Arkiv
Framtiden för Vargöns hamn (1/2)
Det funderas, diskuteras, utreds, undersöks, beräknas och – funderas och diskuteras, igen. Hur ska Vänersborgs kommun lösa hamnfrågan? Ska hamnen i Vänersborg läggas ner? Ska hamnen flyttas till Vargön?
Eller, ska Vänersborgs kommun ha någon hamn överhuvudtaget?
Det finns många frågor, men knappast några säkra svar. Inte än. Det var annorlunda den 18 juni 2014. Då fattade majoriteten i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut (se ”Hamnfrågan avgjord”):
“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Alla partier, nästan, var helt säkra på sin sak. Kommunens hamn skulle ligga i Vargön.
Formuleringen i beslutet, “i nuläget framtagna underlag”, var intressant eftersom det i underlaget stod:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Det låtsades inte betongpartierna om. De stod övertygade bakom inriktningsbeslutet. Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (nu Medborgarpartiet) som inte röstade för förslaget.
Det har sedan 2014 smugit sig in en del osäkerhet och också uppstått en hel del tvivel i hamnfrågan. Det är inte lika självklart längre att hamnen ska flyttas till Vargön.
Det var en stor anledning till att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information och diskuterade hamnfrågan under gårdagens sammanträde. Det fattades emellertid inga beslut.
En av orsakerna till osäkerheten och tvivlet är att Vänersjöfartens framtid är oviss. Framför allt är det mycket oklart hur ombyggnaden av slussarna i Göta älv kommer att påverka sjöfarten. Fartygen kanske inte kan gå förbi slussarna i Trollhättan på 3-4 år och då kommer alla transporter med nödvändighet att få ta landvägen. Sedan lär det bli tveksamt om transporterna flyttas tillbaka till Vänern och Göta älv.
I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen igår formulerades det på följande sätt:
“det blir stora utmaningar att inom rimlig tid återfå dessa transportörer och godsslag igen.”
Det betyder att det kanske inte behövs någon hamn i Vänersborgs kommun överhuvudtaget…
Trafikverket kommer enligt uppgift med besked om slussarna i Trollhättan under hösten.
Det är inte bara Vänersjöfartens osäkra framtid som kastar sina tvivel över hamnfrågan.
Det tycks som om en hamn i Vänersborgs centrum är utesluten i alla scenarier. Tanken och planerna är ju att omvandla området Sanden/Lilla Vassbotten till en ny stadsdel för bostäder med centrumverksamheter i entréplan, kontor och till viss del handel. Det föreslås vidare gångbryggor, nya parker och nya GC-vägar. För hela konceptet är närheten och kontakten med vattnet viktig. Med andra ord, med de planer som finns för Sanden/Lilla Vassbotten måste den nuvarande hamnverksamheten:
“förändras, flyttas eller avvecklas.”
Även om hamnen i centrum avvecklas så måste den “gamla” hamnen repareras och återställas. Utvecklingsledare Björn Martinsson på Vänersborgs kommun sa till TTELA den 28 oktober 2021 (se TTELA “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”):
“Delar av kajen är avstängd eftersom skicket inte är bra. Betongen har vittrat sönder och armeringen har rostat. Vi ska reparera hela kajen.”
Martinsson upprepade även på kommunstyrelsens sammanträde igår att kajen måste repareras. Kajanläggningarna är nämligen bristfälliga, och naturligtvis innebär reparationer kostnader. I handlingarna till kommunstyrelsen stod det:
“Ett förslag till enklare renovering för mindre del av kajen och i övrigt en anpassning till nu föreliggande förslag till detaljplan har kostnadsuppskattats till ca 26-35 mnkr i 2022 års prisläge.”
Och det finns dyrare alternativ… Och det finns inflation…
Det är ett tufft ekonomiskt läge för kommunen just nu och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skärskådar varje investering noga. Min uppfattning är att Augustsson vill vara säker på sin sak innan han förordar kostnadskrävande ekonomiska satsningar som en hamnflytt.
Den 12 oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att:
“ge kommundirektören i uppdrag att behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Det handlade naturligtvis inte i första hand om hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden, det handlade om det vore lämpligt att flytta hamnen till Vargön. De stora tvivlen hade alltså resulterat i ytterligare en ny utredning. Det var alltså den som låg på kommunstyrelsens bord igår.
Visst finns det fördelar med en hamn placerad i Vargön, om kommunen nu ska ha en hamn överhuvudtaget. Fartyg som kommer söderifrån och som ska till Vänersborg slipper att passera slussen vid Brinkebergskulle och även broöppningar vid Gropbron och Järnvägsbron. I Vargön finns det också markområden som kan möjliggöra expansion och utveckling och det är goda is- och djupförhållanden.
Men…
Det bedöms att:
“en ny mindre hamnanläggning (plats för en båt av Vänermax-storlek) i Vargön kräva investeringar på ca 250 – 300 mnkr i 2023 års prisläge.”
250-300 miljoner kronor…
Hamnen i Vargön hamnar i samma prisklass som Arena Vänersborg. Den bedömda kostnaden innebär ca 15 milj kr i årlig kapitalkostnad om avskrivningstiden är på 50 år och räntesatsen 3%. Även om ingen tror att det kan vara sant, så är emellertid inkomsterna från arenan större än för en hamn i Vargön… Kommunens intäkter från den nuvarande hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden ligger i genomsnitt för åren 2017-2021 på 203.000 kr per år. Och förra året var det ännu 
mindre verksamhet i hamnen i Vänersborg, endast 60.000 ton hanterades. Det innebar också att intäkterna var mindre än tidigare. På gårdagens kommunstyrelse meddelade ordförande Benny Augustsson (S) att kommunen även har fått 576.000 kr från Vänerhamn AB i aktieutdelning. Det var inte mycket att prata om i sammanhanget tyckte Augustsson, men för fullständighetens skull…
Fortsättning följer i bloggen ”Framtiden för Vargöns hamn (2/2)”.
Tunga ärenden på KS 3 (29/3)
Anm. Fortsättning på bloggen “Tunga ärenden på KS 2 (29/3)”.
Kommunstyrelsen har en mängd viktiga ärenden att avhandla på sitt sammanträde på onsdag. Det återstår att se om alla ärenden hinns med…
Ska Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) slås samman med Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän? Ja, det vill i varje fall direktionerna i de båda kommunalförbunden. NÄRF:s nye ordförande Dan Nyberg (S) meddelade detta i TTELA häromsistens. (Se TTELA “Närf kan upphöra i sin nuvarande form”.)
“Den här typen av fusioner är inget unikt för räddningstjänsten utan i många delar av samhället inser man att man är för små.”
Sa Dan Nyberg till TTELA, och föregick på sätt och vis beslutet i kommunstyrelsen:
“Det är annorlunda och anmärkningsvärt om någon kommun säger nej. Vi är tydliga med att det här vore det bästa för både Närf och Mitt Bohuslän.”
Nyberg kan naturligtvis ha helt rätt, men det återstår några frågor för kommunstyrelsen. Det är lite oklart var t ex de ekonomiska besparingarna ligger. Det talas om mindre administration, men ska några tjänster försvinna? Det talas om att den gemensamma operativa förmågan ska bli starkare och mer robust, men den har ju visat sig effektiv redan när förbunden har samarbetat. Det råder enligt underlaget en hög arbetsbelastning i båda förbunden, men på vilket sätt blir arbetsbelastningen mindre med en sammanslagning?
Jag har också fått signaler från personal på NÄRF som inte är helt tillfreds med planerna. Det sägs att processen med sammanslagning har skett utan att personalorganisationerna har fått delta. Jag vet inte riktigt om det stämmer, men i underlaget finns inget om vilka synpunkter personalen på golvet, framför allt brandmännen, har framfört. Jag ser inte heller någon riskbedömning. Det sägs dock att det gjordes en sådan för några år sedan.
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor” från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Dialog och samverkan ska ske före ett beslut. Jag tror knappast att en analys av konsekvenser gjord för ett antal år sedan duger…
I Vänersborg håller partierna hårt i plånböckerna. Ja, inte i kommunens plånböcker utan i sina egna, i sina partiers. De vill allihop att kommunen ska fortsätta betala ut höga bidrag, som höjs automatiskt varje år, till sina respektive partier. Skälet är att det finns andra kommuner som betalar ut högre partistöd… Som Trollhättan. Men då är det glömt att det nya borgerliga styret i Trollhättan har skurit ner på partistödet. Men i Vänersborg är det uteslutet. Det är bara Vänsterpartiet som tycker att partierna kan spara lite pengar åt 
kommunen genom att skära ner på partibidraget, när kommunfullmäktige kräver, och kommer att kräva i ännu större omfattning, att alla andra i förskola, grundskola, gymnasium, äldrevård och hemtjänst osv ska göra det.
Kommunstyrelsen tycker med andra ord att min “Motion om partistöd” ska avslås…
Göran Svensson i Medborgarpartiet har motionerat om att stenpiren i Sikhall ska förlängas så att kommuninvånarna på Dalslandssidan har möjlighet att få kommunal båtplats i sitt närområde.
Det föreslås avslag, vilket jag både håller med om och inte. Visst ska stenpiren förlängas, men det är inget som kommunen i nuläget kan göra. I underlaget står det:
“Innan kommunen kan ta ställning till eventuell utbyggnad av piren behöver bland annat utredas frågor kring ägande, nyttjanderätt, förvaltning, utformning, miljöpåverkan, kostnader och finansiering.”
Så är det. Och framför allt handlar det om pengar, det handlar om “flera miljoner kronor” skriver samhällsbyggnadsförvaltningen. Det finns emellertid en person med ekonomiska muskler i Sikhall som skulle kunna göra detta – Magnus Larsson… (Se “Sikhalls framtid avgörs”.)
Det är också tveksamt om kommunen kan tillgodose motionsställarens önskemål. Som Magnus Larsson skrev i en inlaga om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall:
“Att kommunen skulle behålla stenpiren och bedriva konkurrerande verksamhet på en brygga de förköpt för rörliga friluftslivet ifrågasätts starkt om det ens är lagligt.”
Hela frågan bör, som förvaltningen skriver i underlaget, utredas inom ramen för detaljplanearbetet. Det gäller bara att detaljplanen, som byggnadsnämnden beslutade skulle upprättas 2015(!), blir klar någon gång.
Medborgarförslagen om fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen föreslås bli avslagna. Jag kan hålla med om detta, trafiksäkerheten verkar vara tillräckligt bra på sträckan. Dock har:
“den förhöjda korsningen med Ekevägen med tiden blivit väl mjuk vilket behöver åtgärdas.”
Kommunen ska lämna svar på en remiss, “Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga”. Det är Justitiedepartementet som vill ha ett yttrande kring ett delbetänkande gällande “kraftsamling för barn och unga i kontexten av samhällets förmåga att förebygga barns och ungas delaktighet i brott”.
Tyvärr har varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden fått verkliga chanser att svara på remissen. Det är ju i dessa nämnder både sakkunskap och konkreta erfarenheter finns.
Kommunstyrelsen ska också få information och också diskutera resultaten av medarbetarundersökningen 2022 för kommunstyrelseförvaltningen specifikt och kommunen i stort. Medarbetarundersökningen borde emellertid få några egna bloggar… (Om jag hinner.)
Även nämndernas verksamhetsberättelser för 2022 borde få egna bloggar. Men det skulle lämpligtvis kunna bli i samband med behandlingen i kommunfullmäktige. Verksamhetsberättelserna ska nämligen fastställas där. Då brukar det också bli en del synpunkter på nämnderna verksamheter och måluppfyllelse. (Jag skrev en del om barn- och utbildningsnämndens korta verksamhetsberättelse i januari – se “Nytt BUN imorgon”.)
Det är samma med årsredovisningarna. De ska också behandlas i kommunfullmäktige i april. Det kan väl dock konstateras redan nu att resultatet för år 2022 uppgick till inte mindre än +180 milj kr. Det var 140 milj bättre än budget. Det hade varit bra om en del av detta överskott hade avsatts i resultatutjämningsreserven (RUR). Då hade pengarna kunnat användas nästa år, och kanske även i år… Investeringarna är också intressanta. Det investerades för 516 milj kr förra året.
Britt-Mari Karlsson från Vänsterpartiet ska väljas in i “Samordningsgruppen för miljö och klimat”.
Kommunstyrelsen ska vidare besluta om att avsätta 180.000 kr för arbete med inventering av objekt för uppdatering i Tillgänglighetsdatabasen.
Tillgänglighetsdatabasen (TD) är en databas, för övrigt den enda i Sverige, som:
“erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen.”
TD ägs, drivs och utvecklas av Västra Götalandsregionen. Den:
“sprider kunskap om att små åtgärder kan skapa tillgängliga miljöer. Bristande tillgänglighet innebär diskriminering. Arbete med tillgänglighet leder till ökad hälsa, demokrati och delaktighet för invånarna.”
Avslutningsvis.
Vänersborgs kommun har ingått en samverkansöverenskommelse med polisen och undertecknat ett medborgarlöfte för Vänersborg. Syftet är att samverka lokalt mot brott och otrygghet. Det handlar om 500.000 kr till bostadsområdet Torpa. Dessutom ska kultur- och fritidsnämndens få 500.000 kr för att erbjuda barn och unga meningsfulla aktiviteter under sommarlovet 2023.
Och med detta betraktar jag redovisningen av kommunstyrelsens ärenden på onsdag som avslutad, trots att det egentligen finns mer att skriva om…
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Tunga ärenden på KS 2 (29/3)
Anm. Fortsättning på bloggen “Tunga ärenden på KS 1 (29/3)”.
På det tunga och sannolikt mycket långa sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) på onsdag ska det fattas beslut om en rad viktiga, och ibland mindre viktiga, ärenden. Flera av ärendena kommer att gå vidare till kommunfullmäktige för slutligt avgörande.
Det första beslutsärendet handlar om att kommunstyrelsen ska meddela planuppdrag för att:
“pröva möjligheterna till bad, ställplatser med viss service, gästhamn, aktivitetsområden samt vattenanknuten föreningsverksamhet genom en ny detaljplan för norra Sanden i Vänersborg.”
Det kan noteras att kommunstyrelsen, till skillnad från samhällsbyggnadsnämnden, inte vill att Fisktorget, dvs det som vi infödda vänersborgare kallar Fisketorget eller Fesketorget, ska ingå i planuppdraget.
Denna gång handlar beslutet i KS dock bara om att en detaljplan ska upprättas, inte om hur Sanden norra ska förväntas utvecklas och bli. Planerna för området är stora och det blir mycket intressant att så småningom få se resultatet. Det framtida förslaget till detaljplan kommer sannolikt att engagera många vänersborgare tror jag. Det dröjer nog ett tag dock.
Ärende 6 , “Konsekvensbeskrivning Vänersborgs hamn”, är ett ärende som återkommer för beslut vid ett senare tillfälle. (I min förra blogg “Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” kan du se hela dagordningen.) Det ska alltså inte fattas något beslut på onsdag, när det ska ske vet bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Däremot är det ett oerhört viktigt ärende. Det handlar om en eventuell investering på upp mot 300 miljoner kronor. 300 miljoner… Jag har skrivit en hel del bloggar i hamnfrågan (se “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”, “Till vilken nytta?” och “Trollhättan?”) och planerar att återkomma med fler bloggar i frågan.
Kommunstyrelsen ska vidare godkänna ett hyresavtal som innebär att den ska hyra Bojorten för 1,1 milj kr per år. Kommunen ska alltså hyra av sig själv och pengarna cirkulera mellan förvaltningarna… Det slog mig att hyran kanske är väldigt hög för andra som skulle vilja hyra Bojorten, fast det vet jag inget om än. Om kommunstyrelsen betalade lite mer i hyra så skulle andra kanske kunna hyra den billigare. Och då kanske fler “utomstående” skulle göra det. Vilket skulle inbringa större inkomster till kommunen… En tanke, kanske helt fel – vad vet jag…
Kommunstyrelsen ska besluta om att Gröna Klustret på Nuntorp ska få 200.000 kr i bidrag i år och två år framåt. Pengarna ska gå till projektet “Grön tillväxt Fyrbodal”. Det är ett projekt för att:
“genomföra kompetenshöjande insatser och förbereda och initiera projekt som verkar för att implementera och nyttogöra innovationer som stärker lantbrukets möjligheter att öka lönsamhet, produktion och sysselsättning samt leder till grön omställning inom de gröna näringarna och därtill kopplad förädlingsindustri.”
Beslutet ska bara gälla om Västra Götalandsregionen är med och finansierar. Själv tror jag på Gröna Klustret…
Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om ett verksamhetsbidrag på 250.000 kr. Det skulle innebära en höjning av bidraget med 100.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg har nämligen tidigare erhållit 150.000 kr av kommunen. Förslaget i KS är att höja bidraget med 25.000 kr, till 175.000 kr. Jag kan tycka att höjningen är lite snål – och funderar på att föreslå en höjning till 200.000 kr, dvs med 50.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg utför ett bra arbete och är viktig för kommunen. Det höjda bidraget behövs till ökade kostnader för löner, hyra och el.
Kommunen ska förvärva fastigheten Krassen 10 från Vänersborgsbostäder för nästan 5 milj kr. Det är den gamla flickskolan det handlar om. Priset är sannolikt helt i sin ordning, men det beräknas att nödvändiga renoveringar ska gå på 12,3 milj kr. Och det i sin tur låter väldigt dyrt…. Det är tänkt att lokalerna bland annat ska användas av socialförvaltningen till verksamheten “Råd och stöd”. Och det är lite bråttom med beslut. Till sommaren vill ju Tingsrätten komma igång och bygga nytt vid Tandvårdshuset. Det är där som “Råd och stöd” är placerat idag… (Se TTELA ”Klart för ny domstolsbyggnad i Vänersborg”.)
Ärende 13 är jag lite osäker på. Kommunstyrelsen tänker föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“tillskapa bostäder för ensamhushåll i nära samverkan med socialnämnden”
Det framgår inte, i varje fall för mig som inte sitter i socialnämnden, vilka “ensamhushåll” som avses. Hur som helst måste “utmaningarna” för dessa “ensamhushåll” lösas.
Beslutet i KS innebär att samhällsbyggnadsnämnden ska:
“starta lokalplanering för ensamhushåll genom nybyggnation på befintlig kommunal mark eller inköpt fastighet alternativt inköp av befintlig bostad”
Kommunfullmäktige ska anta en ny fastighetsstrategi och som vanligt behandlas ärendet först i kommunstyrelsen. Fastighetsstrategin är ett styrande dokument som ska klargöra:
“på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”
Det kan kanske vara av intresse när kommunen enligt strategin ska, eller kan, äga fastigheter:
- “Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten”
- “Kommunen bör äga fastigheter som bedöms som strategiska för den långsiktiga samhällsplaneringen”
- “Kommunen ska eftersträva att ha ett markinnehav i syfte att främja samhällsutvecklingen”
- “Kommunen ska eftersträva ett markinnehav som tillgodoser allmänna intressen att bevara och utveckla frilufts-, natur- och kulturvärden”
- “Kommunen ska arbeta aktiv med den kommunala markreserven i syfte att säkra långsiktiga utvecklingsbehov”
- “Kommunen kan äga de fastigheter som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde”
- “Kommunen kan även äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen”
- “Kommunen kan äga fastigheter för att underlätta robust samhällsutveckling genom att ha rådighet över till exempel skyddsskogar, skyfallsstråk och möjliggöra klimatanpassningsåtgärder”
- “Kommunen kan förvärva fastigheter i syfte att hantera lokala störnings- och risksituationer”
Det som slog mig i dessa punkter är hur långsiktigt ett “långsiktigt utvecklingsbehov” är. Nyligen skrev samhällsbyggnadsförvaltningen att det kunde vara upp till 200 år. Men det kanske bara gällde Sikhall… (Se “Sikhalls framtid avgörs (4)”.)
En bra fastighetsstrategi är viktigt för en kommun att ha, men beslutsförslaget är på fyra A4-sidor. Ändringar mening för mening redovisas nämligen utifrån det gamla förslaget. Det blir i det närmaste helt oöverskådligt. I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) avstod moderaterna från att delta i beslutet. Jag vet inte varför.
Oj. Bloggen börjar bli lite väl lång. Jag tror att jag slutar här och återkommer med resten av kommunstyrelsens ärenden imorgon.
Fortsättning i bloggen ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)”.
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Tunga ärenden på KS 1 (29/3)
Det blir ett långt och “tungt” sammanträde med kommunstyrelsen på onsdag. Dagordningen har följande utseende:
Det är som synes många och komplicerade ärenden. Det är mycket för kommunstyrelsens politiker att läsa, försöka förstå och ta ställning till. I det här fallet är nog frågan om det är möjligt. De flesta i kommunstyrelsen
är ju fritidspolitiker. Hur ska de hinna läsa över 1.000 sidor över en helg och några vardagskvällar? Och om de inte hinner igenom underlaget så är sannolikt risken tämligen stor att det blir en mer eller mindre oreflekterad röst på tjänstepersonernas beslutsförslag. Eller också en röst på det förslag som gruppledaren förordar…
Men om inte den digra dagordningen med alla ärenden vore nog, så finns det ett “dolt” ärende som nog får de flesta ledamöter att undra – är det planerat ett 2-dagarssammanträde med kommunstyrelsen kommande vecka?
Ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, visar sig nämligen innehålla följande informationspunkter:
Jag tänkte i två bloggar kortfattat gå igenom de viktigaste och intressantaste ärendena. Det går att ladda hem kommunstyrelsens kallelse. Här får man samma underlag som kommunstyrelsens ledamöter. (Klicka här för att ladda hem underlaget.)
Sammanträdet börjar med en så kallad bolagsdag. Kommunens helägda aktiebolag och två av kommunalförbunden ska redovisa sina verksamheter och, antar jag, årsbokslut. Då blir det också en hel del ekonomi.
Kommunens aktiebolag är Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Det är bra att kommunstyrelsen får en redovisning. Det är viktiga bolag som alla kommuninvånare gemensamt äger. Det är också stora summor av Vänersborgs skattebetalares pengar som går till exempelvis kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det bör också ske en liknande redovisning i kommunfullmäktige kan jag tycka. Och om jag inte minns fel så har kommunfullmäktige bifallit en motion med detta yrkande.
“Bolagsdagen” lär ta sin “lilla stund”. Det vore ju tråkigt om de olika representanterna från bolagen skulle behöva skynda på sina presentationer när de nu avsätter tid för att informera några av “sina ägare” i kommunhuset.
De flesta föredragningar under punkten “Information” handlar om ärenden som kommunstyrelsen (KS) ska ta beslut om senare under sammanträdet. Men några föredragningar handlar om ärenden som det ska beslutas om vid senare tillfällen under våren, t ex hamnfrågan. En del information hör till kategorin “bra att veta”, men som kanske skulle behöva diskuteras ordentligt bland politikerna. Jag tänker t ex på medarbetarundersökningen.
Det är för övrigt mer information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt ska redogöra för vad hon har sysslat med sedan sist. Det gör kommundirektören skriftligt nu för tiden. Kommundirektörens information är en stående punkt på alla sammanträden, liksom att de tre kommunalråden ska informera på samma sätt. De gör det också skriftligt. Ledamöter och ersättare i KS har tillfälle att ställa frågor till både kommunalråden och kommundirektören.
Efter alla informationspunkter är det dags för en dialog. Det handlar om “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Hur ska kommunen styras i framtiden…?
Ärendet är något av en långkörare. Det har återremitterats i kommunstyrelsen och när ärendet var uppe för slutligt beslut i kommunfullmäktige i februari så återremitterades det igen, på mitt förslag faktiskt. Fullmäktiges motivering var (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”):
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som får i uppdrag utifrån en bred dialog att återkomma med ett nytt förslag till kommunfullmäktige.”
Det är väl tänkt att den “breda dialogen” ska ta sin början på onsdag. Det återstår att se hur dialogen planeras att genomföras. Jag antar att kommundirektören inleder och att kommunstyrelsen sedan delar upp sig i mindre grupper. Hur fortsättningen ska se ut får vi sannolikt information om på sammanträdet.
Jag vet inte vad klockan är när KS är klara med ovanstående punkter. Men efter all information och en del frågor och diskussioner är det dags att gå in på de ärenden där det ska fattas någon form av beslut. Och som synes finns det en hel del viktiga frågor som ska behandlas…
Det får bli i nästa blogg. Se ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)”.
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Vad hände på KS?
Igår onsdag kl 08.30 meddelade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att han förväntade sig ett långt sammanträde. Det gjorde han rätt i, men ändå blev det nog inte riktigt så långt som han hade räknat med. Klockan 15.29 slog Augustsson, efter att ha tackat alla närvarande för ett väl genomfört möte, klubban i bordet och avslutade det.
Det var som vanligt en diger dagordning. Jag redogjorde för den i tisdagens blogg. (Se “Kommunstyrelsen 22/2”.) Sammanträdet började med två informationspunkter som blev tämligen omfattande. Den första handlade om “Framtidens skola” och den andra om kommunens “Badhusutredning”. Jag återkommer senare till utredningarna. Igår på sammanträdet fick vi bara muntliga sammanfattningar, i dagarna ska ledamöterna även få de skriftliga underlagen.
Kommunstyrelsen klubbade det framlagda förslaget till budgetanvisningar, dvs de så kallade budgetramarna. Förslaget lades formellt av kommunstyrelsens ordförande, men samtliga de styrande partierna står bakom, S+C+KD+MP.
Vänsterpartiet brukar sällan stödja anvisningarna eftersom de ofta är anpassade till ekonomers sätt att tänka i stället för att vara politiska. Vi i Vänsterpartiet har t ex ofta vänt oss mot att stora överskott i boksluten prioriteras högre än verksamheternas och kommuninvånarnas behov. 
Inför 2024 är alla konjunkturprognoser mycket dystra och den höga inflationen gräver stora hål i allas våra plånböcker. Jag tror att alla är överens om att vi står inför ett tufft år, och det gäller även för Vänersborgs kommun. Budgetanvisningarna inför 2024 är därför “tajta”, men de innebär ändå inga nominella nedskärningar. “Ramarna” ger däremot kompensation till nämnderna för inflationen (1,7%), lönekompensation, kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr.
Det blir tuffa tider för kommunens nämnder, men trots det så beräknas kommunen ändå göra ett underskott på 18 milj kr nästa år. Det kom dock en ny skatteprognos denna vecka, efter att alla underlag var klara och förslag skrivna. Prognosen visade att skatteintäkterna blir högre än tidigare beräknat – kommunen beräknas nu “bara” göra ett underskott på 3 milj kr nästa år.
De styrande partierna bryter i det här läget en av sina budgetprinciper. De vill använda resultatutjämningsreserven, RUR (se “Kommunstyrelsen 22/2”), för att täcka det förväntade underskottet. Det anser Vänsterpartiet vara positivt. Det möjliggör fler aktiva politiska handlingar och åtgärder i budgetfrågor i framtiden. För mig var det en bidragande orsak till att jag faktiskt röstade ja för Vänsterpartiets räkning till de styrande partiernas budgetanvisningar.
Det ska dock sägas att alla prognoser inför den närmaste framtiden är ytterst osäkra. Den senaste skatteprognosen var ju bättre än förväntat… Men det var antagligen ett undantag – det kan bli en ännu djupare lågkonjunktur och en ännu högre inflation osv. En som hade de farhågorna var 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M).
Harlitz tyckte, som jag uppfattade det, att det var tämligen oansvarigt av kommunledningen att redan nu besluta om att använda RUR-pengarna när kommunledningen, och andra, inte ens vet hur innevarande år (2023) ska sluta. Det kan hända, menade han, att kommunen faktiskt gör ett underskott redan i år och att RUR-pengarna då måste användas. RUR-pengarna kan vara bra att ha kvar, fortsatte Harlitz, både till år 2024 och följande år. Men då som en reserv för att reglera eventuella underskott, inte för att lägga ut för att bibehålla eller höja budgetramarna.
Det ska sägas att prognoserna för år 2025 och 2026 just nu är positiva. Konjunkturen tänks vända uppåt, inflationen ska bli låg och pensionskostnaderna sluta öka. Och just nu ligger det budgeterade resultatet 2025 på +98 milj kr och 2026 på +91 milj kr. Harlitz litade inte på prognoserna – och med tanke på vilka partier som styr Sverige kan det väl ligga en del i hans farhågor…
Harlitz (M) sa det inte, men alternativet till att inte använda RUR är ju att skära ner på verksamheterna. Det skulle med all sannolikhet innebära personalnedskärningar i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Vi får svart på vitt i juni när M+L lägger ett eget budgetförslag.
I beslutet om budgetanvisningarna avstod Moderaterna, Sverigedemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna från att rösta.
Beslutet om att använda RUR-pengar var ett eget beslut, som dessutom ska gå vidare till kommunfullmäktige. I den omröstningen röstade Vänsterpartiet också med de styrande, medan M+L+MBP röstade avslag. Sin vana trogen avstod SD att rösta.
Det ska noteras tycker jag att SD i väldigt många viktiga frågor avstår från att ta ställning. Jag undrar vad deras väljare tycker om att det parti de röstar på ofta är helt passivt. Det ska tilläggas att SD inte yttrade sig överhuvudtaget i de två budgetärendena, de tre ordinarie SD-ledamöterna motiverade inte ens varför de avstod.
I ärendet efter, “Kommunstyrelsen antar sin detaljbudget 2023 med verksamhetsplan 2023-2025”, så var det samma visa. Moderater, sverigedemokrater och medborgarpartisten avstod från att delta i beslutet… Utan förklaringar.
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att 
Kulturhuset/Folkets Hus ska få sina 23,3 milj kr till investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning. Sverigedemokraterna? De deltog inte i beslutet.
Kommunstyrelsen ansåg att kommunfullmäktige bör besluta att Fastighets AB Vänersborg ska köpa fastigheten Krickan 1. Det är den fastighet där Vänersborg Market och moskén ligger. Beslutet var enhälligt, dvs även SD röstade. 
Det är viktigt anser V att kommunen är behjälplig med att skaffa lokaler till en ny moské.
Det blev en viss diskussion kring kommunfullmäktiges arbetsordning och den diskussionen lär väl fortsätta i kommande kommunfullmäktige. Det är nämligen där frågan ska avgöras. Diskussionen handlade om interpellationer och hur långt innan ett sammanträde de ska lämnas in. Det var en öppen och bra diskussion och kommunstyrelsens ordförande tyckte att eventuella yrkanden kunde delges övriga innan fullmäktiges sammanträde.
Kommunstyrelsen ansåg för sin del att den hållbara byggnadsstrategin kunde antas. Det säger sannolikt också fullmäktige så småningom. Det blev dock en redaktionell ändring – på SD:s initiativ. (Wow!) Det stod helt enkelt fel på ett ställe i texten. Mathias Olsson (SD) ville också ändra begreppet “förnybar energi” i strategin till “fossilfri energi”. Det var för att möjliggöra energi från kärnkraft. Det hördes åtminstone 4 djupa suckar från närvarande vänster- och miljöpartister. Det fick Olsson att dra tillbaka sitt förslag…
Under diskussionen i ärendet passade Lena Eckerbom Wendel (M) på att inflika att hon ansåg att det skulle byggas ett minikärnkraftverk vid Alloys i Vargön. Det kanske blir ett moderat vallöfte 2026…
Två medborgarförslag ska gå vidare från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Det första handlar om att det ska avsättas mer pengar till utflykter för barn i skolan. Det är en välvillig tanke, men huvudmannen, dvs kommunen, kan inte tala om för skolan hur undervisningen ska organiseras eller hur innehållet ska se ut. Det kommer att bli avslag även i fullmäktige.
Det blir nog samma utgång för det andra medborgarförslaget, att Vänersborgs kommun köper in broddar till pensionärerna i syfte att förebygga halkskador vintertid. Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till medborgarförslaget. Det gjorde ingen annan, men jag kommenterade att motiveringen till avslaget i underlaget var underlig. Tjänsteskrivelsen resonerade att eftersom fler äldre faller och skadar sig i hemmet så är det ingen idé att köpa broddar. Precis som om kommunen inte skulle försöka förebygga olyckor där den kunde. Vi får se vad som händer i fullmäktige. Kanske får medborgarförslaget några fler röster.
Det fanns fler ärenden, men kanske inte några av direkt publikt intresse.
Till sist vill jag upplysa om årsdagen av invasionen av Ukraina. Den är imorgon fredag 24 februari. Det är flaggning och en tyst minut med start kl 09.00. För mer information se kommunens hemsida – “En tyst minut för att hedra det ukrainska folkets situation”.
Kommunstyrelsen 22/2
Det har inte varit helt lätt att förbereda sig, eller blogga, om kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag den 22 februari. Men nu har magen lugnat sig och en kortare blogg om ärendena kan vara på sin plats.
Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:
Det är många ärenden som det ska fattas beslut om. Flera av dem ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige. Och där kan det hända att besluten blir tvärtemot kommunstyrelsens. Men det är inte nog med att det är många ärenden på bordet, det är också en hel del information.
Kommunstyrelsen ska få information om följande: “Framtidens skola”, “Badhusutredning”, “Hållbar byggnadsstrategi”, “Förslag till Anvisningar budget 
2024, ekonomisk plan 2025-2026”, “Disposition av den kommunala resultatutjämningsreserven” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2023”.
Det två första informationspunkterna, om skolan och baden, ska dock inte beslutas under sammanträdet. De ser emellertid ut att kunna bli mycket intressanta punkter.
Det viktigaste ärendet är “Anvisningar budget 2024”. Det handlar om de så kallade “budgetramarna”. De ska ligga till grund för det arbete som nämnderna, efter beslutet, ska utföra. Nämnderna ska då anpassa sina verksamheter till de pengar som kommunstyrelsen föreslår att de ska få för år 2024. Nämnderna ska alltså lägga en budget utifrån anvisningarna. Det betyder att om inte pengarna räcker till så måste de prioritera, dvs skära ner på några av sina verksamheter. Men då ska nämnderna också beskriva konsekvenserna.
Det blir oftast inte så stora ändringar i det slutliga budgetbeslutet jämfört med “budgetramarna”. På det sättet är anvisningarna, “budgetramarna”, mycket viktiga. Kommunfullmäktige kan dock göra några justeringar i budgetbeslutet i juni och inte bara det. Den minnesgode kommer ihåg att för ett år sedan hände det märkliga att moderaternas och liberalernas budget fick majoritet i fullmäktige, trots socialdemokratiska “budgetramar”. I Vänersborgs kommunfullmäktige kan nämligen det mesta hända – och det vet de styrande partierna.
Nästa år blir tufft. En lågkonjunktur är på gång, och inte nog med det. Inflationen är hög vilket innebär att alla kostnader ökar. Det är framför allt pensionskostnaderna som ökar, eftersom pensionerna är kopplade till prisutvecklingen.
Prognosen för 2024 är att Vänersborgs kommun ska göra ett underskott på 18 milj kr. Det i ett läge där kommunen samtidigt står inför omfattande investeringar.
De styrande partierna tänker sig att reglera det förväntade underskottet med att använda Resultatutjämningsreserven (RUR). Det är något som Vänsterpartiet har pratat om tidigare, men aldrig fått förståelse för. Det känns bra att de styrande ser RUR som en möjlighet.
Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att reservera medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborgs kommun har i samband med tidigare års bokslut reserverat 50 milj kr. RUR får sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Och det är vad som ska ske nu, är tänkt.
Kulturhuset/Folkets Hus ska få sina pengar till investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning. Kostnaderna har på grund av inflationen ökat och uppgår till summan 23,3 milj kr. Ärendet ska gå vidare till kommunfullmäktige, vilket också ärendet “Fastighets AB köp av fastigheten Krickan 1” gör. Det är kommunen som behöver lokalerna för att:
“iordningsställa lokaler för offentlig/kommunal verksamhet på fastigheten”
Det ser ut som en enkel fråga, men imorgon behöver kommunstyrelsen få veta var mosken som ligger i källaren ska ta vägen…
Kommunfullmäktiges arbetsordning ska behandlas. Vänsterpartiet hade många synpunkter redan förra gången den behandlades i fullmäktige. Det var därför 
ärendet återremitterades. Några av våra förslag har blivit hörsammade, andra inte. Vi är fortfarande inte helt nöjda.
Det är även en hel del formella dokument som det ska fattas beslut om. Det är planer och internkontroller osv. Även några val ska genomföras.
Det blev en hyfsad lång blogg ändå, trots kort om tid. Men det finns några ärenden som jag skulle vilja utveckla mer. Det får bli en annan gång.
Anm. Du kan läsa hur det gick i KS i bloggen ”Vad hände på KS?”.
KS (3): Vattenpalatset, flygplats, avslag och Korseberg
Anm. Detta är den 3:e bloggen om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. De två andra är “KS (1): FÖP, VA och ekonomi” och “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.
Kommunstyrelsen skulle fastställa ett preliminärt förlusttäckningsbidrag för 2023 för Vattenpalatset Vänerparken. Vattenpalatset hade ansökt om lite drygt 9,9 milj kr. Moderaterna och Sverigedemokraterna i KSAU tyckte emellertid att det räckte med en indexuppräkning. Det skulle innebära drygt en miljon mindre, totalt 8,78 milj kr.
Det här reagerade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) kraftigt emot. Han menade att det bröt mot ett beslut i kommunfullmäktige förra året då Vattenpalatset hade fått en miljon extra i 
bidrag. Det skulle räknas med även detta år. Lena Eckerbom Wendel (M), “ständigt denna Eckerbom…”, tyckte inte det. Det fick Augustsson att utbrista att han skulle driva ärendet så långt det gick. Beslutsförslaget bröt mot kommunfullmäktiges beslut, och det var inte lagligt. Konstaterade Augustsson.
Det var ett nytt argument, det fanns inte med i underlaget. Men om det var som ordförande sa, och varför skulle man ifrågasätta det?, så var det ju inget att diskutera. Vattenpalatset Vänerparken fick 9,9 miljoner.
Kommunstyrelsen skulle även besluta om driftstöd för Fyrstads Flygplats AB för 2023. I år uppgick stödet för Vänersborgs del till 1,155 milj kr. Det är för övrigt mer än en indexuppräkning, det är en höjning med 22,2%…
Vänsterpartiet är inte särskilt positivt till en flygplats i Trollhättan-Vänersborg… Det är ingen hemlighet. Under pandemin har det också visat sig att det går utmärkt att ta sig till Stockholm med tåg. Det har även varit möjligt och bekvämt att träffa och arbeta med människor digitalt på distans.
I kommunens riktlinjer för Tjänsteresor står det:
“Tjänsteresor ska genomföras på ett så miljövänligt sätt som möjligt. I första hand fossilfritt, eller om detta inte är möjligt, ska ett i så låg grad som möjligt miljöbelastande alternativ väljas.”
Det torde innebära att i varje fall kommunens anställda bör ta tåget istället för flyget till Stockholm…
Hur som helst, det finns ett avtal med Fyrstads Flygplats AB och Trollhättans, Vänersborgs, Uddevallas och Lysekils kommuner. Det är därför i praktiken omöjligt för Vänersborg att dra sig ur åtagandena. Vänsterpartiet avstod därför från att rösta, precis som vi brukar göra när driftstödet kommer upp. Det gör för övrigt också Miljöpartiet.
Kommunstyrelsen beslutade att avslå socialnämndens ansökan om medel ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
Socialnämnden ansökte om 1,1 milj kr till “samordning och utveckling av feriearbete under 2023”:
“Nämnden avser att utveckla organisationen och hanteringen av feriearbeten inom kommunen samt samarbetet med föreningslivet och det lokala näringslivet.”
Det var nästan exakt lika mycket pengar som kommunstyrelsen strax innan hade beviljat flygplatsen… Pengarna som socialnämnden ansökte om var tänkta att användas till en visstidsanställd tjänst. Den anställdes uppgift skulle ha varit att administrera och utöka antalet praktikplatser, bland annat genom att samverka med externa aktörer.
Vänsterpartiet tyckte att det var osedvanligt väl använda pengar – dels för att ungdomar skulle få praktik och en plats i samhället och dels för att kommunen på sikt ska få personal till exempelvis äldrevården. Kommunen hade sannolikt ”fått tillbaka pengarna” flera gånger om i framtiden.
Ordförande Augustsson såg positivt på intentionerna men menade att det var en “princip”. Socialnämndens förslag handlade om en “utökad ambition inom ramen för nämndens ordinarie uppdrag”. Och då skulle pengarna i den tilldelade budgeten användas. Dessutom måste det finnas pengar kvar i det här anslaget till akutåtgärder. Tyckte ordförande.
Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets yrkande. Det hjälpte inte.
Det följande ärendet var väldigt likt. Kultur- och fritidsnämnden sökte pengar ur samma anslag, dock “bara” 500.000 kr. Det var tänkt till offentliga barnkulturarrangemang. Pengarna skulle användas till ett utökat kulturutbud som skulle främja att fler barn och familjer kunde ha en aktiv fritid och uppleva kultur tillsammans.
Vänsterpartiets Gunilla Cederbom argumenterade för att bevilja ansökan. Hon menade att kultur- och fritidsnämnden tänkte testa en ny metod, ett nytt arbetssätt.
Benny Augustsson (S) yrkade avslag med samma argument som i ärendet innan – och avslag blev också, som sagt, kommunstyrelsens beslut.
Ordförande Benny Augustsson (S) berättade att det fanns många föreningar, kanske särskilt en, som har det besvärligt. Många vårdnadshavare har inte pengar till att betala barnens medlemsavgifter. De ställer heller inte alltid upp för att köra barnen till bortamatcher etc. Och det ställer självklart till bekymmer, inte minst ekonomiskt.
Augustsson berättade också om en träff med Riksbyggen. Riksbyggen hade uttryckt sin besvikelse över att GC-vägen på Korseberg inte hade anlagts. Det fanns ju en överenskommelse. Augustsson hade berättat om kommunfullmäktiges beslut. Han berättade antagligen inte att med lite vilja så kunde önskemålet om GC-vägen tillgodoses, dock inte genom den sista skogsremsan i området…
Kommunstyrelsens sammanträde avslutades med att ordförande Benny Augustsson (S) tackade alla för ett väl genomfört möte och han framförde att diskussionerna hade varit bra. Det är emellertid inte svårt att upptäcka de allt mer “infekterade” debatterna mellan i synnerhet moderaterna och socialdemokraterna. Framtiden får utvisa om denna polarisering bara är en tillfällighet – eller en trend.
KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet
Det var många ärenden på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Jag redovisade några ärenden i min förra blogg. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.)
IT-chef Jörgen Haglund och digitaliseringschef Fredrik Carlsson höll i en längre föredragning om “IT och digitalisering”. Digitaliseringen är en av kommunens största utmaningar inledde kommundirektör Lena Tegenfeldt informationen med. Och det är nog helt korrekt.
IT- och digitaliseringschefens budskap var att digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling. Därför är det verksamheterna “längst ut i kedjan”, som är de viktigaste i sammanhanget. Det är personalen “på golvet” som ska vara “motorn” i processen, inte kommunens IT-enhet. Det ska leda till automatisering eller innovation. Digitaliseringen kostar naturligtvis pengar – och det behövs större satsningar i kommunen.
Det var en fantastiskt bra och klargörande information.
Förslaget till ny organisation för turismutvecklingen på Halle- och Hunneberg var ett av gårdagens alla viktiga ärenden. Kommundirektör Lena Tegenfeldt och Margareta Hallin, ordförande i Visit Trollhättan/Vänersborg AB, började med att informera.
Det är tänkt att Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt aktiebolag som ska arbeta för att bergen ska bli en “exportmogen destination för det rörliga friluftslivet”. Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra och uppgå i det nya aktiebolaget. Dessutom ska Trollhättan och Grästorp ingå ett samverkansavtal för att delta i verksamheten, och även att vara med i finansieringen.
Det var diskussion kring varför ett nytt bolag skulle bildas och varför inte Kungajakt- och Viltmuséet istället ombildades. Men det fanns tydligen ett stort värde med en nystart. Naturskolan ska läggas ner av det nya bolaget. Det har det varit en del skriverier i TTELA om. Ingen av kommunerna vill vara med och finansiera en sådan verksamhet. Muséet ska vidare omvandlas till ett “Visitor Center” är det tänkt. Det framfördes att det vore tråkigt om muséet helt skulle avvecklas. Där flikade Mathias Olsson (SD) in att det till stor del var ett mossigt museum… Det försäkrades att delar av muséet ska behållas.
En enig kommunstyrelse röstade på att ett nytt bolag skulle bildas enligt det liggande förslaget. Ärendet avgörs senare i kommunfullmäktige.
Det lades fram ett förslag på en del organisationsförändringar i kommunen. Det gällde olika kommunala grupper och råd. Orsaken var, menade kommundirektör Tegenfeldt, att begränsade resurser måste omfördelas för att räcka till. Det skulle ske en kraftsamling mot inriktningsmålen. Dessutom ansåg kommunens chefer att antalet kontaktytor måste minskas, det var inte alltid effektiva möten.
Det följdes av ett antal val, men i de grupper och råd där förändringar skulle ske skulle val hållas senare. Det valdes representanter till Konsumentutskottet, Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, Dalslands Kanal AB, Kooperativ utveckling Fyrbodal, Kommunala pensionärsrådet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Vänerns vattenvårdsförbund, Wargön Innovation, Göta älvs vattenråd och några till. Ja, ganska många fler faktiskt. Det kan noteras att en vänsterpartist valdes till PFU (Personal- och förhandlingsutskottet). Det var Gunilla Cederbom.
Ett tidskrävande ärende var den nya styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun. Fördelen med den nya modellen är enligt förslaget, i korthet:
“… att förstärka den politiska styrningen, förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan politik och förvaltning och mellan de olika politiska beslutsnivåerna inom ramen för styrning. Utrymme för systematisk grunduppdragsuppföljning har skapats, kopplingen mellan ekonomi och verksamhet har stärkts liksom förutsättningarna för långsiktig planering.”
Ärendet föregicks av en workshop om något som kallades “politisk situationsanalys”. Det var utvecklingsledare Anna Helena Wiechel som höll i trådarna.
Kommunstyrelsens politiker delades upp i fyra grupper som skulle diskutera utmaningar som Vänersborg står inför utifrån fyra “trender”. Trenderna var “Ökat behov av livslångt lärande”, “Användarna driver teknisk utveckling”, “Ökad polarisering och utsatthet” och “Komplexa samhällsutmaningar kräver nya arbetssätt”. Jag var med i gruppen polarisering och utsatthet. Där fanns det en hel del att diskutera och det var intressanta diskussioner med representanter från andra partier.
När beslutet om styr- och ledningsmodellen skulle fattas hade Lena Eckerbom Wendel (M) en hel del ändringsförslag. Egentligen har Eckerbom Wendel en annan grundsyn tror jag, där hon bland annat vill vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. Eckerbom Wendels inlägg fick i varje fall kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att bli, så att säga, “något engagerad”. Han tyckte att mängden av alla ändringsförslag var:
“totalt respektlöst mot förvaltningarna.”
Det hettade alltså till, men kommunstyrelsens beslut blev ändå att föreslå kommunfullmäktige att anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det tidigare, och nuvarande, begreppet “mål- och resultatstyrning” ska därmed vara ett minne blott.
Jag är emellertid inte helt säkert att det blir så “enkelt”. I kommunfullmäktige räcker det med att 1/3 av ledamöterna begär återremiss för att ärendet ska skickas tillbaka för ytterligare beredning…
Det blev lite samma diskussion på det följande ärendet, “Struktur för styrande dokument”. Kommunstyrelsen bestämde sig även här för det liggande förslaget, och gick därmed inte på Lena Eckerbom Wendels linje med ändringsförslagen. Detta ärende går dock inte vidare till fullmäktige.
Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen från Vänsterpartiet om att utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning.
Det var en besvikelse. Det är en motion som är viktig för Vänsterpartiet. Den ska dock vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det ger tid och utrymme för t ex kontakter med andra partier. På något sätt måste jämställdhetsfrågan lyftas i kommunen. Jag yrkade i varje fall bifall till motionen i kommunstyrelsen.
Anm. Det blev ytterligare en blogg om kommunstyrelsens sammanträde – se ”KS (3): Vattenpalatset, flygplats, avslag och Korseberg”.
KS (1): FÖP, VA och ekonomi
Mötet med barn- och utbildningsnämnden i måndags var långt. (Se “Långt BUN-möte”.) Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen var ännu längre. Efter 8,5 timmar, inklusive en lunchrast på 55 min, tackade ordförande Benny Augustsson (S) ledamöterna för ett bra genomfört möte, och slog ordförandeklubban i bordet. Då var klockan exakt 17.04.
Dagordningen hade följande utseende:
Förutom att det förväntades av ledamöter och ersättare att de hade studerat de 1.106 sidorna i underlaget innan sammanträdet, så fylldes också kunskapen på med ett antal informationspunkter innan man kom in på själva beslutsomgången:
Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) har studerats och diskuterats många gånger. Efter att den har arbetats fram under dialog och diskussion har den varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. Nu börjar dock processen att närma sig ett antagande i fullmäktige.
Utvecklingsledare Castell förklarade de senaste ändringarna i FÖP:en och motiven bakom. Kommunstyrelsen ställde sig sedan bakom översiktsplanen. Det var bara Vänsterpartiet som flaggade för ett ändringsförslag när planen slutligen skulle komma till fullmäktige.
Vi i Vänsterpartiet vänder oss, liksom flera andra organisationer och vänersborgare, och inte minst Länsstyrelsen, mot att två områden har markerats som utvecklingsområden för nya bostäder på Dalbobergen.
Det är områdena U22 och U23 som Vänsterpartiet vill ska “lyftas ur” planen. Det handlar om områden där oerhört många vänersborgare rör sig och ägnar sig åt ett aktivt friluftsliv. Länsstyrelsen skriver om områdena:
“Länsstyrelsen bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”
Det tycks dock inte finnas något majoritet för det bland kommunens politiker. Tvärtom, det verkar som om Vänsterpartiet är ensamt i sin uppfattning.
Ett område på Onsjö har lyfts ur FÖP:en.
Det är område U19 som tidigare hade föreslagits som ett nytt verksamhetsområde. Flera vänersborgare reagerade på denna markanvändning och området ska i fortsättningen inte bli exploaterat. Området innehåller så vitt jag vet också föroreningar…
Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm.
Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp behandlades, men först var Kretslopp & Vatten på plats och informerade.
Det har handlat mycket om kommunalt VA i denna blogg de senaste åren och jag har skrivit både om Eckerbom Wendels motion (se “Motion om tvångsanslutning”) och den nya lagstiftningen som började gälla den 1 januari i år (se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”). Kretslopp & Vatten lade tonvikten på sin information på den nya lagstiftningen. Informationen ledde snabbt till en skarpare ordväxling mellan Eckerbom Wendel (M) och Mats Andersson (C).
I motionen finns det flera “oklara” uppgifter. En av de saker jag reagerar mest på är en formulering om Blåplanen, dvs kommunens plan över framtida verksamhetsområden för det kommunala VA-nätet. Det står i motionen:
“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”
Det håller jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang.
“Större sammanhang” är ett begrepp som är centralt i vattentjänstlagen. Den gängse definitionen i landet enligt t ex rättsfall är att det krävs 20-30 fastigheter för att räknas som ett större sammanhang. Jag frågade VA-chef Daniel Larsson om detta och han medgav att det var så, med vissa undantag. VA-chefen förklarade Blåplanens skrivningar och områdesbestämningar med att det inte fanns någon vägledning när den utarbetades.
Lena Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion, som för övrigt skrevs innan den nya lagstiftningen hade beslutats, inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en ”uppskjuten” tvångsanslutning.
Eckerbom Wendel betonade dock igår att motionen handlar om hur kommunen ska agera efter det att ett verksamhetsområde hade inrättats. Jag kan emellertid inte säga att det framgår av de tre yrkandena som framförs i motionen. Det gör motionen oklar. Lagstiftningen har blivit mer flexibel från den 1 januari samtidigt som VA-chefens konstaterande igår om vad ett större sammanhang innebär var tydligare. Och det handlar om innan ett verksamhetsområde beslutas.
I kommunstyrelsen avstod jag från att rösta, det får funderas ett varv till. Motionen ska avgöras i kommunfullmäktige.
2023 blir ett tufft år. Och det inte bara för väldigt många hushåll, utan också för Vänersborgs kommun. Till skillnad från förra året. Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för den preliminära bokslutsrapporten för 2022.
Vänersborgs kommun gjorde ett resultat på +175 milj kr förra året. Det är ett extremt positivt resultat och kommer antagligen aldrig mer att uppnås. Det förklaras framför allt av alla statsbidrag under pandemin. Under 2020 uppgick överskottet för övrigt till +161 milj kr och 2021 till +185 milj kr. De var ju också pandemiår.
Kommunen investerar oerhört mycket för närvarande och kommer att tvingas göra så de kommande åren. Förra året, 2022, uppgick investeringarna till 516 milj kr. Det var “all-time high”, som ekonomichefen uttryckte det. De stora överskotten har dock hållit nere kommunens upplåning.
Det ekonomiska tänket känns lite “bakvänt”. I tre år har kommunen “badat” i pengar, det 4:e året drabbas den av “fattigdom”. Offentliga finanser jämförs ofta med de enskilda hushållens ekonomi, framför allt när det gäller att få folk att “förstå” vikten av besparingar, nedskärningar och återhållsamhet. Jag undrar hur den jämförelsen ser ut nu? För vilka hushåll skulle inte spara av de stora överskotten från tre år och leva gott på dem ytterligare några år? Det är nästan så att Egyptens farao för över 2000 år sedan kan föregå med gott exempel. Han tänkte smartare ekonomiskt när han enligt Gamla Testamentet (1 Mos 41:26-36) på Josefs inrådan sparade från de 7 åren med stort överflöd i Egypten till de 7 kommande hungeråren… (Se “KS (3): Sociala fonder”.)
Det skulle behövas ett annat tänk i Sverige kring ekonomi.
Det framgår sannolikt av dagordningen ovan, och tidsåtgången för sammanträdet, att det finns en hel del ärenden kvar att redovisa. Jag återkommer.
Anm. Läs också ”KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer