Arkiv
4 miljoner till Malmö
Det här börjar bli jobbigt. Det går ta mig tusan inte en dag utan att det händer något uppseendeväckande i Vänersborg.
Idag hände det att Gunnar Lidell (M), Vänersborgs nye ”stadsminister” (OBS! humor), beslutade på sk delegation att tillföra ytterligare en halv miljon kronor till juristerna i Malmö. Pengarna går till ”finansiering av kostnader för entreprenadrättslig utredning avseende uppförande av Arena Vänersborg”.
Advokatfirman Lindahl i Malmö arbetar nämligen med omständigheterna kring arenabygget. Vad de arbetar med exakt har vi egentligen ingen aning om, det är sekretessbelagt. Det är också tack vare denna pågående entreprenadrättsliga utredning som mängder av andra papper kring arenan, t ex takrasutredningen, S Anders utredning av sig själv etc, är belagda med sekretess.
Antagligen är det tänkt att advokatfirmans utredning ska leda till några former av processer gentemot företag som var inblandade i bygget av arenan. Än så länge har dock inget hänt.
Under tiden tickar taxametern. Advokatfirman Lindahl har arbetat i över 1 år (!) med sin utredning. Och under denna tid har kommunen i och med Lidells beslut idag betalat 4 miljoner kronor (4.000.000 kr) till Lindahl. Tick tick.
4 miljoner kronor är mycket pengar.
Och utredningen är fortfarande inte klar… Tick tick.
Advokatfirman har tagit betalt för arbete som redan utförts (vi får väl förutsätta att de arbetar med något även om det är hemligt), så Lidell hade nog inget annat val än att betala.
Men visst är det väl läge att Lidell i samband med att betalningen skickas iväg till Malmö också säger ”Tack för arbetet, men nu lägger vi ner detta.”
Jag skrev det för några dagar sen och jag skriver det igen:
”Det kan inte fortsätta så här. Det måste bli ett slut på eländet. Det måste bli ett slut på arenans skenande kostnader. Det måste bli ett slut på alla skumraskaffärer. Vänersborgarna måste få reda på allt.
Upp med alla papper på bordet! Offentliggör alla utredningar!”
På något sätt känns det att det tål att upprepas…
För övrigt gillar jag folkhumorn i Vänersborg. Det kanske är för att jag har bott här i hela mitt liv. (Många utanför kommunen har lite svårt för vänersborgshumorn som ibland anses för något ”sjuk”.) Det senaste som kan läsas på TTELA:s webbsida är
”Arenan har börjat med drop-in”. Haha?
För övrigt har någon som kallar sig trollhättesvenne lagt upp intervjun med arenans driftschef, som gjordes i Radio Väst häromdagen, på YouTube. Du kan ”se” den genom att klicka här. Trollhättehumor?
50.000 år 2030?
Idag kan man på kommunens hemsida läsa om en rapport av Lisa Tholén. Lisa är praktikant på kommunstyrelseförvaltningen och studerar till Kvalitets- och Miljöledare.
Lisa Tholéns rapport grundar sig på en enkät som gjordes i slutet på år 2010. Där tillfrågades personer som flyttat till Vänersborgs kommun vilka skäl de hade att flytta hit. Och tvärtom. De som flyttat från Vänersborgs kommun tillfrågades om vad som skulle ha behövt finnas här för att de skulle ha stannat.
På hemsidan beskrivs rapporten med “friskt humör”. Allt är kanon! De främsta anledningarna till att man flyttar till Vänersborg är släkt och vänner, bra boende, arbete samt närheten till natur och vatten. Och det låter ju bra.
Gunnar Lidell, vårt nya moderata kommunalråd, uttalar sig på hemsidan:
“Enkätsvaren visar att vi är på rätt väg när vi satsar på att bygga bostäder grönnära, sjönära och centrumnära, säger kommunalrådet Gunnar Lidell (M) i en kommentar till enkäten.”
Man får som sagt intrycket av att allt är frid och fröjd och att invånarantalet ökar i Vänersborgs kommun. Kommunen har ju satt målet att växa till 50.000(!) år 2030. Det målet ska nås med hjälp av bland annat följande vision:
“Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Ja, så står det i kommunen vision och så avslutas t ex alla mail som skickas ut från kommunen.
Artikeln på hemsidan slutar med att man kan ladda ner rapporten om man vill. Och det ville man ju. Jag laddade ner den och bläddrade lite översiktligt. I inledningen läste jag:
“1 462 personer flyttade till Vänersborgs kommun år 2009. 1 587 personer flyttade från Vänersborgs kommun samma år, enligt SCB:s befolkningsstatistik. Det ger ett minus på 125 personer. Folk flyttar härifrån i större utsträckning än de flyttar in till kommunen.”
Va?! Oj! Flyttar folk från kommunen och det i större antal än folk som flyttar hit? Det står det ingenting om på hemsidan.
Jag läser vidare i inledningen:
“Kommunen förlorar en hel del i och med utflyttningen. Vad är det då som avgör när man bestämmer sig för att flytta från denna kommun?”
Jag bläddrar vidare för att hitta svaret. Så här skriver Lisa Tholén:
“Utflyttarna har skrivit många kommentarer som rör Vänersborgs centrum. Minst 44 kommentarer av totalt 112 tycker kommunen kan bli bättre på ”ett levande centrum med bättre utbud av affärer” som någon uttryckte det. Verksamheter, caféer och liknande som är öppet efter kl.18 på vardagar samt lördagar och söndagar efterlyses. Fler aktiviteter och ställen att vara på för unga önskas också.
Näst mest handlar kommentarerna om hur Vänersborgs kommun skött sina beslut och sin ekonomi (33 av 112). Arenan nämns flera gånger.”
Varför sticker kommunen hela tiden huvudet i sanden? Varför försöker man att dölja sanningen?
För att kunna vända utvecklingen för kommunen, för att på sikt få människor att flytta hit, vilket är nödvändigt, så måste vi ju ta reda på varför människor flyttar härifrån. Det är min bestämda övertygelse att för att få Vänersborg att växa så måste vi ju börja med att försöka behålla de som redan bor här.
Och då tjänar vi inte på att mörka. Vi måste vi utgå från sanningen och agera utifrån den.
Det flödar
Det tar aldrig slut.
I kväll kan man på TTELA:s hemsida läsa: “Smältvatten läcker in i arenan. Arena Vänersborg står inför ännu ett bakslag.” I Radio Väst, som var först med nyheten, får arenans tekniske driftschef Bo Göran Karlsson frågan vilka skador vattnet har orsakat.
“Inga större, vi kanske får byta ut några fyrkantiga takplattor bara, men det är ingen större fara” svarar han.
Det kan vi ju alla skattebetalare i Vänersborg hoppas. Men hur lugn blir man när driftschef Karlsson i nästa andetag, i intervjun ovan, säger:
“Det finns inga hål eller nåt i taket just nu i alla fall som vi känner till.”
Det var två garderingar på en gång. Karlssons lugnande besked får därför, i varje fall på mig, helt motsatt effekt.
Ett sätt att försvara sig mot elände av olika slag är att ta humorn till hjälp.
På Radio Västs hemsida kan man läsa:
“Det är inte bara pengarna som flyter.”
“Vänersborgs vattenfestival.”
“Bättre om det läckt information om de skenande kostnaderna.”
“Aqua Blå inomhus.”
Det är inte bara i arenan det flödar således, även vänersborgshumorn flödar.
Men allvarligt talat. Det kan inte fortsätta så här. Det måste bli ett slut på eländet. Det måste bli ett slut på arenans skenande kostnader. Det måste bli ett slut på alla skumraskaffärer. Vänersborgarna måste få reda på allt.
Upp med alla papper på bordet! Offentliggör alla utredningar!
Ränderna går inte ur
En partikollega skickade mig ett gammalt tidningsurklipp tidigare idag. Det var en artikel från Ny Dag 1986. Det var långt före arena-, Huvudnäs- och Toppskandalerna. Ändå var rubriken “En stridbar grupp i kommunen”.
VPK, som Vänsterpartiet hette då, hade gått framåt i valet. Partiet ökade sina mandat i fullmäktige från 3 till 4 mandat. Nu stred partiet för att få ökad representation i nämnderna, dvs VPK ville att valresultatet skulle återspeglas i ett större inflytande.
Det blev inte så.
Socialdemokraterna allierade sig med de borgerliga partierna och röstade så att VPK fick mindre representation än mandatperioden innan.
Vi känner igen scenariot. Samma ränder då som nu.
Som bekant gick Vänsterpartiet framåt i det senaste valet också, från 4 till 8 mandat i fullmäktige. Den här gången stred vi för att bli representerade i presidierna i de stora nämnderna och styrelserna, dvs få posterna som 2:e vice ordförande.
Precis som 1986 röstade socialdemokraterna med de borgerliga partierna.
Socialdemokraternas röster innebar att en folkpartist blev 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige, en folkpartist till blev 2:e vice i kommunstyrelsen, en centerpartist (den inte helt obekante Bo Carlsson med hela 3 fullmäktigemandat i ryggen!) 2:e vice i Samhällsbyggnadsnämnden, en KD:are (KD med hela 2 mandat i fullmäktige!) tog den 2:a vice ordförandeposten i Barn- och ungdom och ytterligare en kristdemokrat blev 2:e vice ordförande i Socialnämnden! (2 KD:are i fullmäktige är 2 KD:are som 2:e vice!)
Tack vare socialdemokraternas röster! De socialdemokratiska ränderna går inte ur.
Idag var det premiär. Idag hölls det första nämndmötet med ny sammansättning från valet. Det var Socialnämnden som var först ute. På plats var 6 borgerliga (inkl 1 centerpartist), 3 socialdemokrater, 2 vänsterpartister och 1 vardera från Miljöpartiet och Välfärdspartiet.
En punkt på dagordningen var att välja 5 ledamöter till Socialutskottet. Eftersom de olika blocken är ganska jämnstora var det inte helt givet vilket parti som skulle få den 5:e platsen.
Men även ledamöterna i Socialnämnden har ränder. Som inte går ur.
Socialdemokraterna gjorde gemensam sak med de borgerliga partierna. Igen.
Till sist vill jag tacka Lars för julklappen. Den kom lite sent, men så kan det gå när man använder sig av kommunens internpost. Lars skriver: “Här kommer min julklapp till dig för att du har varit en sån hjälte i politiken 2010! En man känner att man inte blivit besviken på. Att du dessutom har bra musiksmak gör inte saken sämre!”
Tack Lars! Jag hoppas att dessa ränder inte går ur.
Nytt år, gammal fråga
Arenan engagerar. Så fort det står något i TTELA om den så fylls nätsidorna av kommentarer, kritiska kommentarer. Igår stod det om snöröjningen av taket. Förra veckan försökte en insändare räkna ut hur mycket kommunen subventionerade IFK:s hemmamatcher. Siffrorna var i underkant.
Arenan kostar en hiskeligt massa pengar. Räntor och amorteringar ska betalas. Räntan tros allmänt stiga. Stiger räntan med 1 procentenhet så innebär det 1 miljon extra om man har lånat 100 miljoner. Arenan kostade mer än så. Driften kostar. Arenan slukar massor av el – elpriserna befaras stiga kraftigt.
Det tillkommer andra kostnader också, kostnader som inte var kalkylerade från början. Snöröjning är en sådan kostnad. Juristkostnader en annan. Förändringar i arenan också. Det kan vara allt från portar som behöver öppnas automatiskt till nya räcken som sätts upp. En del kostnader göms undan. Arenan kräver mycket personal, mer personal än som ingår i budgeten. När jag satt i BUN anställdes 1,5 personal till arenan, en driftschef och en halvtid för städning. Det räcker naturligtvis inte. De extra kostnaderna går på nämndens ordinarie budget. Vägomläggning kostar, bygget av en rondell kostar, parkeringsplatser kostar osv.
Det skulle vara intressant om någon i kommunen räknade ut samtliga kostnader som kan härledas till arenan. Då skulle vi kunna få något att jämföra med.
Samtidigt som utgifterna är stora och ökar hela tiden så sjunker inkomsterna. Den låga temperaturen i arenan lär ju inte locka nya evenemang så frågan är vad arenan ska användas till förutom bandy. Och om det vill sig illa, till bandy i den näst högsta serien. Och då kommer väl efterfrågan på logerna, antalet gäster i restaurangen och coffeeshopen att ytterligare minska.
Ett problem med inkomsterna idag är ju att en stor del av dessa går till IFK. IFK får hyra ut logerna, IFK arrenderar ut restaurangen, IFK hyr ut isen (till del) osv.
Den nya majoriteten måste ta tag i Arenafrågan snarast. Vänsterpartiet har föreslagit att den bjuds ut till försäljning eller att kommunen försöker minska kostnaderna genom att t ex bilda ett bolag där även privata intressenter ingår.
Ju mer pengar arenan kostar, ju mindre pengar till våra barn, ungdomar och gamla.
Överklagan av Förvaltningsrättens dom
Någon undrade om jag hade överklagat domen från Förvaltningsrätten. Och det har jag ju. Personen tyckte att det kunde vara av intresse att få läsa den. Så här kommer den nu, rakt upp och ner, utan kommentarer, min överklagan till Kammarrätten.
——————–
Motivering
Jag Stefan Kärvling överklagade/begärde prövning i Förvaltningsrätten av lagligheten i Vänersborgs kommunfullmäktiges beslut den 19 maj 2010 i ärende 46, ”Fråga om ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning avseende barn- och ungdomsnämnden” (Dnr 2010/226), i de delar som berörde Stefan Kärvling och Eva Lindgren. Jag ville få prövat om ”beslutet stred mot lag och annan författning” enligt Kommunallagen, kap 10, §8, punkt 4.
Kommunfullmäktige beslutade att inte ge mig ansvarsfrihet för ett beslut som jag hade reserverat mig mot skriftligt i både kommunfullmäktige och Barn- och ungdomsnämnden. Jag menade att Kommunallagens skrivning om individuellt ansvar måste gälla här, dvs säger man nej måste det respekteras. Jag menade att det inte kan vara Kommunallagens mening att en förtroendevald politiker måste avgå för att slippa ansvar för andras beslut fast man själv är mot.
I Förvaltningsrättens dom står det:
“Förvaltningsrätten finner att det faller inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde att avgöra vem eller vilka som inte beviljas ansvarsfrihet. Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått för verksamhetsåret 2009.”
Jag överklagar/begär prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom av följande skäl:
1. Förvaltningsrätten har inte laglighetsprövat det som jag begärt laglighetsprövning på, nämligen om det är rätt att ”fälla” en ledamot som sagt nej till de beslut som motiverar den nekade ansvarsfriheten (det beslut som majoriteten fattat).
Det är mycket viktigt, ja till och med avgörande, för alla politiker i Sveriges kommuner och landsting att få reda på vad som gäller i ansvarsfrågan. Räcker det inte med att rösta nej och reservera sig mot ett beslut som man är mot – måste man dessutom avgå? Det måste prövas hur Kommunallagen skall tolkas i detta avseende. Det måste rimligtvis tas hänsyn till ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad”.
2. När det gäller de ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad” så har Regeringsrätten prövat ett fall som har vissa paralleller till min begäran om laglighetsprövning, det sk Borgholmsfallet. (Avgörandedatum 1999-03-3. Målnummer 3701-98.) Det som är intressant är att Regeringsrätten i det här fallet har prövat just det Förvaltningsrätten kallar ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad”. (Det hade för övrigt alla instanser gjort i detta fall.) Regeringsrätten tittade på och värderade vad som egentligen hände för att komma fram till sitt avgörande. Det är just vad Förvaltningsrätten inte har gjort.
Borgholmsfallet är ytterligare ett skäl till jag bör få det prövat om inte ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad” i mitt fall också måste bedömas i sammanhanget.
3. I Proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag skriver regeringen under punkt 4.9.4 som skäl för sitt förslag om det individuella revisionsansvaret:
”Individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda bör införas
Revisionsansvar bärs i dag kollektivt av varje nämnd. Detta har ibland fått otillfredsställande följder. Sålunda har det hänt att styrelser och andra nämnder har vägrats ansvarsfrihet, trots att de felaktigheter som har påtalats har begåtts av enskilda förtroendevalda utan att styrelsen eller nämnden känt till de åtgärder som vidtagits. Det är inte rimligt att en styrelse eller en annan nämnd skall bära ett kollektivt revisionsansvar i dylika fall, även om dessa är sällsynta. Det finns därför ett behov av att komplettera det kollektiva revisionsansvaret för styrelsen och de övriga nämnderna med ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.
Eftersom de förtroendevalda har utsetts av fullmäktige, torde del inte finnas några principiella hinder mot att ålägga dem ett sådant individuellt revisionsansvar. Regeringen föreslår därför all det i den nya lagen införs regler om ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.”
Jag vill att Kammarrätten prövar om inte innehållet i denna punkt är tillämplig i mitt fall, se särskilt den fetstilta texten. Det har inte Förvaltningsrätten gjort.
4. Vid förarbetena till avsnittet av det individuella revisionsansvaret i Kommunallagen och i den dom som Regeringsrätten förkunnande i Borgholmsfallet framgår det att avsikten med avsnitten om det individuella revisionsansvaret framför allt gällde fall där kommunen led ”ekonomisk skada”. I domen i Borgholmsfallet skriver Regeringsrätten: ”omständigheterna tyder inte på att kommunen skulle ha lidit eller riskerat att lida ekonomisk skada av P.L:s agerande”.
Jag vill att Kammarrätten prövar om det finns en sådan koppling mellan de handlingar jag gjort och den ekonomiska skada som uppstått. Jag anser att en sådan koppling inte finns i mitt fall. Jag anser att det är precis tvärtom. Det är majoritetens beslut om att bygga en arena som har lett till ekonomisk skada för kommunen, inte mitt avslagsyrkande.
5. Förvaltningsrätten skriver i sin dom: ”Kommunfullmäktiges beslut innebär då enbart en politisk markering mot nämnden.” Jag har svårt att acceptera att frågan om ansvarsfrihet är en politisk fråga. Jag anser att den i stället är en juridisk fråga. Att inte få ansvarsfrihet av sina politiska motståndare går utöver den politiska spelplan som är uppritad. Det är ingen lek att ”anklagas” för att ha medverkat till ett skandalbygge som blivit en ekonomisk katastrof. Det kan inte få sluta med ett beslut i kommunfullmäktige där den som råkar ut för den synnerliga ”smutsiga” politiska markeringen inte skulle kunna överklaga i någon rättsinstans.
Jag anser därför att kommunfullmäktiges beslut inte vilar på saklig objektiv grund och därför strider mot 1 kap. 9 § Regeringsformen.
Av ovanstående skäl begär jag prövningstillstånd hos Kammarrätten. Jag vill att Kammarrätten genom sin dom klargör vad Kommunallagen egentligen avser i sina avsnitt om individuellt revisionsansvar. Naturligtvis önskar jag att Kammarrätten ska döma så att kommunfullmäktiges beslut att inte ge mig och Eva Lindgren ansvarsfrihet upphävs.
Som bevis skickar jag med de inlagor som jag har lämnat till Förvaltningsrätten.
Vänersborg 2010-12-19
Stefan K
Vält kiosken Gunnar!
Inför 2011 säger Gunnar Lidell i dagens TTELA:
“Och sedan hoppas jag att vi en gång för alla kan lägga varför det blev som det blev med Arena Vänersborg bakom oss. Vi behöver få upp allt på bordet. Det handlar inte om att hitta någon skyldig utan att kunna jobba vidare med att använda arenan.”
Inte menar du väl Gunnar att förundersökningen ska läggas ner? Vi vet ju t ex att bara någon månad efter fullmäktiges beslut i juni 2007 så bestämde S Anders Larsson och några till att ett entréplan och en restaurang skulle byggas på 2:a våningen. Det fanns inte med på ritningarna när fullmäktiges tog sitt arenabeslut. Bara detta odemokratiska och hemliga beslut fördyrade ju bygget med åtminstone 30 miljoner. Inte kan man acceptera något sånt? Visst måste man ställa de skyldiga till svars?
Någon har ju också bantat ned antalet bågar i arenan. I ritningarna som fanns inför fullmäktiges beslut fanns det 18 bågar med väggarna inräknade. Om man tittar på arenan idag och räknar hur många bågar det finns, så…. (Färre antal bågar = större utrymme mellan bågarna = mera tyngd än som ursprungligen var tänkt när snön ligger på…) Inte kan man acceptera något sånt? Visst måste man ställa de skyldiga till svars?
Jag hoppas verkligen att det blir som Gunnar Lidell säger, att vi får “upp allt på bordet”. Jag bara undrar Gunnar, har inte du som kommunstyrelsens ordförande från och med 1 januari 2011 ett stort ansvar för att allt kommer upp på bordet? Kan inte du t ex avsluta utredningen som utförs av Advokatfirman Lindahl i Malmö? Det skulle väl innebära att sekretessen på dels Lindahls utredning och dels takrasutredningen skulle kunna lyftas och utredningarna offentliggöras? Advokatfirman Lindahl har för övrigt utrett länge nu. För 1 år sen(!) var kostnaderna uppe i nästan 2 miljoner. Hur mycket kostar utredningen idag – och vad utreder de egentligen?
På Facebook skrev Gunnar Lidell den 29 september i år angående Arena Vänersborg att
”sanningens stund” kommer allt närmare, kan dock inte säga något datum, men jag tror att en eller annan ”kiosk” kommer att vältas………..
Det är dags nu Gunnar! Visa att den kommande mandatperioden under ditt och moderaternas styre blir en period av öppenhet och insyn!
Vält kiosken Gunnar!
Se sig själv i spegeln
Det är min bestämda uppfattning att vänersborgarnas valbudskap var:
Det måste vara slut på allt mygel och mörkande!
Inga fler skandaler! Alla papper på bordet!
Jag tror att det också var förklaringen till, inte bara Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Välfärdspartiets stora framgångar i valet, utan också moderaternas. Även till Folkpartiets, eftersom Johan Ekström genom några debattartiklar gjorde en till synes helomvändning i arenafrågan månaderna före valet.
Förhoppningarna har redan kommit på skam.
På det sista kommunstyrelsemötet med den gamla majoriteten skulle man ta ställning till en skrivelse från kommunen till EU-kommissionen angående hanteringen av Toppaffären.
Ni har sett på Västnytt hur det stod till med svaret. (Se gärna Västnytts inslag från dec 2010.) Tveksamheter i kommunstyrelsens svar är bara förnamnet. Skrivelsen till EU-kommissionen bestod av rena felaktigheter, rena lögner. De inblandade vet ju vad som är sant och vad som är falskt. Det blir inte fel av en slump. De ansvariga trodde tydligen att de skulle komma undan med lögnerna.
De ansvariga? Jo, jag pratar om Lars-Göran Ljunggren och Bo Carlsson. Naturligtvis. Men också vårt nya styrande kommunalråd, Gunnar Lidell (M). Lidell har tyvärr varit inblandad i Topp-skandalen från allra första stund.
Naturligtvis undrar någon om Västnytt hade rätt, objektivt sett. Visst hade Västnytt rätt, därom råder det ingen tvekan. Om inte annat kan man höra det på Gunnars svar och dessutom se det tydligt på hans kroppsspråk.
Nu har kommunstyrelsen också skriftligen erkänt att det var fel. Korrigering. Kommunstyrelsens ordförande (i en vecka till) Lars-Göran Ljunggren har skrivit till EU-kommissionen. Att det är Ljunggren beror på att kommunstyrelsen inte ska sammanträda mer i år och det är bråttom med rättelsen. Ljunggren har tagit ändringen på delegation. Naturligtvis med Lidells goda minne. Rättelse och rättelse förresten. Ljunggren själv har använt ordet “förtydligande”. Det går självklart inte att erkänna att man ljög. Överskriften till Ljunggrens skrivelse är alltså “Förtydligande”, inte ens “Rättelse”. Inte som det kanske borde ha stått “Ursäkta att vi ljög. Här kommer sanningen.” Typ.
Så här stod det i kommunstyrelsens ursprungliga beslut till skrivelse:
“Sedan denna affär genomförts tecknade Hammar Nordic Plugg AB ett hyresavtal med de lokala företagarna som numera driver verksamheten i lokalerna.”
Ljunggren “förtydligar” i sitt delegationsbeslut:
”Redan innan denna affär genomförts tecknade Hammar Nordic Plugg AB ett hyresavtal med de lokala företagarna som numera driver verksamheten i lokalerna.”
Få små ord, men ack så lite det kan vara som skiljer sanning från lögn ibland. Och några miljoner till Hammar Nordic Plugg. Det här var inte den enda felaktigheten i skrivelsen, det fanns några fler…
Det jag tycker är anmärkningsvärt, förutom lögnen, är att hela kommunstyrelsen ställer sig bakom skrivelsen till EU-kommissionen. Med ett undantag så klart. Det är väl ingen större överraskning att James Bucci från Vänsterpartiet var den ende som reserverade sig.
De 14 som stod bakom den lögnaktiga skrivelsen (och lite annat) var:
Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M), Bo Carlsson (C), Joakim Sjöling (S), Marie Dahlin (S), Lennart Niklasson (S), Madelaine Karlsson (S), Dan Nyberg (S), Marianne Karlsson (C), Anders Forsström (M), Astrid Karlsson-Björkman (M), Lars G Blomgren (FP), Andreas Vänerlöv (KD) och Lars Rosén (FV).
Flera av dessa betongpolitiker ska sitta i kommunstyrelsen fyra år till.
Det jag inte förstår det är hur man kan sitta i kommunstyrelsen, det mest prestigefyllda politiska organet i kommunen – och bara lulla med. Alltså, inte läsa igenom skrivelsen till EU-kommissionen ordentligt, inte ta reda på fakta, inte överväga om det ligger eller kan ligga något i det James Bucci säger, inte tänka själva och inte rösta i sak. Nä, man röstar efter partipolitiska principer. Partiet först, sanningen sedan.
Hur kan man efter sådana här ryggradslösa beslut se sig själv i spegeln?
IFK och arenan
TTELA berättar idag om kommunens skadestånd till IFK Vänersborg. Naturligtvis vinklar TTELA artikeln och ger sken av att det är synd om IFK. IFK borde ha fått mer pengar. IFK offrar sig. Kommunen tar inte sitt ansvar.
Inte en enda kritisk fråga ställs av TTELA. TTELA sväljer allt som Stig Bertilsson, ordförande i IFK, säger. TTELA kan inte lyfta sig från de trånga idrottsperspektiven. Det är klart att IFK ska ha betalt för inställda träningar. Det är klart att IFK ska ha betalt för ev uteblivna publikintäkter. Det är klart att IFK ska ha betalt för förstörd tejp…
Det är beklämmande hur trångsynta och perspektivlösa sportjournalister kan vara. Som jag ser det tar kommunen sitt ansvar mer än väl. Det är till och med så anser jag att kommunen gynnar IFK på ett otillbörligt sätt, antagligen till och med på ett olagligt sätt. Vad jag förstår så är det enda som hindrar några från att göra en polisanmälan, det är att de inte vill stöta sig med kommunens maktmaffia. Det kan få följder. Sägs det.
Och som sagt, ju mer pengar till IFK, ju mindre till barn och ungdomar…
Förresten. Har någon mer än jag märkt att det skottas på arenataket i stort sett dagligen? Jag undrar hur mycket det kostar. I söndags kväll skrev jag till Javette, chefen på Barn- och ungdomsförvaltningen, och bad om att få alla fakturor från snöröjningen. Jag har inte fått dem än.
Det känns nämligen som om det är något lurt med skottningen av arenataket. Varför ska taket på en nybyggd arena behöva skottas, och framför allt, varför ska det behöva skottas varenda gång som det kommer lite snö?
Håller inte taket för snö? Är det fel på takkonstruktionen?
De ”nya” makthavarna med Gunnar Lidell i spetsen måste se till att den hemligstämplade takrasutredningen offentliggörs. Invånarna i Vänersborg måste få veta om taket på arenan är konstruerat som det ska.
IFK mot ljusare tider?
I natt klockan 00.38 är det vintersolstånd. Då står solen som allra lägst på himlen. Det är den längsta natten och kortaste dagen på året. Sedan blir dagarna längre igen och vi går mot ljusare tider.
I Vänersborg också?
Ja, bandylaget IFK Vänersborg går i varje fall mot ljusare tider – rent ekonomiskt. IFK krävde nämligen skadestånd för att arenabygget blev försenat och för förra vinterns takras på arenan.
IFK får nu sina pengar, vartenda öre. Skattebetalarna i Vänersborg har fått betala skadestånd till IFK för att den skattefinansierade arenan inte blev klar i tid och inte höll för snö. Bo Carlsson, avgående kommunalråd och nybliven 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, avgående kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren och den alldeles nyvalde ordföranden i kommunstyrelsen Gunnar Lidell har nämligen skrivit på ett papper där kommunen förbinder sig att betala hela det skadeståndsanspråk på 621.252 kr som IFK krävt.
Det betyder att IFK t ex får skadestånd för att IFK inte har fått in 38.000 kr i intäkter från Vetlanda och Villa Lidköping. IFK missar intäkter för att de inte kunde hyra ut arenan till dessa lag. IFK hyra ut…? Tänk att jag trodde att sådana här hyrespengar betalades till kommunen…
Kommunens pengar går alltså rätt ner i IFK:s fickor. Vad säger kommunens andra föreningar? Vad säger Lars Blomgren, ordförande inte bara i Kulturnämnden, utan också i Blåsut?
IFK får också skadestånd, över 100.000 kr, för att klubben inte kunde träna i arenan på grund av förseningen. IFK tvingades träna i Ale Arena. Det får nu kommunen betala. Jag undrar om Blåsut och Vargön också får pengar för sånt här?
IFK får också ersättning för förstörd bandyutrustning, som t ex tejpar och bandyväskor, förstört kanslimaterial, som t ex kopieringspapper, förstörda lagervaror till IFK-shopen samt vattenskadad musikanläggning mm. Man undrar om inte det finns försäkringar. Har inte kommunen försäkringar? Har inte IFK försäkringar? Jag vill minnas att det mesta betalades på försäkringar när bandyläktaren brann ner. Förresten. Har kommunen fått se allt det förstörda och typ värderat det? Eller har man helt litat på IFK:s ord? Kan man lita på IFK:s ord? Kan man lita på IFK:s ordf? Något säger mig att man ska vara lite försiktig med det.
Signaturen Socialarbetare kommenterar så här idag på TTELA:s nätupplaga:
“Det är otroligt, inte konstigt att gemene man inte litar på politikerna i Vänersborg, spelar ingen roll hur man röstar i denna ankdamm, pengar behövs till socialtjänst, socialsekreterare går på knäna av arbetsbelastning.”
För det är ju faktiskt så det är, kommunen har en (1) påse med pengar. Ger kommunen mer pengar till IFK, mer pengar till bandyn, så blir det mindre pengar till t ex förskola och det sociala. Det är den bistra sanningen.
Som en bekant sa idag (faktiskt): “I Vänersborg har man lagt skolan på is!”
Senaste kommentarer