Arkiv
KF (16/4): Var 2024 ett bra år?
Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…
En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.
Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.
“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”
Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.
Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…
Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?
Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.
Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”
Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.
Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj.
”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”
Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar.
Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.
Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.
“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”
De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.
Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till 
investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:
“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”
Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…
Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…
Det är val nästa år…
Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)
BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:
“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”
Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)
Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:
“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”
Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…
Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)
Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. 
Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i 
praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens
ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. 
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
Och så lade jag till:
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
KF (23/10): Mer pengar och Brålanda
Imorgon, onsdagen den 23 oktober, samlas kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Det ska återigen fattas viktiga beslut. Men det ser ändå ut som om det skulle kunna bli ett relativt lugnt och stilla sammanträde…
Dagordningen har följande utseende:
Efter de formella punkterna inleds sammanträdet med nyinkomna medborgarförslag. Victor har tidigare lämnat ett förslag om Frändefors. Då ville han se att Vänersborgs kommun skulle fixa 
en samlingsplats för barn och ungdomar i Frändefors. Nu följer Victor upp med ytterligare en bra idé. Han skriver:
“Vi behöver en ny eller bättre begagnad konstgräsplan eller ännu hellre en multiarena, som vi kan spela fotboll och ha gymnastiklektioner på ett säkrare underlag.”
Konstgräsplanen i Frändefors är utom all kritik. Det skrev jag om i ett blogginlägg för drygt två år sedan. Planen har inte åtgärdats sedan dess. (Se “Frändefors? Vad är det?”.)
Det har efter att kallelsen skickats ut inkommit ytterligare två medborgarförslag från Frändefors. Det är Ted Bjurström som har skickat in dem. I det ena förslaget menar han att Frände- och Dalboskolans utemiljöer ska kollas över:
”Vissa saker är direkt farligt för barn”
I det andra förslaget föreslår Bjurström att det ska anläggas en gångväg från brofästet vid Frändegrillen förbi utegymmet till Dalboskolan. På så sätt blir området tillgängligt för alla. Och så passar han på att påpeka att det behöver röjas längs med Frändeforsån. Det finns tydligen en del invasiva arter på kommunens mark.
Det är dags att det händer något i Frändefors, denna av styrande politiker till synes bortglömda del av kommunen.
Även Mikael Forss har tidigare lämnat ett medborgarförslag. Denna gång föreslår Forss att kommunen anställer personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att i ett tidigt skede förhindra rekrytering av elever till kriminella gäng.
Det femte medborgarförslaget tycker jag också är bra. Nicklas Andersson anser att kommunen skulle kunna göra området vid Fredriksberg mer attraktivt.
“Förslaget är att en alt två badbryggor alt cementerade pirar med badsteg skulle vara en del i göra området mer attraktivt och skapa en naturlig plats för återhämtning för alla invånare”
Det är inte helt osannolikt att det kommer in fler förslag innan fullmäktigeledamöterna intar sina platser i Bojorten.
I två tidigare blogginlägg har jag redogjort för i stort sett alla de övriga ärendena på dagordningen. Det var i samband med att ärendena behandlades i kommunstyrelsen. (Se “Historiska beslut i KS” och “Rapport från KS (9/10)”.)
Kommunfullmäktige kommer imorgon att besluta om att det ska utredas vilka möjligheter och behov det finns av att bilda ett kommunalägt energibolag.
Det kan bli en del diskussion om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion ”Att få leva tills man dör”. Motionen handlar om att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas. Även om den blir avslagen, som förslaget från kommunstyrelsen är (Göran Svensson och Stefan Kärvling reserverade sig), så ska trygghetsboende som boendeform utredas. Jag har svårt att förstå varför inte också biståndsbedömt boende skulle kunna utredas. Om det inte var något för Vänersborgs kommun så skulle ju utredningen i så fall visa det.
År 2024 är året då lågkonjunkturen beräknas vara som allra “lägst”. I budgetbeslutet förra året, i juni 2023, tog majoriteten i kommunfullmäktige höjd för det dåliga året och beslutade om en budget som skulle ge ett resultat på bara +1 milj kr. Tanken var att använda så mycket som möjligt av pengarna i verksamheterna, utan att göra underskott. KF ville undvika att skära ner för mycket i verksamheterna under ett enda, tillfälligt dåligt år. År 2025 och framåt förväntades bli “bättre”, dvs den ekonomiska utvecklingen i landet skulle ta fart igen. (Jag vill gärna påminna om att Vänsterpartiet ville satsa ytterligare 21,3 milj kr på välfärden innevarande år. Vi var beredda att utnyttja den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) om kommunen inte skulle få t ex nya statsbidrag. Se ”Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.)
Och 2024 har blivit ett tufft år. Hälften av landets kommuner beräknas göra ett underskott, dvs kostnaderna blir större än intäkterna. För Vänersborgs kommun har det emellertid gått bättre än beräknat.
I delårsrapporten för augusti, som ska behandlas i kommunfullmäktige imorgon, uppgick kommunens resultat i augusti till +19 milj kr. Det innebar att prognosen för kommunens resultat för hela året 2024 skrivs upp till +24 milj kr. Det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än vad fullmäktige budgeterade förra året.
Men faktum är att det ser ut att bli ännu bättre.
I en alldeles färsk månadsuppföljning uppgår kommunens resultat för september till +51 milj kr, dvs 32 milj kr bättre än i augusti. Det beror bland annat på att socialnämnden har fått nya statsbidrag. Det betyder enligt den nya månadsuppföljningens prognos att kommunens resultatmål för 2024 uppnås. Överskottet beräknas uppgå till 2,2% av skatter och generella statsbidrag. Det står inte i månadsuppföljningen hur många miljoner det är, men enligt mina beräkningar innebär det ett överskott på ungefär 66 milj kr.
Det här är läget i september och det kan hända mycket under de tre månader som är kvar. Men… Det ser alltså mycket bra ut. Och vem kunde tro det i juni förra året? Faktum är dock att kommunens resultat i stort sett alltid blir större än beräknat i Vänersborgs kommun. Det är för övrigt något som Vänsterpartiet ständigt har påpekat – även förra året…
De över 60 miljonerna i det prognostiserade resultatet är alltså pengar som politiker och ekonomer inte hade räknat med för 16 månader sedan. Om politikerna i kommunfullmäktige hade vetat att resultatet skulle bli så mycket bättre så skulle t ex barn- och utbildningsnämnden ha kunnat få t ex 21,3 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan, mer elevvårdspersonal osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan 45 milj kr – mot beräknade 1 milj kr i juni 2023…
Men så tänker kanske bara en vänsterpartist…
De nya, uppdaterade och förbättrade prognoserna bör ju även innebära att 2025 blir ett bättre år än vad kommunfullmäktige trodde nu i juni… Skulle det vara möjligt att fatta ett nytt kompletterande budgetbeslut i november…?
Men så tänker fortfarande kanske bara en vänsterpartist…
En liten utvikning.
Ledamöter från de styrande partierna, den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna tycks alla ha den gemensamma åsikten att överraskande och oväntade stora överskott ska användas för att låneskulden för kommunens investeringar något så när begränsas. Det här sättet att tänka har de senaste dagarna debatterats livligt på riksnivå. Socialdemokraterna har ju enats och gjort gemensam sak med regeringen och SD kring ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål som ger ett utrymme för reformer på 20-25 miljarder. Om riksdagen i stället struntade i balansmålet skulle staten kunna säkra möjligheten att göra stora och nödvändiga investeringar i klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Och inte minst i utbildning. Andreas Cervenka skrev i en krönika i Aftonbladet i måndags (se “Vet politikerna något som vi inte vet?”):
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är utbildning. I ett av jordens mest förmögna länder genomförs just nu drastiska besparingar på skolor över hela landet.”
I krönikan skrev Cervenka också:
“att bankekonomer och Svenskt Näringsliv krokar arm med vänsterpartiet hör inte direkt till vanligheterna.”
Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, ser nödvändigheten av stora och nödvändiga investeringar. Det förespråkar alltså partierna tillsammans med en rad namnkunniga nationalekonomer, även borgerliga sådana. Som t ex Lars Calmfors. (Se t ex GP “Lars Calmfors sågar balansmålet: ‘Räddhågsna’”.) Nu överlåter staten till regioner och kommuner att lappa och laga sådant som egentligen borde vara statliga åtaganden.
Det är andra positiva nyheter som ska avhandlas i morgondagens kommunfullmäktige. Det gäller Brålanda. Det är två ärenden på dagordningen, “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “Historiska beslut i KS”.)
Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974.
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser mycket bra och gedigen ut. Det är också de omdömen om planen som kommer från Brålanda. Det finns nog inget i planen som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom kommer leden att skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns naturligtvis med i den fördjupade översiktsplanen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar eller järnvägsspår.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Sedan är det ärendet om tågstationen, eller tågstoppet som det populärt kallas.
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en nödvändig del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det äntligen något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till…”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan 2006, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.)
Imorgon kväll ska kommunfullmäktige tillföra 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024 till kommunens andel av kostnaderna. Det är ett mycket glädjande beslut för Brålanda. Det kommer att behövas betydligt mer pengar innan tåghållplatsen blir verklighet, men morgondagens beslut är ett nödvändigt steg. Det är bara att hoppas att tidplanen håller och att tågen kommer att stanna år 2028. Då är det också viktigt att delar av den fördjupade översiktsplanen har genomförts. Jag tänker framför allt på ringleden, GC-tunneln tar vi väl för givet att det är en del av själva tågstationen.
Det är en del fyllnadsval som ska göras. Det är flera ledamöter i kommunens nämnder som av olika skäl väljer att lämna sina uppdrag.
Och som sagt, tipset är att det blir ett relativt lugnt och stilla sammanträde, men det kan du kontrollera själv. På kommunens webb-TV sänds nämligen hela fullmäktigesammanträdet live! (Det går också att se utsändningen i efterhand.)
==
Anm. Här kan du läsa om sammanträdet – ”KF: Var står S?”.
KF: Mer pengar till skolan!
Gårdagens sammanträde bjöd endast på två överraskningar. Ja, egentligen tre. Kommunfullmäktige fick nämligen besök av Voice. Det var ju Lucia och ledamöter och åhörare fick njuta av ett traditionellt Luciatåg och sånger som hör högtiden till. Det var stämningsfullt och fint. (Klicka här.)
Dagordningen innehöll väldigt många ärenden. (Se dagordning “Imorgon Lucia – och KF”.) De flesta ärenden klubbades dock igenom i snabb takt. Några diskuterades men beslutsförslagen blev ändå de förväntade.
I detta blogginlägg tänkte jag bara skriva om de ärenden där utfallen blev annorlunda än förväntat.
Den första överraskningen kom redan på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Förra gången detta ärende skulle avgöras, i februari i år, blev ärendet som bekant återremitterat. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som använde rättigheten till minoritetsåterremiss för att skjuta ett förväntat voteringsnederlag på framtiden. Fullmäktiges beslut om återremiss överklagades till Förvaltningsrätten som underkände den felaktiga motiveringen till återremissen – och upphävde därmed beslutet. (Se “Imorgon Lucia – och KF”.)
Men skam den som ger sig. Mats Andersson (C) hade repat nytt mod efter det nesliga och förödmjukande nederlaget i Förvaltningsrätten. Kommunalrådet Andersson yrkade på en ny återremiss. Denna gång hade han tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerat en ny motivering:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motivering att komplettera genom att utreda lagligheten i att, med förbehåll, påkalla regelverk enligt motionens att-satser.”
Motiveringen lyser av obstruktion, “vi vill inte, vill inte”. Andersson framförde inte heller några argument för varför ett regelverk skulle kunna tänkas vara olagligt när ingen vet vilka regler som regelverket ska innehålla.
Det är lite beklämmande att två kommunalråd så tydligt visar sitt missnöje mot majoritetens uppfattning och vilja. Eftersom ärendet efter Förvaltningsrättens beslut betraktades som att det behandlades för första gången i kommunfullmäktige så kunde den styrande minoriteten med sina 22 röster mot oppositionens 28 besluta om en “ny” återremiss.
Jag kommer inte att överklaga återremissbeslutet eftersom motiveringen denna gång är korrekt formulerad rent formellt. Förvaltningsrätten bedömer nämligen endast lagligheten i beslut och inte hur bra eller kloka de är…
Det blev en viss diskussion om Sverigedemokraternas motion om att “tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid”. I sak ifrågasattes inget, men Gunilla Cederbom (V) ansåg att motionen enligt kommunfullmäktiges praxis skulle betraktas som “besvarad” och inte “bifallen”. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade nämligen börjat genomföra de åtgärder som motionen yrkade på. Det tyckte motionären Torbjörn Moqvist (SD) var helt ok, och så beslutade också kommunfullmäktige.
Det var flera ärenden på dagordningen om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Det var flera med mig som hade förväntat sig en längre debatt i dessa ärenden. Så blev inte fallet.
Ann-Helen Selander (M) hade efter kontakt med Bolagsverket kommit till slutsatsen att en fusion av bolagen hade varit att föredra istället för en likvidation. Men Selander och moderaterna ville inte fördröja processen ytterligare och avstod därför från andra yrkanden. Kommunfullmäktige beslutade enligt beslutsförslagen i samtliga ärenden kring dessa bolag.
Ärende 24, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024” var något av kvällens “höjdpunkt”. TTELA hade en artikel i dagens “papperstidning” (se TTELA “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”), men det var en artikel skriven innan gårdagens kommunfullmäktige. På TTELA:s hemsida finns det däremot en kortare artikel om gårdagens budgetbeslut. (Se “Nattis på Lanternan i Vänersborg räddat”. Artikeln kommer säkerligen att ”fyllas på”.)
I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn.
Moderaterna och Liberalerna hade innan sammanträdet inte presenterat något eget förslag, men de lämnade ett förslag i början av sammanträdet. Det visade sig att även M+L ville ge mer pengar till verksamheterna, närmare bestämt 28 milj kr. Den summan fördelades så att barn- och utbildningsnämnden skulle få 10,5 milj kr, socialnämnden 10 milj, samhällsbyggnadsnämnden 5 milj, kultur- och fritidsnämnden 1,5 milj och kommunstyrelsen 1 milj kr.
Det intressanta var att M+L ville ge mer pengar till barn- och utbildningsnämnden än de styrande partierna… Inte så mycket som Vänsterpartiet dock, som ville ge 15,1 milj till BUN. (Vi lade till 1,7 milj jämfört med vårt yrkande i kommunstyrelsen. De 1,7 milj skulle kompensera BUN för eventuell hyreskostnad för en tom Norra skola under höstterminen.)
Det blev en del diskussion i kulisserna. Vänsterpartiet påpekade för de styrande att M+L:s “bud” innehöll mer pengar till BUN – och jag antar att de blev något förskräckta. De visste ju att Vänsterpartiet prioriterar förskola och skola…
“Utmaningarna för kommunen är just nu stora. Skenande pensionskostnader, försvar av bibehållen välfärd och en bra skola samt ett ökat behov av investeringar är några av de utmaningar vi måste klara.”
Så stod det sammanfattningen av ärendet och det var ungefär med de orden som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som förste talare inledde debatten. Han fortsatte med att presentera de styrande partiernas nya förslag. Ja, det var delvis ett nytt förslag – de styrande partierna hade lagt till några extra miljoner till barn- och utbildningsnämnden, +4,5 milj. Det var enligt Vänsterpartiets uppfattning inte tillräckligt, men i politiken får man ibland vara både realist och villig att kompromissa. Det var så här långt som de styrande partierna var villiga att sträcka sig.
De styrande partiernas förslag såg ut så här:
- Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 10 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan, 4,5 mnkr för att trygga anställningar och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas 10,0 Mkr. Socialnämnden uppmanas bevaka att det förebyggande arbetet för de med försörjningsstöd kan fortsätta.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.
Det var sammanlagt 34 milj kr som de styrande föreslog skulle delas ut till nämnderna nästa år. Och eftersom Mats Andersson (C) inte yrkade på någon återremiss så blev förslaget från de styrande också fullmäktiges beslut. Vänsterpartiet röstade för de styrandes förslag…
Det kan noteras att Sverigedemokraternas samtliga tio ledamöter av någon outgrundlig anledning avstod från att rösta. Har de ingen uppfattning i kommunens viktigaste ärenden?
Det återstod en del ärenden på dagordningen.
David Karlsholt (MBP) har på grund av studier flyttat till en annan kommun, men han ville ändå behålla sitt uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige ansåg att han fick det.
Henrik Harlitz (M) hade lämnat en interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Augustssons svar kan laddas ner här.) De debatterade frågan och Harlitz gick ganska hårt åt Augustsson för att kommunens vattentjänstplan inte var färdig trots att den enligt lagen ska börja gälla vid årsskiftet. Augustsson försvarade sig med att enligt en enkät av Svenskt Vatten var 54% av landets kommuner inte klara i tid.
Ida Hildingsson (V) presenterade sina motioner (se “Imorgon Lucia – och KF”) och även en tredje. Den hade rubriken “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Motionen var inlämnad tillsammans med Göran Svensson (MBP). (Motionen kan laddas ner här.)
Även Vänsterpartiets Gunilla Cederbom presenterade en motion, “Undvik halkolyckor – öka utdelning av broddar!”. (Den kan laddas ner här.) En mycket angelägen motion i en i Vänersborg mycket omdiskuterad fråga.
Årets sista kommunfullmäktige avslutades kl 22.10. Vill man se sammanträdet i efterhand så kan man gå in på kommunens webb-TV (klicka här). Här kan man välja att se de enskilda ärendena och också se Luciatåget.
Anm. På Facebook har det nybildade partiet “Sunt Förnuft” skrivit en del om sammanträdet och recenserat de olika partiernas framträdande. (Klicka här.)
Imorgon Lucia – och KF
I natt kommer Lusse ner till Midgård – från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kommer i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga. 
Den kommande natten är nämligen farlig, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna.
Lusse var ett annat namn på kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja. Det var hon, och även hennes bror Frej, som stod i centrum för den hedniska kulten vid midvinter. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända. Det här kunde naturligtvis inte den kristna kyrkan acceptera. Kyrkan hittade till slut ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.
Vi får se om de folkvalda får skåda ljuset imorgon när kommunfullmäktige sammanträder.
Kommunfullmäktiges dagordningen har följande utseende:
Det är väldigt många ärenden för fullmäktige att behandla, men läser ledamöterna de 581 sidorna, som underlaget består av, så är de väl förberedda.
Mötet börjar med två medborgarförslag, om att sänka hastigheten på Djupedalsvägen/Öxneredsvägen och om att säkra barnens skolväg i vinterväglag. De förslagen ska remitteras till kommunstyrelsen och, antar jag, samhällsbyggnadsnämnden för beredning.
Fullmäktige ska fatta beslut om fyra medborgarförslag som är färdigberedda. Det är två medborgarförslag om solcellsparker, ett om museum för militärflyg i Vänersborg och det sista om att inrätta en familjecentral i centrala Vänersborg. Kommunstyrelsen föreslår att samtliga ska avslås utom förslaget om museet som ska anses besvarat. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Moderaterna Henrik Harlitz och Tor Wendel lämnar in en motion om “Policys och varumärken”. De yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om det är förenligt med kommunallagen att särbehandla varumärken och organisationer, i detta fall att Krav och Fair Trade namnges i kommunens måltispolicy. Motionen ska i vanlig ordning remitteras vidare för beredning.
Det blir en repris på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Det här ärendet handlar om en motion som lämnades in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftar till att ett regelverk ska tas fram som ska göra det tydligt vilka valmöjligheter som fastighetsägare har vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Regelverket ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Den 15 februari i år återremitterades ärendet av kommunfullmäktige. Det var den styrande minoriteten som drev igenom en så kallad minoritetsåterremiss. (Se “KF 2b: VA-motionen och lagen“.) Jag överklagade beslutet till Förvaltningsrätten eftersom jag menade att det var en ”maskerad bordläggning”. Förvaltningsrätten gav mig rätt (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och 
nu ska hela ärendet tas om. Jag vet inte om det kommer att bli en repris av debatten i februari eller om det blir ett nytt återemissyrkande eller – vad som händer. Det kommer att bli lite spännande. (Jag har skrivit en hel del om motionen och hur ärendet på sätt och vis fortsatte i samhällsbyggnadsnämnden – se t ex “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)
Kommunstyrelsen föreslår att SD:s motion om att tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid ska bifallas och att Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder ska avslås. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlar om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Precis som på det senaste KS-sammanträdet. (Se “KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.) Då var det en ganska tuff debatt mellan S och M. Jag har en känsla av att det kan upprepas imorgon.
Sedan följer en rad ärenden som, tror jag, ordförande Annalena Levin (C) kommer att klubba igenom i tämligen rask takt. Det är ärenden som inte är kontroversiella utan mer av “formell” natur. Flera av dem har jag berört i samband med att de behandlades i kommunstyrelsen den 29 november. (Se “KS sammanträder 29/11” och “KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.)
Ärende 24 är kvällens utan tvivel viktigaste ärende, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn. (TTELA beskrev förslagen i dagens papperstidning, se “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”.)
Vänsterpartiet har inför morgondagens fullmäktige ändrat i sitt yrkande precis som de styrande partierna. Det beror på att direktiv “uppifrån” (Stockholm alltså) föreskriver att statsbidrag på sammanlagt 56 milj kr ska periodiseras. 28 milj kr måste bokföras på 2023 och 28 milj på 2024. Det betyder ett oväntat budgeterat överskott nästa år och det i sin tur innebär att de styrande partierna inte behöver röra de undanlagda pengarna i RUR (resultatutjämningsreserven).
Vänsterpartiet tycker att de styrande partierna förslag är utmärkt, med ett undantag. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämndens budgetram utökas med ytterligare 9,6 milj kr utifrån de styrande partiernas förslag. Det är 7,9 milj kr för att kunna behålla legitimerade lärare och, vilket är nytt, 1,7 milj för att kompensera barn- och utbildningsnämnden för att nämnden tvingas betala hyra för en tom Norra skola höstterminen 2024. Även dessa pengar ryms inom överskottet, RUR behöver inte användas. (Om någon undrar, Lanternan blir kvar och verksamheten där kommer att fungera som vanligt.)
Det blir en spännande och mycket viktig diskussion. Beslutet kommer att ha stor betydelse för kommunens välfärdsverksamheter. Det ska också bli intressant att se förslaget från M+L. De presenterade inget förslag i kommunstyrelsen.
Jag ser att det nu i slutskedet har inkommit två motioner och en interpellation.
Ida Hildingsson (V) har lämnat de båda motionerna, “Inför resegaranti i färdtjänsten!” och “Inkludera hanteringen av skyddade personuppgifter i socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete”.
Den första motionen yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder och instanser att ta fram en resegaranti i färdtjänsten, vilken också förs in i “Riktlinje för Färdtjänst och riksfärdtjänst” och i de avtal som finns med utförare.”
Och den andra motionen yrkar att:
“uppföljningen kring hanteringen av skyddade personuppgifter bör tydligare inkluderas i Vänersborgs socialtjänsts systematiska kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.”
Henrik Harlitz (M) ställer sin interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlar om vattentjänstlagen som riksdagen förra året beslutade ska gälla från och med den 1 januari 2024.
Harlitz frågar:
- “När ska kommunens högsta styrande organ få informationen om att Vänersborgs kommun inte uppfyller de nya kraven som gäller från den 1/1 2024 i tidigare nämnda lag?“
- “När är det planerat att Vänersborgs kommun kommer uppfylla lagens krav gällande vattentjänstplan?”
Och med det så har jag gått igenom de flesta av kommunfullmäktiges ärenden. Kom ihåg att det går att följa sammanträdet på kommunens webb-TV – klicka här.
Och om inte kommunfullmäktige har fått skåda ljuset under kvällen så hoppas jag att de åtminstone har bjudits på en Lussekatt innan hemfärd. Katten var ju Frejas heliga djur…
PISA och Lilla Paris: Framtiden är här
År 2022 genomfördes OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA (Programme for International Student Assessment) för åttonde gången. Studien har genomförts sedan 2000 och görs vart tredje år.
Syftet med PISA är att utvärdera och jämföra utbildningssystemen i olika länder. Det gör man genom att mäta 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen fokuserar inte bara på att testa traditionella kunskaper, 
utan även på att bedöma elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i verkliga situationer och deras förmåga att lösa problem. (PISA-undersökningen 2022 kan laddas ner här.)
Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Då talades det om en Pisachock. Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen. Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla tre ämnen, eftersom flertalet andra länder också har backat. Det anser man beror på pandemin. Då ska man komma ihåg att de
svenska skolorna, till skillnad från i andra länder, hölls öppna i relativt hög utsträckning. De flesta förväntade sig därför inte att resultaten i Sverige skulle sjunka på detta sätt.
Skolminister Lotta Edholms (L) dom över de drastiskt sjunkande svenska resultaten är tuff:
“Jag skulle säga att det är något av en kunskapskollaps.”
Skillnaderna mellan de elever som presterar sämst och de som presterar bäst har ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik blev det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som tappade mest.
Elevernas hembakgrund spelar alltså en fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.
Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk. Och det gör de även om man bortser från socioekonomisk bakgrund. Invandrarbakgrund har alltså större betydelse än vad man tidigare har trott.
Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent. Det är skrämmande siffror, särskilt pojkarnas.
Och det är inte omöjligt att utvecklingen fortsatt har gått åt fel håll. Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare (lärarnas fackförening), säger (se “Fackets oro efter Pisa-raset”):
“Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.”
Jag tror att det är så, de nedskärningarna inom skolan som vi idag ser i Sverige, och Vänersborg, gör att det är stor risk att situationen idag är ännu sämre än när PISA-undersökningen gjordes.
Tidningen “Vi Lärare” skriver idag, 11 dec (se “Struntade i budgeten – får ”tillrättavisning” av kommunen”), om rektor Main Rimmö på Hansåkerskolan i Stugun, Ragunda kommun. Hon valde att bryta mot kommunallagen genom att inte hålla sig till budgeten. Rimmö säger att om hon hade gjort det skulle hon ha brutit mot Skollagen:
“Jag har sagt till kommunstyrelsen att jag vill ha det svart på vitt; att jag får bryta mot skollagen. Jag vill ha ett intyg från kommunstyrelsen där de säger att “det är okej, Malin. Det är viktigare att du har budgeten i balans än att du ger eleverna stöd. Att skollagen inte gäller i Ragunda.””
Är det så i Vänersborg också? Bryter rektorer mot Skollagen?
Det måste hända något i Sverige. Staten och kommunerna måste ta krafttag för att höja resultaten i skolan. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket (se “Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning”) säger:
“Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.”
Även om ansvaret för att tillföra ökade ekonomiska resurser till svensk skola bör ligga på staten, i varje fall i dessa för kommunerna svåra tider, har Vänersborg en del pengar. Trots att 2024 antagligen blir det ekonomiskt sämsta året på mycket länge så finns det faktiskt ett budgeterat överskott. Vänersborg har också en reserv, resultatutjämningsreserven (RUR), på 50 milj kr. Och visst, kommunen behöver pengar till underhåll och investeringar, men inom förskola och skola handlar det om unga människor. Vänsterpartiet anser att barn och ungdomar måste prioriteras. De ska inte behöva stå tillbaka därför att kommunen måste reparera Dalbobron eller renovera kommunhuset. Ökade resurser till barn och ungdomar är en social investering för framtiden.
Kommunledningen kan inte skylla på att kommunen måste ha kvar en massa pengar till en framtid som kan bli ännu sämre. Framtiden är här. Det är just vad PISA-resultaten visar. Eleverna i Sverige halkar efter, de lär sig inte det de ska. Det är en tragedi, inte bara för eleverna själva utan för hela samhället. De elever som behöver skolan allra mest lämnas i sticket. Det är en utveckling som är förödande – den banar väg för ökade klyftor, ökad utslagning, psykisk ohälsa och kriminalitet.
För övrigt anser Vänsterpartiet, och jag, att skolan bör förstatligas!
Vänersborg har råd med en bra skola för alla!
TTELA publicerar idag en insändare som är undertecknad av Gunilla Cederbom (V) och Stefan Kärvling (V). Insändaren handlar om att Vänsterpartiet säger nej till ytterligare nedskärningar i förskolor och skolor i Vänersborg – och vill tillföra barn- och utbildningsnämnden (BUN) mer pengar. (Insändaren infördes på hemsidan redan i tisdags – se ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.)
På onsdag kommande vecka, den 13 december, ska fullmäktige fatta ett beslut om en tilläggsbudget för 2024. 
Vänsterpartiet tänker yrka på att barn- och utbildningsnämnden ska få ytterligare ekonomiska medel för att undvika uppsägningar av legitimerade lärare.
Cederbom och jag är båda ledamöter i kommunfullmäktige och Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen. Vi lämnade vårt yrkande i kommunstyrelsen den 29 november när tilläggsbudgeten behandlades där. Yrkandet röstades då ner av de styrande partierna, S+C+KD+MP. (M+L+MBP avstod från att delta i beslutet och SD lade ner sina röster.)
Det är Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen som blev till en insändare i TTELA. Jag publicerar den i sin helhet nedan. Men först vill jag gärna dela med mig av den protokollsanteckning som barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande och numer kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade på kommunstyrelsen samtidigt som han röstade nej till Vänsterpartiets yrkande.
Mats Anderssons (C) protokollsanteckning hade följande lydelse:
”Såvida Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återlämna Norra skolan, då behovet av elevplatser kan tillgodoses i den nybyggda Holmängens skola ht 2024, till fastighetsägare finns utrymme för fler resurser till legitimerade lärare.”
Protokollsanteckningen är inte helt lätt att förstå. BUN skulle spara 1,7 milj kr nästa år om Norra skolan läggs ner, medan Mats Anderssons och de styrande partiernas förslag innebär att personalen ska minskas med motsvarande 7,9 miljoner…
Här följer Gunilla Cederboms (V) och min (V) insändare:
==
Vänsterpartiet i Vänersborg välkomnar de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget för 2024. Verksamheterna är i stort behov av ekonomiska medel på grund av den ekonomiska utvecklingen i landet. Vänsterpartiet håller med om nödvändigheten att ta en del av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) i anspråk för att värna välfärdssektorn.
Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr.
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Det drabbar i slutändan eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 milj kr för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger. Tilldelningen kan finansieras genom att använda delar av kommunens prognostiserade överskott eller pengar ur resultatutjämningsreserven.
Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom
Vänsterpartiet Vänersborg
KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för de flesta av kommunstyrelsens ärenden på onsdag – se “KS sammanträder 29/11”. Jag sparade ett ärende, kanske det viktigaste – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”.
Benny Augustsson (S) lägger ett förslag för de styrande partiernas räkning på en tilläggsbudget. Det är en unik åtgärd i Vänersborg. Den beslutade budgeten som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni ska “kompletteras”.
Det är den ekonomiska situationen som gör tilläggsbudgeten nödvändig. Vänsterpartiet argumenterade i ett tidigt skede i våras för att kommunen borde ha dörren öppen för förändringar av budgeten, eftersom den ekonomiska utvecklingen och prognoserna var så osäkra. Det framförde vi också i vårt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.) Vänsterpartiet ansåg vidare att det var mycket viktigt att slå vakt om verksamheterna, och det gör vi fortfarande, särskilt när den kommande lågkonjunkturen enligt prognoserna blir tämligen tillfällig. Redan 2025 räknar ekonomerna med att konjunkturen vänder. Kommunen borde därför använda de reserver som finns för att slå vakt om välfärden. I kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) finns nämligen 50 milj kr avsatta från “goda år”. I sista hand, om det blev absolut nödvändigt, kunde kommunen höja skatten.
Jag inbillar mig att de styrande partierna blev något påverkade av Vänsterpartiets resonemang. I budgetbeslutet i juni så stod det i MRP, budgeten för nästa år (Del I, s 16):
“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”
Inflationen har varit hög, en ny beräkning visar att pensionerna kräver ytterligare en höjning (12 milj för Vänersborg), kostnaderna i verksamheterna har ökat och välfärden är hotad. Dessutom har kommunen ett stort investeringsbehov.
I de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget står det:
“Fullmäktiges beslutade budget i juni innehåller inga generella besparingar i skola, vård och omsorg. Vi måste dock klara ekonomin och välfärden i en tuff tid där storleken på eventuella stöd från staten är osäkra. I kommunen har vi en resultatutjämningsreserv på 50,0 mnkr. En del av dessa medel används nu för att klara en budget i balans 2024. Detta för att inte förvärra den lågkonjunktur vi ser framför oss och som starkt påverkar vår kommun.
Den ekonomiska situationen kräver att vi prioriterar mellan utgifterna samtidigt som vi tydligt värnar välfärden.”
De styrande partierna föreslår därför att ytterligare pengar ska avsättas till välfärden. Nämndernas budgetramar för 2024 ska utökas med totalt 29,5 milj kr. Förslaget imorgon onsdag, som sedan ska vidare till kommunfullmäktige den 13 december, innebär följande fördelning av de extra pengarna:
- “Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 5,5 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas sammanlagt 10,0 mnkr varav 3,0 mnkr till Arbete, sysselsättning och integration samt 7,0 mnkr till nämndens förfogande.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.”
Det är ett i stort sett bra förslag. Vänsterpartiet välkomnar dessa pengar till verksamheterna. Det gör vi även om några av miljonerna, som t ex underhåll av Dalbobron och fastigheter samt kostnaderna för IT, inte direkt tillhör välfärdssektorn.
Men Vänsterpartiet ser mycket positivt på att de styrande partierna för första gången, och äntligen, tar kommunens reserver, den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), i anspråk. Det är absolut nödvändigt för att värna välfärdssektorn.
Var kommer då alla dessa 29,5 milj kr från? Det framgår av förslaget:
“Finansiering sker genom att budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag utökas med 14 mnkr 2024 och att resultatet minskar med 1 mnkr. Det nya resultatet, -15 mnkr, finansieras genom att motsvarande summa ianspråktas av resultatutjämningsreserven. Därefter återstår 35 mnkr i resultatutjämningsreserven.”
Vänersborgs kommun har alltså fått ökade statsbidrag och större skatteintäkter än vad som var känt i juni, +26 milj kr. Samtidigt har pensionskostnaderna ökat (se ovan) med 12 milj kr. Kommunens nya resultat blir då, inklusive den miljon som fanns kvar sedan junibudgeten, +15 milj kr. (26-12+1) De styrande partierna använder dessa pengar plus 15 milj kr från RUR (resultatutjämningsreserven) för att avsätta medel till nämnderna. När det är gjort återstår 35 milj kr i RUR.
Det är, som sagt, i stort sett ett mycket bra förslag. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att förslaget når ända fram.
Det finns ett område kvar som de styrande partierna har “missat”. Barn- och utbildningsnämnden kommer, trots tilläggsbudgeten, att tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr. Det blir många lärare…
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det är ett skriande behov på legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Stressen blir större och den redan höga sjukfrånvaron tenderar att öka. I slutändan drabbas eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
En sämre skola och utbildning kan ge långsiktiga negativa effekter för barnen och ungdomarna. Självförtroendet och självkänslan kan undergrävas vilket kan leda till minskad motivation och intresse för skolan och lärande i allmänhet. Sämre kunskaper och sämre betyg begränsar framtida utbildningsmöjligheter liksom möjligheter till arbeten och till vissa karriärvägar. Det i sin tur kan få både sociala och ekonomiska konsekvenser med minskad livskvalitet och ökad risk för utanförskap.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet ska enligt “dokumenten” vara högprioriterat i kommunen. Nu är det definitivt i fara. Det är självklart också de förväntade resultaten som barn- och utbildningsnämnden har kopplat till inriktningsmålet:
- ”andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- ”andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- ”andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
Jag kan inte heller låta bli att citera ur kultur- och fritidsnämndens invånardialog med ungdomar. I den rapporten står det avslutningsvis:
“Något som var väldigt framträdande i dialogen var att många unga vi mötte gav uttryck för psykisk ohälsa och stress och press kopplat till både skolgång och i andra delar av livet.”
Vänsterpartiets yrkande på ytterligare 7,9 milj kr till BUN finansieras med RUR-pengar. Det betyder att det skulle vara kvar 27,1 milj kr i RUR (resultatutjämningsreserven) till 2025. Det skulle räcka för att upprätthålla verksamheterna om lågkonjunkturen skulle bli lika svår 2025 som nästa år. Och i sämsta tänkbara scenario har en kommun alltid möjlighet att höja skatten.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Barnen och eleverna är även Vänersborgs framtid, och nu är det upp till bevis för alla partier som basunerade ut detta innan valet förra året…
Imorgon får vi se hur de andra partierna ställer sig till Vänsterpartiets förslag.
Anm. Här kan du läsa om vad som hände på sammanträdet den 30 november – ”KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.
Rapport från BUN 16/10
Det blir en något försenad rapport från måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det beror på att det är och har varit flera politiska möten denna vecka. Det var t ex kommunfullmäktige i onsdags kväll, och det tar sin tid med inläsning och förberedelser. Men faktiskt var planen att ändå åtminstone börja med denna blogg på onsdag förmiddag. Men så plingade det till i mobilen vid morgonkaffet. Det var ett mail från Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag fick meddelandet att mitt överklagande hade fått stöd av rätten. Då var jag naturligtvis tvungen att prioritera en blogg om Förvaltningsrättens beslut… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)
Jag skrev en blogg inför BUN:s sammanträde, där jag redogjorde för en del fakta och förväntningar. (Se “BUN (16/10): “Nattis” och nerdragningar”.) Det blev som jag förmodade i bloggen, ganska få och mest “formella” beslut – men det blev mycket information och diskussion. Trots relativt få ärenden slutade därför inte mötet förrän kl 15.30, och då var nog de flesta ledamöter ganska tröttkörda…
Verksamhetsuppföljningen handlade denna gång om det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Och man blir imponerad av allt som utförs, trots begränsade resurser. Alla ledamöter är dock överens om behoven i förskola – ända tills man lämnar “BUN-rummet” och axlar rollen som partiets företrädare i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige…
Nämnden fick information om den uppsökande verksamheten. Den har förvaltningen arbetat med ett antal år och från och med den 1 juli är den lagstadgad. Syftet är att barn ska komma in i förskolan för att lära sig framför allt språket. Det gäller 62 barn i Vänersborg. I år har 16 barn erbjudits plats varav 6 har tackat ja. Verksamheten i den öppna förskolan på Sirius, som vissa dagar även är öppen för dagbarnvårdare, kan också fungera som en introduktion till den kommunala förskolan. Det svenska språket är oerhört viktigt för barnens fortsatta skolgång.
Förvaltningen har tillsatt en “insatskoordinator” med hjälp av Regionen, som finansierar halva kostnaden. Det är ett projekt på 3 år. Målet är bland annat att öka tilliten till förskolan och därmed också barnens närvaro. I arbetet skapas bättre rutiner för en tidig upptäckt av barn som riskerar att hamna i ett utanförskap. Tidiga insatser ger nämligen effekt. Barnens bristande närvaro kan även vara en indikation på andra svårigheter för barnen, “svårigheter” som finns i hemmet. Därför arbetas det också med vårdnadshavarna.
Nämnden fick även information om arbetet med att höja kvaliteten i förskolan. Man följer upp undervisningen på ett annat sätt än förut. Målet är att alla barn ska nå sin fulla potential.
Nämndens besparingar ger positiva ekonomiska resultat. Underskottet ligger just nu på bara en halv miljon och prognosen för året är ett noll-resultat. Det ekonomiska resultatet sker dock till priset av att verksamheterna i förskola och skola har det mycket tufft. Vuxentätheten har minskat detta läsår eftersom resurspersoner med visstidsanställning inte har fått förnyade anställningar i höst…
Företaget Legolas barnomsorg AB har bedrivit enskild pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) i Vänersborg. Efter att kommunen påpekade brister i verksamheten beslutade Legolas att lägga ner verksamheten. Det innebär att nämnden återkallade sitt beslut om rätt till bidrag för Legolas. Det går att läsa en noggrann beskrivning av händelseförloppet i TTELA – se “Brister hos Legolas barnomsorg i Vänersborg – stänger ner helt”.
Företaget har alltså, efter att ha pumpat ut ett antal miljoner från kommunen med en undermålig verksamhet, helt sonika lagt ner verksamheten. Det känns som sådant man tidigare har hört från annat håll i landet, nu alltså även här på hemmaplan…
Den “traditionella” lokalinformationen gav upphov till både många frågor och mycket diskussion. Några axplock.
Det pågår en utredning om Norra skolan. Det skulle behövas en arkitekt som tittar på byggnaden, men det finns inga pengar till det… Utredningen blir antagligen inte klar förrän andra kvartalet 2024. Det ser ut som om BUN ska tvingas betala hyra för det som nästa läsår sannolikt blir en tom skolbyggnad. Vad som än händer med Norra borde kommunstyrelsen stå för kostnaderna. Bollen om Norra skolans framtid ligger nämligen där just nu.
Vänsterpartiet framförde många kritiska synpunkter, igen, på hur hela processen har skötts kring skolan. Moderaterna höll med. Det gjorde kanske SD också, men de säger inte något. Frågan om Norra har 
förhalats i många år och de styrande partiernas ansvar är stort. Syftet kan misstänkas vara att det vill se en nedläggning utan diskussion eller beslut. Henrik Josten (M) ansåg också att det har varit konstiga turer som har lett fram till dagens situation. Skolan har fått förfalla, sa Josten och fortsatte:
“BUN är ju hyresgäster. Fastighetsägaren har skyldighet att underhålla Norra skolan.”
Jag tog upp att det måste fattas ett beslut om Norra skolan ska läggas ner. Beslutet måste dessutom föregås av kommunikation med vårdnadshavarna och beslutet måste till för att vårdnadshavarna ska kunna överklaga beslutet. Det är sannolikt också så att det är kommunfullmäktige som måste fatta beslutet. Det har i varje fall Förvaltningsrätten fastslagit i en dom 2015. (Det går att ladda ner domen här.) Ordförande Bo Carlsson (C) lovade att titta på detta. Vilket han faktiskt har lovat förut, eftersom jag har framfört precis samma synpunkter tidigare…
För övrigt ska eleverna på Norra skolan snart göra studiebesök på Holmängenskolan. Jag hoppas att vårdnadshavarna har fått reda på syftet och orsaken till besöket…
Det finns många frågetecken att räta ut kring Dalaborgs förskola. Lokalerna är i nuläget inte lämpade för förskoleverksamhet, samtidigt som de behövs för barnen. Bo Carlsson informerade om att kontraktet ska sägas upp och omförhandlas.
Det finns en förskola inritad i detaljplanen för Källeberg i Brålanda. En brålandabo undrade om och när den ska börja byggas. Jag skickade frågan vidare och svaret är entydigt – det blir ingen förskola på Källeberg. Istället ska den nuvarande förskolan byggas ut. Det beslutet har nämnden fattat tidigare. Och så är det.
Förvaltningschef Sofia Bråberg hade mycket att informera om. Hon berättade bland annat att Sparregårdens undervisning har flyttat till Vänerparken 15, där även det mobila skolteamet har sin bas. Teamet använder vid behov lokalerna till undervisning. Det är alltså här “akutskolan” är placerad. (Se “BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.)
I besparingssyfte är avtalet med Innovatum uppsagt. Det säger kanske lite om hur långt besparingarna tvingas gå… Och värre blir det. Barn- och utbildningsförvaltningen har fått ett avtalsförslag på skolmåltider nästa år. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill höja priset med 16 milj kr… Sista ordet är inte sagt än.
En positiv nyhet är att Vänersborgs kommun ska vara med i ett projekt för kompetensutveckling av förskollärare. Det är ett samarbetsprojekt med förskolor och universitet i Italien, Lettland, Belgien och Spanien. SERN har beviljat 400.000 euro på 3 år.
Förvaltningschef Bråberg avslutade sin information med att, tillsammans med verksamhetschef för förskolan Pernilla Dahlstrand, kommentera brevet från en förskollärare till nämndens presidium. (Se “Brev från en förskollärare”.) Brevet beskrev en tuff arbetsbelastning. Och det kunde de båda cheferna bekräfta:
“Det är ett pressat och tufft läge.”
Nämnden fick veta att det ständigt jobbas med scheman, arbetsförhållanden osv. Alla vill göra det bättre med de resurser som finns. Vi får se om politiken kan dra sitt strå till stacken och öka resurserna någon gång.
Under ordförande Carlssons information diskuterades besparingarna nästa år. Jag skrev en del om det i bloggen ““Nattis” och nerdragningar” och Bo Carlsson uttalade sig i TTELA innan sammanträdet. (Se TTELA “Nattöppna förskolan i Vänersborg hotas av stängning”.) 
Efter sammanträdet var det en ny intervju i TTELA. (Se “Mycket talar för att förskolan Lanternan räddas kvar”.)
Bo Carlsson säger:
“det är inget formellt beslut fattat. Jag kan inte lova något, men jag skulle bli förvånad om Lanternan försvinner.”
Det skulle naturligtvis inte Bo Carlsson gå ut och säga offentligt om han inte var säker på att det ska bli så. Beslutet är emellertid inte BUN:s, det är kommunfullmäktige som måste öka tilldelningen av pengar 
till nämnden. Och säger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ja till mer pengar ska BUN sedan besluta att de ska satsas på att behålla Lanternan. Och det är klart att Augustsson och Carlsson har pratat. Sedan vet de att förslag i kommunfullmäktige som innebär mer pengar till barnen och eleverna i Vänersborg alltid får stöd av Vänsterpartiet. (I dagens TTELA skriver Karl af Geijerstam om Lanternan – ”Välfärden behöver nattöppna förskolor”.)
Det står klart att Lanternan kommer att bli kvar. Vänsterpartiet vill däremot se ännu mer pengar till BUN nästa år. Det är viktigt att nämnden kan behålla de legitimerade lärarna…
BUN avslutade dagen med att diskutera målvärden för de förväntade resultaten. Jag måste erkänna att jag har svårt för dessa målvärden… Nämnden är förvisso ålagd att ställa upp målvärden, men för vem? Och i vilket syfte? BUN bestämmer att målvärdet nästa år ska vara att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet, fler elever ska få godkänt i alla ämnen, sjukfrånvaron bland personalen ska minska osv – samtidigt som personaltätheten ska sänkas och legitimerade lärare “friställas”…
Det är ett spel, om inte för galleriet, så i varje fall mellan politikerna – i sann New Public Management-anda…
Kl 15.30 gick de flesta BUN-politiker till nästa möte, i varje fall gjorde jag det.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer