Arkiv

Archive for april, 2024

BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)

14 april, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på gårdagens inlägg “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)”.

Budget och inriktningsmål

Kommunfullmäktige har fastställt fem inriktningsmål för mandatperioden.

“Inriktningsmålen ska ge strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Nämnderna ansvarar gemensamt för att styra verksamheten mot den strategiska och övergripande riktning som kommunfullmäktige fastställt i inriktningsmålen. Inriktningsmålen preciseras av kommunfullmäktige med hjälp av övergripande målvärden och riktade uppdrag till nämnderna.”

Det första inriktningsmålet lyder “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) föreslås konstatera att:

“Fullföljda studier minskar risken för utanförskap vilket i förlängningen kan stärka tilliten i samhället och människor emellan.”

Vikten av tidiga insatser påpekas också. Förvaltningen tror emellertid inte att BUN har någon möjlighet att direkt påverka angivna mått inom planperioden.

Det andra inriktningsmålet är “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Och det är ett bra mål. Tyvärr är det inte särskilt realistiskt, särskilt med de ambitioner som uttrycks. Det tycker inte barn- och utbildningsförvaltningen heller, trots att inriktningsmålet är högt prioriterat:

“Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till att uppnå inriktningsmålet men bedömer att ambitionsnivåerna för måttet år 2025 och 2027 gällande gymnasiebehörighet inte kan nås inom föreslagen budgetram.”

Det är ett tydligt inlägg av förvaltningen, minst sagt.

Barn- och utbildningsförvaltningen tror att BUN ska kunna bidra till att inriktningsmålet “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv” ska uppnås. Jag hoppas det, men har mina tvivel… BUN hade högst total sjukfrånvaro 2023 av alla förvaltningar i kommunen, 9,1%,.

Åtgärder som krävs 2025

Förvaltningen menar att trots alla besparingar och “effektiviseringar” så måste barn- och utbildningsnämnden, för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram, göra en generell besparing på 10,4 milj kr. Det innebär en neddragning motsvarande 16 tjänster.

En generell besparing drabbar alla verksamheter:

“Det innebär inte bara risk för minskad barn- och elevpeng utan kan även innebära minskade medel för administration, barn- och elevhälsa eller andra centrala kostnader.”

Samtliga besparingsåtgärder kommer att innebära:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Egentligen behöver inte mer sägas. BUN måste få mer pengar, för barnens och elevernas skull…

Om man jämför kostnaderna för förskola och fritidshem i Vänersborg (2022) så ligger Vänersborg under genomsnittet för alla andra kommuner i Sverige. (Se Kolada.) Vänersborgs kommun skulle behöva satsa ytterligare 23 milj kr på förskolan och 7 milj kr på fritidshemmen för att komma upp till snittet…

Grundskolan F-9 i Vänersborgs kommun ligger 23 milj kr högre än genomsnittet i Sverige. Då måste man komma ihåg, påpekar förvaltningen, att behoven i kommunens grundskola är undervärderade. I den nationella statistiken tas ingen hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknas kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr. Det här borde vara pengar som Migrationsverket bekostade…

Sammanfattningsvis innebär besparingsåtgärderna att, skriver förvaltningen:

“organisationen i Vänersborg är känslig för en generell besparing och att förutsättningarna för att möta barn och elevers behov försämras av en generell besparing.”

Konsekvensbeskrivningen

Barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om de ödesdigra konsekvenserna för förskola och grundskola som dessa bristande resurser för med sig. Men vad kan den göra, annat än att belysa konsekvenserna? Det är upp till politikerna att fatta vettiga beslut och satsa på barnen och eleverna. Precis som partierna sa i valrörelsen 2022 att de skulle göra…

I förvaltningens konsekvensbeskrivning hittar vi följande formuleringar:

  • “Oavsett vilka verksamheter som drabbas av besparingen innebär det försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
  • “En generell besparing kan innebära konsekvenser för barn och elever på kort sikt, men även på lång sikt.”
  • “Bedömningen är att åtgärden i första hand syftar till att uppnå en budget i balans, inte att se till barnens bästa.”
  • “Barn och elever har inte varit delaktiga.”
  • “Allmänheten har inte varit delaktig.”
  • “En generell besparing kan påverka förskolans och grundskolans förmåga att ta hänsyn till barn och elevers olika behov. Grundskolan är skyldig att sätta in insatser i skolan om eleverna riskerar att inte nå målen. Insatser av det slaget kostar ofta pengar i och med att det ofta handlar om anpassning utifrån elevens behov.”

Och så den samlade bedömningen:

  • “En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. I vilken grad de kommer att påverkas är svårt att avgöra i nuläget men barn- och utbildningsnämnden bedömer att besparingen innebär försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Kommentarer är tämligen överflödiga. Tjänstepersoner i förvaltningen gör så gott de kan med de knappa ekonomiska resurser som står till förfogande…

Fackens synpunkter

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag på budget för år 2025 har i vanlig ordning varit föremål för samverkan med personalorganisationerna, dvs “facken”. Personalorganisationer är på BUN:s område: Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet. Facken var helt eniga, sinsemellan, men inte med arbetsgivaren som är Vänersborgs kommun:

“Personalorganisationerna ställer sig inte bakom arbetsgivarens förslag och mötet avslutas i oenighet.”

Personalorganisationerna utvecklar sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande som är bilagt protokollet.

Facken har synpunkter på målambitionerna utifrån de resurser som nämnden har till förfogande och undrar hur nämnden kan höja ambitionsnivån när nämndens huvudsakliga strävan är att hitta besparingar och effektiviseringar.

“Vi räcker inte till”

Skriver facken i yttrandet, och fortsätter:

“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”

Facken konstaterar det återkommande arbetsmiljöproblemet att krav och resurser inte går ihop. Personalen upplever att tiden inte räcker till för uppdraget. Det uppmärksammas också att IT och skolmåltidskostnaderna ökar och att BUN ska bekosta detta med pengar som är tänkta att gå till undervisning. Facken ställer den retoriska frågan:

“Kan politikerna verkligen försvara att det går mindre pengar till undervisningen – skolans kärnuppdrag – för att bekosta IT och mat?”

Personalorganisationerna avslutar sitt yttrande kraftfullt:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

Facken vet naturligtvis vad de talar om. Tyvärr för tomma öron. Jag brukar återge synpunkterna under budgetdebatterna i kommunfullmäktige, men ingen har någonsin kommenterat mina inlägg om personalens synpunkter. Politiker lyssnar hellre på ekonomiska domedagsprofeter än representanter för de som arbetar på golvet…

Det är viktigare att budgeten upprätthålls så att intäkterna överstiger kostnaderna än att balans råder mellan reala resurser, t ex yrkeskunniga medarbetare, och medborgarnas rättighetsbaserade krav på tjänster.

Slutsats

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen har under de senaste åren tvingats till oacceptabla ”effektiviseringar”, dvs neddragningar. Och de flesta neddragningarna har ofta varit kontraproduktiva. Besparingar i den ena änden har genererat fördyringar i den andra. Stora klasser t ex gör att behovet av särskilt stöd ökar. Det blir mindre lärartid per elev ju större klassen är. Dessutom ökar arbetsbördan för lärarna oerhört mycket med stora klasser. Det är t ex en stor skillnad att bedöma 22 uppsatser jämfört med 29… (Egen erfarenhet.)

Minskad personaltäthet ger en stor effekt på arbetsmiljön. Arbetsbördan ökar, gapet mellan behov och resurser blir än större – och sjukfrånvaron ökar. Åtgärder som minskad budget för barn- och elevhälsan och minskad kostnad för modersmålsenheten drabbar i första hand elever i behov av stöd av olika slag. Det riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det innebär för framtiden – minskat självförtroende, utanförskap, kriminalitet osv.

Det är också viktigt att pedagogerna får fortbildning, men tydligen planeras att de pengar som finns till ändamålet ska skäras ner till ett minimum. Kompetensutveckling i kommunen kommer att innebära att pedagoger i än högre grad ska utbilda varandra. En idé från arbetsgivarsidan för att spara pengar…

Barn- och utbildningsnämnden får inte tillräckligt med resurser trots att kommunfullmäktige har slagit fast inriktningsmålet “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Det gör målet till en meningslös pappersprodukt.

Regering och riksdag påstår att de satsar på förskola och skola. Det märks inte, statsbidragen minskar och staten finansierar inte ens de nya uppgifter som den lägger på kommunerna.

Vänsterpartiet kommer i juni, när kommunfullmäktige ska fatta beslut om budget 2025, att föreslå en ökad tilldelning till kommunens barn och elever med åtminstone 10 milj kr. Vi får se om några andra partier tycker likadant.

Till sist

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen fick för några veckor sedan kommunstyrelsens ”ramanvisningar”. Imorgon måndag ska BUN skicka förvaltningens yttrande vidare till budgetberedningen och kommunledningen. Det kommer att diskuteras hur nämndens svar ska se ut. Det är helt i sin ordning att förvaltningen håller sig strikt inom den formella ramen och beskriver punkt för punkt konsekvenserna.

För en politiker i barn- och utbildningsnämnden borde emellertid ett annat ställningstagande vara möjligt. Det är nämligen nu politikerna borde, och måste, ta ställning. Är uppgiften för oss politiker i nämnden att stå upp för förskolan och skolan för att skapa rimliga förutsättningar för att pedagoger och övrig skolpersonal ska kunna lyckas med sina uppdrag? Ja det tycker jag – självklart! Om inte lär personalorganisationerna och alla anställda på förvaltningen, för att inte tala om alla elever och vårdnadshavare, ge politikerna ett F i betyg. Kanske med ett åtföljande åtgärdsprogram där politikerna får i uppgift att komma till insikt – att göra om och att göra rätt.

Det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige den 19 juni.

Anm. I blogginlägget ”BUN (15/4): Är det sant?” kan du läsa hur diskussionerna på sammanträdet gick och vilket beslut som fattades.

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024

BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)

13 april, 2024 Lämna en kommentar

Nästa vecka blir politiskt intensiv. Barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden på tisdag samt kommunfullmäktige på onsdag.

Detta blogginlägg, och nästa, ska dock handla enbart om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:

Ett ärende utmärker sig på dagordningen. Det är ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”. Helgens två blogginlägg ska handla uteslutande om detta ärende. Anledningen är att ärendet på flera sätt är det viktigaste ärendet under hela året…

Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag på budget för nästa år (2025) utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade den 28 februari innevarande år. BUN:s uppgift är att på måndag upprätta och besluta om en budget som håller sig inom de fastställda budgetramarna.

Budget 2025

I kommunstyrelsens budgetanvisningar fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2025 till 1.019.610 tkr. (“tkr”= tusen kronor, dvs budgetramen är på drygt 1 miljard kr.) Som vanligt utgick budgetramen från årets budget, som i sin tur utgick från förra årets budget, som i sin tur…

Jämfört med innevarande års budget gjordes följande ändringar inför 2025:

“Inflationskompensationen ökade ramen med 4.527 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 979 tkr. Ramen utökades med 787 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Holmängenskolan står klar under 2024. Nämnden har tidigare fått 10.700 tkr (ingår i budgetram 2024) och tillförs nu ytterligare 4.900 tkr för att nå helårseffekt 2025 men med avdrag för tomhyra av Norra skolan. Tomhyran betalas under 2025 av samhällsbyggnadsnämnden.”

BUN får också statsbidrag till sin verksamhet. I år, 2024, ligger budgeten för statsbidragen på 84.059 tkr. (År 2023 fick BUN 91.235 tkr i statsbidrag.) För 2025 beräknas de riktade statsbidragen till BUN minska, t ex minskar bidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med ungefär 30%. Flera av de andra statsbidragen är i nuläget oklara. Förvaltningen påpekar också att de befintliga bidragen varken räknas upp för löneökningar eller justeras för inflation. Det betyder att statsbidragen räcker till färre och mindre insatser.

Tillbakablick

Innan vi tittar vidare på budgetförslaget för 2025 kan det vara bra att veta vad som har hänt den senaste tiden i BUN.

Kostnaderna för BUN har ökat under 2023 och 2024. Det har t ex blivit dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. Inflationen har naturligtvis drabbat alla förvaltningar i kommunen och det är viktigt att ha i åtanke att de pengar som BUN, och andra nämnder, har fått i budgettilldelningen räcker till allt mindre. Och inflationen fortsätter, om än inte i samma takt.

Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov har ökat. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat. Dessa kostnader fortsätter att öka även under 2025. Dessutom har BUN redan i år (2024) fått nya och utökade statliga uppdrag som t ex extra studietid, utökad lovskola och ett särskilt erbjudande om plats i förskola. Kostnaden för att genomföra dessa uppdrag beräknas till netto 6,9 milj kr, och det är en kostnad som följer med i fortsättningen också. 

För att anpassa verksamheten till de pengar BUN har fått för 2024 så skedde en neddragning av resurspersoner med visstidsanställning redan hösten 2023. Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022. Det innebär självklart att det i år finns färre vuxna i förskola och skola som arbetar direkt mot barnen och eleverna – med de konsekvenser det medför för lärandet…

Ökade kostnader – “effektiviseringar”

Det är mot denna bakgrund som BUN ska möta en pressad och snålt tilltagen budgettilldelning för 2025. Förvaltningen ser nämligen ökade kostnader framför sig.

IT-kostnaderna ökar nästa år med 2,8 milj kr. (Redan under 2024 ska BUN betala ytterligare 1 milj kr för IT.) Skolmåltiderna kommer att minst kosta 4,8 milj kr mer 2025. Här skriver förvaltningen direkt att kostnadsökningen av måltider finansieras genom att:

“minska budgeten för verksamheternas undervisningskostnader.”

Skollagen ska ändras har regeringen meddelat – elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek… Vad som gäller är fortfarande oklart, men förvaltningen har gjort beräkningar. Om man utgår från en halvtid per kommunal skola inklusive 12% till fristående skolor (Fridaskolan och Vänersnäs) saknas för helår totalt 4,4 milj kr för att finansiera bemannade skolbibliotek. Staten skickar nämligen bara med ett statsbidrag till Vänersborg på 600.000 kr… (Jag förstår inte hur regeringen tänker…)

Nämnden ser också ett stort behov av underhåll i flera av de lokaler som hyrs av samhällsbyggnadsnämnden. Om BUN vill åtgärda problemen leder det till en ökad hyreskostnad. De här eventuella kostnaderna har BUN inte med i budgeten för 2025.

Barn- och utbildningsförvaltningen har inför 2024 frigjort 15 milj kr genom att minska centrala kostnader, som t ex:

“uppsagda avtal, minskad budget för barn- och elevhälsan, generell besparing på centrala ansvar, minskad kostnad för modersmålsenheten, minskad kostnad för kompetensutveckling och ökade intäkter för barn- och skolbarnomsorg samt interkommunala ersättningar.”

Det kan inte nog betonas att BUN och dess förvaltning gör allt och mer till för att minska kostnaderna… De 15 milj kr som frigjordes används till extraordinärt stöd. (Extraordinärt stöd=”insatser utöver det särskilda stödet. Det handlar om omfattande åtgärder som väsentligt avviker från det [förväntade]”. Se Skolverket.) Förvaltningen fortsätter:

“Detta var ett första steg men utifrån utfallet på tilläggsbelopp så skulle de avsatta medlen för extraordinärt stöd behöva dubbleras framöver för att kunna ge de kommunala verksamheterna mer likvärdiga förutsättningar som de fristående har idag.”

De fristående skolorna får ekonomiska resurser för extra anpassningar och särskilt stöd i det grundbelopp som kommunen betalar ut. Tilläggsbeloppet är ett bidrag utöver detta grundbelopp. Det visar sig att tilläggsbeloppet till friskolorna är större än vad kommunens “egna” elever får.

Klasserna på högstadieskolorna har gjorts större för att spara pengar. Delningstalet är 29 elever i varje klass och det innebär att det blir en klass mindre per årskurs i skolorna. De ca 2,8 milj kr som frigörs används till särskilt stöd.

Förvaltningen föreslår att nämnden ska:

“revidera sina regler för avgifter i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds.”

Syftet är att öka kommunens intäkter. De beräknas öka med 1,4 milj kr under 2025. Tanken på denna avgiftshöjning går mig emot… (Se ärende 2 på dagordningen.)

200.000 kr kommer att kunna sparas nästa år genom att Silvertärnan använder Holmängenskolans idrottshall. Tanken är att kommunen ska kunna gå ur Gymmixhallen.

Förvaltningen listar ett antal effektiviseringsåtgärder som inte kommer att leda till några besparingar på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen för högstadiet (inte akutskolan) ska upphöra. Eleverna och resurserna ska istället fördelas ut till respektive skolenhet. Förvaltningen ska vidare följa upp arbetet kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Man vill se att resursanvändningen blir så effektiv som möjligt.

Jag är alltid misstänksam när arbetstiderna för lärare diskuteras. Förvaltningen fokuserar denna gång “särskilt” (vilka andra tittar man på?) på modersmålslärarna. Tanken är att göra om modersmålslärarnas tjänster från ferieanställning till semesteranställning. Det ska öka effektiviteten… Och det:

“kommer att skapa förutsättningar för hållbara scheman för lärarna samt att barn- och utbildningsförvaltningen på ett bättre sätt kan stötta eleverna då modersmålslärarna utöver sin ordinarie modersmålsundervisning kan fungera som ett värdefullt språkstöd på lovskolor.”

Jag vet inte vad facket säger och själv är jag dåligt insatt i modersmålslärarnas arbetssituation. Men det kanske är bra för modersmålslärarna, för då kan de förmodligen ta semester under läsåret och arbeta på somrarna… Eller?

Förvaltningen ska delta i ett AI-projekt i Fyrbodal. (Ja, idén kommer väl egentligen från BU-förvaltningen i Vänersborg …) Projektet ska handla om hur lärare och rektorer kan använda AI och digitala verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Kanske kan AI underlätta uppföljningsarbete och administration? Tanken är att arbetstid ska kunna frigöras till mötet med eleverna.

Fortsättning följer i inlägget ”BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024

Läckande VA-ledningar (2)

10 april, 2024 1 kommentar

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Sammanträdet ska dock inte handla om att inrätta några nya verksamhetsområden. Tor Wendels (M) motion ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde” ska inte heller behandlas (se ”Ska inte politikerna styra kommunen?”). Och faktiskt ska nämnden inte heller behandla James Buccis (V) VA-yrkanden, som hade exakt samma lydelse som yrkandena i en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Yrkandena innebar att kommunen skulle ta fram ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)

Däremot finns två det andra VA-ärenden på dagordningen.

Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att:

“höja VA-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2025.”

Brukningstaxan höjdes med 20% också inför innevarande år. Kommuninvånarna kan vidare förvänta sig en höjning år 2026 med upp mot 10 %.

Förklaringen till taxehöjningarna är enligt nämndens underlag:

”En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat”

Det blir allt dyrare med vatten och avlopp. Jag tror att många kommuninvånare får allt fler anledningar till att börja titta på enskilda VA-lösningar…

Det är intressant och upplysande att läsa samhällsbyggnadsförvaltningens fördjupande beskrivning av ärendet, särskilt med tanke på gårdagens blogginlägg. (Se “Läckande VA-ledningar (1)”.)

I underlaget står det:

“Tillgången till rent dricksvatten och ett fungerande system för vatten och avlopp är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Befolkningsökningen och civilsamhället ställer stora krav på den kommunala va-anläggningen. Den växande befolkningen och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar och anläggningar innebär kontinuerligt växande investeringar. Det finns också en annan viktig faktor som påverkar investeringsutgifterna och det är klimatanpassning. Vattenverk måste byggas om så att de klarar beredningsstegen och har tillräcklig kapacitet för att möta befolkningsökningen. Samtidigt finns det ökade miljökrav på reningsprocessen i våra avloppsreningsverk.”

Och vidare:

“Kommunen har en lagstadgad skyldighet att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen. Vattenverken har idag en omodern reningsprocess som fungerar med reducerad kapacitet mot tillståndsgivna vattendomar. Dagens processer kan inte möta framtidens utmaningar med bland annat ett förändrat klimat och nya reningskrav.”

Det är lite konstigt att kommunen inte uppmuntrar kommuninvånare på landsbygden att ordna med enskilda avloppslösningar…

Ett nytt styrande dokument ska också antas av samhällsbyggnadsnämnden – “Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

I underlaget till nämnden står det:

“Ett styrande dokument har arbetats fram för att tydliggöra avgiftsuttag och bestämmelser för fastigheter som tillåts ansluta genom avtal utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster. Avgifterna har justerats för att hålla som minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde.”

Det ska alltså bli dyrare att ansluta sig till kommunens VA-tjänster om fastigheten ligger utanför ett verksamhetsområde. Det låter väl inte mer än rätt, men jag vet inte hur många invånare som är intresserade av att ansluta sig till kommunens VA-nät. (Kanske finns det fler perspektiv på detta ärende? Läs gärna kommentaren till blogginlägget.)

VA-taxan ska beslutas av kommunfullmäktige medan det sistnämnda styrdokumentet stannar i samhällsbyggnadsnämnden.

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Läckande VA-ledningar (1)

9 april, 2024 Lämna en kommentar

Det har till viss del blivit lite lugnare och mer avvaktande i Sverige, och Vänersborg, när det gäller vatten- och avloppsfrågor det senaste året. I Sverige trodde väl flera att staten genom förändringarna i Vattentjänstlagen (LAV) i juni 2022 skulle få kommunerna att ändra förhållningssättet till vatten och avloppsproblematiken. (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.) De trodde antagligen att allt skulle bli mer flexibelt, som det står LAV, och att enskilda VA-lösningar skulle accepteras på ett helt annat sätt än tidigare. I LAV 6 § står det ju:

“…ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den synen delades troligtvis också ute i kommunerna av politiker och tjänstepersoner, särskilt efter att det tillsattes en borgerlig regering efter valet. Samtliga borgerliga partier ville ju se fler enskilda VA-lösningar och mindre av tvångsmässiga anslutningar till kommunernas VA-nät. Men allt eftersom månaderna gick insåg de flesta att lagen var tämligen flummigt formulerad och egentligen till föga förpliktigande. Den nya regeringen tog inte heller några initiativ på området.

Nu tycks det som om det mesta kring VA och anslutningar till stor del har återgått till de gamla vanliga rutinerna. Kommunerna har återupptagit sin inarbetade praxis med tvångsanslutningar av fastighetsägare till det kommunala VA-nätet. Och strategin att centralisera hela VA-systemet under kommunens hägn fortsätter som om ingenting har hänt. Allt avloppsvatten som kommuninvånarna kan producera ska som alltid ledas via kommunala ledningar till kommunens reningsanläggningar.

Kommunernas infrastruktur kring VA är i stora delar föråldrad och belastningen på ledningarna ökar. Det är inte bara avloppsledningar som kan läcka utan även ledningarna med dricksvatten. Jag har hört siffror på att 20-25% av dricksvattnet försvinner ur ledningarna på grund av läckage. Det är också ett stort problem att regnvatten flyter in i ledningarna och i onödan leds till reningsverken. Ledningar måste bytas ut och nya anläggas eftersom fler ska anslutas. 

Det krävs att reningsverken byggs ut, beroende på att fler ansluts men även på grund av ökade krav på rening. Riskerna ökar för att reningsverk överbelastas och att utsläpp av orenat vatten ökar. Det visade om inte annat den senaste sommarens översvämningar. Tiotusentals och åter tiotusentals kubikmeter avloppsvatten rann ut i svenska sjöar och vattendrag. (Se t ex “VA och utsläppen 2022”.)

Sårbarheten ökar i ett centraliserat kommunalt VA-system. Ett reningsverk liksom pumpstationer kan drabbas av tekniska fel, strömavbrott, översvämningar och naturkatastrofer.

Trots att det är uppenbart för var och en att en decentraliserad lösning med enskilda avlopp oftast är en mer robust strategi för att hantera VA-frågor så fortsätter kommunerna att införa fler verksamhetsområden och att tvångsansluta enskilda fastighetsägare.

Det här illustreras av en pågående historia i Sandviken.

Foto Anders Broman

En invånare i Sandvikens kommun vid namn Anders Broman publicerade den 27 mars ett öppet brev på Facebook (i gruppen “VA i tiden nätverk”) till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Det öppna brevet återges i sin helhet.

“Sedan 1 januari 2023 har Vattentjänstlagen uppdaterats. Det har tillkommit ett stycke som betonar att ”vid bedömningen av behovet ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.

Denna lag skulle möjliggöra mer flexibilitet i bedömningarna av enskilda avlopp som är godtagbara i relation till att behöva koppla upp sig till en alternativ kommunal anläggning.

Men den nya lagen efterlevs inte och flexibiliteten tillämpas ytterst sällan om inte alls, då kommunerna fortsätter att summariskt döma ut fullt fungerande avlopp och dricksvattenbrunnar precis som innan lagändringen.

Foto Anders Broman

Samma tillvägagångssätt sker över hela Sverige, där kommuner kör över innevånarna och genomför sk verksamhetsområden och sedan tillskriver området ett behov av kommunalt VA.

Innovativa lösningar som kommer från boende om att installera minireningsverk ratas av kommunerna och uppges inte kunna tillämpas. Felaktiga påståenden om höga kostnader för de boende eller att det skulle vara för tekniskt komplicerat kommuniceras från kommuner. Det gör att vi alla går miste om innovativa lösningar som skulle vara bättre för både miljön och allas plånböcker (inklusive kommunens).

I kommun efter kommun sprider sig nu en frustration och vanmakt när pensionärer och barnfamiljer med redan hög ekonomisk belastning nu tvingas att sälja sina bostäder, och det till reducerat pris då hushållet ligger med en framtida utgift på flera hundra tusen kronor på ett VA-system som inte behövs.

Miljön sägs vara skälet till dessa tvångsanslutningar, men de kommunala VA-näten har uppenbara brister och är långt större miljöbovar än de enskilda då de kommunala anläggningarna tillåter bräddningar där kubikvis orenat avloppsvatten släpps ut i naturen varje år.

Foto Anders Broman

Åsikter som framförts om varför de enskilda anläggningarna är bra ur miljösynpunkt och dess robusthet, styrks även av landets ledande VA-experter.

Något som inte beaktas när enskilda avlopp bedöms, är världsläget med vårt nyliga inträde i NATO, ett aggressivt grannland och klimatförändringar med nya påfrestningar. För vårt civilförsvar är decentraliserade enskilda anläggningar en styrka som borde värnas. 

Foto: Anders Broman

Vi står inför stora prövningar där en främmande makt redan nu visar hur sårbar vår infrastruktur är. Centraliserade basala funktionerna i ett land kan lätt slås ut.

Civilförsvarsvärdet av de enskilda VA-anläggningarna måste vägas in i dagens bedömningar. Enskilda anläggningar klarar av påfrestningar från kraftig nederbörd och strömbortfall långt bättre än de kommunala.

Vi som drabbas av det oförändrade sättet att tyda den nya lagen, vill se en åtgärd snarast. Vi saknar fullständigt den flexibilitet som lagstiftaren hoppades på. 

Vi boende med enskilda anläggningar visar redan idag stor vilja till att se till miljön och tar stort ansvar för våra anläggningar, och såg välviljan från regeringen vid införandet av den nya lagen…men vad hände med välviljan från kommunerna?”

Foto Anders Broman

Anders Broman från Sandviken ska tillsammans med 27 andra fastigheter i en liten by tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet. Det bestämde kommunfullmäktige i Sandviken med en rösts övervikt den 19 februari 2024. På den kommunala VA-ledning som de ska kopplas in blir det, titt som tätt:

“stopp i ledningen och allt avloppsvatten från Kungsbergets skidanläggning går oavkortat rakt ut i en våtmark ca 400 m uppströms Norrbro.”

Man kan se en kortare film på det läckande avloppet här – “Läckande kommunalt avlopp” (länk till YouTube). Det mörka, bruna som syns i filmen är det som man befarar att det är, och det bekräftas enligt Broman också av lukten…

De 27 fastigheterna i Sandvikens kommun ska alltså tvångsanslutas och använda denna VA-ledning. Kommunen tror nämligen att det finns stora risker att de enskilda avloppen i byn ska börja läcka…

Tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet i Sverige fortsätter alltså. Ytterligare en orsak till att det på nytt börjar ta fart i landets kommuner är att kommunerna börjar bli klara med den vattentjänstplan som den uppdaterade Vattentjänstlagen kräver att kommunerna ska ha.

Flera kommuner är dock fortfarande inte klara med sina vattentjänstplaner trots att de enligt lagen skulle vara på plats den 1 januari i år. Vänersborgs kommun är t ex inte klar med sin plan. Naturligtvis beror det relativa VA-lugnet i Vänersborg också på att kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet den 16 mars 2022 om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Den styrande minoriteten insåg att fullmäktige inte tänkte acceptera fler tvångsanslutningar. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)

Det finns emellertid tecken på att lugnet i Vänersborg snart är slut och att vissa politiker och tjänstepersoner gör sig redo att återuppta kampen för nya verksamhetsområden, tvångsanslutning och fortsatt centralisering av VA-verksamheten. Det har också blivit en annan mandatfördelning i Vänersborg efter valet och delvis ett annat politiskt styre.

I Vänersborg röstar inte de kommunala partierna som moderpartierna i riksdagen när det handlar om vatten och avlopp.

Anm. Här kan du läsa blogginlägget ”Läckande VA-ledningar (2)”.

Kategorier:VA

Brätte: FÖP 2023 (2)

7 april, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på gårdagens inlägg “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”.

Naturligtvis borde politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ha fått information från tjänstepersonerna i sin förvaltning om “Översiktsplan 2017”. Planen, och tillhörande bilagor, borde ha varit ett viktigt underlag inför beslutet den 29 februari om var Brättelänken skulle anläggas. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Särskilt borde Länsstyrelsens granskningsyttrande ha lyfts för den “nya” nämnden. Då borde inte beslutet ha blivit att dra vägen rakt igenom de ouppgrävda och outforskade fornminnena.

Men… 

Den 15 februari 2023 antogs “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön“ av kommunfullmäktige – och då var de nuvarande ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden med, både i nämnden och flera av dem också i fullmäktige…

En fördjupad översiktsplan spelar en central roll i kommunernas planering genom att ge en mer detaljerad och specifik vägledning för markanvändning och samhällsplanering. Den är inte juridiskt bindande, vilket inte heller Översiktsplanen är, men är (enligt Chat GPT):

“ett kraftfullt verktyg för att styra och forma den fysiska, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen inom en kommun på ett sätt som tar hänsyn till både nuvarande och framtida behov och mål.”

Och även en fördjupad översiktsplan granskas av Länsstyrelsen…

I “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön” (FÖP) står det mycket om Brätte redan i huvuddokumentet:

“G32 – Gamla Brätte fornlämningsområde. Området är en viktig fornlämningsmiljö som kan utvecklas som besöksmål. Det är av stor vikt att ta hänsyn till kulturhistoriska och biologiska värden men också att området fredas som vackert och stillsamt grönområde.”

Även området utanför själva det uppgrävda fornminnesområdet är betydelsefullt enligt FÖP:en:

“N15 – Vassändaviken. Området utgör ett varierat och ålderdomligt kulturlandskap. Vassändaviken med Brätte har mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. En artrik flora är knuten till naturbetesmarkerna. Viken utgör en värdefull fågellokal och uppväxtområde för fisk. Förekomst av grova träd, främst ek. Landskapsbilden med hävdade öppna betesmarker kring Vassändaviken och sparsamt med bebyggelse skapar en tilltalande miljö lämpad för tätortsnära friluftsliv. Området undantas från markexploatering. Odlingslandskapet hävdas genom bete och/ eller slåtter.”

Och vidare om samma område (se kartan ovan):

“K24 – Brätte och Vassändaviken. Riksintresse för kulturmiljövård. Vid osäkerhet om en åtgärd kan komma att påverka riksintresset negativt ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet höras. Marken runt gamla staden Brätte undantas från exploatering. Vid ändring av vägen genom området ska stor hänsyn tas till kulturmiljön. Vassändavikens strandängar hålls öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena ska bestå. Strandområdet mellan Nygårdsängen och Brätte utvecklas för rekreation och hålls tillgängligt för allmänheten. Området tolkas som särskilt värdefull miljö i plan- och bygglagens mening.”

“Marken runt gamla staden Brätte” ska undantas från exploatering säger FÖP:en. Det torde gälla även de områden av Brätte som inte är uppgrävda och utforskade. Det är ju faktiskt troligt att upp mot 75% av gamla Brätte stad fortfarande döljer sig under marken. Och jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden har tillfrågat och underrättat Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan beslutet…

Det här är information som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden borde ha fått, eller själva kommit ihåg, innan de fattade beslutet om den nordliga vägsträckningen (se vägsträckning 1 på flygbilden). Huvuddokumentets skrivningar stöds självklart av den så kallade utredningsdelen:

“Brätte-Vassända är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården genom de historiska lämningarna efter handelsplatsen Brätte och den medeltida ruinen från Vassända kyrka med kyrkogård.”

Man kan sammanfattningsvis konstatera att skrivningarna i den Fördjupade Översiktsplanen är ännu tydligare än i Översiktsplanen 2017. Det är för mig en gåta att inte FÖP:ens skrivningar fanns med i underlaget till samhällsbyggnadsnämnden den där olyckliga sammanträdesdagen i slutet av februari.

Länsstyrelsen yttrade sig över kommunens fördjupade översiktsplan. I FÖP:ens huvuddokument sammanfattas Länsstyrelsens granskningsyttrande:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset för kulturmiljövård Brätte-Vassända medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Hela yttrande från Länsstyrelsen hade följande lydelse (min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Den norra vägsträckningen, dvs mellan Brätte och Vassbotten och som nämnden fattade beslut om (med undantag av James Bucci, V), borde utgå… Det är ett mycket tydligt ställningstagande av Länsstyrelsen. Och det ger om inte annat även en tydlig signal om hur Länsstyrelsen kommer att ställa sig till ett eventuellt kommunalt beslut, om kommunstyrelsen skulle gå på samma linje som samhällsbyggnadsnämnden…

När jag tittade i mina anteckningar från kommunfullmäktiges sammanträde, när FÖP:en antogs, så sa jag:

“Länsstyrelsen är också kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte.”

Jag kunde naturligtvis ha varit tuffare, men det var ändå en markering. Och FÖP:en tog inte ställning till vägdragningen, men avrådde, som jag såg det, från det norra alternativet.

Till sist.

Det är viktigt att komma ihåg att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse. Det betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):

“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”

Riksintressen ska beaktas i den kommunala planläggningen och har koppling till 13 olika lagar. Det står i en broschyr utgiven av Boverket, “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” (kan laddas ner här). Broschyren konstaterar att:

“Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”

I Kulturmiljölagen så står det redan i 1 kap 1 §:

“Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.”

Och i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Men jag tycker ändå att den gamla Lagen om fornminnen från 1942 uttryckte det, med några ålderdomliga formuleringar, allra mest kraftfullt, och på sätt och vis ganska vackert (1 kap 1 §):

“Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden

Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)

6 april, 2024 Lämna en kommentar

“I hamnen med sina lagerlokaler låg fartygen medan de lossade och lastade. Mellan husen trängdes invånarna med besökare kopplade till handeln.”

Det här stod i en artikel om Brätte i TTELA den 4 februari 2024. (Se TTELA “Brätte – staden som glömdes bort i 250 år”.) Anledningen till att jag inleder med det här citatet är för det första att TTELA:s grava felaktighet om Brätte återkom i fredagens TTELA (papperstidningen). Artikeln som har funnits på tidningens digitala hemsida sedan den 27 mars, skrev ju helt felaktigt:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Den felaktiga slutsatsen upprepades alltså i gårdagens artikel. Det verkar inte som om journalisterna läser varandras artiklar… Eller blogginlägg. (Jag skrev redan dagen efter den första artikeln om varför TTELA hade fel i blogginlägget “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) TTELA:s devis “Riktig journalistik gör skillnad” är i och för sig riktig, men det gäller inte TTELA i det här fallet…

Den andra anledningen till citatet, som börjar detta blogginlägg, är att flera vänersborgare har hört av sig om den planerade vägen norr om Brätte, dvs mellan den uppgrävda delen av Brätte stad och Vassbotten.

Även före detta vänersborgare har nåtts av den illavarslande nyheten. Häromdagen fick jag ett samtal från Gävle. Personen undrade hur det var möjligt att en nämnd förespråkade en vägdragning genom och över fornminnena på Brätte. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)”.)

“Vet de inte att staden gick ända ner till vattnet?”

Undrade den nuvarande Gävlebon. Jag svarade att jag trodde att de visste det, både politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen. Ingen vänersborgare kan väl ha missat Brätte och dess betydelse. Eller? Det kan kanske vara möjligt att någon har missat Brättes stora betydelse även för Sveriges historia. Men några ledamöter borde väl ändå ha läst TTELA eller de arkeologiska utredningar som har gjorts av Brätte… Till exempel den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum, och som kan laddas ner här.

Museichef Peter Johansson skrev i sin skrivelse till kommunen (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):

“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Man tror till och med att det kan vara upp till 3/4-delar av Brätte som fortfarande inte är undersökt. Det innefattar alltså även det område där samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V), vill att Brättelänken ska anläggas. (Du kan se ett föredrag på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”, där museichef Peter Johansson ägnar de första 15 minuterna till Brättes historia.)

Den före detta vänersborgaren, som nu bor i Gävle, frågade mig om hur kommunens planer för Brätte såg ut och om hur Länsstyrelsen yttrade sig kring dessa. Det gav mig en del arbete…

Det finns två viktiga planer i kommunen där Brätte och området kring staden ingår – “Översiktsplan 2017” och “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Delkarta 1

Delkarta 2

I huvuddokumentet för Översiktsplan 2017 finns Brätte endast med på några enstaka rader som en bakgrund till Vänersborgs historia. I Delkarta 1 finns området runt Brätte markerat som “skyddsvärd bebyggelsemiljö” och “värdefullt naturområde”. Delkarta 2 är ännu intressantare. På kartan finns en pil inritad vid Brätte. Den markerar “Framtida vägförbindelse”. Pilen är emellertid inte inritad med någon precision. (Se nedan.)

I den så kallade underlagsdelen står det mer om Brätteområdet. Fornlämningsmiljöerna beskrivs och det nämns att det finns lämningar under mark efter staden från 1500- och 1600-talen. Det står dock inget om den föreslagna vägdragningen. Det gör det däremot i ytterligare en del av Översiktsplan 2017, i “Konsekvensbeskrivning” (fetstilen i citatet är min):

“Riksintresse för kulturvård – Brätte-Vassända ÖP2017 föreslår möjligheter till en ny väg för att knyta samman Onsjö med Öxnered. Vägen är mycket viktig av flera anledningar. Den skulle bland annat innebära att tätortsområdena som utgör Vänersborgs stad kan bindas samman, att ansträngda vägar genom centralorten kan avlastas, att tågstationen i Öxnered på ett bättre sätt kan nyttjas av fler, att det planerade nya bostadsområdet Öxnered-Skaven kan nås utan järnvägspassager, samt bättre framkomlighet i händelse av olyckor. Beroende på var och hur vägen förläggs kan det komma att innebära påverkan på riksintresset. Riksintresset är av mycket stor betydelse för kommunen eftersom det var här ursprunget till Vänersborg växte fram under medeltiden. Därför kommer stor vikt läggas vid att minimera negativ påverkan i samband med byggandet av vägen. Bedömningen är att vägen är nödvändig för det växande Vänersborg och att det bör gå att hitta lösningar som innebär att riksintressets väsentliga värden kan skyddas.”

Kommunfullmäktige har beslutat om Översiktsplan 2017. Fullmäktige var medvetet om Brättes betydelse, i varje fall var Vänsterpartiet det. Betydelsen betonades också senare i texten:

“Ny vägförbindelse mellan Onsjö och Öxnered kan bland annat komma att påverka platsen där gamla Brätte låg, vilket är riksintresse för kulturvård. Den exakta vägdragningen är dock inte utredd och kommunens utgångspunkt kommer att vara att minimera påverkan på riksintresset.”

Pilen ovan för den framtida vägförbindelsen är alltså medvetet inte inritad med någon precision. Men det verkar som om Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte har läst allt underlag i Översiktsplanen… 

Det framgår med all tydlighet också i “Länsstyrelsens granskningsyttrande” som även det var en del i underlaget till fullmäktige.

Länsstyrelsen skrev (min fetstil):

“Kommunen pekar i förslaget ut en framtida vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö. Länsstyrelsen bedömer att en vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö kan knyta ihop Öxnered med centralorten och förbättra förutsättningarna för pendling med tåg och är därför positiv till att kommunen pekar ut ett sådant förslag. Det finns dock motstående intressen, inte minst i form av kulturmiljön vid Brätte, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Beroende på hur vägen dras riskerar den att påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården. (Not: Även fornlämningen RAÄ Vänersborg 26:2, som utgörs av stadslager från Brätte.) Det är viktigt att olika vägalternativ studeras (inklusive ett nollalternativ) för att hitta en lämplig sträckning som dessutom inte påtagligt skadar riksintresset.”

Länsstyrelsen var tydlig. Men detta var 2016-2017 och alla politiker i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kanske inte var “på plats” vid tillfället.

Men…

Länsstyrelsen kom att bli ännu tydligare när den uttalade sig om “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Fortsättning följer i inlägget ”Brätte: FÖP 2023 (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Hallevibadet och polisanmälan (+SD-avhopp)

4 april, 2024 Lämna en kommentar

Jonas Mossberg i Vargön vill fortfarande ta över Hallevibadet och driva det vidare. Men det är segt, och det är ändå snällt sagt.

Mossberg skrev så sent som igår, 3 april, på Facebook:

“I oktober beslutades det att Hallevis framtid skulle flyttas upp ett steg till kommunfullmäktige. Sedan har det inte hänt någonting.”

Mossberg menade vidare att samhällsbyggnadsnämndens tjänstepersoner verkar jobba efter en egen agenda och att de:

“visar en enastående ovilja att följa folkets (och politikernas) önskan att hitta en fungerande lösning för Hallevibadet.”

Jonas Mossberg tycks vara “frustrerad” och verkar ha varit det under en längre tid. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

Mossberg skrev även några, som han ansåg vara, väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det skrev jag om i blogginlägget “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.

Det fanns dock aldrig någon polisanmälan i kommunens diarium. På nästa sammanträde, den 21 mars, meddelade förvaltningschef Knutsson att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv – som privatperson. Det var i sig förvånande, att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson i Vänersborgs kommun.

Polisanmälan gjordes av tjänstepersonen en till synes vanlig arbetsdag den 22 februari kl 10.34. Det misstänkta brottet rubricerades som “ofredande”. Jag vet inte om det var tjänstepersonen själv eller den som tog emot polisanmälan som gjorde denna rubricering. Men det var lite förvånande. I Brottsbalken 4 kap 7 § står det:

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Brottet som Jonas Mossberg var anmäld för beskrevs i polisanmälan på följande sätt:

“Misstänkt person har kritiserat och talat osanning  och felaktigt vis i ett mail. Vilket målsägande känner sig trakasserad och tycker är väldigt tråkigt.”

Det är alltså mycket riktigt mailet som Mossberg polisanmäls för och inte för att han antastat tjänstepersonen fysiskt. Nu kan även SMS och telefonsamtal under vissa omständigheter falla in under ofredande, men jag anser nog att det misstänkta brottet borde ha rubricerats som förtal.

En mycket rutinerad polis och förundersökningsledare på Polismyndigheten beslutade redan samma dag att inte inleda någon förundersökning. Beslutet motiverades med orden:

“Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det anmälda förfaringssättet bedöms inte så pass grovt att det är ett ofredande i lagens mening, även om det kan betraktas som klandervärt. Uppgifterna i anmälan är inte av sådan karaktär att det bedöms falla under brottsbalkens bestämmelser om ofredande.”

Jonas Mossberg hade enligt polisen inte begått något brott. Hans mail till tjänstepersonen skulle inte ens utredas.

Polisanmälan avskrevs alltså redan den 22 februari. Det ska jämföras med att samhällsbyggnadsnämnden en vecka senare, den 29 februari, informerades om att Mossberg hade polisanmälts. Men kanske hade polisens beslut att inte inleda någon förundersökning inte nått fram till Vänersborgs kommun vid den tidpunkten. Den 21 mars, nästan exakt en månad senare, meddelades emellertid inte heller nämnden av sin förvaltning att polisanmälan hade lämnats utan åtgärd. Nämnden fick bara reda på att det var tjänstepersonen själv som hade gjort anmälan. Varför detta hemlighetsmakeri?

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd skulle kunna sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Och till sist något helt annat.

Sverigedemokraten Roger Karlsson har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Det betyder att det i fortsättningen kommer att finnas 3 tomma SD-stolar i fullmäktige. Det kan också beskrivas så här: SD hade för bara 1,5 år sedan en valsedel med 18 namn, av dessa 18 återstår nu 7…

SD förlorar dessutom pengar på avhoppen. I kommunens “Regler för partistöd” står det i 4 §:

“Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Det mandatbundna stödet reduceras efter respektive partis obesatta mandat. Parti anses ha obesatt mandat när länsstyrelsen inte kan fastställa ledamot för mandat.”

Det är ingen större skada skedd. Vänersborg och Sverige skulle klara sig betydligt bättre utan Sverigedemokrater.

Jag kan slutligen konstatera att fortsätter avhoppen i Vänersborg så blir snart den styrande minoriteten (S+C+KD+MP) en majoritet.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, SD

Museichefen ryter till om Brättelänken

2 april, 2024 4 kommentarer

Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.

Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.

Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.

Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…

En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.

Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.

Jag återger hela texten.

===

Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken” 

Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.

Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.

Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.

Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.

I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.

Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.  

Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.

Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.

Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef

==

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, KS 2024, Samhällsbyggnadsnämnden