Arkiv

Archive for the ‘Vargön’ Category

Sund Sampo?? (2)

13 november, 2023 11 kommentarer

Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)

Sund Sampo? Vad är det för ett företag?

Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.

Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016. Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.

Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien… 

Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.

Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:

“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”

Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.

Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”. Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!

Jag sökte vidare…

Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.

Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:

  • Ondřej Motyka blev verkställande direktör
  • Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
  • SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.

Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.

Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan. 

Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar. 

Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…

Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:

”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”

Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:

”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”

Det låter nästan för bra för att vara sant…

Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…

”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”

Det skrev jag i lördags.

När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.

Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…

Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön Etiketter:

Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)

12 november, 2023 4 kommentarer

I veckan som har gått har alla vänersborgare fått ta del av en fantastisk nyhet. En av världens största industrisatsningar i sitt slag kanske ska göras i Vargön. Det är det tjeckiska företaget Sund Sampo som har lämnat in en förfrågan till Vänersborgs kommun om att etablera verksamhet i Vargön. Företaget har nämligen planer på att investera i en anläggning i Wargöns innovations- och industripark, dvs det gamla hamn- och industriområdet. TTELA skrev om satsningen i torsdags (se TTELA “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”) och i fredags intervjuade P4 Väst kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se P4 Väst “Kommunalrådet om megaprojektet på lilla orten: Fantastiskt”).

Reaktionerna är översvallande. Kommunen tycks genuint intresserad, och kanske till och med applåderar satsningen. Kommunen ser framför sig att köpet av området 2010 äntligen ska betala sig. Då köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr och investerade sedan ytterligare 22 miljoner i gator, VA etc. På LinkedIn gratulerar olika lokala företagare Sund Sampo och tycks sträcka ut en hand för framtida samarbete. Även på Facebook hittar vi många positiva människor. Och det kanske inte är så konstigt.

TTELA skriver:

“Planerna på ett bioraffinaderi i Vargön är gigantiska. Fabriken beskrivs av företagets kontaktperson, Leif Engelthon, som en av de största i världen av sitt slag och att bygga anläggningen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Om sju år ska en miljon ton produkter om året produceras och 500 nya jobb skapas.”

Det skulle betyda oerhört mycket för Vänersborgs kommun och för hela området om dessa planer gick i lås.

TTELA fortsätter att i artikeln beskriva vad Sund Sampos bioraffinaderi i Vargön ska producera:

“Det handlar om flera olika produkter. Största volymen utgörs av dissolvingmassa som används till textilier, djurfoder, förtjockningsmedel, pigment, kemikalier och sprängämnen. Men även bioråolja, hydrocoks, pekiloprotein och konstgödsel ska komma ut från fabriken.”

TTELA uppger att bioraffinaderiet ska tillverka en miljon ton produkter om året och både produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara miljövänliga. Det är helt i samklang med den vision som kommunen har för området i Vargön.

TTELA beskriver företaget bakom den gigantiska satsningen. Sund Sampo har 33 anställda och huvudkontoret ligger i Pardubice i Tjeckien. Företaget har fler kontor i Tjeckien och även kontor i Hudiksvall och Finland. Sund Sampo ska dock inte stå för investeringarna, fortsätter TTELA, utan ett särskilt företag ska bildas, Wargon. Wargon ska bestå av industriföretag som både blir leverantörer av råvaror och kunder till produkterna. Det är emellertid inga andra svenska företag inblandade, utan det handlar om europeiska och utomeuropeiska industrier. Allt enligt TTELA.

Investeringen på 8 miljarder kr ska skapa 500 nya arbetstillfällen. Dessutom ska ett renseri och upplag byggas upp i Grunnebo eftersom det finns ytor där och det är nära till hamnen i Uddevalla. I Grunnebo ska det också uppföras ett kraftverk i egen regi.

TTELA avslutar med att konstatera att företagets kontaktperson Leif Engelthon räknar med att investeringarna ska vara intjänade på tre år.

På LinkedIn bekräftar Leif Engelthon uppgifterna från TTELA och uttrycker sig som om allt är bestämt, även om det är mycket arbete kvar:

“Tänkte ge en glad nyhet, där SUND SAMPO med industripartnern WARGONS kommer att bygga en av världens största bioraffiader med SUND SAMPOs teknologiplattform som har utvecklats i snart 30 år.
Investeringen är på över 700 miljoner euro och industrin förväntas starta 2030, där produktionen kommer att uppgå till cirka 1 miljon ton säljbara gröna produkter. Klimatmässigt kommer vi att binda 3 miljoner ton CO2 och skapa 500 nya gröna jobb.
Men det finns fortfarande mycket arbete att göra innan det första spadtaget tas.”

Det låter fantastiskt, vilket lyft det skulle innebära för Vänersborgs kommun om Sund Sampo förverkligar sina planer i Vargön. Det låter nästan för bra för att vara sant.

Men så börjar man fundera. Och tänka ett varv till. Det börjar poppa upp flera frågor… Och på äldre dagar har man lärt sig – låter det för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

Hur ska ett okänt tjeckiskt företag med 33 anställda utan produktion kunna investera 8 miljarder kronor? Och varför i Vargön? Det är ju bara utländska företag som ska stå för kapitalet, inga svenska, och det är samma företag som ska köpa produkterna… Varför investeras det då överhuvudtaget i Sverige? Och i Vargön när hamnen som ska användas ligger i Uddevalla? I ett gammalt industriområde fullt av föroreningar. Och ett kraftverk i Grunnebo?

Och produktion av dissolvingmassa? Men det är ju inget nytt. Det produceras av en mängd företag i Sverige och världen t ex av Domsjö, Södra (Södra Skogsägarna) och Stora Enso.

Uppgifterna till kommunen och TTELA reser en rad frågor och funderingar. Det är vad jag förstår också ett antal vänersborgare som har ägnat några timmar under helgen åt att söka efter fakta på nätet. Sökningar som i mitt fall gjorde att tveksamheten till uppgifterna om företaget och den stora investeringarna ökade alltmer.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo?? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön Etiketter:

Hallevibadet – händer det nåt?

8 oktober, 2023 1 kommentar

Kommunfullmäktige beslutade i juni om:

“avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”

Det var en stor majoritet av ledamöterna som ställde sig bakom beslutet. Det innebar att kommunen inte ska driva badet vidare. Men beslutet betyder inte att Hallevibadet ska läggas ner, att det typ ska rivas. Samtidigt med detta beslut sa fullmäktige nämligen nej till den andra delen, den andra att-satsen i beslutsförslaget:

“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”

Bakgrunden till avslaget av denna del av förslaget var att Simklubben Vänersborg under vissa förutsättningar var villig att ta över driften av badet. Det visade sig att en privat aktör, Jonas Mossberg och hans fru, också var villiga att ta över badet och driva det vidare. Det skrev jag om i bloggen “Hallevibadet i privat regi?”.

Mossberg vill köpa, eller möjligtvis arrendera, Hallevibadet. Han är ganska övertygad om att det inte behöver göras så mycket för att hålla badet igång 10-20 år framåt i tiden. Han har även planer på att bygga ut Hallevibadet och området runt omkring. TTELA redogjorde för Mossbergs planer i en artikel den 28 juli. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

I TTELA-artikeln sa Ann-Marie Jonasson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, att ärendet skulle komma upp på nämndens första presidiemöte efter sommaren:

“Jag har bett om en ordentlig dragning om Hallevibadet överhuvudtaget, givetvis också med den här biten med Mossberg.”

Och så blev det. Ärendet har dessutom varit uppe i samhällsbyggnadsnämnden den 21 september.

Jonas Mossberg träffade inför behandlingen i samhällsbyggnadsnämnden representanter för “Fastighet och service”, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Mossberg skickade även mail till ledamöterna i nämnden, både före och efter att ärendet behandlades. Ledamöterna fick bland annat den operativa affärsplan för Hallevibadet som Mossberg hade utarbetat.

Det kan nämnas att Mossbergs affärsplan inte var riktigt komplett. Det saknades uppgifter om både utgifter och inkomster för badet. Mossberg hade nämligen inte fått alla uppgifter från kommunen, och har fortfarande inte fått det. Det kan möjligtvis bero på att inte bara samhällsbyggnadsförvaltningen utan även kultur- och fritidsförvaltningen har varit inblandade i Hallevibadet.

Det fattades inga beslut på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, det var “bara” information. Tjänstepersoner informerade om Hallevibadets status, Mossbergs planer och förvaltningens syn på en eventuell försäljning.

Den presentation (PowerPoint) som visades för nämnden innehöll huvudsakligen en uppräkning av allt som behövde åtgärdas på Hallevibadet. Och konstaterandet att det skulle bli dyrt. År 2016 beräknades en renovering kosta 21,4 milj kr och skulle badet fungera på längre sikt krävdes ytterligare 11 milj kr. Förvaltningen påpekade att dessa belopp på grund av inflation och krig mm nu är betydligt högre.

Det är uppgifter som har redovisats i kommunala utredningar och externa utredningar som kommunen har beställt, och som låg till grund för fullmäktiges beslut i juni. Det var alltså inga nya fakta som presenterades för nämnden.

I sin föredragning tog förvaltningen upp alternativet arrende av badet, vilket i praktiken var samma frågeställning, skriver förvaltningen, som uthyrning. På en bild i presentationen stod det:

“Beaktat den tekniska statusen på anläggningen, som nu är tagen ur drift, så avrådes från detta alternativ.”

Förvaltningen menade däremot att en försäljning av anläggningen och delar av ytor i närhet till anläggningen var möjlig. Marken kring anläggningen är planlagd som “kvartersmark”.

Kvartersmark är enligt Boverket:

“Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.”

  Förvaltningens slutsats var emellertid att kommunen inte bör sälja Hallevibadet heller. Tjänstepersonerna avrådde starkt från det på grund av skicket på badet och att det inte går att garantera säkerheten. Det var kanske en liten ”stegring” i beskrivningen av förhållandet på Hallevibadet och de problem som finns, i varje fall jämfört med vad som har sagts innan. Politikerna i nämnden fick helt klart uppfattningen att förvaltningen tyckte att Hallevibadet helt enkelt ska rivas.

Alla de brister som finns på Hallevibadet är inte några nyheter för Jonas Mossberg. Han känner väl till förhållandena på Hallevibadet och han är medveten om den bild av badet som kommunen redovisar. Han håller i stort sett med om att det finns stora brister som måste åtgärdas om badet ska fortsätta drivas i kommunal regi. Men Jonas Mossberg menar att om badet drivs av en ”eldsjäl” som är tekniskt kunnig och har rätt kontaktnät så finns det goda förutsättningar för att driva badet 10-20 år till utan alla dessa investeringar. Och Mossberg anser att han är den personen. Han har goda kontakter inom processindustrin och upparbetade kanaler gällande underhåll av utrustning.

Jonas Mossberg är alltså helt medveten om Hallevibadets status. Han vet kommunens bedömning och han har själv varit på plats i badet åtskilliga gånger. Mossberg är fortfarande villig att ta över Hallevi.

Som jag ser det är det helt upp till Mossberg och hans fru att satsa, om de vill och vågar. Hallevibadet blir deras ansvar om de köper badet och fastigheten. Paret Mossberg behöver inte “räddas”, de vet vad de gör. Däremot skulle Mossberg behöva ett visst stöd av kommunen. Och det är inte särskilt konstigt, det lär inte finnas några badhus i detta land som går med vinst, eller ens jämnt upp. Vattenpalatset kostar t ex Vänersborgs kommun omkring 10 milj kr netto varje år.

Mossberg skulle bland annat önska att skolor förlägger simundervisning till Hallevibadet, men kanske också att kommunen ger en del bidrag. Samhällsbyggnadsförvaltningens “interna driftkostnader” för fastigheten ligger på 2-2,5 milj kr (exkl moms) per år. Innan den beslutade stängningen låg förvaltningens planerade underhållsbudget för fastigheten på ca 2,5 milj de kommande fyra åren, och då var inte anläggningen inräknad. Till detta kommer att kultur- och fritidsnämnden ville ha 1,8 milj kr för att driva Hallevibadet vidare nästa år. (Det är sådana här kostnader som Mossberg vill ha specificerade för att kunna färdigställa sin affärsplan.) 

Kommunen har med andra ord satsat ganska många miljoner varje år på att hålla Hallevibadet öppet. Om kommunen ska riva Hallevibadet och återställa marken kommer det dessutom att kosta, vad jag har hört, ca 4 milj kr, exklusive avskrivningar på typ 3 milj.

Jag tror att Mossberg egentligen, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper fastigheten. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader. Det kan nog faktiskt vara så att kommunen till och med skulle tjäna på att ge bort badet eller sälja det billigt – och samtidigt ge ett bidrag på någon eller två miljoner. Det skulle antagligen fortfarande ändå vara en ren vinst för kommunen. För att inte tala om badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.

Det skulle också kunna skrivas avtal om att paret Mossberg kan få stycka av fastigheten om 15-20 år och sälja “delarna” som villatomter. Det vore ett sätt för Mossberg att få tillbaka kostnaderna för en framtida rivning.

Det finns flera möjliga alternativ. Kommunen måste titta på dessa och komma till en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för paret Mossberg att driva badet vidare. De stora vinnarna skulle bli alla de som vill använda badet.

Jag tror att en försäljning av Hallevibadet vore ekonomiskt ofarlig för kommunen. En försäljning skulle även lösa många av kommunens ”bad- och simproblem”. Visst, det vore ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet. Och det är ju sannolikt ändå det alternativ som ligger närmast till hands om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.

Kategorier:Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadet i privat regi?

20 juli, 2023 1 kommentar

Kommunfullmäktiges beslut om Hallevibadet i juni rörde upp många känslor. Det bestämdes ju om en:

“avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”

Det var en stor majoritet av ledamöterna som ställde sig bakom beslutet. Det innebar att kommunen inte ska driva badet vidare. Kommunen ska ta sin hand bort från badet. Utredningarna inför beslutet visade nämligen tydligt att det bland annat skulle bli alltför dyrt att fortsätta verksamheten på Hallevibadet. Jag tror att det var ett riktigt beslut. För övrigt har kultur- och fritidsnämnden redan verkställt beslutet. Kultur- och fritidsnämnden skriver i ett mail:

”Hyresavtalet för Hallevibadet har sagts upp efter beslutet i kommunfullmäktige.”

Beslutet har av många setts som en nedläggning av Hallevibadet, men så är det inte riktigt. Samtidigt med detta beslut sa fullmäktige nämligen nej till den andra delen, den andra att-satsen i beslutsförslaget:

“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”

Bakgrunden till avslaget av denna del av förslaget var att Simklubben Vänersborg under vissa förutsättningar var villig att ta över driften av badet. Några i kommunfullmäktige, som Mathias Olsson (SD), som var mot hela förslaget, tänkte sig möjligheten att kultur- och fritidsnämnden kunde ta kontakt med simklubben. Henrik Harlitz (M), som var den som yrkade avslag på den andra delen av förslaget, menade däremot att beslutet öppnade upp andra möjligheter för samhällsbyggnadsnämnden. Kanske tänkte Harlitz redan då på att det var rykten i omlopp om att det fanns en aktör som skulle kunna tänka sig att ta över hela anläggningen, en aktör som redan hade anmält sitt intresse. (Se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.)

“X”, jag vill inte avslöja namnet i detta läge, har skrivit ett mail till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. Där presenterar han sig (med namn) och redogör också för sina planer. Han skriver till politikerna eftersom han inte hade fått någon respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen på sina tidigare kontaktförsök.

Min partikamrat James Bucci och jag har varit i Vargön och träffat “X”.

“X” vill eventuellt ta över, dvs köpa eller arrendera Hallevibadet. Han är ganska övertygad om att det inte behöver göras så mycket för att hålla badet igång 10-15 år framåt i tiden. Han skriver:

“Idag finns det ett bad som går att driva vidare med relativt låga omkostnader och inga större investeringar.”

Entreprenören “X” tror alltså inte att kommunens uppskattningar om vad som behöver göras för att driva Hallevibadet är riktiga. Han menar t ex att sättningarna i den stora bassängen, där ena hörnet är ca 10 cm lägre, inte behöver åtgärdas. Det har nämligen sett ut på det sättet sedan mitten på 1980-talet. Likadant med sten-/betongplattorna. De har legat där sedan badet var utomhusbad. 

“X” är därför övertygad om att kostnaderna helt enkelt är överskattade, beräkningarna stämmer inte. Han tänker nämligen inte renovera badet för 33 milj kr så att det blir som nytt, utan driva det vidare som ett snart 50 år gammalt bad med normalt underhåll.

Entreprenören har planer på att bygga ut Hallevibadet och området runt omkring. Det hör till saken att det finns stora outnyttjade markområden på fastigheten. Han skriver:

“Vad vi vill med Hallevibadet är att driva det och utveckla det till ”Vargöns” egna badhus dit det blir naturligt att träffas. Med en serveringsdel kan … vi även få dit folk som normalt inte går att bada. En lekdel så vi får dit barnfamiljer. Hela Halleviområdet är en ren oas där det finns mycket potential för utveckling av fritidsaktiviteter. Sommartid finns det möjlighet att få dit några bilar med sand och sedan ha beach-volleyboll. Vintertid en skridskorink, möjligheterna är många för att få Hallevi att blomstra.”

Entreprenören “X” vill självklart ha mer information från kommunen innan han sätter sina planer i verket. Han vill t ex se statistik för besökare innan pandemin och driftskostnaderna för bland annat uppvärmning, el och ”normalt” underhåll. De här uppgifterna behövs för att kunna “bedöma potentialen” och att utarbeta en affärsplan som han kan “gå till banken” med.

“X” framtidsplaner, om han tar över Hallevibadet, är naturligtvis beroende av intäkter. Han skulle självklart önska att skolor i fortsättningen förlägger simundervisningen till Hallevibadet. Och det borde inte bli några problem, i varje fall inte om “X” kan garantera att anläggningen håller vad han lovar i ett helt läsår. Ett fungerande Hallevibad skulle antagligen underlätta för barn- och utbildningsnämnden.

Entreprenören skulle med all sannolikhet också behöva någon form av bidrag från kommunen. Det torde inte finnas något bad i Sverige som är självbärande, som han säger. Det skulle dock inte på långa vägar handla om bidrag i samma storleksklass som det skulle kosta att driva badet vidare i kommunal regi. Kanske kan kommunen bidra med en del av lönekostnaderna för personalen?

“X” har efter fullmäktiges beslut haft ett möte med samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson. Knutsson var enligt “X” lite skeptisk till vilket uppdrag han egentligen hade fått av fullmäktige. Och det är förståeligt, eftersom något uppdrag faktiskt inte formulerades i beslutet. “Uppdraget” fanns nog bara i ledamöternas huvuden. Det gällde antar jag också förvaltningens eventuella kontakt med simklubben.

Det är inte bara förvaltningschef Knutsson som är fundersam, inte heller “X” vet hur han ska gå vidare med sina idéer och planer. “X” är inte van att förhandla med politiker och kommunala tjänstepersoner…

Jag har efter mötet med “X” tagit några politiska kontakter och ställt några frågor om hur kommunen ska kunna gå vidare. Är det t ex möjligt att någon ledande politiker kan ge ett uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen eller till förvaltningschef Knutsson?

Jag ser för egen del en win-win-situation framför mig om “X” fick möjlighet att driva Hallevibadet. Han skulle kunna lösa många av kommunens ”bad- och simproblem”. Dessutom skulle det kunna ge ett lyft för Vargön.

Jag är emellertid lite tveksam till den optimism “X” visar när det gäller Hallevibadets kostnader. De farhågor som kultur- och fritidsnämndens utredningar visade var inte tagna “ur luften”. Det är mycket som kanske behöver åtgärdas och annat som kan gå sönder… Och det kostar att anställa personal och simskolelärare…

Det ser onekligen ut som ett visst “ekonomiskt vågspel” för “X” att ta över Hallevibadet. Men för Vänersborgs kommuns del skulle ju denna lösning vara tämligen ekonomiskt ofarlig. Drabbas någon av felaktiga förhoppningar och oförutsedda, eller förutsedda, kostnader så är det “X”. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Hallevibadet tvingas stänga. Och det är ju sannolikt ändå det alternativ som står till buds om inte “X” får chansen att driva det vidare.

Som alla andra entreprenörer vill “X” att det ska hända något tämligen snabbt. Jag hoppas att det blir så.

Och att “X” lyckas i sina planer.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Hallevi, Näringsliv, Vargön

Lst om slagghögarna i Vargön

9 juli, 2023 1 kommentar

Första gången jag hörde talas om att Trollhättan skulle bygga en vattenledning från Vänern till ett nytt vattenverk på Överby var i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2020. Det skrev jag om i en blogg innan mötet. (Se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Trollhättans planer fick mig att börja fundera. Varför tänkte Trollhättan lägga ett stort antal miljoner kronor på att hämta Vänerns vatten i ledningar när samma vatten i form av Göta älv rann rätt igenom staden?

Svaret visade sig vara enkelt. Trollhättan Energi AB (TEAB) ansåg att vattnet i Vänern var betydligt renare än vattnet i Göta älv. Vattnet i rören från Vänern skulle därför vara bättre lämpat till att bli dricksvatten. Trollhättans stad menade uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp från Vänern och vattenintaget vid Överby.

1 Holmängen 2 Alloys 3 Fd Holmen 4 CirChem 5 Mjölkberget

Trollhättan Energi har inte velat svara på vilka de misstänkta förorenarna i Vänersborgs kommun är, men det finns ju inte så många att välja på. Vattnet från Vänern rinner på sin väg mot Trollhättan som bekant förbi Holmängens avloppsreningsverk (1), Vargön Alloys deponi (“Mjölkberget”, 5), Vargön Alloys fabriksområde (2), Holmens gamla industriområde (3) och CirChems anläggning (4) i Vargön. Föroreningarna måste komma från något eller några av dessa platser.

Jag har skrivit flera bloggar kring företagen och de misstänkta, eller verkliga, föroreningarna. Några exempel: Holmängens avloppsreningsverk, Vargön Alloys och slagghögarna, Holmens industriområde och CirChem.

Eftersom jag regelbundet åker till eller från Vargön har jag inte heller kunnat undgå att se de växande slagghögarna på Alloys industriområde. De har växt sedan 2015 och är mycket höga nu, det är nästan så att man fruktar att de ska rasa. Slagghögarna och vetskapen om att de innehåller krom fick mig att fundera lite extra på om det var Vargön Alloys som var orsaken till de föroreningar av älven som gjorde att Trollhättan ville ta vatten direkt från Vänern.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över Alloys så därför skrev jag till Länsstyrelsen förra året – och fick svaret:

“Länsstyrelsen i Västra Götalands län har 2022-08-22 tagit emot ditt ärende Klagomål på slagghögar på Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun.”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen betecknade mitt ärende “Klagomål på slagghögar…” när ärenderubriken i mitt mail kort och gott var “Slagghögar Vargön Alloys”. Men det spelade ingen roll, jag fick ändå inget svar…

Jag skrev till Länsstyrelsen vid fem tillfällen, möjligtvis sex, och påminde. Inte ett ljud, bara bekräftelser på att mailen var mottagna. Jag borde ha anmält tystnaden till Förvaltningsrätten eller kanske JO, men jag har inte riktigt orkat. Det har dock stått på min “to-do-list”…

Den 27 juni, för 1,5 vecka sedan, hände dock något helt osannolikt. Länsstyrelsen svarade! Efter nästan ett år.

“Ursäkta sent svar.”

Så började mailet från Länsstyrelsen. “Ursäkta sent svar.” Ska man skratta eller gråta..? Länsstyrelsen har brutit mot lagen och ger inte ens någon förklaring.

Hur som helst. När jag har väntat på svaret i nästan ett år så är det värt att återge svaret i sin helhet tycker jag. Men först min fråga till Länsstyrelsen den 22 augusti 2022:

“Jag undrar om de växande slagghögarna på Alloys område i Vargön. Det ser nästan ut från vägen som om det snart inte finns plats för fler eller större högar. Hur kommer det sig att de ligger där och inte fraktas bort?

Finns det någon risk att de ”läcker” föroreningar? Kan högarna rasa? Har Alloys tillstånd till att ”lagra” så här mycket slagg?”

Och svaret från Länsstyrelsen den 27 juni 2023:

“Vi har en pågående diskussion med Vargön Alloys och deras slagghantering. Tidigare har slagget använts för diverse anläggningsändamål i närområdet. För ett antal år sedan gjorde Vargön Alloys en REACH-registrering av slaggen för att de bedömde att slaggen var en produkt. Länsstyrelsen har gjort bedömning att slaggen inte kan hanteras som en produkt utan ska hanteras som ett avfall. Bolaget har gjort och håller på att göra undersökningar för att utreda på vilket sätt som slaggen kan användas. Slagghögarna har växt för att Vargön inte har levererat ut slaggen för olika anläggningsändamål. För att få använda ferrokromslaggen som ballast idag måste den som avser att använda det göra en anmälan eller söka tillstånd enligt miljöbalken.

Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv. De provtagningar av dagvatten som utförts under året visar att de begränsningsvärden som gäller enligt gällande BAT-slutsatser innehålls (BAT 16, BAT-slutsatser för icke järnmetallindustrin 2016-06-03). Utgående lakvatten från deponin innehåller efter reningsanläggningen de begränsningsvärden som meddelats i tillståndet.

Länsstyrelsen avser att uppdatera rekommendationer för gräv- och markarbeten i de befintliga områden där ferrokromslaggen har använts.

Nationellt pågår ett arbete med att se över regelverk och hur bedömningarna för vilket sätt olika material som tex slagg, betong mm ska kunna användas.”

Rent faktamässigt kanske det inte var helt nya uppgifter, se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”. Men hur länge slagghögarna ska fortsätta växa och hur höga och stora de kan bli verkar inte Länsstyrelsen ha någon uppfattning om. Det oroar mig något. Länsstyrelsen slår dock fast i sitt svar att det inte är Vargön Alloys slagghögar som förorenar Göta älv, i varje fall inte mer än företaget har tillstånd till… Vilket förutsätter att Länsstyrelsen också anser att prover och mätningar är korrekta. Vilket Länsstyrelsen uppenbarligen gör.

Sedan undrar jag naturligtvis varför det pågår diskussioner mellan Alloys och Länsstyrelsen om slagghanteringen om allt så att säga är “frid och fröjd”. Och varför det ”pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten” med ”provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas”. Det är nästan så att jag anar att Länsstyrelsen tvivlar på att allt verkligen är i sin ordning. Varför skulle det annars krävas nya undersökningar?

Nationellt pågår det också ett arbete kring regelverket skriver Länsstyrelsen. Det var nämligen ett tag sedan gränsvärdena sågs över. Det betyder, antar jag, att gränsvärdena kring föroreningar och utsläpp kommer att skärpas. I Sverige har vi t ex ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för sexvärdigt krom, medan Danmark har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderas ett värde på högst 0,2. (Se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”.)

Det finns ingen anledning att ifrågasätta Länsstyrelsens bedömning, i varje fall inte enligt den lagstiftning och kunskap som finns just nu. Vargöns Alloys vilja att inte förorena mer än nödvändigt kan inte heller betvivlas.

Men samtidigt kan jag fortfarande inte låta bli att undra – var kommer föroreningarna i Göta älv ifrån? Varför vill Trollhättan investera en massa miljoner för att hämta dricksvattnet direkt från Vänern när samma vatten rinner genom Trollhättan? Vilka anläggningar förorenar vattnet på de ca 10 km från Vänern till Trollhättan?

Till sist.

Nu när Länsstyrelsen svarade på mitt mail, efter nästan ett år, kanske även Vargön Alloys kommer att svara. Företaget fick nämligen vid ungefär samma tidpunkt också en fråga om slagghögarna.

Kategorier:Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Hallevibadet

24 april, 2023 1 kommentar

Diskussionens vågor har gått höga om Hallevibadet i Vargön. I lokalpressen, på Facebook och i “vanliga samtal”. Det har också startats en namninsamling för att Hallevibadet ska renoveras och behållas.

Det är viktigt att slå fast att det inte finns något beslut om att lägga ner Hallevibadet, i varje fall inte just nu. Det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade den 11 april handlade om budgeten för nästa år, 2024, och hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Mål- och resursplan 2024–2026 inklusive åtgärdsförslag om 4.900 tkr under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar så enligt nedan:
Avveckla Hallevibadet, 1.800 tkr, och ge förvaltningen i uppdrag att säga upp hyresavtalet.”

Det kanske inte är helt lätt att tolka, men Hallevibadet var inget eget ärende på sammanträdet. Badet ingick i kultur- och fritidsnämndens förslag till budget 2024, som enligt uppdrag upprättades utifrån de pengar som kommunstyrelsen hade tilldelat nämnden i de så kallade budgetanvisningarna.

Nämnden fick ett tufft förslag till budgetram av kommunstyrelsen, precis som t ex barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Därför blev kultur- och fritidsnämnden tvungen att leta åtgärder för att minska kostnaderna, dvs hitta besparingsförslag. Nämnden har nu visat kommunstyrelsen och kommunfullmäktige konsekvenserna av den tilldelning av pengar som nämnden föreslås få nästa år. Ska kultur- och fritidsnämnden klara budgetkraven så läggs Hallevibadet ner vid årsskiftet. Det är konsekvensen.

Den 7 juni fastställer kommunstyrelsen kommunledningens uppfattning om vad som ska föras fram till kommunfullmäktige. Då får vi se om nedläggningen av badet är en del av förslaget. Det är kommunfullmäktige som ska ta ställning till detta förslag den 21 juni när den fattar beslut om budgeten för nästa år. Budgetbeslutet börjar sedan gälla från och med den 1 januari 2024.

Det finns flera kommuninvånare som har gett uttryck för att en renovering av badanläggningen på Hallevi skulle vara det bästa, och billigaste. Det finns dock många som har en annan uppfattning. Jag kan naturligtvis inte på egen hand avgöra vem som har rätt om en renovering, men TTELA har t ex rapporterat om Hallevi i flera år. Den 1 maj 2018 sa t ex kultur- och fritidsnämndens vice ordförande till TTELA (TTELA “Besparingar hotar stänga Hallevibadet”):

“I grunden är anläggningen i ett fruktansvärt dåligt skick.”

Och redan 2016 hade en rapport gjort bedömningen att:

“en renovering av anläggningen inte var rätt väg att gå på grund av de omfattande brister som fanns i anläggningen.”

Det kan man läsa i kommunens handlingar om Hallevi. Det är handlingar som samtliga politiker och även alla kommuninvånare har tillgång till. (Handlingarna kan laddas ner här. På sidan 99 i underlaget, bilaga 3, finns det en fördjupad beskrivning av Hallevibadet.)

I handlingarna beskrivs underhållsbehovet på Hallevibadet. Det är ingen uppmuntrande läsning.

Uteplattorna som ligger runt bassängen måste ersättas. De klarar inte dagens hygienkrav och det finns stora problem med myror i underlaget. Det är problem med fukt och hygien vad gäller bassänger och markyta runt bassängerna.

“Bassängerna är klädda med PVC-liner för att undvika att klorvatten når betongytor. Linern är nu uttjänt och behöver bytas. Den släpper i ovankant och det finns rostfläckar i botten på linern vilket visar att betongkonstruktionens armering har korrosionsskador.”

Vidare har en utjämningstank kraftiga korrosionsskador. Flera komponenter i de tekniska systemen för simbassängernas vattenkvalitet har brister. TTELA kompletterade beskrivningen av behandlingen av vattnet den 19 november 2021 (se TTELA “Vänersborg kan få en ny simhall”):

“Farliga kemiska ämnen riskerar att orsaka personskada eftersom kemrummen saknar invallning och skyddsutrustning.”

Avfuktningsaggregatet är installerat 1993 och behöver bytas då det inte klarar av att hålla rätt luftfuktighet. Takkonstruktionen klarar inte dagens krav på snölaster. Taköverbyggnaden har även dåliga energi- och snötekniska egenskaper.

Företaget ENVIROPROCESS AB gjorde 2022 en teknisk inventering av Hallevibadet. Det hittades fler brister.

Vattenreningsanläggningen är i delar ganska sliten och:

“Badvattenkvalitén uppfyller inte i alla delar gällande krav och en del av orsaken till det kan vara att cirkulationsflödet till båda bassängerna är avsevärt lägre än vad som kan anses lämpligt.”

Det påpekas också att luftmiljön i teknikutrymmet bör åtgärdas eftersom en stor del av utrustningen är kraftigt korrosionspåverkad.

Kultur- och fritidsnämndens och kommunens uppfattning är helt klar, och har varit sedan flera år tillbaka. Nämnden skriver:

“Kommunen bör undvika kommande och nödvändiga underhållsinvesteringar, vilka beräknas uppgå till flera miljoner kronor. Anläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning.”

En enig kultur- och fritidsnämnden stod bakom beslutet den 11 april, men både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lämnade var sina protokollsanteckningar, där de förde fram synpunkterna att kommunstyrelsen borde stå för kostnaderna att driva Hallevi tills ett nytt badhus står klart.

KD skrev bland annat:

“En eventuell avveckling bör lyftas i samråd med andra förvaltningar, innan definitivt beslut, för att klargöra den kommungemensamma effekten av en sådan åtgärd. Kostnaden för att hålla Hallevibadet i fungerande skick, fram till dess att framtidens investeringar beslutas, behöver också utredas.”

Och Vänsterpartiet (också en del av protokollsanteckningen):

“Att kultur- och fritidsnämnden driver Hallevibadet var inte tänkt som en långsiktig plan. Badet är undermåligt och har en kort tid att klara sig utan mycket stora investeringar. Men det är inte rimligt att kultur- och fritidsnämnden står för kostnaderna att driva badet längre. Här behöver kommunstyrelsen ta sin del av ansvaret tills det finns ett långsiktigt beslut om kommunens badanläggningar. Vilka bad och hur många ligger inte på kultur- och fritidsnämnden att besluta om.”

Hela kultur- och fritidsnämnden är väl medveten om vad en nedläggning av verksamheten vid Hallevibadet skulle innebära för simklubben, simskolan och allmänheten mfl. Konsekvenserna blir stora…

Det borde ha fattas och genomförts beslut i badfrågan, om nytt badhus, om Hallevi osv, för flera år sedan. Det är helt klart, men frågan har skjutits framåt i tiden. En stor orsak till att kommunen inte har velat “ta i frågan” är naturligtvis de stora investeringskostnader som är förbundna med ett nytt badhus – och också var ett sådant ska ligga. Investeringskostnaderna för ett nytt badhus beräknas att ligga mellan 230-330 milj kr, beroende på vad ett nytt badhus ska omfatta.

Mitt tips är att det så småningom byggs ett nytt badhus och att kommunen försöker hålla Hallevi öppet så länge som det är möjligt utan alltför stora investeringar. När ett nytt badhus står klart kommer Hallevibadet definitivt att läggas ner – om det inte på grund av slitage och förfall “lägger ner sig självt”. Kommunen vill inte satsa stora pengar på Hallevi för enbart något år.

Kommunen måste snarast bestämma sig för hur kommunen ska ha det med badanläggningar framöver. Det är bråttom. Beslutet borde egentligen ha tagits redan, ärendet har varit igång sedan åtminstone 2015.

Kategorier:bad, Hallevi, Vargön

Framtiden för Vargöns hamn (2/2)

2 april, 2023 1 kommentar

Anm. Fortsättning på bloggen “Framtiden för Vargöns hamn (1/2)”.

År 2010 köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr. Hamnen i Vänersborg skulle flyttas till Vargön och planerna var stora för området. Det var betongpartierna helt överens om.

Det investerades en hel del pengar på hamnområdet. Kommunen investerade 22 miljoner i gator, VA etc och senare, 2017-2018, uppfördes byggnaden till Wargön Innovation för 24,8 miljoner kr.

På onsdagens kommunstyrelse var inte lika många politiker säkra på att en hamnflytt till Vargön var en särskilt bra idé.

95% av de båtar som anlöper hamnen i Vänersborg har gods till eller från Vargön Alloys. Vargön Alloys använder även hamnen i Uddevalla och gör det i betydligt större utsträckning än hamnen i Vänersborg. Hamnen i Uddevalla kan nämligen ta fartyg upp till 50.000 ton, medan Vänersborgs hamn kan ta båtar på maximalt 4.000 ton. Och det är inte hamnen i Vänersborg eller en eventuell hamn i Vargön det beror på att inte större fartyg kan anlöpa – det är Göta älv och slussarna som är problemet. 

Det är inte heller särskilt många fartyg som anlöper hamnen i Vänersborg. År 2019 anlöpte sammanlagt 34 båtar, 2020 anlöpte 32 båtar och år 2021 var det 29 stycken. Det verkar bli allt färre anlöp. Förra året, 2022, var det 24 anlöp i Vänersborgs hamn och första kvartalet i år 5 anlöp. (OBS! Den 3 april kl 09.00 kompletterades bloggen med siffrorna för 2022-23.)

Det nämns inte direkt i underlagen, men det finns med underförstått. Det framfördes också på kommunstyrelsen av ordförande Augustsson (S). Om nu 95% av alla båtar till Vänersborgs hamn har gods från och till Alloys, är det då rimligt att kommunen satsar 300 milj kr – som i stort sett bara gynnar Vargön Alloys? Ska Vänersborgs kommun bekosta denna mycket dyrbara flytt av hamnen enbart för att underlätta, och även göra det billigare, för ett enda företag? Jag tror att de flesta insåg att det var retoriska frågor…

I Kommunallagen 2 kap 8 § står det dessutom:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.” 

Det råder en mycket restriktiv syn på vad “synnerliga skäl” innefattar.

Det är viktigt i sammanhanget, vilket gjordes helt klart av både utvecklingsledare Björn Martinsson och kommunstyrelsens ordförande Augustsson – det finns inga andra företag som har efterfrågat hamnverksamhet i Vänersborg eller Vargön. Det finns inga andra spekulanter.

Det finns en del att åtgärda om det ska bli en hamn i Vargön.

Norra delen av hamnområdet i Vargön, där själva hamnen är tänkt att ligga, har kajer i varierande skick. Inte någon är dimensionerad för de tilltänkta lasterna och vissa av kajerna är helt förfallna. Dessutom är höjden ovanligt låg på samtliga kajer.

Den 12 juni 2013 antog kommunfullmäktige en detaljplan för i stort sett hela området. Planens bestämmelser ställde krav på att en skredsäkring skulle utföras i hamnområdet. Länsstyrelsen har sedan, “under resans gång” som det uttrycks i underlaget, bedömt att skredsäkringsarbetet innebär en betydande miljöpåverkan och att vattendom krävs.

Skredsäkringen ska göras i samarbete med Statens Geotekniska Institut (SGI) som också står för den största delen av kostnaden. SGI finansierar projektering och förberedelser för hantering/ansökan om vattendom mm. SGI står även för 76% av kostnaderna för genomförandet. Det är sannolikt att denna andel kommer att öka, vilket i så fall kan betyda att staten står för hela kostnaden. Om kommunen vill ha t ex förstärkningar utöver ”det vanliga” så kan det tillkomma kostnader för kommunen.

Ansökan för skredsäkring skickades till Mark- och miljödomstolen (MMD) under det första kvartalet i år, 2023. Handläggningstiden hos MMD bedöms i underlaget till kommunstyrelsen till ca 12 månader. Jag vet inte varför det tog sådan tid från det att detaljplanen antogs 2013 tills upphandling av entreprenör gjordes 2021.

En undersökning av området kring själva den tänkta hamnen gjordes förra året av företaget Enrecon AB. Enrecon genomförde en så kallad miljöteknisk markundersökning av området, “Miljöteknisk markundersökning. Vargöns hamn, Vänersborg”. Företaget skriver i rapportens sammanfattning:

“Inom fastigheten planeras för fortsatt industriell verksamhet samt stabilitetsförstärkande åtgärder då det inom området har konstaterats finnas en stor skredrisk. … Syftet med föreliggande undersökning har varit att undersöka markens föroreningsinnehåll samt klassificera överskottsmassor.”

Det var helt enkelt så att en sådan här undersökning var tvungen att göras innan skredsäkringen skulle kunna utföras.

Enrecon tog jordprover i sex punkter på området.

En stor del av rapporten redovisar tabeller med specifika resultat på de föroreningar som hittades. Företaget sammanfattar resultaten:

“I fyra punkter påvisas metaller i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM, och i en punkt i halter över Avfall Sveriges haltgräns för farligt avfall. PAH:er påvisas i halter över MKM i två punkter och i halter över farligt avfall i en punkt. Tjärasfalt påvisas inom området och kajens träkonstruktion påvisar förhöjda halter av metaller och PAH:er.”

Några förklaringar är på sin plats:

  • “PAH står för Polycykliska aromatiska kolväten och är en grupp av flera hundra föreningar som bildas när organiska material hettas upp eller förbränns ofullständigt. Bens(a)pyren (BaP) är en av de mest studerade PAH. Djurstudier visar att flera PAH kan skada kromosomer och framkalla cancer.”
  • “De två generella markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). … KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, handel, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.”

Dessa förklaringar var kanske avsedda för de verkligt intresserade… Slutsatsen av undersökningen kan emellertid även en lekman förstå:

“Påträffade föroreningar bedöms kunna utgöra en risk för människors hälsa och för miljön. Fortsatt industriell verksamhet planeras inom området och en sanering av området behöver utföras innan eller i samband med att området exploateras. I samband med genomförandet av planerade stabiliseringsåtgärder, behöver åtgärder vidtas för att säkerställa en korrekt hantering av förorenade massor och rivningsmaterial.”

Kostnaderna för sanering utifrån denna undersökning ingår i skredsäkringen och bekostas av staten (SGI). Saneringen kommer att genomföras oavsett om det blir ett hamnbygge eller inte.

Hamnen i Vänersborg har uppenbarligen ingen framtid och en ny hamn i Vargön blir extremt dyr. 250-300 miljoner är en uppskattning, det kan kanske till och med bli dyrare. Till den beräknade kostnaden kommer också kostnader för projektering, tillståndshantering m.m. Och vill man ha kranar och byggnader så tillkommer även detta. Det ska dock inte byggas eller anläggas RoRo-ramp (se Wikipedia), kontor, garage eller magasin, eftersom Vargön Alloys, eller Vänerhamn, inte har behov av detta. När det gäller muddringsarbeten ingår inte dessa i kostnaderna, men det beror på att mätningar visar att det inte behövs beroende på att strömningshastigheten är mycket hög i älven. Det innebär att sedimentering inte uppkommer i nämnvärd omfattning.

Jag roade mig lite med att efter onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen titta på gamla underlag från 2014. Det var då inriktningsbeslutet om att flytta hamnen till Vargön fattades. (Se “Framtiden för Vargöns hamn (1/2)”.) De flesta uppgifter kommer från en skrivelse från den tidens chef för samhällsbyggnadsförvaltningen och en utredning från Ramböll.

  • Vattendjupen vid dessa kajer är på de flesta ställen tillräcklig för ny hamnverk­samhet. På grund av dåligt underhåll måste viss muddring utföras…
  • Åtgärder efter Holmenproduktionen, saneringskostnader och liknande har beräknats till 150 miljoner.
  • Det ligger tre fartyg och en järnvägsvagn på älvbotten.
  • Det finns ett grund (grynna) i älven som måste sprängas bort med tanke på att det redan idag är svårt att navigera till/från kaj för fartygen.
  • Det finns en pumpstation för avloppsvatten som måste flyttas.

Idag verkar dessa gamla uppgifter till stor del vara glömda. De nämns inte i de aktuella underlagen. Jag vet inte riktigt varför. Det kan ju bero på att nya utredningar har visat att de hade fel för 10 år sedan eller att saker och ting är åtgärdade. En tredje förklaring kan naturligtvis vara att den gamla kunskapen helt enkelt har fallit i glömska. I så fall finns det risk att det finns ytterligare problem med en hamn i Vargön – och ytterligare kostnader. Det kan också vara en blandning av orsaker.

Hur som helst. I de underlag som kommunstyrelsen fick i onsdags sammanfattades ärendet på följande sätt:

“Att med den osäkerhet som råder i dagsläget, samt de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste åren, ge uppdrag om en investering i ny hamnanläggning i Vargön bör omgärdas av mer och djupare analyser om alternativa lösningar samt försöka eliminera de idag många och obekanta faktorerna som sannolikt påverkar Vänersjöfartens framtid.”

Jag är inte säker på att det ens är någon idé att lägga ner mer tid och pengar på ytterligare utredningar… Det finns redan i dagsläget en alternativ lösning.

Trollhättans hamn ligger endast 10 km från hamnområdet i Vargön, och från Vargön Alloys. 10 km och en 10 minuters resa…

I underlaget till kommunstyrelsen i onsdags stod det om hamnområdet i Vargön:

“På längre sikt kan det finnas goda möjligheter att ansluta med järnväg till området då det i planens södra område finns avsatt ett reservat för järnvägstrafik om spåranslutning via Trollhättan kan bli aktuellt.”

Från hamnen i Trollhättan skulle järnvägen kunna transportera godset från Vargön Alloys via järnvägen till Öxnered och Uddevallas hamn… Och kanske ännu viktigare, tvärtom! Gods från Uddevallas hamn skulle kunna fraktas på järnväg till Alloys… Då skulle vi slippa en stor del av alla tunga transporter på lastbil som går genom centrum i Vänersborg… (OBS! Detta avsnitt omarbetades något den 3 april kl 09.15.)

Det skulle naturligtvis bli en diskussion om vem som skulle betala ett nytt järnvägsspår mellan Alloys och hamnen i Trollhättan, men det hade varit en win-win-situation för alla – Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla. Och miljön.

På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen avslutade ordförande Benny Augustsson (S) diskussionen med att säga ungefär:

“Vänerhamn ser ingen framtid med hamnen i Vänersborg. Båtarna kan lika gärna lossa på en kajkant i Trollhättan.”

Jag håller med.

==

Jag har genom åren skrivit en mängd bloggar i hamnfrågan. Den första bloggen skrev jag redan den 14 augusti 2011 – “Hamn i Vargön?”. Sedan fortsatte det. Det blev bland annat en diskussion mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet före inriktningsbeslutet 2014. (Se “Om hamnflytten – ett svar till Marie Dahlin” och/eller “Tron flyttar berg. Och hamnar…”.) Efter inriktningsbeslutet publicerade jag mitt extremt långa anförande i fullmäktige – “Hamnfrågan avgjord”. Det blev flera insändare i TTELA. (Se t ex ”Jag är inte bitter Marie Dahlin!”.) Sedan blev det tyst till 2016, då hamnfrågan återigen aktualiserades, “Hamnen i Vargön aktuell igen”. 2019 visade Magnus Larsson ett visst intresse för hamnområdet. Då rev kommunen de lagerhallar som han var spekulant på, “Vad händer egentligen i Vargön?”. Sedan blev det tyst om Vargöns hamn igen. Det är lite konstigt. Det diskuteras intensivt ett tag, för att sedan hamna i glömska några år. Förra året skrev jag tre bloggar med rubriken “Hamnflytt till Vargön” och nu är det dags igen. Denna gång känns det dock som om hamnfrågan närmar sig en lösning.

Kategorier:Hamnar, KS 2023, Vargön

Framtiden för Vargöns hamn (1/2)

30 mars, 2023 1 kommentar

Det funderas, diskuteras, utreds, undersöks, beräknas och – funderas och diskuteras, igen. Hur ska Vänersborgs kommun lösa hamnfrågan? Ska hamnen i Vänersborg läggas ner? Ska hamnen flyttas till Vargön?

Eller, ska Vänersborgs kommun ha någon hamn överhuvudtaget?

Det finns många frågor, men knappast några säkra svar. Inte än. Det var annorlunda den 18 juni 2014. Då fattade majoriteten i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut (se ”Hamnfrågan avgjord”):

“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”

Alla partier, nästan, var helt säkra på sin sak. Kommunens hamn skulle ligga i Vargön.

Formuleringen i beslutet, “i nuläget framtagna underlag”, var intressant eftersom det i underlaget stod:

”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”

Det låtsades inte betongpartierna om. De stod övertygade bakom inriktningsbeslutet. Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (nu Medborgarpartiet) som inte röstade för förslaget.

Det har sedan 2014 smugit sig in en del osäkerhet och också uppstått en hel del tvivel i hamnfrågan. Det är inte lika självklart längre att hamnen ska flyttas till Vargön.

Det var en stor anledning till att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information och diskuterade hamnfrågan under gårdagens sammanträde. Det fattades emellertid inga beslut.

En av orsakerna till osäkerheten och tvivlet är att Vänersjöfartens framtid är oviss. Framför allt är det mycket oklart hur ombyggnaden av slussarna i Göta älv kommer att påverka sjöfarten. Fartygen kanske inte kan gå förbi slussarna i Trollhättan på 3-4 år och då kommer alla transporter med nödvändighet att få ta landvägen. Sedan lär det bli tveksamt om transporterna flyttas tillbaka till Vänern och Göta älv.

I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen igår formulerades det på följande sätt:

“det blir stora utmaningar att inom rimlig tid återfå dessa transportörer och godsslag igen.”

Det betyder att det kanske inte behövs någon hamn i Vänersborgs kommun överhuvudtaget…

Trafikverket kommer enligt uppgift med besked om slussarna i Trollhättan under hösten.

Det är inte bara Vänersjöfartens osäkra framtid som kastar sina tvivel över hamnfrågan.

Det tycks som om en hamn i Vänersborgs centrum är utesluten i alla scenarier. Tanken och planerna är ju att omvandla området Sanden/Lilla Vassbotten till en ny stadsdel för bostäder med centrumverksamheter i entréplan, kontor och till viss del handel. Det föreslås vidare gångbryggor, nya parker och nya GC-vägar. För hela konceptet är närheten och kontakten med vattnet viktig. Med andra ord, med de planer som finns för Sanden/Lilla Vassbotten måste den nuvarande hamnverksamheten:

“förändras, flyttas eller avvecklas.”

Även om hamnen i centrum avvecklas så måste den “gamla” hamnen repareras och återställas. Utvecklingsledare Björn Martinsson på Vänersborgs kommun sa till TTELA den 28 oktober 2021 (se TTELA “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”):

“Delar av kajen är avstängd eftersom skicket inte är bra. Betongen har vittrat sönder och armeringen har rostat. Vi ska reparera hela kajen.”

Martinsson upprepade även på kommunstyrelsens sammanträde igår att kajen måste repareras. Kajanläggningarna är nämligen bristfälliga, och naturligtvis innebär reparationer kostnader. I handlingarna till kommunstyrelsen stod det:

“Ett förslag till enklare renovering för mindre del av kajen och i övrigt en anpassning till nu föreliggande förslag till detaljplan har kostnadsuppskattats till ca 26-35 mnkr i 2022 års prisläge.”

Och det finns dyrare alternativ… Och det finns inflation…

Det är ett tufft ekonomiskt läge för kommunen just nu och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skärskådar varje investering noga. Min uppfattning är att Augustsson vill vara säker på sin sak innan han förordar kostnadskrävande ekonomiska satsningar som en hamnflytt.

Den 12 oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att:

“ge kommundirektören i uppdrag att behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”

Det handlade naturligtvis inte i första hand om hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden, det handlade om det vore lämpligt att flytta hamnen till Vargön. De stora tvivlen hade alltså resulterat i ytterligare en ny utredning. Det var alltså den som låg på kommunstyrelsens bord igår.

Visst finns det fördelar med en hamn placerad i Vargön, om kommunen nu ska ha en hamn överhuvudtaget. Fartyg som kommer söderifrån och som ska till Vänersborg slipper att passera slussen vid Brinkebergskulle och även broöppningar vid Gropbron och Järnvägsbron. I Vargön finns det också markområden som kan möjliggöra expansion och utveckling och det är goda is- och djupförhållanden.

Men…

Det bedöms att:

“en ny mindre hamnanläggning (plats för en båt av Vänermax-storlek) i Vargön kräva investeringar på ca 250 – 300 mnkr i 2023 års prisläge.”

250-300 miljoner kronor…

Hamnen i Vargön hamnar i samma prisklass som Arena Vänersborg. Den bedömda kostnaden innebär ca 15 milj kr i årlig kapitalkostnad om avskrivningstiden är på 50 år och räntesatsen 3%. Även om ingen tror att det kan vara sant, så är emellertid inkomsterna från arenan större än för en hamn i Vargön… Kommunens intäkter från den nuvarande hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden ligger i genomsnitt för åren 2017-2021 på 203.000 kr per år. Och förra året var det ännu mindre verksamhet i hamnen i Vänersborg, endast 60.000 ton hanterades. Det innebar också att intäkterna var mindre än tidigare. På gårdagens kommunstyrelse meddelade ordförande Benny Augustsson (S) att kommunen även har fått 576.000 kr från Vänerhamn AB i aktieutdelning. Det var inte mycket att prata om i sammanhanget tyckte Augustsson, men för fullständighetens skull…

Fortsättning följer i bloggen ”Framtiden för Vargöns hamn (2/2)”.

Kategorier:Hamnar, KS 2023, Sanden, Vargön

Miljö i Vargön

28 december, 2022 6 kommentarer

“Slaggen från Vargön Alloys AB bildas vid tillverkning av ferrokrom. Slaggen innehåller krom och en del nickel. Metallerna är hårt bundna till slaggen och bara små mängder kan lakas ur.”

Så står det på Vänersborgs kommuns hemsida. Här kan man också anmäla till kommunen om Vargöslagg ska användas för anläggningsändamål. Det finns en färdig anmälningsblankett att fylla i…

Och visst har Vargön Alloys sannolikt bättre reningsteknik och lägre klimatpåverkan än sina närmaste konkurrenter i Europa. Men det betyder självklart inte att processen eller slaggen på något sätt skulle vara “rena”. Alloys självt uppger också att det arbetar för att minimera företagets miljöpåverkan.

Det har blivit en hel del skrivet i denna blogg om föroreningar och slagghögar i Vargön. Det är dock inte helt lätt att få reda på mer fakta. Vänersborgs kommun hänvisar till Länsstyrelsen och Länsstyrelsen svarar inte på mina mail. Det sistnämnda är olagligt, och hade jag haft tid och ork skulle jag naturligtvis vända mig till Förvaltningsrätten.

Bloggarna har engagerat en del personer i kommunen. Jag har fått både mail, meddelanden och samtal om att det finns Vargöslagg lite överallt innanför kommungränserna, lite oväntat också i dalslandsdelen. Det finns utfyllnadsmaterial på vägar t ex vid södra stranden av Stora Hästefjorden, på parkeringen vid Sikhalls magasin och under en massa busskurer längs E45:an. För att bara nämna några ställen.

Några invånare påstår också att det finns mätningar på slagg, som används som utfyllnad, som visar på att det finns krom i det vatten som läcker från slaggen. Det får dock, så att säga, betraktas som obevisat tills motsatsen bevisas. Men det är klart, tänker jag, att det naturligtvis kan läcka krom, om slagg från Alloys har använts som utfyllnad. Det är ju orsaken till Mark- och miljödomstolens dom den 31 mars 2015, där domstolen bland annat skrev (se “Slagghögarna på Vargön Alloys”):

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Det finns också invånare i kommunen som säger att det även på senare år har förts ut slagg på bakvägar från Alloys och att det har fuskats vid mätningar. Det har jag dock svårt att tro, och om något sådant har hänt är jag övertygad om att det har skett helt bakom ägarnas eller ledningens rygg. I varje fall tills motsatsen bevisas.

Det är självklart svårt att avgöra vad som är sant eller inte kring “Vargöslaggen”. Däremot kan det konstateras att det pratas lite överallt och att det finns en oro. Och egentligen inte bara det. Människor undrar även över själva processen. Hur mycket av “det farliga” hålls egentligen så inneslutet inom fabriksportarna som man skulle önska? Det händer tydligen ibland att det läcker ut ur tak och skorstenar på Alloys och självklart så även när smältdegeln står på marken utanför eller är fullt synlig genom vidöppna portar. Jag träffade en mycket trovärdig vargöbo strax före jul som sa att det inte sällan kom svart rök ur skorstenarna. Och det var definitivt inte vattenånga sa personen. Hen försökte hålla sig så mycket inomhus som möjligt när vinden låg på från Alloys. Dessutom finns det flera i Vargön som vittnar om att det översta lagret i jorden är alldeles svart av föroreningar från Alloys, och en kallade till och med jorden för “cancerjord”.

Det kanske är som en gammal vänsterpartist sa för länge sedan:

“Så länge det ryker finns det jobb.”

Och så är det kanske idag också. Dessutom är vi många som är beroende av Vargön Alloys för fjärrvärmen.

Det kan vara bra att veta att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i områden kring Trollhättan och Vänersborg. Enligt uppgift var det sådan här slagg som hade använts som utfyllnad där Arena Vänersborg senare byggdes. Och som kostade några miljoner för kommunen att sanera… Slaggen från Ferrolegeringar har tydligen också kallats Vargöslagg, åtminstone av en del. Eller också har det skett missuppfattningar. Folk har trott att det var slagg från Vargön när det var slagg från Trollhättan.

Ferrolegeringar var en industri som var en stor miljöbov, särskilt farlig var tydligen ferrokalken. En expert på slagg informerade mig om att Alloys slagg inte går att jämföra med slaggen från Ferrolegeringar. Slaggen från Ferro vittrade och läckte ut föroreningar. På platser där den har använts som utfyllnad, och där den finns kvar i marken, anses marken fortfarande vara förorenad.

På sätt och vis är det inget konstigt med att slagg från Vargön Alloys och Ferrolegeringar i Trollhättan har använts som utfyllnad vid t ex vägbyggen och andra byggen. Det var rutin och en “win-win-situation” för alla inblandade. Man kände länge inte till att det fanns faror med slaggen.

Men nu vet man det… Och handlar därefter…?

Det skulle göras en studie och undersökning från AFA Försäkring som skulle kasta ytterligare ljus på eventuell miljöpåverkan och påverkan på arbetsmiljön för de anställda på Alloys. (Det nämnde jag i bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.) Så var det inte. Det visade sig att Vargön Alloys inte skulle ingå i studien. En av de som arbetar med projektet svarade mig när jag undrade om orsaken:

“När vi rekryterade företag använde vi våra externa kontakter och kunskap inom avdelningen var det kunde förekomma exponering för krom VI. Vargön Alloys har inte diskuterats i det sammanhanget och blev därför aldrig kontaktade om att vara med i studien.”

Jag uttryckte naturligtvis min stora förvåning, men vad hjälpte det. Det verkar också som om studien kan vara avslutad vid det här laget.

På Miljö- och hälsoskyddsnämndens sista sammanträde för i år (7 december), och denna mandatperiod, antog nämnden en handlingsplan för förorenade områden. Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Den ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Det är självklart en mycket bra målsättning.

I Vänersborgs kommun finns det 4 objekt som ligger i riskklass 1. Riskklass 1 innebär att det föreligger en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Två av objekten är dels själva fabriken Vargön Alloys och dels Vargön Alloys deponi Mjölkberget (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”).

Det enda som står i handlingsplanen om dessa objekt är att de är Länsstyrelsens ansvar… Och Länsstyrelsen svarar inte på mail…

Det tycks finnas en oro i kommunen kring de nuvarande och tidigare industrierna i Vargön. Och inte bara i Vänersborg förresten – Trollhättan planerar ju att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern om några år. Det vattnet är renare och mindre förorenat än det vatten som har runnit förbi Holmängens avloppsreningsverk och Vargön. Anser i varje fall Trollhättans stad.

Vad Vänersborgs kommun anser är jag inte riktigt säker på. Det hänvisas till Länsstyrelsen, samtidigt som några kommuninvånare säger att kommunen förminskar eller förnekar problemen med föroreningarna. Och i kommunens nya handlingsplan betraktas Vargön Alloys och slagghögarna utgöra en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Men fortfarande kan man alltså anmäla hos kommunen om Vargöslagg ska användas för anläggningsändamål… Trots riskklass 1 och domen från Mark- och miljödomstolen…

Det finns anledning att återkomma.

Kategorier:Alloys, Länsstyrelsen, miljö, Miljö o Hälsa, Vargön

Dricksvattnet i Göteborg

28 september, 2022 Lämna en kommentar

I flera bloggar har jag uttryckt min förvåning över att Trollhättans stad är i full gång att förbereda och projektera för att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är ett projekt som torde kosta mycket pengar, jag tror knappast att det handlar om under 100 milj kr. Och det trots att det dricksvatten som Trollhättan använder idag kommer från Göta älv som rinner ut från samma Vänern bara några enstaka kilometer från Trollhättans vattenverk. (Enligt Google knappt 10 km.)

Trollhättans Energi AB (TEAB) skriver på sin hemsida (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Om det är som Trollhättans stad påstår försämras älvens vattenkvalitet någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Och då måste det hända något på Holmängens avloppsreningsverk eller i Vargön…

Konstigt nog verkar vattenkvaliteten i Göta älv bli renare på väg ner från Trollhättan till Göteborg. I Göteborgs stad skriver Kretslopp och Vatten nämligen på sin hemsida (“Råvatten från Göta älv”):

“Råvattnet, som vi tillverkar dricksvatten av, kommer ända från Trysils fjäll i Norge. Innan vattnet når din kran så har det färdats genom Vänern och Göta älv och genomgått många kvalitetskontroller.”

Det är en fantastisk och målande beskrivning av vattnet i älven – som tycks ha gått Trollhättans stad förbi…

Jag har skrivit till Göteborgs stad. Det var helt enkelt av den anledningen att jag i min senaste blogg om Vargön Alloys (se ”Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)“) återgav ett rykte. Ryktet sa att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat i Vargön och att Göteborg då tar vatten från Delsjöarna istället. Orsaken till stängningen av vattenintaget från älven skulle enligt ryktet vara att slagghögarna på Vargön Alloys industriområde läcker krom. Avdelningen för dricksvattenproduktion i Göteborg svarade mig igår tisdag:

“Det stämmer att vi ofta stänger vårt intag i Göta älv. Vi har en rad stängningskriterier, varav en indikation är nederbörd i uppströmsområdet. Det är inte så att vi specifikt stänger för att det är påverkan från Vargön och att det tar en specifik tid. Vid nederbörd blir det mycket ytavrinning, från verksamheter, från tomtmark, betesmark, vägar mm – men vi får ofta också bräddning från avloppsreningsverk.

När vi ser en påverkan stänger vi intaget. Men dementerar att vi alltid stänger 2 dygn efter att det regnat i Vargön och att det är för att slippa krom i dricksvattnet.

Rinntiden i älven är en egen historia. Hur lång tid det tar för vatten att rinna från Vänersborg till Göteborg varierar väldigt mycket med flödet i älven. Vi beräknar flödet och därmed rinntiden från gång till gång så att vi kan stänga vid rätt tillfälle

Vattenkvaliteten i Göta älv är normalt sett god, och det är händelser som kan påverka kvaliteten. Händelserna kan vara kopplade till någon av alla de verksamheter som finns kring älven.

Vattenkvaliteten utan händelser är väldigt snarlik i Vänern och kring vårt uttag i Göta älv.”

Det ryktet jag återgav var således riktigt när det gäller stängning vid nederbörd uppströms, t ex i Vargön. Men det är inte specifikt för Vargöns skull eller för att undvika krom i vattnet. Längs älvens väg till Göteborg finns det ju en hel del andra industrier etc, men även avloppsreningsverk. Och avloppsreningsverk nämns särskilt i svaret från Göteborg. Det finns åtminstone 4 reningsverk läng älvens flöde – Holmängen i Vänersborg (räknas kanske som att det ligger vid Vänern), Arvidstorp i Trollhättan, Lilla Edet och Älvängen. (Reningsverket i Älvängen ska dock läggas ner.) Avloppsreningsverken släpper kontinuerligt ut föroreningar, men vid bräddningar blir det extra mycket. 

Jag ställde en sista fråga till Göteborg:

“Jag förstår att ett vattenverk mäter kvaliteten på vattenintaget hela tiden, men mäter ni i Göteborg eventuell förekomst av trevärdigt och sexvärdigt krom i vattnet?”

Och fick snabbt svaret:

“Vi mäter en del parametrar online, men också mycket enligt provtagningsprogram. Krom ingår i provtagningsprogrammet. Kvalitet på dricksvatten och råvatten finns på nedanstående länk. Vilken metod vi använder och om det är 3- och/eller 6-värt krom vågar jag inte svara på. Dricksvattnets kvalitet – Göteborgs Stad (goteborg.se)“

Och med detta konstaterar jag att sökandet efter orsaken till att vattenkvaliteten är sämre i Göta Älv vid Trollhättan än i Vänern går vidare…

===

Bloggar om dricksvatten och Göta älv:

Kategorier:göteborg, VA, Vargön