Arkiv
BUN (18/5): Money, money
Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…
Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.
Men handlingarna läser jag självklart ändå…
Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.
Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.
Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.
Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.
Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.
Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:
“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”
Och inte minst:
“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”
Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.
En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:
“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…
Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.
Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).
Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.
Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.
Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
- “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
- “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”
Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”
Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.
Även följande förväntade resultat får en gul plopp:
- “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”
Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:
- “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”
De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.
För att till sist säga något om de andra ärendena.
Nämnden ska besluta om att revidera:
“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”
Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:
“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”
Det är viktigt med sekretess och integritet.
Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.
BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:
“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”
BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:
“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”
Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.
Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.
Kultur- och fritidsnämnden (1/2)
“Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens arbete med kultur och fritid i tillämpliga delar svarar upp mot den vision och de övergripande mål som gäller för kommunen.”
Så inleds kultur- och fritidsnämnden senaste verksamhetsberättelse, den för 2019. Verksamhetsberättelsen fortsätter:
“Kultur- och fritidsnämndens ansvar omfattar följande: Arena- och fritidsverksamhet, Bibliotek, Evenemang och evenemangsutveckling, Fornvård, Föreningsbidrag (inom nämndens ansvarsområde), Konsthall, Kulturverksamhet, Musikverksamhet, Ungdomsverksamhet [och] Vänersborgs museum (huvudmannaskap).
Kultur- och fritidsnämnden stödjer och arrangerar kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och delar årligen ut kulturpris, kulturstipendium samt idrottsledarstipendium till personer eller grupperingar med anknytning till Vänersborgs kommun.”
Kultur- och fritidsnämnden har den senaste tiden hamnat i fokus. Den 28 april kunde vi t ex läsa i TTELA att framtiden för Hallevibadet inte såg särskilt ljus ut (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”) och dagen innan hade P4 Väst ett inslag om arenan (se “Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”). Idrottsföreningar har skrivit öppna brev till kommunen och vi har fått höra om hur kommunens fritidsanläggningar slits samtidigt som reparationer och renoveringar lyser med sin frånvaro.
Kultur- och fritidsnämnden saknar pengar. Det råder en obalans mellan krav och resurser. Pengarna räcker inte till för att fylla behoven.
Förra året, 2019, redovisade kultur- och fritidsnämnden ett underskott på 5,2 milj kr. Det motsvarade 4,8 % av nämndens nettobudget. Största delen av underskottet återfanns inom idrotts- och fritidsanläggningar, 4,7 milj kr, och det berodde framför allt på ökade kostnader för drift och underhåll samt lägre intäkter än budgeterat. Bandy-VM och Hallevibadet var inte heller några “vinstmaskiner” för nämnden…
Den 17 april hade kultur- och fritidsnämnden sitt senaste sammanträde. Då fick nämnden en ekonomisk uppföljning. Det visade sig att enheten “Fritid” redovisade en negativ budgetavvikelse på 438.000 kr för årets tre första månader. Det berodde återigen främst på kostnader inom idrotts- och fritidsanläggningar.
Idrotts- och fritidsanläggningar har en budget 2020 på 38,5 milj kr. I mars redovisades ett underskott på nästan en halv miljon kr (0,45 milj kr). Arena Vänersborg, som har en budget för hela året på 17,7 miljoner, gick ensamt med ett underskott på 387.000 kr de första tre månaderna. Hallevibadet gjorde ett underskott på 133.000 kr. Det betyder att om inget görs, och underskotten tillåts fortsätta som under det första kvartalet, så kommer enbart arenan och Hallevibadet att göra ett underskott på drygt 2 milj kr under året.
Underskotten beror enligt förvaltningen främst på:
“höga personalkostnader för vaktmästeri och lokalvård och avser ersättning för ob och övertid.”
När det gäller Arena Vänersborg har intäkterna blivit mindre än budgeterat, bland annat på grund av inställda evenemang under Coronapandemin.
Förutom mindre underskott för musikskolan (28.000 kr) och biblioteket (57.000 kr) så går de flesta andra verksamheter inom kultur- och fritidsnämnden enligt budget eller med mindre överskott – i varje fall under det första kvartalet.
För en utomstående, t ex kommunstyrelsens ordförande, ter sig säkerligen årets budgetproblem för kultur- och fritidsnämnden som “överkomligt”, i den meningen att det skulle gå att spara in på personal för att komma till rätta med underskottet. Det är emellertid inte särskilt många anställda i kultur och fritid, så jag förmodar att en neddragning av personal, om än bara med några “enstaka”, skulle slå tämligen hårt mot nämndens verksamhet.
En gång i tiden, på 60- och/eller 70-talen, när den “legendariske” Göran Ericsson var kommunens fritidschef, hotades det i besparingstider alltid med att ta besparingarna på ett enda ställe. “Jaha, då lägger vi ner badet”, sa Ericsson om det skulle sparas. Och eftersom politikerna inte ville lägga ner badet, så fick Ericsson sina pengar. Och behövde således inte spara en enda krona på något annat heller. Kanske är det så kultur och fritid tänker när det flaggas för en nedläggning av Hallevibadet…
Det här scenariot har jag dock inte sett i några underlag. Inte än så länge i varje fall. Det var egentligen bara en tanke jag fick.
I dessa Corona-tider måste man naturligtvis lägga in en brasklapp. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända med kommunens verksamheter. Och jag vill inte heller spekulera i det, utan bara konstatera att Coronan kan vända upp och ner på allting. Och det har den för övrigt redan börjat göra.
Det är nog så att redan i år har och får kultur- och fritidsnämnden ekonomiska bekymmer. Men den stora utmaningen, och det t ex TTELA skriver om, gäller nästa år. Men det skriver jag om i morgon – i del 2.
Anm. Här hittar du del 2 – ”Kultur- och fritidsnämnden (2/2)”.
Budget, extra pengar och Hallsjön
Budgetprocessen är i full gång.
Kommunens budgetberedning har träffats vid ett flertal tillfällen under året. Den består av samtliga fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och under de senaste åren har dessutom gruppledarna i de partier, som inte är med i KSAU, fått var sin insynsplats. Budgetberedningen har framför allt samlat in information från de olika nämnderna. Kommunstyrelseförvaltningen har också bidragit med mängder av information. Det har handlat om kommunens ekonomiska läge, prognoser av alla de slag, omvärldsbevakning mm.
I onsdags i förra veckan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram ett förslag om budgetramar för 2021. Ramarna antogs av en majoritet i kommunstyrelsen, dvs ledamöterna för S+C+MP röstade för. (Jag beskrev budgetramarna i en blogg – se “Budgetramar 2021”.) Samtidigt lade den nu för tiden tämligen oheliga alliansen, med tanke på läget i riksdagen, bestående av M+L+KD sitt förslag. (Det förslaget beskrev jag i bloggen “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) De andra partierna hade inga egna förslag och i omröstningen lade de ner sina röster.
Nu skickas budgetramarna till varje nämnd med uppdraget att lägga en budget för 2021 inom dessa ramar. Nämnderna kan också upprätta och skicka konsekvensbeskrivningar till kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Man kan väl förmoda att åtminstone social-, barn- och utbildnings- samt kultur- och fritidsnämnden författar sådana beskrivningar.
Nämndernas budgetar, tillsammans med eventuella konsekvensbeskrivningar, behandlas och bearbetas sedan av budgetberedningen. Beredningen kan göra justeringar och ändringar i budgetramarna, även om det är ganska ovanligt. I juni beslutar sedan kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Då, om inte tidigare, har samtliga partier också lagt fram sina budgetförslag. Utom möjligtvis medborgarpartiet, som sällan har något eget förslag.
I år liksom de två föregående åren lär de tre kommunalråden bli överens om budgeten. Allt talar nämligen för att S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag till fullmäktige. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.)
Nu har det redan passerat 2 månader av år 2020. Den budget som har gällt och som gäller resten av året beslutades i juni år 2019.
Det är en budget som innebär att flera nämnder har ett tufft år framför sig. Pengarna kommer inte att täcka behoven. Svångremmarna dras åt allt hårdare och det ska sparas och skäras ner. Det är framför allt de “mjuka” nämnderna som drabbas, social-, barn- och utbildning- samt kultur- och fritidsnämnden. Det vi ser i Vänersborg är helt enkelt en neddragning i välfärden. De gamlas, sjukas, barnens och ungdomarnas behov får stå tillbaka.
Det som händer i Sverige idag, och de senaste 20-30 åren, är en omfattande och extrem omfördelningspolitik. Det är en Robin Hood-politik ställd på huvudet. Pengar tas från de fattiga och ges till de rika…
Ett av Olof Palmes mest minnesvärda citat (tycker jag) lyder:
“Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”
Så är det – och det är den insikten som borde stimulera människor att kämpa vidare. Trots motvind. Mot högervindar. Mot splittrande och förödande nationalism… 
Det har skett , och kommer att ske, två förändringar som påverkar ekonomin i Vänersborg.
Ett nytt statligt kostnadsutjämningssystem har införts, eller rättare sagt, systemet har justerats. Det ger Vänersborg 20 miljoner kr extra redan nu i år. Det visste inte kommunen förra året och därför är inte pengarna inräknade i årets budget. Vänersborg får pengarna även nästa år, 2021. Det vet man emellertid och därför är pengarna inräknade i de budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om i förra veckan. Det kanske är de pengarna som utgör det budgeterade resultatet för nästa år på +29 milj kr…
Den andra förändringen handlar om de så kallade välfärdsmiljarderna. Vänsterpartiet har de senaste åren drivit kravet i riksdagen att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas ekonomiska situation.
Det visade sig överraskande nog att vänsterpartiet kom överens med M och KD om att öka statsbidragen. Det fick regeringen och “januaripartierna” att, under galgen måste man väl ändå säga, komma överens om 5 extra miljarder till kommunerna. V+M+KD gick dock ett steg längre och höjde statsbidraget med ytterligare 2,5 miljarder.
Välfärdsmiljarderna ger Vänersborg 20 milj kr redan innevarande år. (Om alla beslut i riksdagen fattas som det är planerat.) De här miljonerna är inte inräknade i budgeten för 2020. När det gäller 2021 vet vi fortfarande inte säkert hur det blir med välfärdsmiljarderna. Det mesta talar för att miljarderna “delas ut” då också, men dessa beslut kan riksdagen inte fatta än, regelverket föreskriver “i sinom tid”. Därför ingår inte dessa 20 miljoner i Vänersborgs budget för 2021.
Med andra ord. Allt pekar på att Vänersborg innevarande år får ytterligare omkring 40 miljoner kr, välfärdsmiljarderna 20 milj + kostnadsutjämningssystemet 20 milj, utöver den budget som bestämdes förra året.
Vänersborg har ännu inte fattat beslut om hur dessa 40 milj kr ska användas och fördelas. Det är hög tid att komma till skott om pengarna ska kunna användas på ett rationellt och effektivt sätt. Ett beslut borde fattas av kommunfullmäktige innan utgången av april.
Jag undrar förresten om det finns några andra partier som skulle vilja diskutera dessa budgetfrågor med vänsterpartiet…? I t ex Borås träffades V+M+KD…
Och till sist.
Kommunen har från och med den 1 januari (2020) börjat spara den hisnande summan av 500.000 kr – på en budget på nästan 2,5 miljarder kr.
Det är fisket i Hallsjön som har lagts ner. Nedläggningen har skett som en konsekvens av fullmäktiges (närmare bestämt S+C+MP+M+L+KD) budgetbeslut i juni förra året. På hösten, i oktober, lämnade jag in en motion om fisket i Hallsjön. Jag yrkade att fisket skulle räddas genom att tilldela kultur- och fritidsnämnden de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. (Se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”.)
I morgon fredag ska motionen behandlas i kultur- och fritidsnämnden…
Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är:
“Något annat beslut har därefter ej fattats av kommunfullmäktige och kultur- och fritidsförvaltningen har därför verkställt fullmäktiges beslut om att lägga ner verksamheten och organisationen har anpassats utifrån detta. I och med att beslutet om nedläggning redan är verkställt föreslås avslag på motionen.”
E
n tämligen underlig motivering anser jag. Den missförstår syftet med motionen och svarar inte på motionens yrkande, som lyder:
“Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.”
Motionen handlar ju om att ändra fullmäktiges beslut – att trots budgetbeslutet tillskjuta pengar. Och det står ju alltid fullmäktige fritt att ändra beslut. Fattade beslut gäller bara tills nya fattas… Som några politiker brukar säga.
Som jag ser det borde kultur- och fritidsnämnden istället svara på frågan om nämnden anser att fisket i Hallsjön är av sådant värde för kommuninvånarna att det borde behållas…
För övrigt anser jag att med tanke på att Vänersborg får 40 nya fräscha miljoner av staten för 2020, miljoner som kommunen inte alls har räknat med och som dessutom inte är “intecknade”, så ter det sig oerhört onödigt och till och med småaktigt att lägga ner fisket i Hallsjön.
Tycker jag.
BUN: Sammanträde i besparingarnas tecken
“Syftet med förskoleklassen och grundskolan är att stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning.”
Så inleds avsnittet om grundskolan i verksamhetsplanen.
Det går väl så där i Vänersborg jämfört med andra kommuner. Kunskapsresultaten ligger en bra bit under riksgenomsnittet och det är ungefär 25% av eleverna i 9:an som inte blir behöriga till gymnasiet. (Vänersborg hamnade på plats 237 i Lärarförbundets skolranking 2019.)
På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är inte särskilt många ärenden på dagordningen och flera av dem är tämligen rutinmässiga. Nämnden ska dock anta förvaltningens förslag till “Verksamhetsplan med detaljbudget 2020”.
Jag tror inte att det blir några ändringar i förslaget trots att det handlar om ekonomi och pengar, dvs grunden för hela nämndens verksamhet. Jag tror att nämnden tar förslaget som det ligger. Inte ens Vänsterpartiet planerar några revolutionerande inspel. Fast riktigt säker kan man ju inte vara.
Orsaken till att BUN med all sannolikhet blir överens kring det liggande förslaget är flera.
När nämnden arbetade med budgeten i april så var nämnden ålagd att lägga en budget inom de kostnadsramar som kommunstyrelsen hade bestämt. Barn- och utbildningsförvaltningen var djupt bekymrad över detta uppdrag och skrev i underlaget:
”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”
Förvaltningen fortsatte:
”Nationell statistik (bland andra Kolada, Kommunblad, Skolverket) visar att barn och utbildningsnämndens verksamhetsområden sedan flera år tillbaka är underfinansierade i förhållande till kommuninvånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”
Förvaltningen beskrev några av konsekvenserna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Det var ett skrämmande budskap…
Det är viktigt att också se budgetförslagets konsekvenser för arbetsmiljön. Detta perspektiv kan glömmas bort ibland. Nämnden har ett arbetsmiljöansvar, och självklart har arbetsmiljön stor betydelse för att behålla kompetent och behörig personal och rekrytera ny. Det är ju faktiskt så att t ex följande siffror i grundskolan borde, och behöver, och måste, vara och bli bättre. I grundskolan åk 1-3 har 78,5% av lärarna legitimation (läsåret 2017-2018 var det 79,5%), i åk 4-6 är siffran 70,4% (73,5% lå 2017-18) och i grundskolan åk 7-9 är motsvarande siffra 63,1% (63,6% år 2017-18). Det betyder att drygt 1/3 av lärarna på högstadiet inte är legitimerade… Det bör också noteras att andelen legitimerade lärare i grundskolan hade sjunkit på alla stadier jämfört med tidigare läsår. (Jag har inte fått tillgång till detta läsårs siffror.)
Personalorganisationerna, dvs facken Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, motsatte sig självklart budgetförslaget.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beräknade att den behövde ett tillskott på 40,3 miljoner år 2020 för att upprätthålla samma låga nivå som året innan.
Ingen i barn- och utbildningsnämnden ville genomföra de åtgärder som en besparing innebar. Därför skickade en enig nämnd med följande “uttalande” till kommunstyrelsen:
“Barn och utbildningsnämnden anser att en ramökning avseende budget 2020 är nödvändig. Barn- och utbildningsnämnden vill särskilt påpeka allvaret i situationen om föreslagna åtgärder tvingas effektueras då statsbidrag, motsvarande ca 26 Mkr, ej kommer nämnden till del. Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”
Det är faktiskt ett väldigt rakt besked, formulerat på ett tämligen tufft sätt. Nämnden ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Och det viktigaste i hela beslutet:
“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”
Det betydde att det lagda budgetförslaget skulle leda till att BUN bröt mot Skollagen.
Nämnden skickade också med budskapet till kommunledningen att:
“nämndens målbild i förväntade resultat bör förbättras men utifrån given budgetram anser nämnden att detta ej kan ske.”
Även det ett rakt och tufft uttalande. En fortfarande enig nämnd ansåg alltså att det inte var möjligt att förbättra resultaten nästa år. Nämnden ändrade i april därför de förväntade resultaten, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, till att det inte ska bli sämre…
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
- “Andel elever som når kunskapskraven i åk 1 bibehålles”
- “Medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”
Hittills har jag emellertid inte märkt att nämndens “protester” har lett till någon reaktion från kommunledningshåll…
Det här är viktiga orsaker till att det liggande förslaget till “Verksamhetsplan med detaljbudget 2020” kommer att antas på måndag. Nämnden har i april 2019 sagt vad den anser om den tilldelade budgeten och dessutom har nämnden sänkt sina ambitioner.
Barn- och utbildningsnämnden fick inte mer pengar av fullmäktige i juni 2019, med ett “undantag”. Och det var en liten ljusglimt som lyste upp höstmörkret. Kommunstyrelsen beviljade 15 milj kr ur sitt förfogandeanslag till BUN för 2020. Pengarna, som BUN så att säga “ansökte” om, motiverades med att det fanns risk för att nämnden skulle gå miste om stora statsbidrag om besparingarna i verksamheten blev typ alltför omfattande…
På BUN:s aprilsammanträde kan man väl alltså säga att ledamöterna stod upp för förskolan och skolan – och visade ett visst mod kan man väl också kanske tillägga.
Men…
Det måste även noteras att den enighet som fanns i nämnden egentligen bara var en slags illusion, ett slags spel för galleriet.
När ledamöterna från betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, lämnade rollen som nämndsledamöter i barn- och utbildningsnämnden och iklädde sig rollen som fullmäktigeledamöter – då ändrade de uppfattning och röstade mot sina egna beslut i BUN… Och som alla vet så är det ju i fullmäktige som de viktigaste besluten fattas. Naturligtvis sitter inte alla nämndsledamöter i kommunfullmäktige, men de partier de representerar i nämnden gör ju det…
Vill man se “positivt” på det hela kan man väl säga att partipiskan ven på nämndsledamöternas ryggar och att de tvingades inordna sig under respektive partis uppfattning.
Men. Igen…
Några av ledamöterna i BUN yttrade sig under budgetdebatten i kommunfullmäktige. Det lät t ex så här när nämndens 3 ordförande äntrade talarstolen i juni 2019:
- Mats Andersson (C), ordf i BUN: ”Fokusering på ungdomar i förslaget … Kärnverksamheterna är prioriterade”.
- Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN: ”Bra skrivningar om skolan”.
- Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN: ”Barn och elever prioriteras.”
Så vad är det egentligen värt att stå upp för förskola och skola i nämnden? Det är naturligtvis till syvende og sidst upp till väljarna att avgöra. Och hittills är det ju samma partier som styr Vänersborg som alltid… (Ibland byter de i och för sig några stolar med varandra…)
För övrigt ska barn- och utbildningsnämnden som vanligt få en del information, men det är inga fler “tunga” ärenden. Det var i och för sig ett i det första utskicket till nämnden, ett ärende om en “Ny skola på Holmängen”, men det fick ledamöterna tidigare idag besked om att det utgår.
Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid
Anm. Det här en direkt fortsättning på min förra blogg – se “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”.
Det stämplades in en märklig skrivelse i diariet i slutet av september. Det var kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S) som vad jag förstår lämnade in en skrivelse till kommunstyrelsen utan att ha fått något uppdrag om detta. Jag har i varje fall inte hört talas om det och det står inte heller något om det i Noréns skrivelse. Men om det finns ett sådant uppdrag så vore det egentligen bara bra. Det hade i så fall visat att den som hade gett uppdraget verkligen undrade om det var ett vettigt beslut som kommunfullmäktige fattade när det lade ner fisket i Hallsjön… Och kanske skulle vilja ändra det…
Men så väl är det nog inte…
Den konsekvensrapport/analys som ordförande Norén lämnar över till kommunstyrelsen i hela kultur- och fritidsnämndens namn har rubriken:
“Konsekvenser av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön 2020”
Det är en genomarbetad rapport som innehåller mycket fakta och analyser kring konsekvenserna av fullmäktiges beslut. Jag tänkte citera stora delar av rapporten så att alla fakta blir kända. Det visar sig för övrigt att en del av de fakta som jag har återgett tidigare inte riktigt stämmer till 100 procent.
Så här är det enligt skrivelsen:
“Sportfiske på Hallsjön bedrivs av kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sköts av flera personer men sammanlagt är 1,0 tjänst budgeterad för verksamheten. Till detta kommer kostnader för underhåll och skötsel av området (arrendeavgift, underhåll och skötsel av bryggor och båt, hyra handikapptoalett, kalkning, skyltning mm). Det görs inköp och utsättning av levande fisk flera gånger per år. Försäljning av fiskekort sker genom bensinstationer och turistbyrån samt närliggande camping.
Nettobudget 2019 för verksamheten är 500 tkr, varav personal utgör 423 tkr, material och övrigt 247 tkr. Intäkter förväntas finansiera verksamhetens kostnader med 170 tkr. Under 2018 redovisade verksamheten ett resultat på -13,2 tkr. Redovisat resultat per augusti 2019 uppgår till +13,5 tkr. Prognos för helåret är ett resultat i nivå med budget.
Marken kring Hallsjön ägs av Svea skog AB. För verksamheten finns avtal mellan Vänersborgs kommun och Svea skog AB. En årlig avgift på 18 tkr utgår för upplåtelse av rätt att fiska. Enligt avtalet ska Vänersborgs kommun vid en nedläggning av verksamheten återställa området till tjänligt skick. Kostnader för detta avser köp av extern tjänst till ett värde om uppskattningsvis 525 tkr. Nämnden har redan idag en mycket ansträngd ekonomisk situation. Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.
För att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet har personalorganisationen kring fisket samordnats med övrig verksamhet inom nämndens ansvarsområde, så som fornvård och hantering av eventmaterial. En nedläggning av fisket innebär att dessa samordningsvinster försvinner. En utredning kring förutsättningarna för att effektivt kunna fortsätta driva de övriga verksamheterna behöver göras. Då beslutet omfattar personal måste analys ske av förvaltningens hela bemanning inom aktuell verksamhet.”
”Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.” Hmmm…..
Kultur- och fritidsförvaltningen beräknar kostnaden för nedläggningen av verksamheten fiske vid Hallsjön till 675.000 kr. Av denna summa utgörs 150.000 kr av “kostnader för eget material och underhåll” och 525.000 kr av “återställning av området till tjänligt skick”. När det gäller kostnaderna för “påverkan på övrig verksamhet vad gäller personal” så har inte förvaltningen angett någon summa, utan skriver bara “fortsatt utredning”. Det innebär att kostnaderna för nedläggningen av fisket så småningom kommer att bli ännu högre.
Skrivelsen fortsätter och jag tycker att beskrivningen som ges är oerhört informativ och genomarbetad. (Hade jag sett denna tidigare, så hade jag inte behövt skriva några egna bloggar.)
“Området har ett stort antal besökare, inte bara sportfiskare utan även familjer, ungdomar, friluftsintresserade, skolklasser och turister med flera. Verksamheten är tillgänglighetsanpassad och främjar integrationen då människor med olika bakgrund möts och delar ett gemensamt intresse. Skötsel av området bidrar till en tillgänglig natur och rekreationsplats för medborgarna. Efter att beslut om nedläggning blivit offentligt har förvaltningen mottagit ett stort antal synpunkter från medborgarna där missnöje uttrycks över beslutet och en stark önskan om att verksamheten ska få finnas kvar.
Fisket vid Hallsjön har stora värden som är svåra uppskatta i kronor. Verksamheten kring Hallsjön ger ett stort mervärde för friluftslivet i kommunen, turismen och de lokala företagandet. Fiskekort säljs via turistbyråer, bensinstationer, friluftsbutiker och en större camping i kommunen. Verksamheten lyfts fram som ett attraktivt utflyktsmål och rekreationsområde av Visit i deras marknadsföring av kommunen.”
Det märks att kultur- och fritidsförvaltningen tycker att fullmäktiges beslut är tämligen förhastat och huvudlöst. Den “fördjupade beskrivningen av ärendet” avslutas:
“Kommunfullmäktiges beslut om att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön innebär konsekvenser både internt för kultur- och fritidsnämndens verksamheter men även externt för medborgare, annan kommunal verksamhet samt det privata näringslivet som påverkas av beslutet. Om verksamheten fortsättningsvis inte ska drivas av kultur och fritidsförvaltningen bör alternativa möjligheter till fortsatt drift utredas. Ökat intäktskrav i form av höjda priser på fiskekort samt möjligheter till utökad samverkan med föreningsliv och lokala företag eller annan aktör bör utredas.”
Det är väl inte så mycket mer att tillägga. Kommunfullmäktiges beslut framstår i all sin förhastade och ogenomtänkta glans som ett stort misstag. Ett så stort och uppenbart misstag att betongpartierna snabbt borde inse det och fatta ett nytt beslut – om att rädda fisket i Hallsjön. Och för att hjälpa betongpartierna en bit på traven så har jag lämnat in en motion i frågan…
Den redogör jag för i den tredje och avslutande delen av denna bloggserie.
PS. Du kan fortfarande skriva på namninsamlingen – ”Bevara Hallsjön!!”.
Del 1: “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”
Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)
Datumet 12 oktober 2019 kan bli historiskt. Det kan vara den dag då den sista fisketävlingen hölls i Hallsjön.
Igår samlades upp mot 150 fiskare, kanske ännu fler, runt Hallsjön på Halleberg. Det var fisketävling. Barn, ungdomar, kvinnor, män, “nysvenskar”, “gammelsvenskar”, företagare, arbetare, vänersborgare, utomsocknes, personer med funktionsvariationer, musiker, ja, till och med några gamla elever från Dalboskolan, försökte få tag i “gammelöringen” (om det finns “gammelgäddor” i Hallsjön vet jag inte). Bäst lyckades Damir Kuzelj. Han drog upp en öring på 2,7 kg. Han stod således som vinnare av tävlingen.
Redan vid 4-tiden på morgonen var människor ute runt sjön för att få tag på den bästa platsen. Och jag fick lära mig att idag fanns fisken i den östra änden av sjön. Det var vindriktningen som avgjorde det. Och det verkade den rutinerade delen av fiskarna veta… Det fångades förresten en röding igår. Den orsakade en viss uppståndelse bland de rutinerade. Det var 2 år sedan rödingar sattes ut i sjön och de flesta trodde att de var “uppdragna” för länge sedan.
Alla deltagare, oavsett om de fick någon fisk eller inte, fick uppleva en dag med frisk luft och härlig natur vid den vackra sjön, friluftsliv och naturupplevelser, lugn och – spänning… Vädret var varierat, ena stunden sol, andra regn och tredje en kylig vind. Men är man rutinerad så är man förberedd… Dagen avslutades med prisutdelning och lotterier. Det bjöds på korv med bröd, kaffe och kanelbullar. Flera företag från Vänersborg och Vargön hade sponsrat tävlingen och hade skänkt priser.
Det är en fantastisk stämning och gemenskap på ett sådant här arrangemang. Och det pratades en del, inte bara om stora fiskar…
Utan även om fula fiskar…
Det talades om politiker…
Det stora samtalsämnet var självklart kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020. Den 19 juni fattade ju kommunens socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister beslutet att:
”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”
Det är värt att upprepa en gång till. Vänersborgs styrande politiker och borgerliga opposition har alltså tillsammans bestämt att det är slut på fisket i Hallsjön.
Det hördes många upprörda röster som ansåg att beslutet inte bara var korkat, politikerna visste ju inte ens vad de pratade om. Det var många som skakade uppgivet på sina huvuden.
Några röster.
Kultur- och fritidsnämnden sköter bara en sjö på bergen – Hallsjön. Inga andra sjöar “på Halleberg och Hunneberg”… Som det står i beslutet. Nämndens anslag går till anställning av en person, en tjänst. I denna tjänst ingår det också andra arbetsuppgifter. En uppskattning är att ungefär 60% av tjänsten används till Hallsjön. Och 60% av 500.000 kr är… Det kanske är något för betongpartierna att räkna på innan de räknar in en besparing… För övrigt är inte personen som innehar tjänsten varslad, vilket innebär att han är fortsatt anställd även efter årsskiftet – fast med andra arbetsuppgifter. Ingen besparing överhuvudtaget alltså…
Det har sålts över 3.200 fiskekort i år. Pengarna betalar inte bara all utsättning av fisk utan även hyran av t ex en “baja-maja”. En del av överskottet går också till underhåll av bryggor och anpassning för personer som är t ex rullstolsbundna. Huruvida det är försäljningen av fiskekort som gör att kostnader för Hallsjön idag “bara” är 400.000 kr och inte 500.000 kr, som det står i fullmäktigebeslutet, vet jag inte.
Det är mycket som är gjort runt sjön under alla år som kommunen har arrenderat sjön av Sveaskog och kultur- och fritidsnämnden har erbjudit fiske.
“I det avtalet för arrendet står det att sjön ska återställas som den var från början. Då ska alla bryggor bort, vindskydd, allting. Det händer lite vid en sjö på 30 år.”
Det sa Kjell-Åke Wahlberg, arbetsledare på Vänersborgs kommun, till TTELA häromveckan. (Se TTELA “Slutet för populärt fiskevatten”.) Har betongpolitikerna tagit reda på vad det kostar att återställa sjön undrade flera av fiskarna. Det var enkelt att besvara den frågan – nej!
Benny Augustsson (S) till TTELA (se TTELA “Sparbehov stoppar fisket vid Hallsjön”):
“Nej det är inget jag har hört något om tidigare.”
En summa som nämndes var att återställningskostnader skulle uppgå till åtminstone 500.000 kr.
När kommunen ger ekonomiskt stöd till olika arrangemang i kommunen, som t ex bandy-VM och Aqua Blå, så sägs det alltid att kommunen får tillbaka de satsade pengarna i och med att omsättningen för stadens näringsliv ökar, som t ex hotell, restauranger och affärer. Borde inte kommunen räkna på samma sätt när det gäller Hallsjön? Självklart borde den det – svarar i varje fall en politiker, undertecknad… Fast det har betongpolitikerna tydligen inte reflekterat över i det här sammanhanget…
I diariet hittade jag en skrivelse häromsistens från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S). Den var stämplad den 30 september och hade rubriken “Delegeringsbeslut konsekvensanalys sportfiske Hallsjön”.
Ordförande Norén har fattat ett delegeringsbeslut, dvs han har fattat ett beslut i hela nämndens namn:
“Kultur- och fritidsnämnden överlämnar konsekvensrapport/analys med anledning av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön, till kommunstyrelsen för vidare handläggning.”
Det är ett litet märkligt förfarande. Mig veterligen har inte kultur- och fritidsnämnden fått något sådant här uppdrag överhuvudtaget. Kommunfullmäktige har ju redan fattat sitt beslut om Hallsjön, i juni. Utan konsekvensrapport eller analys. Den enda förklaringen till ordförande Noréns agerande är att han helt enkelt motsätter sig beslutet.
Och det stöds av innehållet i Noréns skrivelse/beslut. Fast det konstiga är att han var med och fattade nedläggningsbeslutet i kommunfullmäktige i juni…
Eller också kanske skrivelsen har kommit till på grund av alla protester…
I nästa blogg ska jag redogöra för denna skrivelse. Som jag ska börja skriva redan nu…
PS. Du har väl skrivit på namninsamlingen? ”Bevara Hallsjön!!”
Del 2: “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”
Förskolans och skolans framtid (2/2)
I onsdags var Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M) intervjuade i TTELA. (Se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”.) De båda är arkitekter till och ansvariga för det budgetförslag för 2020 som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni. De båda partierna, tillsammans med sina ”allierade” (alltså S+C+MP och M+L+KD), var också de som stod bakom budgetbeslutet som gäller i år 2019.
TTELA frågade kommunstyrelsen ordförande Augustsson (S) hur kommunens ekonomiska situation med stora underskott i år för både barn- och utbildningsnämnden och andra nämnder, särskilt socialnämnden som prognostiserar ett underskott på 43 milj kr, ska lösas. (Se för övrigt Lutz Rininsland blogg från i torsdags, han skriver om socialnämnden. Se ”I väntan på allt”.)
Det var samma välbekanta direktiv som vi har vant oss vid att höra från styrande politiker…
”På kort sikt behöver en nödvändig anpassning ske av nämndernas verksamhet till beslutad budgetram.”
Och:
”För att betona allvaret i situationen uppmanade kommunfullmäktige, i samband med delårsrapporten per april, samtliga nämnder och förvaltningar till stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under 2019.”
Det är lätt att sitta på ett kontor med siffror från kommunens ekonomiavdelning och uttala sig i allmänna ordalag om vad som behöver göras. Med ett fokus som ligger på handlingarna, på siffrorna och diagrammen i papperen. Det är något helt annat att på en förskola eller en skola att ta hand om fler barn eller elever per anställd. Det är något helt annat att möta barn och ungdomar i behov av särskilt stöd med färre elevassistenter och speciallärare. Det är något helt annat att individualisera undervisningen för fler i grupperna och klasserna.
Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M), tillika kommunstyrelsen 1:e vice ordförande, har också bara ord att erbjuda skolpersonalen:
”Vi i M-KD-L har också vid flera tillfällen påpekat vikten av att det är kommunens kärnverksamheter som ska prioriteras.”
Och så röstade de på en budget som innebar besparingar på förskola och skola…
BUN ska spara 9,7 milj kr i höst. Och förvaltningen försöker. I maj rapporterades följande varsel inför höstterminen: 5 barnskötare, 1 fritidspedagog, 1 leg förskollärare, 2 leg lärare, 1 modersmålslärare, 15 resurspersoner och 1 skolkurator. Det ska även sparas på lärarnas kompetensutveckling, vikariekostnader, inköpen av kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel och IT-satsning.
Det verkar emellertid inte som ”det går så bra”. Prognosen för året (2019) är att BUN kommer att göra ett underskott på 13 miljoner kr för år 2019…
Istället för att se verkligheten och behoven som de är sätter Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), liksom de flesta andra politiker (särskilt naturligtvis i de styrande partierna), ett stort hopp till att ska ske en genomlysning av kommunens verksamheter.
Konsultföretaget Public Partner AB har nämligen fått i uppdrag att gå igenom hur kommunen fungerar. Det känns lite som att Augustsson, Lidell och de andra förväntar sig att Public Partner är ”kavalleriet som kommer”, dvs att det kommer någon utifrån som ska rädda hela kommunen genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt. Ineffektivitet ska upptäckas, pengar ska hittas, allt ska bli bättre. Och det ska inte kosta något. Mer än betalning till konsultföretaget självt då…
Nu tycker jag i och för sig att det kan finnas en poäng med att någon tittar på Vänersborg med nya fräscha ögon och utan politiska bindningar, men då borde kanske uppdraget vara annorlunda. Som resultat av genomlysningen förväntas nämligen:
”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”
Och då är det stor risk att vi hamnar där igen – personalen på golvet ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, lärarna ska rätta proven snabbare, dokumentationen ska ske snabbare, personal ska bytas ut mot robotar osv osv.
De som får ”skulden” för kommunens ekonomiska problem är de som gör jobbet – de på golvet är helt enkelt inte tillräckligt effektiva. Och åtgärder och ”effektiviseringar” föreslås av konsultföretaget som ledder till ökade sjukskrivningar, flykt från dessa yrken – och minskad och sämre välfärd…
Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Och lärare, rektorer, övrig skolpersonal. Och vårdnadshavare.
==
- Del 1 av denna blogg hittar du här – ”Förskolans och skolans framtid (1/2)”.
- Lutz Rininsland skriver i sin blogg om socialnämnden – ”I väntan på allt”.
- Boktips: ”De effektiva: En bok om varför välfärdens medarbetare går sönder” av Marcus Larsson och Åsa Plesner. (Se här.)
Förskolans och skolans framtid (1/2)
I tisdags skrev jag en blogg om skolupptakten i Idrottshuset. (Se ”Skolstart i Vänersborg”.) Där nämnde jag att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara 40 miljoner kr år 2020. I onsdags intervjuade TTELA kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M). I artikeln skriver TTELA:s journalist (se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”) att barn- och utbildningsnämnden:
”väntas hamna på ett underskott på 13 miljoner”
13 miljoner eller 40 miljoner?
TTELA skriver om 2019, jag skrev om 2020. Båda siffrorna stämmer. BUN kommer att gå med underskott i år. Och nästa år…
Jag tänkte att i två bloggar reda ut de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. Det är då viktigt att notera att skolornas läsår gör att på höstterminen (2019) gäller budgeten för 2019, som beslutades i november 2018, och på vårterminen (2020) är det budgeten för 2020 som styr, och som beslutades i juni 2019.
Och jag tänkte börja ”bakifrån”, dvs med 2020…
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och BU-förvaltningen kommer att tvingas spara, både i år och i synnerhet nästa år. Det kommer att leda till uppsägningar av legitimerad personal. (Jag förutsätter att majoriteten av politikerna i BUN väljer att följa budgetbeslutet.) Redan inför hösten har icke-legitimerad, men nödvändig, personal inte fått fortsatta anställningar. Men hur mycket BUN än drar ner på öppettiderna i förskolan, minskar på IT-satsningen, slutar köpa in läromedel, lägger ner nattomsorgen på Laternan eller gör sig av med personal så finns det inte en chans att BUN ska kunna spara 40 miljoner kronor nästa år. Eller 13 miljoner i år…
Fast från ledande politiker, dvs de som står bakom besparingskraven, kommer det att höras andra tongångar. De kommer, precis som när det ödesdigra budgetbeslutet fattades i juni, att säga:
- ”Skolan är central i den här budgeten.” (Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen)
- ”Kärnverksamheterna är prioriterade.” (Mats Andersson (C), ordf i BUN)
- ”Bra skrivningar om skolan.” (Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN)
- ”Barn och elever prioriteras.” (Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN)
Den enda anledningen till dessa uttalanden, förutom att försöka dölja verkligheten, är att BUN inte behöver spara lika mycket pengar som socialnämnden… (Idag har för övrigt Lutz Rininsland bloggat om situationen i socialnämnden, se ”I väntan på allt”.) Och genom att ”leka med ord” försöker man lura vänersborgarna att tro att det är en satsning… Det kunde ju ha varit så, resonerar de, att vi i betongpartierna hade gjort tvärtom, dvs sparat mer på barn och elever än på de gamla och sjuka…
Det finns nämligen två skrivningar i budgetbeslutet för år 2020 som gäller BUN men inte socialnämnden. Det avsattes 20 milj kr till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag. BUN ska under vissa omständigheter kunna avropa dessa pengar. Vi kan dock redan nu notera att även om BUN får de 20 miljonerna så ska förskola och skola ändå spara 20 milj nästa år…
Det är emellertid osäkert om BUN får några av dessa pengar och får BUN det, så kan man alltså ändå inte kalla det en satsning.
Den första skrivningen i budgetbeslutet handlade om elevökning:
”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”
Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos” vill säga. Och prognosen talar om en elevökning… En sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader för nämnden. De elever som finns i grundskolan idag får därför så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Det skulle för övrigt inte bli särskilt mycket pengar. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på ungefär 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…
Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” (S+C+MP/M+L+KD) är också tagen från de borgerliga partierna:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”
Bakgrunden är att BUN riskerar att tappa ytterligare 25,9 milj kr om nämnden ska spara 40 milj. Det är statsbidrag på 26 milj som kanske inte betalas ut, eftersom statsbidragen förutsätter att kommunen inte sparar på förskola och grundskola. Så det kan faktiskt bli så att det kommer att fattas 66 miljoner kronor för barn- och utbildningsnämnden nästa år!!
Jag blir inte riktigt klok på formuleringen i budgetbeslutet. Och tanken. BUN ska kunna avropa 15 miljoner eller delar av dessa pengar. Men när ska BUN ”avropa” pengarna från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in statsbidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? (Vilket verket aldrig skulle göra.) Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag? Och om det nu är så att det är tänkt att BUN ska få de här pengarna, varför får inte nämnden pengarna direkt i budget. Det frågade jag förresten Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordförande i BUN, om i fullmäktige. Henriksson svarade:
”Det kan man fråga sig.”
Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?
Och när ska det beslutas att BUN får del av dessa pengar och när ska de betalas ut? Säg att kommunstyrelsen beslutar i april att 20 miljoner ska betalas ut i maj 2020. Vad gör BUN med dessa miljoner – anställer fler pedagoger? Nä, det går självklart inte. Dels är det då bara två månader kvar på läsåret och vilka lärare avslutar sina jobb i t ex Trollhättan och börjar i Vänersborg i två månader? (De har också uppsägningstid i Trollhättan.) Dessutom vet inte BUN om pengarna finns nästa läsår… De extra pengarna gäller ju bara år 2020, och inte vårterminen 2021. (Här nuddar vi återigen problemet med ”tidskomplikationen”. Kommunens budget sträcker sig över ett kalenderår, medan grundskolan arbetar med läsår.)
Jag frågade i veckan barn- och utbildningsförvaltningen om de har fått några besked om hur de här 20 miljonerna ska avropas/användas. Det hade inte förvaltningen fått…
Som jag avslutade tisdagens blogg – barn- och utbildningsförvaltningens slogan, ”Tillsammans gör vi bra bättre”, behöver revideras…
Det finns en fortsättning på den här bloggen, se ”Förskolans och skolans framtid (2/2)”. Den bloggen tar upp innevarande år.
KF (1): Budget 2020
”Jag är inte bitter.”
Det sa Robert Gustavsson i sina klassiska imitationer av Tony Rickardsson. (Se här.)
Nä, inte är man bitter, inte efter gårdagens maratonfullmäktige från kl 10.00 till kl 19.12. Utfallet i budgetdebatten var ju väntat. Men kanske är man lite besviken. Trots att man borde vara härdad vid det här laget…
Budgetförslagen från fullmäktiges två stora grupperingar, den styrande minoriteten med S+C+MP på ena sidan och den borgerliga oppositionen med M-L+KD på den andra, var till förväxling lika. De var så lika så det inte ens går att prata om två sidor. Det var t ex ingen idé att skriva en blogg om respektive budgetförslag. Det räckte med en blogg för att beskriva båda… (Se ”Stora neddragningar!”.) Det var bara ”detaljer” som skilde dem åt.
Igår startade debatten med att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) mycket stolt annonserade att de båda partigrupperna hade kommit överens om ett gemensamt förslag. Det kallades mycket högtidligt för ”sexpartiöverenskommelsen”.
För att komma överens så hade S+C+MP gått med på i stort sett samtliga krav från de borgerliga. Så det var inte mycket till kompromiss. Den styrande minoriteten hade i stort sett lagt sig platt för de borgerliga. Jag vet inte om man som socialdemokrat i Palmes anda borde vara speciellt stolt över en sådan överenskommelse. Med det var Benny Augustsson och även samtliga andra socialdemokrater som äntrade talarstolen.
Redan i kommunstyrelsen hade det gjorts tre tillägg till den styrande minoritetens förslag. Opinionen och TTELA:s artiklar hade väl några fingrar med i det spelet… Det hade gjorts tillägg med 600.000 kr och 1,1 milj kr till barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius, 1 miljon hade socialnämnden fått till verksamheten vid Fisketorget och kultur- och fritidsnämnden hade fått ett tillskott på 1,8 milj kr för fortsatt drift av fritidsgården Torpa. Förutom dessa poster fick nämnderna inga som helst extra pengar jämfört med i år.
Socialnämnden hade beräknat att den skulle behöva ytterligare 44,6 milj kr år 2020. Det motsvarar mer än 80 tjänster… Men nämnden fick som sagt ingenting extra och nu väntar neddragningar och besparingar. Men det ville betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) inte låtsas om. Så klart. Nämndens ordförande Dan Nyberg (S) försökte istället blanda bort korten genom att påstå att arbetsstyrkan inom socialförvaltningen skulle bibehållas under nästa år:
”Vi har 1.800 anställda – och det ska vi vara framöver också.”
Det ska bli intressant att se hur Nyberg ska kunna uppfylla detta löfte och samtidigt spara 45 miljoner…
Henrik Harlitz (M), socialnämndens 1:e vice ordförande, lovade inte att personalstyrkan skulle behållas, men han var nöjd med att inte få några extra pengar:
”Vi kan hålla oss till denna budget under 2020.”
Det är, som Marianne Ramm (V) påpekade, orimligt att spara så mycket som nämnden nu tvingas göra:
”Konsekvensbeskrivning visar att vi inte kommer att klara vårt uppdrag. Det står helt klart att det blir neddragningar av personal.”
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beräknade att den behövde ett tillskott på 40,3 miljoner nästa år för att upprätthålla årets låga nivå. Det fick naturligtvis inte heller denna nämnd… Det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Summan motsvarar ungefär 80 tjänster. BUN skriver också att om inte nämnden fick dessa pengar så riskerar nämnden dessutom att gå miste om statsbidrag på 25,9 milj kr. Om det vill sig riktigt illa så behöver alltså BUN dra ner verksamheten med 66 milj kr nästa år. 66 milj kr motsvarar 130 årsarbetare…
I beslutet fanns det dock två särskilda skrivningar, som betongpartiernas representanter gjorde stor sak av. (Särskilt ledamöterna från S och C, trots att det inte fanns med i deras ursprungliga förslag, utan helt och hållet var ett förslag från de borgerliga.) Det avsattes pengar till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag.
Den första skrivningen handlade om elevökning:
”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”
Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos”. Och en sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader. De elever som finns i grundskolan idag får så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Som för övrigt inte skulle bli särskilt stor. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…
Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” är också tagen från de borgerliga partierna:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”
Jag blir inte riktigt klok på formuleringen. Och tanken. När ska BUN ”avropa” dessa pengar från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in bidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag?
Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?
Jag frågade förresten Gunnar Henriksson (L) om varför inte barn- och utbildningsnämnden kunde få de 20 miljonerna direkt. I och med att de var avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag så visade ju det att resten av kommunen kunde vara ”utan dessa pengar”.
”Det kan man fråga sig.”
Svarade Gunnar Henriksson… 1:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden…
Det är inte svårt att se att budgetbeslutet innebär att förskolan och grundskolan står inför stora besparingar nästa år, dvs minskning av personalstyrkan. Som för övrigt redan har börjat i skolorna. (Ni vet, det här med skolans läsår och budgetens kalenderår…)
Det lät från flera betongrepresentanter som om 6-partibudgeten innebar en exceptionell satsning på grundskolan. Några röster:
- Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen: ”Skolan är central i den här budgeten”.
- Mats Andersson (C), ordf i BUN: ”Fokusering på ungdomar i förslaget … Kärnverksamheterna är prioriterade”.
- Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN: ”Bra skrivningar om skolan”.
- Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN: ”Barn och elever prioriteras.”
Jag vet inte vem de försökte lura – mer än sig själva…
Naturligtvis argumenterade jag mot… Jag gav bland annat denna bakgrundsbild:
”Och det här sker i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet… Där bara knappt 2/3 av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet… Där elevökningen i grundskolan har legat på bortåt 1.000 elever de senaste 5 åren… Där sjukskrivningarna liksom personalomsättningen ökar… Där det är brist på legitimerade lärare (1/3 är inte legitimerade i åk 4-9)… Där skolorna är trångbodda och där undervisningen till stora delar förläggs i tillfälliga moduler. Där det saknas idrottshallar, specialsalar, grupprum, lokaler för elever med särskilda behov osv.”
Jag menade också att:
”Den här budgeten kommer att få negativa konsekvenser på elevernas mående, kunskapsresultat och sociala utveckling. Lärares arbetsmiljö kommer att försämras med ökade sjukskrivningar och ökad utflyttning som följd. Rektorerna kommer att få se hur elever i behov av särskilt stöd inte kommer att få det stöd som Skollagen föreskriver. Rektorerna kommer att se att Vänersborg inte kan leva upp till avtalen med personalorganisationerna gällande arbetsmiljön och rektorerna kommer att bryta mot både Arbetsmiljölagen och Skollagen.”
Det här tyckte Christin Slättmyr (S) var att ”svartmåla” skolan och verksamheten. Jag överlåter till föräldrar, elever, rektorer, fackliga representanter, pedagoger och övrig personal att själva döma…
Barn- och utbildningsförvaltningen, och BUN självt, skrev i varje fall:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Läs gärna citatet en gång till och avgör om Christin Slättmyr (S) har rätt…
Kultur- och fritidsnämnden fick självklart inte heller några extra pengar (med undantag av fritidsgården på Torpa, se ovan). Nämnden ska nu verkställa åtgärdsförslag för att minska verksamheten med 6,37 milj kr.
Inte heller de andra nämnderna fick några extrapengar.
Den åtstramningsbudget som fullmäktige antog är alltså det gemensamma budgetförslaget från betongpartierna S+C+MP+M+L+KD. Miljöpartiet reserverade sig på en av punkterna, exploateringen av Mariedal Östra. Här yrkade MP att exploateringen av Mariedalskogen helt skulle utgå. Det förslaget fick bara stöd av vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna.
Så nu ska ytterligare en skog skövlas i Vänersborg… Den större delen av Kindblomsskogen är ju redan borta. Men var inte ledsna ni som ville bevara skogen i Mariedal – ”några träd finns kvar” (Dan Nyberg, S), ”ni har ju nära till natur ändå” (Bo Carlsson, C), ”det finns tillräckligt mycket skog kvar efter exploateringen” (Dan Nyberg igen), ”det är fortfarande ett grönområde” (Dan Nyberg en gång till), ”det finns skog kvar” (Bibbi Henriksson, L) och sist men inte minst, ”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus” (Elisabeth Bohlin, S).
Det var några röster från budgetdebatten om just Mariedal Östra. Jag kan inte undvara ytterligare några från den ”allmänna” debatten, som denna gång är sanna:
- Benny Augustsson (S): ”Det är ett tufft budgetförslag.”
- Anna-Karin Sandberg (MP): ”Tuff budget.”
- Morgan Larsson (MBP): ”Det finns ingen opposition i Vänersborg. S+M är som ett och samma parti.”
Några ledamöter var således ganska klara på vad budgeten skulle innebära, även om den tuffa verkligheten inte kommer att märkas i kommunhuset – utan ute på äldreboendena, hemtjänsten, förskolorna och skolorna osv…
Och sist men inte minst ett antal bevingade citat från Marie-Louise Bäckman (KD):
- ”Det är en styrka att ta ansvar när det blåser snålt.”
- ”Vi måste prata väl om kommunen.”
- ”Drivkraft att tänka i nya banor.”
- ”Personalen har möjligheter att hitta nya arbetssätt.”
- ”Arbeta annorlunda. Jobba smartare.”
Hur dessa tips och anvisningar ska omsättas i vardagen undrar jag. Det kanske är något som betongpolitikerna kan ta med sig till sina nämnder…
Nej, jag är inte bitter. Men besviken. Vallöftena från i höstas är som bortblåsta, istället har betongpartierna hittat varandra, för andra budgetbeslutet i rad efter valet. När moderaterna för en månad sedan slog på trumman och lyfte frågan om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skulle få ansvarsfrihet eller inte för sin roll i kommunhushärvan anade man lite till mans att de borgerliga kanske skulle agera som de var i opposition trots allt. Men i betongens samförståndsanda gjorde de borgerliga en gir på 180 grader. Allt för det goda budgetsamarbetets roll. Benny Augustsson beviljades ansvarsfrihet…
Jag säger som Lutz Rininsland (V) skriver i sin färska blogg (se ”Vad skulle bevisas? Att enighet gör starkt?”):
”Budgetbeslutet blev ett styrkebevis, vi som är så många kan väl inte göra fel? Vi får se. En sak är samstämmigheten som fullmäktiges ledamöter upplever. En annan är att återvända efter sommarpausen till nämnderna, där pusslet inte går ihop. Att tillsammans utropa ”vi har utmaningar!” hjälper inte när gapet mellan intäkt och kostnad i verksamheten uppenbarar sig.”
Jag har inte nämnt något om investeringar. Jag får återkomma till det, precis som alla andra ärenden som behandlades igår, t ex Kunskapsförbundet Väst, detaljplanen i Skaven/Öxnered, ansvarsfriheten för Benny Augustsson, Wargön Innovation etc.
Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?
Idag publicerar jag ett blogginlägg som jag inte har skrivit själv. Det är en insändare/debattartikel signerad av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige Kate Giaever. Den är publicerad i dagens TTELA. (Se ”Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?”)
Debattartikeln klargör på ett mycket klart och tydligt sätt Vänsterpartiets inställning i morgondagens och årets absolut viktigaste fråga – den om nästa års budget.
====
Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?
Anledningen till detta är att det tyvärr saknas mycket pengar i den kommunala kassan, närmare 100 miljoner kronor. Det är främst barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kunskapsförbundet som har svårt att få pengarna att räcka till för de behov som finns i dag.
Vi har under de senaste åren sett en ökning av barn och äldre i kommunen, vilket har medfört ökade kostnader. Prognoserna pekar på att detta är en utveckling som under den närmaste framtiden kommer att fortsätta. Allt pekar därför på att behovet av vård, omsorg, förskola och skola kommer att fortsätta att öka i vår kommun. Vänersborg är inte ensam om att vara i denna situation utan många andra kommuner står inför liknande utmaningar.
Det går inte att spara närmare 100 miljoner kronor utan att minska på personal. Tvingas kommunen att säga upp personal för att få pengarna att räcka till så kommer uppsägningarna att medföra att personalen som är kvar kommer att få arbeta hårdare, färre personer ska göra mer. Risken är uppenbar att arbetsmiljön kommer att försämras och att sjukskrivningarna kommer att öka. Vänersborgs kommun kommer att få allt svårare att rekrytera duktiga och välutbildade medarbetare. Uppsägning av personal kommer att försämra kvalitén på framförallt skola, vård och omsorg, försämringar som till största delen kommer att drabba de mest utsatta och svaga.
För att slippa säga upp personal föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på 60 öre. En sådan skatthöjning medför ett tillskott på 50 miljoner kronor till den kommunala kassan. Naturligtvis räcker detta inte utan kommunen måste långsiktigt och systematiskt effektivisera sin verksamhet från grunden. Vänersborg har flera år av besparingar framför sig, dock måste dessa göras långsiktighet och med tydliga prioriteringar. Vänsterpartiet anser att kommunen måste prioritera sin kärnverksamhet. Vi måste särskilt värna omsorgen om funktionshindrade, personer inom äldreomsorgen och andra utsatta grupper. Dessutom måste vi garantera att alla barn och ungdomar i vår kommun får den utbildning de har rätt till.
Vänsterpartiet Vänersborg
Kate Giaever, gruppledare
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer