Arkiv
BUN (19/4)
Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde, fysiskt – på plats i kommunhuset.
I bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” beskrev jag BUN:s ärenden ganska utförligt och i gårdagens blogg, “BUN: Budgetyrkande från V”, publicerade jag Vänsterpartiets budgetyrkande. Det kan vara läge att läsa de bloggarna om man vill veta mer om de olika ärendena.
Sammanträdet började med en verksamhetsuppföljning. Det var rektorerna på kommunens högstadieskolor som tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat föredrog ärendet. Informationen, som i vanlig ordning var mycket pedagogisk och professionell, tog upp frågor som det särskilda stödet, legitimerade och behöriga lärare, 
den nya läroplanen och samarbetet med socialtjänsten.
Omfattningen och de olika skolornas organisation av det särskilda stödet beskrevs utförligt. Det man kan konstatera är att behoven är mycket stora och de ökar hela tiden. Rektorer och personal arbetar intensivt och framgångsrikt, men de tycks inte riktigt “hinna med” – behoven är alltför stora. En alldeles för stor andel av eleverna i åk 9 är t ex långt ifrån att få behörighet till gymnasiet. Det fanns nog ingen av de närvarande som tvivlade på att det behövs betydligt mer resurser för att pedagogerna ska kunna göra ett ännu bättre arbete.
Rektorerna var överens om att andelen behöriga och legitimerade lärare är på väg att öka. Det är många lärare från andra kommuner som söker sig till Vänersborg och flera lärare håller på att fortbilda sig, och är på väg att bli legitimerade. Rektorerna hade goda förhoppningar om att andelen legitimerade lärare skulle öka markant i höst. Och det är goda nyheter. Sedan gäller det att kommunen får behålla dessa lärare…
Det kommer en ny läroplan i sommar, LGR 22. Läroplanen blir inte särskilt ny egentligen, det är mest omarbetningar av den gamla. Så ska t ex sex- och samlevnadsundervisningen stärkas och bland annat samtycke ska betonas tydligare. Det blir också nya formuleringar kring jämställdhet. Dessutom ska skolan arbeta ännu mer mot olika former av intolerans, våld och förtryck.
Däremot ska kursplanerna ändras ganska betydligt. Det centrala innehållet har setts över. Fakta och förståelse lyfts fram och grundläggande kunskaper betonas, främst i de yngre åldrarna. Den analytiska förmågan ska öka ju äldre eleverna blir. Kunskapskraven blir också mindre detaljerade – en förändring som jag är övertygad om välkomnas av pedagogerna. Kunskapskraven i den “gamla” läroplanen har styrt undervisningen alldeles för mycket, och det på ett negativt sätt. Det har helt enkelt varit för stort fokus på bedömning. Med de nya kunskapskraven, som från och med nästa läsår ska kallas betygskriterier, visas en större tillit till lärarprofessionen.
Det blir också en del förändringar i betygssättningen, något som vi har kunnat läsa om i massmedia. Det ska i fortsättningen bli en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper vid betygssättningen, dock med undantag för betyget E. Det ska alltså bli “lättare” att få de högre betygen. Det är också en förändring som professionen har efterfrågat.
Det blev en del frågor och diskussioner efter föredragningen. Nämnden lärde sig definitivt en hel del om situationen på kommunens högstadier.
Sverigedemokraternas motion, “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”, avslogs. SD:arna själva yrkade dock på:
“…att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet i första hand.
I andra hand att kommunfullmäktige bifaller punkt 5, då vi anser att vi ska ha som uttalad målsättning att samtliga lärare ska vara legitimerade även inom modersmålsundervisning för att säkerställa kvaliteten på undervisningen samt att höja statusen på lärare inom modersmålsundervisningen.”
Det var flera ärenden som egentligen inte berörde BUN:s verksamhet i särskilt hög grad, men nämnden skulle ändå yttra sig om detaljplaner, strategier mm. Men sedan kom budgeten för 2023.
Det blev emellertid ingen större diskussion om budgeten för nästa år. Konstigt nog. Förvaltningen gick igenom “sitt tänk”, repeterade nämndens behov och uppmanade indirekt politikerna att agera. Budgeten var ju nämndens bord. Men det blev alltså tämligen tyst…
Vänsterpartiet presenterade sitt yrkande och framhöll vikten av att en specialnämnd som BUN framförde verksamhetens behov på ett tydligt sätt. Hur skulle det se ut om inte barn- och utbildningsnämnden yrkade på mer resurser till förskola och skola när behoven var så uppenbart skriande? Vem skulle annars göra det?
De borgerliga partierna (M+L+KD) “passade” och avstod från att delta i beslutet. De höll på med budgetarbetet…
Ordförande Bo Carlsson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) meddelade att det kan bli ett annat förslag senare i kommunfullmäktige. De arbetade i sina partigrupperingar med att skapa större förståelse för BUN:s behov. Ja, ja… Det har vi ju sett de senaste åren hur framgångsrikt det har varit…
När ordförande ställde proposition på de två förslagen, dvs ordförandes förslag mot Vänsterpartiets, så hördes några fler röster på Vänsterpartiets yrkande. Öhh? Jag begärde därför votering för att få klarhet.
Det visade sig att de två sverigedemokraterna röstade för Vänsterpartiets yrkande. Fyra röster för Vänsterpartiets förslag, fyra röster för ordförandes förslag och tre nedlagda. Bo Carlssons ordföranderöst avgjorde. Barn- och utbildningsnämnden skulle inte begära mer pengar än den budgetram som tilldelats av kommunstyrelsen.
Jag ska väl inte sticka under stol med att de andra partiernas agerande var en besvikelse…
Eva Lindgren (V) och jag reserverade oss för säkerhets skull mot beslutet.
Det blev ingen mer votering på sammanträdet. De andra besluten togs i full enighet. Det var dock som vanligt en del frågor och diskussioner, men stämningen var hela tiden god. En bidragande orsak är 
ordförande Carlssons sätt att föra klubban. Bo Carlsson som för övrigt uttryckte sin övertygelse om att politiker måste kunna ändra tveksamma och mindre bra beslut. Jag lovade att notera detta för framtida bruk. Och det har jag nu gjort…
Sammanträdet slutade kl 14.07, och denna gång hann nämnden med att äta lunch under en timme.
BUN: Budgetyrkande från V
På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska budgeten för nästa år behandlas. (Se ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen har lagt ett förslag som innebär att BUN ska acceptera den tilldelning som kommunstyrelsen har föreslagit. Det gör inte Vänsterpartiet. Vi vill satsa på våra barn och ungdomar, på förskola och skola.
Igår var inte Vänsterpartiets budgetyrkande och förslag färdigformulerat. Det är det idag. Här nedan publicerar jag det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram för nämnden imorgon. (Det går också att ladda ner här.)
===
Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025
Yrkande från Vänsterpartiet
I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.
Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.
Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.
Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.
Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.
Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.
BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen.
Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr
Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.
Vänsterpartiet yrkar att
- barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023
Vänersborg 2022-04-19
BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm
För ovanlighetens skull sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) på en tisdag. Men det beror naturligtvis på att det är annandag påsk imorgon måndag.
Det är tämligen varierande ämnen på tisdagens dagordning. Det är allt från detaljplan för Hamngatan via hållbar byggnadsstrategi till nästa års budget.
Sammanträdet börjar med en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är för att nämndens ledamöter ska få en inblick i verkligheten. Denna gång är det rektorerna på de olika högstadieskolorna som ska besöka oss politiker i kommunhuset. Från verkligheten till kommunhuset typ… Det är många nya namn på rektorsposterna sedan min “aktiva tid” så det ska bli intressant att få ansikten till namnen.
Planarkitekt Pål Castell ska informera om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. På nämndsammanträdet i maj ska nämligen BUN fatta beslut om ett svar på granskningshandlingen. Det här är ett ärende som sannolikt angår andra nämnder mer än BUN. BUN har som sin huvudsakliga uppgift att titta på förskolornas och grundskolornas placering samt skolvägarna dit.
Ola Wesley (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Det är en motion som har figurerat i andra kommuner också. Wesley sitter för övrigt inte längre i barn- och utbildningsnämnden, men självklart är det inget som hindrar att fullmäktigeledamöter motionerar om skolan. Nämnden ska lämna ett svar på motionen, men motionen avgörs så småningom i kommunfullmäktige.
Motionen framställer 10 krav på modersmålsundervisningen. Förvaltningen föreslår avslag på 9 av dem. På den 10:e skriver förvaltningen att:
“Möjligheter för fjärrundervisning kan ses över och övervägas vid behov”
Motionen framför flera krav som “slår in öppna dörrar”. Det betyder att motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
Jag reagerar dock på förvaltningens svar på motionens punkt 2:
“Ensamkommande som bor i familjehem ska inte erbjudas modersmålsundervisning om inte kraven på att en vårdnadshavare skall prata modersmålet samt att språket talas i hemmet uppfylls”
I svaret skriver förvaltningen bland annat att förslaget inte är förenligt med Skollagen 10 kap 7 § som enligt förvaltningen lyder:
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk…”
Det är ett helt riktigt citat, det som står, men faktum är att de tre prickarna visar att citatet är “avhugget”. Läser man hela paragrafen i Skollagen så är fortsättningen på paragrafen (i fetstil):
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.”
Jag anser också att motionen ska avslås, men jag är lite allergisk mot förvanskningar av fakta. Faktum är att Skollagen inte är helt tydlig på denna punkt. Det finns ju ibland flera hem, familjehem eller föräldrarnas hem. Det har uppmärksammats i riksdagen i ett tillkännagivande redan 2015 (klicka här), men Skollagen har inte ändrats.
BUN ska yttra sig över kommunens nya strategi “Hållbar byggnadsstrategi”. I strategin framgår, skriver ordförande Carlsson och förvaltningschefen i förslaget till yttrande:
“att genom att välja resurseffektiva byggprocesser och sunda material ska Vänersborgs kommun se till att minska sin miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet med strategin är att i byggnadsprocessen öka fokus på att välja mer hållbara och klimatsmarta processer och material.”
Det är ganska många självklarheter i strategin, men så kanske det måste vara. Ordförande och förvaltningschefen pekar på att inte bara nybyggnationer bör ingå i strategin utan också:
“mindre om- och tillbyggnationer samt underhållsarbeten av befintliga fastigheter.”
Och det är nog helt riktigt. Precis som påpekandet att strategin kan få kostnadskonsekvenser. Och vem ska betala dessa – barn- och utbildningsnämnden när den hyr t ex förskolelokaler…?
Det står en del om hantering av dagvatten i strategin, men inte ett ord om “avloppshantering”. Det är anmärkningsvärt. Det forskas, experimenteras och byggs i olika delar av världen. Allt fler inser att man måste tänka om och utforma VA-system för att återvinna resurser. Det tycks emellertid som om Vänersborgs kommun är helt faktaresistent i dessa frågor. Men det hör egentligen inte hemma i barn- och utbildningsnämnden… Men 
en länk till en kommun som har kommit mycket längre i VA-frågan kan väl vara på sin plats. Kanske kan någon lära sig lite mer om att läsa om Helsingborgs nya stadsdel “Oceanhamnen” och det världsunika källsorterande avloppssystemet “Tre rör ut” (se “Helsingborg: Tre rör ut”) eller kanske lyssna på en intervju, 2 min (se “Tre rör ut på H+ i Helsingborg”).
BUN ska yttra sig om ett upprättat förslag till detaljplan för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Syftet med detaljplanen är bland annat att:
“möjliggöra väderskyddade uteserveringar som kan användas året runt längs Hamngatan och möjliggöra bryggor längs Gamla Hamnkanalens kajkanter.”
Det låter väl bra, men å andra sidan är det ju inget som angår BUN:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra gällande detaljplanen då den inte berör nämndens verksamhet.”
I den månatliga uppföljningen får nämnden reda på att överskottet i mars låg på 8,9 milj kr. Det är dock lite för tidigt att dra några säkra slutsatser om detta än. När det gäller antal barn i förskolan så var de i mars 30 fler än budgeterat. Det var 50 fler barn i skolbarnomsorgen.
Budget 2023 blir en stor och tung punkt. Det lär bli en hel del diskussion. Förvaltningen har ”backat” och föreslår:
“Nämnderna har tilldelats budgetramar och anvisningar inför budget 2023 enligt beslut i kommunstyrelsen 2022-02-23 §55. Alla nämnder har i uppdrag att ta fram en budget inom tilldelad budgetram. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att ha en budget inom tilldelad budgetram samt beskriva vilka konsekvenser åtgärderna får.
Barn- och utbildningsnämnden lägger en budget inom tilldelad budgetram utan specifika åtgärder.”
Jag tror att förvaltningen överlåter till politikerna i nämnden att agera och formulera ett annat beslut. Förvaltningen har gett nämnden så mycket information under sammanträdena så att de antagligen anser att nu får politiken ta sitt ansvar… Personalorganisationerna (facken) har tagit sitt. De har lämnat ett gemensamt yttrande på MBL-förhandlingarna den 4 april. Yttrandet innehöll mycket detaljerade krav… (Du kan ladda ner det här.) Och jag kan väl avslöja att Vänsterpartiet tänker lägga ett annat budgetförslag än det liggande. Det är dock i bloggskrivande stund inte färdigt, så jag får återkomma till det.
Förra sammanträdet återremitterades nämndens svar på revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Och nu har svaret omformulerats och ändrats i den riktning som revisorerna föreslog. Uppföljningen kring legitimerade och behöriga lärare ska bli tydligare, så även när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom föreslås ett nytt förväntat resultat inför 2023:
”Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar”
Det blir bra. I maj ska ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för nämndens svar i kommunfullmäktige.
Alla som har åkt förbi skolan i Öxnered det senaste året har säkert sett att det har byggts, till stor del, en ny skola. Som är betydligt större än den tidigare. Det behöver nu så att säga tas nya tag kring rastverksamheten. Nämnden tänker därför ansöka om medel till ett samverkansprojekt mellan Öxnereds skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Nämnden vill anställa en fritidsledare. Det handlar om 280.000 kr i år och 270.000 kr nästa år ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
BUN ska revidera riktlinjerna för skolskjuts. Syftet är att:
“förtydliga rätt till skolskjuts. Förtydligande föreslås bland annat gällande bedömning av trafikförhållanden, förtydligande av avståndsregler, skolskjuts för elever i grundsärskola och växelvis boende.”
Det är bra att allt blir tydligare, men om vårdnadshavarna blir nöjda återstår att se. Själv kan jag tycka att avstånden är väldigt långa för att vara berättigad till skolskjuts. Kan en elev i förskoleklassen, 6 år, gå 2 km till skolan? Eller är det rimligt att en elev i högstadiet ska gå 5 km? För de som är berättigad till skolskjuts är det också en väldigt lång restid:
“Restid för elever i årskurs F-3 bör inte överstiga 80 min/dag och för årskurs 4-9 inte över 100 min/dag.”
Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson informerar om vad som har hänt sedan förra sammanträdet ska nämnden översända ett yttrande angående uppföljning av avfallsplan till samhällsbyggnadsnämnden. Jag hoppar över yttrandet. Det är (vågar jag skriva det?) inte så viktigt.
Jag hoppas att ordförande Carlsson bryter för lunch denna gång om sammanträdet drar ut på tiden…
Efterlängtat möte med BUN
Det blev ett oväntat långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår. Det var några ärenden som visade sig ta betydligt längre tid än vad ordförande Bo Carlsson (C), och andra, hade räknat med. Till viss del kan det ha berott på att flera av nämndens ledamöter verkade tycka att det var uppfriskande och stimulerande att äntligen få diskutera öga mot öga. Man hade liksom en del att “ta igen”… Sammanträdet var nämligen fysiskt, och det var väldigt länge sedan sist.
Det blev både frågor och diskussioner kring Ströms Slott AB och den enskilda pedagogiska omsorgen. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.)
Kommunens anlitade jurist var med på distans och svarade på frågor. Han ansåg att ett föreläggande med hot om vite var att föredra istället för att dra tillbaka det kommunala bidraget för verksamheten. “Fallet” var komplicerat, det fanns inte några prejudikat och dessutom var Skollagen inte helt tydlig. Det skulle inte bli helt lätt menade juristen att driva en sådan process. Statsmakterna planerade dock att göra vissa lagändringar som skulle underlätta processandet i framtiden. Juristen menade att det nästa gång, om inte Ströms Slott åtgärdade bristerna i sin verksamhet, fanns möjlighet att dra in bidragen. Detta skulle möjligtvis kunna ske redan i höst.
BUN beslutade enligt beslutsförslaget, dvs Ströms Slott AB:
“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”
Och:
“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”
Det blir sannolikt anledning att återkomma i frågan…
Ärende 5, “Information om förväntade resultat 2023” var en av de punkter som tog längre tid än planerat. Förvaltningschef Sofia Bråberg började med att gå igenom förslaget till förväntade resultat. Det var små förändringar jämfört med innevarande år. Och det kan ju vara bra för verksamheten att det blir kontinuitet i politikernas förväntade resultat. Och dessutom är det ju val i höst och kanske skulle ett eventuellt nytt styre ha en helt annan syn på både kommunens inriktningsmål och resultat.
Förvaltningschefens föredragning gav upphov till några frågor och diskussioner. Särskilt noterade jag att nämndens 
ordförande Bo Carlsson (C) deklarerade att det inte ska bli någon neddragning av personal nästa år. Det var:
“inget alternativ för mig.”
Sa Bo Carlsson. Och det brukade också hans företrädare Mats Andersson (C) säga. Det höll inte alltid… Vi får se om det håller nu. Tyvärr är det nog så att en personalneddragning skulle kunna vara ett alternativ för andra i den styrande minoriteten. Och då är det lätt att glömma sådana här utfästelser…
Och här hade väl ärendet kunnat avslutas för denna gång, med att nämnden konstaterade att beslut om de förväntade resultaten skulle fattas nästa sammanträde. Fast då blandade jag in revisorsrapporten…
Revisorerna hade ju rekommenderat nämnden att följa upp måttet:
”uppnått kunskapskraven i alla ämnen.”
Jag kastade fram idén att detta kunde bli ett förväntat resultat. Det skulle samtidigt kunna vara ett sätt att visa t ex ledamöterna i fullmäktige att elever har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Och att alla elever (Skollagen 1 kap 4 §):
“ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”
Förhoppningsvis skulle det kunna fungera som en signal till kommunfullmäktige hur omfattande och komplext skolans uppdrag är. Det handlar inte bara om att öka andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. (Som är ett annat av de förväntade resultaten.) Det skulle i bästa fall kunna få fullmäktige att bli mer generösa i tilldelningen av budgetmedel till nämnden… (Jag skrev lite mer om detta i min förra BUN-blogg, se “Imorgon 21/3: BUN”.)
Och faktiskt, det tycktes som om jag fick medhåll från flera av ledamöterna. Gunnar Henriksson (L) ansåg att det låg något i vad jag sa, Henrik Josten (M) tyckte att det kunde vara taktiskt ur pedagogisk synvinkel och både Christin Slättmyr (S) och Bo Carlsson (C) var positiva och skulle tänka över detta till nästa gång. Ja, till och med Magnus Ekström (KD) tyckte till slut att idén inte var så dum…
Måndagens verksamhetsuppföljning handlade om grundsärskolan. Rektorer, speciallärare och särskolesamordnare tyckte att det var svårt att förmedla verksamheten på ett rättvisande sätt. Det är inget mot att försöka beskriva den i en blogg.
Det var en lärorik föredragning. Nämnden fick siffror och fakta, men framför allt beskrivningar av verksamheten samt några filmer som förmedlade den. Det var svårt att inte bli berörd – och imponerad av verksamheten. Och personalen, framför allt! Det tycks också som om grundsärskolan har tämligen bra ställt när det gäller resurser, även om det så klart aldrig kan bli riktigt tillräckligt.
Det var dags för lunch, klockan var över 12. Ordförande Bo Carlsson (C) och nämnden var emellertid positiva till att fortsätta mötet. Det var lika bra att strunta i lunchrasten, vi var ju ändå strax klara.
Det var en liten felkalkyl.
Det var nämndens svar på revisorernas granskning om BUN:s styrning som var nästa ärende. Även om detta ärende bloggade jag innan måndagens sammanträde. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.) Jag ska inte upprepa mina synpunkter igen, men jag framförde dom naturligtvis på nämnden. Det handlade om att jag inte var särskilt positiv till förslaget till yttrande, typ…
Ordförande Carlsson meddelade i ett tidigt skede att han skulle redogöra för nämndens svar i kommande kommunfullmäktige. Jag undrade om det var det föreslagna yttrandet han skulle redogöra för… Men det var det inte, han ville höra nämndens synpunkter först och ta med sig dem till fullmäktige. Men när någon frågade vad som skulle lämnas till revisorerna, så var det ändå yttrandet…
Det blev en lång och stundtals intensiv diskussion.
Det slutade med att ärendet återremitterades. Det ska skrivas ett nytt yttrande utifrån nämndens diskussion och så ska nämnden fatta beslut i april. Och ordförande Carlsson redogöra för yttrandet i kommunfullmäktige i maj…
Sammanträdet avslutades med en del information från förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson. Förvaltningschefen redogjorde för situationen på Restad Gård med flyktingarna från Ukraina och hur förvaltningen förbereder 
mottagandet av fler flyktingar. Den har t ex börjat inventera platser i förskola och grundskola. Det är ont om platser i förskola, men det finns fler platser i grundskolan. Problemet med dessa är dock att de är geografiskt spridda. Förvaltningen håller också på att “växla upp” Välkomsten. Hittills (fram till och med fredag) hade det kommit 25 grundskoleelever och 10 förskolebarn från Ukraina.
Barn- och utbildningsförvaltningen verkar vara väl förberedda för den stundande flyktingsituationen.
Sammanträdet slutade kl 13.33. Då skingrades deltagarna för att hitta något att äta.
Imorgon 21/3: BUN
I morgon måndag ska jag delta i det första fysiska, kommunala, politiska sammanträdet på över 2 år. Det ser jag fram mot. Det är barn- och utbildningsnämnden som sammanträder.
Dagordningen för det, på sätt och vis historiska mötet, har följande utseende:
Det är en “lagom” start, kan man tycka. Det är inga särskilt kontroversiella ärenden som ska avhandlas typ de i fullmäktige i onsdags. Å andra sidan finns det ändå ärenden som kommer att leda till viss debatt. Sedan får man ju inte heller glömma att det är lite av “lugnet före stormen”. Snart bryter budgetprocessen med sina besparingskrav ut med full kraft och då lär olika åsikter ventileras över konferensbordet.
Ströms Slott AB är återigen på tapeten. Företaget bedriver som bekant pedagogisk omsorg i kommunen.
Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:
“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”
Omsorgen ska godkännas av kommunen. Det är sedan kommunen som ansvarar för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta som ärendet handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.
Ströms Slotts verksamhet i Vänersborg har varit en följetong i nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen under årens lopp och efter varje tillsyn så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer företaget med svar där det lovas bot och bättring, allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. De tycks aldrig ta slut. Jag är inte säker, men jag skulle tippa att detta föreläggande, som ska beslutas i morgon, kan vara typ det 4:e i ordningen.
Och detta föreläggande har exakt samma lydelse, som det senaste föreläggandet från november 2020:
“Ströms Slott AB föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen. I detta ingår att:
- Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).
- Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
Det är emellertid en skillnad mot tidigare beslutade förelägganden från barn- och utbildningsnämnden, denna gång är föreläggandet:
“förenat med vite om 100.000 kr”
Det är således en “upptrappning” jämfört med tidigare. Jag ser dock framför mig hur Ströms Slott återigen kommer att redovisa åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen (vilket Ströms Slott ska göra senast den 1 juni 2022), och så fortsätter verksamheten ytterligare några år – tills nästa tillsyn. Det lär fortsätta.
Själv skulle jag se att tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg drogs tillbaka. Jag vet inte om det är juridiskt möjligt, men det borde det vara vid det här laget kan man tycka.
Och det ska gudarna veta (oj, nu lånar jag ett uttryck från min gamle far för andra gången på kort tid) att barn- och utbildningsförvaltningen måste lägga ner en hel massa tid på dessa tillsynstillfällen. Det handlar om inspektioner, auskultationer, intervjuer och dokumentation. Hur mycket kostar inte detta? (I rättvisans namn ska väl också tilläggas att kommunen ger Ströms Slott en del arbete också.)
Ärendet är ett bra exempel på galenskapen i styrningen enligt NPM:s principer, som bland annat förespråkar privatisering av offentliga verksamheter. (Förekomsten av enskild pedagogisk verksamhet är dock inte resultatet av något kommunalt beslut.) Arbetstid måste avsättas till kontroller, dokumentationer, utvärderingar, statistik osv – tid och pengar som istället kunde ha använts i verksamheten.
Till sist vill jag för rättvisans skull betona att inte alla dagbarnvårdare, anställda av Ströms Slott, har brister. På flera ställen fungerar det bra. Ändå anser jag, och jag tror de flesta i nämnden, att en placering i förskolan är att föredra för alla barnen.
Ärendet följs av en traditionell månadsuppföljning. Det tycks som om året har börjat bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Det ser av siffrorna ut som om nämnden har använt nästan 11 miljoner mindre än beräknat under året. Det torde i så fall bara bero på att det handlar om årets två första månader. Det ekonomiska resultatet kommer sannolikt att ändras betydligt vad det lider, inte minst beroende på det som händer i Ukraina. Det är många flyktingar som placeras på Restad Gård.
En del av morgondagens ärenden torde avhandlas tämligen snabbt. Jag tror inte att det finns så mycket att tillägga när det gäller “internkontrollplan 2022 med risk- och väsentlighetsanalys” eller yttrandet till kommunens nya “Fastighetsstrategi” eller yttrandet om naturvårdsplanen. Det gäller kanske inte ens ärendet “Information om förväntade resultat 2023”. Det senare vet jag inte säkert, det finns nämligen inga handlingar medskickade i detta ärende.
Men det finns ett ärende som möjligtvis kan leda till en viss debatt – “Svar på revisionsrapport: Granskning om barn- och utbildningsnämndens styrning är tillfredsställande för att elever i grundskolan ska nå målen för utbildning”.
Jag har redogjort för revisorernas synpunkter tidigare – i tre(!) bloggar. (Se “Revisorerna granskar grundskolan” – 1 – 2 – 3.) Revisorernas kritik kan mycket kortfattat sammanfattas med att de inte ansåg att barn- och utbildningsnämndens styrning av verksamheten var helt tillfredsställande. Typ, snällt sagt…
Jag kan väl inte påstå att förslaget till svar på revisorernas kritik är helt tillfredsställande heller…
Revisionen rekommenderade BUN att vidta åtgärder för att de olika skolenheterna skulle få likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Förslaget till svar är att:
“barn- och utbildningsnämnden delar inte bilden av de stora skillnaderna i lärarnas behörigheter som presenteras i rapporten. Siffrorna är korrekt hämtade men rektorernas bild av verkligheten är en annan.”
Hmmm… Jag är inte riktigt säker på att detta egentligen är ett svar. Siffrorna är korrekta, men det tycker inte rektorerna? Borde inte nämnden/förvaltningen se över siffrorna, om nu rektorerna tvivlar – och sedan skriva ett svar om vad nämnden har kommit fram till när det gäller likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare…?
Det är också tänkt att förvaltningen i fortsättningen ska redovisa för nämnden:
“hur stor andel av samtliga anställda lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation samt hur stor andel av schemalagda lektionerna som leds av en legitimerad ansvarig lärare.”
Det kan ju i och för sig vara en bra idé. Sedan föreslår nämndens presidium att utifrån detta ska en utvärdering ske av resursfördelningen för att se om:
“det finns samband och/eller behov av att justera denna i syfte att öka likvärdigheten.”
Jag kan själv tycka att förvaltningen borde, som jag har skrivit om i tidigare bloggar, problematisera och analysera förhållandet att kunskapsresultaten förbättras och framför allt att andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet ökar, samtidigt som andelen behöriga lärare är låg. Och frånvaron varit hög under pandemin, och det har varit distansundervisning, och personalen har skurits ner…
Revisionen ansåg vidare att nämnden särskilt ska följa upp:
“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”
Nämndens svar föreslås bli att:
“måluppfyllelsen inom F-9 är en del av verksamhetsuppföljningarna som regelbundet presenteras för nämnden. Vid dessa uppföljningar är elever i behov av särskilt stöd en del som berörs och utmaningar kopplade till dessa presenteras för nämnden.”
Jag förstår faktiskt inte detta svar heller. Det konstateras egentligen bara att förvaltningen inte har några hemligheter, utan nämnden informeras regelbundet. Men inte var det detta som revisorerna efterlyste?
När jag läste KPMG:s rapport så fick jag den bestämda uppfattningen, fast det inte stod svart på vitt, att revisorerna ansåg att nämnden inte hade tillräckligt med resurser. Borde inte nämnden analysera om det finns:
“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver…”
Finns förutsättningarna? Det frågan borde nämnden kommentera.
Revisorerna ville för det tredje att:
“i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.
Det vill inte BUN…
“Barn- och utbildningsnämnden följer redan upp detta mått genom förvaltningens arbete men det är inte kopplat till något av nämndens förväntade resultat. … Detta gör att måttet inte redovisas separat vid målavstämningarna vid delårsrapporter eller bokslut. Barn- och utbildningsnämnden har idag heller inga planer på att föreslå detta mått som nytt förväntat resultat inför 2023 …”
Jag tror att revisorernas förslag inte är så dumt. Det kan vara ett sätt att visa på betydelsen av att eleverna har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Det finns nämligen en tendens i de svenska skolorna att fokusera helt på behörighet till ett yrkesprogram, vilket betyder godkända betyg i matematik, svenska och engelska samt ytterligare 5 ämnen vilket inte sällan blir i de “praktisk-pedagogiska” ämnena. Och så “struntar” man i t ex samhällskunskap, historia, fysik och kemi.
I Skollagen står det:
“Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
Jag tror att fokus på gymnasiebehörigheten kan innebära att eleverna kan få väldigt svårt att klara en gymnasieexamen i framtiden, förutom att grundskolan på sätt och vis skjuter problemen till gymnasiet.
Jag säger inte att det är så i Vänersborg men revisorernas förslag kan kanske vara ett sätt att lyfta och motverka denna eventuella problematik. Det kan också vara ett sätt för nämnden att på ett tydligare sätt visa på behovet av mer resurser till skolan…
Sammanträdet avslutas med en verksamhetsuppföljning, grundsärskolan 1-9 ska presenteras.
Det ska bli roligt att träffa nämndens ledamöter igen. Tyvärr saknas dock en av nämndens tidigare trotjänare, Gunnar Bäckman. Vila i frid Gunnar.
==
PS. Här kan du läsa bloggen efter sammanträdet: ”Efterlängtat möte med BUN”.
BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!
Måndagens barn- och utbildningsnämnd (BUN) blev längre än vad de flesta kunde ana. Vi avslutade inte MS Teams förrän kl 14.46. Det var förresten kanske för sista gången i BUN-sammanhang. Ordförande Bo Carlsson (C) går nämligen i tankar 
om att träffas fysiskt nästa gång. Dessutom strulade Teams några gånger idag i samband med att nämnden skulle diskutera gruppvis. Jag själv blev t ex utslängd från workshopen om internkontroll.
Jag har beskrivit innehållet i de flesta ärenden tämligen utförligt i söndagens blogg, se “Imorgon är det BUN”. Jag hänvisar också till denna blogg för information och fakta, eftersom det inte hände något oväntat på de flesta av punkterna. (Där det hände något oväntat skriver jag om nedan…)
Verksamhetschef Pernilla Dahlstrand och tre rektorer från förskolan redogjorde för delar av förskolans verksamhet under rubriken “Barnens möte med undervisningen i förskolan: En likvärdig förskola och utbildning för alla?”.
Det var en intressant och givande föreläsning, som jag egentligen tycker att de som beslutar om pengarna i den här kommunen borde ha hört. Vi BUN-ledamöter blev nog allihop övertygande om vikten av att alla barn går i förskolan och att kommunen borde satsa mer resurser. Forskning har också visat att ju yngre barnen är, som kommunen “investerar” i, desto högre “avkastning”. För att tala i ekonomiska 
termer… Det finns ingen period i livet där människor lär sig så mycket som under sina första fem år. En satsning på att öka lärartätheten på förskolan är väl investerade pengar. Satsningen kommer att betalas tillbaka senare i livet.
När det gäller den pedagogiska verksamheten och undervisningen kan jag bara konstatera att det finns kunniga och medvetna pedagoger i kommunen. De diskuterar mycket med varandra, lär av varandra och strävar hela tiden att utvecklas. Rektorerna uppmuntrar detta arbete och fungerar som pedagogiska ledare. Barnen lär sig mycket och kommer väl förberedda till grundskolan.
Men det finns mörka moln på himlen…
Statsbidragen till förskolan i Vänersborg minskar redan i år från 18 till 7 milj kr. Det gör stor skillnad och förskoleorganisationen började redan i höst anpassas till den krympande kostymen. Det betyder att det har blivit färre anställda… Dessutom satsar Vänersborg mindre per barn än genomsnittet i riket.
”Förskolechefen” gav några kompletterande fakta om förskolan. Det gick i december förra året totalt 1.973 barn i förskolan i Vänersborg, varav ungefär 1.800 i den kommunala förskolan. 535 barn hade annat hemspråk än svenska. Det har under de senaste 3 åren skett en halvering av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 19 barn i den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare). 32 barn finns inte i någon pedagogisk verksamhet.
Det blev en föredragning av den långa verksamhetsberättelsen. I bloggen “Imorgon är det BUN” undrade jag hur det hängde ihop att det var 17 fler anställda i grundskolan 2021 än året innan, trots att lönekostnaderna var en miljon kr mindre. Det förklarades till största delen av att det totala antalet utförda årsarbeten minskade under 2021.
Det kan också vara bra att veta att 95% av de anställda inom BU-förvaltningen har en heltidstjänst. (2018 var siffran 91,4%.) Merparten av de återstående 5%-en uppgavs vara nöjda med deltid eller också kunde de av olika orsaker inte jobba heltid.
Jag lämnade in min protokollsanteckning i ärendet om fastighetsinvesteringar. (Se “Imorgon är det BUN”.) Det verkade lite som om ordförande Carlsson (C) visade en viss sympati över den tanke jag framförde. Han tog ett eget exempel på investeringar som kunde prioriteras högre inom skolans område än vad kommunen hade gjort…
Ordförande Carlsson föreslog ett tillägg till beslutet om “yttrande gällande remiss måltidspolicy”. Enligt ordförande själv var det en slags brasklapp:
“Barn- och utbildningsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nämnden kan behöva kompenseras för eventuella ökade kostnader som måltidspolicyn kan medföra.”
Hela nämnden ställde sig bakom ordförandes tilläggsyrkande.
Och så var det dags för ärendet som har gett upphov till rubriken. BUN skulle ställa sig bakom “Yttrande gällande samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden”.
Moderaten Henrik Josten och jag har samma syn på Norra skolan. Det är ingen hemlighet. Josten har, tillsammans med sin partikamrat Henrik Harlitz, lämnat en motion om att Norra skolan behöver finnas kvar i någon form, som t ex en förskola. (Moderaternas motion kan du ladda ner här.) Jag 
lämnade en liknande motion om att utreda om Norra skolan kunde bli t ex en lågstadieskola. (Den motionen kan du ladda ner och läsa här.) När Josten hörde att jag tänkte lämna en protokollsanteckning i Sanden-ärendet ville han att vi skulle lämna in den tillsammans. Både Josten och jag menar att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. Det blev lite ändringar i utkastet till protokollsanteckning och den fick följande lydelse – du kan ladda ner protokollsanteckningen här.
Vår gemensamma åsikt är att politiker och partier borde kunna samarbeta i viktiga frågor där det finns en samsyn.
Förvaltningschef Sofia Bråbergs information var ovanligt lång denna gång.
Nämnden fick en redovisning av förvaltningens presentation till budgetberedningen. Det handlade alltså om budget för 2023. Jag ska inte gå igenom alltihop, men följande sex delar lyftes – med följande ekonomiska behov.
BUN:s ekonomiska behov av tillskott ligger på sammanlagt 50,9 milj kr. Och det är innan de minskade statsbidragen tas med i beräkningen. Statsbidragen kommer sannolikt att sjunka de kommande åren.
Förvaltningschefen lade ut texten om de olika bitarna. Det är ca 1/3 av eleverna som är i behov av särskilt stöd och denna grupp av elever ökar. Om ytterligare en lärare skulle anställas per skola skulle det kosta 12,5 milj kr. Ett av nämndens mål är att att vistelsetiden i förskolan ska öka från 15 till 25 timmar i veckan. Det kräver 3,0 tjänst per avdelning i ställer för nuvarande 2,8. Ökningen kostar 16,4 milj.
Arbetskläder till förskola och fritidshem kommer att kosta 2,3 milj kr första året, 2023. Sedan sjunker kostnaden till 1,1 milj kr per år. Måltiderna till förskola och skola kostar i år 60,3 milj kr. År 2023 kommer samma antal måltider att kosta 18% mer, dvs ytterligare 12,3 milj…
Bråberg betonade också att varje budgettillskott till nämnden samtidigt innebär en ökad kostnad på ca 12%. Det är så mycket av pengarna som tillfaller de fristående/enskilda verksamheterna enligt det regelverk som gäller idag, och som behöver ändras.
Det verkar stunda några tuffa år för Vänersborgs förskolebarn och grundskoleelever.
Imorgon är det BUN
Imorgon måndag samlas ledamöter och ersättare i barn- och utbildningsnämnden för andra gången i år. Det är återigen på distans, och det är naturligtvis helt ok. Men visst är det läge att börja fundera på om det inte snart är dags att ses öga mot öga. Och tand för tand höll jag på att säga, som det står i 2:a Moseboken. Fast det kanske var i ett annat sammanhang när jag tänker efter…
Dagordningen är ganska kort och det tror jag mötet blir också.
Det ska bli väldigt intressant att lyssna till månadens verksamhetsuppföljning. Den handlar om “Barnets möte med undervisning i förskolan”. Det är faktiskt ett sammanträffande, jag visste inte om detta när jag skrev bloggen “Framtiden börjar i förskolan!”.
Naturvårdsplanen, som är det efterföljande ärendet, är ett mycket intressant dokument. Nämnden ska få information om planen inför det kommande samrådet. Naturvårdsplanen ska nämligen bli:
“ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan.”
I det kommande samrådet ska BUN se planen enbart ur nämndens perspektiv, dvs ett perspektiv utifrån förskolan och grundskolan. Och det blir kanske inte så lätt. Dessutom spelar nämndens synpunkter antagligen inte någon större roll i den sammanlagda bedömningen. Se bara på avverkningen i skogsdungen vid Mariedalskolan eller “skolskogen” på Mariedal Östra. För att inte tala om Kindblomsvägen, Blåsutskolans “skolskog”. Barnens och skolans intressen värderas inte särskilt högt om de ställs mot t ex ekonomiska intressen.
Nämnden ska genomföra en workshop. Syftet med den är att nämnden ska ha:
“en dialog gällande den risk- och väsentlighetsanalys som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2022.”
Jag hoppas att det blir “roligare” än det låter…
Och så var det som vanligt ett ärende med några ploppar i blickfånget. Det är den långa verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden 2021 som ska diskuteras, godkännas och överlämnas till kommunstyrelsen.
På det förra sammanträdet godkändes den korta verksamhetsberättelsen och nu är det alltså den långa. Det är till stora delar samma innehåll även om den långa naturligtvis innehåller lite mer. Så är målavstämningen, dvs de olikfärgade plopparna, exakt desamma. (Jag hänvisar till denna blogg för mer information, “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)
Barn- och utbildningsnämnden hade följande kostnader förra året:
Den största delen är personalkostnader. En stor del av budgetanslaget går till fristående/enskilda verksamheter, 118 milj kr, men även här ingår personalkostnader. Nämnden har också andra stora kostnader för att förskole- och skolverksamheterna ska fungera, t ex lokaler, måltider, IT och skolskjutsar. Det finns även en kategori med övriga kostnader. I denna kategori ingår bland annat läroböcker och lekmaterial. Jag hade nog helst sett att dessa undervisningskostnader hade särredovisats.
Trots alla dessa kostnader uppgick förra årets resultat till +6,5 milj kr. (Det skrev jag mer om i den förra bloggen, se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)
Personalkostnaderna i förskolan uppgick förra året (2021) till 200 milj kr. Det var en ökning med 6 milj jämfört med 2020. Anledningen till ökningen var bland annat:
“löneavtalskompensation och utökad bemanning till följd av högre tilldelning av statsbidrag 2021 än 2020.”
Det finns nog frågor att ställa om personaltäthet, utveckling av barngruppernas storlek osv, nu och under de kommande åren.
På grundskolan skedde som bekant en nedskärning med 63 tjänster under hösten 2020. Den nedskärningen följde kan man förmoda med under vårterminen 2021, eftersom det var samma läsår. Under 2021 uppgick lönekostnaderna till 392 milj kr. Det var en milj kr mindre än 2020. Och det trots en löneavtalskompensation på ca 2,5 %. Förvaltningen skriver:
“bidragande orsak till lägre personalkostnader varit den höga sjukfrånvaron”
Det finns särskilda avsnitt i den långa verksamhetsberättelsen om personal och anställda. Den finns en hel del intressanta siffror…
Den 1 november 2021 fanns det 1.276 månadsavlönade anställda i BUN. Det var en ökning med 52 personer jämfört med året innan. De flesta av dessa, 35 personer, anställdes i förskolan. Det berodde bland annat på en högre frånvaro, öppnandet av Björkholmsgatans förskola i december 2020 och de riktade statsbidragen. Av de totalt 1.276 anställda i BUN var 84% kvinnor, och 1.102 var tillsvidareanställda.
I grundskolan ökade antalet anställda med 17 personer jämfört med 2020. Eftersom det blev 63 färre anställda 2020 så innebär det en viss “återhämtning”. Jag vet inte riktigt hur ökningen hänger ihop med att lönekostnaderna var en miljon mindre 2021. Det blir till att fråga. (Det är möjligt att räkningen av personalen sker just den 1 november. En person vars anställning upphör efter höstterminen arbetar ju kvar hela terminen.)
Antal placeringar inom fritidshemmen var 61 färre 2021 än föregående år. Det innebar också att antalet anställda minskade med 11 personer.
Revisorerna från KPMG diskuterade mycket kring behöriga och legitimerade lärare i sin rapport. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.) I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen:
“Utmaningen för barn- och utbildningsförvaltningen är att rekrytera behörig personal till sina verksamheter. Bristen på legitimerad personal inom förskola, grundskola och fritidshem gör att konkurrensen mellan kommunerna kvarstår. Personalomsättningen har ökat något jämfört med föregående år, men är fortsatt på en lägre nivå än 2019.”
Bristen på behöriga och legitimerade lärare är ett problem för barn- och utbildningsnämnden. Jämfört med 2020 har andelen legitimerade pedagoger minskat inom både förskolan och grundskolan F-6, medan andelen är densamma i grundskolan åk 7-9. Den senare siffran är dock missvisande. Det är nämligen så att i absoluta tal har antalet legitimerade lärare minskat med 4 i åk 7-9. I förskoleklassen har minskningen varit 9 legitimerade lärare och i åk 1-6 var minskningen 13.
Arbetsgivaren ska enligt det nya avtalet ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning. Arbetet sker i samarbete med de fackliga organisationerna och ska leda till:
“ökad måluppfyllelse, en god arbetsmiljö och ett läraryrke som attraherar skickliga behöriga lärare.”
Detta arbete får nämnden säkert veta mer om imorgon. Kanske finns det också någon representant från personalorganisationerna med som kan berätta mer och ge sin syn på arbetet.
BUN ska också besluta att:
“godkänna upprättad investeringsbudget avseende fastighetsinvesteringar för perioden 2023-2025 med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser samt översända dessa till samhällsbyggnadsnämnden.”
Sammanställningen av BUN:s fastighetsinvesteringar för 2023-2025 ser ut på följande sätt:
Behovet av lokaler är stort och de senare åren är det många inhyrda moduler som löser lokalbristen. Jag anser fortfarande att kommunens prioriteringar av fastighetsinvesteringarna inte är korrekt. När kommunen prioriterar så är inte lagkrav ett skäl. Det är galet. Så borde t ex idrottshallen på Mariedalskolan prioriteras högre. Jag tänkte “protestera” genom att lämna en protokollsanteckning. Den återger jag nedan i sin helhet.
Nämnden ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna.
BUN ska också översända ett yttrande gällande “samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden” till byggnadsnämnden. Även här tänkte jag lämna en protokollsanteckning, eftersom jag anser att det är mycket ologiskt att lägga ner Norra skolan när det är tänkt att bygga upp en helt ny stadsdel på Sanden. Även denna protokollsanteckning återger jag nedan i sin helhet.
Nämnden ska också ta del av Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse, få information med anledning av Covid-19 och få reda på vad förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) haft för sig sedan det förra sammanträdet.
Vi får se om det blir det sista sammanträdet på distans…
Och till sist, två protokollsanteckningar. (Du kan också ladda ner dem här: 1) Protokollsanteckning detaljplan kvarteret Jullen och 2) Protokollsanteckning fastighetsinvesteringar.)
==
Protokollsanteckning
9 Svar gällande samråd om detaljplan för del av kvarteret Jullen, Vänersborgs kommun
Syftet med detaljplanen är att:
“möjliggöra en levande stadsdel med bostäder och centrum.”
Det ska bli en ny stadsdel på Sanden, som den till stor del konstgjorda ön kallas nu för tiden. Riskerna att stora områden ska försvinna under Vänerns vatten är stora om klimatförändringarna fortsätter.
Det är inte långt till Resecentrum från kvarteret Jullen på Sanden. Efter en promenad på ca 300 meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Min uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som åtminstone en lågstadieskola.
==
Protokollsanteckning
6 Budget 2023, Mål- och resursplan 2023-2025; Fastighetsinvesteringar
Behovet av lokaler är stort inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen har sedan många år tillbaka reagerat allt för sent för de stora behoven av lokaler. BUN har därför tvingats hyra in många och dyra moduler för att kunna ta emot alla barn och elever. Nu strävar kommunen efter att ordna så att samtliga fastighetsinvesteringar håller sig inom det finansiella investeringsmålet och den organisatoriska kapaciteten, dvs om det är möjligt att genomföra projekten inom planperioden. Sedan har de enskilda investeringarna prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska. Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid. De här två aspekterna har sedan summerats ihop och då har man fått en slags angelägenhetsgrad för de olika investeringsprojekten. Resultatet har blivit att en prioriteringslista på fastighetsinvesteringarna har upprättats.
Jag anser att det finns fler kriterier som borde beaktas vid en sådan här prioritering, t ex barnkonventionen och lagkrav i t ex Skollagen och Socialtjänstlagen. För barn- och utbildningsnämndens del handlar det t ex om en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den har flyttats fram i tiden och beräknas inte stå klar förrän tidigast 2026. Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:
“Alla elever ska kunna ha den idrott och hälsa som de har rätt till enligt läroplan och kursplan. … De negativa konsekvenserna går inte att minska/hantera med alternativa lösningar. Det får stor kvalitativ påverkan för skolan då förflyttningar till exempelvis Sportcentrumområdet är svåra för de yngre eleverna och förflyttningar till specialsalar kostar mycket tid och effektivitet för de äldre eleverna.”
Framtiden börjar i förskolan!
Budgetarbetet för nästa år, 2023, har börjat i Vänersborg. Detta år kommer budgetprocessen att vandra särskilt länge innan den kommer fram till vägs ände – ett slutligt budgetbeslut. Det är ju valår.
Budgetprocessen börjar dock som “vanligt”, och faktum är att den så kallade budgetberedningen redan har startat sitt arbete. Budgetberedningen består av 
kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) plus gruppledarna i de partier som inte har någon plats i KSAU. Vänsterpartiet representeras av James Bucci.
Det första som kommer att hända på vägen till en ny budget är att de så kallade budgetramarna ska beslutas. I Vänersborg har det alltid blivit så att det är de styrande partiernas ramar som gäller. Sedan kommer nämnder och förvaltningar att få förhålla sig till ramarna och vad de skulle innebära för verksamheterna. Budgetramarna betyder nästan alltid att alla verksamheternas behov inte kan tillgodoses. Så småningom lägger de styrande partierna fram sitt slutliga förslag till budget, vilket också de andra partierna gör. I juni fastställer kommunfullmäktige budgeten. Men eftersom det är val i år så kommer det nya kommunfullmäktige, utifrån valresultatet, också att besluta om budgeten. Då kan det faktiskt ske ändringar i budgeten. Två budgetbeslut under samma år således.
Kommunen har många viktiga verksamheter. En verksamhet som det kanske talas för lite om i den allmänna debatten och i budgetarbetet är förskolan.
I Vänersborg finns det 26 kommunala förskolor. En av förskolorna har öppet dygnet runt, Lanternan. Det finns också en öppen förskola, Sirius, som ingår i en familjecentral. Det finns vidare en allergianpassad avdelning på en av förskolorna och på en annan finns det pedagoger med en ökad kompetens kring barn med hörselvariationer, Korsgatans förskola. Det är drygt 1.800 barn placerade i den kommunala förskolan. 
Förskolan är en del av utbildningen inom skolväsendet och den har en viktig roll. Skollagen slår fast utbildningens syfte:
“Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”
I läroplanen utvecklas och fördjupas beskrivningen av uppdraget:
“Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.”
Det här var inledningen. Uppdraget beskrivs betydligt mer omfattande. (Se “Läroplan för förskolan”.)
Förskolan förbereder barnen för grundskolan och är ett första steg i det livslånga lärandet. Det har lett till en diskussion om att införa mer undervisning i förskolan i olika ämnen som t ex naturkunskap och matematik. Och de flesta förskolor (alla?) undervisar också om detta. Det kanske är bra för barnen, jag vet inte riktigt. Det beror väl på hur undervisningen läggs upp… Men enligt min uppfattning finns det andra kunskaper och förmågor som kanske har ännu större betydelse för barnens fortsatta lärande och som förskolan av tradition har visat sig väldigt bra på. Det handlar om att utveckla förmågor som kreativitet, motivation, samarbetsförmåga, noggrannhet och ansvarstagande. Det tillsammans med språkutveckling tycks mig vara särskilt betydelsefulla i det livslånga lärandet.
På barn- och utbildningsnämndens nästa sammanträde, den 14 februari, ska nämndens politiker få fördjupa sig i ämnet. Presentationen har den passande titeln ”Barnets möte med undervisning i förskolan”.
Det är viktigt att huvudmännen i Sverige, dvs kommunerna, ger förskolan de förutsättningar som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Barn som har gått i en fungerande och bra förskola har betydligt bättre förutsättningar i livet än många andra barn. Särskilt viktig är förskolan för barn med utrikes födda vårdnadshavare.
I Vänersborg har förskolan alltid haft ett gott rykte och legat långt framme pedagogiskt. På senare år har förskolepersonalen dock fått det allt tuffare att fullgöra sitt uppdrag. Och då tänker jag egentligen inte på pandemin som naturligtvis har gjort uppgiften oerhört mycket svårare för personalen. Nä, jag tänker på att förskolan inte har fått tillräckligt med resurser rent generellt. I Vänersborg har det ibland kompenserats av statliga bidrag till enskilda förskoleprojekt etc. Statsbidragen har då kunnat användas till att t ex öka personaltätheten och/eller minska barngrupperna. Det har dock ofta bara gällt vissa förskolor och bidragen har varit tidsbegränsade.
För att förskolan ska bli ännu bättre och personalen kunna göra ett ännu bättre jobb så kräver Lärarförbundet, som organiserar personalen, framför allt att fler förskolelärare utbildas. Det råder nämligen brist på förskolelärare i landet. Vidare vill Lärarförbundet att gruppstorlekarna anpassas efter barnens behov, vilket rent generellt innebär mindre barngrupper. Men vissa barn behöver mindre grupper än andra barn. Det är självklart också så att ju yngre barn desto mer beroende är de av att det finns personal tillgänglig. Det behövs även fler lärare med specialpedagogisk kompetens i förskolan menar Lärarförbundet.
För ungefär 10 år sedan var det ett antal förskolepedagoger som tröttnade på alla besparingar och nedskärningar på förskolorna i Sverige. De startade en grupp på Facebook som snart växte. Idag har gruppen drygt 35.000 medlemmar. Denna rörelse av missnöjda pedagoger kom att kallas förskoleupproret.
Förskoleupproret gick ännu längre i sina krav än Lärarförbundet. Pedagogerna krävde:
- “max 12 barn i småbarnsgrupp, 1-3 år”
- “max 15 barn i storbarnsgrupp, 3-5 år”
- “max 4-5 barn per pedagog i varje barngrupp”
- “att barngruppsstorlek är anpassad efter lokalens storlek”
- “att barn med särskilda behov får de resurser som krävs”
- “att alla förskolor har tillgång till specialpedagog”
- “att det sätts in vikarier när verksamheten kräver det samt att det sätts in från första dagen”
- “beslut om likvärdig, reglerad planeringstid för förskollärare i hela landet”
- “fortbildning och kurser på arbetstid”
- “ökad lön”
- “att alla kringuppgifter för förskolepersonalen plockas bort. Med kringuppgifter menar vi exempelvis: laga frukost och mellanmål, duka till måltider, diska, städa, ringa vikarier, beställa varor, schemaläggning och andra tidskrävande administrativa uppgifter.”
Vad jag vet så finns det ingen organiserad grupp för förskoleupproret i Vänersborg. Många av kommunens förskollärare är däremot med i förskoleupproret på Facebook. Enligt ordförande i Lärarförbundet i Vänersborg så står förbundet bakom många av kraven:
“Mer personal, mindre barngrupper, planeringstid, mindre arbetsbelastning och bättre arbetsmiljö till exempel.”
Det kanske inte är realistiskt att alla krav ska tillgodoses redan 2023 i Vänersborg, men det visar vad professionen anser krävs för att förskolan ska kunna uppfylla sitt statliga uppdrag på ett fullgott sätt. Och de om några borde veta… Dessutom är jag ganska övertygad om att även tjänstepersonerna på förvaltningen håller med om flera av kraven. Och det gör kanske också politikerna i nämnden… I den senaste verksamhetsberättelsen står det t ex:
”I förskolan ser man att mindre barngrupper skapar en inkluderande och tillgänglig lärmiljö där alla barn kan delta på sina villkor och får möjlighet till en undervisning av hög kvalitet.”
Förskoleupprorets och Lärarförbundets krav kan vara något att tänka på för alla politiker som just nu sitter och “pysslar och pusslar” med budgetramarna för 2023.
Framtiden börjar i förskolan!
Måndagens BUN
Dagordningen var kort och det blev också måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan 5 minuter över 11 så kunde ledamöterna avsluta MS Teams på sina iPads.
KPMG:s rapport “Granskning av grundskolans måluppfyllelse” föredrogs av författaren själv, revisor Joakim Nertyk. Han gjorde egentligen inga kompletteringar eller fördjupningar, utan presenterade rapporten “rakt upp och ner”. Och jag kunde bara konstatera att jag hade läst och uppfattat rapporten på ett korrekt sätt. Och rapporten har jag ju återgett i tre tämligen omfattande bloggar. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.) Det kan dock vara på sin plats att återigen repetera KPMG:s slutsatser:
“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.
Vår slutsats bygger vi på att andelen behöriga och legitimerade lärare vid skolenheterna skiljer sig kraftig åt och vi bedömer att det är en risk för likvärdig utbildning och hög måluppfyllelse. Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av. Vi ser en risk för att det särskilda stödet som erbjuds en elev blir beroende av enhetens tillgång till ändamålsenliga lokaler och kompetent personal. Vi bedömer att huvudmannen noggrant bör följa upp och säkerställa att varje enhet 
har möjlighet att möta elevernas behov på organisations-, grupp- och individnivå.
Vi konstaterar att barn- och utbildningsnämnden fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, att nämnden kontinuerligt följer upp fördelningsmodellen, att det finns tillgång till elevhälsans olika insatser och att elevhälsans organisation är sådan att en likvärdig tillgång stöds.”
Och utifrån dessa slutsatser så rekommenderar KPMG barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg:
- “att vidta åtgärder för likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare.”
- “att särskilt följa upp förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”
- “att i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.”
Kanske borde man ha förväntat sig en stor och engagerad debatt efter en sådan rak och “avslöjande” rapport, men så fungerar inte barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg. Den är lugn och både tål- och godmodig. Det var väl som vanligt endast en av de vänsterpartistiska ledamöterna som framförde ett flertal synpunkter. Och de synpunkterna kan man också läsa i bloggarna ovan. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.)
Nämndens tidigare ordförande Mats Andersson (C) var på plats och lyssnade på KPMG:s föredragning. Andersson hade några frågor, liksom också Joakim Sjöling (S). Christin Slättmyr (S) hade en del kloka synpunkter kring förskolans roll, men de var egentligen utanför ärendet. Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade några av inläggen, men var ganska sparsam i sina synpunkter.
Jag ställde, den i mitt tycke stora, frågan, “vad gör vi nu?”. Den varken diskuterades eller besvarades. Det har under årens lopp gjorts undersökningar och utvärderingar av nämndens verksamheter, bland annat har ju Skolinspektionen besökt kommunen ett flertal gånger. De påvisade problemen och bristerna, eller “utmaningarna”, leder sällan till några åtgärder från kommunledningen, eller “centralmakten” som ordförande Bo Carlsson benämnde den. Min farhåga är att även denna rapport kommer att sättas in i någon pärm och både gömmas och glömmas i n
ågon bokhylla. Det är tveksamt om den leder till några åtgärder. Jag hoppas att jag har fel, och faktum är ju att nämndens tidigare ordförande Mats Andersson numer faktiskt ingår i kommunledningen. Vi får se om han kan åstadkomma något. Min förhoppning är att revisorsrapporten blir föredragen i kommunfullmäktige. Det framförde jag.
Revisorsrapporten följdes av den korta verksamhetsberättelsen. Även den har jag redogjort för tämligen utförligt. Den uttryckte nämndens verksamhet under det gångna året med helt andra ord och slutsatser än revisorsrapporten… (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)
Förvaltningschefen och nämndens ekonom hade en längre föredragning om verksamhetsberättelsen. Så lång att ordförande Carlsson (C) bröt för en i mångas tycke välbehövlig kaffepaus…
Några nedslag från ärendet.
Under året (2021) har det satsats särskilt på de elever som har saknat något enstaka betyg för att få gymnasiebehörighet. Det här tror jag kan komma i motsättning till revisorernas rekommenderade åtgärd:
“att i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.”
Jag tror, liksom revisorn från KPMG uttryckte det, att det är viktigt att eleverna har så många godkända betyg som möjligt för att de ska ha bättre förutsättningar att “komma igenom” gymnasiet och också klara sig bättre i arbetslivet. Och också i livet skulle jag som gammal SO-lärare vilja tillägga… Dessutom så står det i Skollagen att alla elever:
”ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
Det betonades att elevernas närvaro i skolan är en viktig förutsättning för att studierna ska bli lyckade. Och det torde vara en självklarhet. Det verkade dock inte gälla varken i Sverige eller Vänersborg år 2021. Pandemin förde med sig en stor frånvaro – så stor har den väl sällan eller aldrig varit. Och vad blev resultatet? Kunskapsresultaten förbättrades och allt fler elever blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan…
Jag hade både rätt och fel om att antalet anställda (oavsett sysselsättningsgrad) i BUN:s verksamheter ökade under 2021 jämfört med 2020. Antalet anställda hade ökat, det var rätt. Men tittar man på antalet heltidstjänster utifrån arbetade timmar, alltså utifrån utförda årsarbeten, så ser det annorlunda ut. Då minskade antalet heltidstjänster år 2021 med 3 jämfört med år 2020 – se diagram.
Och årets personalminskning ska läggas till den stora nerdragningen förra året.
Henrik Josten (M), som jag nämnt tidigare, inte heller är någon anhängare av “pluppsystemet”, betonade att:
“Vi måste ha ett system som lyfter fram nämndens problem.”
Även i detta ärende var det ett mycket begränsat antal inlägg. Vänsterpartiets ledamot hördes som vanligt, på gott och ont, mest…
I ett följande ärende talades det om de kommande mötena med budgetberedningen om budget 2023.
Ordförande Carlsson (C) nämnde kostnadsökningen på skolmåltider. Ökningen var dramatisk, 10-12 milj kr, och samhällsbyggnadsnämnden hade inte riktigt förklarat varför den blev så stor. Carlsson efterlyste också argument som presidiet kunde använda sig av i presentationen för budgetberedningen.
Och det fick han. Barn- och utbildningsnämnden kunde hänvisa till revisorsrapporten om hur viktigt det var att fler elever fick betyg i alla ämnen och behovet av mer stöd, särskilt till nyanlända och elever med autism. Det framhölls att det behövdes fler lärare, t ex till ett tvålärarsystem, och fler anställda som inte behövde vara lärare, t ex socialpedagoger som tar över mentorsuppgifter mm. Ett sätt att både behålla legitimerade och behöriga lärare och att locka till sig nya var att låta lärarna syssla med det de är utbildade för, dvs att undervisa.
Några ledamöter betonande också hur viktigt det var att extra driftskostnader för nybyggda skolor som t ex Öxnered tillsköts BUN med automatik.
Vid ett tillfälle pratade vi om att det var färre legitimerade lärare på skolor med mindre goda kunskapsresultat. Då nämnde jag att det var mycket dokumentation i samband med att elever riskerade att inte nå godkända resultat och att det avhöll lärare från att söka till sådana skolor. Det var också något som ordförande Carlsson hade tänkt på. Carlsson drog slutsatsen att vi behöver öka vår grundbemanning.
Till sist fick BUN veta att det är många i personalen, både i förskola och skola, som har konstaterad Covid. Förvaltningschefen var orolig för verksamheterna, det var tufft där ute just nu. Bo Carlsson berättade att han får många synpunkter om hur pandemin borde hanteras – några vill stänga alla skolor, andra vill att man ska
strunta i pandemin helt och hållet.
Nästa gång som nämnden sammanträder är på Alla hjärtans dag. Det passar utmärkt.
BUN (17/1): Stora behov trots överskott
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) för första gången år 2022. Det är en kort dagordning. Förutom revisorsrapporten från KPMG om grundskolans måluppfyllelse, som jag har behandlat i tre(!) bloggar (se “Revisorerna granskar grundskolan”), så är det egentligen bara den korta verksamhetsberättelsen som kan bli föremål för en viss diskussion.
Den korta verksamhetsberättelsen är viktig eftersom den kommer att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2021. Jag vet dock inte vilken påverkan eller inflytande vi politiker egentligen har över berättelsen. Det är nog bara alternativen godkänna eller förkasta den som gäller. Verksamhetsberättelsen är ju skriven av tjänstepersonerna i förvaltningen och då är det de som “äger” dokumentet. Det innebär att politikerna i nämnden inte får ändra i den. På sin höjd kan vi väl få en protokollsanteckning medskickad till beslutet. Och att nämnden inte skulle godkänna en verksamhetsberättelse har jag aldrig varit med om.
Så här fungerar det i kommunen, och kanske i alla andra kommuner också. Det är dock lite speciellt kan man tycka att politikerna inte riktigt har makt över innehållet i besluten. Inte för att jag anser att den korta verksamhetsberättelsen inte skulle godkännas, för det vill jag inte alls, men som princip.
Jag har som sagt skrivit tre bloggar om revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. Revisorerna avslutade rapporten med att dra slutsatsen:
“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.”
När man tittar på resultatavstämningen av de förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, får man en helt annan bild. Barn- och utbildningsnämnden redovisar att 8 av 9 förväntade resultat uppnås. Det betyder att resultaten har fått en grön plupp. Det 9:e, “Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”, har fått en gul, dvs det uppnås bara delvis.
De förväntade resultaten som uppnås, som alltså har fått en grön plupp, är:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
- “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalitet ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
- “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
- “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”
Den övergripande förklaringen till det positiva resultatet, dvs alla gröna pluppar, är:
“Coronapandemin har under perioder medfört hög frånvaro hos både barn/elever och personal. Detta har ställt barn- och utbildningsförvaltningen inför fortsatta utmaningar. Personalen har trots hög arbetsbelastning fortsatt att leverera en kvalitativ undervisning till barn och elever.”
Att personalen har haft ett tufft år och arbetat hårt råder det inte det minsta tvivel om, men det sista påståendet om ”kvalitativ undervisning” motsägs delvis av revisorsrapporten. Den beskriver en hög andel lärare utan legitimation och ämnesbehörighet, särskilt på högstadierna och skolor där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå. Revisorerna skriver också:
“Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av.”
Och även om revisorerna anser att BUN fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, så är det mycket i revisorsrapporten som också talar för att de betraktar de totala resurserna till grundskolan som otillräckliga.
År 2021 präglades av pandemin. Frånvaron var därför hög, både bland elever och personal, och det har periodvis varit distansundervisning. Men ändå har alltså 8 av 9 förväntade resultat uppfyllts. Hur var det möjligt?
Mål- och resultatstyrning, och NPM (New Public Management), kanske fungerar i industrin, men i offentlig verksamhet så är jag övertygad om att det inte gör det. Kommunen sysslar med vård och omsorg, utbildning etc och kvaliteterna på dessa verksamheter går inte att mäta med siffror och statistik. Eller presenteras med pluppar… Och för vem är siffrorna och plupparna till – egentligen? Och vilken
vägledning ger de för fortsatt arbete? Förutom all tid som krävs för att samla in, sammanställa, bearbeta, analysera och presentera uppgifterna, så är det stor risk för att plupparna istället blir “kontraproduktiva”. Som Henrik Josten (M), som inte heller är någon anhängare av “pluppsystemet”, sa på nämndens decembermöte:
“titta på hur vi utvärderar och vilka signaler vi skickar uppåt.”
Signalerna till kommunledningen av nämndens resultatavstämning är snarast att BUN klarar sig utmärkt med de tilldelade resurserna – och kanske till och med skulle gå i land med mindre resurser…
Förvaltningen har utvärderat de förväntade resultaten enligt konstens alla regler, och gjort det helt riktigt. Och det är egentligen inte heller något fel på själva de förväntade resultaten, men det ger ändå en felaktig bild av verksamheten. Det är fel på hela styrsystemet… Mål och resultat, i alla dess former, speglar inte verkligheten.
Men kanske är något på väg att hända. Kommundirektören har initierat en diskussion kring ett annat styrsystem, som ofta går under beteckningen ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Vi får se vad det leder till. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Årets resultat för BUN uppgår till +6,5 milj kr. Det är pengar som borde ha kunnat användas i verksamheten kan man tycka. Överskottet förklaras av att förvaltningen, enligt verksamhetsberättelsen, har arbetat aktivt och målmedvetet med verksamhets- och ekonomistyrning. Resultatet motsvarar:
“överskottet för färre barn och elever mot lagd budget. Tillfälliga statsbidrag har gett högre intäkter än budgeterat. Flera kommunala enheterna har haft underskott. Semesterlöneskulden ökade mer än budgeterat.”
Nämnden har under 2021 också fått tilläggsanslag:
- “3,0 mnkr avseende insatser för barn i behov av särskilt stöd”
- “2,6 mnkr för ökade måltidskostnader”
- “3,6 mnkr för skolmiljarden”
Om BUN hade vetat om att dessa pengar skulle komma nämnden tillhanda i ett mycket tidigare skede så hade verksamheterna på ett helt annat sätt kunnat planera och använda pengarna – och det på ett effektivt sätt. Även att skolans läsår inte synkar med kommunens budgetår är ytterligare en faktor som leder till svårigheter för planering och verksamhet.
Det är med en viss förvåning som jag ser att antalet anställda (oavsett sysselsättningsgrad) i BUN:s verksamheter ökade under 2021 jämfört med 2020 med 52 personer. Det är i och för sig glädjande att det har anställts fler, men hur förklaras det att ena året (2020) minskar antalet anställda med 63 och andra ökar det igen? Är det samma personer som återanställs som fick sluta? Vilka yrkeskategorier anställdes? Och blir det någon kontinuitet för eleverna om folk så att säga “kommer och går”?
Den korta verksamhetsberättelsen avslutas med en ekonomisk analys. Det framgår att statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan och kvalitetssäkrande åtgärder avslutas från och med 2022. Det ersätts med ett nytt bidrag, men bidragsramen för Vänersborg blir betydligt lägre än tidigare – från 18 milj kr för 2021 till 7 milj kr för 2022. Antalet elever i grundsärskolan ökar. Många av de elever som mottagits i grundsärskolan har multifunktionsvariationer med stora behov av resurser både av personal och hjälpmedel. Det har under hösten skett en ökad inflyttning av barn och elever på Migrationsverkets boende på Restad gård. Dessa elever har behov av språkligt stöd i form av både studiehandledning och modersmålsundervisning. Flera skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. 
Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov. Elevernas behov av särskilt stöd under resten av läsåret finns kvar. Även kostnaderna för tilläggsbelopp till externa huvudmän, t ex Fridaskolan, ökade under 2021. Det visar att andelen elever med stora behov ökar även i dessa verksamheter.
År 2022 kommer att bli ett tufft år för kommunens barn och elever… Som personalorganisationerna befarade på MBL-förhandlingarna den 30 mars 2021 när de förklarade sig oeniga med arbetsgivaren:
“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”
Redan vecka 4 ska budgetberedningen ha sitt första sammanträde. Då handlar det emellertid om arbetet med budgeten för 2023. I ett ganska tidigt skede ska BUN:s presidium, förvaltningschef och övriga tjänstepersoner ha en överläggning med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Vi får se om de lyckas klargöra för kommunens styrande politiker nämndens behov av resurser…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer