Arkiv
Tankar inför BUN-sammanträdet 17 okt
På måndag är det dags för Barn- och Ungdomsnämndens oktobersammanträde.
Det ser ut att bli ett ovanligt lugnt sammanträde. Vänsterpartiet har inte planerat en enda reservation… Det blir i så fall det andra mötet i rad. Börjar Vänsterpartiet tappa greppet…? ;-)
Barn- och Ungdomsnämnden ska yttra sig om området/byggnaderna kring förslaget ”kulturaxeln”. Det gäller Huvudnässkolans gamla byggnader. Förslaget är att nämnden ska tillstyrka samhällsbyggnadsnämndens förslag att A-huset rivs, att B-huset byggs om till ateljéer (enligt det vinnande arkitektförslaget) och att C-huset saknar användningsområde och därmed intresse för BUN. I förslaget till beslut är man också noga med att påpeka att nämnden inte är intresserad av att vara med och betala någonting.
Det gäller också aulan som enligt förslaget bör vara kvar, men renoveras för att bli fullt funktionsduglig för konserter och andra evenemang.
Hela frågan om Huvudnässkolan stör mig fortfarande. Tänk att Vänersborgs kommunfullmäktige den 21 juni 2005 beslutade, med röstsiffrorna 48-0 (en avstod och S Anders Larsson var inte närvarande), att Huvudnässkolan skulle renoveras. Och att 
kommunstyrelsens dåvarande ordförande, Lars-Göran Ljunggren (S), dagen efter fullmäktiges beslut, uttalade sig i Radio Väst:
”Det innebär att vi har givit ett mycket klart och tydligt besked för 20-30 år framöver. Aulan och A-huset kommer att vara utbildningslokaler.”
Sedan kom valet 2006. Huvudnässkolan var ingen valfråga, ingen trodde annat än att fullmäktiges beslut skulle gälla. Efter valet ändrade sig emellertid socialdemokraterna och centerpartisterna. De ville helt plötsligt lägga ner Huvudnässkolan. 
…och trots över 2 000 namnunderskrifter för en folkomröstning i frågan.
…och trots en demonstration för att bevara Huvudnässkolan, som var den största i Vänersborg på mannaminne,
…beslutades den 19 mars 2008 att Huvudnässkolan skulle läggas ner som skola.
Det var drygt tre år sedan… Nu ska kommunen ta tag i frågan om de fd skolbyggnadernas öde. Det smärtar, men det känns som om loppet är kört för gamla Huvudnässkolan. Det är nog bara att tillstyrka förslaget som ligger…
På måndagens sammanträde ska nämnden också diskutera ”medborgardialog”. Som av en händelse. Medborgardialog har blivit något av ett modeord i kommunen (precis som ordet ”varumärke”). Det handlar om att medborgarna ska få mer inflytande på politiken. Och med tanke på behandlingen av kommuninvånarna när det gällde Huvudnässkolan har ju politikerna en del att lära…
Sedan kan man väl undra om betongpartiernas nyvaknade intresse för medborgardialog är ärligt och äkta… BUN:s presidium imponerade ju inte häromveckan, när det inte ville möta föräldrarna på Mulltopskolan. Dessutom har Lärarförbundet, som ombud för 13 av sina medlemmar, stämt Vänersborgs kommun i Arbetsdomstolen, på miljontals kronor för brott mot lagen om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (MBL) och för brott mot kollektivavtalet…
Medborgarinflytande? Det tycks inte ens, som om de anställda har något att säga till om… Lägg därtill att kommunen kör över facken och tänker införa stämpelklocka…
I förslaget ”Projektdirektiv för medborgardialog” som ska behandlas i nämnden på måndag står det som inriktningsmål:
”Medborgardialogen ska medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens skolor och förskolor i Vänersborg.”
Barn- och Ungdomsnämnden ska alltså diskutera hur en medborgardialog ska utformas kring den framtida lokaliseringen av skolbyggnader i kommunen. Frågan om vad som ska kunna påverkas (och inte) och hur, är frågor nämnden ska diskutera.
Jag tror att ledamöterna från samtliga partier vill åstadkomma något, trots allt. Det är viktigt att alla håller i minnet att en medborgardialog måste innebära att människor i kommunen får en chans att vara med och påverka på riktigt.
Samtidigt är Torpaskolan aktuell på sammanträdet. Inte det att skolan invigdes igår, fredag, utan att BUN-mötet är förlagt till den nybyggda skolan. Nämnden ska få en visning av sin största investering sedan arenan.
Torpaskolan är naturligtvis fin. Det bör en nybyggd skola vara. Men är det pedagogiken och det pedagogiska tänket man hade framför ögonen när den byggdes? (Mitt svar hittar du i en tidigare blogg, Röster från Torpaskolan.)
En motion från Dan Nyberg (S) om yt- och kostnadseffektiva skollokaler ska också behandlas på nämndmötet. Undrar om Dan fick inspiration till motionen när han såg elevutrymmena på Torpaskolan?
Varumärket Vänersborg
Ledande betongpolitiker i Vänersborg diskuterar just nu varumärket Vänersborg. De anser att det är viktigt att varumärket Vänersborg stärks. Det kanske man kan hålla med om, men – vilket är Vänersborgs varumärke?
Jag vet ärligt talat inte vad som är Vänersborgs varumärke just nu. Tidigare var det ju utan tvekan Lilla Paris – Birger Sjöbergs stad.
Men nu?
Det mest kända Vänersborg har idag är – arenan.
När du berättar för någon att du är från Vänersborg, vad får du då för kommentar? ”Jaså, Vänersborg? Lilla Paris?” Eller. ”Jaså, Vänersborg? Det är ju där ni har byggt en…”
Precis. Just det. Det är här vi har byggt en bandyarena…
Och hur kan det vara på något annat sätt? Efter allt som har hänt menar jag. Fördyringen från 140 till 286 miljoner (lågt räknat)… Beslut mellan skål och vägg… Misstänkta olagligheter… Hemliga och hemligstämplade dokument… JO-anmälningar med följande JO-kritik, fyra gånger till och med… Fullmäktige som inte ger ansvarsfrihet för nej-röstande vänsterpartister… Stämningar och motstämningar…
Vilken cirkus det har varit…
Och som grädde på moset, om nu någon i vårt avlånga land missade allt det här – då kom takraset…
Och är det inte arenan, så är det den skandalösa Topp-affären… Eller placeringen av Vänersborg i mängder av upptänkliga rankinglistor, där Vänersborg ofelbart hamnar långt ner på den undre tredjedelen.
Stärka Vänersborgs varumärke? Vilket varumärke?
Kanske ”Slow City”…? Som vår tidigare kommunchef föreslog? Vänersborg, den långsamma staden? Vänersborg, den sega staden?
Och reklambyrån Mid Marketing, som har fått i uppdrag att utarbeta en ny grafisk profil för kommunen… ”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil…” skrev kommunen. Det tycks vara svårt, fortfarande har inga förslag tagits fram vad jag vet.
Jag har vid ett tidigare tillfälle föreslagit en nytt ”varumärke”: Vänersborg – kommunen där allt finns. ”Vänersborg, allt-i-ett”. Och med en internationell touch:
Whole-in-one!
Förslaget har fördelen att det också utnyttjar och stärker det ”gamla” varumärket kring arenan.
Det finns också en annan lösning!
Vänersborgs ledande politiker håller nämligen på att utarbeta ett eget, alldeles nytt koncept på att stärka kommunens varumärke:
Alla ska glömma vad som har skett under de senaste åren, alla ska uppföra sig, ingen ska skriva något negativt, alla ska tänka till innan de uttalar sig, alla ska lägga alla skandalaffärer, Arenan, Topp osv osv, bakom sig. Alla ska vara tysta med sin kritik… (Allt det här gäller i synnerhet bloggare!) Det ska vara lugn och ro. Vänersborg – den rofyllda staden…? Och med den internationella touchen:
Give peace a chance.
Istället för att vara kritiska anser betongpolitikerna att alla ska le, skratta och vara glada… Typ. Då kan vi marknadsföra kommunen, då stärks Vänersborgs rykte…
Det leende Vänersborg?
Kan bli lite dumt om man ska skicka email till, smiling@vanersborg.se…
Vänersborg har ett starkt varumärke. Tyvärr. Vänersborg måste börja med att tvätta bort det!!
Och det gör man inte genom att le och se glad ut! Det gör man genom att visa handlingskraft och göra upp med allt som har varit. Öppna alla garderober och byrålådor och vädra ut gamla sekretesstämplade dokument och handlingar. Till att börja med.
Sedan behövs det en ny politik i Vänersborg. Det behövs en politik där kommuninvånarna får en chans att bli hörda – och lyssnade på. Det behövs satsningar på våra barn, ungdomar och gamla. Alla storslagna, dyra och orealistiska projekt måste överges eller skjutas upp. Planerna på en hamn i Vargön måste läggas ner, pengar till skulpturer måste vänta, pengar till arenan får avvakta tills det är bestämt vad vi ska ha den till, utbyggnaden av resecentrum skjuts upp osv.
Det gäller för Vänersborg att först och främst få de nuvarande vänersborgarna att stanna, att vilja bo kvar i Vänersborg. Sedan kan vi börja prata inflyttning och varumärke.
Tyvärr tror jag inte att betongpartierna är i stånd att göra detta.
Svårslaget rekord i Vänersborg
Idag har jag en debattartikel i TTELA. Debattartikeln är en förkortad variant av en tidigare blogg. Dock är poängen i slutet av artikeln ny.
De styrande betongpolitikerna i Vänersborg har under de senaste åren dragit ner kraftigt på skolans resurser. I spåren av dessa nedskärningar har alla siffror och mått på elevernas kunskapsutveckling, till exempel andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde och så vidare sjunkit dramatiskt.
I mars i år kom SKL:s rapport om att Vänersborg låg på plats 213 bland Sveriges 290 skolkommuner. Nu visar det sig att SKL:s rankning var en överskattning.
I Lärarförbundets rankning, som för övrigt uppmärksammas nationellt, hamnade Vänersborg på plats 264. Bland 290 kommuner kom Vänersborg på plats 264. Vänersborg rasade nästan 100 placeringar på ett år. Det torde vara ett svårslaget rekord.
Tittar man på siffrorna över hur mycket resurser skolan får, så ligger Vänersborg till och med ännu sämre till. Här ligger Vänersborg på plats 274 bland Sveriges kommuner. Vänersborg är en av de få kommuner i Sverige, där anslagen till skolan var lägre 2010 än 2009. Som en följd av neddragningarna hamnar Vänersborg följaktligen på plats 277 när det gäller lärartäthet.
Den här utvecklingen har vi främst Socialdemokraterna och Centerpartiet att tacka för. Men vi ska inte heller glömma de andra betongpartierna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna – alla var rörande överens om de budgetar som lades den förra mandatperioden. Dessa partier är alla ansvariga för förhållandena i Vänersborgs skolor. I vilket annat land som helst, i vilken annan kommun som helst skulle sådana här resultat få till följd att ansvariga politiker sammankallade till krismöten. De skulle ta tag i frågan, analysera orsaker, leta ansvariga i ledningen, avskeda, anställa, planera, organisera, handla, satsa. Det är ju våra barn och ungdomar det handlar om. Det uppväxande släktet.
Men inte i Vänersborg. Inte händer det något, inte gör de ansvariga något. Inte lägger de två strån i kors. De letar bara efter fler områden i skolan att spara på, att dra ner på – och ålägger verksamheterna att effektivisera, exempelvis genom att öka gruppstorlekar så att Vänersborg kan investera 15 miljoner på Resecentrum, ett par hundra miljoner på en hamn i Vargön, någon miljon på några skulpturer, några miljoner ytterligare till arenan och så vidare.
I Vänersborgs vision står det: Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.
Och allt Lidell gör, det är att beklaga. Och ge kommundirektören i uppdrag att omarbeta visionen …
Betongpolitiker diskuterar yttrande- och tryckfriheten!
Det pågår något i Vänersborgs kommun som inte är riktigt friskt. Höga politiker, och tydligen en och annan hög tjänsteman, diskuterar två av våra grundlagsfästa, demokratiska friheter:
YTTRANDEFRIHETEN OCH TRYCKFRIHETEN
Det här blir en längre blogg, och en av de viktigare som jag har skrivit. Först tänkte jag att dela upp den i två eller tre eller fyra, men eftersom alltihop hör samman, så får det bli en, en lång… (Du behöver ju inte läsa allt på en gång.)
Del 1
Marika Isetorp (MP) skrev i fredags ett blogginlägg om bloggar (till Isetorps blogg). Hon skriver:
”Det lyckades inte att lägga munkavel på mig så som försöktes (av politiker) efter förra nämndmötet som jag berättat om tidigare. Istället försöker man nu få oss bloggare att dämpa skrivandet om politiken i Vänersborg genom ett stilla vädjande. (Men man är noga med att tillägga att man inte läser våra bloggar.)”
Ni ser vad Isetorp skriver va’?
”…försöker man nu få oss bloggare att dämpa skrivandet om politiken i Vänersborg…”
Lutz Rininsland (V) skrev också en blogg (till Lutz blogg) senare under dagen:
”Återigen samlades gruppledarna för alla partier – om jag tolkar det hela rätt så är man ute efter att hyfsa tonen, har synpunkter på vad som får lov att sägas och inte sägas, underförstådda uppmaningar att inse att negativa yttringar från talarstolar och på bloggen skadar kommunen.”
Vad är det som händer i Vänersborg?
Bakgrunden till de inlägg som Isetorp och Rininsland har skrivit är att bloggar har diskuterats av styrande betongpolitiker och höga tjänstemän i kommunhuset, vad jag förstår under ganska lång tid. I veckan som har gått har de ”interna” betongdiskussionerna gått in i ett nytt skede – diskussionerna har förts upp på dagordningen på flera möten.
Det började med att kommundirektör Ove Thörnkvist tog upp frågan på CSG. (CSG står för Central samverkansgrupp och är den kommunövergripande samverkan mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivaren.) Han tog upp frågan om privata bloggar på eget initiativ.
Thörnkvist menade att det finns bloggar som raljerar över anställdas uppträdande och att bloggarna är ett arbetsmiljöproblem.
Kommundirektören gav inga exempel på vilka bloggar han menade eller exempel på vad han menar med ”raljerande”.
Frågan lyftes alltså inte av någon av de fackliga organisationerna, som faktiskt företräder de anställda! Det tycks mig som att de fackliga organisationerna skulle vara de första som fick höra om någon anställd tyckte att bloggar var ett arbetsmiljöproblem.
När det rent allmänt gäller kritik av tjänstemän, så måste man tänka på att bakom varje politiskt beslut så finns det en utredning – en utredning som arbetats fram av minst en tjänsteman.
När tjänstemän utreder en fråga, så uppfattar de ofta att utredningen måste gå i en viss riktning eller komma till ett på förhand givet resultat – nämligen det som den politiska majoriteten uppfattar som den riktiga slutsatsen.
Det i sin tur betyder att har man som minoritet andra åsikter, och det ska gudarna veta att Vänsterpartiet har haft i den här kommunen (det är antagligen därför som vi gick från 4 till 8 mandat i fullmäktige), så kommer man oundvikligen att kritisera de slutsatser som har dragits i utredningen. Det går helt enkelt inte att låta bli att komma med andra tankar och synpunkter än de som har framförts i utredningen, om man har en annan åsikt! Kritik av ett förslag från den politiska majoriteten blir då med nödvändighet en kritik av den utredning som förslaget bygger på. Och på sätt och vis då, kritik av det arbete som den utredande tjänstemannen har gjort.
Om kommundirektören uppfattar kritik av utredningar som ett arbetsmiljöproblem, så blir mina frågor: Har man för avsikt att stänga ute den politiska oppositionen? Har man för avsikt att på något sätt inskränka den politiska oppositionens möjligheter till just opposition?
Det har under den gångna veckan också varit ett möte med gruppledarna från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Mötet skulle, vad jag förstår, handla om ”varumärket Vänersborg”. (Denna fråga är värd en egen blogg.) Istället kom frågan om bloggar upp ganska snabbt på mötet. ”Bloggfrågan” diskuterades tydligen utifrån perspektivet (jag var inte med på mötet) att kritik svärtar ner ”varumärket” Vänersborg… (Jag skrev ju att den var värd en egen blogg…)
Onekligen en intressant vinkling. Kritik mot de beslut som Vänersborgs makthavare fattar svärtar ner Vänersborg…? Kritik mot makthavarna innebär kritik mot staden Vänersborg…? Kritik mot makthavare får inte förekomma…?
Snacka om att betongpolitikerna blandar samman sina roller.
”Staten, det är jag”
sade en gång Ludvig XIV.
”Vänersborg, det är vi”
menar tydligen betongpolitikerna i Vänersborg.
Vilka tror de styrande i Vänersborg att de är egentligen? Tror de att, eftersom de är valda av vänersborgarna, de är vänersborgarna! Alla vänersborgare?
De personliga politiska bloggarna lär också ha diskuterats på ett möte med PFU, Personal-. och förhandlingsutskottet. Vad som har diskuterats där har jag dock ingen aning om.
Jag har bloggat i snart två år. Ytterligare fyra vänsterpartister bloggar (i högerspalten hittar du vilka). Marika Isetorp (MP) bloggar och faktiskt en socialdemokrat, Leif Höglund. Även Rune Lanestrand har en blogg. (Kanske har jag missat någon, men de här är de politiska vänersborgsbloggar som jag känner till.)
Jag läser regelbundet bloggarna. De är samtliga intressanta att läsa och för det mesta mycket informativa och lärorika. Och de fyller en funktion!
Jag citerar Lutz Rininsland (V):
”Miljöpartiet och Vänsterpartiet jobbar som bäst med att öppna sig för medborgarna. Vår hemsida och fyra, fem partimedlemmar som regelbundet skriver sin blogg informerar om aktuella frågor. Vi tar ställning och vill att man kan följa vårt arbete. Vi vill förverkliga vårt vallöfte att ‘insyn, delaktighet och inflytande’ skall gälla i Vänersborg på riktigt.”
Del 2
I den högsta ledningen i Vänersborgs kommun diskuteras alltså vad som skrivs i personliga bloggar. Innan jag går vidare, så vill jag gärna återge den första paragrafen i två av våra grundlagar: Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen.
Yttrandefrihetsgrundlagen:
”1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.”
Tryckfrihetsförordningen:
”1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.”
Med dessa citat vill jag säga någon oerhört väsentligt:
Det går inte att, i Vänersborgs kommun, överhuvudtaget diskutera, oavsett vad diskussionen leder till, dessa grundlagar eller dess konsekvenser. Lagarna gäller! För genom att bara lyfta frågan om de bloggar som skrivs, på CSG, PFU eller på möten med politiska gruppledare, så ifrågasätts automatiskt två av de svenska grundlagarna – två av de fyra grundpelare som konstituerar den svenska demokratin!
På riksdagens hemsida står det om våra grundlagars funktion:
”Grundlagarna skyddar vår demokrati.”
Varför diskuterar betongpolitikerna i Vänersborg följderna av de svenska grundlagarna?
Vänersborgare, vi är med om något unikt, om något unikt och skrämmande. Vänersborgs makthavare diskuterar yttrande- och tryckfrihet i syfte att begränsa dem! Jag kan inte tolka det på annat sätt.
Kan du?
Del 3
Får man då skriva vad man vill?
Ja, i Sverige får man i stort sett skriva och säga vad man vill. Det är liksom det som är demokrati!
Jag tror att de flesta skulle höja på ögonbrynen om Gaddafi, Kim Jong Il, Saddam Hussein eller någon annan levande eller död ökänd diktator skulle motivera bristen på yttrande- och tryckfrihet i sina respektive länder med att de personligen skulle må dåligt av kritiken, att yttrande- och tryckfrihet skulle vara ett arbetsmiljöproblem… Eller att kritiken skulle svärta ner varumärket på deras respektive land?
Finns det då inga gränser för yttrande- och tryckfriheten? Jo, det finns några gränser. Det finns lagar kring förtal, diskriminering, olaga hot etc. Det fungerar så att tycker man att någon går över gränsen för vad yttrande- och tryckfriheten tillåter, så får man polisanmäla det specifika fallet, dvs, i det här fallet, det specifika blogginlägget! Så får åklagare avgöra om han/hon vill driva fallet och slutligen är det en domstol som avgör. Inte några höga politiker eller tjänstemän i Vänersborgs kommun!
Har några bloggar gått över gränsen? Kanske har några av både mina och de andra bloggarnas inlägg legat nära gränsen, någon enstaka gång. Min bestämda uppfattning är dock att ingen blogg någon gång har gått över gränsen för vad yttrande- och tryckfriheten tillåter!
För att ta ett exempel. Är detta över gränsen?
”Vad var det jag sa om Lidell (M), han kan konsten att spä på min olustkänsla inför vissa mörkblåa män och kvinnor.”
Det är naturligtvis inte över någon gräns. Är man en offentlig person, så får man tåla en del. Till och med en anonym vanlig person ska tåla en sådan skrivning. Det är faktiskt så, att det spelar ingen roll enligt lagen om någon mår dåligt eller ej, lagen har andra kriterier. Exemplet är förresten taget från den vänersborgske socialdemokraten Leif Höglunds blogg.
Det finns bara två saker för de makthavande att göra om de ”ogillar” bloggar:
- Ta kontakt med den bloggare som de anser har tangerat någon gräns eller skrivit något olämpligt.
De skulle kunna ge sina synpunkter på innehållet i en sådan blogg. Personligen skulle jag respektera ett sådant samtal – och inte blogga om det(!). Jag är övertygad att de andra bloggarna skulle göra detsamma. - Polisanmäla blogginlägget!
Det första alternativet har naturligtvis inget att göra med någon lag. Det handlar om att utbyta synpunkter. Ingen bloggare behöver rätta sig efter det, utom av egen fri vilja.
I Sverige råder det demokrati, i Sverige har vi yttrande- och tryckfrihet.
Punkt!
Del 4
Är det inte ett underligt sammanträffande, att dessa diskussioner om de politiska bloggarna, initierade av våra styrande betongpolitiker, sammanfaller med att samma politiker, just nu, påstår sig vilja sätta igång en utökad medborgardialog i Vänersborg?
Samtidigt som betongpolitikerna påstår sig vilja inbjuda invånarna i Vänersborg till utökad demokrati, till medborgardialog, så diskuteras det hur man ska få bloggarna att sluta skriva vad de tycker! Otroligt.
Den enda slutsats man kan dra är väl att makthavarna i Vänersborg bara vill lyssna på 
Vänersborgs invånare, om dessa invånare tycker som makthavarna själva. Med andra ord, inte någon som helst skillnad på det vi var med om den förra mandatperioden, när samtliga betongpartier, dvs alla partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som en kulmen på medborgarföraktet sade NEJ till folkomröstningarna om Arena Vänersborg och om Huvudnässkolan.
Del 5
TTELA skriver bland annat om politiken i Vänersborg. På sin hemsida finns det möjlighet att kommentera artiklarna. TTELA förhandsgranskar dessa kommentarer och släpper inte igenom alla.
I torsdags fanns det en artikel om Lärarförbundets ranking. Den gav upphov till en mängd kommentarer. TTELA släppte igenom en hel del kritik av politiker och tjänstemän. Jag återger några exempel nedan:
”Nu får det vara nog! Avskeda odugliga förvaltningschefer och rektorer. Städa ordentligt i skolhierarkin och börja från toppen.”
”Dåliga rektorer anställer lärare som inte är riktiga lärare, dålig skolchef anställer dåliga rektorer. Politikerna i KUN har mycket på sitt samvete som anställer dålig skolchef.”
”Jag vet också hur bra förvaltningschefen i min kommun är på att gömma sig bakom sekreterare och på möten. Sådana chefer byts ut i vanliga aktiebolag…”
Ska kommunledningen i Vänersborg ha möten om TTELA?
Vänersborg rasar i skolrankingen!
I den här bloggen har jag upprepade gånger skrivit om hur de styrande betongpolitikerna i Vänersborg har dragit ner på skolans resurser de senaste åren. I spåren av dessa nedskärningar har alla siffror och mått på elevernas kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, sjunkit dramatiskt!
Den 31 mars i år kom SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) rapport om att Vänersborg låg på plats 213 bland Sveriges 290 skolkommuner – inte direkt någon överraskning…
Nu visar det sig att SKL:s ranking kanske till och med var en överskattning. Idag kom nämligen en annan ranking.
Det är Lärarförbundet som också gör en årlig ranking över hur bra eller dåliga kommunerna är på skolans område. Denna ranking är för övrigt mycket uppmärksammad nationellt.
Förra året rankade Lärarförbundet Vänersborg på plats 172 bland Sveriges skolkommuner. I år kom Vänersborg på plats 264.
Bland 290 kommuner kom Vänersborg på plats:
264
Vänersborg rasade nästan 100 placeringar på ett år! Det torde vara ett svårslaget rekord.
Tittar man på siffrorna över hur mycket resurser skolan får, så ligger Vänersborg till och med ännu sämre till. Här ligger Vänersborg på plats 274 bland Sveriges kommuner. Men det är ingen överraskning det heller, Vänersborg är en av de få kommuner i Sverige där anslagen till skolan var lägre 2010 än 2009! Som en följd av neddragningarna hamnar Vänersborg följaktligen på plats 277 när det gäller lärartäthet.
Den här utvecklingen har vi främst att ”tacka” det så kallade arbetarpartiet Socialdemokraterna och deras allierade i Centerpartiet för. Men vi ska inte heller glömma de andra betongpartierna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna – alla var rörande överens om de budgetar som lades den förra mandatperioden.
Dessa partier är alla ansvariga för förhållandena i Vänersborgs skolor!
I vilket annat land som helst, i vilken annan region som helst, i vilken annan kommun som helst skulle sådana här resultat få till följd att ansvariga politiker sammankallade till krismöten! Otaliga krismöten! De skulle ta tag i frågan, analysera orsaker, leta ansvariga i ledningen, avskeda, anställa, planera, organisera, handla, satsa!! Det är ju våra barn och ungdomar det handlar om! Det uppväxande släktet!
…inte i Vänersborg… …där luktar man bara på blommorna…
Nä, det gör man kanske inte. I varje fall inte bokstavligt. Men inte fasen händer det något, inte gör de ansvariga något! Inte lägger de två strån i kors!
De letar bara fler områden i skolan att spara på, att dra ner på – och ålägger verksamheterna att ”effektivisera”, exempelvis genom att öka gruppstorlekar…
…så att Vänersborg kan investera 15 miljoner på Resecentrum, ett par hundra miljoner på en hamn i Vargön, någon miljon på några skulpturer, några miljoner ytterligare till arenan, osv osv.
…och i skolans värld fokuserar de ansvariga på att införa stämpelklocka för lärare… Det vore intressant att veta hur denna åtgärd är tänkt att förbättra kunskapsresultaten i skolan..
Som avslutning citerar jag ur Vänersborgs kommuns vision:
”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”
.
Arenan – Vänersborgs gökunge
Igår sände Västnytt ett reportage om arenan (kan ses här). Det var en liten lägesrapport kan man väl säga. Titeln på inslaget var ”Arenan väcker känslor.”
Och det gör den ju… Fortfarande.
Min partikamrat James Bucci, han som kommunalrådet Lidell har utsett till ”privatspanare”, liknar arenan vid en gökunge:
”Den bara sväljer.”
Miljon efter miljon efter miljon efter miljon efter…
Och gökungen är fortfarande hungrig… Den vill ha mer.
För om arenan får mer, om den får ytterligare några miljoner, kanske 10 till sådär, så kanske – håll i er – den går att använda till andra saker än bandy!!
Wow!
Det är nämligen bestämt, i vinter ska man inte ha några event, mässor, konserter eller dylikt i arenan.
Det är för kallt!
Med andra ord, Arena Vänersborg är en bandyhall och inget annat. För 286 miljoner kronor (mycket lågt räknat!) har kommunen byggt en bandyhall.
Men visst, som bandyhall fungerar arenan. Det finns ju is att åka på, väggar som stoppar blåsten, tak som stoppar regn och snö… Oj… ja… …oftast i varje fall…
Tänk tanken, vad kunde kommunen inte ha gjort för ungdomarna, både när det gäller fritid, skola och förskola, för – 286 miljoner? (Lågt räknat…)
Jag vet att många vänersborgare tänker denna tanke… Fortfarande. Och kanske 30 år framåt…
"Tombolafullmäktige"?
Måndagens rubriksättare på TTELA njöt nog när rubriken på dagens förstasida skulle sättas. Rubriken är ganska svårslagen:
”Tombolafullmäktige”
Det är socialdemokraten Dan Nyberg som myntat ett nytt uttryck. Vi får se om det blir lika bevingat som hans förra litterära skapelse, ”mini-alliansen”. (”Mini-alliansen” står som bekant för den styrande gruppen i Vänersborg, bestående av moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna.) ”Mini-alliansen” är ett bra uttryck.
”Tombolafullmäktige” är inte det.
Det är orättvist att kalla Vänersborgs kommunfullmäktige för en tombola, ett lotteri!
Visst är det så att den styrande mini-alliansen inte för någon egen politik, kanske inte ens en politik överhuvudtaget. Det kan vi nog alla vara överens om. Mini-alliansen med Gunnar Lidell i spetsen har till exempel fortfarande inte uttalat någon viljeinriktning för de kommande årens politik. Det har jag skrivit om tidigare. (”Att inte föra en politik är också att föra en politik”)
Men ”tombolafullmäktige”? Dan Nyberg menar att Gunnar Lidell ibland varit väldigt snabb att gå upp i talarstolen, när det i vissa frågor har skiljt något lite grann mellan mini-alliansens och socialdemokraternas förslag, och ”putsat” till sitt förslag lite, gjort en ibland kanske oväntad kompromiss.
Och blivit överens med socialdemokraterna…
”Tombolapolitik”? Socialdemokraterna drar ju vinstlotten varenda gång!
För visst är det så Dan Nyberg, att i varje större fråga så har mini-alliansen och socialdemokraterna kommit överens. Att försöka ge TTELA:s läsare intrycket att socialdemokraterna skulle bedriva någon form av opposition är ju inte fallet. Definitivt inte. Socialdemokraternas opposition handlar ju bara om att Dan Nyberg någon enstaka gång gått upp i talarstolen och gett Gunnar Lidell några verbala rallarsvingar. För att han har gått med på sossarnas förslag! Vad är det för opposition? Skälla på Lidell för att han övertar sossarnas förslag… Jag skulle bli jätteglad om mini-alliansen hade gått med på Vänsterpartiets förslag…
Så det är precis som förr. Betongpartierna är överens. Och den enda opposition som förs i fullmäktige är den som Vänsterpartiet, och nu även Miljöpartiet och Välfärdspartiet, står för. (Att TTELA lyfter fram Sverigedemokraterna i en artikel förstår jag inte. Sverigedemokraternas Kurt Karlsson har mer än en gång lagt förslag från talarstolen, som han sedan inte ens själv har röstat på! Ett exempel. På det senaste sammanträdet talade Kurt mot byggplanerna på Blåsut, i omröstningen röstade han för återremiss.)
De här ”justeringarna” från mini-alliansen, de här kompromisserna, är onekligen en skillnad jämfört med den förra mandatperioden. Det håller jag fullständigt med om. Men visst ligger det något positivt i att ibland ändra åsikt. Kompromisserna gör ju faktiskt, trots allt, att kommunfullmäktige får lite större makt. Kommunfullmäktige är ju faktiskt kommunens högsta beslutande organ!
Då kan man väl tycka att det är något positivt att allt inte är avgjort innan sammanträdena. Nu kan ju faktiskt diskussionerna leda till åtminstone vissa förändringar. (Även om den riktiga oppositionen sällan eller aldrig blir lyssnad till.)
Men som sagt, det gör Dan Nyberg narr av. Och inte bara Nyberg. Hans partikollega, kommunalrådet Marie Dahlin, gör också narr av kompromisserna:
”Det känns att det är en minoritet som styr, lite hawaiipolitik skulle jag säga, man vet inte åt vilket håll det lutar förrän i fullmäktige.”
”Tombolafullmäktige”. ”Hawaiipolitik.”
Under den förra mandatperioden var allt bestämt innan kommunfullmäktiges sammanträden. Då fattades besluten, allt från arenan till Topp, bakom skål och vägg. Då klampade Ljunggren upp i talarstolen och yrkade bifall på sitt förslag – och då kunde några flitiga vänsterpartister äntra talarstolen hur många gånger som helst. Det struntade väl betongpartierna i! Inte lyssnade någon på dem. Betongpartierna suckade bara över att sammanträdena blev så långa så långa… Själv bidrog naturligtvis inte betongpartierna till längre möten, de bemödade sig överhuvudtaget inte ens om att gå i svaromål…
Det längtar inte jag tillbaka till. Tydligen gör socialdemokraterna det.
”Klart jag är besviken att inte jag styr kommunen.”
Säger Marie Dahlin.
Säger väl allt.
.
PS. Häromdagen citerade jag ur Marika Isetorps (MP) blogg. Isetorp menade att vissa ville belägga henne med munkavle. En tjänsteman vid barn- och ungdomsförvaltningen utpekades på ett felaktigt sätt. Läs själva på Marika Isetorps blogg.
Stämpelklockan – i tiden?
Jag har tidigare skrivit om att allt fler unga, blivande studenter, väljer andra utbildningsvägar än de som leder till läraryrket. Och att det här förhållandet leder till dels att utbildningsplatser på lärarhögskolorna står tomma och dels att de som ändå väljer att studera vid lärarhögskolorna ofta är de som inte kommer in på andra utbildningsplatser. Det kan väl också tilläggas att en stor majoritet av dem som går på lärarhögskolorna är kvinnor. När männen väljer bort en utbildning/ett yrke så brukar det vara ett säkert tecken på att detta yrkes status är låg.
Med andra ord, det är alltför få som i dagens Sverige vill bli lärare.
Vi vet genom undersökningar varför inte läraryrket är populärt. Skälen är flera:
- Lönen
- Arbetsbördan
- Arbetsmiljön
- En ökning av administrativa uppgifter (på bekostnad av undervisningen)
- Krav från samhälle, arbetsgivare och föräldrar
- Den negativa synen på lärarrollen i media
Den här utvecklingen, att läraryrket blir allt mindre attraktivt, är förödande för Sverige. Redan nu halkar Sverige efter andra länder när det gäller utbildningsnivå. Det är inte bara andra I-länder i Europa som drar ifrån oss. I länder som Sydkorea, Japan och Kina visas bättre resultat upp. Det leder bland annat till att många storföretag lägger sina avancerade avdelningar för teknisk utveckling etc till dessa länder. Och det innebär att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen… Och förlorar arbetstillfällen…
Vänersborgs kommun möter lärar- och skolproblemet på sitt alldeles eget speciella sätt.
I Vänersborg drar de styrande ner på anslagen till utbildningen. De senaste tre-fyra åren har politikerna dragit ner på personalkostnaderna i storleksordningen 30-40 MKr.
I Vänersborg ligger man på plats 284 bland Sveriges kommuner (av 290) när det gäller anslagen till undervisning per elev. När det gäller pengar per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek ligger Vänersborg på plats 260.
I Vänersborg inför man nu också stämpelklocka för personalen i skolorna. Det gör man i strid med de anställdas vilja. Ja, de styrande har inte ens brytt sig om att fråga lärarpersonalen vad de anser innan de tog beslutet. (Om det nu var ett riktigt beslut. Som så mycket annat i den här kommunen har det liksom myglats fram. För övrigt en gammal vänersborgsk tradition. Läs här.)
I det förslag till kollektivavtal som kommunen har tagit fram, och som man hoppas att lärarfacken ska skriva på, så skriver man att stämpelklockan:
”… avser att bibehålla flexibilitet samt underlätta hantering för både medarbetare och chefer.”
Vem försöker man lura? Hur kan en stämpelklocka leda till flexibilitet? Och hur då underlätta hantering? Vilken hantering underlättar den? (Undrar om någon ansvarig har frågat ”cheferna”, dvs rektorerna, om det underlättar…)
I förslaget skriver kommunen också:
”Den enskilde läraren ansvar också för att ett förslag till planering tas fram vad gäller samtliga arbetsuppgifter inkluderat elevernas scheman.”
Det här förstår jag inte. Det ligger ju på rektorns bord att både planera och besluta om undervisningstimmar (lektioner) och andra arbetsuppgifter för lärarna. Naturligtvis är det rektor som också beslutar om elevernas scheman. Vet inte de styrande i stan vad som ingår i rektors respektive lärares arbetsuppgifter? (Dum fråga förresten.) Eller är det tänkt att lägga ytterligare arbetsuppgifter på lärarna?
Vänersborgs kommun är dessutom i det nya avtalsförslaget inne och pillar på den så kallade förtroendearbetstiden, dvs den tid som lärarna själva förfogar över, och som används till förberedelse för lektioner, efterarbete av lektioner, t ex rättningar av prov och uppsatser, föräldrakontakter etc. Det som gäller kring förtroendearbetstiden är inskriven i de centrala avtal som finns mellan SKL (=Sveriges kommuner och landsting) och lärarorganisationerna. Hur kan Vänersborgs kommun begära, och tro, att lärarorganisationerna ska frångå detta centrala avtal – för något sämre?
Om nu inte dessa paragrafer i kommunens förslag till kollektivavtal om stämpelklockan räcker för att locka till sig fler lärare, och fler kompetenta lärare, till Vänersborg vill kommunen också ha inskrivet i avtalet att:
”Den tid som läraren ackumulerar med stöd av dessa bestämmelser ger inte rätt till 
övertidsersättning.”
Touché!!
Är det någon som tror att de blivande nyexaminerade lärarstudenterna kommer att stå i kö för att få anställning i skolorna i Vänersborgs kommun?
De två lärarfacken, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, tänker inte skriva under avtalet.
Vänersborg visar med all önskvärd tydlighet vilken inställning man har till skolan och lärarna. Den styrande mini-alliansen i Vänersborg tycks inte ens ha lyssnat på sin egen regering. Hallå! Vet ni vem Jan Björklund är, eller?!
När det gäller socialdemokraterna i Vänersborg, har de tyvärr en lång tradition av anti-skola och anti-lärare. Hos dem finns det föga hopp till förändring, trots att deras utbildningspolitiske talesman i riksdagen, Mikael Damberg, har en helt annan syn på läraryrket. I sin blogg skriver han t ex:
”Kvaliteten i ett utbildningsystem kan aldrig bli högre än kvaliteten på dess lärare.”
När SKL rankar kommunerna i Sverige och använder alla kända siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, så hamnar Vänersborg på plats 213…
Det finns en uppenbar risk att Vänersborg kommer att sjunka ännu längre ner i denna lista. Och det är inte bara en lista – bakom varje siffra finns en elev. Och bakom denna elev bör det finns en kompetent lärare.
Kan det inte vara val snart…
.
PS. Det dataprogram, som ska sköta om tidsregistreringen, dvs stämpelklockan, och som självt totalt saknar flexibilitet (det är sant!), heter HEROMA. Programmet har av ”statiska” och ”okunniga” lärare döpts till Hiroshima…
PPS. Precis när jag har skickat iväg den här bloggen, så skriver Mikael Damberg (S) följande på sin blogg:
”Vi ser att behoven av utbildning är stora och växande. Kraven på arbetsmarknaden ökar och när företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft och i en tid av hög arbetslöshet, och ungdomsarbetslöshet, är det rätt tid att rusta människors kompetens. För mig handlar utbildning också om människors frihet att forma sina egna liv.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer