Arkiv

Författararkiv

Fiskmåsar, fiskmåsar…

5 juli, 2024 Lämna en kommentar

Larus canus, larus canus… 

Det är fantastiskt att gå längs Östersjöns stränder i Ystad utan att se en enda fiskmås. Inte heller i stadens välbesökta centrum hörs ett enda vrål från måsarna. Det är nästan så att man glömmer att fiskmåsar existerar på denna jord. Eller att man befinner sig i Turkmenistan – där det sägs att man har lyckats utrota fiskmåsarna.

Men efter några måsfria dagar hos släkten på Österlen var det dags att återvända hem till Nordstan. Måsarna hälsade mig intensivt välkommen redan när bilen uppenbarade sig på Lovisebergsgatan. De fortsatte sprida sina skrik ända tills jag slutligen somnade fram på småtimmarna. Men det var inte slut med det. Välkomstvrålen fortsatte när jag vaknade dagen efter. De hade knappast tystnat under natten, jag hörde dem faktiskt som i en (mar)dröm några gånger. Fiskmåsar skriker dygnet runt.

Och förorenar dygnet runt. Det finns inte en bil som parkeras i Nordstan som undkommer måsarna. De är särskilt förtjusta i nya eller nytvättade bilar. Det är troligtvis glansen som är orsaken. Måsarna speglas i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång…

Fiskmåsar är en sanitär olägenhet på många vis, och det värsta är kvar.

Fiskmåsarna blir som mest aggressiva och stridslystna när deras stora, gråa och fula ungar flaxar ner från hustaken. Då ska föräldrarna skydda avkomman från invånarna i Nordstan, som har gjort intrång på måsarnas naturliga habitat. Det är i varje fall vad miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har hävdat. Ungarna är fortfarande kvar på taken, men de är stora nu. Det är bara en tidsfråga innan de springer på gator och i trädgårdar. Och då får alla inflyttade inkräktare på fiskmåsarnas område se upp. Då är måsarna ännu mer upphetsade och stridslystna än vanligt. Och faktum är att flera invånarna har flyttat från Nordstan på grund av måsskriken.

Det är bara de utsända inspektörerna från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning som missar fiskmåsarna. För några år sedan, 2018 för att vara exakt, hälsade miljö och hälsa på i fiskmåsarnas habitat vid Lovisebergsgatan. Det var strax efter att fiskmåsföräldrar och fiskmåsbarn hade flyttat ut på Vänerns kobbar och öar efter att den ca 4 månaders långa häckningssäsongen var över. Det är för övrigt en dag alla i Nordstan räknar ner till.

“Vi kunde inte notera fågelbon eller ansamlingar av fåglar på taken eller marken. Det hördes inga måsskrianden.”

Invånarna i Nordstan inbillade sig tydligen att det fanns måsar i området…

När jag var i Skåne fick jag förresten ett meddelande från en nyinflyttad göteborgare. Hen skrev bland annat:

“Jag tänkte bara höra, du som kanske är lite insatt i mås-eländet. Jag bor [i centrala Vänersborg] och är ganska trött på skriken nu, vet att de tystnade i juli förra året. Vet du om kommunen gör något för att minska antalet? Tar de bort bon o så? Verkar som de lagt väldigt mycket ägg på [de platta taken i stan]. Men nu är väl ungarna klara. Det bästa vore ju om de sköt av några eller i alla fall tog bort bona.”

Svaret är kort och gott, kommunen gör inget. Det har i och för sig hänt att miljö och hälsa har ringt upp fastighetsägare. Det är nämligen fastighetsägarna som är ansvariga i första hand. Branschorganisationen “Fastighetsägarna” skriver om detta på sin hemsida (se “Så blir du av med störande fåglar”):

“Under våren kan det vara många som upplever häckande fåglar som störande, till exempel när de bygger bon på hustak eller andra utrymmen. Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som har ansvar för att förebygga och komma tillrätta med problemet. Här ger vi tips på vad du kan göra för att bli av med störande fåglar.”

Men gör inte fastighetsägarna något, vilket de sällan gör (oftast bor de inte i sina hyreshus), så bör kommunen gripa in. Men jag har inte hört talas om att kommunen någonsin har skjutit några fiskmåsar.

Fastighetsägarna ger för övrigt tips hur man ska bli av med “häckande fåglar”. Dock nämns inte den nya metoden med grön laserstråle. (Se TV4 Nyheterna “Nya metoden skrämmer bort storbajsarna”.) Den har visat sig vara väldigt effektiv åtminstone mot Kanadagäss. Kanadagässen är Nordstans andra stora fågelplåga. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.

Kommunen har dock skjutit Kanadagäss på Skräcklan. Det var 2020 (se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”) och gav bra resultat. Det var till och med betydligt färre gäss på Skräcklan året efter. Det sades dock att de aldrig hade sett så många gäss i södra Dalsland, i Sikhall och på Rörvik, som de somrarna… (Se “Kanadagåsen”.)

Kommunen har även ändrat på sin hemsida. Förut fanns det en del information om fastighetsägares ansvar osv. Jag kan inte hitta det nu. Jag tror att kommunen helt enkelt har frånsagt sig allt ansvar. Kommunens hållning är troligtvis att det uteslutande är fastighetsägarnas skyldighet att åtgärda problemen. Till skillnad från många andra kommuner…

I “Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd” (34 §) står det:

“Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.

Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.”

Det kanske ändå är dags för alla invånare i Nordstan att förena sig! Kanske har den sista striden inte stått än?

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, sommarläsning

SBN: Sikhall på sparlåga

2 juli, 2024 Lämna en kommentar

Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena handlade om Hallevibadet, det andra om Sikhall. Beslutet om Hallevibadet följde jag upp i söndags. (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)

Oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden (V+M+MBP+SD) fattade ett annat beslut om Sikhall än vad de styrande partierna, S+C+KD+MP, och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, hade tänkt och förväntat sig. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) blev så frustrerade att de kände sig tvungna att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Vilket med all sannolikhet också var okejat av partiernas två kommunalråd.)

Förvaltningsrätten avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)  Motiveringen till avslaget kunde inte tolkas på annat sätt än att det var en fullständig sågning av överklagandet. Man ges nästan bilden av att juristerna var väldigt frustrerade över bristen på saklig grund, och frågade sig – varför upptar de båda nämndsordförandena vår tid med så utsiktslösa och meningslösa argument…

Det tycks dock inte bekomma Jonasson och Andersson, de sitter fortfarande kvar på sina ordförandeposter… Och vem vet, de kanske till och med funderar på att överklaga Förvaltningsrättens dom.

Oppositionspartiernas beslut i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 innebar att förvaltningen skulle gå vidare i förhandlingarna med Magnus Larsson om de fastighetsrättsliga lösningarna men utifrån andra utgångspunkter. De utgångspunkter som förvaltningen hade föreslagit och de styrande partierna omfamnat var uppenbarligen helt oacceptabla för Larsson. Det kunde alla se och faktiskt också förstå. De var tvungna att ändras för att Magnus Larsson och kommunen skulle kunna ingå en överenskommelse.

Oppositionspartierna ändrade i sitt beslut utgångspunkterna så att de blev rimliga, logiska och acceptabla även för Magnus Larsson. Nämnden hade ju fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ingå ett avtal om fastighetsrättsliga lösningar med Magnus Larsson så att en detaljplan kunde upprättas. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

Nu, efter nämndens beslut, var vägen utstakad och klar. Det var “bara” för samhällsbyggnadsförvaltningen att ändra i förslaget om “Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall” enligt oppositionspartiernas beslut. Och sedan ta kontakt med Magnus Larsson för att slutföra överenskommelsen och sluta ett avtal. Men det har inte samhällsbyggnadsförvaltningen gjort. Förvaltningen har istället ”avvaktat” genomförandet av nämndens beslut, antagligen med de båda ordförande Ann-Marie Jonassons (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderssons (C) goda minne. Det är mycket anmärkningsvärt eftersom det är en majoritet av politikerna i nämnden som beslutar – och tjänstepersonerna som ska verkställa dessa beslut.

Historien upprepar sig. Oppositionspartiernas båda beslut den 16 november 2023 var inte populära bland de styrande partierna eller bland tjänstepersonerna. Därför förhalades processerna och besluten verkställdes inte. Det är fortfarande ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med Magnus Larsson och diskuterat någon överenskommelse eller ens hört sig för om möjliga mötestider… Likheterna med Hallevibadet och Jonas Mossberg är slående.

Magnus Larsson är i behov av fastighetsrättsliga lösningar enligt kommunfullmäktiges riktlinjer. Larsson måste få förvärva delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4, så att han bland annat får äga marken mellan sin fastighet Sikhall 1:6 och Sikhalls Magasin. (Se pil i kartan till vänster.) Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. Och det krävs “kraftigare” ledningar till magasinet. Det skulle också underlätta för VA-dragningar till magasinet om Larsson ägde denna mark.

Ett fastighetsrättsligt avtal mellan kommunen och Magnus Larsson är således en förutsättning för att det ska kunna ske en utveckling av och i Sikhall. Och vi är många som har en mycket bestämd uppfattning om vem som kan och ska stå för utvecklingen. Magnus Larsson har med den omfattande och grundliga renoveringen av Sikhalls magasin bevisat att han inte bara pratar utan får saker gjorda. Magnus Larsson lägger både tid och pengar på att utveckla Sikhall. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.)

När nu Förvaltningsrätten har avslagit Ann-Marie Jonassons (S) och Johan Anderssons (C) överklagande så måste samhällsbyggnadsförvaltningen slutföra överenskommelsen enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut i november och sluta ett avtal med Magnus Larsson.

Och som vanligt är det Sikhall Rock även denna sommar. Onsdagen den 17 juli kl 18.00 kör Sikhall Rock igång. Det går att anmäla sitt intresse på Sikhall Rocks Facebook-sida.

Kategorier:förvaltningsrätten, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, Sikhalls Magasin

Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?

30 juni, 2024 Lämna en kommentar

Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena beslutet handlade om Sikhall, det andra om Hallevibadet.

Samhällsbyggnadsnämndens beslut om Hallevibadet hade följande lydelse:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Dessutom lämnade ett av de styrande partierna, Kristdemokraterna, en protokollsanteckning. KD förordade en bredare analys/utredning. Det stod bland annat:

“Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.”

Som läsare av denna blogg vet så har ingen analys/utredning kommit igång. Om det har hänt något nu i juni låter jag emellertid vara osagt, men förvaltningen sa inget om Hallevibadet på samhällsbyggnadsnämndens sista sammanträde inför sommaren, den 12 juni. Det är inte heller någon från kommunen som har tagit kontakt med Jonas Mossberg den senaste månaden för att diskutera ett eventuellt övertagande av badet… 

Samtidigt har samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut ungefär hälften av tomten på Hallevibadet till Vargöns hundklubb, utan varken politikers eller Mossbergs vetskap. Och till Mossbergs förtret, en stor del av den utarrenderade ytan ingick nämligen i hans planer för övertagandet. (Se “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.)

Det kan väl ändå inte vara på det viset att samhällsbyggnadsförvaltningen, i så fall med troligt stöd av ordförande Jonasson (S), inte vill att Hallevibadet ska leva vidare, och därför skjuter på utredningen så länge som möjligt…?

Arrendetiden för hundklubben är på ett år. Avtalet löper fram till och med den 30 april nästa år. Men om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut, dvs den 31 oktober, förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. 

Nu håller Vargöns hundklubb som bäst på att inhägna området med staket. Det lär kosta bortåt 80.000 kr sägs det. Det är ganska mycket pengar, särskilt om arrendeavtalet skulle sägas upp och inte förlängas. Då kommer det att vara tämligen bortkastade pengar, och dessutom skulle det kosta en slant för hundklubben att ta ner staketet… Det ser ut som om hundklubben har gett sig in i ett litet ekonomiskt vågspel. Såvida inte hundklubben har fått några informella försäkringar om att ingen ska ta över badet.

Staket sätts naturligtvis upp för att hundar ska kunna springa runt och sträcka ut på det tämligen stora området. Det blir antagligen en del skällande också. Det tror i varje fall några av grannarna. I gårdagens TTELA (se “Varför en hundrastgård mitt i ett bostadsområde?”) skrev signaturen “Boende på Örnvägen”:

“En hundrastgård med hundar som skäller tidig morgon och sen kväll är inget jag, eller mina grannar jag pratat med, finner glädje av. Ska det absolut behövas en hundrastgård behöver den inte ligga mitt inne i bostadsområdet.”

Grannen reagerar på att de boende runt hundrastgården inte har fått yttra sig om lämpligheten i att ha en rastgård mitt inne i bostadsområdet. Grannen hade skrivit till samhällsbyggnadsförvaltningen och fått svaret:

”När kommunen arrenderar ut sin mark görs inget grannhörande såvida arrendatorn inte behöver ansöka om bygglov.”

Och det behövs inget bygglov för staket.

Jag hittar dock inte denna brevväxling i samhällsbyggnadsnämndens diarium, i varje fall inte under den senaste månaden. Anledningen till att jag har letat i diariet är egentligen inte för hitta korrespondens kring hundrastgården. Det är för att det går rykten om att ytterligare en intressent har hört av sig till kommunen. Personen är, liksom Jonas Mossberg, intresserad av att ta över Hallevibadet och driva det vidare.

Så sägs det alltså, men det finns inga noteringar, anteckningar eller handlingar kring att en sådan intresseanmälan har inkommit eller att samtal med en ny intressent har förts. I varje fall kan inte jag hitta det. Och inte kan det väl vara så att samhällsbyggnadsförvaltningen ”slarvar” med diarieföringen?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

KF-beslutet om budget 2025 (4)

27 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

Efter att kommunfullmäktige hade behandlat socialnämnden var det dags för en ajournering, dvs paus. Det behövdes. Mätta av smörgåstårta tog sig kommunfullmäktige sedan an barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och precis som tidigare inledde nämndens tre ordförande, och de hade mer talartid än resten av församlingen. Som vanligt kan man lyssna på denna del av budgetdebatten på  kommunens webb-TV, 3.25,50 in i budgetärendet.

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) startade debatten. Carlsson berömde både förvaltningen och politikerna i nämnden. De är oerhört kompetenta tyckte Carlsson. Sedan beskrev Carlsson nämndens verksamhet och framhöll de positiva sidorna, samtidigt som han menade att det fanns framtida utmaningar, bland annat att kostnaderna ökar. Det är bland annat mat och hyror som blir dyrare.

“Alla måste bidra för att ta samhället in i en bättre framtid än den vi ser just nu.”

Sa Bo Carlsson och filosoferade lite kring bland annat näthat, ungdomars tid på nätet, att barn måste trivas med sig själva osv. Men han tog också upp att tvålärarsystem gav resultat men att det skedde på bekostnad av större klasser. Jag förstod kanske inte riktigt när ordförande Carlsson ansåg att nämnden hade ganska mycket pengar till sitt förfogande, men sedan vände han på resonemanget och menade att nämnden måste ha mer pengar till personal för att ta ytterligare kliv. Nämnden har ju faktiskt minskat antalet personal. Det var sammanfattningsvis en tämligen övergripande och allmän redogörelse.

Barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) fortsatte med att prata om “kärnan” i nämndens verksamhet (3.33,45):

“och inte prata runt omkring bara.”

Henriksson pratade om spännvidden rent kunskapsmässigt bland elever i samma klassrum och att pedagogerna var tvungna att hantera detta. Han pratade om vikten av behöriga lärare och att det saknades i en del klassrum idag.

Gunnar Henriksson tyckte att alla ledamöter var överens om hur viktigt det var med skolan. Han redogjorde vidare för en del statistik kring meritvärden, behörigheten till gymnasiet, andel som har godkända betyg i alla ämnen etc och menade att Vänersborg har en bit kvar att gå. Vägen dit, menade Henriksson, var tryggheten i klassrummen.

Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade liksom Bo Carlsson (C) ganska allmänt om skolan och det var kanske inte riktigt det kvällens debatt om budget borde ha handlat om. Både de styrande partierna, S+C+KD+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L, ansåg att barn- och utbildningsnämnden bara skulle få ett tillskott för den ökade hyran till Holmängenskolan (4,9 milj kr), 1 milj kr till att utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande arbete för barn och unga och 1 milj till “kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet”. Dessa begränsade anslag innebär att BUN måste minska kostnaderna med 10,4 milj nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster… Det borde ju rimligen ha varit detta som de båda ordförandena talade om. Det gjorde de inte. Och det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Det räcker ju inte med ord. Det avgörande är naturligtvis att orden leder till handling, i det här fallet till att förskola och skola får de resurser de behöver för att klara sitt uppdrag på det sätt som riksdag och regering har formulerat det. 

BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade ha en helt annan syn på förskolans och skolans budget… Hon började sitt anförande (3.40,35):

“Ibland kan det vara bra att man tar ett steg bakåt…”

Det var viktigt tyckte Christin Slättmyr, och jämförde sedan årets mål- och resursplan, dvs den för 2025, med den som togs 2021. Hon menade att det var fler barn och elever 2021 i både förskola (65 barn), fritidshem (200 barn) och F-9 (200 elever) än det kommer att vara 2025. Det är dock 26 elever fler i anpassad grundskola (fd Grundsär). Slättmyr sammanfattade:

“Det finns mer pengar per barn och per elev ute i vår verksamhet idag.”

Och därför så:

“har vi bättre kvalitet för våra barn och elever.”

Förskolan, fritidshemmen och grundskolan i Vänersborgs kommun, fortsatte Slättmyr, har mer pengar idag jämfört med genomsnittet för liknande kommuner i riket än Vänersborg hade 2019(!), trots att förskola och fritidshem fortfarande ligger efter. Vänersborg ligger med andra ord inte lika långt efter längre. Och grundskolan har faktiskt idag till och med 25 milj kr mer än snittet för jämförbara kommuner. Då nämnde inte Christin Slättmyr (S) att den nationella statistiken inte tar någon hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknades kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr.

Hur som helst, slutsatsen av 1:e vice ordförande Slättmyrs (S) anförande torde vara att det har satsats väldigt mycket på förskola och grundskola i Vänersborgs kommun de senaste åren. Och vad jag förstår så åtminstone antyder BUN:s 1:e vice ordförande att det är bra att de styrande partierna (S+C+KD+MP) inte satsar mer pengar på förskolan och grundskolan nästa år… Det var ett mycket märkligt inlägg av en ledamot och tillika ordförande i BUN.

Vänsterpartiet vill satsa 10 milj kr mer på förskolan och grundskolan 2025. Orsaken är att nämnden skulle tvingas spara 10,4 milj kr 2025 om de styrandes, eller M+L:s, budgetförslag blev verklighet. Det motsvarar 16 lärartjänster. Jag citerade nämndens sammanfattning av konsekvensen av budgetförslaget från de styrande:

“En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. Besparingen bedöms innebära försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg, menade jag vidare, om detta blev verklighet. Det finns behov av legitimerade lärare och med tanke på den utveckling med utanförskap, psykisk ohälsa, ökade klyftor, kriminalitet etc så är förskola och skola oerhört centrala. Det är också viktigt att undvika ytterligare besparingar och eventuella uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i kommunens skolor inför det läsår som nyss har avslutats.

Jag tog upp att färre lärare och annan skolpersonal också drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. I slutändan drabbar det eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag. De inriktningsmål, målsättningar och ambitioner och andra skrivningar i olika politiska dokument måste följas av handling, av verkstad. Det får inte stanna vid ord på papper, då blir inriktningsmål och texter i budgetförslag betydelselösa.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Det går inte ta igen ett förlorat år i förskola eller grundskola.

Även Göran Nilsson (SD) betonade förskolans och skolans viktiga betydelse. Nilsson pratade dock en del om den svenska skolan i allmänhet, om ordning och reda osv som kanske inte direkt hade med budgeten i Vänersborg att göra. SD ville i varje fall satsa 6 milj kr extra på BUN. Göran Svensson i Medborgarpartiet efterlyste verkstad och inte bara ord. MBP ville liksom Vänsterpartiet satsa ytterligare 10 milj kr på BUN.

Ordförande Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han talade om vikten av att minska sjuktalen i barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan kommenterade Carlsson anförandet av sin ordförandekollega Christin Slättmyr (S). Han såg sig nog tvungen till det… Carlsson framhävde att nämndens kringkostnader hade ökat under åren. Man kunde inte bara se till barn- och elevantalet… Där fortsatte jag i ett anförande direkt efter och tog skolskjutsar och skolmåltider som exempel. Dessutom ökade antalet elever i behov av alla sorters stöd varje år. Jag passade också på att läsa upp fackförbundens, på skolans område, yttrande över budgetförslaget från de styrande partierna. Facken ställde sig oeniga till förslaget. Personalorganisationerna avslutade yttrandet:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

(Det går att läsa mer om fackförbundens yttrande i inlägget “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)

I mitt avslutande anförande redovisade jag några av BUN:s “resultat”:

  • Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram var 2023 83,2%. 2024 är siffran (före lovskola) 82,5%. Det är alltså en minskning.
  • Elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen är 68,8%. Det betyder att ungefär 1/3 av alla elever har F, underkänt, i minst ett ämne.
  • Medelmeritvärdet i åk 9 är 213 poäng. Förra året var siffran för Västra Götaland 223,9 poäng och riket 228,5.
  • Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Enligt preliminära siffror för 2024 är siffran 15,9%, dvs ungefär var 6:e elev i högstadiet.
  • Andelen barn inskrivna i förskolan var i april 2024 88,9%. Det är en minskning de senaste månaderna från tidigare 90%.

Nämnden står inför stora utmaningar…

BUN:s ordförande Bo Carlsson (S) avslutade diskussionen:

“Utbildningen, det är nyckeln till framgång och resten av livet.”

Carlssons slutord är också en bra avslutning på detta blogginlägg. Det är dock viktigt att notera att budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP, också blev kommunfullmäktiges beslut. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ska spara 10,4 milj kr nästa år – och det motsvarar 16 lärartjänster…

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, Kommunfullmäktige 2024, Skola och utbildning

KF-beslutet om budget 2025 (3)

25 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

Budgetdebatten på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige var i stort sett ganska tråkig. Samtliga partiföreträdare redogjorde för sina respektive partiers eller partigrupperingars budgetförslag på ett så att säga objektivt sätt. Det ställdes knappast ens några frågor till ”motståndarna”.

Det hettade dock till något när socialnämnden diskuterades. Och inte helt oväntat var det socialdemokraternas Dan Nyberg som bröt det lugna och “sakliga” mönstret.

Dan Nyberg inledde anförandena kring socialnämnden eftersom han är nämndens ordförande. Han redogjorde sakligt och koncist för nämndens utmaningar. Nyberg berättade bland annat om hemtjänstens problem, att det behövs ett nytt särskilt boende, oenigheter med Västra Götalandsregionen kring vem som ska betala för avancerad sjukvård, om våld i nära relationer, försörjningsstödet och placering av barn och unga. Nyberg konstaterade sakligt och korrekt att socialnämnden behövde 57,2 milj kr nästa år för att klara sina åtaganden. Han yrkade dock, som den gode socialdemokrat han är, bifall till de styrandes förslag fast nämnden “bara” blev tilldelad 18 milj kr “extra” och 2,2 milj för Bostad först. Med andra ord 37 miljoner mindre än nämndens behov…

Nämndens 2:e vice ordförande Henrik Josten (M) hade ett kortare inlägg där han bland annat betonade att placeringstiderna för ungdomar blir allt längre, och dyrare – mellan 10.000-16.000 kr per dygn. Det var också svårt att rekrytera personal, menade Josten, och svårigheterna skulle öka allt eftersom.

Anna Gustafsson (SD) höll sitt allra första anförande i fullmäktige, vilket hon klarade med den äran. Hon avslutade med att säga att Sverigedemokraterna satsade 10 milj kr extra på socialnämnden. Det var emellertid 8 miljoner mindre än vad de styrande partierna satsade, Bostad först dessutom borträknat. Det sa hon inte…

Ida Hildingsson (V) redogjorde för Vänsterpartiets budgetförslag. V ville tilldela socialnämnden ytterligare 15 milj kr jämfört med de styrande partiernas förslag. Hildingsson hade mycket att säga och fortsatte sitt anförande genom att begära ordet ytterligare två gånger. Även här tilldelades nämligen de partier som inte hade någon ordförande i nämnden mindre tid för sina anföranden. Hildingsson beskrev Vänsterpartiets syn på verksamheterna inom socialförvaltningen och varför Vänsterpartiet vänder sig mot de föreslagna besparingsåtgärderna, särskilt heltid som norm.

Och så begärde Dan Nyberg (S) ordet… (Se kommunens webb-TV, 2.42,46 in i budgetärendet.) Nyberg riktade sig till Ida Hildingsson (V) och sa:

“Ja, nu är det andra året som jag får säga till Ida Hildingsson att jag tycker det är tragiskt att komma med en ren lögn inför våra anställda inom kommunen att heltid som norm är inskrivet i den här MRP:n. Så är det inte. Den som kommer att ta detaljbudgeten, nu är det andra gången jag säger detta Ida, den som kommer att ta detaljbudgeten för 2025, det är socialnämnden i december månad. Det vi gjorde tidigt i våras är en konsekvensbeskrivning så finns det här med. Men det är ingenting som säger att det måste vara med för 2025. Så sluta skräm våra anställda även om det är en högljudd klasskampsretorik som framförs ifrån talarstolen.”

“Ren lögn”, “klasskampsretorik”… 

Ida Hildingsson (V) begärde naturligtvis replik (2.44,32):

“Klasskampsretorik är vackert tycker jag. Utifrån att Dan Nyberg säger att jag far med lögner så går det ju att läsa innantill i MRP-förslaget att dom åtgärderna som nämnderna ska göra för att hålla sig inom ram utgår ifrån dom konsekvensanalyser och åtgärder som nämnderna har fastställt. Vi kan båda ta och läsa där igen. Och sen har ju också heltid som norm, det är väl inte att skrämma medarbetarna. Det här året har ju heltid som norm varit pausat precis utifrån den liknande diskussionen som vi hade här i MRP för ett år sen. Då vill jag minnas att du Dan Nyberg sa att förhoppningsvis kommer inte det här att behöva införas. Det tar vi sen i detaljbudgeten. Men oavsett vad som hände i ärendet kring detaljbudgeten så infördes det ju att vi skulle pausa heltid som norm. Så det är ju pausat. Det vi diskuterade på senaste sammanträdet i socialnämnden, det var ju att heltid som norm kommer att fortsätta pausas och att det fanns en stor risk för att det också skulle bli permanent. När jag frågade hur mycket man tänkte att det här var värt i pengar så pratade man om 20 miljoner och att det ställdes emot att lägga ner ett av äldreboendena. Så jag vill inte hålla med dig om att jag far med lögner.”

Det är ett intressant begrepp, “klasskampsretorik”. Särskilt när en socialdemokrat framför det. Hildingsson redovisade i sina anföranden arbetstagarnas, de anställdas perspektiv. Det tycks som om dagens socialdemokrater kan ha glömt sin historia och sina rötter, i varje fall en av dem… Nyberg ser sig uppenbarligen som en representant för den “andra sidan”, …som en arbetsgivare som kräver att de anställda fogligt ska acceptera de försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden som arbetsgivaren bestämmer…

Kommunal har drivit kravet på ”heltid som norm” i många år. Det är en oerhört central fråga för medlemmarna i Kommunal. Och Kommunal är helt medvetet om att socialnämnden med socialdemokraternas ordförande Dan Nyberg i spetsen den 17 april i år beslutade att:

”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024…”

Dan Nyberg begärde inte något genmäle på Hildingssons replik. Nyberg insåg nog efter en stunds funderande att Hildingssons historiebeskrivning och redogörelse var helt korrekt och med sanningen överensstämmande.

Däremot fortsatte Dan Nyberg (S) senare “diskussionen” på ett Facebookinlägg av Ida Hildingsson:

“Sist jag hörde så mycket klasskampsretorik och om socialistiska uttryck var på 70- talet och då kallade sig vänsterpartiet för att vara kommunister! Men det gör kanske du fortfarande Ida?”

Nyberg framför inga argument i sak utan spelar på folks fördomar. Han drar kommunistkortet precis som de högerextrema partierna. Det är över gränsen i en politisk diskussion i Vänersborgs kommun. Dan Nyberg (S) bör hålla sig till fakta och sakliga argument.

Jag fick mig faktiskt en släng också. Nyberg reagerade på några formuleringar i blogginlägget “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Jag skrev i inlägget att några socialdemokrater tycktes skruva på sig när Magnus Ekström (KD) talade “kristdemokratiskt” om familjen och sedan om Hallevibadet. Nyberg kommenterade (se kommentar):

“Jag såg inga skruvande.”

Jag svarade, lite som jag tyckte humoristiskt (inklusive en smiley), att Dan Nyberg sitter i första raden i fullmäktige. Jag sitter däremot längre ner i salen och ser de socialdemokratiska ledamöterna bakifrån. 

Det är allmänt känt att KD i Vänersborg har en annan syn på Hallevibadets vara eller inte vara än t ex de båda ordförandena från de styrande partierna i samhällsbyggnadsnämnden. Inför sammanträdet i oktober förra året var de beredda att lägga fram ett förslag om rivning av badet. Jag är inte heller särskilt övertygad om att socialdemokraterna håller med om KD:s familjepolitik. Sedan är ju begreppet ”att skruva på sig” det som i engelskan benämns “a figure of speech”, dvs ett talesätt, ett bildspråk.

Hur som helst, Dan Nyberg verkade ha en helt annan syn på tingens ordning. Han skrev ytterligare en kommentar på blogginlägget (klicka här):

“jag tror du ser det mesta bakifrån Stefan och utifrån dina egna vänstersocialistiska perspektiv. Synd att det inte går att lita på dina bloggtexter…”

Det var, som jag uppfattar det, en totalt humorlös kommentar, bara nya invektiv utan några sakliga argument. Det var fördomar och härskarteknik. Jag var helt plötsligt en “vänstersocialist”, antagligen för att jag hade läst upp fackens inställning till de styrande partiernas budgetförslag. (Se “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.) Och så gick det inte att lita på mina bloggtexter… Jaha… Jag tror att den kritiken träffar Nyberg snarare än undertecknad, särskilt som han inte preciserar vad man inte kan lita på.

Dan Nyberg (S) bör kanske fundera ett extra varv i fortsättningen på vad han framför från fullmäktiges talarstol och vad han skriver på sociala medier. Det kommer samtalsklimatet i Vänersborg att tjäna på.

För övrigt noterade jag att flera socialdemokrater skruvade på sig i stolarna igen – när Dan Nyberg (S) från talarstolen vände sig mot Henrik Harlitz (M) och sa angående trygghetsboenden för de äldre:

“Jag skulle också välkomna om det är fler, gärna privata intressen, som också vill bygga den typen av boenden.”

Socialdemokraten Dan Nyberg välkomnar privata intressen, dvs att företag med vinst som drivkraft ska etablera sig i Vänersborgs kommun. Det förvånar åtminstone mig, och även några socialdemokrater…

I en kommande blogg ska jag fortsätta att redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Det återstår ju att t ex redovisa barn- och utbildningsnämnden, se ”KF-beslutet om budget 2025 (4)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, S, socialnämnden, Vänsterpartiet

KF-beslutet om budget 2025 (2)

23 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Budgetdebatten började med att samtliga kommunfullmäktiges 9 partier presenterade sina budgetar. Presentationerna följdes märkligt nog inte av några diskussioner. Det förvånade nog både åhörare och några politiker.

Orsaken till frånvaron av debatt är möjligtvis att ledamöter inte ändrar sina uppfattningar under ett sammanträde, och det vet alla. De har bestämt redan innan hur de ska rösta. Politikerna är mest intresserade av att värva sympatisörer till sitt eget parti och därför riktar de sig i talarstolen snarare till media, framför allt TTELA, och åhörare. Det finns ju flera som kan se “debatten” hemma och i efterhand. (Det är bara att klicka här så kommer du till sammanträdet på kommunens webb-TV.) Å andra sidan borde ju partierna ta tillfället i akt att i offentlighetens ljus tala om för väljarna varför de inte ska rösta på andra partier… (Det hettade dock till vid något tillfälle när budgeten för socialnämnden diskuterades senare på kvällen…)

Nä, jag blir nog inte riktigt klok på varför det diskuteras så sällan i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är ett helt annat “drag” i debatterna i t ex Trollhättan.

Vänsterpartiet passade på att göra ytterligare två inlägg efter den inledande presentationen av budgetförslaget. Det var för att komplettera det första anförandet. Till skillnad från kommunstyrelsens ordförande hade partiföreträdarna nämligen en tidsbegränsning på 7 minuter.

I de flesta sammanhang, så omnämns kommunens personal. Politiker av alla schatteringar strör lovord över tjänstepersonernas professionella arbete. Alla intygar vikten av att personalens arbetsmiljö ska bli bättre, sjukfrånvaron sjunka och trivseln öka osv. Sammanträdet i onsdags var inget undantag, och dessutom började faktiskt mötet med en redovisning av den så kallade PEK:en, den personalekonomiska redovisningen.

Jag passade på att läsa upp det gemensamma yttrande som fackförbunden, dvs kommunens personal, lämnade på de styrande partiernas budgetförslag. Det sker sådana “förhandlingar” i den centrala samverkansgruppen (CSG), och i år var det dags den 28 maj.

Akademikerförbundet SSR, Akavia, Kommunal, Ledarna, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet ställde sig oeniga till MRP 2025-2027 med följande motivering:

“Fackförbunden saknar tydliga satsningar på personal i verksamheterna, som tex ökad personaltäthet. Att fokusera på barn och unga kräver kompetent och engagerad personal i alla verksamheter och i alla förvaltningar. Det gäller också att behålla befintlig personal inom samtliga verksamheter och kompetensutveckla dessa. Om inte kommunen investerar kraftfullt i all personal ser vi en risk för ökad ohälsa snarare än minskad sjukfrånvaro.”

Det var ingen som kommenterade mitt anförande – eller fackförbundens ställningstagande. Kan det vara så att personalens synpunkter inte är särskilt viktiga när det framförs kritik?

I mitt andra anförande i den “övergripande” debatten så förklarade jag varför Vänsterpartiet ville satsa ungefär 25 milj kr mer på verksamheterna än de styrande partierna och M+L i sina.

Det är många som kritiserar Vänsterpartiet för den inställningen, även om det var tyst i onsdags. Vänersborgs kommun har stora lån och en stor låneskuld. Men de 25 milj kr som Vänsterpartiet ville använda i verksamheterna skulle spela en marginell roll för denna totala skuld. Ett lån på 25 milj kr skulle resultera i en årlig räntekostnad på 625.000 kr. Det är inga större kostnader för kommunen som har en budgetomslutning på nästan 3 miljarder.

Naturligtvis skjuter Vänsterpartiet skulden på de extra 25 milj kr framför sig några år, men vi vet alla att redan nästa år, och de följande åren, så blir det bättre tider. Den ekonomiska utvecklingen kommer enligt prognoserna att bli bättre både för riket och Vänersborg. Det är också troligt att Vänersborgs kommun får ett antal miljoner extra i statsbidrag när regeringen lägger sin budget i höst. Det skulle också kunna hända att skatteintäkterna kommer att öka mer än beräknat.

De styrande och de borgerliga partierna menar att ökade skulder 2025 innebär att det blir svårare att upprätthålla välfärden i framtiden. Det blir en slags kullerbytta. Kommunen ska alltså spara på barnen och ungdomarna, de äldre och de sjuka idag för att samma grupper inte ska få det sämre imorgon…

Kommunen har under de senaste 10 åren nästan alltid fått ett betydligt större resultat än budgeterat. (Det är bara 2018 som det blev tvärtom och 2019 som utfallet blev lika med budget.) Vänsterpartiet är övertygat om att resultatet kommer att bli större än budgeterat även 2025.

Vi i Vänsterpartiet är mycket bestämde i vår uppfattning – det är inte de svagare grupperna i samhället som det ska sparas på för att kommunens resultat ska öka.

Förhoppningsvis får vi också en regering 2026 som satsar på välfärden och inte på sänkta skatter för de rikaste…

Det blev inget om kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna i detta inlägg. Det kommer i nästa – se ”KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, Vänsterpartiet

Glad midsommar!

21 juni, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Och i år har det dessutom slumpat sig så att det är just idag som sommarsolståndet infaller. Sommarsolståndet är den dag på året som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Solen står i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets.

Sommarsolståndet är den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat… Det lämpar sig dock inte att i en moraliskt korrekt blogg gå in på detta firande mer detaljerat. (Filmtipset nedan ger en viss antydan på vad jag menar.)

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder, som t ex i Danmark, lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet infaller idag, så innebär det att redan imorgon, på midsommardagen eller Johannes Döparens dag, blir dagarna kortare och nätterna längre. Det blir mörkare och vi går mot vinter…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare. (Jag har bara gjort några mindre uppdateringar.) Bilden från Dalbobron är från förrförra året och togs omkring midnatt på midsommarafton. Svenska flaggan är också från midsommarafton 2022. Klickar du på flaggan så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle. Det är de inte i år…

Kategorier:högtid, sommarläsning

KF-beslutet om budget 2025 (1)

20 juni, 2024 5 kommentarer

Det blev ett långt sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Men det är inte så förvånande eftersom årets viktigaste ärende skulle avgöras. Det var Mål- och resursplan 2025-2027, dvs budgeten för 2025 som skulle diskuteras och beslutas.

Budgetdebatten tog 5 timmar och 10 minuter, men då var det också hela 78 inlägg i debatten. Å andra sidan är då även de inlägg inräknade där en ledamot enbart gick upp i talarstolen och yrkade på bifall till sitt partis budgetförslag. Vilket är tämligen meningslöst, men namnet blir antecknat till protokollet… Och då kanske invånarna, eller historikerna en gång i tiden, tror att ledamoten ifråga anförde något klokt och vettigt… Om någon sa något klokt och vettigt förresten kan var och en själv ta reda på. Det går att i efterhand lyssna och se debatten på kommunens webb-TV, liksom alla de andra ärendena som avhandlades.

Jag tänker inte recensera hela debatten i detta blogginlägg. Istället koncentrerar jag mig på de inledande presentationer som företrädare för respektive parti började debatten med. Det har TTELA också gjort. (Se TTELA “De styrande fick igenom sin budget – många varnar för stora lån”.)

Benny Augustsson (S), som hade fått fri talartid av ordförande, började med att presentera de styrande partiernas förslag, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Det var en omfattande och detaljerad presentation av budgetförslaget – under 20 minuter. Förslaget kallades “En god start i livet”. Det var inte direkt någon rättvis slogan, även om förslaget, som också blev beslutet, innehöll en del bra förslag. Budgeten innebär t ex att barn- och utbildningsnämnden måste göra en besparing på 10,4 milj kr för att hålla budgeten nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster…

Företrädarna från de andra styrande partierna hade också presentationer av det gemensamma budgetförslaget. Bo Carlsson (C) fick hoppa in i den för kvällen sjuke Mats Anderssons ställe. Carlsson pratade mycket om ett så kallat riktat uppdrag som fanns i deras förslag:

“Ett handlingsprogram för landsbygden ska tas fram.”

Det tycks som de styrande blev inspirerade, trots allt, av den motion som Vänsterpartiet skrev den 8 april 2022 om att kommunen skulle inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se “Nej till landsbygden?”.) Förslaget kom antagligen från “fel parti” och de styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna avslog den. (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.) Ett av de viktigaste argumenten var då, som det stod i underlaget:

“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”

Det var uppenbarligen inte på det viset…

Kristdemokraternas Magnus Ekström talade om ett annat riktat uppdrag – “Handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga”. Ekström betonade att budgetförslaget skulle öka tryggheten för att det stärker familjen. Några socialdemokrater tycktes skruva på sig något vid de orden, de lät mycket “kristdemokratiska”. Och de skruvade nog på sig ännu mer när Ekström pratade om Hallevibadet. Varför han nu gjorde det, det hade ju inget som helst med budgetförslaget att göra. Annars håller jag med honom om att kommunen borde se till att Hallevibadet öppnar igen… Men det skulle ju de styrande partierna, inklusive KD, lätt kunna göra – om de ville…

 Miljöpartiets starke man Jonas Sjöblom hade ett kortare inlägg om miljöfrågor. Så klart. Och visst, miljö- och hälsoskyddsnämnden fick en halv miljon i budgeten till en ny tjänst. Vilket var ett bra förslag för övrigt. (Det fanns med i V:s budgetförslag också.) Annars noterade jag att Sjöblom gav följande betyg till de styrandes budgetförslag:

“En ok budget.”

Jag beskrev de styrande partiernas budgetförslag i inlägget “Budget 2025: De styrandes förslag”. TTELA sammanfattade också partiernas förslag i en artikel innan fullmäktigesammanträdet. (Se TTELA “Budgetförslaget: Socialnämnden ska få miljoner”.) Jag har också beskrivit Vänsterpartiets förslag i ett blogginlägg. (Se “Vänsterpartiets budgetförslag”.)

TTELA skriver om Vänsterpartiet förslag:

“Vänsterpartiet har det för verksamheterna generösaste förslaget. Och partiet får bara drygt 3 miljoner kronor kvar på sista raden, det kan jämföras med de styrandes 31 miljoner. V vill bland annat satsa 10 miljoner mer på skolan. Till det kommer även 15 miljoner extra till socialnämnden bland annat för att återuppta heltid som norm.”

Det är svårt att säga något om Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag. TTELA skriver:

“förslaget har samma fördelning av pengarna mellan nämnderna som S,C, MP, KD-förslaget. Men hur varje nämnd ska fördela medlen inom sin verksamhet bestäms senare när detaljbudgeten beslutas.”

Och det stämmer. Det var ett blekt och intetsägande förslag med lite instoppad valpropaganda. Cecilia Prins (L) talade bland annat om nödvändigheten av att kommunen “vände kunskapstappet” och att skolresultaten blev bättre. Hur det nu skulle gå till om barn- och utbildningsnämnden tvingades till besparingar motsvarande 16 tjänster…

De styrande partiernas liksom M+L:s förslag innehöll många fina och vackra ord och beskrivningar, men det saknades verkstad. Det fanns inga ekonomiska satsningar som kan förverkliga löftena. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt i politikens värld… 

Sverigedemokraternas förslag presenterades av Anders Strand. Han tycktes ganska oinspirerad och upprepade mest gamla “floskler”. SD tuggar om samma krav år efter år, och val efter val. Det ska dras ner på modersmålsundervisning och ekologisk mat. Jaha, och hur mycket pengar skulle kommunen “spara” på det, och vilka blir konsekvenserna?

Strand upprepade också kravet på att kommunen ska införa ett friskvårdsbidrag. Det är intressant. I februari i år behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om detta bidrag. Kommunstyrelsens förslag var att avslå förslaget. I kommunfullmäktige begärde inte en enda ledamot ordet, inte ens en Sverigedemokrat. Och vid omröstningen var beslutet enhälligt – kommunfullmäktige avslog förslaget om att införa friskvårdsbidrag. (Se “KF beslutade att…”.) SD satt tysta och oberörda hela tiden, och röstade för avslag – och så kommer SD dragandes med förslaget 4 månader senare…?

SD:s budgetförslag utgick från de styrandes förslag till budgetanvisningar, som lämnades i februari. SD gjorde ett nummer av att partiet tilldelade socialnämnden 10 milj kr extra. Det de glömde, eller bortsåg ifrån, var att de styrande partierna lämnade ett nytt budgetförslag den 17 maj. Och i det förslaget hade de styrande ökat på anslaget till socialnämnden med 18 milj kr – 8 milj kr mer än SD! Dessutom anslog de styrande, liksom alla andra partier utom SD, 2,2 milj kr till arbete enligt modellen Bostad Först. Jag ställde en fråga om precis detta till SD, och konstaterade även att deras förslag låg 23 milj kr, exkl Bostad först, under Vänsterpartiets förslag. Ingen SD:are svarade.

Göran Svensson (MBP) var orolig för kommunens låneskuld. Han framhöll att det bara var med Medborgarpartiets budgetförslag som de finansiella målen skulle uppfyllas. Och därför var det bara MBP:s förslag som uppnådde “god ekonomisk hushållning”. Jag påpekade sedan för Svensson att god ekonomisk hushållning inkluderar även verksamhetsmålen. Göran Svensson verkade inte uppfatta kommentaren…

Det blev votering. Det innebär att ett motförslag ska utses till huvudförslaget, som alltid är kommunstyrelsens förslag, dvs de styrande partiernas budgetförslag. Moderaternas och Liberalernas förslag vann och blev motförslag. Alla partier röstade nämligen enbart på sitt eget förslag och när det förlorade så avstod ledamöterna från att rösta.

I slutvoteringen fick budgetförslaget från S+C+KD+MP 23 röster och M+L-förslaget 11 röster. 14 ledamöter avstod från att rösta. Det var ledamöter från SD, MBP och Vänsterpartiet. Tre av platserna i fullmäktige är tomma, flera av SD:s ledamöter har ju hoppat av. 

I en kommande blogg ska jag redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Men först är det midsommar…

Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024

Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen

18 juni, 2024 1 kommentar

Den 2 maj beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet “Vägval Brättelänken” på remiss (se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”):

“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”

Vänersborgs kommun har alltså planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den planerade vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)

Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), vill dra vägen norr om den undersökta delen av fornminnet Brätte. Nämnden menar att en ny bred väg med plats för bussar etc ska följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten – mitt över det gamla Brättes outforskade handels- och hamnområde. Brätte som troligen är Sveriges enda oförstörda lämning av en stad som grundades på 1500-talet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade remissen den 12 juni. Jag beskrev förvaltningens yttrande och beslutsförslag i blogginlägget “MH dissar SBN:s Brätteutredning”. Nämnden biföll förvaltningens förslag och gjorde några tillägg. Beslutet hade följande lydelse:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande över Vägval Brättelänken, daterad 2024-05-30 med följande tillägg:

Alternativet att förlägga bilvägen på den före detta banvallen och att cykelvägen istället kan dras i alternativ norr saknas. Syftet är att minimera lokalisering på jordbruksmark.

Förslaget på vägval Brättelänken, alternativ norr, saknar redogörelse för konflikten med miljöbalkens portalparagraf 1 kapitlet punkt 2, 3 och 4.

Argumentering angående lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken 2 kapitlet 6 § behöver utvecklas och förtydligas.

Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.

Kostnadsredovisningen på sidan12 i Trivectors utredning är bristfällig (sid 110 i Vägval Brättelänken). Kostnader för arkeologisk undersökning för alternativ norr saknas för sträckan vid Brätte. Detta medför att en rättvis viktning av de olika vägalternativen inte är möjlig.”

Idag tisdag behandlade byggnadsnämnden remissen från kommunstyrelsen. Förvaltningens förslag till remissvar var en rejäl sågning av utredningen, en ordentlig diss, precis som miljö- och hälsoskyddsnämndens remissvar. Byggnadsnämnden biföll beslutsförslaget:

“Byggnadsnämnden beslutar att yttra sig i enlighet med bilaga.”

Bilagan, dvs yttrandet, sammanfattades av förvaltningen:

“Byggnadsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”

En ofullständig utredning… Och det var bara början…

“En stor brist är [att] det saknas en utredning som visar vilka konsekvenser vägalternativ 1 (=det norra alternativet; min anm) skulle ha på riksintresset för kulturmiljövården, Brätte-Vassända. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande över FÖP Vänersborg/Vargön varit tydlig med att vägalternativ 1 skadar riksintresset.”

Det betonas att Länsstyrelsen har varit tydlig, det norra vägalternativet “skadar riksintresset”. Det verkar definitivt som om förvaltningen tycker att det är mycket märkligt, och anmärkningsvärt, att samhällsbyggnadsförvaltningen verkar ha missat Länsstyrelsens inställning helt. Och det kan jag i så fall hålla med om.

Byggnadsförvaltningen avslutar sammanfattningen:

“Utöver utredningens brister avseende riksintresset för kulturmiljövård saknas beskrivningar och bedömningar utifrån fler aspekter såsom jordbruksmarkens värden, påverkan på strandskydd, framtida bebyggelse. De fakta som framkommit i naturvärdesinventeringen och andra naturutredningar har inte hanterats eller vägts in i helheten på ett konsekvent sätt.”

Det finns med andra ord flera och stora brister i Brätteutredningen. Det har påpekats av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och nu Byggnadsnämnden – som har hittat ännu fler brister. Efter sommaren antar jag att kultur- och fritidsnämnden kommer att späda på kritiken ytterligare.

Byggnadsnämnden lägger alltså väldigt stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet som är på två A4-sidor hittar vi formuleringar som:

  • “Riksintressen ska enligt 3 kap 6 § miljöbalken så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa miljöer.”
  • “I Vägval Brättelänken beskrivs både alternativ 1 och 2 som möjliga alternativ utifrån vad som framkommit i den arkeologiska utredningen. Det är en missvisande slutsats eftersom riksintresset Brätte-Vassända riskerar att utgöra ett stort hinder om det inte kan påvisas att det inte påverkas av vägdragningen.”
  • “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
  • “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”

Och först det absolut sista stycket i yttrandet beskrivs vad som saknas och inte hanterats, dvs det som står ovan i sammanfattningen.

Det blir alltmer tydligt att kommunstyrelsens beslut att remittera ärendet Brätte-länken till några nämnder var tämligen meningslöst. Tjänstepersoner på tre olika förvaltningar får ägna arbetstid åt en utredning som till och med kommunstyrelsen borde ha insett var helt undermålig. Å andra sidan kanske det kan bli en läxa för samhällsbyggnadsnämnden att faktiskt inte lämna ifrån sig utredningar av denna bristfälliga kvalité.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden

Vänsterpartiets budgetförslag

16 juni, 2024 1 kommentar

På onsdag ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om årets viktigaste ärende, Mål- och resursplanen för 2025-2027 – budgeten för nästa år.

Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det betyder att Vänsterpartiet utgår från detta förslag och gör ett antal ändringar. De styrande partierna är som bekant S+C+KD+MP, dvs socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet. Det förslaget presenterades i blogginlägget “Budget 2025: De styrandes förslag”.

De ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2025 än de gjorde för innevarande år. Inflationen förväntas minska vilket får minskade pensionskostnader till följd. En viss återhämtning av konjunkturen ger en relativt bra utveckling av skatteunderlaget 2025, vilket också hjälper upp resultatet. Det skriver SKR i Ekonomirapporten i maj och det ger anledning till framtidstro.

Vänersborgs kommuns ekonomiska utveckling under innevarande år ser ganska positiv ut och det verkar som om de flesta nämnderna klarar av att hålla sina budgetar. Den djupa kris som många befarade för den kommunala ekonomin infrias inte. RUR (=resultatutjämningsreserven) är fortfarande intakt och kommunen har inte behövt höja skattesatsen. Kommunens budgeterade resultat låg på +1 milj kr medan prognoserna idag visar på +10 milj kr.

Det finns emellertid en del osäkra faktorer inför 2025. Konjunkturuppgången skulle kunna försenas något och säkerhetsläget, Ukrainakriget och kriget i Gaza, skulle kunna få världsekonomin i gungning. Vänersborgs kommun har dock ekonomiska buffertar i form av RUR på 50 milj kr och möjligheten till att höja skattesatsen.

Vänsterpartiet vill som alltid prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg där behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt. 

Vi i Vänsterpartiet bedömer att vi kan lägga en budget med ett lägre budgeterat resultat än förslaget från de styrande partierna. Vi tror att det finns en marginal, särskilt med tanke på att regeringen antagligen lägger en budget i höst som innehåller någon typ av nya statsbidrag till kommunerna. Om ett värsta scenario skulle inträffa kan ett ekonomiskt underskott regleras i bokslutet med medel från RUR, resultatutjämningsreserven, om 50 milj kr. 

Alla prognoser visar på att kommunen får bättre ekonomiska förutsättningar 2026-2027. Vänsterpartiet  hoppas då kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

Vänsterpartiet föreslår därför följande tillskott utöver de styrande partiernas förslag:

  • Barn- och utbildningsnämnden tillförs 10 milj kr för att förstärka stöd till barn och elever inom förskola och skola, ökade behov i anpassad grundskola, kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm. Dessutom för ökade kostnader för skolmåltider och bemanning av skolbibliotek.
  • Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 250.000 kr till personalförstärkning för naturvårdande och pedagogiska insatser.
  • Socialnämnden tillförs 15 milj kr för att återuppta “Heltid som norm”, undvika neddragningar i LSS och taxehöjningar inom vård och omsorg samt till utredning av trygghetsboende.
  • Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 500.000 kr för en utredning om arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden.
  • Kommunstyrelsen tillförs 1,8 milj kr för införande av seniorkort från 65+ och utdelning av broddar till personer över 65 år.

Vänsterpartiets ändringsyrkande innebär ytterligare resurser till nämnderna på 27,55 milj kr jämfört med de styrandes budgetförslag. Vänsterpartiets förslag budgeterar ett resultat för 2025 på 3,45 milj kr.

Jag redovisade inte investeringarna i de styrande partiernas förslag, och tänker inte göra det nu heller. Vänsterpartiet reagerar dock mot tre av investeringarna.

Vänsterpartiet vill avvakta investeringen på arenataket för 18,9 milj kr år 2025 tills en utredning om arenans skick och framtid är klar. Vi anser inte heller att investeringen av kommunalt VA på Hunneberg ska läggas in i investeringsplanen. Det finns nämligen ett beslut i kommunfullmäktige 2020 om infiltrationsanläggning istället för kommunalt VA. Vattensituationen på Hunneberg har inte heller utretts. Vänsterpartiet tror att det finns billigare VA-lösningar på Hunneberg.

Till sist är Vänsterpartiet mycket tveksamma till en gång- och cykelbro över hamnkanalen. Den beräknas kosta 6 milj kr från kommunens kassa, trots att Trafikverket bidrar med ytterligare 6 milj. Vänsterpartiet anser att den inte skulle främja gång- och cykeltrafikanter nämnvärt då det redan finns två broar på kort avstånd.

Vänsterpartiet vill undvika nedskärningar inom välfärden dvs skola, vård och omsorg. Det är avgörande att personalen inom välfärdssektorerna får fortsätta sitt arbete under så bra arbetsförhållanden och i en så bra arbetsmiljö som möjligt med tillräckligt många kollegor. Kompetent personal och en tillräcklig bemanning är ett måste för att kommunens målsättningar ska kunna bli verklighet.

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, Vänsterpartiet