Arkiv
VA-haveriet i Grästorp drabbar Vänersborg
Grästorp är Vänersborgs grannkommun i öster. Åker man från kommunhuset, och väljer vägen mellan bergen, tar det knappt 30 min att avverka de 26 kilometrarna till Grästorp.
Ibland har jag hört från folk i gränstrakterna mellan kommunerna att näset en gång i tiden tillhörde Grästorps kommun. Jag kan dock inte hitta några belägg för detta, men enligt VGN Släktforskare hörde Vänersnäs till Grästorps socken fram till år 1816. Däremot har Grästorps Energi ägt telefonstolpar och -ledningar på Vänersnäs fram till våra dagar, och gör det troligtvis fortfarande. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)
Kommunerna tycks annars inte ha så mycket gemensamt med undantag av att Vänersborg och Grästorp har haft en del samarbete kring Halle- och Hunneberg under åren. En del av Hunneberg ligger faktiskt i Grästorps kommun. För omkring 5 år sedan behandlade kommunstyrelsen däremot ett helt annat samarbete med Grästorps kommun. Det var den 3 juni 2020 och det gällde vatten och avlopp, VA. I ett blogginlägg (se “KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) skrev jag att Grästorps kommun ville samarbeta med Vänersborg kring VA:
“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”
Tjänstepersoner från Grästorps kommun hade i december 2019 tagit kontakt med Vänersborg för att sondera möjligheterna till samverkan. I underlaget kunde ledamöterna också läsa att kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverket i Grästorps kommun var starkt begränsad och medgav inte den önskade anslutningen. Det konstaterades att kommunerna kunde:
“försörja varandra med dricksvatten av samma kvantitet, men att ett samarbete kring spillvattnet (avlopp) är endast till nytta för Grästorp.”
Vänersborgs kommun var vid denna tid i färd med att bygga ut VA-nätet till Gardesanna på Vänersnäs. Ledningarna skulle grävas ner tämligen nära kommungränsen till Grästorp. Det kunde bli ett konstruktivt samarbete – en “win-win-situation”. Sammankopplingen av ledningsnätet skulle öka säkerheten för verksamheten i Vänersborg.
Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2020 att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg. Avsiktsförklaringen var ett steg på vägen att:
“visa att kommunerna är positiva till samverkan och till att skapa ett slutligt VA-försörjningsavtal”
Avsiktsförklaringen undertecknades av Vänersborgs kommunstyrelseordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelseordförande Kent Larsson (M) i Grästorp. Den var dock inte juridiskt bindande. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sa senare att den kunde betraktas som ett slags handslag.
Den 22 februari 2021 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp att investera 27 milj kr år 2021-2022 för ny VA-ledning från Grästorps tätort till Vänersborgs kommun, i enlighet med tecknad avsiktsförklaring.
Avtalet tycktes vara mer av en formalitet som kommunerna skulle komma överens om och skriva på lite senare. Kommunerna litade på varandra. Vänersborgs kommun började bygga VA-ledningar och bygga om pumpstationer. Och Grästorp började dra ledningar mot Vänersborg. Förbindelsepunkten skulle ligga vid Munkesten, i området vid avfarten till Vänersnäs.
Arbetena för Vänersborgs del, för att möjliggöra en anslutning mellan kommunerna, kom att kosta 7,8 miljoner kronor extra, dvs det var kostnader för anslutningen till Grästorp och inget som Vänersborg egentligen direkt hade nytta av. Grästorp byggde ledningar för 28 milj kr.
Tiden gick och det blev aldrig av att de två grannkommunerna skrev under något avtal. Och så kom överraskningen, eller chocken. Grästorps kommun skrev till Vänersborg att de ville ha ett möte. Det genomfördes den 7 april 2025. Grästorp meddelade att de önskade avbryta samarbetet…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) skrev den 22 april i ett brev till Grästorps kommun:
”Grästorp betonar att de tar det fulla ansvaret för beslutet och att de hoppas bibehålla det goda samarbetsklimatet som finns med Vänersborgs kommun…”
Den 28 april 2025 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp:
- “att inte fullfölja pågående projekt med reservvattenledning,
- “att för närvarande inte fullfölja pågående projekt med ledning för avlastning av kommunens reningsverk.”
Nya Lidköpingstidningen skrev den 8 maj 2025 (låst artikel):
“Projektet avbröts när budgeten på 28 miljoner kronor förbrukades, och arbetet med vattenledningarna är nu avslutat på obestämd tid, medan avloppsledningen är pausad.”
Pengarna tog slut och Grästorp beslutade att avbryta projektet trots att arbetet bara hade kommit ungefär halvvägs… Grästorps kommun hade med andra ord grävt ner 28 miljoner i marken i “Flo-slätta”. Helt i onödan. Och vilka följder det spruckna samarbetet skulle få för avlastningen av avloppsreningsverket i Grästorp förtäljer inte historien. Det var ju det som var själva orsaken till Grästorps intresse av att koppla ihop ledningarna.
De bortkastade, eller nedgrävda, miljonerna rörde upp känslor i Grästorp. Nya Lidköpingstidningen skrev artiklar, publicerade insändare osv. Det debatterades i sociala medier och i kommunfullmäktige med ett 50-tal åhörare. Många undrade, och undrar fortfarande, hur det kan ha gått så fel. Och det är lätt att förstå.
Det havererade VA-projekt har inte bara drabbat invånarna i Grästorp, det har även drabbat Vänersborgs skattebetalare. Det har TTELA skrivit om. (Se TTELA “Vänersborg kräver Grästorp på nästan åtta miljoner”.)
Vänersborgs kommun hade alltså lagt ner 7,8 miljoner kronor extra för att Grästorps kommun skulle kunna ansluta sig till Vänersborgs VA-nät och avloppsreningsverk. Allt enligt den avsiktsförklaring som hade undertecknats.
I brevet till Grästorp från den 22 april skrev Ann-Marie Jonasson (S) att Vänersborg hade lagt ut 7.783.483 kr:
“som avser särkostnader för Grästorps kommun.”
Och Jonasson konstaterade att Vänersborgs kommun:
“emotser betalning till Kretslopp & Vatten, Samhällsbyggnadsnämnden”
Svaret från kommunstyrelsens ordförande i Grästorp, Robert Fransson (M), kom efter en vecka, den 29 april 2025:
“Grästorps kommun har tagit emot fordran från Vänersborgs kommun. Fordran bestrids preliminärt i sin helhet då det saknas avtal som grund för aktuell fordran.”
Den 28 maj beslutade kommunstyrelsen i Grästorp formellt att bestrida fordran. En månad senare(!) skickade Grästorp ett brev om det officiella och formella beslutet till Vänersborgs kommun.
Grästorp hänvisade till att det inte finns någon avtal:
“En avsiktsförklaring binder dock inte parterna på det sätt som krävs för att man ska kunna hävda att ett betalningsansvar inträder med mindre än att det specifikt framgår.”
Och fortsatte:
“Vid en genomgång av de beslut som ligger till grund för projektet finns varken beslut från kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige om att ingå avtal med Vänersborg.”
Det var rätt så till vida att ett avtal inte hade ingåtts, men kommunstyrelsen i Vänersborg fattade beslut den 3 juni 2020 om att godkänna avsiktsförklaringen. Och avsiktsförklaringen undertecknades sedermera av de båda ordförande i respektive kommunstyrelse.
Slutsatsen och det karga beskedet från Grästorp blev följaktligen:
“Den framställda fordran bestrids därför i sin helhet.”
Jag undrar vad invånarna i Grästorp säger om en kommunledning som investerar 27 milj kr i VA-ledningar till Vänersborg innan de juridiska förutsättningarna föreligger för att slutföra projektet…?
För nästan två veckor sedan ställde jag en fråga till Vänersborgs kommun om Vänersborg tänker efterskänka pengarna eller om kommunen står fast vid kravet. Det har inte fattats något beslut om det än, blev svaret.
Det verkar dock som om Vänersborgs kommun har tagit hela kostnaden utan att ha bokfört någon fordran på Grästorp. Det kan tyda på att Vänersborg inte tror att fordran är legitim. Det kan även bero på att de styrande i kommunen avstår från att visa handlingskraft, och vinna politiska poäng (lagom till ett valår), för att de riskerar en dom där Vänersborg förlorar prestige, och kronor (t ex juridiska kostnader). De ansvariga följde ju aldrig upp avsiktsförklaringen med ett avtal.
Samtidigt skulle man kunna tycka att tvisten borde prövas eftersom chansen trots allt finns att få tillbaka nästan 8 miljoner till skattebetalarna. Invånarna i Vänersborgs kommun anser knappast att det är ok att “utan strid” efterskänka 8 miljoner till en kommun som fattar ogenomtänkta och felaktiga beslut. Vänersborgs kommun har ju fattat tillräckligt många felaktiga beslut på egen hand som skattebetalarna måste stå för.
Det sägs att inte heller Grästorp har bokfört skulden, inte ens bokat en reserv för en senare rättstvist. “Elaka tungor” säger att kommunledningen desperat försöker visa acceptabla siffror i bokslutet eftersom det blir det sista innan valet nästa höst.
Det kan spekuleras vilken av kommunerna som skulle få rätt i en rättstvist. I en insändare i Nya Lidköpingstidningen skrev en juridiskt bevandrad person så här:
“Om VK (=Vänersborgs kommun; min anm) väljer att pröva kravet rättsligt saknar det betydelse i den prövningen vilken rubrik avtalet har. Det som ligger till grund för prövningen är hur parterna har agerat. Det är uppenbart att båda parter utfört åtgärder som går extremt långt utöver innebörden av en avsiktsförklaring. Dessutom har GK (Grästorps kommun; min anm) lovat att ta fullt ansvar för det avbrutna VA-samarbetet. I denna del ligger GK illa till och kommer sannolikt inte att få någon framgång utan möjligen endast ökade kostnader.”
Insändarskribenten menar sammanfattningsvis att rubriken på ett ”avtal” saknar betydelse vid en juridisk prövning av avtalets innehåll. Det som är av betydelse är texten, innehållet, i avtalet (vad har de kommit överens om) och parternas handlande efter att avtalet ingåtts. I detta fall kan man konstatera att ”avsiktsförklaringen” medförde att Grästorps kommun investerade 28 miljoner kronor och Vänersborg nästan 8 miljoner kronor. Dessutom kan man ju tillägga att Grästorps kommun har betonat att den tar det fulla ansvaret för beslutet att avbryta samarbetet…
Grästorps kommun har låtit en konsult gå igenom olika beslut som fattats i Grästorps kommun vad avser VA-ledningarna till Vänersborg. Här framgår med tydlighet att avsiktsförklaringen omedelbart satte i gång ett antal aktiviteter i kommunen, bland annat avsattes en budget och arbetet med att få ledningarna på plats påbörjades. Denna rapport skulle Vänersborgs kommun kunna ha nytta av om Vänersborg väljer att stämma Grästorps kommun. Rapporten visar att Grästorp inte för en sekund hade uppfattat avsiktsförklaringen på annat sätt än att det var ett genomförandeavtal som kommunerna tecknade med varandra. (Rapporten kan laddas ner här.)
Hur en rättsprocess slutar är det svårt att sia om. Det är enklare att fälla ett moraliskt omdöme. Det var Grästorp som tog initiativet och som drev processen. Vänersborg ställde snällt upp och hjälpte till med kostnadskrävande investeringar.
Som jag ser det bör Grästorp ta sitt ansvar och ersätta Vänersborgs kommun. Det är inte Vänersborgs fel att Grästorps ledningsdragning har havererat och att 28 milj kr har grävts ner i åkermarken kring Flo.
===
PS. Idag publicerade James Bucci (V) del 18 i sin bloggserie ”Bron”. Den är ett måste för alla som intresserar sig för Dalbobron:
”A game of Dalbobridge anyone?”
KF-beslut mot bättre vetande (6)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.
Det händer ibland att perspektivet på omgivningen förändras. När jag har åkt runt i stan de senaste veckorna har jag upptäckt hur grymt många lyktstolpar med belysning det finns. Längs varenda gata finns det gatlyktor, inte bara i gatukorsningar eller busshållplatser. Överallt. Och alla av stål… I Nordstan har till och med fiskmåsarna fått stålstolpar. Även om belysningen är mycket svag på kvällar och nätter, men jag antar att det är så fiskmåsarna vill ha det…
Det finns närmare 8.500 belysningsstolpar med tillhörande anläggningar utmed vägar och gc-vägar i Vänersborgs kommun. Det skrev samhällsbyggnadsförvaltningen i en tjänsteskrivelse den 4 april. 340 av dessa är placerade utmed allmänna vägar där svenska staten (Trafikverket) är väghållare. Trafikverket (TFV) anser inte att dessa är nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt. De här belysningsstolparna togs över av kommunen någon gång under 1980-talet. Det är alltså länge sedan som TFV avsade sig
ansvaret. (Senare tog TFV tillbaka ansvaret för några av stolparna.) De “gamla” (de var inte så gamla på 80-talet) har fått stå kvar. 110 av dem är trästolpar. Det är dessa trästolpar som har bedömts vara i dåligt skick.
Belysningsarmaturerna på trästolparna är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än moderna modeller. I tjänsteskrivelsen står det att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna ligger på cirka 65.000 kr per stolpe och år. (Tillägg 30/9! Denna siffra är fel. Rättelse i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.) De moderna LED-armaturernas elförbrukning är ungefär 50%.
En akutreparation av en skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, uppges av samhällsbyggnadsförvaltningen kosta mellan 35.000-80.000 kr. Det låter lite dyrt kan jag tycka, särskilt om kommunen bara byter ljuskällan. TFV skriver på sin hemsida (se TFV):
“Till exempel kostar det cirka 35.000 kr att sätta upp en ny belysningsstolpe (2021). Om det handlar om en rivning tillkommer en rivningskostnad, troligen nytt kablage och belysningscentraler.”
Men det är klart, siffran är från 2021.
Kommunens kostnader för vägbelysningen kan springa iväg. Och kommunfullmäktige har inte en aning om var det ska sluta…![]()
Efter beslutet i kommunfullmäktige skrev jag till Grästorp Energi för att få svar på några frågor. Jag fick ett tämligen snabbt och utförligt svar.
“Detta med belysningen på Vänersnäs har en lång och komplicerad historia.”
Elnätschefen på Grästorp Energi beskrev historien. Det var tydligen en ”syförening” som drog ihop medel till att bygga gatubelysningen… Sedan bildades Vänersnäs elförening som så småningom gick upp i Grästorp Energi. Vänersborgs kommun tog senare över ansvaret och kostnaderna för gatubelysningen. Grästorp Energi skötte dock underhållet på entreprenad åt Vänersborg. Någon gång på 2010-talet övertog Vänersborg underhållet.
Elnätschefen i Grästorp fortsatte:
“Grästorp Energi har vid ett antal tillfällen utrett gatubelysningen på Vänersnäs och föreslagit hur man skulle göra med denna för att spara driftskostnader samt rusta upp denna. Vi erbjöd oss att genomföra arbetet för att det skulle bli gjort men ansåg att Vänersborg Kommun anlitar den entreprenör som de har avtal med eller anser vara mest lämpad.”
Det verkar inte som om Vänersborgs kommun har tagit något intryck av Grästorp Energis intentioner. Min känsla av formuleringarna i mailet är att personalen på Grästorp Energi är lite besvikna på och missnöjda med inställningen hos Vänersborgs kommun. Det tycks som om Vänersborg inte alltid har velat träffas och komma överens med Grästorp om hur de ska lösa situationen på Vänersnäs.
Om det förslag som lades av kommunstyrelsen och de styrande när det gällde Vänersnäs så kommenterade chefen:
“Det finns ett antal stolpar med olika ”funktion”. Det finns stolpar med sambyggnation och stolpar för enbart belysning. I de stolpar där det finns en sambyggnation är det mycket opraktiskt om
Vänersborg tar ned dessa stolpar men vi ser gärna att de tar bort armaturerna och kablaget för belysningen. I de stolpar som bara tjänar gatubelysningen kan Vänersborg ta ned dessa stolpar utan någon invändning från oss. Vänersborgs Kommun till och med bör ta ned dessa.”
Vänersborgs kommun äger alltså belysningen, men inte trästolparna, inte alla i varje fall. Det låter också på elnätschefen som om stolparna kan vara i dåligt skick.
Jag frågade också om hur belysningselen mäts och kostnaderna. Elnätschefen skrev:
“Det är här själva kärnan till problemet ligger.”
Och han beskrev en mätarreform från 2006 där all elförbrukning skulle mätas. Gatubelysningen var dock undantagen, men runt om i landet började anläggningsinnehavare en ombyggnation av matningar till gatubelysning. Ansvaret låg på anläggningsinnehavarna, men på Vänersnäs hände inget. Vänersborgs kommun är anläggningsinnehavare för gatubelysningen på Vänersnäs…
Det har med andra ord inte direkt varit Grästorp Energis fel att tiden har stått still “utåt Vänersnäs”…
Elnätschefen fortsatte:
“Nu har vi en ny mätarreform som gäller. Från och med 1 januari 2025 ska det inte finnas någon omätt ström, inte en gång på gatubelysning.”
Oj! Nu plötsligt kanske jag förstår varför det var så bråttom med ärendet i Vänersborg att man struntade i fakta och fattade beslut på chans. Eller? Men konsekvenserna av den nya lagen har varit en väl förborgad hemlighet för politikerna i Vänersborg, i varje fall de som inte är med och styr. Varför har ingen i förvaltningen eller bland de styrande lyft detta? Är det kanske för att kommunen är alldeles för sent ute?
Sedan redogjorde elnätschefen på Grästorp Energi om kostnader och debitering och skrev bland annat:
“Debiteringen av belysningen på Vänersnäs sker med den så kallade schablonmetoden. Det finns en vedertagen beräkning hur denna schablon ska tillämpas. … Denna energi debiteras Vänersborg Kommun.”
Det är svårt att förstå hur Vänersborgs kommun kan ha missat att Grästorp Energi är inblandad på Vänersnäs och bland annat äger stolpar, när fakturor regelbundet har inkommit och betalats.
Jag ska avsluta genom att återge ett längre citat om framtiden från mailet från Grästorp Energi, dvs det som bör vara klart vid årsskiftet…
“Vänersborg Kommun måste bygga om sin belysning så att det finns ett abonnemang som matar belysningspunkterna. Alltså, schablonmetoden går inte att fortsätta med. Detta gör man enklast genom att samla ihop alla matningar till ett kluster av lampor till ett mätarskåpskåp. Detta mätarskåpskåp behöver kompletteras med ett styrutrustning/-skåp där ljus- eller tidsrelä finns som sköter på- och avslag av belysningen.
Mätarskåpet i sin tur ansluts av Grästorp Energi där vi placerar mätning av ljuspunkterna. För detta tillkommer en anslutningsavgift för varje skåp och debitering av elnätsavgifterna sker efter den faktiska strömåtgången. Elkostnaden debiteras också efter mätt och verklig förbrukning.
Vänersborg Kommun har alltså att göra en inventering av vilka ljuspunkter som ska finnas kvar och lämpligen samla ihop dessa till belysningskluster. Man måste sedan utreda kabeldragningarna, i vissa fall luftledningarna, för att få ihop ett ”internnät” till en samlingspunkt som blir matningspunkten där tidigare omskrivna mätarskåp och styrutrustning placeras. Hur man lämpligast samlar ihop sina belysningspunkter i kluster och hur man väljer att förlägga sina belysningsnät har inte Grästorp Energi några synpunkter på. Det är var anslutningspunkten av mätarskåpet placeras som vi kan diskutera då det kan bli onödigt kostsamt att dra fram matning till anslutningspunkten. En kostnad som faller på Vänersborg Kommun.
Anslutningskostnaden för varje anslutningspunkt följer Energimarknadsinspektionen beräkningar för kostnader för anslutning. När det gäller ett abonnemang på 16-25A ligger kostnaden på 40.000:-/anslutningspunkt med ett avstånd på 200 meter från matande transformator.
Efter 201 meter upp till 600 meter tillkommer en kostnad på 342:-/meter. Mellan 601-1.200 meter är kostnaden 176.800:- + 810:-/meter och mellan 1.201-1.800 meter är kostnaden 662.800:- + 475:-/meter.”
Vänersborgs kommun måste se till att så snabbt som möjligt, “helst förra året”, komma överens med Grästorp Energi om anslutningspunkterna. Det kan uppenbarligen bli mycket kostsamt, särskilt om man inte tänker rätt.
Det finns alltså mycket att utreda och det kan sluta med tämligen stora kostnader. Det kanske inte räcker med 3 milj kr i investeringar… En sådan här utredning borde ha legat på kommunfullmäktiges bord den 11 september. Enligt uppgift på fullmäktige har en utredning nu satts igång, även om ingen utanför de styrande partiernas krets har hört talas om en sådan. Utredningen verkar dock förlöpa i ett makligt tempo. Vänersborgs kommun har fortfarande inte kontaktat Grästorp Energi.
I nästa blogginlägg, som blir det sista i denna serie, ska jag redovisa själva beslutet i kommunfullmäktige. Det blir också ett avslöjande, jag fick nämligen ett mail från Trafikverket…
Och allt det här har hänt och händer på grund av en punkt på dagordningen som många, inklusive jag själv, från början såg som enkel och okontroversiell.
Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (5)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (4)”.
Ann-Marie Jonasson (S) avslutade sitt anförande med en liten “bomb”:
“Vi har även stolpar utåt Vänersnäs som ägs av Grästorps Energi, där dom levererar. Det är samma problematik där.”![]()
Det finns alltså ännu fler trästolpar som inte Vänersborgs kommun äger – “utåt Vänersnäs”… Med andra ord, ännu fler felaktigheter i underlaget till kommunfullmäktige.
Fanns det inget slut på eländet…?
Mats Andersson (C) började fullmäktigesammanträdet med att mörka att han visste om att Trollhättan Energi ägde trästolpar i Vänersborgs kommun, och att det var orsaken till att han ändrade beslutsförslaget. Det nya förslaget skulle bättre passa in i den nya situationen. Vilket det inte gjorde ändå. Och som sagt, Andersson meddelade inte oppositionen att det fanns nya fakta.
Mats Andersson hade naturligtvis fått reda på att även Grästorp Energi ägde trästolpar på Vänersnäs. Det sa han inte heller… Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) avslöjade detta i sitt anförande.
Ann-Marie Jonasson hade inget skäl att dölja detta faktum. Det var ju redan avslöjat, av Vänsterpartiet, att Trollhättan Energi ägde stolpar i Floget vid Hunnebergs västra sida. Det fanns inget mer att förlora – förutom då att den där Kärvling eller Harlitz eller någon annan i V, M eller L kanske skulle berätta om Grästorp Energi, också. Och då hade hela debatten blivit än mer pinsam… Bättre förekomma än förekommas.
Det framkom inte var och vilka trästolpar som Grästorp Energi äger på Vänersnäs. Det förvånar emellertid inte om Grästorp Energi äger ganska många. Och i underlaget var det ett flertal trästolpar som skulle monteras ned.
Här följer några exempel på trästolpar som Vänersborgs kommun hade tänkt sig att montera ned på Vänersnäs:

Hallby Vänersnäs Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar. Röda punkter: Befintliga stålstolpar.
Och så då de 17 stolparna i Floget vid Hunnebergs branter i Västra Tunhem…
Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi berättar i ett mail att det även finns andra stolpar i Västra Tunhem. Trollhättan Energi äger sammanlagt ett 30-tal stolpar. I dessa hänger det koncessionspliktiga elnätet som förser boende med el i området. Som jag har skrivit tidigare är delar av dessa stolpar sambyggda med Vänersborgs kommuns belysning och faktiskt även med teleoperatör.

Prästgården Västra Tunhem. Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Röda punkter: Befintliga stålstolpar.
Ljusarmaturerna och elledningarna mellan dessa äger alltså Vänersborgs kommun, medan Trollhättan Energi äger ”resten”. Det finns ett separat elnätsabonnemang med en separat elmätare som mäter belysningsanläggningens förbrukning. Det abonnemanget står Vänersborgs kommun för och har gjort så sedan lång tid tillbaka.
Om man räknar ihop de trästolpar med belysning som Vänersborgs kommun, enligt underlaget till fullmäktige, vill montera ned på Vänersnäs är det sammanlagt 40 trästolpar. Då vet jag alltså inte hur många av dessa som Grästorp Energi äger, bara att Grästorp Energi äger ett antal. På Floget handlade det om 17 trästolpar och 9 stolpar vid Prästgården och Bryggum. Samhällsbyggnadsnämnden begärde alltså 3 milj kr för att montera ned 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar, oavsett om stolparna var i ett bra skick eller inte – och så visar det sig att kanske hälften av dessa, närmare bestämt 66 stolpar, kanske inte ägs av kommunen. Ändå tyckte S+C+KD+MP+SD+MBP att nämnden skulle ha de 3 miljonerna…
Det är en underdrift att påstå att underlaget till fullmäktige inte var bra. Det var bedrövligt dåligt.
På Brålanda Bygdefest den 14 september vimlade det av politiker. Alla partier var representerade, nästan. Jag passade på att prata med två i den styrande partikoalitionen (S+C+MP+KD) och en från ett av de två oppositionspartierna (SD+MBP) som röstade på de styrandes förslag.
En av fullmäktigeledamöterna i de styrande tyckte att samhällsbyggnadsförvaltningens underlag var riktigt dåligt, och att sådana underlag inte borde få lämnas till politikerna. Den andre uttryckte sig något mer kortfattat:
“Pinsamt!”
Politikerna hävdade alltså att det helt och hållet var tjänstepersonernas ansvar att underlaget var undermåligt. Politikerna hade ingen del i det “dåliga” underlaget. De blev svaret skyldiga när jag lite provocerande påstod att det var de politiker som röstade igenom de beslut som grundade sig på de undermåliga underlagen som bar åtminstone en del av ansvaret.
Och när jag också frågade hur de kunde rösta när de ansåg att underlaget var så pinsamt, felaktigt och missvisande så var det, förutom några “hummanden”, stön och grymtanden, bara bortförklaringar. Det var ingen fråga för kommunfullmäktige, det skulle ordna sig, samhällsbyggnadsnämnden skulle göra rätt i fortsättningen osv…
Men pengarna då? Det var ju 3 milj kr för nedmontering av trästolpar och 3 milj till att trafiksäkra belysningsstolparna. Även om det enligt ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) inte längre var aktuellt med stolpar utan “belysningspunkter” (se “KF-beslut mot bättre vetande (4)”). Det handlade om 6 miljoner… Det är mycket pengar, fråga t ex barn- och utbildningsnämnden. Svaret var att samhällsbyggnadsnämnden säkerligen skulle lämna tillbaka de pengar som inte gick åt…
Det här var alltså två KF-ledamöter som är med och styr Vänersborgs kommun.
Den tredje politikern förklarade sitt och partiets röstande med att hen litade på det som sades från talarstolen av Mats Andersson (C), Kenneth Borgmalm (S), Ann-Marie Jonasson (S) och Benny Augustsson (S). Hen trodde tydligen att jag, Henrik Harlitz (M), Tor Wendel (M) och Cecilia Prins (L) for med osanning…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade, precis som de andra ledamöterna från de styrande, ett inlägg i debatten. Augustsson sa vad han hade förberett och bemötte inte den kritik som riktats mot underlaget och beslutsförslaget. Det var inte så viktigt…
Benny Augustsson sa, 22 min in i ärendet:
“Det här rör ju bara punkt 1 som är nedmontering av stolpar för att i Floget är det 17 stycken trästolpar och det är en stålstolpe och det är trästolparna vi pratar om. Sen står det också att det är inga stolpar nära busshållplatser eller liknande. Det innebär ju också att vi inte tänkt att det ska upp några nya stolpar där. Så investeringspunkten den är ju kvar, som den ligger, men det här kan ju leda till att, ja, vi lägger 3 miljoner för att ta ner stolparna. Det som kan bli av det här kan bli att det kostar lite mindre då, eftersom det kanske är 17 stolpar mindre. Men är det nånting och återremittera ett ärende för?”
Jag förstår ärligt talat inte riktigt vad Augustsson menade, men det verkade inte som han hade lyssnat på sin partikollega Ann-Marie Jonasson (S). Hon sa ju att kommunfullmäktige inte längre pratade trästolpar (se “KF-beslut mot bättre vetande (4)”):
“Det betyder ju det att vi självklart inte kan ta ner deras stolpar. Däremot skulle vi kunna ta ner belysningspunkten. Det är om belysningspunkter vi pratar.”
Ja, underlaget handlade om trästolpar eftersom de var farliga, men nu var det belysningspunkter… Benny Augustsson (S) bemötte inga argument och han nämnde inte mailet från Trollhättan energi. Augustsson verkade dessutom ha missat Jonassons avslöjande om att Grästorp Energi ägde stolpar på Vänersnäs.
Det blev ajournering (paus) för fika. Det närmade sig beslut.
Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (6)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Jag har i två bloggar beskrivit några av ärendena. (Se “KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal” och “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) I denna tredje och förhoppningsvis sista blogg inför kommunstyrelsens möte kommer jag att beskriva några till. Jag kommer för övrigt inte att
närvara på sammanträdet i dessa corona-tider. Jag har däremot uttryckt mitt intresse av att:
”kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”
Som det står i skrivelsen “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” från Benny Augustsson (S) och Kenneth Borgmalm (S). Jag tänkte att jag också skulle kunna få vara med hemifrån och lyssna på sammanträdet, precis
som de årsarvoderade ordinarie ledamöterna får göra, dvs de med 32.604 kr om året i extra betalning. Även om jag alltså bara är ersättare… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)
Tidigare idag fick jag ett nej på min ”intresseanmälan” – jag skulle inte få lyssna på mötet. Mitt svar blev då att jag vill ha ett utlåtande från någon av juristerna på kommunen om detta är lagligt. Beroende på juristens svar kan det bli en fjärde blogg om sammanträdet – och ett eventuellt överklagande.
Halle- och Hunneberg har varit ett politiskt samtalsämne under det senaste året. På sammanträdet på onsdag vill Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB ha mer pengar. Det beror dock inte på Coronan utan på att styrelsen, dvs Kent Javette (S) – ja, Kent Javette är ordförande här också – och Henrik Harlitz (M), har avvecklat bolagets VD. (Ordet “avveckla” används faktiskt i underlaget.) (Jag har för övrigt skrivit en hel del om denna “avveckling” – se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”.)
Javette och Harlitz skriver till kommunen:
“Bolaget ser sig nödsakat att begära ägartillskott på en summa av 1,8 miljoner kronor.
Bakgrunden är att styrelsen har avslutat anställningen med bolagets VD.
Enligt gällande regler ska VD:s avgångsvederlag bokföras som en skuld och kostnad.
Konsekvensen blir att bolaget behöver ett omedelbart tillskott av ägaren för att upprätthålla verksamheten i bolaget.”
Det är inte billigt att avskeda en VD i ett av Vänersborgs kommuns helägda aktiebolag… Men när nu styrelsen i Kungajaktmuséet ändå har gjort det, och därmed ställt kommunen inför fullbordat faktum, så tror jag inte att kommunstyrelsen har något annat val än att betala. Det tror nog ingen annan heller. Beslutsförslaget lyder därför:
“Kommunfullmäktige tillför ett tillfälligt ägartillskott på 1 500 tkr till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum under 2020 mot bakgrund av bolagets avveckling av sin verkställande direktör. Finansiering sker via kommunstyrelsens förfogandeanslag.”
Hur skillnaden mellan de begärda pengarna och kommunens tilldelning ska finansieras av Kungajaktmuséet framgår inte. Det handlar om 300.000 kr…
I Kungajaktmuséets bolagsordning står det:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Jag undrar om avskedet av VD är av “principiell betydelse” eller “av större vikt”… Men att avskedet kostar 1,8 milj kr när bolaget sammanlagt får 3,4 milj varje år i bidrag tycks i varje fall vara “av större vikt” rent ekonomiskt…
Vi får se om någon i församlingen tar upp denna fråga på onsdag. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog Robert Johansson (KD) inte i beslutet. Jag vet dock inte på vilka grunder. Men något var det…
Kommunstyrelsen ger också kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av anställningsvillkoren för verkställande direktörer. Ja, det är nog på tiden. Det är en gåta att det inte har skett tidigare. Det var ju inte så många år sedan som det fanns ett liknande anställningsavtal på NÄRF…
Kommunstyrelsen ska också bistå Kungajaktmuséet med ledningsstöd. Det gick ju rykten ett tag att kommunens näringslivschef skulle bli ny VD, det stod till och med i TTELA…. (Se TTELA “Museets vd slutar efter tio år”.) Men vad jag förstår så stämmer inte detta riktigt, näringslivschefen ska “bara” typ hjälpa till. Det kan nog vara det som menas med “ledningsstöd”. Fast ordet torde ju innebära att det finns en ledning, typ en VD…
Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB kostar Vänersborgs kommun ungefär 3,4 milj kr varje år. Med detta extra anslag så blir det nästan 5 milj i år. 5 miljoner är mycket pengar… Det är, som jag har skrivit förut, verkligen dags att Vänersborgs politiker diskuterar vad kommunen ska satsa skattebetalarnas pengar på. Hur ska verksamheterna prioriteras?
Det finns ännu ett ärende om bergen, “Avsiktsförklaring Halle- och Hunneberg”.
Kommunstyrelsen ska besluta:
“som ett led i fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard” … att för år 2020 anslå 450 tkr till projektgruppsarbetet.”
Även Trollhättan och Grästorp ska anslå pengar till projektet, dock inte lika mycket som Vänersborg. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. (Se vidare “Bergen och Bergagården mm”.)
Det här projektet hade tidigare inget att göra med varken Kungajaktmuséet eller Stiftelsen Bergagården, men det tycks som om det på senare tid har börjat ske ett samarbete mellan de olika parterna.
Som sagt, kommunen har många mer eller mindre okända och mer eller mindre stora utgifter. Någon gång borde det ske en sammanställning av vad som är lagbundet och inte och vad Vänersborg ska prioritera…
Grästorps kommun är inblandad på Hunne- och Halleberg. Men också i ett annat av kommunstyrelsens ärenden på onsdag. Grästorp vill samarbeta med Vänersborg kring VA:
“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”
Kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverken är starkt begränsad i Grästorps kommun och medger inte den önskade anslutningen. Samtidigt håller ju Vänersborg på att bygga ut VA-nätet på Vänersnäs och det är ju tämligen nära kommungränsen.
Samarbete mellan kommuner är säkert bra. Det kan nog bli “stordriftsfördelar” som gynnar alla parter. I det här fallet är det fortfarande mycket som är okänt, eftersom tankarna på samarbete nyss har väckts. Därför föreslås det en avsiktsförklaring som ska:
“skapa arbetsro och ramar för kommande förhandlingar om ett slutligt VA-försörjningsavtal.”
Kommunstyrelsen kommer säkert att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg på onsdag – avsiktsförklaringen är ju inte heller juridiskt bindande.
Miljö- och Byggnadsförvaltningen har upprättat förslag till upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken. Det har jag beskrivit tämligen ingående i två bloggar. (Se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser” och “Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.)
Kommunstyrelsen ska lämna ett yttrande till Miljö- och Byggnadsförvaltningen om vad den tycker om upphävandet. Och kommunstyrelsen är odelad positiv.
Efter mina bloggar har jag fått flera mail från de boende i området. En av dem skriver i ett mail att kommunen enligt PBL 4 kap har skyldighet att ha en detaljplan i ett tätbebyggt område som Nordkroken. Och tittar man på PBL (Plan- och bygglagen) 4 kap 2 § så står det:
“Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §,”
Jag kan inte påstå att jag förstår PBL, men det verkar som om ovanstående borde ha diskuterats och analyserats i kommunstyrelsens yttrande. Enligt en byggexpert som jag känner fick jag följande svar på om kommunen är skyldig att ha en detaljplan:
“Ja, det kan jag hålla med om. Det kommer länsstyrelsen pröva vid första bästa överklagan. Kanske inte vid upphävandet utan vid första överklagan av bygglov.”
Det vore bra om kommunen gjorde rätt från början.
Till sist vill jag påminna om att alla vänersborgare har möjlighet att lämna ett så kallat medborgarförslag. (Här kan du läsa om hur det går till: “Medborgarförslag”.) Ditt förslag kan faktiskt få gehör. Som Åke Anderssons förslag om Vassbotten. (Jag skrev om förslaget i september förra året (se “KF imorgon”).
Kommunstyrelsen ska besluta att:
“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget om att lämpliga analyser utförs och att lämpliga åtgärder sätts in för en förbättrad vattenkvalitet i Vassbotten.”
Det kan löna sig att uttrycka sina åsikter.




Senaste kommentarer