Arkiv
Vad hände på KS?
Idag är det årets kortaste dag – och längsta natt. Det är midvinter, vintersolståndet.
Midvinter var en gång för länge sedan en tid av åkallan av och blot till gudarna. Det var fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum. Enligt den gamla kalendern inföll Lucia denna dag, eller rättare sagt Lusse, dvs Freja. Det gällde att blota, offra, så att syskonen Freja och Frej blev vänligt inställda. För tänk om, hemska tanke, inte solen skulle komma tillbaka, åkrarna aldrig mer ge några skördar – och Ragnarök vara på gång…
Kommunfullmäktiges sista sammanträde för året avslutades igår onsdag kl 15.15. Då hade ledamöterna fått reda på att det politiska året fortfarande inte är slut. Ett extra sammanträde med kommunfullmäktige annonserades till den 28 december. Det ska vara digitalt, precis som under pandemin.
Fullmäktige ska på detta sammanträde bara fatta ett enda beslut – “Revidering av taxor 2024, tillsyn och tillstånd, för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF)”. Höjningarna ska träda i kraft redan vid årsskiftet – och det är kommunfullmäktige som måste fatta beslut om taxor. Det är därför det är bråttom med KF-mötet.
Sammanträdet började med en workshop till kl 10.00. Samma grupper som diskuterade kommunens inriktningsmål och gemensamma planeringsförutsättningar för två månader sedan fortsatte diskussionerna. Det är ett led i den nya styr- och ledningsmodellen och är en förberedelse för den kommande Mål- och resursplanen som ska antas i juni för 2025-2027. Det är egentligen, oavsett om diskussionerna leder till “verkstad” eller inte, mycket stimulerande att i “lugn och ro” samtala och diskutera med representanter från andra partier.
Det var tre mycket intressanta informationspunkter idag. Så intressanta och viktiga att jag framförde att de borde spelas in för att kunna visas för en större publik. Det är nämligen svårt att som ledamot återberätta föredragningarna på ett rättvisande och kunnigt sätt för andra, t ex partikamrater eller i en blogg.
Först ut var folkhälsosamordnare Anne Ekstedt som redogjorde för kommunens systematiska arbete för suicidprevention. Kultursamordnare David Myrvold tog vid och föredrog en rapport om barn- och ungdomsinflytande. Det var flera ledamöter som betonade att rapportens slutsatser måste omvandlas till handling. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) berättade att han hade haft samtal med elevråden och att man letar efter vägar till dialog för att få fram deras syn. Det är inte helt enkelt sa han, det gäller att hitta former och en organisation som håller över tid.
Gunilla Cederbom (V) ansåg att det behövdes en koordinator och Göran Svensson (MBP) föreslog en återkoppling om ett år för att få reda på vad som har hänt. Cecilia Prins (L) fyllde i att det också var viktigt att återkoppla till ungdomarna.
Den alltid väl påläste utvecklingsledaren Pål Castell avslutade med att informera om “Detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet i Vänersborg”.
Detaljplanen är just nu ute på granskning, till 15 januari, och då har vänersborgarna möjlighet att yttra sig. (Se kommunens hemsida: “Detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet”.)
Därefter informerade kommunalråden och kommundirektören om vad som hade hänt sedan sist.
Jag frågade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om hamnens framtid på Lilla Vassbotten, eller Sanden södra. Jag ville få det bekräftat som jag tidigare uppfattade att Augustsson sa. Och så var det, jag hade uppfattat rätt. Det ska inte vara någon hamn i Vänersborgs centrum i fortsättningen. Vänerhamn har inte längre några anställda i Vänersborg, och det var faktiskt ett tag sedan. Vänerhamn har också sagt upp sina lokaler på Lilla… Öhh, Sanden. Det är alldeles för lite trafik i hamnen, endast några enstaka båtar med produkter från Vargön Alloys som lastas. 
Och det kommer inga båtar för lossning till hamnen. Vänerhamn avslutar sin verksamhet i mitten på juni.
Jag hoppas att det därmed är slut på alla spekulationer och planer på att bygga en hamn i Vargön.
Vänsterpartiet ställde också en fråga till Augustsson om seniorbiljetten. Västtrafiks seniorerbjudande är ju numera klart och jag undrade hur kommunen tänker hantera ärendet. Kommunen måste fatta beslut senast den 1 mars. Det visste Augustsson, såklart, och ärendet ska beslutas i kommunfullmäktige i februari.
Henrik Harlitz redogjorde för det senaste direktionsmötet på NÄRF. Jag frågade om den tilltänkta sammanslagningen med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän”. Underlag kommer så småningom till kommunstyrelsen sa Harlitz – när de olika kommunerna i direktionen är överens. Det är en viktig demokratisk fråga anser jag att kommunstyrelsen får tillfälle att studera underlaget och yttra sig innan NÄRF:s direktion har kommit så långt. Det kan ju tänkas att en överenskommelse inte blir helt acceptabel för Vänersborgs del. Om kommunerna är överens i direktionen så kan kommunstyrelsen i Vänersborg knappast påverka ett dugg.
Vänsterpartiet hade funderingar på att yrka på återremiss av ärendet “Styrande dokument för arbete gällande nationella minoriteter och minoritetsspråk”. Det framgick tydlig från både politiker och tjänstepersoner att sådana här riktlinjer skulle ha varit på plats för flera år sedan. Nu har kommunen sammanställt riktlinjer, om inte i all hast, så ganska snabbt för att uppfylla lagens krav.
Det blev en del frågor och synpunkter. Det var ingen som inte ansåg att riktlinjerna borde omarbetas tämligen snabbt, och att representanter för de nationella minoriteterna skulle medverka i det arbetet. Det står nämligen i riktlinjerna:
“Vänersborgs kommun ska verka för att ge de nationella minoriteterna inflytande i frågor som berör dem och att samråda med minoriteterna på ett lämpligt sätt i händelse av sådana fall.”
Det minsta man kan begära är väl att de nationella minoriteterna får vara med vid utarbetandet av de riktlinjer som ska gälla dem själva. De flesta höll med Vänsterpartiet om detta. Jag framförde också att Demokratiberedningen borde få titta på riktlinjerna innan de beslutas. Det sattes inte upp någon tidsgräns för en omarbetning av riktlinjerna. Det gäller därför att bevaka detta ärende.
Piotr Gabrys (M) initierade en diskussion om en formulering i ”Strategin för laddinfrastruktur”:
“Utbyggnaden av publik laddinfrastruktur i Vänersborg ska utformas på ett sätt som underlättar ägandet av elbil, utan att i onödan gynna bilresande.”
Gabrys ville stryka bi-satsen. Det gick en enhällig kommunstyrelse med på.
Och så var det dags för det årliga bidraget till Fyrstads Flygplats AB (FFAB). Kommunstyrelsen beslutade att bevilja 1,375 milj kr i så kallat förlusttäckningsbidrag, eller driftsstöd, till flygplatsbolaget. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en annan syn på flyget och avstod från att rösta. Vänsterpartiet lämnade en protokollsanteckning som kan laddas ner här.
Det blev en längre diskussion om moderaternas motion om systematiskt arbete för suicidprevention. Det fanns tre att-satser i motionen men diskussionen gällde bara den andra att-satsen:
“att ta fram en handlingsplan för suicidprevention, utformad specifikt för Vänersborgs kommun.”
Det finns en sådan handlingsplan i kommunen, men den är inte politiskt antagen. Därför kontrade de styrande med en annan formulering av yrkandet:
“Kommunfullmäktige anser motionens andra att-sats besvarad genom att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansvara för och besluta om den nuvarande handlingsplan för suicidprevention som för närvarande revideras.
Kommunfullmäktige avslår övriga att-satser i motionen.”
Moderaterna argumenterade häftigt emot det alternativa förslaget, men det var det som fick majoritet i kommunstyrelsen. Motionen ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige.
I nästa ärende var beslutsförslaget att avslå Vänsterpartiets motion om att utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning. (Du kan ladda ner motionen här.) Vänsterpartiet insåg att alla sex yrkanden i motionen inte hade någon som helst möjlighet att finna kommunstyrelsens gillande. De styrande partierna sa nej till hela motionen och det skulle också Sverigedemokraterna göra. SD verkar vara mot allt som har med jämställdhet att göra. 
Vi yrkade därför bifall till endast de två första att-satserna i hopp om att få med de styrande partierna. Både Gunilla Cederbom (V) och Kärvling (V) argumenterade. Moderater och Liberalerna yrkade bifall till Vänsterpartiets förslag. Efter en stund begärde Kenneth Borgmalm (S) en ajournering.
Cederbom och jag blev sedan inkallade till de styrande. De lade fram ett kompromissförslag, på Vänsterpartiet kompromissförslag… De kunde tänka sig att bifalla den första att-satsen, inte den andra. Dessutom påpekade de att den andra att-satsen inte var korrekt:
“Beredningens uppdrag och verksamhetsområden utökas till att också innefatta jämställdhet.”
En beredning har formellt sett inga “verksamhetsområden”…
Vänsterpartiet alternativ var i det läget att få igenom en att-sats eller ingen. Skulle vi hålla fast vid vårt yrkande om de två första att-satserna skulle de styrande och SD rösta avslag till hela motionen. Det hade inte hjälpt att M+L hade röstat för vårt ursprungliga yrkande.
Vänsterpartiet accepterade kompromissen. Det innebär att Demokratiberedningen så småningom:
“byter namn till Demokrati-och jämställdhetsberedningen”
Namnbytet och motionen ska avgöras av kommunfullmäktige. Vänsterpartiet fick också förtydligat att namnändringen innebär att Demokratiberedningen förväntas jobba med jämställhetsfrågorna utifrån ett demokratiperspektiv.
Till sist beslutade KS att bevilja dispens för tre personer i socialförvaltningens verksamhetsområde ”Personligt stöd och omsorg”:
“Från och med 2024-02-01 får inte arbetspass inkl jour överstiga 20 timmar. Bilaga J till kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB) samt PAN-avtalet öppnar upp för dispens för personliga assistenter där 24 timmars arbetspass inkl jour tillåts.”
Kommunal är enigt med arbetsgivaren, dvs kommunen.
Och därmed var kommunstyrelsens sammanträden för år 2023 till ända. Benny Augustsson avslutade sammanträdet med några väl valda ord. Dock förrättade han inget blot… Nu får ledamöterna en välförtjänt vila och samtidigt tillfälle att samla kraft till ett tufft 2024.
Hektisk vecka: BUN, Juta mm
Jag antydde i lördagens blogg att det är lite tufft med tid i dessa jultider att skriva blogginlägg. Men några anteckningar från söndag, måndag och tisdag måste jag ändå hinna med – om inte annat för att TTELA har citerat min blogg. Och vem vet, kanske några nya läsare har hittat hit… Ni är i så fall välkomna.
TTELA skrev i måndags (se TTELA “Kommunen tog olagligt beslut – bestämde samma sak igen”) att fullmäktige:
“sköt ett förslag om minskad tvångsanslutning till VA-systemet på framtiden. Beslutet var olagligt. Nu har politikerna bestämt samma sak igen.”
Det skrev jag om i blogginlägget “KF: Mer pengar till skolan!” och så citerar TTELA inlägget:
“På sin blogg skriver Stefan Kärvling att han inte tänker överklaga beslutet den här gången eftersom det rent formellt är rätt formulerat.”
Det känns som ett litet erkännande… Inte till kommunalråden Mats Andersson (C) eller Benny Augustsson (S) för att de medvetet obstruerar beslut i fullmäktige, utan för att min blogg är en källa till fakta och information om politikens Vänersborg…
Annars var söndagseftermiddag och kväll vikt för hårdrock. Man kan väl lugnt säga att Deathstars inte gjorde sina fans besvikna. Det var en fantastisk konsert på det klassiska Pustervik. Jag har faktiskt inte varit där sedan slutet av 70-talet. (Ett annat liv…)
Igår måndag var det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blev ett längre möte. Det var som vanligt mycket information.
Elever från Vänerparkens skola berättade om hur de hade deltagit i en tekniktävling, First Lego League. Tävlingen gick ut på att bygga en robot av Lego som skulle utföra vissa uppgifter. De hade gått vidare från en regional deltävling och fått åka till finalen i Mo i Rana i Norge. Informationen från eleverna och deras tekniklärare var ett mycket uppskattat inslag, och fick en trött ledamot från Vänsterpartiet att vakna till.
Nämnden fick en informativ föredragning om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda som nu ska ut på granskning. Den följdes av en lokalinformation, som nämnden för övrigt får varannan månad.
Det blev en hel del information om Norra skolan. En utredning var klar, även om den av kostnadsskäl inte var fullständig. Det saknas nämligen pengar för att anlita en arkitekt… Gruppen som har utrett har därför gjort en tämligen, som jag uppfattade det, grov uppskattning av kostnaderna. En renovering som skulle få Norra skolan till “nyskick” beräknades till 120 miljoner kr. Det var väl lite svårt att ta in denna summa, och flera i nämnden var efteråt lite tveksamma till den stora kostnaden. Och är det verkligen en Norra skola i nyskick som nämnden vill ha? Knappast. BUN skulle nog nöja sig med att det skulle gå att ha “normal undervisning” i lokalerna… 
Bo Carlsson (C) och nämndens presidium har begärt att få träffa kommunstyrelsens presidium för att diskutera Norra skolans framtid och vem som ska betala kostnaderna för en tomställd skola. Hyran för en tom Norra kommer årligen att uppgå till 1,9 milj kr och BUN ser ingen anledning att nämnden ska behöva betala detta. Det var i väntan på ett sådant möte som Tor Wendel (M) inte lämnade ett alternativt förslag till beslut på föregående nämndsammanträde. (Se “Om dagens BUN (20/11)”.)
Det har visat sig att kommunalråden inte har haft tid till möte. Det ska dock bli ett möte senare denna vecka. Wendel lämnade därför inget annat yrkande igår heller.
Det blev en del information även om Öxnereds förskola. Personal och vårdnadshavare har under en längre tid klagat på arbets- respektive lekmiljön. TTELA har den senaste tiden uppmärksammat problemen. Miljö och hälsa har dömt ut vissa delar av lokalerna. Det finns mögelsporer i tre rum och värdena är exceptionellt höga.
Naturligtvis är oron stor hos alla vårdnadshavare. Det var tänkt att Öxnered skulle ha renoverats, men det fanns inga pengar. Renoveringen har därför skjutits på framtiden. Det dristade mig till att jämföra förskolan med kommunhuset. På 
kommunhuset blev det snabba ryck när arbetsmiljön visade sig vara dålig – och kostnader spelade ingen roll. Kommunhuset skulle åtgärdas till varje pris. Kommunen borde behandla sina barn, och elever, på samma sätt. Renoveringen av Öxnereds förskola borde ha fått kommunledningen att agera blixtsnabbt.
Åtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön har emellertid vidtagits redan denna vecka. Barnen har inte heller varit i dessa rum den senaste tiden. Vi hoppas att åtgärderna blir effektiva. Inga barn kommer att vistas i dessa rum förrän värdena blir bra. Förvaltningen ser sig redan om efter andra lokaler.
Detaljbudgeten för nästa år behandlades och beslutades. Det gjorde nämnden trots att de extra 10 milj kr, som kommunfullmäktige beslutade om i onsdags, inte var inräknade. Fullmäktiges beslut är nämligen inte giltigt förrän protokollet har justerats. Det betyder troligen att det blir ett nytt beslut om BUN:s detaljbudget i januari.
Förvaltningen har synat verksamheterna ordentligt. Den har sagt upp avtal, ersätter inte personal som slutar i “administrationen”, minskar budgeten för modersmålsenheten genom omorganisering och kompetensutveckling genom att t ex förlägga utbildning till kommunens egna lokaler etc. På det här sättet ska 15 milj kr sparas som istället ska användas till “extraordinärt stöd”.
Förvaltningen poängterade att det finns två stora osäkerheter i detaljbudgeten – kostnaderna för skolmaten och utvecklingen på Restad Gård/Migrationsverket.
Sammanträdet avslutades med information från förvaltningschefen Sofia Bråberg respektive ordförande Bo Carlsson (C). Nämnden fick bland annat en dragning om PISA-undersökningen och projektet “Samverkan för bästa skola”. Det sistnämnda projektet drivs på Tärnan och Vänerparken i samarbete med Skolverket och Linnéuniversitetet.
BUN:s sista sammanträde för året avslutades strax efter kl 15.00 – och sen var det dags för ett gruppmöte med Vänsterpartiet…
Idag tisdag var Mark- och miljödomstolen ute på Juta.
Domstolen ska döma i ärendet om Bengt Davidssons strandskyddsdispens. En domare, en teknisk kunnig och en protokollförare var på plats på Juta för att skaffa sig information och en bild om förhållandena på platsen. Länsstyrelsen underkände ju som bekant byggnadsnämndens beslut och Davidsson överklagade Länsstyrelsens överprövning. 
Igår måndag fick Bengt Davidsson en underrättelse från Mark- och miljödomstolen om att Länsstyrelsen hade lämnat ett nytt yttrande i målet. Yttrandet var inte helt solklart:
“Länsstyrelsen konstaterar att beslut 2018-04-17 STR.2017.33 från Vänersborgs kommun fortfarande gäller. Länsstyrelsen har felaktigt ändrat den norra delen av tomtplatsavgränsningen och antalet lyktstolpar som är placerade öster om vägen.
Länsstyrelsen yrkar i övrigt att överklagandet avslås. Länsstyrelsen vidhåller sitt tidigare ställningstagande i det överklagade beslutet dnr 526-10589-2023.”
Det kan i varje fall konstateras att Länsstyrelsen erkänner att den har gjort fel. (Se ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?”.) Det är mycket anmärkningsvärt att en statlig myndighet och professionella tjänstepersoner gör elementära juridiska fel. Det hindrade dock inte att samma tjänstepersoner deltog på Juta idag och med kraft hävdade sina synpunkter…
Länsstyrelsen tycks i yttrandet hävda att byggnadsnämndens beslut från 2018 “fortfarande gäller”. I så fall anser tjänstepersonerna att tomtplatsavgränsningen fortsättningsvis också ska gå över ena hörnet på Davidssons altan. 
På “mötet” idag verkade det emellertid som om de menade att överprövningen gäller – med undantag av “den norra delen” och lyktstolparna…
Domen från Mark- och miljödomstolen avkunnas antagligen inte förrän tidigast i februari. Då har det gått nästan 6 år sedan byggnadsnämndens första beslut i ärendet – det beslut som har gjort paret Davidssons dröm till en mardröm.
Imorgon sammanträder kommunstyrelsen. Det blir till att ägna en stor del av dagen till en djupdykning i några av kommunstyrelsens ärenden. Denna gång får jag begränsa mig till ett referat i efterhand – om jag hinner med tanke på julstädningen. Den måste nämligen prioriteras – barn och barnbarn är på ingående för ett traditionellt julfirande.
Årets sista BUN (18/12)
Nästa helg börjar julen. Det är mycket som ska göras och förberedas – städning, inköp, mer städning, matlagning, ev snöskottning, ännu mer städning…
Det blir tufft att hinna med allt innan barn och barnbarn anländer. Det är nämligen också en intensiv politisk vecka som väntar. På måndag är det barn- och utbildningsnämnden, och internt gruppmöte i Vänsterpartiet, 
på tisdag Mark- och miljödomstolen och på onsdag kommunstyrelsen. Och så ska jag hinna med DeathStars i Göteborg imorgon kväll…
Det ska pratas ekonomi och budget på Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sista sammanträde för året. Jag antar att några tjänstepersoner på förvaltningen fick ett svettigt slut på veckan som gått. Kommunfullmäktige beslutade ju på onsdag kväll att nämnden ska få ytterligare 10 milj kr till verksamheterna nästa år, bland annat för att behålla verksamheten på Lanternan. Åtminstone 4,5 milj kr av de 10 var helt oväntade. Det blev säkerligen till att räkna om i detaljbudgeten och bidragsnivåerna för de fristående verksamheterna – två ärenden som ska behandlas på sammanträdet. (Se “KF: Mer pengar till skolan!”.) Å andra sidan kanske arbetet kändes lätt, det är ju välkomna “extra” pengar till verksamheten.
BUN skulle naturligtvis ha behövt ännu mer pengar. Om inte kommunens egna nedslående resultat för eleverna visar det, så visar den nyligen presenterade PISA-undersökningen tydligt varför. (Se “PISA och Lilla Paris: Framtiden är här”.) Det behövs mer ekonomiska resurser för att kunna behålla och anställa fler lärare och annan skolpersonal till både förskola och skola. Det hade varit fullt möjligt rent ekonomiskt och budgetmässigt, men Vänsterpartiet kom inte längre i förhandlingarna med de styrande partierna.
BUN:s sammanträde på måndag börjar med en verksamhetsuppföljning. Det är representanter för grundskolans högstadieskolor som ska informera om verksamheten. Det är, som ofta nämnts tidigare, mycket värdefulla och lärorika informationstillfällen.
Och sedan blir det fokus på kommunens nordligaste delar. Det blir information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Planen ser med ett relativt snabbt ögonkast ut att vara bra, men jag har inte hunnit fördjupa mig i den än. Mycket i planen kretsar kring det förväntade och planerade tågstoppet. FÖP:en ska ut på granskning och då kan alla kommuninvånare, och i synnerhet alla Brålandabor, återigen yttra sig om planen.
Förutom pengar och budget blir det en del prat om Norra skolan på måndag. Detta kulturminne som kommunen har misskött på ett synnerligen ”klantigt” sätt. Det är en tragisk historia och det gör mig beklämd att vi folkvalda politiker i oppositionen, som hade velat se en annan framtid för Norra, inte har kunnat påverka utvecklingen. Men vi har inte gett upp, Norra skolan borde åtminstone ha en framtid som förskola eller lågstadium F-3. Det bor många barn i centrala Vänersborg, bebyggelsen ska förtätas och det ska byggas bostäder på Sanden. Var ska alla dessa barn gå om inte på Norra…? Dessutom borde en nedläggning av Norra skolan tas i laga ordning, dvs av kommunfullmäktige…
Det blir information om Norra skolan av personer från kommunstyrelseförvaltningen. Jag antar att de inte har några upplyftande nyheter att delge nämnden. I handlingarna står det bland annat:
“I den arbetsgrupp som kommunstyrelseförvaltningen har bildat för uppdraget framkom under september 2023 att utredningsuppdraget inte kommer kunna färdigställas under kvartal 2 2024 som tidigare planerats. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att utredningsuppdraget inte kan genomföras utan extern kompetens i form av arkitekter och medel till detta finns inte i uppdraget.”
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Jo förresten, det vet jag…
På BUN:s novembermöte lade inte Tor Wendel (M) fram sitt yrkande om hanteringen av Norra skolan, eftersom ordförande Bo Carlsson (C) först ville få chansen att föra en dialog med kommunstyrelsens presidium om Norras framtida användning. (Se “Om dagens BUN (20/11)”.) Vi får se om barn- och utbildningsnämndens presidium har hunnit sammanträffa med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och de andra kommunalråden. Det står inget i underlaget om ett sådant möte.
Barn- och utbildningsnämnden ska översända ett yttrande som gäller “uppföljning av delmål i avfallsplan” till samhällsbyggnadsnämnden. Jag har nog inte mycket att tillföra det yttrandet.
Det har jag nog inte heller när det gäller kommunens tillsyn av Kartens förskola i Vargön, som är det följande ärendet. Det enda som man skulle kunna tillägga är att de fristående verksamheterna inom förskola och enskild pedagogisk omsorg tar betydande resurser i anspråk för BUN. Det är nämligen kommunen (BUN) som är tillsynsmyndighet och det kräver personal som hade behövts till annat… (När det gäller grundskola, Vänersnäs skola och Fridaskolan, så är det Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet.)
Nämnden får en sista månadsuppföljning för året. Det ekonomiska resultatet efter november uppgår till +6 milj kr. Prognosen för året är budget i balans.
“Nämnd och nämndadministration har ett överskott om 8,5 mnkr efter november. Förskola och pedagogisk omsorg har ett underskott om 0,3 mnkr vilket främst beror på fler placeringar än budgeterat under våren. Grundskolan med tillhörande verksamheter har ett underskott om 2,2 mnkr.”
Nämnden ska fastställa:
“barn- och utbildningsförvaltningens upprättade Verksamhetsplan och detaljbudget avseende 2024 utifrån den av kommunfullmäktige beslutade Mål och resursplan 2024-2026.”
Verksamhetsplanen har nämnden antagligen inga problem med att godkänna och inte heller detaljbudgeten, även om den behöver justeras utifrån onsdagens KF-beslut. I mångt och mycket är det naturligtvis professionen, dvs experterna i förvaltningen och ute på skolorna, som har kunskapen om var de ekonomiska resurserna gör bäst nytta och vad som behöver göras för att uppnå de förväntade resultaten… 
Politikerna kan dock komma med en del frågor och synpunkter så här i PISA-undersökningens fotspår, t ex om alla barn och elever med behov av särskilt stöd får det stöd de behöver och har rätt att få. (Jag tänker bland annat på rektorn i Ragunda kommun som har fått en skriftlig erinran för att hon spräckte sin budget för att det fanns elever som behövde särskilt stöd – se “Rebellrektorn från Stugun får en erinran – vägrar genomföra besparingar”.)
Det kan för övrigt noteras att nämndens budgetram för 2024 hamnar strax under en miljard… Och att antalet barn och elever minskar i alla verksamheter utom i förskoleklassen och anpassad grundskola. Det beräknas bland annat bli 99 färre elever i åk 1-9 nästa år.
Nämnden ska fastställa barnomsorgsavgifter för 2024. Jag såg i fredagens TTELA att de hade diskuterat sänkta avgifter i Trollhättan. Det vore intressant att veta hur det skulle slå på BUN:s ekonomi i Vänersborg.
TTELA har även haft en del artiklar om skolmaten i Vänersborg de senaste veckorna. På X (fd Twitter) gick det ‘också runt en bild på falukorvar som sades vara från en skolmatsal i Vänersborg. Kanske blir det en diskussion kring skolmat. Nämndens presidium bevistade ju också en föreläsning i ämnet näringslära arrangerad av Picadeli. (Se “Picadeli, Carlsson och skolmaten”.)
Artikeln “Barn och personal sjuka av miljön på Öxnered förskola” i TTELA den 13 december var inget roligt att läsa. Vi får sannolikt mer information på måndag.
Det var de flesta ärendena på barn- och utbildningsnämndens sista dagordning för 2023.
KF: Mer pengar till skolan!
Gårdagens sammanträde bjöd endast på två överraskningar. Ja, egentligen tre. Kommunfullmäktige fick nämligen besök av Voice. Det var ju Lucia och ledamöter och åhörare fick njuta av ett traditionellt Luciatåg och sånger som hör högtiden till. Det var stämningsfullt och fint. (Klicka här.)
Dagordningen innehöll väldigt många ärenden. (Se dagordning “Imorgon Lucia – och KF”.) De flesta ärenden klubbades dock igenom i snabb takt. Några diskuterades men beslutsförslagen blev ändå de förväntade.
I detta blogginlägg tänkte jag bara skriva om de ärenden där utfallen blev annorlunda än förväntat.
Den första överraskningen kom redan på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Förra gången detta ärende skulle avgöras, i februari i år, blev ärendet som bekant återremitterat. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som använde rättigheten till minoritetsåterremiss för att skjuta ett förväntat voteringsnederlag på framtiden. Fullmäktiges beslut om återremiss överklagades till Förvaltningsrätten som underkände den felaktiga motiveringen till återremissen – och upphävde därmed beslutet. (Se “Imorgon Lucia – och KF”.)
Men skam den som ger sig. Mats Andersson (C) hade repat nytt mod efter det nesliga och förödmjukande nederlaget i Förvaltningsrätten. Kommunalrådet Andersson yrkade på en ny återremiss. Denna gång hade han tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerat en ny motivering:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motivering att komplettera genom att utreda lagligheten i att, med förbehåll, påkalla regelverk enligt motionens att-satser.”
Motiveringen lyser av obstruktion, “vi vill inte, vill inte”. Andersson framförde inte heller några argument för varför ett regelverk skulle kunna tänkas vara olagligt när ingen vet vilka regler som regelverket ska innehålla.
Det är lite beklämmande att två kommunalråd så tydligt visar sitt missnöje mot majoritetens uppfattning och vilja. Eftersom ärendet efter Förvaltningsrättens beslut betraktades som att det behandlades för första gången i kommunfullmäktige så kunde den styrande minoriteten med sina 22 röster mot oppositionens 28 besluta om en “ny” återremiss.
Jag kommer inte att överklaga återremissbeslutet eftersom motiveringen denna gång är korrekt formulerad rent formellt. Förvaltningsrätten bedömer nämligen endast lagligheten i beslut och inte hur bra eller kloka de är…
Det blev en viss diskussion om Sverigedemokraternas motion om att “tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid”. I sak ifrågasattes inget, men Gunilla Cederbom (V) ansåg att motionen enligt kommunfullmäktiges praxis skulle betraktas som “besvarad” och inte “bifallen”. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade nämligen börjat genomföra de åtgärder som motionen yrkade på. Det tyckte motionären Torbjörn Moqvist (SD) var helt ok, och så beslutade också kommunfullmäktige.
Det var flera ärenden på dagordningen om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Det var flera med mig som hade förväntat sig en längre debatt i dessa ärenden. Så blev inte fallet.
Ann-Helen Selander (M) hade efter kontakt med Bolagsverket kommit till slutsatsen att en fusion av bolagen hade varit att föredra istället för en likvidation. Men Selander och moderaterna ville inte fördröja processen ytterligare och avstod därför från andra yrkanden. Kommunfullmäktige beslutade enligt beslutsförslagen i samtliga ärenden kring dessa bolag.
Ärende 24, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024” var något av kvällens “höjdpunkt”. TTELA hade en artikel i dagens “papperstidning” (se TTELA “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”), men det var en artikel skriven innan gårdagens kommunfullmäktige. På TTELA:s hemsida finns det däremot en kortare artikel om gårdagens budgetbeslut. (Se “Nattis på Lanternan i Vänersborg räddat”. Artikeln kommer säkerligen att ”fyllas på”.)
I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn.
Moderaterna och Liberalerna hade innan sammanträdet inte presenterat något eget förslag, men de lämnade ett förslag i början av sammanträdet. Det visade sig att även M+L ville ge mer pengar till verksamheterna, närmare bestämt 28 milj kr. Den summan fördelades så att barn- och utbildningsnämnden skulle få 10,5 milj kr, socialnämnden 10 milj, samhällsbyggnadsnämnden 5 milj, kultur- och fritidsnämnden 1,5 milj och kommunstyrelsen 1 milj kr.
Det intressanta var att M+L ville ge mer pengar till barn- och utbildningsnämnden än de styrande partierna… Inte så mycket som Vänsterpartiet dock, som ville ge 15,1 milj till BUN. (Vi lade till 1,7 milj jämfört med vårt yrkande i kommunstyrelsen. De 1,7 milj skulle kompensera BUN för eventuell hyreskostnad för en tom Norra skola under höstterminen.)
Det blev en del diskussion i kulisserna. Vänsterpartiet påpekade för de styrande att M+L:s “bud” innehöll mer pengar till BUN – och jag antar att de blev något förskräckta. De visste ju att Vänsterpartiet prioriterar förskola och skola…
“Utmaningarna för kommunen är just nu stora. Skenande pensionskostnader, försvar av bibehållen välfärd och en bra skola samt ett ökat behov av investeringar är några av de utmaningar vi måste klara.”
Så stod det sammanfattningen av ärendet och det var ungefär med de orden som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som förste talare inledde debatten. Han fortsatte med att presentera de styrande partiernas nya förslag. Ja, det var delvis ett nytt förslag – de styrande partierna hade lagt till några extra miljoner till barn- och utbildningsnämnden, +4,5 milj. Det var enligt Vänsterpartiets uppfattning inte tillräckligt, men i politiken får man ibland vara både realist och villig att kompromissa. Det var så här långt som de styrande partierna var villiga att sträcka sig.
De styrande partiernas förslag såg ut så här:
- Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 10 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan, 4,5 mnkr för att trygga anställningar och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas 10,0 Mkr. Socialnämnden uppmanas bevaka att det förebyggande arbetet för de med försörjningsstöd kan fortsätta.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.
Det var sammanlagt 34 milj kr som de styrande föreslog skulle delas ut till nämnderna nästa år. Och eftersom Mats Andersson (C) inte yrkade på någon återremiss så blev förslaget från de styrande också fullmäktiges beslut. Vänsterpartiet röstade för de styrandes förslag…
Det kan noteras att Sverigedemokraternas samtliga tio ledamöter av någon outgrundlig anledning avstod från att rösta. Har de ingen uppfattning i kommunens viktigaste ärenden?
Det återstod en del ärenden på dagordningen.
David Karlsholt (MBP) har på grund av studier flyttat till en annan kommun, men han ville ändå behålla sitt uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige ansåg att han fick det.
Henrik Harlitz (M) hade lämnat en interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Augustssons svar kan laddas ner här.) De debatterade frågan och Harlitz gick ganska hårt åt Augustsson för att kommunens vattentjänstplan inte var färdig trots att den enligt lagen ska börja gälla vid årsskiftet. Augustsson försvarade sig med att enligt en enkät av Svenskt Vatten var 54% av landets kommuner inte klara i tid.
Ida Hildingsson (V) presenterade sina motioner (se “Imorgon Lucia – och KF”) och även en tredje. Den hade rubriken “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Motionen var inlämnad tillsammans med Göran Svensson (MBP). (Motionen kan laddas ner här.)
Även Vänsterpartiets Gunilla Cederbom presenterade en motion, “Undvik halkolyckor – öka utdelning av broddar!”. (Den kan laddas ner här.) En mycket angelägen motion i en i Vänersborg mycket omdiskuterad fråga.
Årets sista kommunfullmäktige avslutades kl 22.10. Vill man se sammanträdet i efterhand så kan man gå in på kommunens webb-TV (klicka här). Här kan man välja att se de enskilda ärendena och också se Luciatåget.
Anm. På Facebook har det nybildade partiet “Sunt Förnuft” skrivit en del om sammanträdet och recenserat de olika partiernas framträdande. (Klicka här.)
Imorgon Lucia – och KF
I natt kommer Lusse ner till Midgård – från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kommer i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga. 
Den kommande natten är nämligen farlig, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna.
Lusse var ett annat namn på kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja. Det var hon, och även hennes bror Frej, som stod i centrum för den hedniska kulten vid midvinter. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända. Det här kunde naturligtvis inte den kristna kyrkan acceptera. Kyrkan hittade till slut ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.
Vi får se om de folkvalda får skåda ljuset imorgon när kommunfullmäktige sammanträder.
Kommunfullmäktiges dagordningen har följande utseende:
Det är väldigt många ärenden för fullmäktige att behandla, men läser ledamöterna de 581 sidorna, som underlaget består av, så är de väl förberedda.
Mötet börjar med två medborgarförslag, om att sänka hastigheten på Djupedalsvägen/Öxneredsvägen och om att säkra barnens skolväg i vinterväglag. De förslagen ska remitteras till kommunstyrelsen och, antar jag, samhällsbyggnadsnämnden för beredning.
Fullmäktige ska fatta beslut om fyra medborgarförslag som är färdigberedda. Det är två medborgarförslag om solcellsparker, ett om museum för militärflyg i Vänersborg och det sista om att inrätta en familjecentral i centrala Vänersborg. Kommunstyrelsen föreslår att samtliga ska avslås utom förslaget om museet som ska anses besvarat. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Moderaterna Henrik Harlitz och Tor Wendel lämnar in en motion om “Policys och varumärken”. De yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om det är förenligt med kommunallagen att särbehandla varumärken och organisationer, i detta fall att Krav och Fair Trade namnges i kommunens måltispolicy. Motionen ska i vanlig ordning remitteras vidare för beredning.
Det blir en repris på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Det här ärendet handlar om en motion som lämnades in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftar till att ett regelverk ska tas fram som ska göra det tydligt vilka valmöjligheter som fastighetsägare har vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Regelverket ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Den 15 februari i år återremitterades ärendet av kommunfullmäktige. Det var den styrande minoriteten som drev igenom en så kallad minoritetsåterremiss. (Se “KF 2b: VA-motionen och lagen“.) Jag överklagade beslutet till Förvaltningsrätten eftersom jag menade att det var en ”maskerad bordläggning”. Förvaltningsrätten gav mig rätt (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och 
nu ska hela ärendet tas om. Jag vet inte om det kommer att bli en repris av debatten i februari eller om det blir ett nytt återemissyrkande eller – vad som händer. Det kommer att bli lite spännande. (Jag har skrivit en hel del om motionen och hur ärendet på sätt och vis fortsatte i samhällsbyggnadsnämnden – se t ex “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)
Kommunstyrelsen föreslår att SD:s motion om att tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid ska bifallas och att Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder ska avslås. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlar om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Precis som på det senaste KS-sammanträdet. (Se “KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.) Då var det en ganska tuff debatt mellan S och M. Jag har en känsla av att det kan upprepas imorgon.
Sedan följer en rad ärenden som, tror jag, ordförande Annalena Levin (C) kommer att klubba igenom i tämligen rask takt. Det är ärenden som inte är kontroversiella utan mer av “formell” natur. Flera av dem har jag berört i samband med att de behandlades i kommunstyrelsen den 29 november. (Se “KS sammanträder 29/11” och “KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.)
Ärende 24 är kvällens utan tvivel viktigaste ärende, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn. (TTELA beskrev förslagen i dagens papperstidning, se “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”.)
Vänsterpartiet har inför morgondagens fullmäktige ändrat i sitt yrkande precis som de styrande partierna. Det beror på att direktiv “uppifrån” (Stockholm alltså) föreskriver att statsbidrag på sammanlagt 56 milj kr ska periodiseras. 28 milj kr måste bokföras på 2023 och 28 milj på 2024. Det betyder ett oväntat budgeterat överskott nästa år och det i sin tur innebär att de styrande partierna inte behöver röra de undanlagda pengarna i RUR (resultatutjämningsreserven).
Vänsterpartiet tycker att de styrande partierna förslag är utmärkt, med ett undantag. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämndens budgetram utökas med ytterligare 9,6 milj kr utifrån de styrande partiernas förslag. Det är 7,9 milj kr för att kunna behålla legitimerade lärare och, vilket är nytt, 1,7 milj för att kompensera barn- och utbildningsnämnden för att nämnden tvingas betala hyra för en tom Norra skola höstterminen 2024. Även dessa pengar ryms inom överskottet, RUR behöver inte användas. (Om någon undrar, Lanternan blir kvar och verksamheten där kommer att fungera som vanligt.)
Det blir en spännande och mycket viktig diskussion. Beslutet kommer att ha stor betydelse för kommunens välfärdsverksamheter. Det ska också bli intressant att se förslaget från M+L. De presenterade inget förslag i kommunstyrelsen.
Jag ser att det nu i slutskedet har inkommit två motioner och en interpellation.
Ida Hildingsson (V) har lämnat de båda motionerna, “Inför resegaranti i färdtjänsten!” och “Inkludera hanteringen av skyddade personuppgifter i socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete”.
Den första motionen yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder och instanser att ta fram en resegaranti i färdtjänsten, vilken också förs in i “Riktlinje för Färdtjänst och riksfärdtjänst” och i de avtal som finns med utförare.”
Och den andra motionen yrkar att:
“uppföljningen kring hanteringen av skyddade personuppgifter bör tydligare inkluderas i Vänersborgs socialtjänsts systematiska kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.”
Henrik Harlitz (M) ställer sin interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlar om vattentjänstlagen som riksdagen förra året beslutade ska gälla från och med den 1 januari 2024.
Harlitz frågar:
- “När ska kommunens högsta styrande organ få informationen om att Vänersborgs kommun inte uppfyller de nya kraven som gäller från den 1/1 2024 i tidigare nämnda lag?“
- “När är det planerat att Vänersborgs kommun kommer uppfylla lagens krav gällande vattentjänstplan?”
Och med det så har jag gått igenom de flesta av kommunfullmäktiges ärenden. Kom ihåg att det går att följa sammanträdet på kommunens webb-TV – klicka här.
Och om inte kommunfullmäktige har fått skåda ljuset under kvällen så hoppas jag att de åtminstone har bjudits på en Lussekatt innan hemfärd. Katten var ju Frejas heliga djur…
PISA och Lilla Paris: Framtiden är här
År 2022 genomfördes OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA (Programme for International Student Assessment) för åttonde gången. Studien har genomförts sedan 2000 och görs vart tredje år.
Syftet med PISA är att utvärdera och jämföra utbildningssystemen i olika länder. Det gör man genom att mäta 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen fokuserar inte bara på att testa traditionella kunskaper, utan även på att bedöma elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i verkliga situationer och deras förmåga att lösa problem. (PISA-undersökningen 2022 kan laddas ner här.)
Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Då talades det om en Pisachock. Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen. Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla tre ämnen, eftersom flertalet andra länder också har backat. Det anser man beror på pandemin. Då ska man komma ihåg att de
svenska skolorna, till skillnad från i andra länder, hölls öppna i relativt hög utsträckning. De flesta förväntade sig därför inte att resultaten i Sverige skulle sjunka på detta sätt.
Skolminister Lotta Edholms (L) dom över de drastiskt sjunkande svenska resultaten är tuff:
“Jag skulle säga att det är något av en kunskapskollaps.”
Skillnaderna mellan de elever som presterar sämst och de som presterar bäst har ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik blev det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som tappade mest.
Elevernas hembakgrund spelar alltså en fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.
Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk. Och det gör de även om man bortser från socioekonomisk bakgrund. Invandrarbakgrund har alltså större betydelse än vad man tidigare har trott.
Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent. Det är skrämmande siffror, särskilt pojkarnas.
Och det är inte omöjligt att utvecklingen fortsatt har gått åt fel håll. Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare (lärarnas fackförening), säger (se “Fackets oro efter Pisa-raset”):
“Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.”
Jag tror att det är så, de nedskärningarna inom skolan som vi idag ser i Sverige, och Vänersborg, gör att det är stor risk att situationen idag är ännu sämre än när PISA-undersökningen gjordes.
Tidningen “Vi Lärare” skriver idag, 11 dec (se “Struntade i budgeten – får ”tillrättavisning” av kommunen”), om rektor Main Rimmö på Hansåkerskolan i Stugun, Ragunda kommun. Hon valde att bryta mot kommunallagen genom att inte hålla sig till budgeten. Rimmö säger att om hon hade gjort det skulle hon ha brutit mot Skollagen:
“Jag har sagt till kommunstyrelsen att jag vill ha det svart på vitt; att jag får bryta mot skollagen. Jag vill ha ett intyg från kommunstyrelsen där de säger att “det är okej, Malin. Det är viktigare att du har budgeten i balans än att du ger eleverna stöd. Att skollagen inte gäller i Ragunda.””
Är det så i Vänersborg också? Bryter rektorer mot Skollagen?
Det måste hända något i Sverige. Staten och kommunerna måste ta krafttag för att höja resultaten i skolan. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket (se “Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning”) säger:
“Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.”
Även om ansvaret för att tillföra ökade ekonomiska resurser till svensk skola bör ligga på staten, i varje fall i dessa för kommunerna svåra tider, har Vänersborg en del pengar. Trots att 2024 antagligen blir det ekonomiskt sämsta året på mycket länge så finns det faktiskt ett budgeterat överskott. Vänersborg har också en reserv, resultatutjämningsreserven (RUR), på 50 milj kr. Och visst, kommunen behöver pengar till underhåll och investeringar, men inom förskola och skola handlar det om unga människor. Vänsterpartiet anser att barn och ungdomar måste prioriteras. De ska inte behöva stå tillbaka därför att kommunen måste reparera Dalbobron eller renovera kommunhuset. Ökade resurser till barn och ungdomar är en social investering för framtiden.
Kommunledningen kan inte skylla på att kommunen måste ha kvar en massa pengar till en framtid som kan bli ännu sämre. Framtiden är här. Det är just vad PISA-resultaten visar. Eleverna i Sverige halkar efter, de lär sig inte det de ska. Det är en tragedi, inte bara för eleverna själva utan för hela samhället. De elever som behöver skolan allra mest lämnas i sticket. Det är en utveckling som är förödande – den banar väg för ökade klyftor, ökad utslagning, psykisk ohälsa och kriminalitet.
För övrigt anser Vänsterpartiet, och jag, att skolan bör förstatligas!
Byggnadsnämnden och strandskydd 2
Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på ett inlägg den 7 december, “Byggnadsnämnden och strandskydd”.
Den 23 september 2022 gjorde Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning en tillsyn av Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22. Det var efter en anmälan 1,5 år tidigare.
Handläggarna från byggnadsförvaltningen var flitiga med anteckningsblocket och kameran, alla misstänkta överträdelser fotograferades. Tillbaka i kommunhuset sammanställdes materialet och en skrivelse till Segelsällskapet (VSS) utformades. Den skickades den 7 oktober 2022. Förvaltningen räknade upp de åtgärder som Segelsällskapet var tvunget att utföra:
- “Ta bort staket”
- “Ta bort grindbom”
- “Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.”
- “Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning”
- “Ta bort grillkåta”
- “Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång”
Segelsällskapet besvarade och kommenterade föreläggandet den 24 oktober 2022. (Se “Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.) VSS medgav att “anordningarna” på fastigheten inte hade fått någon strandskyddsdispens, men att det inte heller behövdes. Anläggningen hade ju:
“karaktär av allmänt besöksmål för det rörliga friluftslivet.”
VSS hävdade att anläggningens syfte inte var att “hindra allmänheten” utan att:
“välkomna besökare snarare än att avhålla dem från att vistas i området”
Och tillförde ett sista tungt argument:
“Förvaltningen har vidare underlåtit att ta ställning till vilka anordningar som funnits på plats före den nya strandskyddslagen 1975 (t.ex. staket, flaggstång och lekanordningar) och som därmed under alla omständigheter måste betraktas som lagligt tillkomna…“
1975 är det årtal då strandskyddsbestämmelserna började gälla i hela Sverige. Om en fastighet var ianspråktagen före 1975 med t ex ett staket, så får staketet stå kvar även 2023. Om staketet sattes upp 1976 eller senare så ska det tas bort.
Segelsällskapet kompletterade sitt yttrande med en skrivelse daterad den 1 november i år. Även en bilaga med ett antal fotografier lämnades.
Det var alltså hårda bud från Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning. Det krävdes omfattande åtgärder från Segelsällskapets sida för att uppfylla kommunens krav. Och allt skulle beläggas med vite om det inte åtgärdades. Men det sista ordet hade byggnadsnämnden. Det var de som skulle fatta alla beslut.
Och tiden gick…
Efter ytterligare 1,5 år var det dags att fatta ett slutligt beslut, i veckan som gick. Inför sammanträdet fick nämnden som vanligt ett underlag från förvaltningen. Det hade hänt något sedan tillsynen och föreläggandet. Kanske berodde det på svaren och yttranden från Segelsällskapet – kanske berodde det på något annat…
I förslaget till beslut kunde byggnadsnämndens ledamöter läsa:
“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”
Oops.
Från föreläggande och hot om vite till att ärendet skulle avskrivas. Vad hade hänt? Ja, det frågade sig nog ganska många, både ledamöter i byggnadsnämnden, boende i Sikhall och bloggare.
Förvaltningen skrev i underlaget bland annat:
“De två byggnaderna är uppförda utan strandskyddsdispens. Dispens har sökts i efterhand för container/förråd samt tak över grillplats.”
Det hade uppförts container/förråd samt tak över grillplats på Sikhall 1:22 – i strid med strandskyddsdispensen. Det var absolut inte tillåtet att göra så. Men VSS sökte alltså strandskyddsdispens i efterhand. Och det tyckte förvaltningen var helt på sin plats och sedermera även nämnden, som beviljade strandskyddsdispensen. I efterhand alltså. Nämnden “förlät” Segelsällskapet.
Byggnadsnämnden skickar ett fantastiskt budskap till alla kommuninvånare från Rörvik till Väne Ryr och ut på Vänersnäs. Bygg som ni vill, blir ni anmälda så ansök om dispens i efterhand.
Och varför inte? Men då måste byggnadsnämnden behandla alla på samma sätt. Och helst också följa lagen…
Byggnadsnämndens skäl för beslutet om dispens i efterhand var:
“Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”
Varför motverkade det inte allmänhetens tillgång till strandområden? Det hade ju uppförts två byggnader vid strandkanten… Det skrev inte nämnden i beslutet.
Och, hör och häpna:
“Särskilt skäl till grund för dispensen är att behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18c § pkt 3 MB) samt behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området (7 kap 18c § pkt 4 MB).”
Grillplatsen måste enligt nämnden, och förvaltningen, för sin funktion ligga innanför området, dvs innanför staketet. (Mer om staketet i nästa blogginlägg.)
Och inte nog med det. Taket på grillplatsen måste tydligen “ligga vid vattnet” och “behövs för att utvidga en pågående verksamhet”.
Med andra ord menar tydligen byggnadsnämnden att eldar man på ett ställe, som vid grillning, vid t ex en strand, så har man automatiskt rätt att senare få en byggnad på platsen med tak…
Jag tycker också att det är lite intressant att Miljö- och hälsoskyddsnämnden i sitt yttrande skrev:
“Ytan där grillplatsen är placerad utgörs av klippt gräsmatta och saknar värden för växt- och djurlivet.”
Bengt Davidsson på Juta ansågs ha brutit mot sin strandskyddsdispens, och hotades med vite, just för att han hade klippt gräsmattan. Det var absolut otillåtet att klippa gräset för Davidsson, för då privatiserade han marken och stängde därmed ute allmänheten från sin lagliga rätt att fritt ha tillgång till stranden…
Som oppositionell och jobbig vänsterpartist måste jag ifrågasätta hur kommunen behandlar sina invånare. Var finns logiken? Var är likabehandlingen? Och på vilka grunder bryter kommunen i enskilda fall mot både likabehandlingsprincipen och logiken? Och lagen…?
Du kommer inte att få några svar på dessa frågor i nästa blogg – du kommer istället att få fler frågor att fundera över, t ex varför det är ok för vissa att inhägna sin fastighet med ett staket när tomtplatsavgränsningen är fastställd till en enda meter kring byggnaderna på tomten. Och vad som skulle hända om Magnus Larsson gjorde motsvarande kring Sikhalls magasin som också har en tomtplatsavgränsning på en meter längs magasinets långsidor…
Fortsättning följer i inlägget ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3”.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd” – 7 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 2” – 10 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3” – 28 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 4” – 29 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 5” – 2 januari 2024
Vänersborg har råd med en bra skola för alla!
TTELA publicerar idag en insändare som är undertecknad av Gunilla Cederbom (V) och Stefan Kärvling (V). Insändaren handlar om att Vänsterpartiet säger nej till ytterligare nedskärningar i förskolor och skolor i Vänersborg – och vill tillföra barn- och utbildningsnämnden (BUN) mer pengar. (Insändaren infördes på hemsidan redan i tisdags – se ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.)
På onsdag kommande vecka, den 13 december, ska fullmäktige fatta ett beslut om en tilläggsbudget för 2024. 
Vänsterpartiet tänker yrka på att barn- och utbildningsnämnden ska få ytterligare ekonomiska medel för att undvika uppsägningar av legitimerade lärare.
Cederbom och jag är båda ledamöter i kommunfullmäktige och Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen. Vi lämnade vårt yrkande i kommunstyrelsen den 29 november när tilläggsbudgeten behandlades där. Yrkandet röstades då ner av de styrande partierna, S+C+KD+MP. (M+L+MBP avstod från att delta i beslutet och SD lade ner sina röster.)
Det är Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen som blev till en insändare i TTELA. Jag publicerar den i sin helhet nedan. Men först vill jag gärna dela med mig av den protokollsanteckning som barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande och numer kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade på kommunstyrelsen samtidigt som han röstade nej till Vänsterpartiets yrkande.
Mats Anderssons (C) protokollsanteckning hade följande lydelse:
”Såvida Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återlämna Norra skolan, då behovet av elevplatser kan tillgodoses i den nybyggda Holmängens skola ht 2024, till fastighetsägare finns utrymme för fler resurser till legitimerade lärare.”
Protokollsanteckningen är inte helt lätt att förstå. BUN skulle spara 1,7 milj kr nästa år om Norra skolan läggs ner, medan Mats Anderssons och de styrande partiernas förslag innebär att personalen ska minskas med motsvarande 7,9 miljoner…
Här följer Gunilla Cederboms (V) och min (V) insändare:
==
Vänsterpartiet i Vänersborg välkomnar de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget för 2024. Verksamheterna är i stort behov av ekonomiska medel på grund av den ekonomiska utvecklingen i landet. Vänsterpartiet håller med om nödvändigheten att ta en del av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) i anspråk för att värna välfärdssektorn.
Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr.
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Det drabbar i slutändan eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 milj kr för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger. Tilldelningen kan finansieras genom att använda delar av kommunens prognostiserade överskott eller pengar ur resultatutjämningsreserven.
Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom
Vänsterpartiet Vänersborg
Byggnadsnämnden och strandskydd
I förrgår, den 5 december, sammanträdde Vänersborgs byggnadsnämnd. Två av ärendena hörde ihop, de handlade om Sikhall. Det ska dock sägas att ärendena inte hade något att göra med de diskussioner kring fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som jag har skrivit en hel del om nu i höst. (Se t ex “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.)
Bakgrunden till de båda ärendena i byggnadsnämnden är att en kommuninvånare redan 2021 misstänkte att Vänersborgs Segelsällskap (VSS) hade brutit mot strandskyddsreglerna. VSS anmäldes därför till miljö- och byggnadsförvaltningen och ett tillsynsärende upprättades. (Se “Brott mot strandskyddet i Sikhall”.)
Det tog 1,5 år innan miljö- och byggnadsförvaltningen gjorde en tillsyn på Segelsällskapets fastighet i Sikhall och, som det heter, även kommunicerade “resultatet” av besöket. Sedan tog det nästan ytterligare 1,5 år innan ärendena i tisdags behandlades i nämnden.
Det ena ärendet handlade om själva tillsynen och det andra att Segelsällskapet i efterhand hade ansökt om strandskyddsdispens för två “objekt” på tomten. Och byggnadsnämnden visade upp sin allra trevligaste och välkomnande sida. Den beslutade, nästan 3 år efter anmälan, att dels avskriva tillsynsärendet och dels ge:
“strandskyddsdispens i efterhand för tak över grillplats 4,2m x 4,2m samt förråd 2,5m x 5m.”
Det var ett bra beslut för Vänersborgs Segelsällskap. Jag har egentligen inga större åsikter kring resultatet av besluten. Segelsällskapet har ordnat en fin gästhamn i Sikhall, medlemmar har lagt ner mycket tid och pengar på att utveckla fastigheten. Det är ett mycket populärt ställe för medlemmarna.
Det finns många kommuninvånare som har haft tillsyn av miljö- och byggnadsförvaltningen genom åren. Jag har berättat om några i denna blogg. Det är bland annat Davidsson på Juta, Magnus Larsson i Sikhall och blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Även andra kommuninvånare har fått påpekanden, förelägganden och viten av kommunen. De är nog mäkta förvånade, och avundsjuka, på Segelsällskapet.
Jag är också förvånad över kommunens hantering. Det är ju faktiskt samma lagar som styr alla ärendena. Det är t ex Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Vattentjänstlagen, Förvaltningslagen och Kommunallagen.
Det kan hända att det finns synpunkter på lagstiftningen, i det här fallet Miljöbalken eftersom det handlar om strandskyddslagstiftningen. Det kan allmänheten ha, ledamöter i byggnadsnämnden kan ha det och jag också. Men en kommun och en byggnadsnämnd måste följa lagarna. Och det finns en annan mycket viktig aspekt – kommunen ska behandla kommuninvånarna lika. Det föreskriver Kommunallagen. Och det gör man tämligen automatiskt om man följer lagarna och tolkar dem på samma sätt.
Problemet med byggnadsnämndens två beslut om Segelsällskapet i tisdags är att jag inte riktigt tror att de följer lagen till “punkt och pricka”. Det är i varje fall synpunkter som bör diskuteras och inte viftas undan som det delvis gjordes på sammanträdet i tisdags. Byggnadsnämnden måste stå på stadig mark när den fattar beslut. Nämnden är en myndighet som ska besluta enligt lagen. Det finns t ex inte utrymme att säga ja eller nej till en ansökan beroende på om man tycker att personen är snäll eller att en förening gör ett bra jobb.
Men innan jag går in mer i detalj på byggnadsnämndens beslut måste det först till en bakgrund till hela historien. Och den utspelar sig runt det magiska årtalet 1975. Det årtalet känner alla till som t ex följde blogginläggen kring Bengt Davidsson på Juta. 1975 är nämligen det årtal då strandskyddsbestämmelserna började gälla i hela Sverige. Miljö- och byggnadsförvaltningen skrev vid ett tillfälle i samband med Jutafallet:
“Vid fastställande av tomtplatsen får endast den del av fastigheten som lovligt har tagits i anspråk ingå. Då det saknas strandskyddsdispens sedan tidigare får man gå tillbaka till hur det såg ut på platsen 1975, då strandskyddslagstiftningen infördes.”
Vänersborgs Segelsällskap hade från början sin bas på Sanden. Medlemmarna “upptäckte” ganska snart området i Sikhall vid sina seglingar. Klubben blev intresserad av området och hamnen där och fick så småningom arrendera en bit mark med tillhörande byggnad. Arrendekontraktet skrevs under den 15 juli 1951 och 1954 byggdes och invigdes ett klubbhus. Senare fick Segelsällskapet möjlighet att köpa marken och byggnaden (klubbhuset). Det var 1978. Fastigheten fick sin beteckning, Sikhall 1:22, några år senare, den 27 februari 1981.
Redan den 19 oktober 1978 beviljade byggnadsnämnden i Vänersborg bygglov och också strandskyddsdispens. Det sanktionerades även av Länsstyrelsen. VSS fick bygga ett nytt, ouppvärmt uthus.
Det fanns dock ett viktigt villkor för beslutet kring strandskyddsdispensen:
“Som tomt får tas i anspråk ett område av Sikhall 1:4, omfattande 1 meter utanför berörd byggnadsyta.”
Området, tomten runt byggnaderna, fick med andra ord inte privatiseras utan allemansrätten skulle råda, dvs allmänheten skulle få röra sig fritt runt husen på fastigheten – med undantag av 1 meter runt respektive byggnad.
När Segelsällskapet köpte marken, som senare blev fastigheten Sikhall 1:22, var det öppet och fritt tillgängligt för allmänheten. Det fanns en sjösättningsramp på Segelsällskapets mark som framför allt användes av kommuninvånare från bygden. Den låg en bit norrut från den ramp som finns nu. (Den 
nuvarande rampen byggdes kring 2008-2010 när kommunen hade förköpt/exproprierat marken från Magnus Larsson.) Den gamla rampen var öppen, fri och tillgänglig för allmänheten. Det fanns inga staket 1975 som hindrade åtkomsten till sjösättningsrampen.
Rampen användes dock inte av Segelsällskapet. Besökarna i gästhamnen tog ju inte upp eller lade i sina båtar i Sikhall och det gjorde inte medlemmarna i VSS heller. De använde sjösättningsramperna i Vänersborg.
När VSS hade köpt marken 1978 sattes sedan ett staket upp runt fastigheten, även om det på framsidan inte riktigt följde gränsen några meter. Mot sjön sattes det inte heller upp några staket. (Det gjordes det dock senare vid den byggnad som några år efteråt uppfördes där det byggdes toaletter.) Det innebar att ortsbefolkningen inte längre kunde använda rampen.
Segelsällskapet byggde sedan ett bryggdäck vid sjökanten – över den gamla rampen. Rampen finns fortfarande kvar under bryggdäcket. Bryggdäcket var enligt uppgift klart kring 1980-1981. Det blev bra och där kan seglare än idag sitta och njuta av utsikten över sjön och båtarna. Det är lite oklart om exakt när staketet sattes upp och bryggdäcket blev färdigt. Det är dock mellan 1978-1981. (Jag hoppas att få tag i fler fotografier.)
På gamla ritningar och kartor kan man också se andra byggnader i Sikhalls hamnområde, bland annat ett ladugård på området där det nu är parkering och en toalettbyggnad. 
Den ladugården revs i omgångar med början på 1980-talet och boende i Sikhall vittnar om att den sista delen nog inte revs förrän 1990-talet.
Sikhall 1:22 gjordes om med hårt och uppoffrande arbete av Segelsällskapets medlemmar till ett litet paradis för medlemmar och båtgäster. Det har utvecklats under åren med fler byggnader och fler bryggor. Det anlades tidigt en enklare grillplats nere vid sjökanten med stenar i ring, där medlemmar och gäster kunde sitta och umgås och “ljuga” för varandra. Senare byggdes ett grillhus med tak.
Men fastigheten Sikhall 1:22 blev ett ställe som utstrålande “privat område”. Det var inhägnat med staket och vid öppningarna fanns det stängda bommar. Under några år fanns det även en skylt som talade om att här var det “privat område”. Så var det inte riktigt tänkt med den strandskyddsdispens (med tomtplatsavgränsning) som beviljades 1978 när VSS blev ägare till markområdet vid småbåtshamnen i Sikhall.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Byggnadsnämnden och strandskydd 2”.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd” – 7 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 2” – 10 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3” – 28 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 4” – 29 december 2023
- ”Byggnadsnämnden och strandskydd 5” – 2 januari 2024
Ny vattentjänstplan på gång!
Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag (=Lagen om allmänna vattentjänster, LAV). Trots flera års debatt och stora förväntningar från olika håll så blev det ganska få ändringar i lagen.
En av förändringarna var att bestämmelsen i 6 § LAV om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar.
Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. 
Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.
Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna kring vattentjänstplanen börjar emellertid gälla den 1 januari 2024, dvs om en knapp månad.
Vattentjänstplanen kommer inte att vara juridiskt bindande. Den ska däremot innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Kommunen ska enligt LAV 6 c § göra följande innan den antar eller vid ett senare tillfälle ändrar planen:
“1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”
Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Det är viktigt.
På torsdag har samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. Då ska nämnden fatta beslut om att ett förslag till ny vattentjänstplan, enligt den nya lagen, ska ställas ut på kommunens digitala anslagstavla.
Förvaltningen skriver i underlaget till politikerna i nämnden:
“Detta innebär att Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kompletteras med en lagstadgad bilaga vattentjänstplan. En uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kan först introduceras till 
Samhällsbyggnadsnämnden när vattentjänstplan är justerad efter samråd och granskning med fastighetsägare och inkomna synpunkter från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen samt Länsstyrelsen.”
Förslaget till vattentjänstplan ska alltså ut på samråd och sedan granskning. Sedan kommer planen tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för att slutligen via kommunstyrelsen beslutas av kommunfullmäktige. Detta borde naturligtvis redan ha skett enligt lagen men kommunerna inklusive Vänersborg har varit och är i tidsnöd. Det har varit ett stort arbete att bara komma så här långt.
Det är viktigt att alla fastighetsägare som berörs eller kan tänkas bli berörda inom 10-12 år studerar vattentjänstplanen noggrant och gör sina röster hörda i samrådet, om man har synpunkter. (Vattentjänstplanen och en miljöbedömning kommer alltså snart att publiceras på kommunens hemsida men båda dokumenten kan redan nu laddas ner här: vattentjänstplan – miljöbedömning.)
Kommunens föreslagna vattentjänstplan skiljer sig från den “gamla“ Blåplanen på en väsentlig punkt. Den utgår från praxis när det gäller det viktiga begreppet i LAV 6 § – “större sammanhang”. Det gjorde inte Blåplanen, vilket t ex ledde till häftiga debatter i kommunfullmäktige när tvångsanslutningen på Vänersnäs diskuterades, och återremitterades, i mars 2022. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa då (se “VA-debatten i KF (5): Blåplanen”):
“Ja, det är lite spännande det här för att jag går i alla fall tillbaka till den Blåplanen som togs där både Stefan och James och Anders Strand och som var med och tog den rätt av utan votering, ingenting, där det finns 13 kriterier som man faktiskt utser i den här VA-planen som ska gälla för utbyggnaden av VA Vänersnäs.”
Då fick James Bucci (V) nog och slog symboliskt näven i bordet, hårt – väldigt hårt:
“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”
Vänsterpartiet och även de som hotades av tvångsanslutning hävdade med en dåres envishet att det krävdes 20-30 fastigheter för ett större sammanhang. Det var svårt att nå fram till de styrande partierna…
Men det blev till slut rätt även i Vänersborg…
I underlaget till nämndens sammanträde på torsdag skriver förvaltningen:
“Arbetsgruppen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett större sammanhang.”
Det handlar inte längre om 6-8 fastigheter och uppåt. Förvaltningen fortsätter:
“Begreppet större sammanhang är inte tydligt definierat, men enligt praxis och juridisk tolkning av Svenskt Vatten utav lagtexten om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter som ett riktvärde.”
Det är onekligen ett steg framåt med den nya planen och är naturligtvis glädjande för de som felaktigt hotades av tvångsanslutning enligt den gamla Blåplanen.
Det är inte bara antalet fastigheter som är viktigt när det gäller större sammanhang. Det är naturligtvis också avstånden mellan de 20-30 byggnaderna. Det finns emellertid ingen definition i lagen som talar om vilket avstånd det ska vara. Det är en brist och det leder till att det finns tämligen stora skillnader mellan kommuner.
Länsstyrelsen i Västra Götaland identifierade förra hösten potentiella ”§ 6-områden” i regionens kommuner, däribland Vänersborg:
“Vi har tagit ut områden som är i ett sammanhang om minst 20 hus, med ett inbördes avstånd av som mest 150 meter.”
Det är svårt att veta hur Länsstyrelsen resonerade när den kom fram till detta avstånd, men det tycks som om Vänersborgs kommun har anammat denna bedömning.
I Blåplanen använder Vänersborgs kommun sedan tidigare avståndsgränsen 150 meter mellan husen i definitionen av större sammanhang. (I Blåplanen är det dock ibland längre avstånd mellan husen än 150 meter.)
I förslaget till ny vattentjänstplan är definitionen av ett ”större sammanhang”:
“…minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Det är alltså fortfarande 150 meter som gäller, egentligen 155 m. Det är en väldigt bred och vidlyftig definition och jag kan nog tycka att det är svårt att se att hus som ligger 150 m från varandra utgör ett “större sammanhang”, eller en “sammanhållen bebyggelse” som Plan- och bygglagen (PBL) kallar det.
Avstånden mellan fastigheterna för att kallas större sammanhang varierar som sagt mellan kommuner. I Lerum 2017 skulle det vara 40 m mellan fastigheterna och i Skövde 50 m. Det redovisas i ett examensarbete, “Lagen om allmänna vattentjänster – Avgränsning av verksamhetsområden i 6 §”, av Jesper Lund och Niklas Vallebrant, Högskolan Väst. De intervjuade faktiskt även VA-chefen Daniel Larsson i Vänersborg i sitt arbete. Larsson uppgav då att 100 m var en utgångspunkt. En sökning på nätet idag säger att Piteå använder avståndet 50-100 m, Örebro och Karlshamn 100 m.
Det tycks som om 150 meter (155 m) är längre än vad flertalet andra kommuner använder. Troligtvis är det antagligen så att vilket avstånd som gäller mellan fastigheter för att det ska vara ett större sammanhang avgörs först efter att det enskilda fallet prövas i domstol.
Nedanstående karta i förslaget till ny vattentjänstplan i Vänersborgs kommun visar på de områden som är identifierade som områden där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV 6 §, dvs införandet av verksamhetsområden. Identifieringen visar att 10 områden, de grönmarkerade, har fler än 20 bebyggda fastigheter.
Jag tycker att alla som bor i samtliga nedanstående områden ska studera kartan och vattentjänstplanen noggrant. Det kan få stora konsekvenser om det blir fel men samtidigt finns det stora möjligheter att påverka.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer