Arkiv
Det är redan BUN!
Så har man då fyllt år igen, tyvärr. Tiden går alltför fort. Så känns det i varje fall när man har kommit upp en bit i åren… Som jag. För övrigt hänger som vanligt nu en ny klarblå och klargul vimpel på flaggstången på Skräcklan.
Tiden går fort också när det gäller sammanträden. Redan på måndag är
det dags för ett nytt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Denna gång ska nämnden ta upp några frågor som har ”legat i malpåse” ett tag. Dock så är det inga direkta budgetfrågor som ska upp till behandling. De kommer att avgöras i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under de närmaste sex veckorna.
Och Marie Dahlins negativa svar på nämndens yrkande om mer pengar för 2015 kom antagligen för sent. (”Socialdemokraterna vill spara på skolan!”) Jag antar att nämndens dagordning redan var fastställd när Dahlins svar damp ner på skrivbordet. Eller också tänker ordförande Mats Andersson (C) bara informera nämnden om svaret. Det är ju nämligen inte så mycket BUN kan göra åt saken – mer än att konstatera att beslutar inte kommunfullmäktige annorlunda än vad Marie Dahlin och socialdemokraterna vill, så måste nämnden dra ner på sin verksamhet allt vad den förmår. Eller hur man nu ska uttrycka det. Nämnden förmår säkert mycket, det är ju barnen, ungdomarna, föräldrarna och personalen som måste ”förmå”. Det är ju de som drabbas. Inte politikerna…
Inte heller kommer Vänsterpartiets motion om betyg från åk 4 upp på sammanträdet. Och det gör mig faktiskt lite besviken. Motionen tarvar, tycks det mig, en ganska liten beredning (”behandling” i förvaltningen typ), innan nämnden skulle kunna fatta beslut. Det handlar nämligen om att nämnden uttalar en politisk mening och vilja – nämligen att inga skolor i Vänersborg deltar i försöksverksamheten att införa betyg från åk 4. Själva sakfrågan om
betyg beslutas, som också framgår av motionen, av rektorn vid varje skolenhet.
Motionen lämnades in i februari… Ibland mal kommunens kvarnar nåt såpass långsamt… (Jag kanske skulle ställa en fråga om detta till ordförande Andersson nästa fullmäktige…)
Barn- och utbildningsnämnden ska fatta beslut om att stänga Familjeförskolan. Det står i och för sig i underlaget att en utredning från 2009 ansåg att det var tveksamt att så stora resurser gavs åt en enskild verksamhet, men i själva beslutsförslaget finns inte den ekonomiska aspekten med. Det står:
”med hänvisning till att utreda och utveckla familjecentralen Sirius stänga Familjeförskolan i dess nuvarande form.”
Jag vet inte om besparingsåtgärderna nu har dragits igång, efter Marie Dahlins (S) negativa besked (se här). Men faktum är ju faktiskt att en avveckling av Familjeförskolan finns uppräknad som en av besparingsåtgärderna om BUN tvingas spara… (Se ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!”) Och signalerna från det styrande triumviratet via Marie Dahlin (S) är ju just det… Att spara…
Spara! Spara!
Så tanken att förslaget är en ren besparingsåtgärd är ju inte alltför långsökt…
I ärendet därpå ska nämnden lämna ett svar på en förfrågan från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det gäller om BUN tycker att det är ok att ”ur ett verksamhetsperspektiv” bygga en ny förskola i kvarteret Kalkonen (”gamla Östra skolan”) – i stället för i kvarteret Hönan (bredvid Tuppen). BUN har ju som bekant redan beslutat att bygga en ny förskola på Hönan, men KSAU och de ledande politikerna har, av någon för mig outgrundlig anledning, gjort allt för att försena och förhala verkställandet av beslutet. Senast genom att just ställa denna tämligen meningslösa fråga.
Beslutsförslaget till BUN är att svara KSAU att nämnden står fast vid att det är kv Hönan som gäller. Och det beslutsförslaget gladde mig. I ungefär 2 sekunder. Sedan läste jag vidare i underlaget…
”…på uppdrag av vice ordförande utreder förvaltningen alternativt placerad förskola.”
Öhhh…?
Alternativt placerad…? Vad…? Inte i kv Kalkonen… Men inte heller i kv Hönan…?
Öhhh…?
Förklaringen till Joakim Sjölings (S) uppdrag ges i nästa ärende på dagordningen…
”att meddela Samhällsbyggnadsnämnden att tidigare begäran om upphandling av ny förskola i kv Hönan annulleras”
Där kom det. BUN ska ta tillbaka sitt beslut att bygga en ny förskola!
Varför då? Ja, det kan man undra. Eller inte… Förvaltningen slår i varje fall fast:
”Barn- och utbildningsförvaltningen står fast vid att kvarteret Hönan uppfyller de krav som förvaltningen har för var en ny centralt, strategiskt placerad förskola ska byggas.”
Det är egentligen ord och inga visor.
Det måste alltså finnas andra orsaker än barnens, föräldrarnas och personalens bästa…
Kan det bero på besparingar…?
Antagligen. För det kan väl ändå inte vara en slump att annullering av beslutet att bygga en ny förskola finns med bland de uppräknade besparingsåtgärderna som nämnden tvingas vidta – om BUN tvingas spara. Vilket Marie Dahlins (S) svar visar är de styrandes vilja… (Se ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!”)
Hur stor besparingen blir kan man dock diskutera. Byggnationen av en ny förskola är ju faktiskt till stor del ett nollsummespel, eftersom den nya förskolan skulle ersätta tre andra, nämligen Belfragegatans, Poppelvägens och Nattugglans förskolor. (Se ”Den nya förskolan i kv Hönan”.) Och när det bästa alternativet till att bygga nytt på Hönan tycks vara, enligt underlaget, att hyra lokaler i Vänerparken istället, så kan man ju verkligen undra… Inte bara för att det är dyrt att hyra på Vänerparken (fråga Musikskolan eller Kunskapsförbundet…), när man hyr slänger man ju faktiskt pengarna i sjön. Att låna, bygga och amortera innebär ju att man faktiskt äger fastigheten. Man betalar till sig själv. Det vet väl alla som köper bostadsrätter och bostadshus.
Dessutom har kommunen som policy att kommunal verksamhet ska bedrivas i kommunalt ägda lokaler. Även om socialdemokraterna och de styrande partierna gör avkall på detta allt oftare…
Nämnden kommer äntligen till skott när det gäller renoveringen och nybyggnationen av Mulltorp. På måndag ska BUN nämligen se till att spadarna sätts i marken ute i Västra Tunhem!
Men tanken slår mig… Varför ska det inte sparas på Mulltorps skola och förskola också…?
Kan det bero på de stridbara föräldrarna ute i Tunhem – som gång efter annan visar en enorm kampvilja när det gäller sina barns bästa…?
Och då börjar jag undra om inte föräldraföreningarna på de andra förskolorna och skolorna i kommunen ska börja förbereda sig. Det kanske är dags också för dem att mobilisera, att visa samma kampvilja som föräldrarna i Tunhem. Kanske är detta det enda sättet att förhindra de katastrofala nedskärningarna som de styrande har börjat sätta i verket…
Socialdemokraterna vill spara på skolan!
Under lördagens 1:a maj utlovade socialdemokraterna guld och gröna skogar till skolan. Överallt i Sverige och så även i Vänersborg (se ”Fagra socialdemokratiska löften”). Det fanns ingen hejd på alla kostnadskrävande reformer som skulle utveckla och förbättra den svenska skolan. Jag kan inte låta bli att återigen citera ur socialdemokraternas broschyr, ”Framtiden börjar i skolan”, som delades ut under 1:a maj-mötet:
- ”Vi ska höja resultaten i skolan.”
- ”Vi ska skapa en jämlik skola där ingen lämnas efter och ingen hålls tillbaka.”
- ”Vi vill utbilda och anställa fler specialpedagoger och speciallärare, minska barngrupperna i förskolan och anställa fler på lågstadiet så att klasserna kan bli mindre och lärarna få mer tid med eleverna.”
- ”…göra en stor investering i lärarkåren med höjda löner, mer tid för eleverna och mindre administration.”
- ”Vi vill ge stöd till skolor med tuffa förutsättningar och läxhjälp till alla barn som behöver det.”
I Vänersborg framstår de vackra orden i broschyren som fullständigt verklighetsfrämmande. I Vänersborg står förskolan och grundskolan istället inför stora besparingar… Precis som när socialdemokraterna styrde förra gången, 2006-2010.
Det här har hänt.
I november 2014 fastställde kommunfullmäktige budgeten för 2015. Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) fick 10 milj kr mer för ökad måluppfyllelse inom barnomsorgen jämfört med budgeten för 2014. Grundskolan fick 4 milj kr mer.
BUN hade emellertid begärt att grundskolan skulle få 15 milj kr mer. Motiveringen från BUN löd:
”för fler barn inom förskola och fritidshem, möjlighet till ökad personaltäthet inom förskola och fritidshem, kompensation för utökade driftkostnader p.g.a. investeringar och ökad måluppfyllelse inom grundskolan.”
Men BUN fick alltså bara 4 milj kr.
Och… Men…
Kommunfullmäktige beslutade också att kommunstyrelsen skulle tillföras 9 milj kr till sitt förfogandeanslag – pengar som var avsedda till BUN och ingen annan. Dessa pengar skulle emellertid BUN ”begära/ansöka om” hos kommunstyrelsen. En otroligt korkad konstruktion för övrigt som röstades igenom av socialdemokrater, centerpartister, miljöpartister och sverigedemokrater(!). (De andra partierna röstade för att BUN skulle få pengarna direkt, utan denna omväg.)
Pengarna skulle av någon outgrundlig anledning inte heller vara ramhöjande, dvs pengarna skulle bara vara ett tillfälligt anslag för just 2015. Om nu BUN sökte pengarna och kommunstyrelsen sa ja.
För fullständighetens skull. BUN fick också en del ”extra” pengar för höjd internränta, inflationskompensation och ökat fastighetsunderhåll mm. Men de här summorna var ett slags ”nollsummespel”, så de kan man bortse från.
BUN hade alltså redan under hösten sett att barnantalet ökade, men i januari i år (2015), när ekonomer och andra fick facit i sin hand, såg de att barn- och elevantalet i förskolan och grundskolan hade ökat kraftigare än någon kunde ana. I förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år ökade antalet barn med 64 utöver budgeterat. På fritidshem och i pedagogisk omsorg 6-12 år ökade antalet elever med 145 utöver budgeterat. För att inte tala om förskoleklass/grundskola. Här var ökningen 196 elever.
I januari i år begärde därför en enig Barn- och Utbildningsnämnd mer pengar för 2015:
”Att begära ramökning om 23,4 Mkr hos kommunfullmäktige med anledning av ökat antal nyanlända inom grundskola, grundsärskola, fritidshem och barnomsorg.”
I februari följde BUN upp med att begära de 9 milj kr som kommunstyrelsen hade i förfogandeanslaget till BUN. Återigen yrkade en enig nämnd:
”att begära budgetmedel om 9 Mkr hos kommunstyrelsen för personaltäthet inom förskola, grundskola och fritidshem.”
I motiveringen till detta andra beslut menade BUN att pengarna behövdes till fler pedagoger, ca 18 heltidsanställda, för att kunna ha en chans att uppfylla de mål som finns i de statliga och kommunala styrdokumenten.
Barn- och Utbildningsnämnden såg alltså den katastrofala ekonomiska situationen framför sig och insåg att läget var akut. Nämnden behövde 23,4 plus 9 milj kr redan för år 2015 – sammanlagt 32,4 miljoner kronor.
I onsdags, den 29 april, kom ett svar och ett förslag från kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Till BUN. Och förslag från Marie Dahlin innebär i regel att alla socialdemokrater står bakom. Om det också betyder att alla centerpartister och miljöpartister står bakom vet jag inte. Men eftersom de numera styr tillsammans så förmodar jag att det är så.
Marie Dahlin konstaterar att den snabba volymökningen inom grundskola och fritidshem skapar ett hårt ekonomiskt tryck, men:
”mot bakgrund av ett lågt budgeterat resultat i kommunens totala budget för 2015 och med hänsyn till att fler nämnder har svårigheter att nå budgetbalans, kan det konstateras att Kommunfullmäktiges utrymme att tillföra ytterligare budgetmedel till barn- och utbildningsnämnden är mycket begränsat.”
Marie Dahlin föreslår följaktligen:
”Barn- och utbildningsnämnden tillförs en utökad budgetram på 9 Mkr till grundskolan fr.o.m. 2015”
Det är de pengar som fullmäktige redan i november bestämde ska gå till Barn- och Utbildningsnämnden, om än via kommunstyrelsen. Och det vore väl konstigt om inte nämnden fick de pengarna?
Men de 23,4 milj som BUN yrkade i januari…? Som BUN behövde med:
”anledning av ökat antal nyanlända”
Marie Dahlin (S) säger nej till dessa pengar och uppmanar i stället BUN att:
”vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans.” 
Det vill säga – spara.
SPARA!
BUN ska alltså enligt Marie Dahlins uppfattning inte få kompensation för de ekonomiska kostnader som det ökade barn- och elevantalet genererar. Istället ska det alltså sparas.
Jag har en känsla av att Marie Dahlin och socialdemokraterna kommer att försöka få vänersborgarna att tro att de här 9 miljonerna innebär en satsning på förskola och skola. Men så är det alltså inte. BUN kommer aldrig att få se de här 9 miljonerna! De innebär bara att BUN inte behöver spara riktigt lika mycket som annars.
De nödvändiga åtgärder som Marie Dahlin talar om ska vidtas, för att uppnå ekonomisk balans, är en total och teoretisk omöjlighet. Jag vet ärligt talat inte hur Marie Dahlin i sin vildaste fantasi kan inbilla sig att BUN ska kunna spara spara 14-15 miljoner kr i år? Totalt inköpsstopp? Inga vikarier? Ingen värme? Koppla bort elen? Bara spola i toaletterna en gång per dag?
BUN behöver ju mer pengar…
Vi får inte heller glömma att BUN också har beslutat att sätta upp och hyra in fem paviljonger för att skolorna och fritids överhuvudtaget ska kunna ta emot alla nya elever. Och varje sådan modul kostar ca 680.000 kr per år… Ska beslutet tas tillbaka och klasstorleken och fritidsgrupperna öka?
BUN kommer att gå med underskott år 2015. Fast alla sparåtgärder som förvaltningen och politikerna (de som styr) kan hitta – ska verkställas. Pedagoger måste sägas upp, men uppsägningstiderna gör att avskeden inte kan realiseras förrän till vårterminen. Men eftersom organisationen inte kan göras om helt och hållet mitt under en vårtermin, så måste organisationen ändras redan inför hösten. Och vi är nu i maj – och det formella beslutet är inte fattat än… Det blir återigen en kul semester för våra rektorer och förskolechefer. Eller inte…
Målar jag fan på väggen? Nä, knappast. Signalerna från de styrande partierna är deprimerande. Och med de styrande menar jag inte bara socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, utan också moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna. (Var vi har sverigedemokraterna vet ingen. Nu senast på fullmäktige sa den ena, Kurt Karlsson, att skolan inte behöver mer pengar, medan den andra, Cecilia Skenhall, 5 min senare sa att det behöver den visst.)
De ekonomiska signalerna inför nästa år, 2016, är nämligen också att spara – och att spara ännu mer. Och eftersom elevtillströmningen fortsätter att öka, så lär vi prata om drastiska besparingar. Jag skulle tro att 30-50 pedagoger kommer att få lämna kommunen nästa år om Marie Dahlins och socialdemokraternas besparingstankar fullföljs.
Är det inte underligt att Marie Dahlin, bara två dagar efter att hon har formulerat sparförslaget på skolan, på självaste 1 maj, demonstrerar för att vänersborgarna ska bli medlemmar i det socialdemokratiska partiet – för att socialdemokraterna tänker satsa på alla barn och ungdomar i förskola och skola…?
Jag vet inte vad man ska kalla Marie Dahlins och socialdemokraternas agerande? Kluvenhet?
Jag tycker inte det. Det handlar inte om kluvenhet. Även att Marie Dahlin uppger till tidningen Dagens Samhälle (30/4) att hon skriver lika bra med höger som med vänster hand… Nä, socialdemokraterna och Marie Dahlin är inte kluvna. Det handlar om något helt annat – anser jag… Något värre.
Jag undrar verkligen om Annalena Levin och Marianne Karlsson i centerpartiet, Marika Isetorp, Per Sjödahl och Christer Bogren i miljöpartiet står bakom Marie Dahlins besparingsförslag? Tyvärr ser det ut som om mini-alliansens partier, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, gör det.
Vänsterpartiet gör det i varje fall inte.
1 maj: Fagra socialdemokratiska löften
Idag är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj. I Vänersborg firades den av 115-120 demonstrerande socialdemokrater. Det är för övrigt ungefär lika många som det har varit de senaste åren.
I tåget syntes många av de socialdemokratiska profilerna i Vänersborg. Marie Dahlin, Lars-Göran Ljunggren, Nils-Erik Söderqvist, Dan Nyberg, Anne Sophie Aronsson, Bengt Larson, Nils Dahlgren, Reidar Eriksson, Sara Johansson och flera andra toppnamn marscherade efter Vänersborgs Stadsmusikkår.
De demonstrerade alla under parollen:
”Kunskap – frihet – framtid”
Det var ingen lokalt bestämd paroll. Och vad parollens tre ord stod för i verklighetens socialdemokratiskt styrda Vänersborg förklarades inte heller.
Det saknades faktiskt helt lokala, kommunala paroller, krav eller löften i demonstrationståget. Inga överhuvudtaget! Och det förvånade faktiskt en utomstående betraktare. Socialdemokraterna styr ju Vänersborg, även om det sker i minoritet och tillsammans med centerpartiet och miljöpartiet. Borde det då inte ha funnits någon banderoll med vad socialdemokraterna vill med och i Vänersborg?
Det fanns möjligtvis en lokal paroll, fast jag är osäker. SSU (socialdemokraternas ungdomsförbund) hade en affisch där det stod:
”Även om det gör en moderat sur
så älskar vi kultur.”
Det ska bli oerhört intressant att se hur SSU:arna reagerar när de konfronteras med den socialdemokratiska agendan i Vänersborg, med ett flertal neddragningar redan i år på kulturens område… Såvida inte SSU:arna menade att det bara är bandy som är kultur… Som moderpartiet. För moderpartiet i Vänersborg älskar bandykultur… Och på bandy tänker ingen socialdemokrat spara…
De olika talarna pratade knappast inte heller om Vänersborg. Och det är klart, det som håller på att hända i Vänersborg rimmar illa med de stolta och storslagna visionerna.
Det enda konkreta som nämndes om Vänersborg stod huvudtalaren, riksdagsman Jörgen Hellman för. Hellman sa att det fanns planer på att bygga ett bibliotek i centrum.
”Jasså ska vi det?”
Kommenterade en lokal socialdemokrat som stod bredvid mig…
Jörgen Hellman berättade vidare att det fanns utvecklingsmöjligheter i Vänersborg (”ni har ju Vänern” typ) och att Marie Dahlin kämpade med att dels bygga ut servicen i kommunen och dels att bygga hyresrätter. Dahlin skulle även göra Vänersborg:
”till en mötesplats för möten.”
Det var en hel del tal om skolan denna 1:a maj.
Riksdagsman Jörgen Hellman lovade att regeringen skulle investera i en bättre skola, att klasserna skulle bli mindre och att eleverna skulle få mer tid med sina lärare.
Arbetarkommunens ordförande Gunilla Nilsson talade om att alla socialdemokrater måste tro att det går att åstadkomma stora förändringar och att alla i skolan ska känna att de har framtidsmöjligheter.
Ungdomsförbundets ordförande i Vänersborg Enes Sahman ansåg även han att det var en rättighet att lyckas i skolan och att ingen elev skulle sakna behörighet till gymnasieskolan bara för att hen råkade ha föräldrar med låg utbildningsbakgrund.
”Det är en ojämlikhet som vi inte kan acceptera.”
Talarna hade Sverige för ögonen när de talade om skolan, antar jag. I varje fall knöt ingen talare ihop löftena med utvecklingen och verkligheten i Vänersborg. Det gjordes inte heller i den broschyr som delades ut bland de församlade åhörarna.
I broschyren står det, och jag citerar en hel del. Jag tänkte att det kunde vara bra att veta vad socialdemokraterna i Vänersborg och Sverige lovar, i varje fall på arbetarrörelsens högtidsdag. Och om någon lokal socialdemokrat händelsevis råkar läsa så kan det vara bra att bli påmind om alla fagra löften…
- ”Vi ska höja resultaten i skolan.”
- ”Vi ska skapa en jämlik skola där ingen lämnas efter och ingen hålls tillbaka.”
- ”Vi vill utbilda och anställa fler specialpedagoger och speciallärare, minska barngrupperna i förskolan och anställa fler på lågstadiet så att klasserna kan bli mindre och lärarna få mer tid med eleverna.”
- ”…göra en stor investering i lärarkåren med höjda löner, mer tid för eleverna och mindre administration.”
- ”Vi vill ge stöd till skolor med tuffa förutsättningar och läxhjälp till alla barn som behöver det.”
Wow!
Men…
I Vänersborg framstår de vackra orden som fullständigt verklighetsfrämmande. I Vänersborg står förskolan och grundskolan inför stora besparingar… Det har Marie Dahlin bestämt.
Jag återkommer.
Klassbollen
Den 30-31 maj är det dags för årets upplaga av Klassbollen. Detta fantastiska arrangemang där barn och ungdomar från hela kommunen samlas på Hallevi i Vargön för att umgås och spela fotboll. Massor av barn, massor av föräldrar, massor av släktingar och vänner, tävlingar, aktiviteter, hamburgare och korv – och allt möjliggjort av en massa frivilligt arbete från arrangörsklubbens medlemmar och föräldrar. En gång i tiden (flera gånger faktiskt) har jag själv som förälder stått vid sidan och hejat på barnen. Och stortrivts. Det är en dag som de allra flesta minns med glädje långt fram i tiden.
Dock kanske inte riktigt alla…
Det kostar pengar att delta. Varje deltagare måste betala 120 kr för att delta i Klassbollen.
120 kr är mycket pengar för många föräldrar. Och har man dessutom både två och tre barn som vill delta så kan det vara oöverstigligt.
Klassbollen… K-L-A-S-S-bollen…
Hela turneringen och hela arrangemanget anordnas av Wargöns IK. Men klassbollen vänder sig uttryckligen och otvivelaktigt till skolklasser. På turneringens hemsida beskrivs vad klassbollen är (här):
”Klassbollen är en fotbollsturnering öppen för alla kommunens elever i förskoleklass – årskurs 6.”
Och så här beskrivs hur klassen anmäler sig till klassbollen (här):
”…varje år skickar Wargöns IK en inbjudan till årets Klassbollsturnering till alla skolor och klasser i Vänersborgs kommun. Med inbjudan följer ett brev till klassens lärare…”
Alltså. En fotbollsturnering ordnas för klasser.
I instruktionerna om hur klassen anmäler sig står:
”… lärarnas engagemang i Klassbollen ska vara helt frivilligt. Eleven … lämnar en anmälan samt deltagaravgift till ansvarig Klassförälder. Klassföräldern fördelar klassens anmälda… Klassföräldern sammanställer … mailar klassföräldern en deltagarlista..”
Det är en klassförälder som ska administrera och sköta allting… Inte skolan…
Klassbollen arrangeras av Wargöns IK men vänder sig via begreppet ”klass” till skolan.
Att få delta i något som kallas KLASSbollen borde enligt min mening inte vara beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar, eftersom kopplingar görs till skolverksamhet. För när det gäller skolverksamhet finns det nämligen regler kring avgifter. Ja, inte bara regler, det finns lagar.
I Skollagen 10 kap 10§ så står det:
”Utbildningen ska vara avgiftsfri.”
I paragrafen direkt efter mjukas dock paragrafen upp något:
”Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.”
Det här har tolkats, stötts och blötts. Vad är en ”obetydlig kostnad”? För att få ”ordning” gav Skolverket ut en juridisk vägledning i frågan, ”Avgifter i skolan”. (Kan hämtas här.) Där står det:
”Med obetydlig kostnad avses enligt tidigare förarbeten främst kostnad för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel, en mindre entréavgift till ett museum eller liknande.”
En ”obetydlig kostnad” torde således vara mindre än 120 kr…
Och:
”I planeringen av aktiviteter som medför obetydliga kostnader måste skolan ta hänsyn till att även obetydliga kostnader kan upplevas som betungande för ett hushåll med svag ekonomi om de förekommer vid upprepade tillfällen. Därför måste skolan noga överväga när och hur ofta denna möjlighet ska utnyttjas.”
Lagen är till för barnens rättigheter. Barn ska inte heller behöva försättas i förödmjukande och rentav kränkande situationer bara på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Det är ju faktiskt så, det vet varenda lärare som arbetar på kommunens skolor, att det finns föräldrar som inte har råd att betala avgifter. Även 120 kr, som för andra mer lyckligt lottade är fickpengar, är alldeles för mycket…
Den utformning Klassbollen har, en turnering på fritiden, är naturligtvis inget brott mot Skollagen. Men det är ett moraliskt dilemma att det förespeglas att Klassbollen är en ”skolverksamhet”, fast det egentligen inte alls sker i skolans regi.
Men vad ska då en skola, en rektor eller en lärare göra, när inbjudan från Wargöns IK om Klassbollen kommer. Säga nej? Kan alla elever då förstå varför? Förstår alla föräldrar?
Det är inte rätt att försätta enskilda lärare och rektorer i denna situation. Ett beslut måste fattas på ”högre ort”. Typ enhets- eller förvaltningschefen. Eller kanske till och med barn- och utbildningsnämnden.
Fast å andra sidan är Vänersborgs kommun med som sponsor till Klassbollen…
Och det kan väl tolkas som att kommunen står bakom arrangemanget i dess helhet…
Jag läste i Vänersborgaren att Marie Dahlin (S) och Gunnar Lidell (M) tittade djupt i varandras ögon på Vänersborgsgalan häromveckan och vid sittande bord lovade att kommunen skulle skänka 50.000 kr till den nystartade evenemangsfonden…
Kanske skulle en del av dessa pengar kunna skänkas till Klassbollen? Så att de elever som har det ekonomiskt knapert, men som ändå vill spela fotboll med sina klasskamrater och uppleva den glädje och gemenskap som Klassbollen ger, får det?
Skolresultat i Vänersborg
Diskussionen kring skolsituationen i Vänersborg blir allt intensivare. Och den handlar inte bara om att allt fler barn och ungdomar kommer till Vänersborg, och att vi knappt hinner med att ta emot dem i våra skolor. Diskussionen handlar också om att det finns stora problem i skolorna ”som det är”. Vilket kanske den ökade personalomsättningen bland lärarna vittnar om. Personalomsättningen bland tillsvidareanställd personal har ökat under 2014 från 4,3 % till 7,9 %. Det är en hög siffra. Och den betyder i sin tur att allt fler obehöriga lärare undervisar i Vänersborg. Just nu arbetar 50 obehöriga lärare inom förvaltningen…
Det är definitivt något att diskutera.
Jag tänkte göra ett litet nedslag i Skolverkets statistik om resultaten i Vänersborg. Min tanke är att ju mer fakta vi har om skolsituationen i Vänersborg, ju bättre diskussioner kan vi föra, och desto bättre beslut kan Barn- och Utbildningsnämnden respektive kommunfullmäktige fatta… (Man kan ju hoppas i varje fall…)
Att läsa statistiken från Skolverket är stundtals ingen munter läsning… Det är ofta höga siffror. För Vänersborg. Fast åt ”fel håll”. Tyvärr.
På vårterminen 2014 var andelen elever som inte hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen 31,7% på Dalboskolan. På den Centrala skolenheten var siffran något lite mindre dålig, 28,8%.
Ett ännu större problem är att 13,2% av eleverna på den Centrala skolenheten och 21,7% på Dalboskolan inte var behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan.
Det genomsnittliga meritvärdet (”medelbetyget”) ökade något i Vänersborg våren 2014 för de 9:or som lämnade grundskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för den Centrala skolenheten låg på 209 (208 år 2013) och för Dalboskolan på 194 (182 år 2013). Det ska jämföras med hela riket som hade ett genomsnittligt meritvärde på 215 (213 år 2013). Vänersborg är med andra ord en bra bit efter.
Skolverket redovisar inte siffrorna för de enskilda skolorna i Centrala skolenheten, men de räknas ut lokalt. Dock ser jag bara talen i ett diagram, och då kan det slå på ett meritpoäng upp eller ner (på grund av att staplarna är lite svårlästa). Det genomsnittliga meritvärdet på Vänerparken låg på 220, Tärnan 210 och Torpaskolan 206.
Det är som synes inte bara likvärdigheten mellan skolorna som brister, resultaten överlag måste höjas. En sak som BUN måste ta tag i. Också.
Skolverket använder sig av något som kallas SALSA när man bearbetar och analyserar statistiken. SALSA används därför att det anses mest rättvist och objektivt vid en jämförelse mellan skolor. Det är ett mått som utgår från slutbetygen i årskurs 9 och sedan tas hänsyn till skolans elevsammansättning. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna.
Får en skola ”betyget noll” är så är det så att säga ”medel”. Gör skolan ett ”minus”, så gör den ett resultat som är sämre än förväntat. Och tvärtom om det är ett plus”.
Vänersborgs högstadieskolor fick dock inga ”plusresultat” våren 2014…
Den Centrala skolenhetens resultat är inte särskilt bra och SALSA-värdet sjunker trots att meritvärdet faktiskt steg något år 2014. Den Centrala skolenheten delas inte upp i statistiken, vilket gör att de tre skolornas SALSA-resultat inte går att se.
Det mest anmärkningsvärda är naturligtvis Dalboskolans resultat. Från ett plus vårterminen 2012 till en dramatisk sänkning åren efter. Resultatet förbättrades dock en del år 2014, men ligger ändå på en förhållandevis mycket låg nivå.
Det tycks som om problemen på Dalboskolan hopar sig. Under innevarande läsår går faktiskt hela 70 barn i Dalboskolans ”upptagningsområde” i en annan skola än Dalboskolan. Och tydligen är det ännu fler som väljer den Centrala skolenheten kommande läsår än någonsin tidigare. Det fick Barn- och Utbildningsnämnden höra i Brålanda skola i måndags. Det är till och med så att skolorna på Dal arbetar aktivt för att få elever att inte välja bort Dalboskolan, ”för bygdens skull”. För övrigt något som en folkpartistisk ledamot i nämnden reagerade på.
Det skulle vara lätt att säga att Dalboskolan skulle behöva mer resurser för att höja resultaten om det inte var så att Dalboskolan, tillsammans med Frändeskolan, redan gör ett underskott i sin budget med över 3 milj kr… 
Med något måste göras, både på Dalboskolan och den Centrala skolenheten. Vänersborgs skolor måste förbättra skolresultaten. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Eller borde vara. Det tycktes i varje fall vara det veckorna före valet…
Det går även att hitta statistik över betygen i åk 6 på de olika skolorna i Vänersborg. Jag ska dock inte redovisa dessa, jag konstaterar bara att resultaten skiljer sig åt ganska markant. I ämnet svenska varierar den genomsnittliga betygspoängen mellan skolorna från 10,6 till 14,9, i engelska från 12,0 till 15,3 och matematik från 9,0 till 15,1.
Det behövs definitivt arbetas med likvärdigheten även på mellanstadiet, naturligtvis genom att höja resultaten överallt – och allra mest på de skolor som ligger lägst.
En åtgärd som Barn- och Utbildningsnämnden måste vidta är att se över och förbättra resursfördelningssystemet. Det är också något som kommunens revisorer påpekar, men det får jag återkomma till.
För övrigt anser jag att en nyckel till förbättrade skolresultat i Vänersborg är att rektorerna görs till de pedagogiska ledare som de förutsätts vara i Skollagen och läroplanen. Förutom då att det behövs fler legitimerade lärare i skolorna…
Mulltorp forever!
Dagen före kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan, och dagen efter BUN:s extra sammanträde (det var en diger politisk vecka), hälsade ledamöter från Barn- och Utbildningsnämnden på i Västra Tunhem.
Back to the basic typ. Enligt vissa är Tunhem Sveriges vagga…
Det var föräldraföreningen i Mulltorp som hade kallat samman till ett möte. Och de allra flesta av BUN:s ledamöter hade också hörsammat kallelsen. Föräldrarna ville få klart för sig vad som var ”på gång” med bygdens skola.
Det hade nämligen inte undgått föräldrarna att Mulltorps skola var uppe som ett ärende på nämndens senaste ordinarie möte. Det hade handlat om en renovering av skolan. Och ärendet hade blivit återremitterat…
En majoritet i nämnden återremitterade alltså frågan om Mulltorp, eftersom dessa ledamöter, inklusive Vänsterpartiets, ansåg att det fanns flera obesvarade frågor som måste besvaras innan beslut kunde fattas. Den största frågan var väl egentligen helt enkelt frågan om skolans placering. Fanns det bättre ställen i Tunhem att bygga skolan på – nu när det ändå skulle investeras drygt 15 milj kr?
Föräldrarna i Tunhem är mycket engagerade och alerta. Och nu misstänkte några av dem att nämndens återremitteringsbeslut kanske dolde hemliga planer på att lägga ner skolan… Och det kan jag på sätt och vis förstå. För när man läser reservationen från den styrande minoriteten, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, så kan man lätt få intrycket att ”något lurt” var på gång.
I reservationen skrev ledamöterna från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet:
”… ser vi det som en medveten fördröjning av ärendet med Gunnar Bäckmans (KD) förslag som röstades igenom…”
Så var dock inte fallet. Det var inget lurt på gång. Det var en mycket missvisande reservation. För att uttrycka det milt.
Det blev ett mycket bra möte på Mulltorps skola. Detta trots att Ulrika Larsson, från föräldraföreningen, inledde med att citera vad nestorn och tidigare rektorn Erik Gidlund (som också har varit rektor på Dalboskolan) hade skrivit vid ett tillfälle då Mulltorps skola verkligen hotades av nedläggning:
”Hunneberg har fungerat som bas för gerillakrigföring förut…” ;)
Tyvärr kunde inte nämndens ordförande Mats Andersson (C) låta bli att vinkla och politisera frågan i sin inledning. Jag kände därför att jag var tvungen att vänligt men bestämt redogöra för majoritetens bevekelsegrunder för återremissen. (Se ”Muller i Mulltorp”.) Och jag är övertygad om att föräldrarna förstod. De har inte glömt Vänsterpartiets ställningstagande och agerande i medborgardialogen om Mulltorps skola…
Resultatet av mötet då? Jag tror att inte bara jag utan också de andra som återremitterade ärendet blev helt övertygade om att skolans placering ska vara där den ligger nu.
Föräldraföreningen gav flera övertygande argument för detta: skolan ligger mitt i bygden, väg 44 är inget störningsmoment, det finns bra gång- och cykelvägar till skolan, det är lätt att ta sig till Hullsjön, skolan är en social knutpunkt, det är bra att förskolan och skolan ligger bredvid varandra, det är enkelt för föräldrarna att hämta och lämna barnen osv.
Och sist men inte minst, föräldrarna var helt eniga i uppfattningen om skolans placering.
Och det är numera jag också. Mulltorps skola ska ligga där den ligger. Och nu vet jag och nämndens ledamöter det – och kan ta ett beslut som vi vet är förankrat i bygden.
Och det känns tryggt och bra att veta.
Så nu är det bara att fatta ett beslut så fort som möjligt och börja renovera Mulltorps skola och förskola!
PS. Vill du veta mer om diskussionen på Mulltorps skola kan du också läsa Magnus Bäckströms (VFP) blogg (klicka här).
PPS. Jag undrar om den här bloggen kommer att tas upp på något kommande möte med Demokratiberedningen – som exempel på en osmaklig blogg med en massa felaktigheter som försämrar det demokratiska klimatet…
Inga betyg i åk 4, men F till TTELA
Igår hade Kate Giaever, Kent Karlsson och jag, dvs Vänsterpartiets ledamöter i Barn- och Utbildningsnämnden, en debattartikel i TTELA. Idag återfinns den också i 
Vänersborgaren.
I Vänersborgaren återges debattartikeln i original. Som alltid. I TTELA har debattartikeln genomgått några ”justeringar”. Av TTELA. Som alltid. Tyvärr så har TTELA:s ”justeringar” resulterat i en hel del felaktigheter. Som alltid.
Vi som har skrivit debattartikeln framstår i TTELA som mindre vetande. För när TTELA ändrar nämndens riktiga namn, Barn- och Utbildningsnämnden, till det gamla, nu övergivna, namnet Barn- och Ungdomsnämnden, så framstår det som att vi inte ens vet vad vår egen nämnd heter. I vår debattartikel, i det original som vi skickade in till TTELA, står det Barn- och Utbildningsnämnden och ingenting annat.
Det känns inte särskilt bra att TTELA gör så här… Snällt sagt.
Vill man ta i lite, så kan kan man nog säga att det är för jävligt, att det till och med är skandal!
Dessutom ändrades källan till ett citat. I TTELA står det att citatet kommer från Skolverket. I verkligheten, precis som vi skrev, härstammar citatet från Skolinspektionen.
Jag kan inte förstå varför TTELA ska gå in och ändra i debattartiklar som andra har skrivit. Jag kan inte förstå varför TTELA ska gå in och ändra i debattartiklar som andra har undertecknat.
Är det verkligen förenligt med de pressetiska reglerna?
Här följer debattartikeln, som den ska se ut. Den har också (med vissa formella tillägg) lämnats in som motion till Barn- och Utbildningsnämnden.
==============
Inga betyg i åk 4
Den 11 februari offentliggjordes den överenskommelse som regeringen och alliansen träffade om att införa betyg från årskurs 4. Betyg från årskurs 4 ska införas år 2017 som en försöksverksamhet på maximalt 100 skolor i Sverige. En förutsättning för att ingå i försöksverksamheten är, enligt överenskommelsen, att
”det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar.”
När förslaget om att införa betyg redan i åk 4 var ute på remiss så avstyrkte 34 av 44 remissinstanser förslaget. Bland de skeptiska återfinner vi Skolinspektionen, Skolverket, alla tillfrågade universitet som bedriver forskning om pedagogik och utbildning av lärare, de båda lärarfacken och elevorganisationer. Det är ganska ovanligt med en sådan här entydig remisskår.
Det finns flera argument mot att införa betyg redan från åk 4. Argumenten handlar bland annat om att effekterna av den senaste ändringen, betyg i årskurs 6, ännu inte har studerats och att den kommande försöksverksamheten inte är vetenskaplig. Det finns nämligen ingen slumpmässighet när 100 skolor får anmäla sig frivilligt.
Skolinspektionen (TTELA skriver felaktigt Skolverket; min anm) skriver i sitt remissvar:
”att en utvärdering och analys av effekterna av införandet av betyg i årskurs 6 bör genomföras innan ytterligare förändringar av betygssystemen införs.”
Det finns inte heller några vetenskapliga belägg för att resultaten skulle bli bättre med tidiga betyg i skolan.
Vänsterpartiet i Vänersborg anser att skolorna i Vänersborg behöver arbetsro efter flera år av reformer och att lärare och rektorer behöver få tid att fokusera på det som är skolans huvuduppdrag – att ge varje elev möjlighet att uppfylla kunskapskraven.
I överenskommelsen mellan regeringen och alliansen framgår det också att de skolor som inför betyg från åk 4, så
”upphävs skyldigheten att utfärda IUP/skriftliga omdömen.”
Vänsterpartiet tror att elevernas lärande och kunskapsutveckling bättre gynnas av IUP:er och skriftliga omdömen än betyg, formativ bedömning är bättre än summativ.
Vänsterpartiet yrkar att Barn- och Utbildningsnämnden (TTELA skriver felaktigt Barn- och Ungdomsnämnden; min anm) uttalar sin mening och vilja att inga skolor i Vänersborg deltar i försöksverksamheten att införa betyg från åk 4.
Stefan Kärvling
Kate Giaever
Kent Karlsson
Vänsterpartiet
Dan före dan före…
Av naturliga skäl händer det inte så mycket i politiken just nu. Jag antar att till och med kommunalråden förbereder årets julfirande. Dessutom passar väl några på att städa ur sina rum på kommunhuset. För att flytta in i något angränsande… Det blir ju i stort sett samma kommunalråd som tidigare, fast de byter stolar. Och rum. Kan jag tänka.
Johan Ekström (FP), som tidigare var 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, går emellertid i pension. Ekström tänker också flytta från kommunen efter en enastående ”karriär” i Vänersborgs kommunfullmäktige. Han gjorde sitt första sammanträde den 1 november 1979! Ekström ersätts på posten av en gammal bekant, Bo Carlsson (C). Denne Bo Carlsson, som har en märklig förmåga att hålla sig kvar på kommunens betalda topposter.
Fast det är klart, han har ett starkt folkligt stöd i Gestad.
Vänersborgarna kan få träffa de ”nygamla” kommunalråden och de nya personerna i styret lördagen den 7 februari . Då är det nämligen dags för kommunens födelsedagskalas. Till skillnad från tidigare kalas har dock kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) inte valt något specifikt tema denna födelsedag, utan nöjer sig alltså med att visa upp det nya styret för vänersborgarna. Och som vanligt bjuder väl kommunen på tårta, förmodar jag. Det lockar säkert fler besökare än de styrande politikerna…
Och på tal om förtäring av tårta så är väl inte steget långt till mat.
Det har under en ganska lång tid utretts om hur kommunens framtida måltidsproduktion ska se ut. Frågan har under året stötts och blötts i Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden. (Se tex ”Rapport från BUN 9/6”.)
Och diskussionerna fortsätter…
I diariet hittar jag ett tjänsteutlåtande från den 4 december. Det är förvaltningschefen på Samhällsbyggnads (som har hand om måltidsproduktionen i kommunen) som yttrar sig till kommunstyrelsen om måltidsproduktionsläget just nu.
Jag kan inte undanhålla avslutningen på rapporten:
”Ett gott och nära samarbete gällande kosten med socialförvaltningen har inletts. Det är svårare att få en bra dialog gällande kosten med barn- och ungdomsförvaltningen. En stor osäkerhet råder från kostenheten vad egentligen barn- och ungdomsförvaltningen vill.”
Det är bra med raka rör. Även om kritiken drabbar ”min egen” nämnd. Men livet blir lite enklare när folk talar om vad de tycker. Tiden får utvisa om den nya Barn- och Utbildningsnämnden vet vad den tycker, och vill…
Jag har tidigare berättat att kommunen betalar 7,384 milj kr i förlustbidrag för Vattenpalatset Vänerparken AB. (Se här.) Då är det väl nästan så att man tror att kommunens barn får bada gratis. Jag menar, barnens föräldrar tycks ju betala det mesta av badets verksamhet via skattsedeln. Men nej då. Självklart inte. Ska du bada på Vattenpalatset får du betala 35 kr för barn under 7 år, 55 kr för ungdomar mellan 7 och 14 år och 65 kr om ungdomarna är 15 år eller äldre. Det kostar alltid 10 kr mer på helgerna.
Och det är väl helt på sin plats. Att de som badar får betala menar jag.
Men förskole- och skolbarnen då?
Det är inte heller gratis, eller ens särskilt billigt, om barnen och ungdomarna badar under ”skoltid”. När förskolan tar med barnen till Vattenpalatset, så kostar det 32 kr per barn. Det är bara 3 kr billigare än om du badar privat. För skolbarn kostar det också 32 kr per elev – och det är ju billigare än vid privata bad. Å andra sidan är det ju många barn som badar samtidigt. Om en skola med 300 elever åker och badar, så innebär det en kostnad för skolan på nästan 10.000 kr.
10.000 kr är mycket pengar i skolans värld… Det skulle kunna bli många nya läroböcker för dessa pengar. För 7,384 milj kr också…
Och på tal om skolan så är det som bekant svårt att rekrytera lärare. Trots sommarlov… Det föreslås att kommunen ska utge värvningspremier och flyttningsbidrag för legitimerade lärare. Det föreslås också gälla förskollärare, ingenjörer, socialsekreterare och några andra yrkesgrupper.
Det bästa sättet att locka legitimerade lärare till Vänersborg är nog att erbjuda bättre arbetsvillkor, bättre arbetstider, färre ”kringarbetsuppgifter”, duktiga rektorer som får vara pedagogiska ledare osv än andra kommuner.
Det skulle också eleverna uppskatta och tjäna på. Och Vänersborgs kommun…
Mandatperiodens sista BUN + en nyhet!
På måndag, den 8 december, har Barn- och Ungdomsnämnden sitt sista sammanträde för året och för den här mandatperioden. Sammanträdet sker i skuggan av OECD:s senaste rapport om krisen i det svenska skolsystemet. (Rapporten hittar du här.) Sverige är ju det land där elevernas skolresultat har fallit mest mellan år 2002-2012.
Det är väl ingen alltför stor överdrift att säga att OECD helt enkelt ”sågar” det svenska skolsystemet. Och inte syns det någon ljusning heller – trenden i det svenska skolsystemet är väldigt negativ. Det visar t ex detta diagram från PISA-undersökningarna:
Rapporten från OECD pekar bland annat på följande brister i det svenska skolsystemet: brist på disciplin (ex sena ankomster, skolk), det fria skolvalet, läraryrkets låga status i samhället, Sveriges extremt decentraliserade skolsystem (kommunaliseringen) och den stora mängden administration för lärare och rektorer. Men det största problemet är, enligt rapporten, ojämlikheten inom utbildningssystemet – att resurserna inte satsas på de elever som har störst behov.
Det finns faktiskt en hel del i denna kritik som Barn- och Ungdomsnämnden i Vänersborg skulle kunna råda bot på – helt på egen hand. Men det ska vi inte prata om på måndag…
I vanlig ordning är flera handlingar inför sammanträdet ännu inte utskickade, utan kommer på torsdag eller fredag. Det gäller t ex budgetuppföljningen och den oerhört viktiga frågan om detaljbudgeten för 2015. Jag får återkomma till dessa ärenden.
Ärende 3 är väl inget som nämndens ledamöter jublar över, så inte heller jag. Det handlar om redovisning av utförd intern kontroll. Ett ganska tråkigt ärende, som handlar om att t ex lönerapportering, skadeanmälningar och avgiftsfakturering sköts som det ska. Och det brukar det göra.
I redovisningen nämns förresten Heroma, dvs stämpelklockan. Det står:
”Cheferna genomför kontroll månatligen och åtgärdar alla ärenden såsom till exempel semester, sjukfrånvaro och liknande, … vilket innebär att korrekt lön utbetalas.”
Det här tar tid för rektorerna… Ofta mycket tid. Och kontrollen är, tycker jag, ett oerhört bra exempel på vad kommunens rektorer tvingas syssla med – i stället för det statliga uppdraget… (Se min blogg ”Rektorns statliga uppdrag”.)
På måndag ska nämnden också besluta om:
”Riktlinjer och regler för kommunal förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.”
Det handlar inte om några större förändringar i reglerna, utan helt enkelt om att kommunen ska tydliggöra de krav som den ställer på sin verksamhet – för att också kunna ställa samma krav på de fristående huvudmännen. Och det efterföljande ärendet handlar om just att fastställa samma krav för de fristående huvudmännen.
Sammanträdet innehåller också en del information.
Och sist men inte minst, en avslutande fika av lite större karaktär. Det är ju sista gången som denna nämnd sammanträder. Nästa år, nästa mandatperiod, kommer ju inte nämnden längre att ha hand om arena och fritidsfrågor utan bli en renodlad utbildningsnämnd, Barn- och Utbildningsnämnden – med ny ordförande och nya ledamöter.
Och det är det min nyhet handlar om!!
Kommunens valberedning har nämligen haft ett möte. Och där har de olika partierna nominerat sina kandidater till de olika nämnderna. Också till den nya Barn- och Utbildningsnämnden.
Så här ser förslaget ut, och så blir det med all sannolikhet också:
- Ordförande: Mats Andersson (C)
- 1:e vice ordförande: Tove af Geijerstam (FP)
- 2:e vice ordförande: Joakim Sjöling (S)
Ledamöter:
- Birgitta Persson (S)
- Nils Dahlgren (S)
- Christer Bogren (MP)
- Emelie Carlbom (M)
- Gunnar Bäckman (KD)
- Stefan Kärvling (V)
- Magnus Bäckström (VFP)
- Ola Wesley (SD)
Ersättare:
- Kate Bernhardsson (S)
- Angelika König Cassel (S)
- Madar Hussein Ismail (S)
- Marianne Karlsson (C)
- Gunnel Dirsäter (MP)
- Henrik Josten (M)
- Anton Lidell (M)
- Jenny Hjort (KD)
- Kate Giaever (V)
- Kent Karlsson (V)
- Carina Jällbrink (SD)
Det är som synes en hel del nya ansikten.
Det återstår att se om denna nämnd lyckas lyfta grundskolan, så att Vänersborg blir ett undantag från den kris som råder i det svenska skolsystemet.
Mörker
Det är bara drygt 3 veckor kvar till midvinter – och mörkret lägrar sig över kommunen. På sina håll kan man dock se några ljuspunkter, ljusstakar har redan börjat sättas upp i fönstren. Dock syns knappt några ljuspunkter på stadens gator och torg. Visst är ljusbollen på kanalen fin, och granen, men kommunens gatlyktor har mycket i övrigt att önska. Kommunens belysning skingrar knappast mörkret från kommunens alla skrymslen och vrår. Det är väldigt mörkt där ute. Alltför mörkt tycker flera…
Många av stadens invånare, framför allt äldre, barn och kvinnor, vågar knappt gå ut. Och jag förstår dem. Vad döljer sig i mörkret? De känner sig inte trygga i att cykla, promenera eller vara ute. Det här har många dessutom påpekat i kommunala enkäter och dylikt. Och det räcker väl egentligen med att ta en runda på Torpaområdet, i nordstan, i kommunens mindre tätorter för att slås av det dystra mörker som lägrar sig över nejderna.
Gatubelysningen är förvisso energisnål, och därigenom både miljövänligare och billigare, men den lyser inte upp omgivningen för invånarna. Jag tror att kommunen behöver tänka om. Jag tror att kommunen behöver tänka sig in i den otrygghet som många upplever utanför hemmets väggar.
Det är väl nästan att det skulle passa bra med ett citat från ett helt annat sammanhang:
”mörker var över djupet…”
Och en röst sade:
”Varde ljus!”
Det ser mörkt ut på lärarfronten också. Många av kommunens pedagoger närmar sig pensionsåldern och inom några år behöver inte bara Vänersborg utan de flesta kommuner i vårt avlånga och, just nu, mörka land anställa nya lärare – både i förskolan och grundskolan. Förhållandena är nämligen desamma i nästan alla kommuner, lärarkollektivet är en ålderstigen skara… Det kommer att behövas tusentals nya pedagoger. Och konkurrensen om de nyutbildade lärarna kommer att bli hård, särskilt om de ”duktiga” lärarna.
Det behövs inte bara ”duktiga” pedagoger i största allmänhet, det behövs legitimerade lärare. Från och med nästa läsår får nämligen inte lärare som inte är legitimerade sätta betyg. Och det är egentligen ett problem i sig. Hur ska organisationen se ut kring betygssättning? Och vilka legitimerade lärare har tid att betygsätta andra lärares (som saknar legitimation) elever? Man har nog med sina egna elever – att bedöma och sätta betyg är en grannlaga och tidskrävande uppgift… Dessutom måste de ekonomiska aspekterna diskuteras – om de legitimerade lärarna får extra uppgifter. Som att sätta betyg på andra lärares elever…
Det är en stor utmaning och Vänersborg måste ta frågan om rekrytering av nya legitimerade lärare på största allvar. Och det är jag i och för sig övertygad om att förvaltningen, och Barn- och Ungdomsnämnden, gör.
Ett sätt att locka till sig nya kompetenta och legitimerade lärare är naturligtvis med höga löner. Eller i varje fall högre löner än våra grannkommuner.
Det kanske finns andra konkurrensmedel än löner? Det borde också gå att locka nya lärare om Vänersborg kan erbjuda bättre arbetsvillkor, bättre arbetstider, mindre ”kringarbetsuppgifter”, duktiga rektorer som får vara pedagogiska ledare osv. Jag tror att det finns mycket att göra på det här området, men då måste en kommun som Vänersborg styra upp organisationen på ett helt annat sätt. Det gäller att framför allt skilja på lärares (och rektorers) statliga uppdrag och de kommunala uppgifterna. (Detta i sin tur kräver antagligen också mer resurser i form av fler anställda.)
På det här området ser det dock lite mörkt ut i Vänersborg, mörkare än i de flesta andra kommuner. Jag tänker på den för pedagogerna så förhatliga stämpelklockan. Hur ska Vänersborg kunna konkurrera med grannkommunerna när de nya lärarna får höra, att i Vänersborg litar inte arbetsgivaren på att du utför ditt arbete – här måste du stämpla när du kommer och när du går. Och du kan få löneavdrag om din arbetstid är för kort, men inget lönepåslag om du jobbar längre. Hur lockande är det på en skala för en nyutexaminerad lärare?
Dessutom är många av de utlysta tjänsterna i Vänersborg på deltid och det är inte heller särskilt attraktivt…
Det behövs mer ljus i det vänersborgska mörkret. Är det styrande triumviratet kapabelt att ta ansvar för att sprida mer ljus?
”… och det vart ljus. Och … ljuset var gott.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer