Arkiv
Budgeten beslutad för 2026!
Det var trötta ledamöter som begav sig hemåt från kommunhuset kl 21.25 igår kväll. De hade avverkat kommunfullmäktiges sista sammanträde innan sommaruppehållet.
Det var en lång dag, sammanträdet började redan kl 13.00. När ledamöterna vid hemkomsten pustade ut i favoritfåtöljen kunde de se tillbaka på de 38 ärenden som fullmäktige hade behandlat. Och självklart riktades säkerligen tankarna till ett av dem – “Förslag till Mål- och resursplan 2026-2028”.
Budgetdiskussionen upptog mer än hälften av sammanträdestiden. Det var många talare framme i talarstolen och pläderade för sitt eget partis budgetförslag. Till skillnad från många andra församlingar gick diskussionen lugnt till. Det var nog snarare mer en presentation av budgetförslag än en debatt. Det var knappast ens några frågor till “motståndarna”.
I Demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät, som för övrigt presenterades på sammanträdet av dess ordförande Elisabeth Johansson (KD), fanns det en fråga om samtalstonen i kommunfullmäktige var god. På en femgradig betygsskala, där 5 var högsta betyget, blev betyget 3,74 för kvinnor och 3,86 för män. 
Jag tror att det hade blivit betyget 5 om det hade gällt gårdagens budgetdebatt. Och egentligen vet jag inte om det hade varit ett bra betyg. Jag kan faktiskt tycka att det ofta är alltför lite argumentation och debatt i kommunfullmäktige i Vänersborg. Som igår. Det torde vara så att de flesta, både politiker och andra som lyssnade, tyckte att det var tämligen tråkigt.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde hela budgetärendet. Augustsson presenterade under drygt 22 minuter de fyra partiernas budgetförslag. Jag ska inte återge anförandet, jag har presenterat förslaget från S+C+KD+MP (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet) utförligt i två blogginlägg. (Se “De styrandes budgetförslag”.) Det var samma förslag, men med en nyhet. De styrande partierna hade tagit intryck av Vänsterpartiets budgetförslag (jag skojar inte) och flyttat 500.000 kr från posten “oförutsett” i kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden. 
Den halva miljonen ska användas till en höjning av föreningsbidragen med fokus på barn och unga. Det var nästan en halvering av Vänsterpartiets förslag som var på 900.000 kr. Men bättre än inget, och som en vänsterpartist skrev på Facebook:
“ett steg på väg för att förstärka barn och ungas möjligheter till meningsfull fritid.”
Tyvärr var detta det enda av Vänsterpartiets förslag som hade gjort intryck på de styrande partierna…
Henrik Harlitz (M) presenterade budgetförslaget från Moderaterna (M) och Liberalerna (L). (Det förslaget kan du läsa om i inlägget “Budgetförslaget från M+L”.) Harlitz lämnade sammanträdet tidigt och dessutom var Liberalernas gruppledare Cecilia Prins frånvarande. Det märktes ganska tydligt. Det var tämligen “nedtonat” från det största oppositionsblocket. Det gjordes bara några inlägg kring låneskulden och behovet av effektiviseringar. 
I och för sig hade Lena Eckerbom Wendel ett lite mer allmänt inlägg om att vi borde prata mindre om budgetramar och ”avrundningspengar” och mer om behov och nya uppdrag. Ska förvaltningarna få nya uppgifter så måste de också få tillskott i pengar eller också måste tjänstepersonerna sluta utföra saker som de har gjort innan. Det fanns nog något tänkvärt i de orden…
Vänsterpartiet presenterade sitt förslag. (Se två inlägg “Vänsterpartiets budgetförslag”.) Inte heller det gav upphov till några reaktioner. Förhoppningsvis väcktes några tankar bland de som lyssnade…
Sverigedemokraternas Anders Strand redogjorde för SD:s förslag. Det utgick från det förslag till budgetanvisningar som de styrande genom Benny Augustsson (S) lade fram i kommunstyrelsen – i februari… Det har hänt mycket sedan dess och de styrandes förslag till beslut igår hade uppdaterats på flera punkter. Att utgå från ett föråldrat förslag från februari gjorde att SD:s förslag var helt inaktuellt när det gällde kronor och ören. Strand menade att SD ville satsa mer pengar på kommunstyrelsen, samhällsbyggnads- och socialnämnderna, när de i verkligheten satsade mindre än de styrande.
Jag påpekade detta men det verkade inte riktigt som SD förstod vad jag menade. Vi får se hur SD gör nästa år, om det nu finns några SD-ledamöter kvar i fullmäktige då…
Göran Svensson presenterade Medborgarpartiets (MBP) budgetförslag. Även han fick en fråga, eller kanske snarare kritik, av Mats Andersson (C). Det gällde att MBP inte ville bygga om och ut förskolor i kommunen. Svensson hänvisade till att barnantalet minskade och att MBP ville öppna upp för pedagogisk barnomsorg (typ dagbarnvårdare). Jag kan nog, för en gångs skull, hålla med Mats Andersson i den här frågan.
Efter den allmänna debatten om kommunstyrelsen och “helheten” i budgetförslagen fortsatte ärendet med diskussion kring varje nämnds budget. Först ut var socialnämnden och sedan gick fullmäktige igenom varje nämnd. Det blev en konkretisering, kan man säga, av vad de respektive budgetförslagen innebar för varje nämnd.
Om det var en lugn diskussion innan så var det ingenting mot vad det blev nu. De flesta talare, nästan utan undantag , hade samma syn kring behoven i sin egen nämnd, hur bra verksamheterna fungerade, vilka problemställningar och utmaningar som fanns – och hur bra samarbetet mellan partierna i nämnden fungerade. Det var säkerligen svårt för lyssnarna att tro att talarna inte kom från samma parti. Det var antagligen först när talarna avslutade sina anföranden med att yrka bifall till ett av budgetförslagen som man upptäckte vilket parti de tillhörde. 
Förhoppningsvis upptäckte dock åhörarna vilka talare som representerade Vänsterpartiet… Det gjorde kvartetten Gunilla Cederbom, Ida Hildingsson, Lutz Rininsland och Stefan Kärvling, sufflerade av ersättarna Peter Lénberg och James Bucci.
Vad finns mer att nämna kring den långa budgetdebatten? Några nedslag:
- Göran Svensson (MBP) reagerade på alla “fina ord” som uttalades från talarstolen “utan täckning”. Det var en tråd som jag också tog upp. Menade man allvar med de “fina orden”, så skulle de ju följas av pengar. Det krävs ekonomiska medel för att ge kommunens förvaltningar förutsättningar för och möjligheter till att omsätta orden till verkstad. Och följer det inte med några pengar, så stannar det vid “fina ord”. Både ledamöter från de styrande partierna och den borgerliga oppositionen (M+L) är väldigt duktiga på fina ord som inte följs av några pengar för att förverkliga dem.
- Bibbi Henriksson (L) läste upp ett inlägg från frånvarande Cecilia Prins (L):
“vårt förslag skiljer sig inte så mycket från de styrandes förslag”
Så sant som det var sagt. - När Göran Nilsson (SD) talade om barn- och utbildningsnämnden så sa han inte ett ord om SD:s förslag om att minska modersmålsundervisningen.
- Tor Wendel (M) berättade att 8-9% av kommunens fastighetsbestånd består av tomställda lokaler.
- Benny Jonasson (S) myntade ett nytt uttryck om de styrande partierna:
“Minimajoriteten.” - Benny Augustsson förklarade att posten “driftkostnader som följer av framtida investeringar” på 20 milj kr är för att:
“skapa utrymme för kommande budget”
Lena Eckerbom Wendel (M) sa något förringande om att detta tycks vara att “fondera medel på nåt sätt”.
Hon är antagligen inte ensam om att undra hur de styrande tänker och om det är ok att göra så här. - Ann-Marie Jonasson (S) berättade att utredningen om Norra skolans framtid fortsätter.
- Kärvling läste upp de fackliga organisationernas yttrande om de styrandes budgetförslag. Yttrandet innebar att de inte stod bakom budgetförslaget. Benny Augustsson (S) tyckte inte att detta var så mycket att bry sig om. Han sa (ungefär):
“När behoven är större än påsen pengar förväntar jag mig att facken uttalar sig på detta sätt.”
Efter den långa debatten var det dags för kommunfullmäktige att fatta beslut. Det fanns fem olika budgetförslag: 1. S+C+KD+MP, 2. M+L, 3. SD, 4. V och 5. MBP.
Det blev votering. De styrande partiernas förslag utsågs till huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses bland de fyra andra förslagen. Det fungerade som i en politisk tappning av Robinson – ett förslag i taget skulle röstas bort tills det bara återstod ett förslag. Det förslaget skulle möta de styrandes förslag i finalen, i slutomröstningen.
Slutomröstningen stod mellan S+C+KD+MP och M+L. De styrandes budgetförslag vann inte helt oväntat med röstsiffrorna 22-11. 13 ledamöter från SD, V och MBP avstod från att rösta i slutomröstningen. Det ska också noteras att en socialdemokrat tryckte på fel knapp och avstod från att rösta. (Jag tror dock att det justerades i efterhand, om det nu är tillåtet.)
Även om det var en tämligen tråkig “budgetdebatt” på drygt 5 timmar så utlovade flera partier förändringar som skulle göra Vänersborg till en bättre kommun att leva i. 
Det kan vara värt att lyssna på “debatten” i efterhand och anteckna allt bra som man som kommuninvånare kan förvänta sig under nästa år. Och sedan kan man ju kontrollera om partierna håller vad de lovar… Det är ju val nästa år och då kan ju en sådan jämförelse, och lärdom, vara bra att ha med sig när partierna i valrörelsen kommer att utlova ännu mer guld och ännu grönare skogar om man lägger sin röst på just deras parti. Det går att lyssna på debatten på kommunens webbplats.
Det var trötta ledamöter som vandrade hemåt på en av årets allra ljusaste kvällar. Det är ju midsommarafton imorgon och på lördag är det riktiga sommarsolståndet. Och medan dagarna sedan blir allt kortare fortsätter politikernas sommarlov…
Anm. Läs också om de andra ärendena – ”KF (18/6): Blå dunster?”.
KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse
Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.
Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.
Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:
“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”
Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:
“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”
Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…
Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.
“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”
Hmmm…
“Jag har aldrig…”
Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.
Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:
“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”
Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.
Sedan var det min tur.
De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:
“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”
Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….
Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…
Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…
“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”
Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…
Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:
“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”
Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.
Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:
”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”
Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.
Sedan var det jag igen…
Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:
”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”
Och fortsatte:
“Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta 
anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.
Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”
Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:
“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”
Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.
Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.
Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).
Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:
“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”
Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:
“Det är fullständigt obegripligt för mig.”
Dan Nyberg (S) slog fast att:
“en revisor har per definition alltid rätt”
Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.
Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.
Det blir en spännande fortsättning i kommunen.
PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.
KF (21/5): 3 – 30 – 300
Det var ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Ordförande Annalena Levin (C) avslutade mötet redan kl 19.13. Det hann inte ens bli avbrott för en fikapaus…
Sammanträdet började med en presentation av Vänersamarbetet. Presentationen hölls av Laila Gibsson som är verksamhetssamordnare för Vänersamarbetet. På organisationens webbplats står det:
“Vänersamarbetet är en ekonomisk förening med alla 13 kommuner kring Vänern som medlemmar och med finansiellt stöd från Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Vänersamarbetet arbetar för en hållbar utveckling av Vänern inom områdena: samordning, näringsliv och kommunikation.”
Laila Gibssons presentation kan laddas ner här.
Sammanträdet fortsatte med att Victor Haglund från Frändefors presenterade sitt medborgarförslag. Hans förslag var att kommunen skulle ordna en multiarena i Frändefors. Victor Haglund tycks inte bara vara en politiker i vardande, han uppvisar även stora pedagogiska talanger.
Victor fångade genast fullmäktiges intresse genom att fråga hur många som hade varit i Frändefors någon gång. Det var i stort sett alla bedömde Victor efter att ha studerat handuppräckningen.
Victor fortsatte:
“Hur många av er har sett en samlingsplats som inte kostar pengar i Frändefors förutom skolan?”
Victor konstaterade att denna gång var det inte lika många händer uppe. Han fortsatte med att uttrycka sin besvikelse över oss politiker:
“Samhället går framåt fast i Frändefors går det bakåt.”
På 1970-talet när Frändefors var en egen kommun fanns det både post och bank sa Victor – och tågen stannade…
Det är en mycket sällsynt företeelse i Vänersborgs kommunfullmäktige att ledamöter applåderar ett anförande, men Victor blev ett undantag. Vi får så småningom se om ledamöternas uppskattning omvandlas till handling…
Resten av sammanträdet utvecklades till ett lugnt och stillsamt möte där i stort sett inga ledamöter begärde ordet. Fram till ärende 13 vill säga. Då behandlades Gunnar Lidells avsägelse som ordförande och även som ledamot i kommunrevisionen. (Se ”KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.) Det ärendet hade jag emellertid tänkt spara till ett kommande blogginlägg. Jag hoppas att jag fram tills dess får ett svar av juristerna på kommunstyrelseförvaltningen. I helgen skickade jag nämligen ett mejl och frågade om orsaken till att revisorerna inte får tillgång till kommunens ärendesystem “Netpublicator”.
Som sammanträdets sista ärende presenterade Gunilla Cederbom (V) en motion från Vänsterpartiet.
Cederbom använde samma pedagogiska metod som Victor Haglund och började med att fråga fullmäktige:
“Hur många träd ser du från ditt fönster? Ser du tre? Består ditt närområde av 30% trädkronor? Har du max 300 meter till ett grönområde?”
Cederbom fortsatte:
“Jo med principen 3 – 30 – 300.”
Principen innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad (=hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor) och att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Vänsterpartiet vill att kommunen inför principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utvecklingen av grönska i tätorterna. Det finns flera kommuner som redan har infört principen t ex Trollhättan, Malmö och Göteborg.
Grönska i tätorter har stora fördelar, bland annat ökar motståndskraften mot klimatförändringar, hälsoeffekter bland invånarna gynnas och den hjälper till att säkra och öka den biologiska mångfalden.
Jag återger hela motionen nedan. Motionen kan också laddas ner här.
===
Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna
Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar.
I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong.
Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar.
Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.
Principen 3-30-300 innebär:
- 3 träd – Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent – Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter – Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Syfte
- Principen 3-30-300 kan användas som ett bra verktyg för att utveckla grönstruktur i Vänersborgs tätorter.
- Metoden kan användas för att säkerställa att satsningar görs som ökar motståndskraften mot klimatförändringar i form av värmeböljor och skyfall.
- Hälsoeffekter gynnas: Att vistas i naturen sänker blodtryck och stress och på sikt har positiv inverkan på medborgarnas fysiska och mentala hälsa.
- Vid värmeböljor kan god tillgång till skuggplatser vara avgörande för att förhindra att personer drabbas av värmeslag.
- Biologisk mångfald behöver säkras och öka: En variation av insekter, grod- och kräldjur, växter och träd av olika storlek minskar sårbarheten och ökar pollineringen av t.ex. fruktträd, bärbuskar och säd.
En omvärldspaning visar att ett flertal andra kommuner har infört principen, exempelvis Trollhättan, Malmö, Göteborg.
Vänsterpartiet föreslår att:
- Kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna.
Vänersborg den 16 maj 2025
Gunilla Cederbom, Stefan Kärvling, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet
===
OBS! Vänsterpartiets representanter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Britt-Marie Karlsson och Sara Falkensjö har efter en studiecirkel om miljö och klimat författat grunden för denna motion.
PS. Sammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.
Igår BUN, imorgon KF
Det var ett kort möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår måndag. Bo Carlsson (C) avslutade mötet redan efter 2 timmar. (För dagordning och fakta kring ärendena, se “Vårens sista sammanträde med BUN?”.)
Det var nog inte bara jag som hade sett fram emot ett besök i BUN av en “vanlig” kommuninvånare med synpunkter på politikerna i nämnden. Anledningen till det planerade besöket var att invånaren hade lämnat in ett medborgarförslag. Men tyvärr hade förslagsställaren fått förhinder. Hennes förslag avslogs därför efter föredragningen utan diskussion. Det var dock flera av politikerna som tyckte att lagar och regler ibland kunde slå fel för enskilda.
Det ärende som tog mest tid var “Delårsrapport april 2025 med helårsprognos”. Det var som vanligt några olikfärgade ploppar i rapporten, men denna gång var det bara de uppdrag som kommunfullmäktige har riktat till BUN som redovisades. I augusti är det dags för de förväntade resultaten att redovisas. Och då blir det betydligt fler ploppar att skärskåda för politikerna…
BUN har liksom kommunens andra nämnder fått uppdraget “Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar”. Det blev några frågor på det. BUN jobbar med uppdraget men det är inte helt lätt. BUN inväntar nämligen:
“beslut om nya riktlinjer för internhyressystemet i Vänersborgs kommun för att kunna arbeta vidare med frågan om andrahandsuthyrning”
Henrik Josten (M) ställde frågor om skolbiblioteken. Ska det vara ambulerande bibliotekarier, hur ser det ut lokalmässigt? osv. Josten var lite besviken på att det inte fanns något riktigt bibliotek på den nybyggda Holmängenskolan. Förvaltningen svarade att det har gjorts en kartläggning i kommunen, men inga beslut är tagna än. Det har också påbörjats en rekrytering av två skolbibliotekarier, eventuellt kan det bli tre.
Jag frågade om den miljon extra som BUN har fått i år räcker till alla insatser för att öka gymnasiebehörigheten. Den hjälpte naturligtvis till, men resurser avsattes också från den “ordinarie prioriteringen” svarade tjänstepersonerna. Det är viktigt att resurser inte tas från de elever som har behov av stöd – i alla årskurser.
Det blev också några frågor om barn- och elevminskningen. Jag uttryckte mina farhågor om att förvaltningen inte kommer att klara av att spara de pengar som BUN hoppas på grund av det minskade barn- och elevantalet. Egentligen hoppas jag att inte förvaltningen gör det, eventuella besparingar sker nämligen med personalminskningar. 
Och det måste undvikas… Tycker jag.
“Kraven kanske ökar på personalen.”
Sa Bo Carlsson (C)… Det lät inte hoppfullt, och det tyckte nog inte Carlsson heller.
Det var svårt att få en klar bild över hur barn- och elevminskningen fördelade sig över kommunens delområden. Några områden och skolor nämndes där elevantalet ser ut att minska, t ex Frändefors, Tärnan och Vargön… Det är viktig kunskap eftersom de geografiska skillnaderna kan få betydelse för skolstrukturen. Men det är en känslig fråga och ordförande tyckte att vi kunde spara den. Det pågår en utredning om hur förskole- och skolstrukturen ska se ut de närmaste åren.
Slutligen fick vi svar på frågan om gårdagens sammanträde var “vårterminens” sista. Det var det inte. Det fanns åtminstone ett ärende som BUN måste avhandla innan sommarsemestrarna – ett yttrande på en remiss angående strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallsanläggningar. Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är nämligen klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)
Idag tisdag är det inte något sammanträde. Det är tur för då hinns det med ett blogginlägg och en genomläsning av handlingarna ytterligare en gång inför morgondagen. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde med kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:
Det blir som synes ett ganska kort möte. Underlaget är dessutom på endast 170 sidor. Det är till och med få medborgarförslag som ska presenteras imorgon, bara två.
Det första medborgarförslaget handlar om trafiken på Nygatan och framför allt i korsningen Nygatan och Östergatan. Medborgarförslaget vill att kommunen gör något åt denna farliga korsning. Jag kan inte hjälpa att jag blir ganska förvånad. 
Jag åker ofta i korsningen och ser inga problem med den. Men kanske är det problem under vissa tidpunkter, t ex på morgonen när alla skolbarn från Nordstan beger sig till Holmängenskolan och människor till sina arbetsplatser.
Victor Haglund från Frändefors har återigen lämnat in ett medborgarförslag. Han skriver att ungdomar inte känner sig välkomna i Frändefors:
“För det finns ingen plats för oss att samlas på. Vi går runt från plats till plats och blir bortkörda.”
Victor vill att kommunen fixar en multiarena i Frändefors! Punkt!
Peter Bryntesson har skrivit två medborgarförslag som har utretts/beretts i kommunen. Nu ska kommunfullmäktige avslå både förslaget om solpanelparker på parkeringsytor och en satsning på vertikala vindkraftverk. (Se “Kommunstyrelse 7 maj!!”.)
Göran Svensson (MBP) ska äntligen få en motion bifallen! Fullmäktige anser att det är helt riktigt att det införs digitala anslagstavlor i Brålanda, Vargön och Vänersborg. Kanske går Svensson upp och kompletterar med att yrka att även Frändefors ska få en tavla. Kanske i närheten av den framtida multiarenan…
Det finns några ärenden som är av mer formell karaktär och som antagligen inte leder till några diskussioner. Det handlar om investeringspengar. Kanske kan det dock vara på sin plats att påpeka att samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025, ärende 9, utökas med 3 milj kr för verksamhetsanpassning av Birger Sjöberggymnasiet. Kunskapsförbundets direktion har nämligen beslutat om att bilda ett estetiskt centrum på Birger Sjöberggymnasiet från och med höstterminen 2025. En glädjande nyhet!
Kommunfullmäktige ska godkänna” Årsredovisning för 2024” för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Förbundsdirektionen i NÄRF liksom de enskilda förtroendevalda ska också beviljas ansvarsfrihet för 2024. Som alla förhoppningsvis känner till vid det här laget finns inte NÄRF längre. NÄRF har slagits samman med räddningstjänstförbundet “Mitt Bohuslän” (Uddevalla, Munkedal och Lysekil) och heter nu “Räddningstjänsten Fyrbodal”.
Den sista ärendet är både unikt och intressant – “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”. Det handlar om Gunnar Lidells (M) avsägelse. Jag gissar att det blir några ledamöter som vill säga några ord i denna sak. Jag känner i varje fall till en… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
Sammantaget blir det nog ett kort och lugnt sammanträde imorgon. Sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV. Eller via “Radio Trollhättan”.
KF (16/4): Var 2024 ett bra år?
Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…
En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.
Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.
“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”
Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.
Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…
Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?
Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.
Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”
Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.
Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj.
”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”
Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar.
Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.
Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.
“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”
De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.
Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till 
investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:
“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”
Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…
Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…
Det är val nästa år…
Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)
BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:
“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”
Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)
Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:
“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”
Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…
Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)
Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.
Gunnar Lidell slutar som revisor!
Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:
“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”
Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:
“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”
Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.
På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.
Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)
IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:
“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”
I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:
“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”
Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.
Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:
“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”
Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.
TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)
TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:
“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”
Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.
Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):
“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:
‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’
Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”
Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:
“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.
Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.
Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.
Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…
Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:
“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”
TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)
Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.
Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.
Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.
Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.
Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. 
Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens
ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
Kort KF imorgon
Igår sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (se “Votering i dagens BUN!”), imorgon är det kommunfullmäktiges tur.
Det är en ovanligt kort dagordning med ovanligt få kontroversiella ärenden, om ens några. Så här ser dagordningen ut:
Det har tillkommit två ärenden sedan dagordningen skickades ut i förra veckan. Det är ett medborgarförslag om elljusspår i Frändefors. Förslaget innehöll ytterligare två förslag på 
ändringar i samhället. Det kan vara bra att veta att (se kommunens wepplats):
“Varje förslag får bara behandla en fråga. Har du flera förslag ska du lämna in flera medborgarförslag.”
Det andra ärendet är en motion från Dan Åberg (M). Åberg vill att kommunen ser över sina välkomstskyltar, både till land och till sjöss. Åberg skriver bland annat, vilket var helt nytt för mig, att när man kommer sjövägen från Vänern till Dalbobron möts man av en ljusramp med följande välkomnande:
“Välkommen till Trollhätte kanal”
Seglare och andra båtresenärer kan tro att de har kommit till Trollhättan…
Sammanträdet börjar med två andra medborgarförslag. Annelie Kåhl ska presentera sitt förslag muntligt på plats. Med anledning av den fruktansvärda masskjutningen i Örebro föreslår Kåhl följande:
”För att kunna skydda sig på bästa vis, bör både personal och skolelever i Vänersborgs skolor få en ordentlig genomgång om vad inrymningens betydelse samt några övningstillfällen per termin där elever och skolpersonal ska öva tillsammans, på olika seminarium.”
Victor Fohlin ska också presentera sitt medborgarförslag. Fohlin vill att:
“en informationsskylt placeras vid Karlsrogården med relevant information om platsens historia som interneringsläger.”
Karlsrogården var i några år under 2:a världskriget interneringsläger för vänsterradikala, vänstersossar, kommunister, anarkister och radikala fackföreningsmedlemmar. (Se TTELA.)
Denna lokalhistoriskt viktiga händelse och plats är definitivt värda att uppmärksammas.
Frågan är om inte dessa medborgarförslag och denna motion är det intressantaste som händer under sammanträdet, trots att det bara handlar om presentationer. Det blir varken diskussioner eller beslut.
Nästa ärende på dagordningen är Fyrbodals kommunalförbunds delårsrapport från augusti 2024. Den ska “noteras” – mer än ett halvår senare… Justerad budget 2025 avseende förändrat personalomkostnadspålägg, ärende 5, är i praktiken ett slags nollsummespel för nämnderna, dvs också ett ganska rutinmässigt ärende. Liksom ärende 6, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2025”. Det handlar om att flytta oanvända investeringspengar från 2024 till i år. (Se också “KS imorgon onsdag (26/2)”.)
I samma blogginlägg (“KS imorgon onsdag (26/2)”) skrev jag kort om ärendet “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)
År 2022 beslutade kommunfullmäktige om ett projekt för att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service. Projektet tillkom efter en motion från Medborgarpartiet om att utreda ett kommunalt servicecenter i Brålanda. Projektet skulle pågå i ett år men uppdraget förlängdes ytterligare ett år. Flera förvaltningar har haft informationstillfällen med personalnärvaro i Brålanda bibliotek men få invånare har använt sig av dessa. Uppdraget ska i morgon därför förklaras slutfört.
Det viktigaste beslutet som kommunfullmäktige ska fatta imorgon är “Antagande av biblioteksplan 2025-2028”. Enligt Bibliotekslagen ska alla kommuner och regioner ha en sådan. Biblioteken har ett mycket brett ansvarsområde. Redan i Bibliotekslagens 2 § står det:
“Biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”
Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska.
I Vänersborgs kommun finns ett huvudbibliotek och tre biblioteksfilialer i Brålanda, Frändefors och Vargön.
Det är nästan så att jag kan tycka att morgondagens kommunfullmäktige borde ha ställts in. De formella ärenden som kräver beslut kunde ha väntat tills nästa sammanträde.
KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut
På gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF) behandlades, som de flesta politiskt intresserade vet vid det här laget, ärendet “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”.
Det blev en lång debatt inför rekordstor publik på läktaren, där allmänheten har tillträde för att följa sammanträdena. Ärendet avbröts också av en ajournering innan beslut fattades.
Det fanns fyra yrkanden på bordet. Yrkandet från de styrande partierna, S+C+MP (alltså inte KD), var det enda som innebar att kommunen skulle säga nej till att hyra ut Hallevibadet. De andra tre yrkandena ville alla hyra ut Hallevibadet men med olika formuleringar.
M+L:s yrkande var detsamma som det beslutsförslag som kommunstyrelsen lämnade till KF, med ett undantag. Ordet “driftsbidrag” hade strukits. Yrkandet, som senare också blev KF:s beslut, hade följande lydelse:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”
Det andra yrkandet om uthyrning lämnades av SD. Yrkandet fick stöd av Medborgarpartiet och löd:
- “Kommunfullmäktige beslutar att hyra ut del av fastigheten Björkås 1:176 som tidigare inrymt verksamhet Hallevibadet med intilliggande grönyta.
- Ett driftsbidrag kan vid behov ingå i hyreskontraktet för att upprätthålla verksamheten under kontraktsperioden.”
KD övergav det återremissyrkande som partiet hade framfört i KS och yrkade att:
“Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att hyra ut Hallevibadet.”
Kärvling (V) lade också ett yrkande, men det drogs tillbaka när Henrik Harlitz (M) från talarstolen tillkännagav att M+L ändrade sitt yrkande. Anledningen var att jag ansåg att det nya yrkandet dels sade samma sak som mitt eget yrkande och dels att jag ansåg att det var viktigt att de partier som ville hyra ut Hallevibadet blev överens och visade “en enad front”. Det skulle underlätta den vidare processen. Vänsterpartiet röstade alltså för M+L:s beslutsförslag.
SD:s yrkande lät kanske bättre i Vargöbornas öron, men både “intilliggande grönyta” och att ett driftsbidrag vid behov kan ingå är frågor som kan tas upp i förhandlingarna mellan samhällsbyggnadsnämnden och de intresserade entreprenörerna. Dessa frågor kommer senare att avgöras i respektive nämnder, KS eller i fullmäktige. Och de partier som är för uthyrning har ju tillsammans majoritet i samtliga dessa beslutsorgan.
Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet.
Debatten i sig var inte bara lång, det var ovanligt många talare som gjorde inlägg. Och de var engagerade… Det var emellertid inga direkta nyheter som framfördes. Framför allt Socialdemokraterna fortsatte att utmåla Hallevibadet som en utdömd och farlig byggnad där säkerheten var undermålig. Det var deras huvudargument. Jag försökte att på ett saklig sätt redogöra för att det inte var den slutsats som drogs av t ex statusutredningen utförd av PE Teknik & Arkitektur AB. Jag gav också exempel. Det gjorde inte socialdemokraterna utan de upprepade bara att byggnaden var farlig. Precis som om upprepningarna var ett bevis på att det de sa var sant…
På Facebook har en av miljöpartisterna, Annika Repo Wallman som inte är ordinarie i KF, däremot försökt visa att Hallevibadet är farligt. Jag återger delar av den diskussion som följde av hennes inlägg eftersom det är sakfrågan om säkerheten som det handlade om. Och det är en viktig fråga. (Det diskuterades i två “trådar”, men eftersom samma sak diskuterades så har jag sammanställt inläggen. Några citat är också nerkortade.)
Annika Repo Wallman (MP) citerade följande i utredningen som tydligen var den springande punkten och “beviset” för Hallevibadets “farlighet”:
“Det åligger ägaren att garantera att snölasten på taket inte överstigs. Konsekvenser vid kollaps av takkonstruktionen bedöms som allvarliga med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Vid extremt snöfall rekommenderas att tillträde till lokalen förbjuds tills dess att snömängden på taket reducerats.”
Det här framfördes alltså inte på sammanträdet. På FB har Repo Wallmans inlägg fått svar av Helge Kneese och Jonas Mossberg.
Helge Kneese (KD) svarade Repo Wallman (MP):
“Satt också och lyssnade på mötet. Sitter även i Samhällsbyggnadsnämnden och har gått igenom samtliga dokument under de senaste 2 åren.
Taket uppfyller 1990 år regler. Har hållit utan problem i snart 25 år. Inga utmattningsskador eller allvarlig erosion har påträffats. Takbågarna anses såpass fina att man har tänkt sälja det vid en ev rivning. Det man har gjort är att kört takkonstruktionen i ett datorprogram för stresstest. Där har man lagt in dagens byggregler. Dagens byggregler kräver att konstruktionen ska klara större laster än när det byggdes. Vid dessa datorsimuleringar vid maxlast blir taken något överlastat på vissa ställen. Hur många dagar om året ligger det extrema mängder snö på taket? Samtidigt kan man konstatera att det inte varit några som helst problem i 35 år. Däremot har Arenataket störtat in pga snö vid något tillfälle. Inte heller Arenataket skulle klara dagens byggregler vid en stresstest. Ska vi stänga arenan?”
Annika Repo Wallman (MP) replikerade:
“gott så … intressant då att det i slutsatsen rekommenderas att man ska stänga vid extremt snöfall. ..har experterna fel? Kanske går att hyra ut, med villkor att ha badet stängt när det är snöstorm och det kommer 20 cm snöblask?”
Helge Kneese igen:
“Som sagt, kommer det mycket snöfall är det fastighetsägarens skyldighet, oavsett byggregler, att göra en bedömning om ev fara och nödvändiga åtgärder. Det gäller alltid. Skulle tro att de flesta hus som är byggda på 1990-talet skulle få samma anmärkning. Har själv skottat av taket på mitt hus en enda gång. Vänersnö hade lagt över en meter snö. Vart orolig, tänk om det kommer mer, så skottade av det. Grannen gjorde det inte, hennes tak höll ändå. ”
Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att hyra Hallevibadet, grep in i debatten och svarade Repo Wallman:
“och var får du just 20cm från? Skall du ställa samma krav på samtliga kommunala fastigheter byggda innan 2000? Snö faller sällan som slask och när snön faller är det inte mycket vikt, även med ett lager på uppemot 2-3 meter, vikten kommer vid tö/regn och är man dum nog att låta det ligga kvar så kan det sluta som på arenan. Naturligtvis kommer en privat hyrestagare att ha en snöplan, det rekommenderar jag varmt även kommunen att ta fram till i synnerhet ishallen som har en taklutning som troligtvis inte är godkänd med dagens byggregler”
Jonas Mossberg skrev också angående Wallmans citat ur rapporten om statusbedömningen:
“Annika…….Nu är det ju så att vissa läser denna rapport som djävulen läser bibeln. Vad alla tydligen missat (politiker i alla fall) är att rapporten är beställd för att utröna om taket klarar 2024-års snölastkrav. Om man skulle göra om samma beräkningar på alla kommunens fastigheter som är byggda före år 2000 så blir samtliga dödsfällor. Jag skulle vara väldigt försiktig i att vistas i arenan vid minsta snöfall, den har så mycket brister så riv den istället nu när Hallevi blir kvar. Ishallen har fått nytt tak, var är rapporten där? Den är dessutom äldre än Hallevi och taket läckte. Fast den vill ju inte S och C riva så är den ju i topptrim, skenheliga politiker verkar det finnas gott om i vår kommun, i alla fall i vissa partier.
Är Vänersborgs kommun enda kommunen i landet som inte vet vad en snöplan är? Helt enkelt en nedskriven plan hur mycket snö det får komma innan snö skall skottas från tak. Beroende på ålder och taklutning/taktyp. Hade vi haft en kanske arenataket hade hållit?”
Annika Repo Wallman (MP) fortsatte:
“Hallen är byggd på 90- talet och delvis tilläggsisolerad ( som har ökat egenvikt, som påverkar hållfastheten) … man kan begära ut alla handlingar och läsa själv. Det finns sådant som är bok o konstruktionen oxå, men för mig räckte det att läsa om takkonstruktionen för att känna att säkerheten inte kan garanteras. Om det är lika illa med arenan vet jag inte, är inte påläst om den.”
Jonas Mossberg igen:
“Jag har läst hela rapporten ett flertal gånger och även pratat med de som gjorde jobbet på hallen. Det är inga som helst konstigheter med vare sig grafer eller tabeller, snözonerna har ändrats sedan Hallevi (och ALLA andra) fastigheter före 2018 byggdes. Det är INTE tilläggsisolerat för kommunen sa nej så där är det en ren felaktighet i rapporten. Läser du offerten också så ser du att taket är i så gott skick att bland annat takstolar skulle återanvändas.
Jag har hittat både stora och små fel i samtliga rapporter från Hallevi, i synnerhet den från 2016 är ett stort skämt. Men fråga gärna så skall jag ge dig fackmannamässiga svar som definitivt inte samhällsbyggnadsnämnden har gjort de senaste åren.
Samtliga rapporter hade sett likadana ut (eller värre) över alla äldre fastigheter och ytterligare värre på arenan. Känner du att du kan garantera säkerheten på arenan/Ishallen som saknar denna rapport?”
Och Mossberg fortsatte:
“tyvärr verkar du inte vara vidare påläst om Hallevi heller. Både jag och Lejon har skrivit löpmeter om alla felaktigheter i rapporterna, vi har haft egna inspektörer med högre kompetens än SBFs inspektörer. Kärvling har påvisat högvis med brister/felaktigheter i rapporterna så att säga att du är påläst när du enbart blivit erbjuden enkelsidig information (läs propaganda) är att ta i.”
Det var ytterligare en del argumentation personerna emellan, men inga nya sakuppgifter. Jonas Mossberg avslutade diskussionen:
“Jag förstår inte riktigt hur du kan ha så svårt att förstå att rapporten visar att ett mer än 40 år gammalt bygge inte klarar dagens krav som inte ens fanns när det byggdes. Det som byggs idag kommer inte klara de krav som ställs om 40 år. Kör du gammal bil så är det med ditt resonemang en dödsfälla då kraven ändras varje år. En enbart 10 år gammal bil klarar inte dagens krav och bilbesiktning besiktigar mot kraven som ställdes när bilen byggdes, inte dagens krav. Man skall inte försöka jämföra äpplen och päron.”
Helge Kneese (KD) avslutade för sin del diskussionen med följande kommentar:
“Verkar som du inte är mottaglig för sakargument? Flera S ledamöter på KF igår samma sak. Börjar likna en förtalskampanj. Skapa oro kring en byggnad utan egentlig substans. Lite desperat intryck ger det i vilket fall.”
Vem vet, diskussionen kanske kommer att fortsätta. Det finns många andra trådar i diskussionerna, men jag tyckte att dessa inlägg kastade ytterligare ljus över Hallevibadets “tekniska status”.
Min slutsats har stärkts av dessa diskussioner. Vargöborna och andra kommuninvånare kommer att kunna simma lugnt i Hallevibadets bassänger den dag då badet åter öppnar sina portar för allmänheten.
Onsdagen den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige ett bra beslut.
PS. När inspelningen av KF-sammanträdet har redigerats färdigt kommer det att läggas ut på kommunens webb-TV.
===
Årets blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
- ”KS (1): Hallevibadet” – 30 januari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)” – 16 februari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)” – 17 februari 2025
- ”KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut” – 20 februari 2025
KF: Hallevibadet ska rivas (2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.
På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.
S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:
“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.
Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.
Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel
Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.
Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.
Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”
De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)
Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på 
samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).
Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):
“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”
Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:
“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”
Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…
TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:
”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”
“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…
För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:
- “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
- Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
- Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
- Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
- Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
- Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
- Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
- Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
- Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
- Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”
(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)
Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:
“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”
Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. 
Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.
Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. 
(Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.)
Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?
Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)
Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:
“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”
Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.
I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:
”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”
Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?
När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.
Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)
På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.
Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms).
För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…
PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
- ”KS (1): Hallevibadet” – 30 januari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)” – 16 februari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)” – 17 februari
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer