiska misstaget var tydligen bara undantaget som bekräftade regeln. Länsstyrelsens juridiska kunskaper var självklart vida överlägsna byggnadsnämndens i Vänersborg. (Jag kan inte låta bli att nämna att Vänersborg är en liten stad, kanske för liten. Det har säkerligen ingen som helst betydelse i sammanhanget men både juristerna på Länsstyrelsen och juristerna i MMD huserar i samma byggnad i kvarteret Sälgen 14 i centrala Vänersborg.)

MMD ändrade tomtplatsavgränsningen på Juta. Paret Davidsson blev av med hela gräsmattan från lyktstolparna vid den smala grusvägen till älvkanten.

MMD 15 januari 2024

Mark- och miljödomstolen skriver i domen att den bedömer att:

“det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än Bengt Davidssons enskilda intressen. Den beslutade tomtplatsen kan inte anses oproportionerlig.”

Miranda och Bengt Davidsson har alltså köpt ett hus på landet utanför detaljplanelagt område. MMD anser att de måste, till skillnad från varenda villaägare i t ex Nordstan, skaffa en kolonilott om de vill odla lite potatis och några morötter… Eller en kruka i köket med lite krasse. Det är faktiskt anmärkningsvärt att MMD anser att detta är “proportionerligt”.

MMD:s dom innebär att Jutafastigheten nu har sin 4:e tomtplatsavgränsning sedan 2018. (Se “MMD: Dom över Juta”.) Och alla tomtplatsavgränsningar har utgått från och hänvisat till samma lag, Miljöbalken. Fallet Juta visar tydligt att alla beslut och domar handlar om tolkningar av Miljöbalken. Och vid tolkningar av lagen handlar det om bedömningar – och då ligger vägen öppen för att personliga erfarenheter och tyckanden, politiska övertygelser osv fäller avgörandet. 

De olika Mark- och miljödomstolarna i Sverige brukar titta på hur Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tolkar Miljöbalken för att få vägledning i hur den ska förstås och tillämpas. Det är ett sätt att säkerställa att lagen blir mer belyst och grundligare analyserad samt därigenom, inte minst, att alla invånare i landet behandlas rättvist och lika. Mark- och miljööverdomstolens domar är nämligen prejudicerande. Det betyder att “överdomstolens” domar fungerar som regel eller vägledning i andra mål med likartade omständigheter. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg ska vara medveten om och följa de prejudicerande domarna. MÖD i Stockholm har genom åren avkunnat många domar kring strandskyddsdispenser.

Vänersborgs byggnadsnämnd hänvisar i sitt beslut den 7 mars 2023 till flera prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsen gör det emellertid inte i sin överprövning av nämndens beslut. När Davidsson i sin tur överklagar Länsstyrelsens beslut hänvisar han i sin överklagan till ett flertal domar från Mark- och miljööverdomstolen. Men obegripligt nog kommenterar inte Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Davidssons eller byggnadsnämndens hänvisningar till de prejudicerande domarna från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Istället hänvisar MMD i Vänersborg till några prejudicerande domar som i stort sett helt saknar betydelse i fallet Juta.

Det ska jag visa i ett kommande blogginlägg.

Fortsättning följer…

==

Anm. Jag har tidigare skrivit om domen från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, se “MMD: Dom över Juta”. Jag har också gjort en “djupdykning” om juristerna på Länsstyrelsen genom att jämföra deras beslut i fallen Juta och Sikhall 1:22 – se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” och “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Klagomål på snöröjning

22 februari, 2024 Lämna en kommentar

Det har framförts många klagomål i vinter på snöröjningen av kommunens gator. På Facebook har det stundtals haglat bittra kommentarer på kommunens i det närmaste, tycks det, obefintliga beredskap för snöfall på vintern. Det har klagats på allt från prioriteringar till bristande kompetens hos snöröjarna.

Kommunen har via sin hemsida och sin Facebooksida försökt att förklara för kommuninvånarna hur snöröjningen fungerar. Och jag tycker att de FB-ansvariga lyckades bra, det ser ut som om klagomålen minskade i omfattning efterhand. Det verkar som om invånarna började förstå alla svårigheter och hur många gator och vägar det egentligen finns i kommunen. Och hur mycket snöröjarna faktiskt jobbar.

Jag vet inte hur många av kommuninvånarna som har tagit steget från att klaga på Facebook till att anmäla snöröjningen till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Men det har hänt.

Det inkom en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden den 13 februari. Det var ett anonymt klagomål som rubricerades av miljö- och byggnadsförvaltningen som:

“buller från fyrhjuling”

Det var ett annorlunda klagomål. Det handlade inte om brister i snöröjningen utan snarare om effektivitet…

Klagomålet klassades tydligen av förvaltningen som någon slags “top priority”. Den som hade åstadkommit bullret, det handlade emellertid inte om kommunens snöröjare, fick ett meddelande från miljö- och byggnadsförvaltningen samma dag som klagomålet inkom:

“För kännedom meddelas att klagomål framförts anonymt till miljö- och byggnadsförvaltningen gällande buller från fyrhjuling tidigt på morgonen. Enligt den som lämnade klagomålet så har detta skett vid flera tillfällen och den 13 februari 2024 väcktes klagande av ljudet från fyrhjulingen innan klockan 06:00 på morgonen.”

Det kunde bli fråga om en utredning, men miljö- och byggnadsförvaltningen ville först ha en kommentar från den som blev anmäld.

Jag har inte sett någon förklaring från den anmälde, men det torde inte vara särskilt svårt att gissa att fastighetsägaren var uppe tidigt för att röja snön som hade kommit under natten. Med all säkerhet var fastighetsägaren tvungen att komma till jobbet och därför nödgad att röja snön för att kunna köra ut bilen. Och visst, det har snöat tidigare i vinter och fastighetsägaren har antagligen även då varit tvungen att få bort snön.

Om miljö- och byggnadsförvaltningen finner att klagomålet mot fastighetsägaren är befogat, så kommer förvaltningen att ta ut en tillsynsavgift på 1.238 kr per timme. Förvaltningen meddelar också att denna avgift tas ut per påbörjad handläggningshalvtimme…

Det är ingen diskussion, fastighetsägaren har kört bort snön med en fyrhjuling som för oväsen. Det kan naturligtvis störa en granne i närheten och det händer nog lite överallt i vår vidsträckta kommun. För att fastighetsägaren ska slippa tillsynsavgiften torde hen vara tvungen att skotta manuellt med en skyffel eller släde i fortsättningen. Det kan vara tungt och kanske alltför svårt. Ryggen kanske inte klarar ansträngningen eller kroppsställningen. Snön kan också ha kommit överraskande och under natten, och då fanns det antagligen ingen möjlighet att skotta på kvällen innan grannen hade lagt sig. På morgonen krävdes snabba ryck för att hinna få ut bilen…

När kommunens snöröjare väcker mig på alla snörika mornar med sina maskiner, och det händer ofta när det snöar under nattetid, så skänker jag en tacksamhetens tanke till dem. En tacksamhet för att de är så snabba och röjer bort snön från gatan. Jag brukar somna om i förvissningen om att jag kan ta mig till något mer eller mindre viktigt möte på kommunhuset två timmar senare…

Grannar kan bli störda av fyrhjulingar och snöslungor när snö ska röjas. Det borde dock kunna accepteras, fastighetsägarna för ju inte väsen av okynne… Och så ofta händer det inte trots allt. Som det ser ut nu lär det dröja till november när det är dags nästa gång.

Om miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger den anmälde grannen att skotta snö för hand i fortsättningen så ligger vägen öppen för kommuninvånarna att anmäla kommunens snöröjare för buller och störd sömn. Och vad händer då? Ska Vänersborg bli landets första kommun med manuell snöröjning av gator och torg?

Samtidigt måste jag medge att jag är mäkta imponerad över miljö- och byggnadsförvaltningens energi och snabbhet när det gäller klagomål på buller. Tänk om de visar samma beslutsamhet när det gäller fiskmåsarnas “buller” i Nordstan från april till juli…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, snö

Fler bidrag till föreningar

20 februari, 2024 1 kommentar

Med tanke på kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) påstående i kommunfullmäktige så är det förvånansvärt många som har varit intresserade av gårdagens blogg om kommunens sponsring, bidrag till marknadsföring och evenemang till föreningarna i Vänersborgs kommun. (Se “Vilka föreningar sponsrar kommunen?”.)

Augustsson sa i kommunfullmäktige den 7 februari (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”):

“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”

Det är tydligen inte så vanligt, om nu någon annan än ordförande Augustsson (S) trodde det, att kommuninvånare begär ut allmänna handlingar från kommunen. Det kan så klart bero på att invånarna inte behöver dom, inte vet hur de ska göra t ex vem eller hur de ska fråga. Det kan självklart även vara så att en invånare inte vill skylta med sitt namn. Så har jag förstått att det ofta kan vara.

Det har lämnats några kommentarer på gårdagens blogg. (Klicka här.)

Det påpekas att det finns fler kommunala bidrag än de som redovisades i blogginlägget. Forum Vänersborg nämns i en kommentar. I en annan framhålls att det saknas många kulturföreningar och kulturaktörer i listan på mottagare av bidrag. De kan få tjänster gratis av kommunen som också är att betrakta som bidrag. Det kan vara personalresurser, att kommunen betalar hyran i Folkets Hus och Stora Biografen eller att föreningarna slipper betala hyra i kommunägda lokaler. Kommunen kan även stå för tryckkostnader på kommuntryckeriet. I en tredje kommentar undras det över varför VHC och VFK får olika stora bidrag för sina cuper.

Det kan noteras att bara tre föreningar fick marknadsföringsbidrag/sponsoravtal förra året. Det beror antagligen på att inga andra har sökt. (Jag har inte sett några beslut om avslag.) Men varför har de i så fall inte gjort det?

Jonathan Axelsson (M) och jag skrev i vår motion 2016 (motionen kan laddas ner här) om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring:

“Det finns idag ingen eller mycket lite information om när, hur och till vem ansökningar ska lämnas in för dessa typer av bidrag/utbetalningar.”

Vi menade också att:

“I tydligheten ingår behov av att bestämma vilka bidrag kommunen ska erbjuda samt att definiera betydelsen och skillnaderna på de olika typerna av bidrag.”

När det gällde att kommunen bjöd föreningar på kostnadsfria tjänster tog vi i motionen upp att kommunen marknadsför och gör reklam för t ex evenemang på sin hemsida och att detta borde regleras på något sätt.

Ja, ja… Motionen och de åsikter som framfördes där är inte så viktiga. Det tyckte i varje fall Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet, de orkade inte ens rösta på kommunfullmäktige (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”). Politikerna måste ha tillit och förtroende till tjänstemannaorganisationen, sa Benny Augustsson (S) och ledamöterna i de styrande partierna höll med. Och tyckte att det liggande förslaget var bra som det var.

I gårdagens sammanställning av kommunens sponsring och evenemangsbidrag saknades det några. Jag begärde därför ut de bidrag som hade beviljats av ordförande i kommunfullmäktige, Annalena Levin (C), respektive kommunstyrelsen, Benny Augustsson (S). De hade inte fattat särskilt många beslut om bidrag, men nedan följer de aktuella besluten.

Annalena Levin har beslutat om följande två bidrag:

  • 2023-09-15 – 4.000 kr till Pensionärernas Riksorganisation PRO, i Vänersborg, 80-årsjubileum
  • 2023-09-22 – 15.000 kr till Vänersborgs musikförening för 80-årsjubileum

Ordförande Levin avslog däremot, 2023-09-15, en ansökan om bidrag till jubileumsträff för VWeteranerna. Skälet var:

“I den ekonomiskt svåra tid som gäller för kommuner…”

Benny Augustsson beslutade om de marknadsföringsbidrag/sponsoravtal, t ex till IFK Vänersborg, som framgick av gårdagens blogginlägg. (Se “Vilka föreningar sponsrar kommunen?”.) Augustsson har dessutom fattat ytterligare ett bidragsbeslut:

  • 2023-06-14 – 40.000 kr till Artscape muralmålningsprojekt

Jag tycker att det är viktigt att framhålla att det finns många viktiga anledningar till varför en kommun bör engagera sig ekonomiskt i kultur- och föreningsaktiviteter. De kan bidra till kommunens tillväxt, samtidigt som de berikar kommuninvånarna på ett annat plan än direkt ekonomiskt, t ex välmående och trygghet.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Föreningar, marknadsföring

Vilka föreningar sponsrar kommunen?

19 februari, 2024 5 kommentarer

 Det har inte riktigt gått Vänsterpartiets, och min, väg i några viktiga frågor den senaste tiden. Jag vet inte om det beror på oskicklighet eller otur. Men på en punkt har åtminstone jag haft bättre tur än förra året.

På fullmäktigesammanträdet den 7 februari (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att öppenheten kring alla avtal om kommunal sponsring är tillräcklig:

“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”

Då berättade jag från fullmäktiges talarstol att jag den 14 februari 2023 ställde ett antal skriftliga frågor om sponsring och marknadsföring till kommunen. Jag hade fortfarande inte fått några svar trots flera påminnelser. Den sista påminnelsen skickades den 29 januari 2024…

Min avslutning av anförandet var:

“Jag hoppas på bättre tur i år än förra året.”

Benny Augustsson (S) sa inget mer. Han, liksom många andra, anar nog inte riktigt att öppenheten och transparensen i dessa frågor har mycket i övrigt att önska. Vilket Jonathan Axelsson (M) och jag för övrigt ville råda bot på med vår motion… (Se ”KS: Sponsring och donationer v. 2024”.)

Däremot reagerade en av de högre cheferna i tjänstemannaorganisationen på mitt anförande. Det utlovades ett svar.

Och jag hade bättre tur än förra året…

I torsdags kom nämligen det faktaspäckade svaret. Troligtvis är det första gången i kommunens historia som en sammanställning sker av kommunens sponsring, marknadsföringsbidrag och bidrag till evenemang.

Den person som har ställt samman alla olika kommunala bidrag har lagt ner ett stort arbete. Tyvärr är dock inte sammanställningen komplett. Och det är inte lätt att veta. Hur ska en tjänsteperson känna till att även kommunstyrelsens respektive kommunfullmäktiges ordförande har delegation på att ge bidrag? Det är en delegation som har utnyttjats åtminstone vid något tillfälle. Kommunfullmäktiges ordförande beslutade t ex att bevilja Vänersborgs musikförening ett bidrag den 22 september förra året. Det bidraget finns inte med i sammanställningen nedan. Har fler sådana här bidrag delats ut under förra året?

Jag återger oavkortat mina frågor (fet stil) och de svar jag har fått nedan. Det finns mycket fakta som jag tror intresserar både föreningar och enskilda kommuninvånare. Notera att frågorna ursprungligen ställdes i februari förra året, 2023.

Kommentera gärna blogginlägget.

1. Finns det några andra föreningar, förutom IFK och IBK Vänersborg som får sponsring/marknadsföringsbidrag av kommunen?

Följande föreningar fått marknadsföringsbidrag/sponsoravtal för åren 2022–2023:

  • IFK Vänersborg för säsong 2023/2024; 125 000 kr (vid kvartsfinal 15 000 extra, vid semifinal ytterligare 15 000, SM-final 15 000 och vid SM-guld ytterligare 15 000)
  • Vänersborgs IF för år 2023 = 40 000 kr
  • IBK Vänersborg åren 2023–2024 = 40 000 kr

Övrigt

Genom föreningssamverkan får vi möjlighet att möta och interagera med våra olika målgrupper, bygga varumärke/event och nå ut till en större mängd besökare under utvalda föreningsarrangemang.

Syftet är att ta tillvara på evenemang som bidrar till att stärka platsvarumärket (PVM), kommunens vision och skapar tillväxt:

  • Klassbollen (WIK) 3 000 kr (Syfte: marknadsföra Aqua Blå)
  • Kval (VIF) 1 500 kr (Syfte: marknadsföra Aqua Blå)
  • Onsjö Golfklubb 20 000 kr (tillsammans med Visit Thn-Vbg) (Syfte: marknadsföra Vänersborg mot golfturismen)
  • VHC Cuper Vänersborgcupen/Trophy 20 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
  • Allsång i Brålanda 20 000 kr (Syfte: PVM, stärka kommunens vision)
  • Quality Cup (VFK) 15 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
  • Ryrjoggen (Ryrs IF) 2 500 kr ((Syfte: PVM, stärka kommunens vision)
  • Lilla Paris Open 12 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
  • Eid-festen 10 000 kr (Syfte: PVM, kommunens vision)
  • Vänersborgs Inlinesturnering 15 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)

2. Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få sponsring/marknadsföringsbidrag?

När det gäller sponsring/marknadsföringsbidrag är detta baserat på elitnivå och regleras med avtal.

Evenemang får stöd baserat på:

  • Syftet är att ta tillvara på evenemang som bidrar till att stärka platsvarumärket (PVM), kommunens vision och skapar tillväxt.
  • Nya eller befintliga evenemang, som får stöd under uppbyggnad.
  • Evenemang som kompletterar befintligt utbud
  • Marknadsföra mot besöksnäring (ofta ihop med Forum och Visit)
    Ett evenemang som lockar många besökare och som vi vill ska upptäcka och gärna återvända till Vänersborg.

I och med beslutet i KF är det nu formaliserat vad som ska gälla övergripande för sponsring och donationer.  I verkställandet av detta kommer ansökning, kriterier och återrapportering att tydliggöras.

3. Hur vet föreningarna att kommunen delar ut sponsring/marknadsföringsbidrag och att de går att söka? Hemsidan?

Arbetet pågår. I och med att beslutet är på plats kommer vi att lansera en digital ansökan där man får beskriva sitt ärende och hur det svarar mot uppsatta kriterier. Här framgår också hur återrapportering ska ske.

Fram till nu har KS ansvarat för frågor om sponsring.

När det gäller evenemangsstöd har vi försökt att sprida att funktionen finns genom att vara med på ordförandeträffar, informera på hemsidan och tagit fram en evenemangshandbok Evenemang | Vänersborgs kommun (vanersborg.se). Det har dock inte funnits någon formell sökväg på hemsidan, vilket nu kommer att åtgärdas när den digitala ansökan publiceras. Publicering kommer ske både på den del av hemsidan som beskriver evenemang och den sida som Kultur- och fritid ansvarar för där de ordinarie föreningsbidragen går att söka. Detta för att öka möjligheten att föreningar hittar informationen och för att öka transparensen i vad som finns att söka. 

4. Hur finansierar kommunen sponsringen/marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det sammanlagt att dela ut?

Evenemangs- och Marknadsföringsbidrag lämnas med de medel som fastställs genom årlig budget.

Anm. I blogginlägget ”Fler bidrag till föreningar” kan du läsa om fler kommunala bidrag till föreningar.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Föreningar, marknadsföring

Norra skolans öde beseglat

18 februari, 2024 2 kommentarer

Budgetberedningens möte i fredags gick snabbt. Budgetekonom Ewa Lundqvist och ekonomichef Thomas Sannemalm presenterade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag till “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027”. Det blev några frågor på förslaget och Augustsson fällde några kommentarer, men det blev ingen diskussion. Det visade sig, vilket egentligen inte var någon överraskning, att inget av de andra partierna hade något eget förslag att presentera. Det innebar att budgetberedningens möte slutade för dagen i samband med förmiddagens fikapaus.

Efter inmundigande av relativt välförtjänt och absolut nödvändigt kaffe kunde en av budgetberedningens ledamöter, dvs Kärvling, ansluta till barn- och utbildningsnämndens sammanträde.

Det hade gjorts en del omkastningar i BUN:s dagordning eftersom ordförande Bo Carlsson (C) hade tid för läkarbesök efter lunch. Han började därför, direkt efter nämndens fikarast, med ärendena kring Norra skolan.

Norra skolan är nu för tiden bara en anledning till nedstämdhet, vemod och misströstan. Det står en fin gammal skolbyggnad på en av tomterna i Nordstan, knappt ett stenkast från Vänerns vatten. Den har stått där i över 100 år – och det har varit skola hela tiden. Nu har byggnaderna misskötts å det grövsta en längre tid. Nödvändiga reparationer, åtgärder och renoveringar har inte utförts. Skolbyggnaderna har förfallit… Det är fuktskador och mögelangrepp… Arbetsmiljön för elever och personal är inte särskilt tillfredsställande.

Är det dålig planering, kommunal inkompetens eller medveten förstörelse?

Beräkningarna på en renovering ligger enligt den nyligen färdigställda utredningen om Norra skolans lokaler på en bra bit över 100 miljoner (se tillägg nedan):

”En totalrenovering av byggnaderna beräknas kosta 120 mnkr vilket innebär en ny hyra om cirka 10,9 mnkr dvs. 2520 kr/kvm.”

Ändå har inte lokalerna besiktigats ordentligt, det går inte att vara riktigt säker på lokalernas standard. Det finns med andra ord inga vettiga underlag att fatta beslut på. Dessutom, som ordförande Carlsson påpekade, bör det ju i dessa tider vara köparens marknad – och därmed skulle kostnaderna för en renovering av Norra skolan kunna bli lägre.

Utredningen som BUN skulle yttra sig om i fredags hade alltså sina brister. Dessutom står det i utredningen:

“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare.”

Det finns nämligen inga pengar till en arkitekt…

Barn- och utbildningsnämnden stod alltså inför ett slags fullbordat faktum i fredags, och särskilt vi i nämnden som helst av allt skulle vilja se en fortsatt skolverksamhet på Norra skolan. Vi hade inget val. Det finns ingen möjlighet att bedriva skolverksamhet på skolan i höst, en flytt av eleverna och skolverksamheterna blev en tvingande nödvändighet. Möjligtvis skulle det någon gång i framtiden kunna bli t ex förskoleverksamhet på Norra skolan. Men även det kanske är en alltför from förhoppning…

Beslutsförslaget var att BUN skulle fatta beslut om att Norra skolans elever skulle flytta till Holmängenskolan. (Se ”BUN: Norra skolan ska läggas ner”.) En av kommunens jurister redogjorde för att det var juridiskt möjligt för nämnden att göra det. Henrik Josten (M), Tor Wendel (M) och Kärvling (V) ansåg inte det. Jag kompletterade bland annat historiebeskrivningen något och vi tre hänvisade också till fullmäktiges beslut från 2012:

”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”

Det fanns ingen tvekan vid det tillfället, beslutet gällde självklart även Norra skolan.

Det betydde, enligt oppositionen, att barn- och utbildningsnämnden inte kunde fatta beslut om att flytta eleverna. En tom skola i Nordstan är en nedlagd skola. Ett sådant beslut måste fattas av kommunfullmäktige.

Det visade sig ganska snart att ordförande Carlsson (C) delade denna uppfattning. Han hade förberett ett beslutsförslag som han ville att samtliga partier skulle diskutera tillsammans i ett slags gemensamt ”gruppmöte”.

Bo Carlsson presenterade sitt förslag:

“Barn- och utbildningsnämnden hemställer till kommunfullmäktige att inför läsåret 2024/2025 besluta om att flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. Barn- och utbildningsnämnden bedömer att frågan om att flytta de aktuella skolenheterna är av större vikt för kommunen och att frågan därför ska beredas skyndsamt av kommunstyrelsen och därefter beslutas av kommunfullmäktige i enlighet med 5 kap. 1 § kommunallagen (2017:725).”

Ett enhälligt BUN beslutade enligt förslaget.

Det innebär att BUN inte tänker fatta beslutet att lägga ner Norra skolan. Om Norra skolan ska läggas ner måste fullmäktige ta sitt ansvar och göra det. I praktiken betyder det ändå att eleverna på Norra skolan kommer att gå på Holmängenskolan i höst, utom de som istället väljer Fridaskolan… Norra skolan kommer att läggas ner, men beslutet ska, och måste, som sagt fattas av kommunfullmäktige.

På sätt och vis skulle man kunna säga – äntligen. Efter alla dessa år ska ett formellt riktigt beslut fattas om Norra skolan. Den outtalade överenskommelsen från några år tillbaka om att stänga Norra skolan, informellt uppgjord misstänker jag någonstans i kommunhusets mörka korridorer av representanter för de styrande partierna, blir nu formaliserad och officiell. Det blir tyvärr ett tråkigt och felaktigt beslut. Men det är ofrånkomligt. Det finns inget att välja på.

Tyvärr har de styrande partiernas taktik att genom fördröjning och förhalande få igenom sin vilja återigen skördat en framgång.

Det är en mörk och sorglig tid.

==

Tillägg 20 feb. Från Fastighet och service har jag fått följande förklaring till den beräknade kostnaden på 120 milj kr:

”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”

==

PS. Två artiklar publicerades idag på TTELA:s hemsida: ”Norra skolan i Vänersborg kan bli förskola – och kulturskola” och ”Det vill vänersborgarna att Norra skolan blir”.

Kategorier:BUN 2024, Nordstan