Arkiv
BUN inställt!
Det händer inte ofta, även om det hände en gång under den förra mandatperioden. Men då hände det inte mitt under en period som egentligen borde ha varit politisk intensiv.
Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har ställt in morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden. Det var för få beslutsärenden…
Ja, ja, där ser man. Kanske borde nämnden ha passat på att typ diskutera strategiska och långsiktiga utbildningsfrågor istället. Det finns gott om sådana, i synnerhet som kunskapsresultaten är på tok för låga i de kommunala skolorna. Det hade faktiskt inte heller varit helt fel med tanke på den instabila politiska situation som vi kan förvänta oss i Vänersborg de kommande 4 åren. Det skulle vara tämligen välgörande om de olika partierna hade kunnat enas om en gemensam skolpolitik i kommunen och vilken prioritet barnen och ungdomarna ska få/ha i det politiska arbetet, t ex i budgetarbetet.
Det har såvitt jag vet inte hänt något när det gäller det kommande styret. Självklart kan saker hända, kontakter tas, diskussioner och förhandlingar pågå, utan att Vänsterpartiet vet om det eller är inblandat. Men jag har lite svårt att tro det. Om nu Marie Dahlin (S) eller Gunnar Lidell (M) strävar efter ett majoritetsstyre vill säga. Och ingen av dem vill stödja sig på sverigedemokraternas röster. Vilket båda säger att de inte vill. Och det tror jag på. Lidell har ju enligt TTELA fått en förfrågan om samarbete med SD och svarat nej.
Vill någon ha ett majoritetsstyre så är det svårt att gå förbi Vänsterpartiet med sina 5 mandat. Å andra sidan tyder det mesta på, just för att ingen tagit kontakt med V, att det blir ett fortsatt minoritetsstyre… Och då blir det i mina ögon socialdemokraterna och centerpartiet som tar tag i rodret. Kanske med 
miljöpartiet, kanske utan. Samarbetet mellan S+C på ena sidan och MP på det andra har gnisslat betänkligt under mandatperioden. S+C har tillsammans 18 mandat i fullmäktige. Behöver de MP:s 2 mandat? Jag tror faktiskt inte det. Och sett ur MP:s perspektiv så tror jag att ytterligare 4 år av samarbete med S+C vore ”politiskt självmord” för partiet i Vänersborg.
Moderater, liberaler och kristdemokrater har 15 mandat. De borgerliga partierna är alltså mindre än S+C. Och även om MP skulle byta block, vilket inte är helt ovanligt när man tittar på landet i sin helhet, så skulle detta block ändå vara mindre.
TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om att centerpartiet skulle kunna lämna samarbetet med socialdemokraterna (se ”Vågar C göra högersväng i höst?”). Jag tror att vi kan lägga sådana spekulationer åt sidan. Samarbetet mellan C och S är och har varit alltför intensivt och långtgående för att C skulle bryta sig ur.
Som sagt, mitt tips är att Marie Dahlin tänker sig ett fortsatt minoritetsstyre mellan S+C. Möjligtvis med en annan attityd av samarbete gentemot de andra partierna, typ att S+C bjuder in de andra partierna till samtal och diskussioner innan förslag läggs.
Vi får se om det händer något under veckan. Vad jag förstår så ska i varje fall socialdemokraterna ha ett större möte om den politiska framtiden. Även om just Marie Dahlin åker till södra Afrika imorgon och är borta en hel vecka…
För övrigt är det inga nämnder eller styrelser som ska sammanträda kommande vecka, den 42:a i ordningen.
Mandatperiodens sista KF
Igår träffades det gamla kommunfullmäktige för sista gången. Och det märktes, i varje fall när sammanträdet avslutades. Alla de personer uppmärksammades som av olika anledningar inte återkommer till Festsalen i Folkets hus om två veckor. Då sammanträder nämligen det nya fullmäktige för första gången efter höstens val.
En rörd Lars-Göran Ljunggren öppnade gårdagens sammanträde med att hålla en parentation av den alltför tidigt bortgångne Orvar Carlsson (KD). Det var en känslosam stund.
Delårsrapporten var den första punkten på ärendelistan. (Jag har skrivit om och kommenterat delårsrapporten i en tidigare blogg, se ”KF 10 okt”.)
Joakim Sjöling (S) började diskussionen med att från talarstolen beskriva läget i barn- och utbildningsnämnden. Det gjorde han på ett föredömligt sätt, men var kanske lite för optimistisk när det gäller utvecklingen av kunskapsresultaten. De har förvisso gått framåt sedan förra året, men är fortfarande på en alltför låg nivå. (Se vidare ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)
Lutz Rininsland (V) redogjorde för sin syn på socialnämnden och kommenterade framför allt nämndens stora underskott. Per Sjödahl (MP) och Marika Isetorp (MP) reflekterade över miljö- och hälsoskyddsnämnden respektive kultur- och fritidsnämnden.
Ola Wesley (SD) passade också på att säga några ord. Han var full av självförtroende, det var väl valresultatet som föranledde det. Wesley undrade vad de styrande gör åt de stora underskotten. Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) svarade att det skulle ha kunnat vara värre… Och tyckte att Wesley istället borde ha omformulerat sin fråga till:
”Vad gör alla?”
Kommunstyrelsen hade under nästa ärende föreslagit att samhällsbyggnadsnämndens överskott från försäljning av mark etc skulle tillfalla kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden hade egentligen velat ha pengarna kvar och använda dem till underhåll av gator och vägar mm. Det föreslog också Anders Strand (SD) att det borde bli fullmäktiges beslut.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) ville väl egentligen det också, men det var inte den socialdemokratiska gruppens mening. Augustsson accepterade det. Däremot undrade han vilka konsekvenser det skulle få för framtiden om en nämnd ville flytta pengar mellan olika anslagsbindningsnivåer inom nämnden. I fortsättningen kan det ju bli så att en nämnd som framför att den vill flytta pengar, riskerar att bli av med dem istället…
Socialnämnden gör ett stort underskott i år. Delårsrapporten visade ett prognosticerat underskott på 26,6 milj kr och nämnden hade därför lagt in en begäran till kommunfullmäktige om att få ett tilläggsanslag. Kommunstyrelsen föreslog att fullmäktige skulle bevilja anslaget. Pengarna skulle i förslaget tas från samhällsbyggnadsnämndens överskott och från kommunens resultat. Det visar sig för övrigt att den senaste prognosen från socialnämnden visar ett underskott som är ännu större, 38,7 milj…
Ola Wesley (SD) intog återigen talarstolen. Han menade att socialnämndens underskott berodde på kostnaderna för att omhänderta barn som blir agade av sina föräldrar. Det blir billigare att anställa någon som kan informera dessa grupper om att aga är förbjudet, menade Wesley. Och anspelningarna på vilka ”grupper” han hade i åtanke gick inte att missförstå…
Marie-Louise Bäckman (KD) berättade för Wesley att socialnämnden har ett ansvar som är reglerat i lag. Och att nämnden måste följa lagen. Den grupp det handlade om i det här fallet är gruppen föräldrar.
I underlaget från socialnämnden till fullmäktige fanns det några punkter under en inledning, som löd så här:
”Utifrån det beräknade underskottet är flertalet processer igång inom förvaltningen utifrån flera syften, varav ett är att klara av att nå budgetbalans.”
Och så kom en punkt som har att göra med det Wesley sa.
”Uppbyggnad av team inom Individ- och familjeomsorgen med specialkompetens gällande våld i familjer för att stärka förmågan att möta och utreda problematiken samt arbeta med insatser. Teamet kommer arbeta i ett nära samarbete med Barnahuset i Trollhättan.”
Så Ola Wesley (SD) slog nog in öppna dörrar. Som vanligt.
Eftersom det är en hel del ”turbulens” bland personalen inom socialförvaltningen just nu så passar jag på att återge en annan av punkterna om de ”processer” som är igång för att ”nå budgetbalans”:
”’Smart bemanning’ inom Vård och omsorg och Vård, stöd och utredning, vilket syftar till att skapa hälsosamma scheman för medarbetarna, större kontinuitet för brukarna samt mer ekonomisk effektiva scheman. Effekten av processen bedöms som långsiktig.”
Efter att fullmäktige hade beslutat enligt kommunstyrelsens förslag, dvs att socialnämnden skulle få tilläggsanslaget på 26,6 milj kr, behandlades en del ”formalia”. Slutligen fick Marie Dahlin (S) svara på ett antal frågor.
Gunnar Lidell (M) ställde en interpellation om motionen ”gällande långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Lidell tyckte nämligen inte att det hände något. Dahlins åsikt var att hon inte hade någon chans att kunna följa upp varenda motion, utan att det var motionären som var ansvarig.
”Jag gör ungefär lika mycket som Gunnar gjorde när han styrde.”
Sa Dahlin. Varpå Lidell förklarade att en av motionärerna faktiskt hade ställt frågor om motionen i samhällsbyggnadsnämnden och fått svaret att motionen låg hos kommunstyrelsen. Och att förvaltningen först nu hade börjat jobbat med den. Lidell var fortfarande inte glad…
Dahlin menade att hon inte kunde piska fram resultat av personalen…
Lena Eckerbom Wendel (M) var av den åsikten att det var kommunstyrelsens ordförande, dvs Marie Dahlin, som var ansvarig för att allt fungerar, att alla beslut verkställs etc. Eckerbom Wendel ansåg att ett svar som löd ”Men du då?” inte var ett okej svar.
Lutz Rininsland (V) var inne på samma spår i sin interpellation ”Ansvar för dröjsmål att behandla en motion”. Inte heller den motion som Rininsland åsyftade hade behandlats inom rimlig tid. Även Rininsland ansåg att det fanns ett politiskt ansvar.
Och som en slutkläm frågade Lena Eckerbom Wendel (M) ”Hur styrs den här kommunen egentligen?”
Marie Dahlin (S):
”Jag styr via våra tjänstepersoner och kommundirektören.”
Och Dahlin menade vidare att nämnderna sköter sina egna åtaganden och det lade hon sig inte i.
Även Eckerbom Wendel tyckte att Marie Dahlin inte tog sitt politiska ansvar, varpå Dahlin replikerade att hon skulle ta med sig det Eckerbom Wendel sa. Och det hoppas vi nog lite till mans…
Lutz Rininsland (V) lämnade in en ny motion. Det var en mycket bra motion. (Du kan läsa hela motionen här: ”Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?”.)
Motionen handlar om att det borde pratas mer politik i kommunen, särskilt i kommunstyrelsen. Det kan låta lite förvånande, ”talas det inte politik?”, men väldigt mycket går på rutin. Beslutsförslag som tjänstemännen har arbetat fram klubbas ofta utan större diskussion. Rininsland efterlyste politiska diskussioner innan förvaltningarna började utreda ärendena:
”Jag ser framför mig att kommunens ledande politiker, runt bordet i kommunstyrelsens sammanträdesrum, utbyter tankar kring frågor som ”kan inverka på kommunens utveckling”, att politikerna uttalar sig om preferenser, om vägar man önskar gå.”
Till sist var det dags för avtackning av alla ”avgående” ledamöter, dvs de som gjorde sitt sista framträdande i och med dagens sammanträde.
Kommunfullmäktiges presidium delade ut en glasskål till dem alla, varpå fullmäktiges ålderspresident Lutz Rininsland höll ett tal till samma presidium. Även Lars-Göran Ljunggren (S), Niklas Claesson (M) och Anna-Karin Sandberg (MP) gjorde sitt sista sammanträde som presidium. Ljunggren och Claesson gjorde dessutom sitt sista framträdande i fullmäktige.
Den ende som inte blev avtackad var Pontus Gläntegård (V). Han glömdes helt sonika bort… Gläntegård tjänstgjorde för första gången under mandatperioden som ersättare i kommunfullmäktige denna kväll. Som
alltså blev Gläntegårds första och sista fullmäktigesammanträde. Men trots att han satt där i 80 min av sin dyrbara tid, så blev det ingen glasskål…
Gläntegård fick i varje fall, som alla andra ledamöter, ersättare och allmänhet, avnjuta en bit smörgåstårta.
Om två veckor ska den nya kommunfullmäktige sammanträda.
Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag
Igår var jag på ett stormöte i Dalsland, strax söder om Brålanda, på den fd Naturbruksskolan på Nuntorp. Det var med anledning av Skolinspektionens avslag på ansökningarna om att få starta skolor här.
Det var ett välbesökt möte. Det var dock få politiker som visade sig. Jag såg varken några kommunala politiker från socialdemokraterna, moderaterna eller centerpartiet… Det var nog faktiskt bara Carl-Ewert Berg (KD) och jag som var där och lyssnade.
Det var en del information om vad som händer just nu på Nuntorp. Och det händer en del, hela tiden, tycks det som. Det ”gröna klustret” är aktivt för att locka verksamheter till Nuntorp. Det ska t ex starta en restaurang i huvudbyggnaden, Nuntorps Gårds Bistro AB. Det är kocken Morgan Borgström som satsar. Borgström har erfarenhet som kock från både England och Frankrike. Och Grästorp. Vi hoppas väl alla att han ska lyckas få igång en bra restaurangverksamhet på Nuntorp.
Borgström är också handledare. Kunskapsförbundet Väst har nämligen satt igång utbildning för nyanlända på Nuntorp. Elever från Syrien, Somalia och Afghanistan läser svenska på förmiddagarna och bland annat Borgström håller i praktiska utbildningar på eftermiddagarna.
Skolinspektionens nej till gymnasieutbildningar var en stor besvikelse för Gröna Klustret Nuntorp. Och det var egentligen huvudanledningen till stormötet.
Göran Holmberg, ordförande för Dinglegymnasiet AB, gav sin syn på Skolinspektionens beslut. Holmberg var oerhört besviken. Förutom att han var självkritisk så tyckte han väl att det var lite underligt att en mycket likartad ansökan från Dingle fick godkänt för något år sedan. Skolinspektionen hade också gjort en inspektion på Dingle i våras och gymnasiet fick inga anmärkningar. Nu hade Nuntorp samma koncept, men här fick man inte ens starta en skola… (Jag har beskrivit Skolinspektionens beslut i en tidigare blogg, se ”Skolinspektionens nej till Nuntorp”.)
Göran Holmberg och Dinglegymnasiet tänker dock överklaga beslutet och de hoppas att Skolinspektionen ska ompröva det. Denna gång har Holmberg utvecklat de punkter som inspektionen grundade sitt avslag på mycket utförligt.
Vi får hoppas att Skolinspektionen omprövar sitt beslut.
VD Marianne Jakobsson och rektor Camilla Drottz Karlsson från Lärlingsgymnasiet gav också sin syn på beslutet. Lärlingsgymnasiet ville starta lärlingsutbildningar på Nuntorp. Företagets koncept är att erbjuda möjlighet att genomföra yrkesutbildning ute i arbetslivet.
Lärlingsgymnasiet skriver bland annat på sin hemsida:
- ”är du halva utbildningstiden på en lärlingsplats där det finns en handledare som, i samverkan med yrkesläraren, utbildar dig i yrket.”
- ”får du besök på lärlingsplatsen av din yrkeslärare.”
- ”integreras din undervisning på skolan, dels inom de gymnasiegemensamma ämnena och dels inom respektive yrkesutbildning.”
Lärlingsgymnasiet i Sverige AB etablerades 2008 och driver för närvarande utbildningar i Munkedal och Ale. Lärlingsgymnasiet fick för övrigt utmärkelsen ”Årets Företagare” i Ale i år.
Lärlingsgymnasiet skriver att 9 av 10 elever får jobb efter utbildningen. På Nuntorp ville de starta flera lärlingsutbildningar. Det tyckte inte Skolinspektionen:
”Skolinspektionen avslår ansökan om godkännande av Lärlingsgymnasiet i Sverige AB som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella industritekniska programmet med inriktningarna driftsäkerhet och underhåll samt produkt och maskinteknik och fordons- och transportprogrammet med inriktningarna lastbil och mobila maskiner samt transport vid Lärlingsgymnasiet i Dalsland i Vänersborgs kommun.”
Skolinspektionens avslag motiverades på andra sätt än det avslag som Dinglegymnasiet fick. Inspektionen konstaterar det viktigaste, nämligen att Lärlingsgymnasiet:
”har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för det nationella fordons– och transportprogrammet med inriktningen transport.”
Avslaget grundar sig på två andra skäl. Det första handlar om ”Elevprognos/Ekonomi”. Skolinspektionen menar att den prognos på elevunderlaget som Lärlingsgymnasiet har utarbetat, efter en intresseundersökning som genomförts av företaget Origo Group, inte säkerställer att skolan kommer att få tillräckligt många elever. Skolinspektionen drar slutsatsen:
”Sökanden har därmed inte redovisat att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Då sökandens elevunderlag inte är verifierat innebär det enligt Skolinspektionens bedömning att budgeten inte heller är tillförlitlig.”
Det här är motiveringen till avslaget för det ”nationella industritekniska programmet med inriktningarna driftsäkerhet och underhåll samt produkt och maskinteknik samt fordons– och transportprogrammet med inriktningen lastbil och mobila maskiner”.
Jag kan väl tycka att Skolinspektionens slutsats kan ifrågasättas. Intresseundersökningen tyder faktiskt på att tillräckligt många elever kan vara intresserade av lärlingsutbildningarna. Dessutom är ju inte Lärlingsgymnasiet i Sverige AB något nystartat ”spekulativt” företag, utan ett etablerat företag som redan bedriver utbildningar på andra orter. Menar detta företag att det finns förutsättningar att bedriva utbildning på Nuntorp så kan man rimligen förmoda att det är så. Företaget lär ju om inte annat förlora stora pengar om så inte vore fallet.
Skolinspektionen har gjort bedömningen att det här skälet inte gäller programmet ”Fordons- och transportprogrammet inriktning transport”.
Det fanns ett annat skäl till att Fordons- och transportprogrammet inriktning transport fick avslag av Skolinspektionen.
”Enligt Skolinspektionens bedömning kommer det sökta programmet och inriktningen sannolikt att attrahera ett antal elever som annars skulle ha sökt till kommunens (Skolinspektionen menar Vänersborg; min anm) motsvarande nationella program.”
Motiveringen till inspektionens avslag lyder följaktligen:
”Skolinspektionens helhetsbedömning är därmed att den ovan rubricerade etableringen medför sådana påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna och för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner att ansökan ska avslås.”
Eftersom Skolinspektionen hänvisar till ett yttrande från Kunskapsförbundet Väst så läste jag detta.
Kunskapsförbundet yttrar sig över flera friskoleetableringar samtidigt. När det gäller just Lärlingsgymnasiet och Nuntorp står det:
”Industritekniska programmet erbjuds av Kunskapsförbundet Väst, liksom andra lärlingsutbildningar. I övrigt finns ett utbud av lärlingsutbildningar i området runt Vänersborg och Trollhättan, och dessutom i Trollhättan genom Praktiska gymnasiet.”
Invändningarna från Kunskapsförbundet är tämligen små. (Praktiska gymnasiet är en friskola.) Man kan också notera att Kunskapsförbundet inte kommenterar Fordons- och transportprogrammet. Förbundet har vad jag kan se inte heller Fordons- och transportprogrammet med inriktning transport…
Eftersom Kunskapsförbundet yttrar sig över flera friskoleetableringar så kommenterar förbundet etableringarna i generella ordalag. Då menar förbundet att:
”Vid en start av ytterligare utbildningar inom pendlingsavstånd kommer elevunderlaget till Kunskapsförbundets utbildningar att påverkas negativt. På sikt kommer kommunen inte att kunna erbjuda ett lika brett programutbud som idag.”
Och vidare:
”Vid ytterligare friskoleetableringar med överetablering som följd, kommer elevunderlaget att bli så litet att kommunen kraftigt måste minska på det egna utbildningsutbudet och elevernas valmöjligheter, vilket på sikt leder till en utarmning av den kommunala utbildningen.”
Kunskapsförbundet menar att det minskade elevunderlaget gör att det på en del program är svårt att bedriva undervisning effektivt och att kvaliteten i utbildningen riskerar att försämras. Dessutom kan kostnaderna för Kunskapsförbundet öka om elever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor.
Kunskapsförbundets direktion, dvs politikerna, fattade sedan, den 24 april 2018, beslutet:
”Direktionen har ingenting att erinra mot ansökningarna. Dock kan några av de sökta utbildningarna innebära en risk för överetablering inom området.”
Det här beslutet, som faktiskt är positivt till etablering, verkar det inte som om Skolinspektionen har tagit hänsyn till…
När jag förresten läser yttrandet från Melleruds kommun till Skolinspektionen angående Lärlingsgymnasiets ansökan på Nuntorp, så är det mycket negativt. Melleruds kommun vill inte ha någon sådan utbildning. Intressant med tanke på att vissa politiker från Mellerud har talat sig varma för utbildningar på Nuntorp…
Jag kan inte säga att jag blir särskilt imponerad av Skolinspektionens bedömning. Visst konkurrerar de olika skolorna till stor del om samma elever – väljer fler elever Lärlingsgymnasiet (eller Dinglegymnasiet) så blir antalet som kan välja Kunskapsförbundet eller Dahlstiernska gymnasiet i Mellerud färre. Så är det ju. Å andra sidan är ju tanken bakom friskolereformen, och andra förändringar i skolornas värld, att elever ska få välja en utbildning som passar dem. Det motiveras av lagstiftaren bland annat av en tanke att valfrihet är en demokratisk rättighet. En annan tanke bakom friskolereformen var just att skapa konkurrens mellan skolorna. Det är detta som lagstiftaren har menat och bör väl gälla oavsett om man håller med eller inte. Vilket jag egentligen inte gör. (Det är ingen hemlighet att jag är mycket kritisk till friskolereformen.) Men som jag ser det underkänner Skolinspektionen med sitt beslut lagstiftarens syfte.
Det finns en annan aspekt av utbildningsfrågan också, något som helt har kommit bort i diskussionerna. Den framfördes av en i publiken på gårdagens möte. Och det var den nationella livsmedelsstrategin. Och det gör frågan ännu större – det finns ett nationellt perspektiv också.
Den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen den 20 juni 2017. (Du kan ladda ner kortversionen här.) Under rubriken ”Kunskap och innovation” i Livsmedelsstrategin står det:
”Målet för det strategiska området Kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.”
Och så görs följande bedömning:
”Relevanta utbildningsanordnare bör även fortsättningsvis följa utvecklingen i livsmedelssektorn och eftersträva att möta de kompetensbehov som finns inom området.”
Och kompetensbehov finns det hos företagen i Dalsland och regionen. Som jag ser det är det precis vad både Dinglegymnasiet AB och Lärlingsgymnasiet i Sverige AB syftar till med sina utbildningar.
Det tycks fortfarande var så som professor Dick Harrison tydligen sa på en föreläsning i Vänersborg nyligen:
”Dalsland är Sveriges mest bortglömda landskap.”
Skolinspektionen har all anledning att ompröva sitt avslagsbeslut.
Dahlbergs, Mariedal och Smart Bemanning
Vi har en relativt lugn politisk vecka framför oss. Som i och för sig redan har börjat med att miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde idag måndag.
I kallelsen till miljö och hälsas sammanträde, som återfinns på kommunens hemsida, hittar man bara ärendelistan. Det finns inga underlag utlagda på hemsidan och därför är det svårt att uttala sig om vad som skulle beslutas. Men ärendena 4 och 5 ser intressanta ut – ”Förbud med vite att släppa ut livsmedel på marknaden” och ”Tillstånd för enskild avloppsanläggning för BDT-vatten”. För att inte tala om ärende 8, ”Information kring Dahlbergs Slakteri AB”.
Det är många i Brålanda som fortfarande besväras av lukten från Dahlbergs. Och de har besvärats i många, många år och enligt ögonvittnen, eller ”näsvittnen”, blir det nästan värre och värre. Det pratas i bygden om att företaget inte följer de beslut och riktlinjer som finns kring framför allt hygieniseringsprocessen. Och antagligen har invånarna helt rätt. Dahlbergs är nämligen polisanmält. Vad jag förstår både en och två gånger… (Dahlbergs Slakteri är för övrigt värd en egen blogg.)
Om det ”jäser” på Dahlbergs Slakteri, och i Brålanda, så tycks det göra detsamma på Mariedal.
Ett rykte om att Mariedal Östra ska bebyggas har framkallat känslor på Facebook. Och det kan jag på sätt och vis förstå. Inget parti pratade om Mariedal Östra inför valet – även om de flesta kanske anar att Mariedal Östra inte har bebyggts tack vare att det med all sannolikhet var ett krav från miljöpartiet för att ingå i det styrande blocket (S+C+MP) under den gångna mandatperioden. Och jag antar att miljöpartiet ställer detta krav även fortsättningsvis, om partiet nu är aktuellt för att ingå i ett nytt styre. En stor majoritet av partierna i Vänersborg är positiva till exploatering på Mariedal, t ex socialdemokraterna och moderaterna. För att bara nämna några. (Vänsterpartiet har inte tagit slutlig ställning i frågan, men visst är jag själv försiktigt positiv till bostäder på Mariedal Östra…)
Det jäser också bland de anställda inom socialförvaltningen. Kommunal, de anställdas fackförbund, planerar en demonstration mot Smart Bemanning torsdag den 22 november kl 11.30-14.30.
Vad jag förstår så står förvaltningen fast vid sitt beslut att fortsätta processen med att införa det nya systemet. (Se ”Smart bemanning?”, ”Tankar om ”Smart bemanning”” och ”Facket hoppar av smart bemanning!”.) Politikerna i socialnämnden har informerats i frågan, men har inte lagt sig i förvaltningens beslut. I varje fall inte än. Är det tillräckligt stora och omfattande protester så brukar politiker så småningom bli intresserade… Det kan väl nämnas att hittills har kommunen fram tills nu betalat företaget, som står bakom tanken om Smart Bemanning, 1.336.881 kr (exkl moms)…
Och sedan är det naturligtvis kommunfullmäktige på onsdag denna vecka 41. Men det skrev jag om i lördagens blogg (se ”KF 10 okt”).
KF 10 okt
På onsdag den 10 oktober håller det ”gamla” kommunfullmäktige sitt sista sammanträde. Då samlas de personer som valdes i september 2014 för att fatta några sista beslut innan de entledigas. Redan två veckor senare, den 24 oktober, samlas det nya fullmäktige, dvs de ledamöter som valdes i höstens val. Naturligtvis kommer många i det ”gamla gardet” tillbaka för att sitta i ytterligare 4 år. Däribland denne bloggare.
Det nya kommunfullmäktige har några viktiga beslut att fatta innan året är slut. Ledamöterna ska besluta om en budget för 2019 och, inte minst, utse ledamöter i kommunens styrelser och nämnder. Och då gäller det att partierna har kommit överens om vilka som ska styra Vänersborg. Inga av dessa beslut behöver dock tas förrän på fullmäktiges decembersammanträde, med ett undantag – skattesatsen för nästa år måste fattas senast i november.
Men tillbaka till nästa veckas sammanträde. Ärendelistan (dagordningen) är relativt kort.
Det första ärendet är delårsrapporten. Rapporten börjar med en övergripande målavstämning. Det är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen. Avstämningen görs som vanligt med gröna, gula och röda ploppar.
Det finns 10 gula ploppar. Det betyder att målet uppnås delvis. Tre av målen uppnås helt och är markerade med gröna ploppar, medan ett mål inte uppfylls. Det är målet:
”Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar.”
Och så är det. Det är framför allt socialnämnden som gör ett stort underskott. Det är för övrigt ett ärende som kommer upp senare under kvällen. Kanske kan det också vara av intresse att se vilka mål som kommunen anser vara uppfyllda, här är dom:
- Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses
- Fler attraktiva och energieffektiva boenden i hela kommunen
- Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas och utvecklas
Varje nämnd redovisar också sina förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. För barn- och utbildningsnämndens del behandlade jag delårsrapporten i samband med BUN:s sammanträde den 17 september (se ”BUN 17/9”). Nämndernas delårsrapporter tillsammans med rapporten för hela kommunen ger en mycket fullständig bild av vad som händer i kommunen.
Delårsrapporten handlar också om ekonomi. Jag tänkte inte fördjupa mig i alla detaljer utan nöjer mig med att återge delårsrapportens sammanfattande slutsatserna:
”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2018 innebar ett budgeterat resultat på 24 mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 11 mkr vilket är 13 mkr sämre än budget.
En måttlig ökning av skatter och generella statsbidrag i kombination med en kraftig ökning av kommunens nettokostnader mellan 2017 och 2018, sätter press på kommunens ekonomi och gör att resultatet faller från historiskt höga nivåer 2016-2017 till ett prognostiserat resultat på strax över noll i år. Nettokostnadsökningen förklaras till stor del av socialnämndens stora prognostiserade budgetunderskott, där särskilt utvecklingen av placeringar av barn och unga är oroande.
Enligt prognosen kommer kommunen klara ett av fyra finansiella mål. Det mål som nås är kassalikviditeten, vilket klaras med hjälp av ökad upplåning. Med nuvarande resultat- och investeringsprognos nås inte övriga finansiella mål vilket är oroväckande. Samtidigt kan det konstateras att 2018 års beslutade budget inte möjliggör att de två finansiella målen avseende investeringar och soliditet kan nås.”
Och så kommer den tuffa slutsatsen:
”Den sammanvägda bedömningen för 2018 är att verksamheten, ur ett finansiellt perspektiv, inte kommer att kunna bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning.”
Och det blir ännu värre…
Socialnämnden gör alltså ett stort underskott. Och det beror inte på slarv eller något annat sådant. Socialnämnden är helt enkelt underbudgeterad. Men det ska rättas till. Kommunfullmäktige föreslås nämligen fatta beslutet att:
”tillföra socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 27,0 mkr”
Pengarna ska tas från årets resultat. Resultatet budgeteras därför ner från 23,6 milj kr till 1,6 milj kr. Resterande 5,0 milj kr finansieras ur kommunstyrelsens förfogandeanslag – och här kommer pengarna från ett överskott i samhällsbyggnadsnämnden, från mark/tomtförsäljning. Pengarna vill samhällsbyggnadsnämnden egentligen använda till utökat vägunderhåll, men kommunstyrelsen konstaterar att:
”mot bakgrund av kommunens ekonomiska läge så behöver en mer övergripande bedömning av frågan göras.”
Socialnämnden föreslås med andra ord att få ett budgettillskott på 27 milj kr och som en följd av det beräknas kommunens resultat att bli endast 1,6 milj. Rent ekonomiskt är detta ”inget bra” – verksamhetsmässigt är det nödvändigt. (Läs mer om detta på Vänsterpartiets hemsida, ”Ovanligt men fullt begripligt”.)
Det finns fler punkter på ärendelistan.
Gunnar Lidell (M) har ställt en interpellation till Marie Dahlin (S). Den har jag skrivit om förut i samband med det förra fullmäktigesammanträdet. (Se ”Dags igen för KF”.) Dahlin var inte närvarande då och därför får den ställas på onsdag istället. Interpellationen handlar om ”långsiktiga strategier för kommunens simhallar”.
Även Lutz Rininsland (V) ställer en interpellation till Marie Dahlin (S). Rininsland undrar:
”Vilket ansvar faller på kommunstyrelsens ordförande att bemöta rimliga önskemål från politiker i andra partier att kunna få arbeta under villkor som är någorlunda lika för alla?”
Interpellationen ställdes också vid det förra fullmäktigesammanträdet.
Sammanträdet avslutas med en motion från Lutz Rininsland. Den finns inte med i handlingarna till ledamöterna, men den lämnades in förra veckan och ska nog behandlas på onsdag.
Motionen handlar om att det borde pratas mer politik i kommunen, särskilt i kommunstyrelsen. Det kan låta lite förvånande, ”talas det inte politik?”, men väldigt mycket går på rutin. Beslutsförslag som tjänstemännen har arbetat fram klubbas ofta utan större diskussion. Rininsland efterlyser politiska diskussioner innan förvaltningarna börjar utreda ärendena:
”Jag ser framför mig att kommunens ledande politiker, runt bordet i kommunstyrelsens sammanträdesrum, utbyter tankar kring frågor som ”kan inverka på kommunens utveckling”, att politikerna uttalar sig om preferenser, om vägar man önskar gå.”
Sedan är ärendelistan slut, men jag tror inte att de ”gamla fullmäktigeledamöterna” får gå hem riktigt än. Jag förmodar nämligen att det blir en del avtackningar efter själva sammanträdet. Det är ju flera ledamöter som inte kommer tillbaka nästa mandatperiod. En av dem är ordförande själv, Lars-Göran Ljunggren (S), som nu tänker lägga politiken på hyllan.
Till sist kan nämnas att Jonathan Axelsson (M) lämnar politiken i Vänersborg. Kärleken har fört honom till Trollhättan. Det är tråkigt, inte för kärlekens skull, men för att Axelsson försvinner från den vänersborgska politiken. Axelsson och jag skrev t ex en bra motion ihop, och vem vet, hade han varit kvar kanske det hade blivit ytterligare gemensamma motioner från våra tangentbord…
Glöm inte att kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten – på onsdag den 10 oktober kl 18.00 i Folkets Hus.
Skolinspektionens nej till Nuntorp
Det har under de senaste åren varit många turer kring den fd naturbruksskolan i Nuntorp. Jag ska inte räkna upp dem alla. Det slutade i varje fall med att Nuntorp förvärvades av privata köpare.
Sedan lade en projektgrupp och en styrgrupp med ideellt arbetande människor från bland annat Brålanda Företagarförening och Dalbo Hushållningsgille ner mycket tid för att lägga grunden till ett Grönt Kluster på Nuntorp. I maj 2018 bildades en ekonomisk förening med följande syfte:
”Klustrets vision är att vara en regional mötesplats med ett levande kunskaps- och utvecklingscenter för att främja hållbar utveckling och tillväxt av de gröna näringarna i Fyrbodal.”
Under arbetets gång togs kontakter med bland annat Naturbruksskolan i Dingle. Det resulterade i en ansökan från Dinglegymnasiet AB om att starta och driva utbildning på Nuntorp – gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Den 26 september kom besluten från Skolinspektionen. Det blev avslag på båda ansökningarna.
”Skolinspektionen avslår ansökan om godkännande av Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella naturbruksprogrammet med inriktningen lantbruk vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”
Och:
”Skolinspektionen avslår, med stöd av 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), ansökan om godkännande av Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasiesärskola avseende det nationella programmet för skog, mark och djur samt individuella programmet vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”
Skolinspektionen menade att:
”Dinglegymnasiet AB inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för de sökta utbildningarna.”
Det här var naturligtvis en besvikelse för alla som har engagerat sig. Göran Holmberg, ordförande i Dinglegymnasiets styrelse, sa till TTELA (se ”Nya nej till Nuntorp”):
”Det är framför allt ett bakslag för bygden. Jag blev också ganska besviken när jag fick beskedet då det även hade varit ett plus för oss på Dingle, då skolorna hade kunnat samverka.”
Skolinspektionen motiverade avslagen på exakt samma sätt, både för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. Det handlade om ”Elevhälsa” och ”Rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling”.
Det kan vara viktigt att notera att allt det andra som har ingått i Dinglegymnasiets ansökan har godkänts av Skolinspektionen. Det är enbart dessa två punkter som har föranlett avslaget och inget annat. (TTELA har felaktigt uppgett andra orsaker, se här.) Däremot har Skolinspektionen inte prövat om:
”utbildningen skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner.”
Det gjorde inte Skolinspektionen eftersom ansökan föll på de två första punkterna.
När det gäller elevhälsan anser Skolinspektionen att Dinglegymnasiet AB inte har beskrivit hur elevhälsans samtliga kompetenser ska bedriva hälsofrämjande eller förebyggande arbete på skolenheten. Inspektionen menar vidare att det inte heller framgår att något samarbete kring hälsofrämjande och förebyggande arbete ska ske med elevhälsans kompetenser och övriga personalgrupper på skolan.
Eftersom Dinglegymnasiet AB redan driver Dinglegymnasiet i Dingle så kan denna motivering, liksom den följande, te sig något förvånande. Fungerar det i Dingle så bör väl samma koncept också fungera på Nuntorp. Kan man tycka. Dessutom har Skolinspektionen vad jag förstår gjort besök i Dingle och godkänt verksamheten…
Jag som lekman kan också känna vissa tvivel över hur viktig denna punkt egentligen är i sammanhanget. Jag vet att omvårdnadsperspektivet har fått allt större betydelse på senare år. Så det kanske är naivt att tycka att t ex undervisningen och dess innehåll borde komma i främsta rummet…?
Det handlar alltså enligt Skolinspektionen om det förebyggande arbetet, inte om det så att säga händer något akut. Skulle det ske flera akuta saker så förutsätter man kanske att det då satsas (ännu) mer på det förebyggande arbetet. Och händer inget akut så kanske det förebyggande arbetet är tillräckligt… Jag ser egentligen inte att denna punkt motiverar ett avslag. Kanske kunde Skolinspektionen godkänt ansökan och kontrollerat det förebyggande arbetet i efterhand, typ genom inspektioner eller genom eventuella anmälningar från elever och föräldrar.
Den andra grunden för avslaget är att det saknas rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det är samma sak här kan jag tycka. Är denna punkt så viktig att det motiverar ett avslag på hela ansökan? Kunde inte Skolinspektionen godkänt ansökan och avvaktat hur de rutiner som ändå fanns fungerade?
Skolinspektionen skriver:
”Det framgår inte av sökandens beskrivning att rektor alltid kommer anmäla kränkande behandling till huvudmannen och att huvudmannen kommer utreda dessa skyndsamt. Enligt Skolinspektionens bedömning är det därmed inte säkerställt att sökanden kommer att följa bestämmelserna avseende att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.”
Inspektionens synpunkter är naturligtvis viktiga, det är självklart att åtgärder måste anmälas, utredas och vidtas mot kränkande behandling. Men ska ett avslag meddelas innan Dinglegymnasiet fått chansen att visa om det fungerar i Nuntorp? Det fungerar ju uppenbarligen i Dingle… Och till och med Skolinspektionen skriver ju genom sin formulering, ”inte säkerställt”, att det faktiskt kan komma att fungera på Nuntorp…
Det kan nog ligga en del i vad Lars-Göran Berg, verksamhetsledare vid Gröna Klustret Nuntorp, säger när han i ett pressmeddelande menar att motiveringarna till avslagsbesluten är ”dåligt underbyggda”.
Det finns många skäl till att en utbildning ska få starta på Nuntorp. Det är synd att inte Skolinspektionen har vägt alla dessa skäl mot de skäl som inspektionen anser talar emot. Den kritik som man skulle kunna rikta mot Dinglegymnasiet AB är att de inte utvecklade sitt svar tillräckligt tydligt när Skolinspektionen ville veta mer om de skäl som talade emot. Man skrev kanske inte ner det ”självklara”… Men det borde, tänker jag, inte ha varit så svårt att skriva en elevhälsoplan som inspektionen kunde ha godkänt.
De inblandade på Nuntorp tänker överklaga Skolinspektionens avslag. Och kommande tisdag, 9 oktober, ska det hållas ett stormöte på Nuntorp om hur den fortsatta processen ser ut.
.
PS. Skolinspektionens avslag för Lärlingsgymnasiet om att bedriva utbildning på Nuntorp har jag inte sett och kan därför inte uttala mig om detta.
Händer det något med ”regeringen”?
Medias ögon är riktade mot Stockholm. Ska moderaternas partiledare Ulf Kristersson lyckas att bilda en regering? Eller inte. Det är många ”förstå-sig-påare” som spekulerar. Buden är många.
Det finns en del ”förstå-sig-påare” även i Vänersborg… Men i Vänersborg är de tystare, både i media och ”på stan”. Inga bud cirkulerar. Inte ens TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om hur Vänersborgs ”regering” ska se ut… Det tycks som om det just nu istället är partierna som pratar och diskuterar internt om hur Vänersborg ska styras de kommande 4 åren. Vilka partier kan vi tänkas samarbeta med? Vilka inte? Och naturligtvis är det inte helt lätta diskussioner. Och beslut.
Det blir inte lättare av att flera partier ingår i block med andra partier. Och åsikterna inom blocken (socialdemokraterna+centerpartiet+miljöpartiet respektive moderaterna+liberalerna+kristdemokraterna) skiljer sig säkert också åt. MP och C, som samarbetar i samma block som S, skulle kanske inte ha något emot ett samarbete med M, medan S absolut inte vill det. S kanske däremot kan tänka sig ett samarbete med V, men det vill inte MP osv. Och även M+L+KD-blocket har säkert olika uppfattningar. KD kanske kan tänka sig ett samarbete med sverigedemokraterna, medan L säger tvärnej till det. Och så vidare.
Vad jag vet har inga kontakter tagits mellan partierna från de olika blocken. Inget block har t ex kontaktat Vänsterpartiet. Och jag har svårt att tro att något block tänker ta kontakt med SD.
Det är en del låsningar i Vänersborg, helt klart. Men ska en majoritet kunna bildas för att styra kommunen så måste antagligen dessa låsningar lösas upp på något sätt. Hur vet jag inte. Det gamla styret, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, har ju bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det är i minsta laget för ett styre. Skulle Vänsterpartiet ingå i en ”koalition” med S+C+MP så blir det 25 mandat. Det är fortfarande inte någon majoritet.
Hur tänker S+C+MP? Hur tänker kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S)? Det är Marie Dahlin och socialdemokraterna som på sätt och vis har bollen. Vill de fortsätta att styra i minoritet, med bara 20 mandat? Det har ju inte gått något vidare ens med 22 mandat, som blocket har haft de senaste 4 åren. Eller vill de försöka att spräcka den borgerliga minialliansen och få med sig liberalerna och kristdemokraterna i ett styre? Det skulle faktiskt ge en majoritet i fullmäktige med 26 mandat. Fast det skulle kunna betyda, om sverigedemokraterna och medborgarpartiet gjorde ”gemensam sak”, att Ola Wesley skulle bli kommunalråd, som kommunstyrelsens 1:e vice ordförande… Och kanske Kurt Karlsson 1:e vice ordförande i socialnämnden…
Det avskräcker nog. S+C+MP kan inte bilda majoritet med L och KD. Ett av partierna möjligtvis, för då hade M+L eller M+KD blivit större än SD+MBP – och Gunnar Lidell (M) blivit kommunalråd. Men bara ett av partierna L eller KD leder inte heller till någon majoritet för S+C+MP, det blir bara 23 mandat.
Kan Vänsterpartiet med sina 5 mandat, kommunens 4:e största parti, trots allt komma in någonstans i bilden?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer