Arkiv
Lidell vill entlediga Bo C från NÄRF!
”Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 22 juni 2016 beviljades Bo Carlsson i sin egenskap av förtroendevald i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, ej ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015.”
Så börjar ett yrkande som diariefördes idag.
Det är Gunnar Lidell (M) som har lämnat in ett ärende som han vill att fullmäktige ska behandla redan imorgon onsdag. Ärendet har rubriken:
”Beslut om entledigande från uppdrag”
Och det är ord och inga visor.
Gunnar Lidell vill att kommunfullmäktige återkallar Bo Carlssons (C) uppdrag i NÄRF.
Det är brukligt i Sverige att personer som inte beviljas ansvarsfrihet avgår ”frivilligt”. Det är ett ganska självklart beslut, de har ju inte längre sina ”uppdragsgivares” förtroende…
Men visst kan man överklaga beslutet om man inte är nöjd med det av någon anledning. Det tycker jag är helt på sin plats. Och det gjorde Bo Carlsson. Förvaltningsrätten i Göteborg avslog emellertid hans överklagan. (Se ”Bo Carlssons överklagan avslås!”.) Och då finns det inget annat att göra för personen ifråga än att ta konsekvenserna. Dessutom utvecklade ju flera talare i fullmäktige, bland annat jag själv (se ”NÄRF och ansvarsfrihet” del 1, del 2 och del 3), orsakerna till att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet. Det var en lång rad av tillkortakommanden, för att uttrycka det milt, som han hade visat.
Bo Carlsson vägrar avgå.
Och vad gör kommunfullmäktige då?
Kommunallagens kap 4, § 10:1 ger fullmäktige möjlighet och rätt att återkalla uppdraget:
”10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
Vilket är det som Gunnar Lidell nu yrkar:
”Kommunfullmäktige beslutar … att entlediga Bo Carlsson (C), från uppdraget som ledamot i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) med omedelbar verkan.”
Och enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting – se här, sid 7) kan också ett sådant beslut av fullmäktige:
”fattas direkt utan ytterligare beredning”
Det betyder, såvitt jag förstår, att fullmäktige redan imorgon kan återkalla Bo Carlssons uppdrag i NÄRF. Ärendet behöver inte gå via t ex kommunstyrelsen. Det som talar mot ett avgörande imorgon är att yrkandet inkom först idag.
Och man kan kanske tycka att Gunnar Lidells yrkande borde ha inkommit tidigare. Beslutet om att inte bevilja Carlsson ansvarsfrihet togs ju redan den 22 juni. Men det har att göra med att Bo Carlsson inte har skrivit på delgivningskvittot förrän nu. (Det skrev jag om i söndags, se ”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…”.)
Gunnar Lidell (M) skriver i sitt yrkande:
”Förvaltningsrätten lyckades inte nå Bo Carlsson, varken via första eller andra delgivningen, således begärdes om ”Forcerad delgivning”. … Förvaltningsrätten beställde på förekommen begäran delgivning med hjälp av Polisens delgivningscentral i början av nov, vilket också verkställdes 2016-12-08.”
Det är ju faktiskt lite beklämmande att NÄRF:s ordförande och tillika kommunstyrelsens
2:e vice ordförande inte sköter sina plikter.
Hur går omröstningen imorgon kväll då? Kommer kommunfullmäktige att återkalla Bo Carlssons (C) uppdrag?
När kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet den 22 juni så var det ju detsamma som att säga att fullmäktige inte tyckte att Carlsson skulle sitta kvar i NÄRF. Därför så tror jag att samma ledamöter som röstade för att inte bevilja ansvarsfrihet också kommer att rösta för att återkalla hans uppdrag.
Om nu ärendet avgörs imorgon…
Och om inte Bo Carlsson (C) väljer att föregå ett entledigande genom att avgå…
Rapport från dagens BUN (12/12)
Idag, dagen före det stora och högtidliga firandet av Lucia, så sammanträdde Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) för sista gången detta nådens år 2016. Men jag tror inte att det var för att årets stora högtider står för dörren, som mötet blev osedvanligt lugnt. Det var nog snarare för att vi var överens om det mesta. Fast vissa ganska stora oenigheter kunde emellertid anas bakom de muntra fasaderna. Det blir dock tillfälle för nämnden att återkomma till dessa. Idag var det inga beslut av den karaktären som fattades. (Jag tänker inte återge alla de fakta som jag redan har presenterat i min två bloggar före sammanträdet, utan hänvisar till dem för den som vill veta mer – ”Ekonomi” och ”Norra skolan”.)
Nämnden fick däremot mycket, och viktig, information.
Verksamhetschef Tomas Granat presenterade en del siffror från Skolverket – som är synnerligen intressanta att ha i åtanke, bland annat när det är dags för budget 2018. (Och kanske 2017…)
Granat jämförde Vänersborg med genomsnittet i riket. (Siffrorna är från 2015.)
Förskola:
Inskrivna barn per årsarbetare: Vänersborg 5,92 – Riket 5,2.
Inskrivna barn per avdelning: Vänersborg 18,6 – Riket 16,7.
Kostnad (kr) per inskrivet barn: Vänersborg 127.800 – Riket 138.800.
Pedagogisk omsorg:
Andel inskrivna barn i enskild regi: Vänersborg 84% – Riket 43%.
Inskrivna barn per personal: Vänersborg 5,17 – Riket 4,6.
Kostnad per inskrivet barn: Vänersborg 106.400 – Riket 123.500.
Fritidshem:
Inskrivna barn per årsarbetare: Vänersborg 24,4 – Riket 21,9.
Kostnad per inskrivet barn: Vänersborg 32.300 – Riket 35.300.
Det är väl ingen överdrift att påstå att Vänersborg ligger tämligen långt efter det ”genomsnittliga Sverige” när det gäller satsningar på barnen. Vilket är synnerligen beklämmande tycker jag.
Och det ser inte bättre ut på skolans område…
Förskoleklass:
Antal elever per lärare: Vänersborg 20,4 – Riket 16,4.
Kostnad per elev: Vänersborg 42.100 – Riket 53.000.
Grundsärskola:
Antal elever per lärare: Vänersborg 3,9 – Riket 3,9.
Kostnad per elev: Vänersborg 355.400 – Riket 433.400.
Grundskola:
Antal elever per lärare: Vänersborg 12,6 – Riket 12,1.
Kostnad per elev: Vänersborg 91.400 – Riket 98.400.
Min uppfattning är att politikerna i Vänersborgs kommun måste välja vilket Vänersborg de vill ha. Vill de satsa på våra barn och ungdomar. Eller ska de satsa på stora investeringar som Nunntorp, Wargön Innovation, bostäder på ett översvämningshotat Sanden osv. Politikerna måste välja – de kan inte satsa på alltihop. Som en ledande socialdemokrat trodde när arenabeslutet fattades en gång i tiden… Ytterst är det naturligtvis vänersborgarna som bestämmer, på valdagen i september 2018.
BUN går enligt prognosen plus minus noll i år. När förvaltningen blickar framåt så ser det desto dystrare ut…
Det blir en mängd ökade driftskostnader på grund av investeringar, t ex Mulltorp och Rösebo, men också ytterligare några år framåt när den nya förskolan i kv Hönan ska byggas (det ser ut som om processen äntligen ska komma igång), Öxnered skola ska byggas till och en ny skola på Holmängen ska uppföras. Det behövs också en ny idrottshall för alla elever på Idrottsgatan… Till det har nämnden ett stort antal paviljonger som ska betalas.
Efter årsskiftet ska Kostenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen ta över personalen på skolköken från BUN. Kostenheten vill att BUN ska betala 3 milj kr mer än vad BUN självt har betalat när verksamheten drevs i egen regi. Ingen vet hur Kostenheten räknar. Min teori är att samhällsbyggnadsförvaltningen ”passar på” att anställa typ tre extra chefer för verksamheten. Som BUN ska betala…
Nämnden är med bara detta kanske uppe i en kostnadsökning på åtminstone 5 milj kr för nästa år.
Inför 2017 tillförs BUN ytterligare 11 milj kr. I beslutet, som var mini-alliansens (M+L+KD) förslag och som stöddes av Vänsterpartiet (alternativet var förslaget från S+C+MP som inte alls ville ge BUN dessa extra miljoner), är förutsättningen emellertid:
”om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än 10 elever (jämfört med BUNs budget 2017) ersätts nämnden per elev med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats för motsvarande plats under 2016.”
En onödigt omständlig passus kan jag tycka. Elevantalet ökar ändå i en grad som långt överstiger dessa ”reservpengar”. De 11 miljonerna räcker bara till hälften av den elevökning som förväntas år 2017…
BUN bör alltså få åtminstone 15 miljoner mer år 2016 än vad som är beslutat, enligt förvaltningen ännu mer…
Med andra ord, det måste till pengar för att kunna behålla den ”standard” som vi har idag i Vänersborg – en ”standard” som då ligger relativt långt under genomsnittet i Sverige. Och som borde, måste, höjas.
Nämnden diskuterade också det för BUN specifika budgetproblemet med att grundskolorna arbetar med läsår, medan kommunen i övrigt har kalenderår. En idé som lyftes var att, som en del andra kommuner gör, arbeta med 3-årsbudgetar. För enbart skolan då.
Men inte nog med detta…
Förvaltningen påtalade också svårigheterna att rekrytera legitimerade pedagoger. Det gäller både förskola och grundskola. Det är nog så att arbetsvillkor borde förbättras i kommunen och löner höjas…
Som sagt, Vänersborgs kommun står, återigen, inför ett vägval. Hur vill vi att kommunen ska se ut om 10 år? Vad ska Vänersborg prioritera?
Slutligen.
Norra skolan diskuterades också. Vi var några ledamöter som inte var nöjda med Fastighetsenhetens besked om att Norra skolan inte gick att bygga ut. Vi ”gamlingar” i nämnden påminde oss att den förre stadsarkitekten, som väl kan sägas var känd för sitt kulturella intresse och noggrannhet, sa att detta var möjligt. Och då var det nog det trodde vi. Vi ville gärna att Fastighetsenheten skulle titta på frågan igen…
Nämnden var enig om att en ny skola behöver byggas på Holmängen. Det är dock en förutsättning att en tunnel under järnvägen byggs så att Holmängen knyts ihop med Mariedal- och Torpaområdena. Jag tog också upp att förvaltningen kanske skulle titta på Tärnanskolan i relation till den nya skolan.
Och i skymningen kl 15.15 vandrade BUN-ledamöterna hemåt…
Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…
Helgen har gått, och går, i politikens tecken. Precis som de flesta vardagar…
Det har blivit mycket Nunntorp, ärendet om ett kommunalt köp är ju en av punkterna på onsdagens kommunfullmäktige. Det har blivit både fördjupning och sammanställning av fakta.
På fullmäktiges sammanträde kommer förhandlingarna för övrigt att ledas av ”åldermannen” Lutz Rininsland (V). Det beror 
på att samtliga ordinarie ordförande (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) är frånvarande. Och då får ”åldermannen” rycka in som ordförande. Och ålderman råkar vara Vänsterpartiets alldeles egen Lutz. Det är andra gången som Rininsland sitter ordförande.
En fråga som har valsat runt i media de senaste veckorna, och faktiskt blivit en riksnyhet, är den om att centerpartiets Bo Carlsson har skövlat ett fornminne på sin mark.
Det här har ingenting med kommunalpolitik att göra utan är en fråga för åklagare och polis, och kanske domstol, och Bo Carlsson. Det som jag tycker är politiskt intressant, det är vilka argument några ledande centerpartister använder för att försvara Bo Carlssons agerande.
Ingvar Håkansson, Centerpartiets lokala ordförande i Vänersborg, säger till GT (se ”Förundersökning mot grävande toppolitiker”):
”Han har inte grävt upp något kulturminne, han har rensat bort några buskar i sin åker. Att han skulle har rensat bort ett kulturminne är bara påhitt.”
Ingvar Håkansson föregår inte bara rättsprocessen, han inkompetensförklarar experterna och tjänstemännen på Länsstyrelsen, som efter besiktning på plats, är de som har polisanmält händelsen.
Det är ett synnerligen anmärkningsvärt uttalande av en politiker.
Och Ingvar Håkansson (C) fortsätter till GT:
”jag tycker att det är skrämmande om polisen ska syssla med sånt här när det finns så mycket skjutningar och annat som de borde ägna sig åt i stället.”
Det är precis som att polisen ska se mellan fingrarna på alla andra misstänkta brott, dvs de ska enligt Håkansson i praktiken bli ”lagliga”, så länge grova brott som skjutningar förekommer.
En av centerpartiets ersättare i fullmäktige går ett steg ännu längre:
”Dessutom är man tvungen att bryta mot lagar ibland när det är fel på lagar.”
Ersättaren anser det helt enkelt vara ok och rättfärdigt att bryta mot lagar som man inte gillar. Det är inte svårt att räkna ut vad som skulle hända i Sverige om alla invånare hade denna inställning. Det var många som argumenterade mot den centerpartistiske ersättaren i fullmäktige, på Facebook, men han stod fast vid sin uppfattning.
Jag undrar om dessa två lokala centerpartisters syn på rättsväsendet och Sveriges lagar är representativa för centerpartiet i stort…
Och på tal om rättsväsendet.
När Förvaltningsrätten har avkunnat en dom, så får de som är berörda av domen den utskickad till sig. I utskicket medföljer en blankett, ett delgivningskvitto, som man ska skriva på för att visa att man har tagit del av domen. Jag har själv skrivit på sådana här blanketter några gånger och skickat tillbaka dem påskrivna. Så klart. Det är egentligen först då som Förvaltningsrätten vet att att domen har blivit känd för de inblandade.
Av någon anledning så har Bo Carlsson inte skickat in sin delgivningsblankett/-kvitto till Förvaltningsrätten. Bo Carlssons överklagan avslogs av Förvaltningsrätten den 13 september. Så det var ett tag sedan… Det handlar alltså om Bo Carlssons överklagan av kommunfullmäktiges beslut att inte ge honom ansvarsfrihet för sin roll i NÄRF under år 2015.
Nu har emellertid Bo Carlsson skrivit på delgivningen, tre månader senare:
Det tycks dock inte ha varit helt lätt att få Bo Carlsson att skriva under… Det framgår av ordet:
”Stämningsmannadelgivning”
Jag citerar från Sveriges Domstolars hemsida (se här):
”Stämningsmannadelgivning sker normalt genom att en person med stämningsmannabehörighet lämnar en handling eller ett meddelande till delgivningsmottagaren. Detta delgivningssätt används främst när myndigheten inte har lyckats delge mottagaren på annat sätt.”
Tydligen har Bo Carlsson inte skickat in något papper överhuvudtaget, utan Förvaltningsrätten har sett sig nödsakad att utse en person, med stämningsmannabehörighet, för att personligen delge Bo Carlsson domen.
Ja, ja, man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…
.
PS. Tillägg kl 22.40.
Den centerpartistiske ersättaren i fullmäktige, som jag skriver om, menar att jag har missuppfattat vad han menade.
Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser
Vänsterpartiets motion om att kommunen skulle fortsätta att sköta om badplatsen i Väne-Ryr, som kommunen har gjort i 50 år, avslogs av kommunfullmäktige för en knapp månad sedan. (Se ”Gårdagens KF”.) Nästa onsdag (14/12) har fullmäktige sammanträde igen. På ledamöternas bord kommer det då att ligga en ny motion från Vänsterpartiet…
Vi vänsterpartister har dragit slutsatser och lärt oss av fullmäktiges avslag. Därför återkommer vi med en motion som är ”anpassad” till och utformad utifrån de argument som ”motståndarna” framförde. Denna gång kan kanske hela fullmäktige bli överens om riktlinjer för den kommunala skötseln av badplatser.
============
Motion om kommunal skötsel av allmänna badplatser
I november avslog fullmäktige motionen om att kommunen skulle sköta badplatsen i Väne-Ryr. Ett av de främsta argumenten i debatten var att kommunen ska behandla alla badplatser lika. Och eftersom det enligt badplatskartan på hemsidan ”Ung i Vbg.se” finns 15 badplatser i kommunen så skulle i så fall kommunen sköta dessa också.
Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, ställa upp och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på utvalda badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.
Det är 15 väldigt olika badplatser som upptas på kommunens ”badplatskarta” och vi är inte ens säkra på att just de verkligen finns och inte heller på om det finns fler. Badplatsen vid t ex Rörvik saknas, men dit vet vi att familjer åker.
De badplatser som kommunen sköter om är Boteredssjön och Sikhall (skötselansvarig: fastighetsenheten), Skräcklan (skötselansvarig: gatuenheten), Gardesanna och Nordkroken (skötselansvarig: serviceenheten). Och sedan sköts Ursand och Grönvik av Ursand Resort & Camping AB.
Av de 9 badplatser som är kvar är någon privat i den meningen att de med ett hus i närheten inte vill att badplatsen ska vara ”allmän, t ex badplatsen vid Gundlebosjön. Två av badplatserna är bara bryggor – som t ex Gaddes brygga i Blåsut och bryggan vid roddklubben i Fredriksberg (nära Gropbron). Det är väl frågan om att de här badplatserna kan kallas allmänna badplatser.
Någon badplats används antagligen mestadels av en begränsad grupp som ingår i en förening som vid Lillesjön. Andra badplatser har vi rent spontant svårt att tro att barnfamiljer (som inte bor väldigt nära badplatsen) tar sitt ”pick och pack” och åker till, t ex Åskaken eller Hästefjorden.
Det kanske inte blir så många badplatser kvar för kommunen utöver de fem där man idag har tagit på sig ”Skötsel och renhållning”. Det är dock en fråga för kommunen att utreda vilka badplatser det kan bli fråga om. Vi tror inte heller att det skulle bli speciellt kostsamt för kommunen, men detta måste naturligtvis utredas och kostnaderna vägas mot allmännyttan.
Vi yrkar att:
- att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel
- att utredningen föreläggs kommunfullmäktige som därefter beslutar sig för vilka slutsatser dessa underlag leder fram till.
BUN: Norra skolan
Igår bloggade jag om måndagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”December-BUN: Ekonomi”.) Då ”sparade” jag ett ärende…
TTELA hade idag en artikel om Norra skolan och den föreslagna nya skolan på Holmängen. (Se ”Ny skola kan byggas på Holmängen”.)
Jag är inte helt säker på var skolan är tänkt att ligga, kartorna i utskicket är inte lätta att tyda, men någonstans här förmodar jag:
TTELA skriver:
”Förvaltningen gör bedömningen att det är nödvändigt att bygga en ny F-6 skola med tre klasser i varje årskurs på Holmängen, för att avlasta befintliga skolor och för att skapa nya platser. Totalt är ytan beräknad efter 450 elever, med möjlighet till fler. Den tomt som anses bäst lämpad ligger i närheten av Kilgatan, intill Regionarkivet.”
Och det är (naturligtvis) helt riktigt. TTELA skriver också att det finns planer på en gångtunnel under järnvägen från Torpa- och Mariedalsområdet. Som jag ser det, så är detta ett måste om en ny skola ska byggas. Och enligt min uppfattning behövs det en ny skola på Holmängen.
Det är dock framtiden för Norra skolan som jag inte blir riktigt blir klar över. I beslutsförslaget står det:
”Att vidare utreda lämplig dimensionering av Norra skolan i samband med en eventuell projektering av en ny skola på Holmängen.”
Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan om en ”renovering av Norra skolan till att utgöra en två-parallellig F-6-skola”. Det har gått till så att förvaltningen har specificerat vilka funktioner som behövs och så har Fastighetsenheten tittat efter om detta kan ordnas på skolan. Och slutsatsen blir att:
”de funktioner som behövs inte kan rymmas inom nuvarande byggnad och det saknas möjligheter till utbyggnad och utökning av fastigheten.”
Och då tänker jag, vad är det då tänkt att bli av Norra skolan? Är planerna att det ska bli en en-parallellig skola? En lågstadieskola? Eller ska det bli någon ”blandning” med olika många klasser i de olika årskurserna? Eller…?
Nu ska inget beslut fattas på den här sidan årsskiftet, förslaget är ju att utreda vidare – med den inskränkningen att det inte kan bli en två-parallellig skola.
Men…?
Jag har tittat på utredningen som leder fram till slutsatsen att Norra skolan inte kan bli en två-parallellig skola, och jag känner mig inte riktigt tillfreds…
På Norra går det nu totalt 295 elever och det finns två paralleller i varje årskurs. Det finns också en grundsärskola och fritids. Det är trångt. Två fritidsavdelningar och expeditionen är placerade i det gamla skyddsrummet och tre fritidsavdelningar använder lokaler som används som klassrum under skoltid. Det saknas personalutrymmen och personalen har endast en toalett. Det är också trångt i matsalen. Nämnden har för övrigt försökt lösa en del av trångboddheten med två tillfälligt inhyrda moduler.
Och visst skulle skolgården kunna vara större och parkeringssituationen bättre…
Det är naturligtvis ingen bra situation. Det finns onekligen en del problem med ytorna på Norra…
Fastighetsenheten bedömer att en utbyggnad av skolan är olämplig, eftersom fastighetens yta är för liten. Fastighetsenheten bedömer också att det inte går att utöka fastigheten.
Den tidigare stadsarkitekten hade tankar på att det skulle gå att bygga ut Norra skolan – på grusplanen ut mot sjön. Någon har också sagt att det borde gå att ta mark från parken och bygga på. Jag vet inte, men det känns lite som att alla möjligheter kanske inte är helt uttömda.
När jag tittar på de krav som barn- och utbildningsförvaltningen ställer upp för en fungerande två-parallellig F-6-skola så är det väldigt stora krav. Det ska bland annat finnas ett grupprum, för 10 elever, till varje klass och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap ska kunna bedrivas. Och då undrar man kanske lite hur skolan kan fungera idag. Och också hur många andra LM-skolor i Vänersborg som har dessa utrymmen.
Visst, det skulle vara önskvärt, på varenda skola i kommunen, men om det nu inte är det på de andra skolorna, och på Norra idag, varför ska det vara det för Norra om några år?
Jag tror faktiskt inte att det är nödvändigt med ett grupprum för varje klass. Jag tror inte heller att det behövs NO/Teknik-salar. Det skulle vara viktigare med bättre undervisningsmateriel… Och legitimerade HKK-lärare lär det inte finnas stationerade på
kommunens LM-skolor. De finns på högstadierna och då är det nog bättre, precis som det är nu, att eleverna åker till t ex Torpaskolan för sin HKK-undervisning.
Det kanske också skulle gå att göra om fritidslokalerna i skyddsrummen till riktiga klassrum. Fastighetsenheten var faktiskt inne på det. Det kanske till och med skulle gå att flytta särskolan till en nybyggd skola på Holmängen. Det kanske skulle gå, och det vet jag att det gör, att göra så att lågstadiet hade rast vid en tidpunkt och mellanstadiet vid en annan, så att skolgården räcker till.
Och varför räknar förvaltningen med 25 elever i varje klass när den räknar med 20-25 för den nya skolan på Holmängen, som finns med i samma utredning? 60 elever mer eller mindre på en skola är mycket…
Jag kan inte värja mig från tanken att förvaltningen ”tar i” när det gäller kraven, just för att svaret ska bli att det inte går att ha en två-parallellig skola kvar på Norra. Jag hoppas att det inte är så. Det skulle nämligen vara önskvärt, som jag ser det, att Norra skolan även fortsättningsvis får vara just en två-parallellig skola.
Det är naturligtvis lätt att ha synpunkter och lätt att ställa frågor – det är svårare att ge svar. Men jag tror att har man utgångspunkten att ”det här ska vi lösa” så kanske svaren blir annorlunda.
Handlingarna inför nämndens möte kan laddas ner här.
December-BUN: Ekonomi
Nästa vecka, ”Luciaveckan”, blir en hektisk politisk vecka. På måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde och på onsdag kommunfullmäktige.
Det blir antagligen ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Handlingarna inför nämndens möte kan för övrigt laddas ner här.) Flera viktiga frågor ska behandlas. På förra mötet stod Blåsut skola i centrum, denna gång har turen kommit till Norra skolan…
En ny budgetprognos för år 2016 kommer att presenteras för BUN. Tidigare har nämnden jobbat utifrån ett prognosticerat underskott på drygt 3 milj kr. Men efter att alla pengar, statliga bidrag etc, har kommit på plats i räkenskaperna så tror ekonomerna nu att resultatet för året blir plus/minus 0. Och det är ju glädjande, i varje fall ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag kan inte låta bli att undra hur det hade sett ut om den styrande minoritetens (S+C+MP) budgetförslag hade gått igenom i fullmäktige… Den minnesgode erinrar sig säkert att oppositionen röstade igenom en budget som gav ett tillskott till BUN, utöver de styrandes förslag, på 16 miljoner kr…
De ”extra” pengarna har behövts till bland annat den stora elevökningen som har skett i kommunens förskolor och grundskolor. Det går just nu 4.796 elever i grundskolan (inkl grundsärskolan) och det är 266 elever fler än för ett år sedan. På fritids (inkl pedagogisk omsorg) går det 2.045 elever, vilket är 72 fler än förra året. Och på förskolorna (inkl pedagogisk omsorg) återfinner vi 2.096 barn. Det är 65 barn fler än i november 2015.
Det står dock hela 199 barn i kö till förskolorna, medan det bara finns 24 lediga platser kvar. Av dessa barn har 11 inte fått sitt förstahandsval på fyra månader.
Det är ingen bra situation. BUN har försökt lösa, och löst en del, med att hyra in moduler. Men nämnden skulle ha behövt en ny förskola i kvarteret Hönan på plats i det här läget. Men vad som sker med beslut om Hönan (som nämnden har fattat ett flertal gånger) vet jag inte. Det är nästan så att man kan tro att det fortfarande finns någon eller några i kommunledningen som förhalar verkställandet. Men det får vi antagligen mer information om på måndag.
Det är också en aning oroväckande att studera de olika enheternas budgetresultat. En skolenhet går med ett underskott på drygt 3 milj kr, medan två skolenheter gör ett överskott på vardera drygt en miljon kr. Det känns som att det har blivit något galet i resursfördelningen. Det kanske är läge att titta över denna?
BUN ska också fatta beslut om verksamhetsplanen och detaljbudgeten för år 2017. Det låter nog mer spännande än vad det är. Kommunfullmäktige har ju tilldelat nämnden en budget och nu ska pengarna fördelas på nämndens olika verksamheter. Och jag kan inte se något konstigt i förslaget från förvaltningen. Pengarna går ut till förskolorna och skolorna som de ska. Frågan är väl bara om pengarna räcker inför de stora utmaningar som förskolan och skolan står inför kommande år.
Det kan kanske vara på sin plats att påpeka att även denna budget beslutades av oppositionen, denna gång med en rösts övervikt (sverigedemokraterna avstod från att rösta) över de styrande partiernas (S+C+MP). Det ger 11 milj kr mer till barnen och eleverna än ursprungsförslaget.
När det gäller ekonomi och pengar är det tänkt att nämnden också ska höja avgifterna för maxtaxa för förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Bakgrunden är, och jag tror att jag gör det lätt för mig genom att helt enkelt citera från underlaget:
”Enligt … Skolverket … har förordningen avseende maxtaxan ändrats. Ändringen innebär att inkomsttaket indexregleras och Skolverket föreslår nya avgiftsnivåer för maxtaxa. I samband med denna ändring av förordningen så kommer Skolverket att minska bidragen till kommuner som tillämpar maxtaxa. För Vänersborgs del innebär detta minskade statsbidrag med 1.007.562 kr.”
Texten kanske inte är helt lätt att förstå, men det betyder rent konkret att avgifterna höjs, enligt följande:
Förskola, pedagogisk omsorg 1-5 år:
- Barn 1: 49 kr i mån (maxbelopp: 1.362 kr)
- Barn 2: 33 kr i mån (maxbelopp: 908 kr)
- Barn 3: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
Fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:
- Barn 1: 33 kr i mån (maxbelopp: 908 kr)
- Barn 2: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
- Barn 3: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
Det ska noteras att dessa siffror gäller maxbeloppet. Har man lägre inkomst blir höjningen mindre.
Det är tråkigt att höja avgifter. Det har en tendens att drabba de med lägst inkomst hårdast, men som jag ser det så är det nog en ofrånkomlig höjning. Eventuell kritik ska riktas mot de centrala myndigheterna.
Det är på förslag att nämnden ska gå till kommunfullmäktige (via samhällsbyggnadsnämnden) och begära pengar för en utbyggnad av Fridhems förskola och en ombyggnad av Mulltorps förskola.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ska fatta beslut om att begära ytterligare 3 milj kr, sammanlagt 14 milj kr, för att bygga ut Fridhems förskola med två avdelningar. Mariedals förskola ska nämligen slås ihop med Fridhem är det tänkt. Förskolan på Mariedal finns nu i tillfälliga lokaler på den gamla Habiliteringen. Det var tidigare tänkt att Mariedals förskola skulle flytta till den nya förskolan i kv Hönan…
Mulltorps förskola blir, som många har befarat, dyrare än beräknat. Det har bland annat att göra med att nya ritningar har tagits fram eftersom byggnadsnämnden avslog den tidigare bygglovsansökan. Nämnden behöver därför ytterligare 6,5 milj kr, totalt 17 milj, till ombyggnaden av Mulltorp.
Båda dessa ärenden, Fridhem och Mulltorp, måste till kommunfullmäktige för beslut. Om vi betänker att nämnden också ska fatta beslut om en helt ny skola F-6 på Holmängen, och har fattat beslut om en stor tillbyggnad av skolan i Öxnered, så kan var och en räkna ut att Vänersborgs kommun har en hel del stora och nödvändiga investeringar framför sig. Det kanske är läge att se t ex ett kommunalt köp av Nunntorp i detta ljus…
Men inte nog med det. Nämnden ska också godkänna hyresavtal för fyra paviljonger/moduler vid Brålanda förskola, Öxnered förskola, Väne-Ryr förskola och Onsjöskolan till en kostnad på, oops, 2.394.179 kr per år…
I en kommande blogg ska jag redogöra för det kanske viktigaste ärendet på hela sammanträdet, ärendet ”Utredning Norra skolan och ny skola på Holmängen”. Sanningen är att jag behöver fundera ett tag till på detta… Som sagt, handlingarna kan du ladda ner här.
Ta inte vatten över huvudet på Sanden
I januari förra året presenterade ett antal studenter från Chalmers sina idéer för hur Vänersborg skulle kunna utvecklas. (Se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.) Några av studenterna hade arbetat särskilt med Sanden. De såg naturligtvis fördelarna med att bygga på Sanden, men jag tror ändå att slutintrycket av presentationen blev att bostäder på Sanden kanske ändå var ”överkurs”. Studenterna pratade om industrierna på Sanden, hamnen, översvämningshotet, den instabila marken och menade att stora åtgärder måste vidtas för att bygga där. Och stora åtgärder är stora kostnader. (Fast det sa de inte.)
Igår redogjorde jag för Rambölls utredning om hur kommunen kan komma till rätta med problemen kring vattnet (översvämning och nederbörd). (Se ”Rinna ut i Sanden”.) Det skulle enligt preliminära beräkningar kosta kommunen 150 miljoner kronor.
Det kanske vore en idé, som Roy skrev i en kommentar till min förra blogg (se här), att utreda vad det skulle kosta staten att reglera Vänerns vattennivå med en tunnel till t ex havet. (Kanske skulle en sådan kunna kombineras med en kanal från Vänersborg till Uddevalla?) Det är ju fler tätorter runt Vänern än Vänersborg som har problem med översvämningsriskerna.
Låt mig först slå fast. Sanden skulle kunna bli ett fantastiskt område för bostäder. Det skulle kunna kombineras med fina parker, gång- och cykelbro till centrum respektive Blåsut och kanske till och med någon anlagd badstrand i området. (Som kommunen kanske skulle kunna sköta om…)
Men det finns problem med att förverkliga drömmarna om en ny stadsdel på Sanden – fler problem än bara vattnet… Jag har beskrivit dessa problem i en blogg för drygt två år sedan (”Att sticka huvudet i Sanden”). Jag tänkte göra en sammanfattning av dessa problem.
Redan i gårdagens blogg tog jag upp frågan om hamnen. Ramböll liksom alla kommunala utredningar förutsätter att hamnen ska läggas ner (flyttas), om en byggnation av bostäder ska kunna komma igång. Det sägs dock i kommunala skrivelser att det även i framtiden måste finnas en kaj i området, där båtar kan lägga till vid broöppning. Och på denna plats måste också allmänheten ha tillträde. Det sägs också från kommunala tjänstemän att Sjöfartsverket vill ha kvar en nödkaj i hamnen.
Sanden är byggd av fyllnadsmassor, skriver kommundirektör Ove Thörnkvist till kommunstyrelsen i maj 2014:
”som vi vet är förorenade, men inte av vad.”
Kommunen vet fortfarande inte hur föroreningarna ser ut och vad de består av. Ramböll konstaterade i sin utredning ”oljelukt”. Det kanske inte är så farligt, men inget vet. Kommunen har ju råkat ut för överraskningar förr när det gäller förorenade massor, t ex vid arenabygget och byggandet av bostäder vid Quality. Sanering av förorenade massor kan kosta stora, stora summor. Saneringen för t ex tre bostadshus vid Quality kostade kommunen 9 milj kr…
Ett annat problem är trafikstörningarna. Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev för några år sedan:
”I dag kommer störningarna från trafiken på Vassbottenleden och Dalbobron, från järnvägstrafiken och från båttrafiken och från industrier i den södra delen av området. Buller från vägtrafiken innebär att bostadsbyggnader måste byggas speciellt bullerskyddande.”
Förvaltningen konstaterade alltså buller och störningar från alla håll…
Det som inte nämndes, det är att det finns restriktioner att bygga vid trafikleder där farligt gods transporteras. Och farligt gods, det transporteras rätt som det är på både järnvägen, 
Dalbobron/Vassbottenleden och på kanalen. Det handlar ju om att det kan ske olyckor med gaser och sådant.
På Trafikverkets hemsida (se här) står det om vägtransporter:
”Ett generellt riktvärde för vidare undersökning av påverkan av farligt gods är 150 meter från det identifierade riskområdet. … Avståndet kan också vara längre, till exempel där det är nära till flera transportleder.”
När det gäller järnvägstransporter skriver Trafikverket:
”Ett riktvärde att gå efter kan vara att göra riskanalyser för transporter av farligt gods för bebyggelse inom 150 meter från närmaste spårmitt då nya åtgärder planeras.”
Området att bygga bostäder på tycks krympa…
Vad jag förstår så finns det också regler och förordningar kring att balkonger, friskluftsintag och entréer inte får vara vända mot farliga godsleder. Men det vet naturligtvis experterna i Byggnadsförvaltningen bättre.
Hur som helst måste frågan om risker utredas. SKL (Sveriges kommuner och landsting) skriver i broschyren ”Transporter av farligt gods” (se här):
”Vid upprättande av en detaljplan ska en bedömning göras av om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. I denna behovsbedömning ska riskerna för människors hälsa eller för miljön beaktas. Om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.”
Det kanske går att lösa frågan om farligt gods, men det måste utredas noggrant. Och något säger mig att kostnaderna för en ny stadsdel på Sanden kan öka ytterligare…
Det måste också göras något, om man tänker bygga bostäder, åt närheten till industrierna på Sanden. I de kommunala utredningarna står det att detta innebär:
”speciella åtgärder.”
Vad dessa speciella åtgärder innebär utvecklas inte, men det låter i varje fall som något som kostar pengar. Och ska industrierna bort, vilka några har pratat om, så måste marken kanske köpas av kommunen och alternativa lokaliseringar för industrierna tas fram.
Kommundirektören skrev också för två år sedan:
”En splittrad ägarbild och befintliga verksamheter försvårar en omvandling från industriområde till bostadsområde.”
Det verkar inte som om kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) har planer på att kommunen ska köpa upp mark på Sanden. Det skulle troligtvis bli alltför dyrt.
På kartan nedan så ser vi ägarförhållandena på Sandenområdet. (De rödlinjerade områdena är kommunens mark.)
Mycket av marken är som synes privat… Det är väl egentligen bara gatorna och hamnområdet som ägs av kommunen. (Anm. Enligt uppgift ska också Vänersborgsbostäder och Fastighets AB Vänersborg äga fastigheter på Sanden, men jag har inte fått några kartor eller uppgifter på vilka fastigheter detta i så fall är. Det finns kanske anledning att återkomma.)
TTELA skrev i fredags (se ”Så ska Sanden räddas”), och jag antar att uppgifterna kommer från intervjun med Marie Dahlin:
”Sedan blir [det] upp till fastighetsägarna hur man vill göra. Antingen kan 
man sälja sina fastigheter eller ansöka om detaljplaner för olika ändamål.”
Sedan skrev TTELA, och nu citeras Marie Dahlin:
”Det här blir en process mellan fastighetsägarna. Nu är det upp till dem att hitta en drivkraft att gå vidare. Några är intresserade, några är inte alls intresserade.”
Jag vet inte riktigt hur kommunens planer ska kunna gå i lås under dessa förutsättningar. Kanske räknar Marie Dahlin med att markpriserna ska stiga så enormt att de flesta markägarna vill sälja till hugade bostadsbolag. Vilket i sin tur naturligtvis påverkar priset för de som vill bygga där och, i slutändan, hyresgästerna. Eller snarare, de som blir ägare till bostadsrätterna…
Det finns massor med saker att utreda vidare innan ett bostadsbyggande kan komma igång på Sanden. Ramböll räknade upp 8 punkter (se ”Rinna ut i Sanden”), i denna blogg har jag kompletterat med ytterligare punkter.
Och vad jag vet så är Rambölls utredning den enda som har gjorts för området under de två senaste åren. Trafikverket jobbar i och för sig, fast vissa skulle nog snarare säga att jobbet ligger i malpåse för närvarande, med planer för en ny järnvägsbro, perronger och övergång mm, men detta kan nog skapa fler problem för kommunens planer på Sanden än de löser tror jag.
Om alla framtida utredningar skulle visa att det vore ett bra och ekonomiskt rimligt alternativ för kommunen att bygga på Sanden, så bygg!
Men tills dess är det viktigt att kommunen inte tar sig vatten över huvudet. Kanske är det bättre att istället börja bygga någon annanstans i kommunen. Det saknas ju inte attraktiva områden för, eller planer på, bostadsbyggande.
Och vänta med Sanden tills alla fakta ligger på bordet.
Rinna ut i Sanden
Mitt i Vänersborg finns en liten ö som vänersborgarna i 100 år har kallat Lilla Vassbotten. Den byggdes upp av muddermassor när den nya hamnkanalen iordningställdes år 1916.
I maj 2008 beslutade kommunstyrelsen att byggnadsförvaltningen skulle upprätta ett program för detaljplaner för Lilla Vassbotten, som nu hade döpts om till Sanden (södra). Programmet upprättades fyra månader senare.
Det fanns en tanke att det skulle byggas bostäder på Sanden – närheten till centrum, kommunikationer och allt vatten runt omkring gjorde onekligen området till lite av ett drömläge för bostäder.
Det visade sig dock finnas en del problem med Sandenområdet. Och ett av problemen torde vara bekant för de flesta vänersborgare, i varje fall för de som var med vintern 2000-2001. Översvämning är en reell risk i Vänersborg, och Sanden är det område som ligger allra sämst till. Det handlar för övrigt inte om det blir en översvämning, det handlar om när.
Och ska det bli något nytt med området, som t ex bostäder, så måste översvämningsproblematiken lösas. Och nu, 8,5 år efter kommunstyrelsens beslut, har företaget Ramböll lagt fram en utredning om just detta, ”Förslag på strategi för översvämningsskydd”.
”Ett långt och gediget arbete har gett resultat.”
Som kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) uttryckte det i TTELA (se ”Så ska Sanden räddas”).
TTELA hade för övrigt en mycket bra sammanfattning av utredningen i fredags (se länken ovan) och dessutom hade reportern Niklas Johansson några egna reflektioner (se ”Nu är det snart möjligt att befolka Sanden”).
Rambölls utredning kom fram till att:
”För översvämningsskydd med skydd upp till nivå +47,16 m rekommenderas en utformning med någon form av tät stålspont som drivs ned till tätskikt av lera på djup kring ca 10-15 m under markytan och runt om hela Sanden-området (söder om Dalbobron).”
Det behöver emellertid göras ytterligare stabilitetsutredningar för kajer, släntkrön och strandkanter, skriver utredningen, för att säkerställa att förhållandena är goda i hela området.
”De områden som utretts sedan tidigare är särskilt känsliga för ökad belastning på jorden genom exempelvis uppfyllnad (höjning) av markyta.”
Det är alltså inte helt enkelt, och givet, med översvämningsskydden.
Det krävs också provtagningar i området innan arbetet påbörjas:
”kartlägga markföroreningarna i god tid innan man fastställer planerna för utvecklingen av området”
Sanden är troligtvis förorenad:
”Det kan finnas anledning att befara att fler områden kan klassas som förorenad mark.”
Kartan till vänster visar ”misstänkt förorenad mark”. Det är alltså, bland annat, hela området söder om Dalbobron.
Men utredningen handlar om vatten.
Det ska finnas öppningar i översvämningsskyddet när det är färdigställt. Det är för att kunna släppa in och ut trafik från Sanden:
”Dessa öppningar kan stängas med hjälp av temporära översvämningsskydd som snabbt kan sättas upp.”
Det kommer vatten även uppifrån och inte bara från Vänern. Utredningen har tittat på hanteringen av skyfall. Det är nämligen så att:
”byggandet av översvämningsskyddet kan leda till att skyfallsvattnet stängs in i området på ett annat sätt än tidigare.”
Nedanstående karta visar vattenutbredning och vattendjup vid skyfall med översvämningsskydd (de röda linjerna visar var översvämningsskydden ska finnas):
Det är inga större djup vi pratar om, men det krävs ändå åtgärder.
Skyfallsproblematiken ska lösas med avrinningssystem och grundare ytliga fördröjningsmagasin. Ramböll föreslår ett system fördröjningsmagasin där vatten kan få ansamlas. Fördröjningsmagasinen är utritade som blå rutor (fyra rutor) på nedanstående karta:
Sedan bör gatorna också ha en viss höjdsättning och lutning (minst 0,7%) för att säkerställa att vatten rinner av på ett effektivt sätt.
Utredningen tar inte upp hur ett eventuellt nytt dagvattensystem kan dimensioneras eller se ut. En sådan utredning om dagvattnet måste emellertid genomföras enligt Ramböll. Det kan nämligen bli problem om Vänerns vattennivå höjs, vilket den med all sannolikhet kommer att göra. Den förväntade framtida vattennivån i Vänern kommer förmodligen att vara avsevärt högre än områdets marknivå. Det kan bli fråga om att pumpa ut vatten ur planområdet.
Det krävs alltså enligt Ramböll flera ytterligare utredningar om Sandenområdet innan beslut kan fattas och spadarna sättas i fyllningsmassorna.
Ramböll föreslår att följande görs:
- ”Utredning av finansiering och tidplan för utbyggnad
- Fortsatta geotekniska/hydrogeologiska utredningar
- Fördjupade undersökningar avseende förorenad mark
- Gestaltningsprogram för översvämningsskydd och blågrön struktur
- Höjdmodell där planerade exploateringar och dess höjder infogas så att ny skyfallsmodell kan göras i samband med planering av exempelvis gators höjdsättning och markens avrinning
- VA-utredningar för omläggningar och eventuella kompletteringar
- Tillstånd och MKB för eventuell vattenverksamhet och detaljplaner
- Vidare utredning av förutsättningar och dimensionering för grönblå struktur som tar hand om skyfall.”
Det återstår alltså en hel del utredningsarbete innan något konkret kan komma igång på Sanden.
I planvisionen kan man för övrigt se parker och bostäder. Det finns också en ny bro mot centrum inritad liksom en gång- och cykelbana mot Blåsut. Samtidigt finns Vassbottenleden kvar som den ser ut idag. ICA Kvantum och Vattenfalls värmeverk ligger också kvar.
En förutsättning för hela utredningen är att hamnen försvinner från Sanden. Marie Dahlin (S) säger till TTELA:
”Antingen flyttas hamnen till Vargön eller så läggs den ner.”
Och den frågan är redan löst enligt Marie Dahlin i TTELA…. Vilket får mig att fråga – jasså? när då?
Jag får det inte heller att gå ihop med att tidigare utredningar har kommit fram till att det även i framtiden måste finnas en kaj i området, där båtar kan lägga till vid broöppning. Och på denna plats måste också allmänheten ha tillträde. Det har dessutom sagts att Sjöfartsverket vill ha kvar en nödkaj i hamnen. Om detta innebär något ytterligare, som tar plats, och pengar, vet jag inte. Men det är naturligtvis något som måste få ett svar.
Det kan väl också tilläggas att en ny hamn i Vargön antagligen skulle kosta 300-500 miljoner kronor…
Det finns många andra problem med att bygga på Sanden, t ex föroreningar, trafikstörningar, transporter av farligt gods osv, men utredningen tar alltså ”bara” upp vattnet, dvs översvämningsrisken och skyfall.
Ramböll beräknar att åtgärderna för att lösa dessa problem med vattnet kommer att kosta kommunen 150 miljoner kronor.
Jäpp, du läste rätt. 150 miljoner kronor.
Enligt Marie Dahlin, i TTELA, så ska inte bara kommunen betala:
”De som bestämmer sig för att vara kvar på Sanden eller som kommer dit för att driva verksamhet får också vara med och betala notan på 150 miljoner för översvämningsskyddet.”
Jag tror inte att Marie Dahlin (S) har rätt. Jag tror inte att kommunen kan tvinga de företag och markägare som finns på Sanden att vara med och betala 150 miljoner kr.
Och då blir ju frågan om vänersborgarna tycker att det är värt att kommunen betalar 150 miljoner kronor för att bygga en ny stadsdel på Sanden… Dessa 150 miljoner kr är, märk väl, enbart summan för att komma tillrätta med ”vattenproblemen” – det finns som sagt andra problem också…
Det är vad jag förstår socialdemokraterna och moderaterna som är de största tillskyndarna av att bygga en ny stadsdel på Sanden. (Om man vill vara lustig – de största betongpartierna vill se mer betong på Sanden…) I varje fall var det så i valrörelsen 2014. Jag vet inte vad de andra partierna tycker.
Antagligen är det inga problem rent tekniskt att fixa problemen med vattnet på Sanden. Men frågan är hur många kommunala skattemiljoner vänersborgarna vill ska rinna in i Sanden för att vattnet ska rinna ut…
Vad säger Nunntorpsbeslutet?
Igår (onsdag) hände det alltså något unikt. Sverigedemokraterna gjorde sitt politiska genombrott i Vänersborg. Det var tillsammans med, och tack vare, de styrande partierna bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. De ändrade och anpassade sitt beslutsförslag till sverigedemokraternas förslag – med följden att sverigedemokraterna kunde rösta tillsammans med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i en gemensam ljusrödgrönbrun koalition. (Se ”S+C+MP+SD=sant”.)
Det kan väl sägas att samarbetet har försvarats på Facebook av åtminstone två fullmäktigeledamöter från centerpartiet. De såg inte ”problemen” med att bjuda in sverigedemokraterna i den politiska värmen och göra upp med dem.
Men vad sade då det beslutsförslag som nu går till kommunfullmäktige den 14 december för ett slutgiltigt avgörande?
Beslutsförslaget till fullmäktige lyder:
”Kommunfullmäktige godkänner att Fastighets AB Vänersborg förvärvar fastigheten Nunntorp 1:14 från Västra Götalands läns landsting. Köpesumman ska uppgå till högst 38 Mkr. Syftet med köpet är främst att arrendera ut fastigheten till lämpliga aktörer för att bedriva utbildning/naturbruksgymnasium och särskolegymnasium samt vuxenutbildning i gröna näringar. Fastighets AB Vänersborg äger rätt att slutföra avtalshandlingarna med Västra Götalands läns landsting och teckna erforderliga handlingar.”
Redan den första förutsättningen, ”köpesumman ska uppgå till högst 38 Mkr”, är tveksam. I denna summa ingår nämligen inte vissa lagstadgade avgifter. Det tillkommer direkt ytterligare ca 1,6 miljoner kronor. Och då blir det mer än 38 miljoner…
Sedan är det väl tämligen naivt att tro att kommunens, genom Fastighets AB Vänersborg (FABV), kostnader stannar där. Vänersborgs kommun ska själv stå för kostnaderna för alla dolda fel, något som kan öka kostnaderna med ytterligare ett antal miljoner. Dessutom behöver fastigheterna handikappanpassas, med t ex hiss, och nya IT-investeringar behövs. Det kommer att öka kommunens kostnader för Nunntorp tämligen omgående.
Ytterligare en sak som tillkommer är lösöre och inventarier. Detta ingår inte i summan 38 milj kr. Det handlar om maskiner, fordon, verktyg, bänkar, stolar och gud vet allt. Det är mycket som behövs i alla de fastigheter som utgör Nunntorp. Och vill man ha djur, t ex grisar och kor, så får kommunen införskaffa det också…
Kommunen är redan långt över 38 miljoner…
Kommunen behöver årliga hyresintäkter på ungefär 10 miljoner kronor för att det ska gå runt, och då är ändå inte alla kostnader inräknade. Ekonomikontoret skriver:
”Exempel på risker som skulle kunna bli aktuella, är att hela eller delar av fastigheten inte kan hyras ut, att de hyresnivåer som är möjliga att ta ut inte täcker fastighetens kostnader, eller att kontrakterade hyresgäster hamnar i betalningssvårigheter.”
I nu-läget finns inga hyresgäster.
Den andra förutsättningen i beslutsförslaget, ”syftet med köpet är … att bedriva utbildning/naturbruksgymnasium och särskolegymnasium samt vuxenutbildning i gröna näringar”, blir jag ärligt talat inte riktigt klok på. Vem ska bedriva utbildning på Nunntorp? Jag har ställt frågan upprepade gånger på Facebook, i Nuntorpsgruppen, men får inget svar. Om man nu inte med svar menar påståendet att jag ”är full av negativa tankar”…
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) säger i och för sig till TTELA att:
”Vi har tre, fyra intressenter som vill starta någon form av utbildning. Vi har kollat upp dem. Först måste köpet igenom i fullmäktige och sedan ska vi prata mer med dem.”
Som jag ser det, så måste kommunfullmäktige få reda på vilka intressenter detta är innan ett beslut. Fram tills de har presenterats är jag väldigt skeptisk till uppgifterna – vis av tidigare politiska erfarenheter…
Och sedan kan man ju undra om dessa eventuella intressenter, om de nu finns, är seriösa och villiga att betala 10 milj kr i hyra varje år.
Dalslands Naturbruksutbildning AB, med Hushållningssällskapet som huvudägare, har klart och tydligt sagt att tåget har gått. (Den 14 december ska styrelsen i och för sig ta upp frågan en gång till.) Skolinspektionen har ju dessutom avslagit ansökan om att få starta naturbruksskola på Nunntorp och överklagandetiden har också gått ut.
Visst kan en ny ansökan lämnas in, men då kan en skola – med bara elever i åk 1 – inte starta förrän absolut tidigast hösten 2018. Det blir minst sagt svårt… Och det blir det också för vilket företag som helst som tänker starta en utbildning.
Nu är det väl inte bara jag som ser att det i förslaget står:
”Syftet med köpet är främst…”
”Främst”…?
Det är som jag ser det en tydlig gardering. Det visar att de som har lagt förslaget inte är särskilt säkra på att det finns någon som vill starta utbildning. Och hur skulle de kunna vara det, det finns ju ingen som har anmält intresse av att bedriva utbildning.
Formuleringen ”… främst …” får mig att undra hur sverigedemokraterna resonerar. Ser de inte att chanserna att någon vill bedriva utbildning antagligen är försvinnande små? Sverigedemokraterna var nämligen oerhört tydliga i sitt ursprungliga yrkande med att förutsättningen för ett köp av Nunntorp för deras del var just att bedriva utbildning.
Är sverigedemokraterna på väg att bli lurade av de rutinerade politikerna i socialdemokraterna och centerpartiet? Eller har de fått någon försäkran typ att det t ex aldrig ska bli ett asylboende på Nunntorp?
Och några alternativa användningar för Nunntorp, om det inte blir någon skola, finns inte i nu-läget. Det enda som står i tidigare handlingar är:
”Planerna är då att i lokalerna bedriva någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning.”
Men några konkreta sådana här planer har inte redovisats. Jag tvivlar på att de finns.
Bo Carlsson (C) säger till SVT Väst om vad som ska/kan hända om det inte blir något av planerna:
”… får vi inte igång verksamhet får vi sälja fastigheten.”
Det känns kanske inte riktigt helt seriöst… Fast det var kanske så som Bo Carlsson resonerade när han röstade för en nedläggning av Nunntorps naturbruksskola i Västra Götalandsregionen…
Det var inga ”nya” handlingar som lades fram för ledamöterna igår, utan det var de som jag tidigare har presenterat på denna blogg, se ”Ärendet Nunntorp till KS” och ”Nuntorp i KSAU”. Det finns många andra frågor som inte har blivit besvarade eller tillräckligt belysta, jag tänker t ex på de juridiska frågorna.
”I författningskommentaren … nämns att avsikten med befogenhetslagen inte är att det ska vara fråga om specialanpassade lokaler.”
Kommunen får alltså inte enligt lagen tillhandahålla ”specialanpassade lokaler”. Och som det ser ut nu är lokalerna på Nunntorp synnerligen ”specialanpassade” för undervisning.
Överhuvudtaget, det står alltså i underlaget till kommunstyrelsen, är befogenheten att tillgodose enskilda företags lokalbehov starkt begränsad. Det måste finnas särskilda skäl om detta är möjligt. För grundsatsen i Kommunallagen är:
”att kommunala åtgärder som huvudregel ska ha en allmän inriktning har ansetts överträdd när det är fråga om att uppföra industribyggnad för huvudsakligen ett enda företag”
Det står vidare i underlaget:
”Både KL (Kommunallagen; min anm) och BfL (lagen om vissa kommunala befogenheter; min anm) ger, som nämnts, klart besked om att individuellt anpassad lokalhållning åt enstaka företag faller utanför kommunens ordinära kompetens och att kommunala kapitaltillskott till näringslivet inte får ske på detta sätt.”
Och sedan har vi EU:
”EG-rättens statsstödsregler innebär att alla företag som utgångspunkt ska drivas utan stöd från det allmänna. … Exempel på statsstöd är upplåtande av byggnader gratis eller till ett pris som understigande rådande marknadsmässiga priser.”
Jag vet inte om kommunledningen och sverigedemokraterna kör i en optimistisk anda och hoppas att allt ordnar sig.
Många hoppas på att det ska bli som förr med Nunntorps naturbruksskola. Och det har jag full förståelse för. Men som politiker har vi ett ansvar att använda skattebetalarnas pengar med förnuft. Vi måste fatta beslut utifrån fakta och kunskap. Och jag är inte säker på att detta håller på att ske i Vänersborg. Det känns som att det just nu är mest önskedrömmar och fromma förhoppningar som är ledstjärnan i kommunledningens politik.
Som vanligt.
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om Nunntorpsbeslutet.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer