Arkiv
Årets sista KF (11/12)
Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången år 2024.
Ärendena på dagordningen är inte heller denna gång särskilt kontroversiella trots att partierna naturligtvis har olika åsikter om några av dem. Det känns därför som en naturlig avslutning på en höst som har varit lite politiskt “avvaktande”. Det blir nog mer fart på politiken till våren. Då ska ju om inte annat budgeten för 2026 behandlas och beslutas.
Dagordningen för fullmäktiges sammanträde ser ut så här:
Två av de förtroendevalda revisorerna, ordförande i revisionen Gunnar Lidell (M) och vice ordförande Magnus Cassel (S), ska informera kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, och kommuninvånarna, om “Förstudie av krisberedskapsarbetet”.
Först trodde jag att det handlade om höstens phishing-attack (se “Phishing med bottennapp”). Men så var det inte, även om IT-säkerhet är en del av krisberedskapsarbetet. Revisionsföretaget EY inleder rapporten:
“Omvärldsfaktorer har de senaste åren aktualiserat frågan om hur kommuner hanterar extraordinära händelser. Till dessa händelser hör exempelvis krig med efterföljande flyktingströmmar, en pandemi och hybridkrigsföring med IT-attacker mot kritisk infrastruktur.”
Syftet med förstudien var att kartlägga kommunstyrelsens krisberedskapsarbete. EY identifierade följande risker:
- “Risk att krisberedskapsarbetet inte bedrivs enligt aktuella lagar och riktlinjer i de fall styrdokument inte uppdaterats i tid.”
- “Risk att kommunstyrelsen, mot bakgrund av bristande uppföljning av arbetet, inte har möjlighet och kunskap nog att i tillräcklig utsträckning styra det kommunövergripande och förvaltningsspecifika krisberedskapsarbetet för att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt krisberedskapsarbete.”
- “Risk för att krisberedskapsarbetet på förvaltningsnivå är ojämnt och/eller otillräckligt till följd av avsaknad av styrning.”
Det låter som krisberedskapsarbetet i kommunen inte fungerar, men jag tror ändå att det är ganska bra. Min bedömning är att det redan jobbas med samtliga risker även om kommunen ännu inte har nått ända fram. Vi får höra vad revisorerna Lidell och Cassel har dragit för slutsatser.
Frändefors kommer att spela en slags huvudroll imorgon. Hela 30 medborgarförslag har lämnats in. Det torde vara något slags rekord. De handlar om konstgräs, läktare, duschar och belysning för fotbollen i Frändefors. Och 9 av förslagsställarna kommer till sammanträdet och presenterar sina förslag. (Se TTELA ”Vill att Frendevi rustas upp – 38 medborgarförslag inskickade”.)
Jag tycker att det är ganska fantastiskt. De politiskt tillbakadragna och lågmälda invånarna i Dalslands sydligaste samhälle som alltid har betalat sin kommunalskatt mobiliserar och talar för samhällets gemensamma intressen. Efter denna kväll kommer alla i kommunfullmäktige att veta att även Frändefors finns på kommunkartan…
Jag tror inte att den stora uppslutningen från Frändefors hade varit möjlig om Anders Strands (SD) idéer om e-förslag hade varit införda. Strand har nämligen motionerat om att:
“se över möjligheterna att införa e-förslag som verktyg för medborgardialog i stället för dagens Medborgarförslag.”
Förslaget innebär att endast de medborgarförslag behandlas som får tillräckligt antal röster under en viss tid på kommunens hemsida.
Det är helt ok att utreda, utvärdera och förbättra nuvarande ordning med medborgarförslag. Utredningen måste dock ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Med andra ord precis som Demokrati- och jämställdhetsberedningen skrev i sitt yttrande:
“Demokrati- och jämställdhetsberedningen ställer sig positiva till att utreda om e-förslag som metod är mer gynnsam för invånarnas delaktighet och inflytande än befintligt medborgarförslag.”
Anders Strand (SD) har skrivit ytterligare en motion som kommunfullmäktige ska fatta beslut om. Strand förklarar i motionen:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”
Strand vill att kommunen ska utreda om nollbasbudgetering är ett lämpligt verktyg att använda. Och visst finns det inslag i en nollbasbudgetering som låter både intressanta och lockande…
Men… Jag tror att det egentliga syftet med Strands och Sverigedemokraternas motion är att hitta vägar för att skära ner på kommunala verksamheter och istället privatisera dem. En annan uppenbar risk med nollbasbudgetering är att det skulle bli svårt att få en långsiktighet i verksamheternas planering.
Och framför allt kräver nollbasbudgetering mycket tid och resurser. Strand skriver själv i motionen:
“Det torde dock påtalas att en nollbasbudgetering är en väldigt komplicerad och tidskrävande process…”
Just nu arbetas det i kommunens förvaltningar och nämnder med att implementera den nya styr- och ledningsmodellen. 
Kommunen bör avvakta med eventuella nya grepp kring budgetprocessen tills det visar sig att den nya styr- och ledningsmodellen fungerar, och tills alla politiker och tjänstepersoner är “bekväma” med den nya modellen.
Vad jag vet finns det inte heller någon kommun som har arbetat med nollbasbudgetering. Sölvesborg nämns ibland men det verkar mest ha varit prat om att någon nämnd skulle pröva metoden.
Av bland annat dessa orsaker anser Vänsterpartiet, och jag, att motionen ska avslås. Antagligen kommer den också, till skillnad från den förra motionen, att avslås av fullmäktige. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)
Det tredje och sista ärendet som det kommer att bli diskussion om är ärende 12 – “Ändring av avgift för boendestöd i Taxor och avgifter inom socialnämnden”.
Även detta ärende har jag skrivit om tidigare. (Se “En politikers avgiftsdilemma” och “Rapport från KS (2/2)”.) Jag tror att samtliga partier faktiskt är överens, och även om det tilläggsyrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram, om ingen annan gör det.
Förslaget innebär en sänkning av avgifterna för boendestödet. Nu är kostnaden för brukarna 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån. Med det nya förslaget sänks kostnaden för de flesta brukarna till 420 kr/mån. Och det är en mycket positiv nyhet. Det är emellertid ett fåtal brukare som kommer att få betala 420 kr/mån trots att de inte får insatser som motsvarar denna summa. Och det är inte speciellt rättvist, särskilt som några av dessa har det ekonomiskt knapert.
Vänsterpartiet anser, liksom den allmänna meningen verkade vara i kommunstyrelsen, att de brukare som inte kommer upp till avgiften 420 kr/mån bara ska betala vad besöken kostar – typ enligt tidigare avgift.
Morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige kan du följa i direktsändning på kommunens webb-TV – klicka här.
KF (13/11): MBP frågar om ambulansen
Söndagens blogginlägg handlade om onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF). (Se “Blir veckans KF lugnt?”.) På måndagarna och tisdagarna före fullmäktige är det inte ovanligt att det tillkommer fler ärenden på dagordningen. Det är emellertid inga ärenden som det ska fattas några avgörande beslut kring, undantag är personärenden som t ex avsägelser.
Inför morgondagens kommunfullmäktige har det hittills endast inkommit två ärenden. Göran Svensson (MBP) har lämnat in en motion om att Vänersborgs kommun ska utreda möjligheterna till centralt placerade boulebanor. Svensson menar att det bland annat ska öka tryggheten i centrum.
Göran Svensson har även skrivit en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Augustsson har också hunnit med att lämna ett svar på denna, precis som han för övrigt har hunnit göra med interpellationen från Gunilla Cederbom (V). (Se “Blir veckans KF lugnt?”.)
Göran Svenssons interpellation har titeln ”Vad händer med ambulansfrågan?”. Interpellationen är en slags uppföljare, Svensson har nämligen tidigare ställt två interpellationer i ärendet.
Det började den 15 november förra året. Då ställde Göran Svensson en interpellation till ordförande Augustsson om NU-sjukvårdens flytt av en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL. (Se “Ambulans och tystnad”.) Svensson var inte helt nöjd med svaren den gången tror jag, men det visade sig att den fick fler att tänka till.
Två veckor senare, den 28 november 2023, skickade nämligen kommunalråden Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) en skrivelse till NU-sjukvårdens styrelse. Den hade rubriken:
“Anmärkningsvärt beslut utan föregående dialog om ambulansens omlokalisering i Vänersborg”
Hela skrivelsen finns att läsa här – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.
Den 17 april i år återkom Göran Svensson i frågan. (Se “Om gårdagens KF”.) Titeln på interpellationen var denna gång “Vad händer med ambulansfrågan?”. I interpellationen skrev Svensson:
“Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart fyra månader vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. 
Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans).”
Det blev en längre diskussion i fullmäktige och flera talare var uppe i talarstolen. Alla var överens, de ville att Vänersborg skulle få en fast stationerad ambulans.
Göran Svensson (MBP), som själv varit brandman, undrar vad som har hänt sedan dess. I interpellationen, som har samma titel som den förra, lämnas samtidigt en del information som är av intresse för vänersborgarna. Jag återger därför interpellationen i sin helhet. Svenssons interpellation följs av Benny Augustssons (S) svar.
===
Vad händer med ambulansfrågan?
På fullmäktige i april ställde jag en fråga till kommunstyrelsens ordförande om hur kommunen skall agera för att ha en akutambulans stationerad i Vänersborg. Jag ställde samma fråga på fullmäktige i november 2023 och nu är det dags igen.
Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart 1 år vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans). Vidare framkommer att ett annat resultat av beslutet att flytta ambulansen är att räddningstjänsten (och polisen) är framme före ambulansen i akuta situationer och får invänta kvalificerad sjukvård vilket kan vara livsavgörande för våra invånare.
I ett svar från NU-sjukvården till Vänersborgs kommun daterad 2024-02-15 står följande att läsa:
”Betydelsen av ambulansgaragens framtida placering diskuterades och betydelsen av samlokalisering mellan Räddningstjänst och Ambulans. NU-sjukvården delar bedömningen att det kan vara fördelaktigt att vara på samma plats, men har i senare etablering varit noggranna med behovet av en tydligt avgränsad byggnad. En viktig fråga som alltid har stor betydelse är snabb tillgång till det större vägnätet som gynnar bästa möjliga användande av hela ambulansresursen. (Hindrar detta att en dygnsambulans placeras i Vänersborg?)
NU-sjukvården ser därför positivt på att i dialog med Räddningstjänstförbundet samt Vänersborgs och Trollhättans kommuner, diskutera framtida placering av en ny ambulansstation för Trestad Öst så snart som möjligt.”
Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är:
– Vad har hänt i ärendet sen frågan var uppe i Kommunfullmäktige den 17 april 2024?
– Hur jobbar kommunstyrelsens ordförande med frågan idag?
– Hur ligger det till med bygget av ny Ambulansstation?
Göran Svensson, Medborgarpartiet
===
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har lämnat ett skriftligt svar på Göran Svenssons (MBP) motion.
===
“Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande från Medborgarpartiet:
Vad händer med ambulansfrågan
Medborgarpartiet undrar vad som hänt sen ärendet var uppe i Kommunfullmäktige den 17 april 2024.
Svaret är att det inte har hänt så mycket. Vi har inte fått någon inbjudan till dialog än så länge från NU-sjukvården trots att man var intresserad av att ha dialog med Vänersborgs kommun, Trollhättans stad och NÄRF.
På frågan om vad Kommunstyrelsens ordförande jobbar med frågan idag så är svaret på det att jag har dialog med vår representant i NU-sjukvårdens styrelse.
När det gäller hur långt man har kommit med bygget av en ny Ambulansstation så har det inte kommit fram någon ny information.
Vänersborg, 2024-11-11.
Benny Augustsson, Kommunstyrelsens ordförande”
===
I morgondagens kommunfullmäktige kan de båda utveckla sina argument och även andra ledamöter får tillfälle att yttra sig.
Kommunfullmäktiges sammanträde sänds live på kommunens webb-TV – klicka här.
Blir veckans KF lugnt?
Det duggar tätt mellan kommunfullmäktiges (KF) och kommunstyrelsens (KS) sammanträden. På onsdag är det återigen dags för fullmäktige att samlas och fatta mer eller, förhoppningsvis, mindre kloka beslut.
Dagordningen ser ut på följande sätt.
I stort sett alla ärenden på dagordningen har beretts i KS, dvs de har varit uppe för behandling i KS som också har lämnat ett förslag till beslut till KF. Jag har i två blogginlägg skrivit om ärendena, ett inlägg före KS-sammanträdet (se “Kommunstyrelsen 30 okt”) och ett efter (se “KS: Och så tycker vissa att V är besvärligt…”).
Det mest uppseendeväckande med dagordningen är egentligen vad som inte finns där. Det är två ärenden som behandlades i KS och som av någon anledning inte ska avhandlas i fulllmäktige. Jag förstår inte varför. Det är Anders Strands (SD) motion om att utreda
möjligheterna att införa E-förslag och medborgarförslaget om att det behövs fler akutboenden för hemlösa. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) De kommer antagligen i december men att de inte behandlas i KF direkt efter beredning i KS bryter onekligen mot rutinen.
Det var förresten två medborgarförslag från Ted Bjurström i Frändefors som jag trodde skulle behandlas på det förra KF-sammanträdet, men som också “försvann”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.) De ska däremot tas upp denna gång tillsammans med ett tredje förslag från samme Bjurströms tangentbord, “Medborgarförslag om ny konstgräsplan i Frändefors”. Eftersom det under hösten har lämnats in fler medborgarförslag om Frändefors så kan vi kanske räkna med att Frändefors hamnar lite i fokus i kommunhuset de närmaste månaderna. Och det vore på tiden. Det finns i och för sig ett mötesrum i kommunhuset som heter “Frändefors”, men mer påminda än så om Frändefors existens i kommunen blir nog inte anställda och politiker i Vänersborg…
Det ska inte fattas beslut om något av medborgarförslagen på onsdag, de ska skickas vidare till beredning i någon av kommunens nämnder. Det gäller också förslaget från Mikael Forss, “Medborgarförslag om att stoppa gängrekrytering av barn och ungdomar”. Forss hade ett förslag på det förra sammanträdet som påminner ganska mycket om detta. Det förra handlade om att “anställa personal som förhindrar rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.) Medborgarförslaget från Connie och Harry om att bygga en skatepark i Vänersborg ska också skickas vidare.
Det är relativt sett många formella och, i ärlighetens namn, politiskt ganska ointressanta ärenden på fullmäktiges bord. Men antagandena av de två strategierna om näringsliv och kompetensförsörjning torde inte höra till den kategorin. I kommunstyrelsen var emellertid enigheten i det närmaste total mellan partierna. Det var bara Vänsterpartiet som hade ett yrkande om att en bi-sats i Näringslivsstrategin borde strykas. Vilket inte några andra partier höll med om. Men det tedde sig i det stora hela som en mindre avvikelse.
En gammal trotjänare har gått ur tiden. Socialdemokraten Bengt Larsson avled den 25 oktober. Jag hade ingen närmare kontakt med Bengt, men han har funnits med i politiken och i kommunfullmäktige under hela min politiska gärning i Vänersborg. Bengt var som jag minns det ganska tystlåten, men vid de tillfällen han äntrade talarstolen så lyssnade man. Vila i frid Bengt.
Två revisorer avsäger sina uppdrag. Det är Bengt Olsson (SD) och Kate Giaever (V). Det finns inga politiska orsaker till deras avsägelser.
Slutligen ska en interpellation ställas. Det är Gunilla Cederbom (V) som frågar kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om
“Hur kan vi öka invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet?”
Eftersom det ser ut att bli ett osedvanligt kort blogginlägg avslutar jag med att återge denna interpellation i sin helhet. Känner jag Benny Augustsson (S) rätt ägnar han en del av denna söndag till att författa ett skriftligt svar på Cederboms frågor.
===
Hur kan vi öka invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet?
Invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle.
I senaste resultaten i SCB:s medborgarundersökning upplever endast 18,4 % av invånarna i Vänersborg att deras möjlighet till insyn och inflytande i kommunen är bra. Det kan vi förstås inte vara nöjda med och vi behöver därför vidta åtgärder för att förbättra detta.
Det ska vara enkelt för kommunens invånare att följa det som händer i kommunen och alla ska ha möjlighet att påverka. Det är viktigt att invånarna förstår hur de kan vara med och utveckla kommunen och att de känner sig lyssnade på. Invånarnas inflytande och delaktighet är viktiga för den lokala demokratin och för att utveckla ett hållbart samhälle. Tillsammans åstadkommer vi bättre!
Inflytande och delaktighet kan ske på olika nivåer och i olika former. Det finns många goda exempel i andra kommuner. Härryda har gjort en kartläggning och frågat invånarna hur de ser på sitt inflytande och hur det skulle kunna öka. I Skara testar man nu en ny metod där invånarna själva får utforma en ny stadsdel. Det finns mycket att hämta från andra kommuner och stöd hos SKR.
Vi har i Vänersborgs kommun tagit fram en policy för invånardialog, riktlinje för styrning och ledning och handbok för invånardialoger. Det är bra. Kommunen har genomfört några invånardialoger. Men det går trögt och har svårt att bli en naturlig del i beslutsprocesserna.
– Vad tänker kommunstyrelsens ordförande behöver göras för att vi ska arbeta utifrån den policy kommunfullmäktige har antagit om invånardialoger?
– Vad anser kommunstyrelsens ordförande ytterligare behöver göras för att kommunen ska få in ett mer systematiskt arbetssätt för att involvera invånarna, öka inflytande och delaktighet i kommunens beslutsprocesser och verksamheter?
Vänersborg 2024-11-07
Gunilla Cederbom, vänsterpartiet
===
Med andra ord blir svaret på rubrikens fråga – JA.
Anm. Se också inlägget den 12 november – ”KF (13/11): MBP frågar om ambulansen”.
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. 
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
Och så lade jag till:
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
KF (23/10): Mer pengar och Brålanda
Imorgon, onsdagen den 23 oktober, samlas kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Det ska återigen fattas viktiga beslut. Men det ser ändå ut som om det skulle kunna bli ett relativt lugnt och stilla sammanträde…
Dagordningen har följande utseende:
Efter de formella punkterna inleds sammanträdet med nyinkomna medborgarförslag. Victor har tidigare lämnat ett förslag om Frändefors. Då ville han se att Vänersborgs kommun skulle fixa 
en samlingsplats för barn och ungdomar i Frändefors. Nu följer Victor upp med ytterligare en bra idé. Han skriver:
“Vi behöver en ny eller bättre begagnad konstgräsplan eller ännu hellre en multiarena, som vi kan spela fotboll och ha gymnastiklektioner på ett säkrare underlag.”
Konstgräsplanen i Frändefors är utom all kritik. Det skrev jag om i ett blogginlägg för drygt två år sedan. Planen har inte åtgärdats sedan dess. (Se “Frändefors? Vad är det?”.)
Det har efter att kallelsen skickats ut inkommit ytterligare två medborgarförslag från Frändefors. Det är Ted Bjurström som har skickat in dem. I det ena förslaget menar han att Frände- och Dalboskolans utemiljöer ska kollas över:
”Vissa saker är direkt farligt för barn”
I det andra förslaget föreslår Bjurström att det ska anläggas en gångväg från brofästet vid Frändegrillen förbi utegymmet till Dalboskolan. På så sätt blir området tillgängligt för alla. Och så passar han på att påpeka att det behöver röjas längs med Frändeforsån. Det finns tydligen en del invasiva arter på kommunens mark.
Det är dags att det händer något i Frändefors, denna av styrande politiker till synes bortglömda del av kommunen.
Även Mikael Forss har tidigare lämnat ett medborgarförslag. Denna gång föreslår Forss att kommunen anställer personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att i ett tidigt skede förhindra rekrytering av elever till kriminella gäng.
Det femte medborgarförslaget tycker jag också är bra. Nicklas Andersson anser att kommunen skulle kunna göra området vid Fredriksberg mer attraktivt.
“Förslaget är att en alt två badbryggor alt cementerade pirar med badsteg skulle vara en del i göra området mer attraktivt och skapa en naturlig plats för återhämtning för alla invånare”
Det är inte helt osannolikt att det kommer in fler förslag innan fullmäktigeledamöterna intar sina platser i Bojorten.
I två tidigare blogginlägg har jag redogjort för i stort sett alla de övriga ärendena på dagordningen. Det var i samband med att ärendena behandlades i kommunstyrelsen. (Se “Historiska beslut i KS” och “Rapport från KS (9/10)”.)
Kommunfullmäktige kommer imorgon att besluta om att det ska utredas vilka möjligheter och behov det finns av att bilda ett kommunalägt energibolag.
Det kan bli en del diskussion om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion ”Att få leva tills man dör”. Motionen handlar om att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas. Även om den blir avslagen, som förslaget från kommunstyrelsen är (Göran Svensson och Stefan Kärvling reserverade sig), så ska trygghetsboende som boendeform utredas. Jag har svårt att förstå varför inte också biståndsbedömt boende skulle kunna utredas. Om det inte var något för Vänersborgs kommun så skulle ju utredningen i så fall visa det.
År 2024 är året då lågkonjunkturen beräknas vara som allra “lägst”. I budgetbeslutet förra året, i juni 2023, tog majoriteten i kommunfullmäktige höjd för det dåliga året och beslutade om en budget som skulle ge ett resultat på bara +1 milj kr. Tanken var att använda så mycket som möjligt av pengarna i verksamheterna, utan att göra underskott. KF ville undvika att skära ner för mycket i verksamheterna under ett enda, tillfälligt dåligt år. År 2025 och framåt förväntades bli “bättre”, dvs den ekonomiska utvecklingen i landet skulle ta fart igen. (Jag vill gärna påminna om att Vänsterpartiet ville satsa ytterligare 21,3 milj kr på välfärden innevarande år. Vi var beredda att utnyttja den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) om kommunen inte skulle få t ex nya statsbidrag. Se ”Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.)
Och 2024 har blivit ett tufft år. Hälften av landets kommuner beräknas göra ett underskott, dvs kostnaderna blir större än intäkterna. För Vänersborgs kommun har det emellertid gått bättre än beräknat.
I delårsrapporten för augusti, som ska behandlas i kommunfullmäktige imorgon, uppgick kommunens resultat i augusti till +19 milj kr. Det innebar att prognosen för kommunens resultat för hela året 2024 skrivs upp till +24 milj kr. Det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än vad fullmäktige budgeterade förra året.
Men faktum är att det ser ut att bli ännu bättre.
I en alldeles färsk månadsuppföljning uppgår kommunens resultat för september till +51 milj kr, dvs 32 milj kr bättre än i augusti. Det beror bland annat på att socialnämnden har fått nya statsbidrag. Det betyder enligt den nya månadsuppföljningens prognos att kommunens resultatmål för 2024 uppnås. Överskottet beräknas uppgå till 2,2% av skatter och generella statsbidrag. Det står inte i månadsuppföljningen hur många miljoner det är, men enligt mina beräkningar innebär det ett överskott på ungefär 66 milj kr.
Det här är läget i september och det kan hända mycket under de tre månader som är kvar. Men… Det ser alltså mycket bra ut. Och vem kunde tro det i juni förra året? Faktum är dock att kommunens resultat i stort sett alltid blir större än beräknat i Vänersborgs kommun. Det är för övrigt något som Vänsterpartiet ständigt har påpekat – även förra året…
De över 60 miljonerna i det prognostiserade resultatet är alltså pengar som politiker och ekonomer inte hade räknat med för 16 månader sedan. Om politikerna i kommunfullmäktige hade vetat att resultatet skulle bli så mycket bättre så skulle t ex barn- och utbildningsnämnden ha kunnat få t ex 21,3 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan, mer elevvårdspersonal osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan 45 milj kr – mot beräknade 1 milj kr i juni 2023…
Men så tänker kanske bara en vänsterpartist…
De nya, uppdaterade och förbättrade prognoserna bör ju även innebära att 2025 blir ett bättre år än vad kommunfullmäktige trodde nu i juni… Skulle det vara möjligt att fatta ett nytt kompletterande budgetbeslut i november…?
Men så tänker fortfarande kanske bara en vänsterpartist…
En liten utvikning.
Ledamöter från de styrande partierna, den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna tycks alla ha den gemensamma åsikten att överraskande och oväntade stora överskott ska användas för att låneskulden för kommunens investeringar något så när begränsas. Det här sättet att tänka har de senaste dagarna debatterats livligt på riksnivå. Socialdemokraterna har ju enats och gjort gemensam sak med regeringen och SD kring ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål som ger ett utrymme för reformer på 20-25 miljarder. Om riksdagen i stället struntade i balansmålet skulle staten kunna säkra möjligheten att göra stora och nödvändiga investeringar i klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Och inte minst i utbildning. Andreas Cervenka skrev i en krönika i Aftonbladet i måndags (se “Vet politikerna något som vi inte vet?”):
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är utbildning. I ett av jordens mest förmögna länder genomförs just nu drastiska besparingar på skolor över hela landet.”
I krönikan skrev Cervenka också:
“att bankekonomer och Svenskt Näringsliv krokar arm med vänsterpartiet hör inte direkt till vanligheterna.”
Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, ser nödvändigheten av stora och nödvändiga investeringar. Det förespråkar alltså partierna tillsammans med en rad namnkunniga nationalekonomer, även borgerliga sådana. Som t ex Lars Calmfors. (Se t ex GP “Lars Calmfors sågar balansmålet: ‘Räddhågsna’”.) Nu överlåter staten till regioner och kommuner att lappa och laga sådant som egentligen borde vara statliga åtaganden.
Det är andra positiva nyheter som ska avhandlas i morgondagens kommunfullmäktige. Det gäller Brålanda. Det är två ärenden på dagordningen, “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “Historiska beslut i KS”.)
Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974.
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser mycket bra och gedigen ut. Det är också de omdömen om planen som kommer från Brålanda. Det finns nog inget i planen som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom kommer leden att skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns naturligtvis med i den fördjupade översiktsplanen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar eller järnvägsspår.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Sedan är det ärendet om tågstationen, eller tågstoppet som det populärt kallas.
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en nödvändig del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det äntligen något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till…”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan 2006, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.)
Imorgon kväll ska kommunfullmäktige tillföra 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024 till kommunens andel av kostnaderna. Det är ett mycket glädjande beslut för Brålanda. Det kommer att behövas betydligt mer pengar innan tåghållplatsen blir verklighet, men morgondagens beslut är ett nödvändigt steg. Det är bara att hoppas att tidplanen håller och att tågen kommer att stanna år 2028. Då är det också viktigt att delar av den fördjupade översiktsplanen har genomförts. Jag tänker framför allt på ringleden, GC-tunneln tar vi väl för givet att det är en del av själva tågstationen.
Det är en del fyllnadsval som ska göras. Det är flera ledamöter i kommunens nämnder som av olika skäl väljer att lämna sina uppdrag.
Och som sagt, tipset är att det blir ett relativt lugnt och stilla sammanträde, men det kan du kontrollera själv. På kommunens webb-TV sänds nämligen hela fullmäktigesammanträdet live! (Det går också att se utsändningen i efterhand.)
==
Anm. Här kan du läsa om sammanträdet – ”KF: Var står S?”.
KF-beslut mot bättre vetande (7)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (6)”.
Den 11 september beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att:
- “tilldela samhällsbyggnadsnämnden 3 mnkr i budget 2025, för nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2025”
- “utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr till trafiksäkra belysningsstolpar.”
Det var inte riktigt samma beslut som samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen tidigare hade fattat. Den andra punkten ändrades nämligen under sammanträdet på Mats Anderssons (C) förslag.
Innan beslutet klubbades röstade kommunfullmäktige på det yrkande om återremiss som Kärvling (V) hade lämnat:
“Det har tillkommit ny information i ärendet som påverkar bland annat kostnaderna. Underlaget måste därför kompletteras.”
Kommunfullmäktige beslutade att ärendet skulle avgöras under sammanträdet, dvs Kärvlings yrkande avslogs, med röstsiffrorna 32-15. Förutom Vänsterpartiet röstade också Moderaterna och Liberalerna på återremiss. Det fattades en röst för att det skulle bli återremiss. Det skulle nämligen ha räckt med 1/3 av rösterna.
Det ska noteras att Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet inte på något sätt motiverade varför de stödde de styrandes förslag om att fatta beslut på sittande möte. De bara röstade med… Och det gjorde de också när ovanstående två beslutspunkter avgjordes. Moderaterna och Liberalerna röstade, också efter att återremissen avslagits, “ja” till den första punkten, men “nej” till den andra. När återremissen blev nedröstad avstod Vänsterpartiet från att delta i detta häpnadsväckande beslut.
Moderaterna reserverade sig skriftligt mot beslutet. Henrik Harlitz (M) och Tor Wendel (M) skrev bland annat följande i reservationen (reservationen kan laddas ner här):
“Kommunen saknar rådighet över de åtgärder som beslutats och tillstånd har inte inhämtats. Ärendets beredning är därmed tveksam liksom möjligheten att genomföra uppdraget.”
Jag blev nu i efterhand (när jag läste protokollet) fundersam, hade Moderaterna rätt? Det skulle i så fall omintetgöra ett verkställande av beslutet. M brukar kunna sådant här, men en sådan här enkel sak måste 
väl de tvärsäkra ledamöterna i S och C ha dubbelkollat…? Ann-Marie Jonasson (S) och Benny Augustsson (S) var ju tydliga med att Trafikverket (TFV) hade avsagt sig allt ansvar. Och om inte politikerna hade kollat med TFV så måste väl ändå tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen ha gjort det…? Tänkte jag. Men eftersom jag oftast är kritisk till vad personer påstår så ville jag vara säker. Jag skrev till Trafikverket… Och fick svaret:
“Det finns inga krav på att Trafikverket ska ta över eller ersätta kommunala anläggningar bara för att dessa är placerade på statlig väg. Vi på Trafikverket bygger anläggningar där vi bedömer att de behövs utifrån vårt regelverk. Det är fritt fram för kommuner att ”komplettera” med kommunbelysning på statlig väg om de anser att det behövs på övriga platser enligt deras regelverk eller önskemål från kommuninvånare.”
Och Trafikverket avslutade sitt svar:
”Om kommunen beslutar sig för att så är fallet måste de fortfarande ansöka om tillstånd från Trafikverket. En sådan anläggning måste följa kraven i VGU.”
“ansöka om tillstånd från Trafikverket”… Moderaterna hade rätt. Vänersborgs kommun måste få tillstånd av Trafikverket och det har uppenbarligen inte kommunen. Det betyder att kommunfullmäktiges beslut för närvarande inte kan verkställas. Det är pinsamt att Vänersborgs kommunfullmäktige fattar sådana här beslut, även om förvaltningen förmodligen nu i efterhand kommer att ansöka om grönt ljus från TFV. 
Det finns ingen ände på eländet. Inte mycket i underlaget och av det ledamöterna från de styrande partierna sa från talarstolen tycks stämma.
Rättelse! I mitt förra blogginlägg (se “KF-beslut mot bättre vetande (6)”) skrev jag att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna låg på cirka 65.000 kr per stolpe och år. Det var så jag tolkade tjänsteskrivelsen, och gör egentligen fortfarande. En läsare reagerade på detta och menade att det var på tok för dyrt. Det kändes som att han hade rätt. Jag kontrollerade därför uppgiften genom att fråga Grästorp Energi vad Vänersborgs kommun betalar för elen på Vänersnäs:
”Totalkostnaden exkl. moms ligger således på 74.644 SEK/senaste 12 månadersperioden.”
Den totala kostnaden exklusive moms för vägbelysningen på samtliga stolpar på Vänersnäs ligger under det senaste året på 74.644 kr…
Med denna summa i åtanke och motsvarande i Västra Tunhem så tror jag att hela ärendet, och beslutet, skulle kunna ha tagit en helt annan vändning i fullmäktige – om ledamöterna varit medvetna om de verkliga kostnaderna…
Som sagt, det finns troligtvis ingen ände…
Jag tänker inte förklara varför Vänsterpartiet avstod från att delta i det slutliga beslutet. Det framgår säkerligen av de 6 blogginläggen. Jag tänker inte heller sammanfatta inläggen, däremot vill jag peka på två saker som gör det befogat att kalla detta beslut skandalöst.
Det underlag som låg till grund för beslutet hade uppenbara brister. Det avslöjade mailet från Trollhättan Energi med all tydlig önskvärdhet. Det saknades inte bara information i underlaget, faktaunderlaget innehöll rena felaktigheter. Politiker måste ha fullödig information och all tillgänglig fakta för att kunna göra välgrundade och riktiga överväganden – och fatta underbyggda och bra beslut. Anser jag. Det tyckte inte majoriteten i kommunfullmäktige, dvs S+C+KD+MP+SD+MBP.
Det var inte bara att underlaget var bristfälligt och felaktigt. De styrande partierna, S+C+KD+MP, undanhöll väsentlig information och fakta för de andra partierna. De mörkade medvetet, och gömde undan kunskap och information för att driva igenom beslutet. Det var en slags politisering av tillgången till information och fakta. Kunskap är som bekant makt. Den som har mer kunskap har mer makt…
Den 11 september 2024 var en märklig dag med ett besynnerligt och uppseendeväckande beslut. Det är anledningen till att jag med dessa blogginlägg har velat dokumentera alla turer och inlägg så fullständigt som möjligt. Det ger förhoppningsvis information och kunskap till politiskt intresserade och väljare hur det går till i politikens Vänersborg. Kanske kan också någon lära sig av de misstag som har begåtts…
PS. Det går att i efterhand se hela ärendets behandling och debatten på kommunens webb-TV.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (6)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.
Det händer ibland att perspektivet på omgivningen förändras. När jag har åkt runt i stan de senaste veckorna har jag upptäckt hur grymt många lyktstolpar med belysning det finns. Längs varenda gata finns det gatlyktor, inte bara i gatukorsningar eller busshållplatser. Överallt. Och alla av stål… I Nordstan har till och med fiskmåsarna fått stålstolpar. Även om belysningen är mycket svag på kvällar och nätter, men jag antar att det är så fiskmåsarna vill ha det…
Det finns närmare 8.500 belysningsstolpar med tillhörande anläggningar utmed vägar och gc-vägar i Vänersborgs kommun. Det skrev samhällsbyggnadsförvaltningen i en tjänsteskrivelse den 4 april. 340 av dessa är placerade utmed allmänna vägar där svenska staten (Trafikverket) är väghållare. Trafikverket (TFV) anser inte att dessa är nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt. De här belysningsstolparna togs över av kommunen någon gång under 1980-talet. Det är alltså länge sedan som TFV avsade sig 
ansvaret. (Senare tog TFV tillbaka ansvaret för några av stolparna.) De “gamla” (de var inte så gamla på 80-talet) har fått stå kvar. 110 av dem är trästolpar. Det är dessa trästolpar som har bedömts vara i dåligt skick.
Belysningsarmaturerna på trästolparna är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än moderna modeller. I tjänsteskrivelsen står det att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna ligger på cirka 65.000 kr per stolpe och år. (Tillägg 30/9! Denna siffra är fel. Rättelse i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.) De moderna LED-armaturernas elförbrukning är ungefär 50%.
En akutreparation av en skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, uppges av samhällsbyggnadsförvaltningen kosta mellan 35.000-80.000 kr. Det låter lite dyrt kan jag tycka, särskilt om kommunen bara byter ljuskällan. TFV skriver på sin hemsida (se TFV):
“Till exempel kostar det cirka 35.000 kr att sätta upp en ny belysningsstolpe (2021). Om det handlar om en rivning tillkommer en rivningskostnad, troligen nytt kablage och belysningscentraler.”
Men det är klart, siffran är från 2021.
Kommunens kostnader för vägbelysningen kan springa iväg. Och kommunfullmäktige har inte en aning om var det ska sluta…
Efter beslutet i kommunfullmäktige skrev jag till Grästorp Energi för att få svar på några frågor. Jag fick ett tämligen snabbt och utförligt svar.
“Detta med belysningen på Vänersnäs har en lång och komplicerad historia.”
Elnätschefen på Grästorp Energi beskrev historien. Det var tydligen en ”syförening” som drog ihop medel till att bygga gatubelysningen… Sedan bildades Vänersnäs elförening som så småningom gick upp i Grästorp Energi. Vänersborgs kommun tog senare över ansvaret och kostnaderna för gatubelysningen. Grästorp Energi skötte dock underhållet på entreprenad åt Vänersborg. Någon gång på 2010-talet övertog Vänersborg underhållet.
Elnätschefen i Grästorp fortsatte:
“Grästorp Energi har vid ett antal tillfällen utrett gatubelysningen på Vänersnäs och föreslagit hur man skulle göra med denna för att spara driftskostnader samt rusta upp denna. Vi erbjöd oss att genomföra arbetet för att det skulle bli gjort men ansåg att Vänersborg Kommun anlitar den entreprenör som de har avtal med eller anser vara mest lämpad.”
Det verkar inte som om Vänersborgs kommun har tagit något intryck av Grästorp Energis intentioner. Min känsla av formuleringarna i mailet är att personalen på Grästorp Energi är lite besvikna på och missnöjda med inställningen hos Vänersborgs kommun. Det tycks som om Vänersborg inte alltid har velat träffas och komma överens med Grästorp om hur de ska lösa situationen på Vänersnäs.
Om det förslag som lades av kommunstyrelsen och de styrande när det gällde Vänersnäs så kommenterade chefen:
“Det finns ett antal stolpar med olika ”funktion”. Det finns stolpar med sambyggnation och stolpar för enbart belysning. I de stolpar där det finns en sambyggnation är det mycket opraktiskt om 
Vänersborg tar ned dessa stolpar men vi ser gärna att de tar bort armaturerna och kablaget för belysningen. I de stolpar som bara tjänar gatubelysningen kan Vänersborg ta ned dessa stolpar utan någon invändning från oss. Vänersborgs Kommun till och med bör ta ned dessa.”
Vänersborgs kommun äger alltså belysningen, men inte trästolparna, inte alla i varje fall. Det låter också på elnätschefen som om stolparna kan vara i dåligt skick.
Jag frågade också om hur belysningselen mäts och kostnaderna. Elnätschefen skrev:
“Det är här själva kärnan till problemet ligger.”
Och han beskrev en mätarreform från 2006 där all elförbrukning skulle mätas. Gatubelysningen var dock undantagen, men runt om i landet började anläggningsinnehavare en ombyggnation av matningar till gatubelysning. Ansvaret låg på anläggningsinnehavarna, men på Vänersnäs hände inget. Vänersborgs kommun är anläggningsinnehavare för gatubelysningen på Vänersnäs…
Det har med andra ord inte direkt varit Grästorp Energis fel att tiden har stått still “utåt Vänersnäs”…
Elnätschefen fortsatte:
“Nu har vi en ny mätarreform som gäller. Från och med 1 januari 2025 ska det inte finnas någon omätt ström, inte en gång på gatubelysning.”
Oj! Nu plötsligt kanske jag förstår varför det var så bråttom med ärendet i Vänersborg att man struntade i fakta och fattade beslut på chans. Eller? Men konsekvenserna av den nya lagen har varit en väl förborgad hemlighet för politikerna i Vänersborg, i varje fall de som inte är med och styr. Varför har ingen i förvaltningen eller bland de styrande lyft detta? Är det kanske för att kommunen är alldeles för sent ute?
Sedan redogjorde elnätschefen på Grästorp Energi om kostnader och debitering och skrev bland annat:
“Debiteringen av belysningen på Vänersnäs sker med den så kallade schablonmetoden. Det finns en vedertagen beräkning hur denna schablon ska tillämpas. … Denna energi debiteras Vänersborg Kommun.”
Det är svårt att förstå hur Vänersborgs kommun kan ha missat att Grästorp Energi är inblandad på Vänersnäs och bland annat äger stolpar, när fakturor regelbundet har inkommit och betalats.
Jag ska avsluta genom att återge ett längre citat om framtiden från mailet från Grästorp Energi, dvs det som bör vara klart vid årsskiftet…
“Vänersborg Kommun måste bygga om sin belysning så att det finns ett abonnemang som matar belysningspunkterna. Alltså, schablonmetoden går inte att fortsätta med. Detta gör man enklast genom att samla ihop alla matningar till ett kluster av lampor till ett mätarskåpskåp. Detta mätarskåpskåp behöver kompletteras med ett styrutrustning/-skåp där ljus- eller tidsrelä finns som sköter på- och avslag av belysningen.
Mätarskåpet i sin tur ansluts av Grästorp Energi där vi placerar mätning av ljuspunkterna. För detta tillkommer en anslutningsavgift för varje skåp och debitering av elnätsavgifterna sker efter den faktiska strömåtgången. Elkostnaden debiteras också efter mätt och verklig förbrukning.
Vänersborg Kommun har alltså att göra en inventering av vilka ljuspunkter som ska finnas kvar och lämpligen samla ihop dessa till belysningskluster. Man måste sedan utreda kabeldragningarna, i vissa fall luftledningarna, för att få ihop ett ”internnät” till en samlingspunkt som blir matningspunkten där tidigare omskrivna mätarskåp och styrutrustning placeras. Hur man lämpligast samlar ihop sina belysningspunkter i kluster och hur man väljer att förlägga sina belysningsnät har inte Grästorp Energi några synpunkter på. Det är var anslutningspunkten av mätarskåpet placeras som vi kan diskutera då det kan bli onödigt kostsamt att dra fram matning till anslutningspunkten. En kostnad som faller på Vänersborg Kommun.
Anslutningskostnaden för varje anslutningspunkt följer Energimarknadsinspektionen beräkningar för kostnader för anslutning. När det gäller ett abonnemang på 16-25A ligger kostnaden på 40.000:-/anslutningspunkt med ett avstånd på 200 meter från matande transformator. Efter 201 meter upp till 600 meter tillkommer en kostnad på 342:-/meter. Mellan 601-1.200 meter är kostnaden 176.800:- + 810:-/meter och mellan 1.201-1.800 meter är kostnaden 662.800:- + 475:-/meter.”
Vänersborgs kommun måste se till att så snabbt som möjligt, “helst förra året”, komma överens med Grästorp Energi om anslutningspunkterna. Det kan uppenbarligen bli mycket kostsamt, särskilt om man inte tänker rätt.
Det finns alltså mycket att utreda och det kan sluta med tämligen stora kostnader. Det kanske inte räcker med 3 milj kr i investeringar… En sådan här utredning borde ha legat på kommunfullmäktiges bord den 11 september. Enligt uppgift på fullmäktige har en utredning nu satts igång, även om ingen utanför de styrande partiernas krets har hört talas om en sådan. Utredningen verkar dock förlöpa i ett makligt tempo. Vänersborgs kommun har fortfarande inte kontaktat Grästorp Energi.
I nästa blogginlägg, som blir det sista i denna serie, ska jag redovisa själva beslutet i kommunfullmäktige. Det blir också ett avslöjande, jag fick nämligen ett mail från Trafikverket…
Och allt det här har hänt och händer på grund av en punkt på dagordningen som många, inklusive jag själv, från början såg som enkel och okontroversiell.
Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (5)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (4)”.
Ann-Marie Jonasson (S) avslutade sitt anförande med en liten “bomb”:
“Vi har även stolpar utåt Vänersnäs som ägs av Grästorps Energi, där dom levererar. Det är samma problematik där.”
Det finns alltså ännu fler trästolpar som inte Vänersborgs kommun äger – “utåt Vänersnäs”… Med andra ord, ännu fler felaktigheter i underlaget till kommunfullmäktige.
Fanns det inget slut på eländet…?
Mats Andersson (C) började fullmäktigesammanträdet med att mörka att han visste om att Trollhättan Energi ägde trästolpar i Vänersborgs kommun, och att det var orsaken till att han ändrade beslutsförslaget. Det nya förslaget skulle bättre passa in i den nya situationen. Vilket det inte gjorde ändå. Och som sagt, Andersson meddelade inte oppositionen att det fanns nya fakta.
Mats Andersson hade naturligtvis fått reda på att även Grästorp Energi ägde trästolpar på Vänersnäs. Det sa han inte heller… Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) avslöjade detta i sitt anförande.
Ann-Marie Jonasson hade inget skäl att dölja detta faktum. Det var ju redan avslöjat, av Vänsterpartiet, att Trollhättan Energi ägde stolpar i Floget vid Hunnebergs västra sida. Det fanns inget mer att förlora – förutom då att den där Kärvling eller Harlitz eller någon annan i V, M eller L kanske skulle berätta om Grästorp Energi, också. Och då hade hela debatten blivit än mer pinsam… Bättre förekomma än förekommas.
Det framkom inte var och vilka trästolpar som Grästorp Energi äger på Vänersnäs. Det förvånar emellertid inte om Grästorp Energi äger ganska många. Och i underlaget var det ett flertal trästolpar som skulle monteras ned.
Här följer några exempel på trästolpar som Vänersborgs kommun hade tänkt sig att montera ned på Vänersnäs:
Oreberg Vänersnäs. Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar.
Lunden Vänersnäs Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkt: Ny stålstolpe.
Hallby Vänersnäs Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar. Röda punkter: Befintliga stålstolpar.
Och så då de 17 stolparna i Floget vid Hunnebergs branter i Västra Tunhem…
Floget Västra Tunhem. Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Röd punkt: Befintlig stålstolpe.
Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi berättar i ett mail att det även finns andra stolpar i Västra Tunhem. Trollhättan Energi äger sammanlagt ett 30-tal stolpar. I dessa hänger det koncessionspliktiga elnätet som förser boende med el i området. Som jag har skrivit tidigare är delar av dessa stolpar sambyggda med Vänersborgs kommuns belysning och faktiskt även med teleoperatör.
Prästgården Västra Tunhem. Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Röda punkter: Befintliga stålstolpar.
Ljusarmaturerna och elledningarna mellan dessa äger alltså Vänersborgs kommun, medan Trollhättan Energi äger ”resten”. Det finns ett separat elnätsabonnemang med en separat elmätare som mäter belysningsanläggningens förbrukning. Det abonnemanget står Vänersborgs kommun för och har gjort så sedan lång tid tillbaka.
Om man räknar ihop de trästolpar med belysning som Vänersborgs kommun, enligt underlaget till fullmäktige, vill montera ned på Vänersnäs är det sammanlagt 40 trästolpar. Då vet jag alltså inte hur många av dessa som Grästorp Energi äger, bara att Grästorp Energi äger ett antal. På Floget handlade det om 17 trästolpar och 9 stolpar vid Prästgården och Bryggum. Samhällsbyggnadsnämnden begärde alltså 3 milj kr för att montera ned 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar, oavsett om stolparna var i ett bra skick eller inte – och så visar det sig att kanske hälften av dessa, närmare bestämt 66 stolpar, kanske inte ägs av kommunen. Ändå tyckte S+C+KD+MP+SD+MBP att nämnden skulle ha de 3 miljonerna…
Det är en underdrift att påstå att underlaget till fullmäktige inte var bra. Det var bedrövligt dåligt.
På Brålanda Bygdefest den 14 september vimlade det av politiker. Alla partier var representerade, nästan. Jag passade på att prata med två i den styrande partikoalitionen (S+C+MP+KD) och en från ett av de två oppositionspartierna (SD+MBP) som röstade på de styrandes förslag.
En av fullmäktigeledamöterna i de styrande tyckte att samhällsbyggnadsförvaltningens underlag var riktigt dåligt, och att sådana underlag inte borde få lämnas till politikerna. Den andre uttryckte sig något mer kortfattat:
“Pinsamt!”
Politikerna hävdade alltså att det helt och hållet var tjänstepersonernas ansvar att underlaget var undermåligt. Politikerna hade ingen del i det “dåliga” underlaget. De blev svaret skyldiga när jag lite provocerande påstod att det var de politiker som röstade igenom de beslut som grundade sig på de undermåliga underlagen som bar åtminstone en del av ansvaret.
Och när jag också frågade hur de kunde rösta när de ansåg att underlaget var så pinsamt, felaktigt och missvisande så var det, förutom några “hummanden”, stön och grymtanden, bara bortförklaringar. Det var ingen fråga för kommunfullmäktige, det skulle ordna sig, samhällsbyggnadsnämnden skulle göra rätt i fortsättningen osv…
Men pengarna då? Det var ju 3 milj kr för nedmontering av trästolpar och 3 milj till att trafiksäkra belysningsstolparna. Även om det enligt ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) inte längre var aktuellt med stolpar utan “belysningspunkter” (se “KF-beslut mot bättre vetande (4)”). Det handlade om 6 miljoner… Det är mycket pengar, fråga t ex barn- och utbildningsnämnden. Svaret var att samhällsbyggnadsnämnden säkerligen skulle lämna tillbaka de pengar som inte gick åt…
Det här var alltså två KF-ledamöter som är med och styr Vänersborgs kommun.
Den tredje politikern förklarade sitt och partiets röstande med att hen litade på det som sades från talarstolen av Mats Andersson (C), Kenneth Borgmalm (S), Ann-Marie Jonasson (S) och Benny Augustsson (S). Hen trodde tydligen att jag, Henrik Harlitz (M), Tor Wendel (M) och Cecilia Prins (L) for med osanning…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade, precis som de andra ledamöterna från de styrande, ett inlägg i debatten. Augustsson sa vad han hade förberett och bemötte inte den kritik som riktats mot underlaget och beslutsförslaget. Det var inte så viktigt…
Benny Augustsson sa, 22 min in i ärendet:
“Det här rör ju bara punkt 1 som är nedmontering av stolpar för att i Floget är det 17 stycken trästolpar och det är en stålstolpe och det är trästolparna vi pratar om. Sen står det också att det är inga stolpar nära busshållplatser eller liknande. Det innebär ju också att vi inte tänkt att det ska upp några nya stolpar där. Så investeringspunkten den är ju kvar, som den ligger, men det här kan ju leda till att, ja, vi lägger 3 miljoner för att ta ner stolparna. Det som kan bli av det här kan bli att det kostar lite mindre då, eftersom det kanske är 17 stolpar mindre. Men är det nånting och återremittera ett ärende för?”
Jag förstår ärligt talat inte riktigt vad Augustsson menade, men det verkade inte som han hade lyssnat på sin partikollega Ann-Marie Jonasson (S). Hon sa ju att kommunfullmäktige inte längre pratade trästolpar (se “KF-beslut mot bättre vetande (4)”):
“Det betyder ju det att vi självklart inte kan ta ner deras stolpar. Däremot skulle vi kunna ta ner belysningspunkten. Det är om belysningspunkter vi pratar.”
Ja, underlaget handlade om trästolpar eftersom de var farliga, men nu var det belysningspunkter… Benny Augustsson (S) bemötte inga argument och han nämnde inte mailet från Trollhättan energi. Augustsson verkade dessutom ha missat Jonassons avslöjande om att Grästorp Energi ägde stolpar på Vänersnäs.
Det blev ajournering (paus) för fika. Det närmade sig beslut.
Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (6)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (4)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (3)”.
Mats Andersson (C) och Kenneth Borgmalm (S) ansåg att kommunfullmäktige skulle fatta beslut trots att underlaget var undermåligt och felaktigt. Det var inte bara att Trollhättan Energi ägde stolparna i Floget som Vänersborgs kommun hade tänkt ta bort. Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi slog också fast i intervjun med TTELA (se TTELA “Gatubelysning skulle plockas ned – men tillhör inte Vänersborgs kommun”):
“Jag har ingen information om att de ska vara dåliga. Stolparna ses över och besiktas hela tiden. Vi har gjort byten kring Floget under åren och har inga planer på en extra insats.”
Med andra ord. Samhällsbyggnadsförvaltningens påstående att trästolparna hade uppnått sin livslängd och att en nedmontering inte längre kunde vänta var felaktigt. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (3)”.) Påståendet stämde inte på trästolparna i Floget. Stämde påståendet på de trästolpar i andra delar av kommunen som Vänersborgs kommun också ville montera ned? Hur skulle fullmäktiges ledamöter kunna veta? Ingen visste, men det gjorde tydligen inget – S+C+KD+MP+SD+MBP tyckte att man kunde fatta beslut ändå… Vilket också innebar att 3 milj kr skickades med till nedmontering av stolpar – som inga ledamöter visste hur många de var…
Ett tredje politiskt tungt namn i den styrande koalitionen begärde ordet, nästan 20 minuter in i ärendet. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), tillika ersättare i kommunstyrelsen.
“Trafikverket är som flera har påpekat här inte intresserade av att ha belysningen kvar på sina vägar.”
Jonasson fortsatte med att prata om likabehandlingsprincipen mellan tätort och landsbygd.
“Ska vi släcka ner landsbygden?”
Undrade Jonasson. Och tyckte att vi skulle ställa upp för våra kommuninvånare. Jag förstod inte riktigt, hela ärendet gick ju ut på att det skulle släckas ner på landsbygden. Kommunen ville ju spara pengar. I underlaget till beslutet stod det (se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”):
“…nedmontering av 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar … samt att uppdatera … 42 belysningspunkter…”
Jag ser att i vissa grupper på Facebook så tar några centerpartister detta som en stor politisk seger – “bara” 68 belysningspunkter på landsbygden ska försvinna. (Siffran blev lägre när Trollhättan Energi kom in i bilden.)
Seger? Möjligtvis en Pyrrhusseger då… Det var för övrigt ingen i fullmäktige som krävde att ännu fler lyktstolpar skulle monteras ned. Kanske var det något av de styrande partierna…? KD? MP? S…?
Och på tal om nedmontering av belysning och stolpar på landsbygden. I Brålanda finns det fyra kommunalt ägda trästolpar som samhällsbyggnadsförvaltningen vill montera ned. De fanns inte med i underlaget till fullmäktige och det beror på att stolparna inte står längs några vägar. De fyra trästolparna belyser grusplanen i Centrumparken – och den isbana som spolas upp där så fort det blir några dagars minusgrader på vintern. Det är Räddningstjänsten i Brålanda som spolar, och det har blivit en årlig tradition. Det gör stationsbefäl Hans Andersson och Räddningstjänsten helt gratis. Deltidsbrandmännen ställer upp på sin fritid och utan ersättning. (Se TTELA “Räddningstjänsten förvandlar grusplanen till isbana”.)
Stationsbefäl Andersson sa till TTELA 2022:
“Vi gör det för bygden. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag åker förbi på kvällarna och det är fullt med folk som åker skridskor och grillar korv.”
Hans Andersson och Räddningstjänsten tänker fortsätta spola upp is i Centrumparken, men om trästolparna monteras ner och belysningen tas bort blir det slut på skridskoåkningen. Det blir alldeles för mörkt. Brålandabor protesterar, och vem vet, kanske jämför de med arenan och lamporna där…
Det var en liten utvikning med tanke på nedsläckning av landsbygden och likabehandling, som både Jonasson (S) och Mats Andersson (C) pratade om i fullmäktige…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Jonasson fortsatte sitt anförande:
“Ja, det har framkommit att Trollhättans Energi äger dom stolpar som finns utefter Floget. Det stämmer, jag fick också det här mailet under gårdagen.”
Jonasson medgav alltså att hon, och förvaltningen, hade fått mailet från Trollhättan Energi dagen innan fullmäktiges sammanträde. Som jag har skrivit tidigare, men som tål att upprepas, så höll hon inne med denna information. Jonasson skickade inte mailet vidare till 2:e vice ordförande i nämnden, Tor Wendel (M), eller kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M). Jonasson dolde alltså medvetet viktig information för oppositionen.
Det är mycket anmärkningsvärt och visar på en slags politisering av tillgången till information och fakta. Detta hör definitivt inte hemma i kommunpolitiken anser jag. Kunskap är som bekant makt. En ordförande i en nämnd ska inte undanhålla relevant information för de andra ledamöterna i nämnden. Alla politiker ska ha tillgång till samma information och fakta. (Även förvaltningen borde naturligtvis ha skickat informationen vidare, åtminstone till Tor Wendel men faktiskt till alla ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden.)
Och så fortsätter Jonasson sitt anförande och gör en kullerbytta, naturligtvis för att komma ifrån det obehagliga faktum att hela underlaget var undermåligt och felaktigt. (Som ordförande i samhällsbyggnadsnämnden torde Jonasson tillsammans med förvaltningschef Andreas Knutsson vara ytterst ansvariga för underlagen från samhällsbyggnadsförvaltningen.)
Jonasson (S) fortsatte från talarstolen:
“Det är så att dom (Trollhättan Energi; min anm) äger stolparna eftersom dom levererar elström till fastigheterna i det här området, men vi, kommunen, vi har ju dom här belysningspunkterna, själva lamphållaren och ledningen till det här. Det hänger alltså i dom här stolparna som Trollhättans Energi äger. Det betyder ju det att vi självklart inte kan ta ner deras stolpar. Däremot skulle vi kunna ta ner belysningspunkten. Det är om belysningspunkter vi pratar.”
Kunskapen om att det är Trollhättan Energi som äger stolparna i Floget var inte känt förrän nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi skrev mailet. Det har jag skrivit om tidigare. Det försökte Jonasson att “prata bort”. Istället menade hon att det handlade om “belysningspunkterna”, lamphållare och ledningar.
Om det inte handlade om stolparna utan bara belysningspunkter, så blev det ännu mer fel i underlaget. Och inte bara det, Mats Anderssons förslag till beslut i fullmäktige, som Jonasson yrkade bifall till, skulle också vara fel:
“Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till att trafiksäkra belysningsstolpar.”
Diskussionen, och underlaget, handlade huvudsakligen om stolpar och trafiksäkerhet. Men om det verkligen var fallet, att fullmäktige bara talade belysningspunkter, så skulle naturligtvis så många belysningspunkter som möjligt vara kvar. Nu visade Jonasson, och de styrande partierna, att det inte alls handlade om trafiksäkerhet eller likabehandlingsprincip eller – att det ska vara tänt på landsbygden. Det handlade om att nedmontera belysningspunkter för att kommunen ska spara pengar…
Och då skulle man kunna ställa sig frågan varför inte samhällsbyggnadsnämnden tog reda på om kommuninvånarna på landsbygden, i t ex vägföreningar eller byalag, ville vara med och bekosta belysningspunkterna. Det skulle ju kunna bli ganska billigt t ex i Floget. Det är ju i stort sett bara elen som ska betalas… Det som skulle kosta, och som SBN ville få extra pengar för, menade tydligen Jonasson, är ju att kommunen ska upp i stolparna och montera ner belysningen och ledningarna. Det skulle inte behövas…
Ann-Marie Jonasson (S) avslutade sitt anförande med en liten “bomb”. Hon meddelade att Grästorp Energi också ägde trästolpar i Vänersborg kommun…
Oops. Ännu fler felaktigheter i underlaget till fullmäktige. Och kommunstyrelsen. Och samhällsbyggnadsnämnden. Det fanns alltså ännu fler trästolpar som inte Vänersborgs kommun ägde…
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (5)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
KF-beslut mot bättre vetande (3)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (2)”.
Kärvling (V) hade fått ordet i fullmäktige. Han läste upp mailet från Trollhättan Energi:
“Jag vill upplysa om att ägandet av trästolparna tillhör oss på Trollhättan Energi Elnät.”
Det var ny information som totalt omkullkastade det underlag som fullmäktiges ledamöter hade läst. 
Underlaget, liksom all tidigare diskussion och alla tidigare beslut i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och kommunstyrelsen (KS), utgick från att det var de trästolpar som ägdes av Vänersborgs kommun som skulle monteras ned. Och det var självklart, Vänersborgs kommun kan ju inte montera ned stolpar som kommunen inte äger.
Mitt inlägg vände upp och ner på hela ärendet. Trodde i varje fall jag. Det ansåg dock inte Kenneth Borgmalm (S). Han begärde omedelbart replik på mitt inlägg. Och det snabbt och utan minsta tvekan. Snabbheten, säkerheten och stringensen i Borgmalms inlägg vittnade tydligt om, som jag ser det, att han var förberedd. Han hade naturligtvis insett att det trots allt fanns en möjlighet att någon ledamot bland oppositionspartierna hade fått kännedom om mailet från Trollhättan…
Kenneth Borgmalm (S) sa, och inlägget återges i sin helhet (utom själva det formella yrkandet):
“Jag vet inte om det klarlägger någonting, men det här förslaget som Mats la förut, där togs det bort 42 stolpar för det är inte fullmäktige som pratar om 42 stolpar utan vi pratar ju om en nedmontering och även uppsättning av viss belysning och det var känt att dom här stolparna i Floget… Men det är ju samhällsbyggnadsnämnden som får pengar av oss för att jobba med att montera ner och montera upp där det behövs. Så att jag anser inte att det här vänder upp och ner på någonting av om vi nu har beslutsformuleringen och jag yrkar bifall…”
Jag tror Borgmalm höll på att slinta med tungan. “det var känt att dom här stolparna i Floget…”, sa Borgmalm. Han avslutade aldrig meningen. Tänkte han säga att det var känt att stolparna ägdes av Trollhättan Energi? Och så kom han på att det inte alls var känt…? Det var ju uppenbart att det inte var känt – varför skulle annars nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi Elnät maila till Vänersborg och påpeka det?
Borgmalms inlägg visar också med all önskvärd tydlighet att Mats Anderssons (C) yrkande om en ändring av beslutsförslaget på punkt 2 var en direkt följd av mailet från Trollhättan. Det var därför beslutsförslaget om “trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter” (text i det ursprungliga förslaget som SBN och KS beslutade) togs bort i Anderssons nya yrkande. Det blev ju färre än “42 belysningspunkter” nu när det visade sig att Vänersborg inte ägde stolparna i Floget.
Lyktstolpar i Floget som skulle nedmonteras. Om de inte hade ägts av Trollhättan Energi…
Det är, återigen, mycket anmärkningsvärt att inte Mats Andersson (C), som är kommunens näst “mäktigaste” politiker (i varje fall på papperet), upplyste kommunfullmäktige och invånarna i Vänersborg om detta i sitt inledningsanförande…
Sedan måste jag säga att jag upplevde det lite som en personlig besvikelse att just Kenneth Borgmalm (S) hävdade att kommunfullmäktige kunde fatta beslut på undermåliga och felaktiga underlag. Det hade jag inte förväntat mig.
Jag passar på att göra en liten utvikning här, eller kanske snarare en fördjupning.
TTELA publicerade efter kommunfullmäktiges sammanträde ytterligare en artikel i ”lyktstolpefrågan”. (Se TTELA “Gatubelysning skulle plockas ned – men tillhör inte Vänersborgs kommun”.) Artikeln innehöll bland annat en intervju med en tjänsteperson på samhällsbyggnadsförvaltningen. (TTELA skriver ut namnet, jag gör inte det.)
TTELA frågade tjänstepersonen i Vänersborg om kommunen visste om att vissa av stolparna inte ägdes av kommunen.
Tjänstepersonen svarade:
“Jag vet inte om det blev något missförstånd, men det är självklart att vi inte ska montera ned det vi inte äger.”
Tjänstepersonen undvek som synes att svara på frågan. Därför frågade TTELA en gång till:
“Men visste ni om det?”
Och återigen svarar tjänstepersonen undvikande:
“Vi har vetat om att det varit sambyggt ja.”
Det blev inget svar på frågan. Säkra källor i kommunhuset berättar också för mig att det aldrig nämndens något om att Trollhättan Energi ägde trästolpar i Floget…
Men vad betyder “sambyggt”? Tidigare i artikeln refererade TTELA nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi:
“Belysningen är sambyggd med eldistributionen i området … Stolparna kan med anledning av detta inte tas bort…”
Och lite senare i artikeln sa nätuvecklingschefen:
“Vänersborgs kommun kan plocka ner själva ljusarmaturen i stolparna, det är upp till dem. Men vad gäller stolparna i de fallen där vi hänger i samma stolpe för just elnätet, kan man inte ta bort – för de försörjer ju el i husen.”
Det är inte heller helt säkert att samhällsbyggnadsförvaltningen ens visste att belysningen var sambyggd med eldistributionen. En ledamot i SBN (inte min partikamrat Bucci) talade om för mig att hen hade ställt en fråga om detta på ett nämndsammanträde. 
Svaret från förvaltningen var “lugnande” och undvikande, det var typ inga problem… Och det är klart, om förvaltningen och nämnden hade vetat om “sambyggnaden” så hade de också vetat att de inte kunde montera ned stolparna… (Såvida de inte trodde att någon fastighetsägare hade tjuvkopplat in sig på elnätet… 🙂 )
Hela frågan om vägbelysning har blivit ett ärende av två skäl, kommunen vill spara pengar och – trästolparna är inte trafiksäkra. Det torde därför inte heller vara helt ointressant i sammanhanget vad nätuvecklingschefen i Trollhättan säger om trästolparna:
“Jag har ingen information om att de ska vara dåliga. Stolparna ses över och besiktas hela tiden. Vi har gjort byten kring Floget under åren och har inga planer på en extra insats.”
Oj. Och samhällsbyggnadsförvaltningen som hävdade i underlaget:
“Trästolparna har uppnått sin livslängd och nedmontering kan inte längre vänta. De måste därför monteras ner av trafiksäkerhetsskäl under 2024.”
Vem har rätt, Trollhättan eller Vänersborg…?
TTELA konstaterade i artikeln att Vänersborgs kommun säger att den “behöver dubbelkolla ägandeförhållandena kring stolparna”. Och det ifrågasätter ingen. Kanske ska skicket på trästolparna också kollas…
Sedan levererade Ann-Marie Jonasson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ytterligare ny och tidigare okänd information. Det visade sig att även Grästorp Energi ägde trästolpar utmed “allmänna vägar med statligt väghållaransvar” i Vänersborgs kommun. På Vänersnäs!
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (4)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer