Arkiv
BUN 1: Läget på högstadierna
Det var med tungt hjärta som jag lämnade återbud till kvällens sammanträde med kommunfullmäktige. Men tillhör man en riskgrupp så gör man. Och när ingen större hänsyn tas av de som bestämmer… Då är valet enkelt. (Se “Ställ in fullmäktige!”.)
Medkänsla och solidaritet är oftare lättare att visa om avståndet till de berörda ökar…
Återbudet gav i varje fall lite extra tid till att “komma ikapp” med bloggandet. Jag har ju inte informerat om vad som tilldrog sig på måndagens sammanträde (16/3) med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Inte för att det var något anmärkningsvärt som hände utan just för att jag tycker att det är min plikt som politiker att berätta vad jag sysslar med. Det är ju ändå vänersborgarna som har valt mig…
Min ambition idag var att bloggen skulle bli kort, trots att sammanträdet var långt. Vi höll på mellan kl 08.30-12.45 och kl 13.30-16.00. Det är dock svårt att omsätta lärdomarna från kommuninformatörernas presentation häromsistens i kommunstyrelsen – använd bra rubriker, ta det viktigaste först, var tydlig och enkel, använd korta meningar och försök undvika att bli fackidiot…
Det var som vanligt mycket information på sammanträdet, och den har jag egentligen redan skrivit om – se “BUN (2): Ärendena”. Det var också två pass med gruppdiskussioner – först om de förväntade resultaten och sedan under ärendet verksamhetsuppföljning.
Verksamhetsuppföljningen hade underrubriken ”Aktuellt grundskola 7-9”. Uppföljningen började med att nämnden fick en gemensam information i “storgrupp”.
Lite av den information som nämnden fick:
- I nu-läget saknar 126 elever behörighet till gymnasiet (av knappt 400 elever)
- Elever har rätt till det stöd de behöver för att bli godkända.
- En resurspedagog kan ha 8-10 elever i en klass. Det finns dock inte en resurspedagog i varje klass…
- Elever i behov av särskilda enskilda lösningar ökar för varje år.
- Ungefär 25% av eleverna i åk 9 har SVA (svenska som andraspråk).
- Till gruppen “nyanlända” räknas alla elever som har varit i Sverige i högst 4 år, eller mindre. Dessa elever finns i alla på alla högstadier: Dalboskolan 9, Silvertärnan 22, Vänerparken 29 och Torpaskolan 25. De statliga bidragen minskar markant – en jätteutmaning för enheterna.
- 67% av lärarna på högstadierna är legitimerade (i riket 69%). Det är framför allt brist i matematik och NO-ämnen samt teknik.
- Det handlar inte bara om att rekrytera legitimerade lärare, det gäller också att få dessa lärare att stanna.
Vid de efterföljande gruppsamtalen berättade rektorerna om olika aspekter av skolsituationen. Nämnden fick höra om hur undervisningen organiseras, projektet “Plug innan” (för information, se “Dalboskolan och Frändeskolan”), hur elever motiveras till skolarbete, studie- och handlingsplaner samt skolornas samarbete med socialförvaltningen. För att nämna några saker.
Jag noterade några synpunkter som jag tycker är värda att delge.
- Profilklassernas försvinnande har lett till en “bättre” elevsammansättning, i synnerhet på de skolor som inte hade några profilklasser. Det har gjort dessa klasser lugnare och mer “harmoniska”. Jag gissar att de fd profilskolorna inte riktigt har samma erfarenhet…
- Eleverna i åk 6 har nyss gjort sitt skolval. Det är högt söktryck till Vänerparkens skola och Silvertärnan.
- Medelmeritvärdena för årets 9:or riskerar att bli sämre än förra året. I åk 7 ser det ut att kunna bli högre på flera skolor.
- Måluppfyllelsen på Dalboskolan tycks vara på väg att öka, även bland pojkarna.
- Eleverna nu för tiden har ett allt större behov av att ha relationer med de vuxna i skolan. Väldigt många elever har också behov av individuella lösningar. Det är behov som har ökat markant de senaste åren.
- Den tilldelade budgeten räcker inte till för de behov som eleverna har.
- På en av skolorna har rektor bara i år skrivit 46 orosanmälningar till socialförvaltningen.
- De nyanlända eleverna, särskilt de med dålig eller ingen skolbakgrund, har svårt att hinna med alla ämnen på bara 3 år, även om de individuella förutsättningarna finns.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen på högstadierna nu när profilklasserna är avskaffade. Årets 9:or är de sista med profiklasser, på Silvertärnan och Vänerparksskolan.
Det är helt uppenbart att rektorerna har ett stort dilemma. De måste handskas med motsättningen mellan krav och resurser. Det krockar mellan kommunallagens och det kommunala styrsystemets krav, som säger att “budgeten ska följas”. Och skollagen som föreskriver att:
“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det är helt uppenbart att Skollagen står över Kommunallagen – och de flesta rektorer tycks lösa motsättningen genom att följa Skollagen, i varje fall till viss del. Det skulle helt klart behövas ännu mer resurser till eleverna… Som oppositionell politiker anser jag att det är ansvarslöst att vi politiker överlåter åt rektorerna att lösa denna konflikt mellan krav och resurser. Det borde vi politiker göra.
Det kan konstateras att rektorerna fick så många frågor så att de inte hann berätta allt vad de hade på hjärtat. Det skulle ha behövts betydligt mer tid för samtalen. Samtalen är nämligen oerhört viktiga för nämndens politiker. Vi måste få träffa personalen “på golvet”. Så nästa gång hoppas jag att vi får mer tid på oss. Och kanske också att pedagoger och representanter för lärarfacken bjuds in.
Jag tänkte återkomma med lite mer information om måndagens sammanträde.
PS. Precis när jag skrev denna blogg hörde jag kungen på TV. Han sa bland annat två viktiga saker:
* ”Ta gemensamt ansvar!”
* ”Undvik möten som var planerade.”
BUN (2): Ärendena
På måndag är det BUN-sammanträde, oavsett om det leds av en närvarande ordförande eller en i fjärran. (Se “BUN (1): Fjärrundervisning”.) Dagordningen är relativt kort:
Ärende 2, “Framtidens vårdinformationsmiljö” (FVM), handlar om en digitaliseringssatsning. VGR och de 49 kommunerna
i Västra Götaland ska tillsammans utveckla hälso- och sjukvården med hjälp av ett IT-stöd som går under namnet ”Millennium”. Nämnden får bara information denna måndag, men det brådskar med ett beslut. Jag antar att ärendet därför återkommer nästa månad.
Det är likadant med nästa ärende, “Budget 2021: Dialog om förväntade resultat”. Nämnden ska inte fatta något beslut trots att det börjar brinna i knutarna.
Nämndens “uppgift” är, precis som alla andra år, att:
“utifrån kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål … ta fram förväntade resultat.”
Och på måndag ska ledamöter och ersättare “dialoga”, dvs diskutera, om dessa de förväntade resultaten. Och det ska vi göra med utgångspunkt från ett förslag som nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, och förvaltningen arbetade fram till, och tydligen också redovisade, i en kommunövergripande dialogdag som ägde rum för mer än en månad sedan. Vid det tillfället var ingen av de andra politikerna i BUN närvarande. Och eftersom inte förslaget, av någon anledning, är med i utskicket till måndagens sammanträde så är nämndens ledamöter fortfarande lyckligt okunniga om förslaget…
Beslutsförslaget på denna punkt ger också upphov till visst bryderi:
“Barn- och utbildningsnämndens presidie noterar informationen.”
Det är alltså inte nämnden utan bara presidiet som ska notera informationen…
Men det ska nog ordna sig. Nämnden kommer med all sannolikhet att fatta ett bra beslut om de förväntade resultaten nästa gång – så att de fina och väl genomtänkta resultaten kan sättas in i ett antal kopior i några pärmar lite varstans i kommunhuset… Jag är som bekant inte så entusiastisk inför diskussionerna kring mål och resultat, jag tror att det finns andra och betydligt bättre sätt att styra en kommun…
Nämnden ska anta en plan för intern kontroll. Vilket kan vara nödvändigt. Men ibland tror jag att det går åt lika många arbetstimmar för kontroll (dokumentation, enkäter, insamling, utvärderingar, statistik, analyser, uppföljningar osv) som för att utföra själva uppgifterna i verksamheterna… Kontrollen ligger som en omistlig parameter och förutsättning i själva mål- och resultatstyrningen.
Det blir också, även det som vanligt, en månadsuppföljning. Då får vi politiker ett hum om vilka resultat våra beslut har lett till de första två månaderna på året. Eller kanske rättare sagt, kommunfullmäktiges beslut, eftersom det är kommunbudgeten som styr och det handlar mycket om pengar…
Nämndens resultat under de två första månaderna visar på ett underskott med 233.000 kr. Tar man med “Avsatt belopp för ökad semesterlöneskuld 2020 2,5 mkr”, “Fritidshem mat ej debiterad från kostenheten” och “Vilande budget för hyror höstterminen 2020 (Silvertärnan)” så uppgår det justerade resultatet till -1,134 milj kr. Jag antar att det är lite för tidigt på året för att göra några längre gående prognoser för hela året.
Dyker man ner i siffrorna lite är det dock ett oroande tecken, ur ekonomisk synvinkel, att grundskolan (inklusive förskoleklass, pedagogisk omsorg 6-13 och fritidshemmen) redan uppvisar ett underskott på drygt 2 milj kr.
Som en liten upplysning, BUN fick 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020. Dessa pengar finns med i redovisningen.
För övrigt visar månadsuppföljningen att det finns ungefär 110 elever i åk 7-9 som har en frånvaro som överstiger 25%. Det är oroväckande och det borgar inte för några bra betygsresultat. Men vad värre är, dessa ungdomar får betydligt sämre förutsättningar inför framtiden. Det ska emellertid noteras att det är något bättre siffror än förra året. Personalen arbetar hårt med närvaron.
Uppföljningen innehåller också en del siffror och statistik. I februari fanns det 2.184 barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det sistnämnda är ett nytt uttryck, men det ger en bättre och mer total bild på de kostnader som nämnden har. (En del barn kan gå på förskola i en annan kommun, men hemkommunen dvs Vänersborg är skyldig att betala.) Antalet har varit tämligen konstant under de senaste åren. Det är emellertid 14 barn fler än beräknat i budget.
Skolbarnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun” har minskat de senaste 2 åren. I år budgeterar man dessutom med ytterligare en liten minskning. I februari finansierades 1.872 platser.
Förskoleklass, grundskola och särskola “finansierade av Vänersborgs kommun” har ökat antalet elever konstant de senaste åren. 2019 var ökningen dock mindre än tidigare och den trenden tror man håller i sig i år. Budgeten ligger på en ökning med 7 elever jämfört med snittet förra året. I februari finansierades 4.906 elever av kommunen.
Barn- och utbildningsnämnden ska översända ett yttrande till byggnadsnämnden om detaljplanen Penséen. Det är faktiskt ordförande Mats Andersson som har skrivit yttrandet. Det är inte första gången. Jag blir nästan lite imponerad, jag kan inte minnas att typ någon ordförande har gjort sådant tidigare. Om det nu är så att Andersson skriver själv eller om han har någon spökskrivare.
Andersson skriver:
“Av planbeskrivningen framgår att ”Planområdets strategiska läge i centrala Vänersborg gör att förskolor och skolor ligger inom gångavstånd från planområdet. Närmaste förskola är Gasverksgatans förskola som ligger på cirka 150 meters avstånd från planområdet. Närmaste grundskolor är Norra skolan och Vänerparken.”
Och så påpekar Andersson att både Norra och Vänerparken är fulla eller till och med överfulla. Men han skriver också att det ska byggas en ny skola på Holmängen och att Silvertärnan och Torpaskolan finns. Jag skulle väl vilja tillägga att det är ganska långt från Penséen till den nya skolan på Holmängen, särskilt för lågstadielever…
Ordförande Andersson avslutar yttrandet med att:
“påpeka vikten av att det i ett tidigt skede planeras för att de boende i de nya bostäderna och närområdet har tillgång till förskola och grundskola.”
Och det är bra. Men det lyssnar och noterar alltid de som sitter “högre upp” i beslutshierarkin. De förstår och det ska ordnas… Det händer dock sällan något, planeringen släpar efter – och BUN hamnar allt som oftast i akuta lägen där tillfälliga lösningar måste hittas snabbt…
På flera av BUN:s enheter städar Clean Quality i Sverige AB. Det har varit problem med företaget ända från början. I underlaget står det:
“Under avtalsperioden har det varit mycket klagomål avseende den externa städningen från enheterna, fackliga representanter och allmänhet. Detta har inneburit att förvaltningens personal har lagt ner 
mycket tid på avstämningar och möten med den externa städentreprenören.”
Jag vet inte vad det är i avtalet med bolaget som hindrar kommunen att snabbt bryta avtalet och slänga ut företaget. Med något är det tydligen.
På måndag är det meningen att BUN ska upphäva ett tidigare beslut om inriktning av upphandling av städavtal. I det gamla står det:
- “Upphandling av städavtal ska ske på samma sätt som föregående perioder.”
- ”50 % av Barn- och ungdomsförvaltningens städ ska konkurrensutsättas.”
- ”Avtalstiden skall vara 3 år.”
- ”Vid upphandlingen ska skolans önskemål så långt möjligt tillgodoses.”
Nämnden ska bara upphäva beslutet. Vad som ska komma istället framgår inte. Så jag är med andra ord inte så lite undrande till syftet med beslutet. Ska jag våga mig på en gissning så skulle det kunna vara att BUN ska ta hand om städningen själv eller att åtminstone kommunen (genom samhällsbyggnadsförvaltningen) gör det.
Och det skulle vara en välgärning…
Förutom den traditionella informationen från ordförande Mats Andersson och förvaltningschef Sofia Bråberg så ska rektorerna för kommunens högstadieskolor berätta för nämnden vad som är aktuellt i grundskolans högstadier.
Och det gör de på plats i sammanträdesrummet. Även om de kanske berättar om ordförandes skötebarn, fjärrundervisning…
BUN (1): Fjärrundervisning
“Tack vare Centerpartiet får skolorna nu nya möjligheter att stärka undervisningen med fjärrundervisning.”
Det skrev barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) i måndagens TTELA (se “Fjärrundervisning möjliggör utökade kunskapsresultat”) tillsammans med två partikamrater från riksdagen. Andersson tänker dock inte stärka den politiska debatten och demokratin i Vänersborg med fjärrsammanträden för barn- och utbildningsnämnden… Barn- och utbildningsnämnden sammanträder som vanligt öga mot öga, mun mot mun i kommunhuset kommande måndag. Trots Coronatider…
Fast vem vet, kanske tänker ordförande Andersson att fjärrleda sammanträdet… Det vore att vara en ordförande i tiden – koppla upp sig med mobiltelefonen och leda sammanträdet hemifrån… (Eller någon annanstans ifrån…) Det är väl så centerpartisterna, liksom för övrigt regering, riksdag och Skolverket, tänker sig att de kommande förändringarna i Skollagen ska leda till – elever i klassrummet, den legitimerade pedagogen på en bildskärm; ledamöterna i kommunhuset, ordförande på en bildskärm…
Vi får se på måndag. Annars är regeringens liksom Anderssons motiv till förändringarna på fjärrundervisningens område följande (citat från insändaren):
“bristen på lärare i allmänhet och på behöriga lärare i synnerhet”
I Riksdagens beslut kommer det troligtvis att stå (se regeringen):
“Fjärrundervisning ska få användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan”
En ful tanke passerade min hjärna, en slags parallell till citatet. Det är ju tänkt att det ska ske en rockad nästa årsskifte. Mats Andersson ska bli kommunalråd och därmed lämna över ordförandeklubban i BUN till sin partibroder, nuvarande kommunalrådet Bo Carlsson…
Jag vet inte varför centern vill ta åt sig den tvivelaktiga äran av möjligheterna till fjärrundervisning. De finns ju redan med nuvarande lagstiftning och de förändringar som regeringen vill åstadkomma tycks ha brett stöd i riksdagen. Och bland arbetsgivarna – både kommunala huvudmän och fristående, som ser det som ett sätt att spara pengar. Och de privata vinstdrivande företagen som ett sätt att öka vinsterna…
Nej ordförande Andersson, jag tror, liksom en majoritet av pedagogerna själva, inte att webbkameror, datorer och mobiler kan ersätta mötet mellan ordförande och ledamöter, lärare och elev. Det behövs en närvarande, aktiverande ordförande/lärare som ger återkoppling, stöd och utmaning.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrev i sin blogg i tisdags (se “Fjärrundervisning fordrar ett strikt regelverk”):
“Lärarens ansvar … inbegriper betydligt många fler dimensioner än att bara föreläsa för eleverna via en skärm. Läraren behöver kunna följa elevernas utveckling, uppmärksamma deras frågor eller behov av stöd och förtydliganden, ge löpande återkoppling, upptäcka och signalera om en elev riskerar att inte nå målen, individanpassa undervisningen och ofta även bedöma och betygssätta eleverna. Läraren behöver också samarbeta med övriga lärare kring eleven och mellan ämnen, samverka med elevhälsa och andra stödfunktioner i skolan samt ha dialog med föräldrarna.”
Men visst skulle fjärrsammanträden ha vissa fördelar, de skulle kunna vara ett sätt att få politiska hemmasittare att delta i sammanträdena. Och i coronatider kanske det så småningom inte finns något annat val.
Jag tror emellertid att nämnden i fortsättningen ska inrikta sig på att närvara fysiskt på sammanträdena. Det får räcka med att ledamöterna nu för tiden kan, och ska, “fjärrjustera” protokollen från mötena. Denna marsmånad till ära är det faktiskt min tur att för första gången göra detta.
PS. I ett av ärendena på måndagens sammanträde så kan ledamöterna fördjupa sig genom att titta på en video. På tal om fjärrundervisning alltså. Jag fick detta meddelande när jag klickade på länken…
Kort BUN (17/2)
Mandatperiodens kortaste sammanträde med Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) avslutades kl 11.45.
“Mötesförhandlingarna” gick antagligen som ordförande Mats Andersson (C) hade planerat, dvs några frågor, några svar, inget som var partiskiljande och inga andra yrkanden än de som “låg på bordet”.
Rent faktamässigt har jag beskrivit ärendena i en tidigare blogg, så det är tämligen onödigt att repetera innehållet igen. (Se “Återigen BUN (17/2)”.)
Informationen om lokaler handlade denna gång uteslutande om Norra skolan. Henrik Frifelt från samhällsbyggnadsförvaltningen stod för informationen.
Frifelt kom inte med några muntra besked… Norra skolan är i ett undermåligt skick – som ett resultat av år med ett lika undermåligt underhåll. Det är fukt under plastmattor, lukt av stenkolstjära, fuktighet i väggar, förhöjda värden (av något…) vid luftmätningar, mikrobiell påväxt osv. Det måste tas bort mattor, tätas, slipas, ordnas med nya golvsocklar. Och sedan borde dessutom taken och fasaderna åtgärdas…
Beskedet var kort och gott att Norra skolan är “förlorad” som skola. Det underhåll som görs och de åtgärder som sätts in kommer bara att hålla i några år:
“… vi börjar inte i rätt ände … det är en pågående uppfuktning … det finns inga garantier på sikt…”
Det samhällsbyggnads gör nu är med andra ord en nödlösning. Det är “lappa-och-laga” för att eleverna ska kunna gå på Norra tills skolan på Holmängen är klar om några år. En ordentlig renovering för att få Norra till att bli en fungerande skola på sikt beräknas kosta åtminstone 60 miljoner kr.
“En evakuering hade krävt 30 miljoner till…”
Fyllde Mats Andersson i. Och konstaterade att kommunfullmäktige har sagt nej till samhällsbyggnadsnämndens yrkande på 60 miljoner.
Jag vet egentligen inte om kommunfullmäktige har sagt nej. Min uppfattning är att samhällsbyggnads yrkande snarare har “glömts bort”. Ingen har sagt nej, det fanns bara inte någon summa i “kolumnen för Norra skolan” i investeringsbudgeten…
Det enda som stod i budgeten senast, den 19 juni 2019 (för budget 2020), om Norra skolan var:
“1 miljon kronor för utredning Norra skolan 2022”
Mitt minne är att S+C+MP+M+L+KD (dessa partier kom överens om budgeten) avsatte dessa pengar för att helt enkelt utreda om det gick att behålla Norra skolan. (Vilket det tydligen inte gick. Fast det var väl känt redan innan…?)
Det är lite intressant i sammanhanget att fullmäktige för några år sedan, den 22 juni 2016 närmare bestämt, bestämde att Norra skolan skulle få 18,5 milj kr i investeringspengar år 2017 och ytterligare 9,6 milj år 2018… Men det rann ut i sanden. Beslutet verkställdes inte – en utredning sa att det var omöjligt att göra om Norra till en tvåparallellig F-6-skola. Alternativa “lösningar” utreddes aldrig, t ex om det var möjligt att Norra skolan kunde bli en F-3-skola… Det sägs att pengarna istället gick till Silvertärnan.
För det hade väl ingen betydelse, hoppas jag, att det var M+L+KD+V som stod bakom beslutet 2016? De styrande partierna ville inte investera i Norra skolan…
Samhällsbyggnads har nu, genom sitt bedrövligt dåliga och undermåliga underhåll av Norra skolan, de facto fattat ett beslut åt alla – nedläggning. Det är nämligen inte försvarbart att investera upp mot 100 miljoner på skolan. Det är för mycket i förhållande till det antal elever som kan gå där. Jag tror att de flesta politiker kan konstatera detta, vissa med sorg i hjärtat.
Det känns däremot inte bra att det har gått till så här – att kommunfullmäktige faktiskt inte har fattat ett tydligt och klart beslut om Norra skolans öde. Det borde egentligen inte få vara så att skolverksamheten på Norra försvinner genom “icke-beslut”.
Norra skolan borde egentligen ha fått leva vidare som skola…(I morse fick jag för övrigt en kommentar av “Jenny” om Norra skolan – klicka här.)
Under den “långa verksamhetsberättelsen” fokuserade förvaltningen på personal. Nämnden fick även statistik på tillbud och riskobservationer i förskola och grundskola. De har ökat tämligen mycket i antal. Det fick Gunnar Bäckman (KD) att efterlysa ett forum, en workshop, där politiker tillsammans med tjänstemän skulle diskutera fram typ vettiga lösningar.
“Det kokar ju ute idag.”
Sa Bäckman och undrade vad vi politiker egentligen kan göra och hjälpa till med.
När BUN diskuterade fastighetsinvesteringar så var den stora frågan hur nämnden ska klara de ökade kostnaderna efter det att investeringarna var genomförda. Det blir kapitalkostnader, utökad yta ger högre värme- och städkostnader etc. De ökade kostnaderna, som en följd av investeringarna, kommer att uppgå till netto 38,3 milj kr…
Nämnden godkände det upprättade investeringsförslaget. Det ser ut så här:
Investeringarna är prioriterade från 1 till 11, “x” vid Öxnereds skola betyder att denna investering är pågående. Beloppen är i miljoner kronor.
Barn- och utbildningsnämnden kommer att behöva budgetförstärkning för att klara de ökade hyrorna som investeringarna medför. Det står utom allt tvivel.
Budgetarbetet pågår för fullt i kommunen. Vi får se om de styrande lyssnar till konsultföretaget Public Partners ord om att det är hela kommunens angelägenhet att arbeta för att förbättra skolans resultat… Och det ryktas om att kommunledningen tydligen gör det. Det sägs nämligen att ett nytt inriktningsmål för kommunen ska handla om ökade skolresultat.
Kommunen är emellertid bra på ord, mål, planer och dokument. Det återstår att se om det också blir handling…
Återigen BUN (17/2)
Tiden går fort. På måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen är relativt kort även om det finns en del handlingar att läsa och sätta sig in i. (Nämndens handlingar kan laddas ner här.)
Efter att sverigedemokraternas Göran Nilsson blir vald till justerare så ska nämnden få en sedvanlig lokalinformation. Det är en ren informationspunkt så det finns inga handlingar utskickade om detta.
BUN ska sedan besluta om att översända ordförande Mats Anderssons (C) yttrande “gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP)” till kommunstyrelsen.
Yttrandet understryker vikten av att:
“behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”
Det är också viktigt menar Andersson, och med all sannolikhet också nämnden, att hänsyn tas till avstånden mellan förskola/skola och hemmen för barnen och eleverna. Andersson anser även att det är viktigt att ta med den framtida elevsammansättningen i planeringen av nya förskolor och skolor. Han tänker säkerligen på integreringen, men ordet nämns inte i yttrandet. Jag tycker kanske att nämnden också skulle betona vikten av bra gång- och cykelvägar till förskolorna och skolorna, men det kanske är självklart. Det jag saknar helt är däremot att BUN borde lyfta frågan om ordentliga och ändamålsenliga skolgårdar, med t ex möjlighet till utelektioner i idrott och hälsa, samt att det finns “riktiga” grönområden på gångavstånd till förskolorna och skolorna.
Nämnden ska få information om “Patientsäkerhetsberättelse 2019”.
Patientsäkerhetsberättelsen är utförlig. Den tar upp det mesta som är värt att veta om Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor och skolläkare och till viss del psykologer och logopeder).
Under 2019 har 44 avvikelser registrerats, men inga har lett till vårdskador. Men rutiner och samverkan med andra vårdgivare etc utvecklas ständigt. Det jag överraskades av är att det fortfarande inte finns vatten(!) på skolsköterskemottagningarna på Skerruds och Frändefors skolenheter…
Det har skett en tillsyn av de fristående förskolorna:
“Samtliga tillsynande förskolor har visat att de har ett adekvat underlag kring efterfrågade rutiner och planer, samt beskrivit förskolans pedagogiska arbete med fokusområden och teman.”
Dessutom tycks vårdnadshavarna vara nöjda med verksamheterna. Och det är ju bra att det är en bra kvalitet i de fristående förskolorna.
Sedan ska nämnden som vanligt läsa igenom den långa verksamhetsberättelsen… Och godkänna den, är tänkt.
“Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets verksamhet, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, investeringar samt redovisning av personal.”
Så här beskriver verksamhetsberättelsen förhållandet mellan politikerna och förvaltningen och målen för arbetet:
“Barn- och utbildningsförvaltningen stödjer barn- och utbildningsnämnden i att leda och samordna nämndens verksamheter. Förvaltningschefen och verksamhetscheferna arbetar utifrån helhetsidén ”Tillsammans gör vi bra bättre”, för att styra, leda och stödja rektorer i uppdraget att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. Arbetet utgår från nationella mål, barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och förväntade resultat samt förvaltningens 3 prioriterade fokusområden: “Elevers resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.”
Det beskrivs utförligt hur arbetet med fokusområdena har utförts. Det är en omfattande redovisning och den rekommenderas för alla intresserade. (Du kan som sagt ladda ner alla handlingar, klicka här.) Det enda i redovisningen som jag undrar över är arbetet med det “lågaffektiva bemötandet”. Metoden, som psykologen Bo Hejlskov Elvén står bakom, har fått en massiv kritik den sista tiden. Kritiker menar att “lågaffektivt bemötande” inte kan appliceras i skolsituationer.
Den långa verksamhetsberättelsen innehåller självklart också en målavstämning för år 2019, både mot kommunens inriktningsmål och de förväntade resultaten. Det är många gula “ploppar”, dvs målen har delvis uppnåtts.
Några nedslag i redovisningen:
* “Elevenkäten visar att 90 % upplever sig trygga i skolan gentemot 88 % föregående år.”
* “Andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön har minskat något under 2019 liksom 2018.”
* “Alla grundskolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare i år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
* “Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har ökat med 4 % från 82 % till 86 %.”
* “Andelen behöriga har ökat sedan förra läsåret, från 73,8% till 75,8%.”
* “Medelmeritvärdet för eleverna som lämnade grundskolan 2019 var 13 poäng högre än elevgruppen året innan.”
* “Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 15,5 mkr för budgetåret 2019, en negativ avvikelse mot tilldelad budget om 2%.”
* “Andelen legitimerade lärare ligger oförändrat på 83%.”
* “Frånvaron under 2019 i relation till 2018 har minskat med 8,5%.”
Du kan läsa lite mer på bloggen “Intressant årsredovisning”, där jag redovisade resultat i den “korta verksamhetsberättelsen”.
Naturligtvis redovisas och analyseras också årets resultat. BUN gjorde ett underskott på 15,5 milj kr. Det var främst i grundskolan som underskottet återfanns. (Orsaken till underskottet i grundskolan redovisades också i bloggen “Intressant årsredovisning”.)
Statsbidragen uppgick till 103 milj kr förra året. Förvaltningen påtalar problemen med de riktade statsbidragen. De:
“leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”
Förvaltningen menar att de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner är särskilt problematiska:
“De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning.”
Det kan vara intressant att se hur BUN:s kostnader fördelas. Det redovisas självklart i berättelsen:
* Personalkostnader 603 milj kr.
* Bidrag till fristående verksamheter samt köp från andra kommuner 115 milj.
* Lokalkostnader (hyror; interna och externa, el och VA) 104 milj.
* Köp av måltider (interna och externa) 49 milj.
* Kostnaden för skolskjuts 22 milj.
* IT-kostnader 24 milj.
* Övriga kostnader, t ex förbrukningsinventarier, tolktjänster, utbildningar/kompetensutveckling som finansieras via statsbidrag, undervisnings- och lekmaterial, läroböcker, avskrivningar och internränta 24 milj.
Nämnden investerade år 2019 för drygt 5,5 milj kr. (Notera att det är samhällsbyggnadsnämnden som står för fastighetsinvesteringarna i förskolor och skolor.) Nämndens investeringar gällde framförallt:
“verksamhetsutökning av Propellergatans förskola, Silvertärnan och uppstart av Belfragegatans förskola. Övriga investeringar har genomförts för att förbättra arbetsmiljön och byta ut slitna inventarier.”
Och till sist, i december 2019 såg andel legitimerade lärare/förskollärare ut så här:
I tabellen ser man t ex att bara 2/3 av den undervisande personalen i högstadierna är legitimerade. Och då ska man också komma ihåg att det inte är givet att samtliga inom grundskolan har rätt behörighet för samtliga ämnen och årskurser de undervisar i.
Den totala sjukfrånvaron bland personalen har glädjande nog minskat till 7,3% (7,5% år 2018). Korttidssjukfrånvaro, dag 1–14, har ökat, medan långtidssjukskrivningarna har minskat.
Förutom att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) ska berätta vad de har gjort sedan sist, så ska nämnden också godkänna “upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar avseende perioden 2021-2023”.
Förvaltningen skriver:
“Behovet är kartlagt i tidigare gjorda utredningar som förskole- och skolutredningen, reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028 samt en pågående kommungemensam lokalförsörjningsplan, som håller på att sammanställas och kommer att presenteras under våren 2020.”
Det finns alltså anledning att återkomma, men det är ingen hemlighet att det nästa år ska investeras på Öxnereds skola (inkl. idrottshall, kök), Holmängen (ny skola inkl. idrottshall, kök) och utökning av förskoleplatser i Frändefors.
BUN behöver investera mer, men det är dessa investeringar som ska prioriteras – om nämnden godkänner förslaget förstås. Det kan noteras att Norra skolan inte finns med…
Som sagt, det är en ganska kort dagordning. Men det är viktiga ärenden – och en hel del att läsa igenom…
Efter BUN (2): “Det är nolltolerans mot våld mot personal.”
Det var alltså sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i måndags. Ärendena beskrevs i tre bloggar innan sammanträdet (se “BUN är på gång igen!”, “Skollokaler” och “Intressant årsredovisning”) och efter sammanträdet skrev jag om vad som sades och informerades om i ett av ärendena (se “Norra och Holmängen”).
Måndagens blogg om Norra skolan och den nya skolan på Holmängen lästes av många personer och den har diskuterats i Facebookgruppen “Vänersborgare”. Det verkar som det är i denna grupp som politik i Vänersborg diskuteras – och får diskuteras…
BUN-sammanträdet började med information. Pål Castell från miljö- och byggnadsförvaltningen informerade om den Fördjupade Översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (se mer på på kommunens hemsida – “FÖP Vänersborg- Vargön”) och barn- och utbildningsförvaltningen informerade om det pågående arbetet med kommunens omvärldsanalys. Omvärldsanalysen är en del av budgetarbetet för 2021. Analysen fokuserar i år på digitalisering.
Det är flera politiker i nämnden som är tveksamma till den omfattande användningen av datorer i förskola och skola. Datorer har införts i undervisningen utan något egentligt stöd från forskningen. Det är snarare IT-företagen än pedagogerna som har drivit utvecklingen och förespråkat digitaliseringen. Och företagen har andra motiv än skolan… Nyare forskning, som t ex studien från “Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering”, visar att datorer i undervisningen varken förbättrar skolresultaten eller likvärdigheten. Resultaten tyder snarare på det omvända. (Se t ex “Ingen fördel med egen skoldator”.)
Nämnden hamnade nog lite utanför ämnet digitalisering. Men trots det ansåg ordförande att nämnden hade bra, viktiga och intressanta diskussioner. Det tycker jag också.
Nämnden antog “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028”. Det var en del information, frågor, svar och diskussion i ärendet, men jag tror att jag har redogjort för det mesta i faktaväg både i bloggen “Skollokaler” innan sammanträdet och i bloggen “Norra och Holmängen” i måndags efter mötet. (Det här ärendet och ärendet om en ny skola på Holmängen gick till viss del in i varandra.)
Det meddelades dock några kompletterande fakta, som jag tror att jag inte har nämnt tidigare:
- Den nya idrottshallen på Sportcentrum är klar till höstlovet.
- BUN hyr för närvarande 18 moduler: 13 för grund- och 5 för förskolan
- Hyresavtalet för Vänerparksskolan sträcker sig till år 2028. Tanken är att hyresavtalet då ska förlängas.
- Det går 24 elever på Rösebo skola.
- Det går 65 elever (F-6) på Skerrud skola, 38 av dem på fritids.
- Det går ca 40 barn på förskolan på Skerruds skola,
Signaturen “Rune” har för övrigt återigen delgivit bloggläsarna några intressanta tankar i en kommentar, där hen dels tycker att politikerna måste börja prata klartext och dels framför tankar kring Norra skolan och Vänerparksskolan mm – klicka här.
I diskussionen om skolplanen föregrep ordförande Mats Andersson (C) ett senare ärende på dagordningen. Andersson sa nämligen klart och tydligt att antalet elever i Vänersborgs skolor ökade med fler än 10 elever 2019! (Se “Intressant årsredovisning”.) Det betydde att Andersson ansåg att vänsterpartiet hade helt rätt som argumenterade för att BUN skulle ha extra pengar för ökningen av antalet elever – precis som det stadgades i budgetbeslutet för år 2019. (Se “Byråkratiskt beslut om BUN”.)
Jag hade förväntat mig att de andra ledamöterna, som också sitter i fullmäktige och som röstade nej till vänsterpartiets yrkande att rösta ja till BUN:s egen begäran(!), skulle yttra sig igår. Och förklara varför de röstade nej till extra pengar i kommunfullmäktige. Det gjorde de alltså inte, trots påpekanden från ett visst håll… Signaturen “Rune” har nog rätt när han anser att politikerna i nämnden borde tala klartext… (Ordförande Mats Andersson var frånvarande när fullmäktige beslutade i frågan.)
För övrigt diskuterades det en del kring ärendet “Bokslut 2019: Kort verksamhetsberättelse”, men inget som kanske är värt att återberätta. Fast det var bra diskussioner. Nämndens ledamöter visar ett allt större intresse för verksamhetsfrågor. Och diskussionerna fortsatte under nästkommande ärenden…
Nämnden fick information om allvarliga incidenter som nyligen har inträffat på våra grundskolor – incidenter som har innefattat våld mot personal. Det är incidenter som får både personal och elever att må dåligt. Det tar också tid att utreda incidenterna och de kräver mycket extra resurser för att åtgärda. Och det är som ordförande Andersson sa:
“Det är nolltolerans mot våld mot personal.”
Nämndens presidium ska senare denna månad träffa kommunalråden för att ta upp och diskutera denna fråga. Den är en av de bidragande orsakerna till det underskott på 15,5 milj kr som BUN gjorde förra året. Jag tror inte att de styrande politikerna i vår kommun riktigt förstår vad som händer på våra grundskolor…
Förvaltningen redogjorde för andra viktiga orsaker till förra årets budgetunderskott. De framhöll framför allt tre saker:
Många elever har svårt att nå målen vilket medför att rektor är skyldig att sätta in åtgärder.- Antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp.
- Andra kommuners placeringar etc. Barnen skrivs i vår kommun och vi får omedelbart ansvar för kostnaderna för insatser som behövs för att möta elevernas behov i skolan. Detta medför en mycket svårbudgeterad och kostnadskrävande situation.
Det finns uppenbarligen fler saker som behöver tas upp med kommunalråden…
I slutet av sammanträdet berättade förvaltningschef Sofia Bråberg att elever i åk 5 på Mariedalskolan hade skickat en skrivelse till henne om idrottshallen på sin skola. Det var ett bra initiativ tycker jag. Man kan väl hoppas att fler elever skriver till förvaltningen i fortsättningen.
Eller varför inte till politikerna…?
Efter BUN (1): Norra och Holmängen
Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.
Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:
“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”
Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.
Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.
Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:
- 3-parallellig skola
- 525 elever
- 21 klasser
- Möjligheter till 30 elever i varje klass
- Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
- 10 kvm per elev inomhus
- Skolan klar ht 2023
- Total kostnad: 260 milj kr
BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.
Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…
Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)
Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.
Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)
Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:
“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”
Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…
Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…
BUN (3): Intressant årsredovisning
Efter några dagar med barnbarnet i Värnamo var det dags att ladda inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och det har jag gjort med den korta verksamhetsberättelsen i händerna. Den skickades ut i fredags. Den är viktig och den kommer också att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2019. De flesta av de övriga ärendena på dagordningen har jag redan läst in mig på – och redogjort för. (Se “BUN är på gång igen!” och “Skollokaler”.)
Den korta verksamhetsberättelsen börjar med en resultatavstämning. Det är uppfyllelsen, eller inte, av de förväntade resultaten som redovisas. Det handlar alltså om förra året, år 2019. I år har ju de förväntade resultaten “skrivits ner”. Nämndens målsättning för 2020 är att inget ska bli sämre…
Jag tänkte göra några nedslag i resultatavstämningen.
Ett av de förväntade resultaten uppfylls inte, den har en röd “plopp”. Andelen elever i årskurs 8 som upplever studiero i lärandemiljön har inte ökat med 5 procentenheter som nämnden hade som mål. Studieron minskade tvärtom något, vilket den också gjorde 2018.
Förvaltningen skriver:
“Alla skolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
Det är min erfarenhet av ungefär 40 år i yrket också. Det är ett relativt fåtal elever som står för kränkningar, bus och oordning på högstadiet…
Av de förväntade resultaten har 5 fått en gul plopp. Det betyder att de är delvis uppfyllda.
Till skillnad från eleverna i åk 8 så upplevde en ökande andel av eleverna i årskurs 5 trygghet i lärandemiljön. Målet var att andelen skulle öka med 3 procentenheter. Den ökade emellertid “bara” med 2 procentenheter. 90 % av alla “femmor” upplever sig trygga i skolan. Det var en bra siffra även om naturligtvis alla i skolan måste jobba intensivt med att alla elever ska vara trygga.
Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet skulle öka under 2019 med 3 procentenheter var det tänkt. Andelen ökade med 2 procentenheter – och då blir det en gul plopp. Det ska noteras att nästan 25% (24,2%) inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det är skrämmande många elever.
Det genomfördes inte någon kommunövergripande personalenkät förra året. Därför finns det inga siffror på om personalen upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Förvaltningen skriver:
“En utmaning för skolorna är att elevernas behov ökar snabbare än tilldelningen av resurser, vilket är en utmaning för rektorerna i organisering av verksamheten som torde ha bäring på medarbetarnas upplevda arbetsbelastning. Ett sådant exempel är att många rektorer lyfter elever i behov av anpassningar där de i många fall måste göras inom befintlig organisation, vilket belastar befintlig personal på enheterna och ökar deras arbetsbelastning som redan upplevs som hög.”
Det finns 3 gröna ploppar också, dvs de förväntade resultaten har uppnåtts.
Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling ökade med 4 procentenheter, från 82 till 86%. Det är glädjande. Medelmeritvärdet i årskurs 9 ökade också förra året. Men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har därför faktiskt halkat efter ytterligare. Och medelmeritvärdet är alldeles för lågt… Frånvaron under 2019 jämfört med 2018 minskade med 8,5%. Det är också en positiv utveckling.
Den korta verksamhetsberättelsen redovisar också siffror på antal barn i förskolan och elever i grundskolan. Det var totalt 4.913 elever (i genomsnitt) i grundskolan 2018, förra året var det 4.926. Det innebär enligt mitt sätt att räkna en ökning på 13 elever…
I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2019 stod det:
”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”
13 elever är fler än 10…
Dessutom var maxantalet inskrivna elever 4.948 i april 2019. (35 fler elever än genomsnittet för 2018.) Och dessa elever var självklart tvungna att ha plats i klasser. De skulle också ha lärare, ev speciallärare och elevassistenter… Och eftersom alla trodde att dessa elever skulle fortsätta under hösten, vilket också prognoserna räknade med, så skapades en organisation för detta. Sedan visade det sig att flera elever valde en fristående skola i Trollhättan…
På fullmäktigesammanträdet i november sa fullmäktige nej till BUN:s begäran om att få extra pengar för fler elever… (Se “Byråkratiskt beslut om BUN” och “Inga pengar till BUN?”.) Jag måste fråga imorgon om siffrorna för elevökningen är riktiga och om BUN därför borde ha fått pengarna (som jag ansåg). Jag får inte heller glömma att fråga politikerna i betongpartierna om varför de som fullmäktigeledamöter avslog BUN:s, dvs sin egen, begäran…
Barn- och utbildningsnämnden gick med ett underskott år 2019. Underskottet uppgick till 15,5 milj kr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 2%. Det är i grundskolan som man hittar det stora underskottet, 18,8 milj kr…
Grundskolans underskott beror främst på, skriver förvaltningen, att elevers psykosociala behov har varit större än förväntat och budgeterat:
“Skollagen är tydlig med rektors ansvar att sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. I verksamheten är fler elever i behov av individuell undervisning eller undervisning i liten grupp. Det har varit kostsamt att möta dessa behov och har även försvårats på grund av bristen på verksamhetsanpassade lokaler.”
Det här borde samtliga politiker i Vänersborg läsa och vara medvetna om. Tyvärr tror jag inte att det förhåller sig så…
Det finns också många elever som är i behov av språkligt stöd – även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända… Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. Det vore intressant att fråga sverigedemokraterna i nämnden om de vill förvägra dessa elever språkligt stöd…
Förra året var det också fler barn i behov av särskilt stöd i förskolan än vad nämnden hade budgeterat för. Det innebar extra kostnader på 2,5 milj kr för drygt 5 tjänster.
Förvaltningen skriver att underskottet blev större än de prognoser som togs fram under året på grund av:
“ökade löne- och IT-kostnader samt mindre möjlighet att nyttja statsbidrag än prognostiserat.”
För övrigt hade underskottet kunnat vara ännu större om det inte hade varit stopp för kompetensutveckling och minskade inköp av material och läromedel. Vilket i sig är åtgärder som egentligen inte går att försvara…
Barn- och utbildningsnämnden fick alltså mindre pengar år 2019 än vad den behövt. Nämnden var, liksom socialnämnden, underfinansierad från början. Det är inget bra. Det gör att förvaltningen, alla rektorer och pedagoger får helt fel fokus i arbetet. Energi får läggas på “effektiviseringar” och nerdragningar i stället för att utveckla verksamheterna.
Men det är en annan diskussion…
.
Och på tal om diskussioner. I Facebook-gruppen ”Vänersborgare” är det högt i tak. Där finns det möjligheter att framföra åsikter om det mesta i Vänersborg.
BUN 20/1 (2): Skollokaler
På måndag inleder alltså barn- och utbildningsnämnden (BUN) det politiska året 2020. Det är ett innehållsrikt sammanträde, både ärende- och sidmässigt… (Se “BUN är på gång igen! (1)”.)
Nämnden ska anta en reviderad förskole- och grundskoleplan som sträcker sig ända fram till 2028. Tanken med planen är att nämnden ska peka på behov som kan utgöra underlag för framtida investeringsbudget. Det är ett omfattande material och är man särskilt intresserad så går det att ladda ner nämndens handlingar, och i dom finns planen. (Ladda ner här, ärende 4.)
I inledningen till den reviderade förskole- och grundskoleplanen står det:
“Målbilden för pedagogiska lokaler är att ha ändamålsenliga lokaler på rätt plats vid rätt tid till en rimlig kostnad. Syftet med förskole- och grundskoleplanen är att påvisa vilka behov som barn- och utbildningsförvaltningen har för åren 2020-2028.”
För att alla elever ska få plats i Vänersborgs skolor så har nämnden hyrt in ett antal moduler. De finns i stort sett moduler på varenda låg- och mellanstadieskola i kommunen, och några har dessutom flera moduler. Även en del förskolor har moduler. Trots modulerna är det trångt i kommunens skolor. Det saknas specialsalar (naturorienterande ämnen, hem- och konsumentkunskap, bild, musik och slöjd mm), idrottshallar, grupprum, personalrum och rum till elevhälsan. Dessutom är ofta matsalarna för små. Trångboddheten ökar risken för incidenter, konflikter och tillbud. Elever är inte trygga och mår dåligt. Dessutom behövs det transporter mellan skolor för att få tillgång till specialsalar.
Många förskole- och skollokaler är också gamla, omoderna och slitna och behöver verksamhetsanpassas. Och på många skolor saknas utrymmen för fritidshemmen. Vilket ofta är ett stort bekymmer.
Det behövs fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, dalslandsdelen och i Vargön. Behovet är störst i centrala Vänersborg.
I december 2019 stod 52 barn i kö i centrala Vänersborg (Centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan). Dessutom fanns det 162 barn som redan har plats men som vill ha förflyttning till området. Björkholmsgatans förskola (gamla “Nattugglan”) ska öppna två avdelningar i januari 2020 för att tillfälligt kunna ta emot barn. Det förväntas att efterfrågan på barnomsorgsplatser kommer att öka med omkring 100 platser fram till 2028 i centrala stan.
Det kommer att fattas 188 förskoleplatser år 2028 i Dalslandsområdet. Redan nu har Brålanda förskola två avdelningar i moduler och Frändefors förskola har en avdelning i Missionskyrkan. Många dalslandsföräldrar placerar dock sina barn i förskolor i andra delar av kommunen (arbetsplatsen kanske ligger vid en förskola i stan) och därför bör inte alla platser för dalslandsbarnen tillskapas i Dalsland.
Det fattas utrymme för 57 barn i Vargön. Förskolelokalerna är inte dimensionerade efter det antal barn som går där. Ventilationen är nämligen underdimensionerad både på Granås och Lindvägens förskolor.
“På Granås förskola går 21 fler barn och på Lindvägens förskola 60 fler barn än vad ventilationen är dimensionerad för. Denna brist i ventilationen får konsekvenser både när det gäller barnens och pedagogernas arbetsmiljö, således måste ventilationen anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola.”
Det behövs ytterligare 30 platser i Vargön och det måste göras något åt ventilationen.
För årskurs F-6 kommer den nya skolan på Holmängen och om- och tillbyggnaden av Öxnered skola att tillskapa fler platser. En ny skola på Holmängen beslutades i kommunfullmäktige i juni 2019. Skolan ska också innehålla kök och idrottshall. Den nya skolan beräknas kunna ta emot 525 elever och ska förhoppningsvis stå klar 2023. Öxnered skola beräknas vara klar till sommaren 2022. Den ska rymma cirka 525 elever, varav ca 100 platser kan användas för fyra förskoleavdelningar.
Mariedalskolan är kommunens största skola. Mariedalskolan har denna termin fler lokaler i och med att BUN hyr av den externa fastighetsägaren Hemsö Vårdfastigheter AB. Men skolan behöver verksamhetsanpassas med specialsalar som är dimensionerade för skolans storlek – framför allt behövs en ny idrottshall.
Onsjöskolan har inte tillräckligt med klassrum och grupprum. På Rånnums och Granås skola i Vargön saknas också grupprum och ämnessalar. Dessutom är matsalarna underdimensionerade.
För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola. Det fattas ämnessalar och utrymmen för fritidshemmet.
För årskurs 7-9 i centrala Vänersborg innebär om- och tillbyggnationen av Silvertärnan en utökning av antalet platser. Hela skolan beräknas stå klar till höstterminen 2020 och ska då ha en lokalkapacitet på 780 elever – om ämnessalar kan användas på Tärnanskolan. Vilket i sin tur förutsätter att en ny F-6-skola byggs på Holmängen. Detta gör att elevantalet på Vänerparkens skola kan minskas och antalet tillfälligt inhyrda lokaler sägas upp. Dalboskolan i Frändefors är för stor utifrån prognostiserat elevunderlag.
Det var några fakta om lokalbehoven fram till 2028. Med tanke på att den tid det tar från behov/planering/beslut så är det viktigt att både BUN och kommunen är ute i god tid. Se bara på Belfragegatans förskola (“Hönan”). Det tog omkring 6 år från nämndens beslut till förskolan var klar att tas i bruk förra året.
Ärendet efter den reviderad förskole- och grundskoleplanen är också ett lokalärende: “Ny skola på Holmängen”. BUN ska godkänna att samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och sätter igång byggnation av en ny F-6-skola på Holmängen.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten gjort en lokalplanering tillsammans med fastighet och service. Lokalplaneringen tar upp:
“dimensionering, placering, funktioner, tidplan, redovisar flexibilitet och koncernnytta samt preliminär hyreskostnad.”
Den här rapporten ska utgöra underlag för projektering och byggnation av Holmängenskolan. Jag antar att det betyder att den ska fungera som en slags “kravspecifikation” för en arkitekt. Jag vet inte, men det har inte skickats med några ritningar till nämnden. Vi får se, det blir till att fråga om hur den framtida gången ser ut.
Den nya skolan på Holmängen är på sätt och vis kopplad till Norra skolan.
Det är många som vill ha kvar Norra skolan och om jag inte minns fel så har till och med kommunfullmäktige beslutat om investeringspengar till Norra för några år sedan. Men det har hänt en del sedan dess, och tyvärr inga bra saker…
Det är dock inga problem med elevantalet, inte idag och inte i framtiden. Prognosen är att Norra ska öka från 275 till 364 elever fram till 2028.
Men det går inte att bygga ut skolan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utrett en renovering och utbyggnad av Norra skolan. Den resulterade i slutsatsen att:
“en utbyggnad är olämplig ur flera aspekter. … Fastighetsenheten bedömde att de funktioner som barn- och utbildningsförvaltningen specificerat behövdes på en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på Norra skolan.”
Därför föreslogs att en ny skola på Holmängen skulle uppföras i stället för en om- och tillbyggnad av Norra skolan.
Efter denna utredning upptäcktes dessutom andra problem med Norra skolan:
“…omfattande fuktproblematik … Nordisk byggskadeutredning har genomfört flertalet utredningar av inomhusmiljön på Norra skolan och rekommenderar att stora delar av skolan inte nyttjas som försiktighetsåtgärd på grund av fuktproblematiken och avvikande lukter.”
Inga beslut har fattats om Norra skolan. Kommunledningen är dock inte särskilt positiv, inte än i varje fall, till att bevilja investeringsmedel till Norra för att komma till rätta med fuktproblematiken. Och det handlar om stora summor, vad jag förstår om bortåt 60-70 miljoner… Det finns nog krafter som helst ser att eleverna på Norra skolan flyttar över till Holmängens skola när den blir färdig. Det finns också de som vill ha kvar Norra… Det lär bli diskussioner…
BUN ska säga upp kontraktet med Hemsö Vårdfastigheter AB. Det handlar om Välkomstens och Modersmålsenhetens lokaler på Belfragegatan 2. Antalet elever har den senaste tiden sjunkit och de elever som går i verksamheterna får istället plats på Silvertärnan. Hyran för lokalerna uppgick förra året till 557.292 kronor.
Det var ytterligare tre ärenden på måndagens dagordning. Det finns fler ärenden, men som jag skrev i onsdags (se “BUN är på gång igen! (1)”) väntar nämndens ledamöter på fler utskick. Alla handlingar har inte kommit än.
Vi får se om det blir ytterligare någon “BUN-blogg”…
BUN är på gång igen! (1)
Efter en längre politisk ledighet med mycket julmat och marsipan är det återigen dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att samlas i kommunhuset. Årets stora uppgift är att försöka hålla ställningarna så gott det går på förskole- och skolfronten. För det är precis vad år 2020 kommer att handla om – att försöka hålla ställningarna…
BUN beräknade i budgetprocessen förra året att förskola och grundskola behövde ett tillskott på 40,3 miljoner detta år för att upprätthålla samma nivå som tidigare. Och då kan det väl tilläggas att det var en låg nivå. En enig nämnd ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Ingen i BUN ville genomföra de åtgärder som en besparing innebar. I ett av besluten stod det faktiskt (se “BUN 23/4: Usch!”):
“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”
Den formuleringen innebar alltså att BUN ansåg att det lagda budgetförslaget skulle leda till att nämnden tvingades bryta mot Skollagen. Och det är självklart allvarligt, alla är skyldiga att följa svensk lag. Fast kanske inte kommunfullmäktige i Vänersborg… (Och inte heller de flesta av de ledamöter i BUN som tog plats i fullmäktige när budgetbeslutet fattades…)
Med den budgettilldelning, som fattades av kommunfullmäktige, riskerade BUN också att förlora tiotals miljoner i statsbidrag (upp till 25,9 milj kr). Det ville dock fullmäktige gardera sig mot och avsatte därför 15 milj kr i budgeten för att:
“säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag”.
Alltid något… Och BUN har faktiskt redan fått dessa 15 milj kr för 2020. Det betyder att det “bara” fattas 25 milj kr (och kanske några miljoner i minskade statsbidrag, men det vet vi inte än) för nämnden för upprätthålla samma nivå som tidigare… Och har “vi” tur så kanske det innebär att BUN inte kommer att bryta lika mycket mot lagen som befarat…
Nämnden ansåg inte heller att det var möjligt att förbättra resultaten i år. Därför ändrade nämnden i april förra året de förväntade resultaten, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås för 2020, till att det inte ska bli sämre… 
* “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
* “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
* “Andel elever som når kunskapskraven i åk 1 bibehålles”
* “Medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”
“bibehålles”… Inte bli bättre.
En tämligen tydlig markering från BUN. Kommunledningen har emellertid inte reagerat… Däremot har konsulterna från Public Partner reagerat på kommunledningens passivitet gällande de låga skolresultaten. (Se “Genomlysning av kommunen 3: BUN”.)
Nu på måndag 20 januari är det alltså dags för årets första sammanträde. Och vårterminen börjar i högt tempo med en diger dagordning. Ledamöterna förväntas sätta sig in i 136 sidor och då är ändå inte “omvärldsanalysen” eller den “korta” verksamhetsberättelsen utskickade. Dessa underlag kommer troligtvis på fredag, och de brukar vara på några sidor… Och vill ledamöterna komma med kloka synpunkter på förslaget till den “fördjupade översiktsplanen”, som är ett av ärendena, så måste även denna läsas igenom. Och då pratar vi om ytterligare 220 sidor… Ibland tror jag att man måste vara pensionär för att vara politiker…
Det första ärendet på dagordningen är just “FÖP:en”, dvs den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Pål Castell från miljö- och byggnadsförvaltningen ska informera nämnden. Samme Castell som i måndags, tillsammans med en handfull tjänstepersoner, informerade vänersborgarna om densamma. Det skedde i kommunhuset och det var faktiskt förvånansvärt många som kom dit och lyssnade. Vilket självklart var mycket glädjande.
Det är ganska svårt att ha synpunkter på FÖP:en ur förskole- och skolsynpunkt. Det viktigaste ur nämndens perspektiv är kanske att det ska finnas mark att bygga fler förskolor och skolor på om invånarantalet växer. Och ur barnens och ungdomarnas perspektiv att det finns säkra vägar, framför allt gång- och cykelvägar, till förskolor och skolor. Att det borde finnas grönområden och träd i närheten av förskolorna och skolorna är tämligen meningslöst att framföra… Finns det några sådana områden eller träd eller skogar i närheten av bostadsområden och skolor så ska de tydligen avverkas så snabbt som möjligt… (Jämför Mariedal Östra och Kindblomsvägen på Blåsut…)
Alla invånare i Vänersborg, och Vargön, kan för övrigt studera förslaget och komma med synpunkter – samrådet pågår till den 21 februari. Du kan läsa mer om den Fördjupade Översiktsplanen på kommunens hemsida – “FÖP Vänersborg- Vargön”.
Nämnden ska också svara på en remiss och översända yttrandet till VästKom, “Västsvenska kommunalförbundens samorganisation”. Det handlar om “Samverkan för barns och ungas bästa – överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen”.
Syftet med överenskommelsen är att:
“stärka samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med barnet/ungdomens bästa i centrum. Fokus ligger på barn och unga som är i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från båda huvudmännen.”
Förvaltningen sammanfattar yttrandet:
“Vänersborgs kommun anser att överenskommelsen är ett bra och tydligt dokument vad gäller samverkan och det är bra att det blir en överenskommelse istället för två samverkansdokument. Det är positivt att samordnad individuell plan (SIP) som är en vedertagen metod har fått en central roll i överenskommelsen och ersätter Västbus. Det är bra att överenskommelsen lyfter fram och tar tillvara lokala förutsättningar och att förskolan/skolan lyfts fram som en likställd samverkanspart. Vänersborgs kommun saknar koppling till Barnkonventionen i överenskommelsen då denna blir lag 1 januari 2020.”
Det är ett gemensamt yttrande från barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.
Det är två av de ärenden som BUN ska behandla på måndag. Det är många fler, t ex ny skola på Holmängen, men de återkommer jag till i en senare blogg.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer