Arkiv

Archive for september, 2018

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!

30 september, 2018 2 kommentarer

I veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i årskurs 9, våren 2018”.) Naturligtvis var siffrorna för Vänersborg med.

Det var spännande att ladda ner tabellerna…

Statistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget i ryggsäcken ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, eller inga alls, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

Men betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt? Det tål att tänka på och diskuteras…

Med denna lite högtravande inledning, dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. Meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här ser meritvärdet ut för årets 9:or i Vänersborgs skolor:

Vänersborg ligger 14 meritpoäng efter landet i sin helhet, 206,7 poäng jämfört med landets 220,8. (Jag är inte riktigt säker på att jämförelsen är helt korrekt, Skolverket har två tabeller över rikets resultat. I den andra tabellen är rikets resultat 228,7.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23 poäng lägre än rikets!

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Dalboskolan och Silvertärnan har bättre meritvärden än flickorna. Det är förvånande för en utomstående betraktare. Det ska bli intressant att så småningom få en analys av detta på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en mycket låg nivå. Ja, förra årets värden var rent ut sagt bedrövligt dåliga. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits.

Vi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena i både Vänerparken och Torpaskolan har sjunkit sedan förra året. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras. Vilket säkerligen BU-förvaltningen också gör till nästa BUN-sammanträde.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 14 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

I Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig. Frida har extremt höga meritvärden. Värdena är faktiskt så höga att de känns osannolika, särskilt flickornas meritvärden. (Flickorna på Fridaskolan hade 282,1 i meritpoäng. Har en elev A i alla ämnen har den 320 poäng – eller 340 p om eleven har läst moderna språk.) Stämmer verkligen värdena? Och vad är i så fall förklaringen – föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet? Eller får inte eleverna rättvisa betyg? Jag vet inte.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del är utvecklingen av resultaten positiva, trots att andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen fortfarande är alldeles för höga. Faktum är att det bara är Fridaskolan som har försämrat resultatet sedan förra året. (Jag vet inte varför det inte finns något värde för Dalboskolans flickor och hur Skolverket kan räkna ut andelen utan detta värde.)

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Det här är krissiffror. Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade i alla skolor. Det var bara på Torpaskolan som andelen ökade marginellt. 23,7% av alla elever som gick ur åk 9 i våras är inte behöriga till ett yrkesprogram. Det är nästan var 4:e elev… (Förra året var det 22,4%.) Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Det måste istället till en satsning, typ att rektorer i betydligt högre grad får ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap… Och att ett 2-lärarsystem införs.

Vänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en mycket låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken:

Så här ser alltså statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever. Vi kan också notera att Fridaskolan inte tycks ha några nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund.

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. I den här elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren. Och det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det är egentligen mer förvånande att siffrorna fortfarande är tämligen låga, särskilt för Dalboskolan och Torpaskolan. Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat. Sedan får vi naturligtvis inte glömma, när vi jämför Vänersborg med övriga riket, att det finns nyinvandrade elever i nästan alla andra kommuner.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre än förra året. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

Arenalogerna

27 september, 2018 3 kommentarer

Det var ett tag sedan jag skrev om Arena Vänersborg. Det blev inget skrivet ens innan valet. Det kanske jag borde ha gjort… Kanske hade Vänsterpartiet inte gått bakåt i valet då? Kanske skulle jag typ ha påpekat, i varje fall lite försiktigt, att arenan kostar skattebetalarna omkring 20 milj kr netto varje år. Och att dessa 20 milj tillsammans med kostnaderna för t ex Vattenpalatset kanske hade behövts till förskolor och skolor, för barn och elever. 28 milj kr per år hade kanske gjort gott för personaltäthet och måluppfyllelse…

Men det ska jag inte göra. Jag tänkte inte ta upp den diskussionen.

Det var en handling i diariet som fick mig att, återigen, tänka på arenan. Kommunen har nämligen ingått ett avtal (”Avtal – uthyrning av anläggningar/lokaler”) med IFK Vänersborg om uthyrning av loger. Som kommunen brukar göra varje år.

Det finns som bekant 13 loger i arenan. (Och en intressant historia bakom antalet, men den får vi ta en annan gång.) Vänersborgs kommun har, som ägare av arenan, en loge. Länsförsäkringar har också en. Som ”sponsor” av arenan typ – fast det snarare är reklamen som företaget betalar för. Dessutom har Blåsut BK en loge. Den betalar klubben 43.268 kr per år för och då disponerar Blåsut logen hela året. Precis som kommunen och Länsförsäkringar.

Då finns det 10 loger kvar. Under den kommande säsongen, 26 okt-8 feb, hyr kommunen ut dessa loger till IFK Vänersborg. I avtalet står det emellertid att IFK bara ska hyra 9 loger – logerna 1-3, 7-11 och 13. Men det blev tydligen lite fel i avtalet… IFK ska hyra samtliga 10 loger.

IFK Vänersborg hyr logerna till en total kostnad av 260.000 kr. Det blir 26.000 kr per loge. Det är en tämligen billig hyra, i varje fall om man betänker att IFK betalade 41.000 kr per loge säsongen 2011-2012… Fast nu är det i och för sig en ganska stor skillnad. IFK disponerar logerna bara på matchdagarna. Och eftersom det är 13 hemmamatcher per säsong (ev slutspelsmatcher oräknade) så innebär det att en loge kostar 2.000 kr per match. Då disponeras logen hela dagen..

Arrangemanget betyder att kommunen, dvs Arena-Fritid, kan hyra ut logerna till event mm övriga 352 dagar på året – till ett pris av 2.000 kr per loge. Jag vet dock inte i hur stor utsträckning logerna hyrs ut till annat än bandymatcher, typ vid loppmarknader, bomässor etc. Men i IFK är de nog glada för arrangemanget, IFK hyr inte ut logerna till något annat än sina bandymatcher. Och varför då hyra andra dagar än matchdagar? Hyreskostnaden blir lägre för IFK på detta sätt.

IFK Vänersborg hyr i sin tur ut logerna till andra organisationer t ex företag. Och självklart då till en större summa än klubben själv betalar till kommunen. Hur mycket IFK tar ut i hyra vet jag inte, men det är säkerligen en rejäl slant. För några år sedan, 2011-2012, debiterade IFK enligt säkra källor 120.000 kr för en loge varje säsong (när IFK betalade 41.000 kr i hyra till kommunen). Men det är självklart, tror jag, mindre nu när IFK har fått en lägre hyra…

Men det spelar egentligen ingen roll hur mycket IFK tjänar på uthyrningen av kommunens loger. Det räcker med att IFK faktiskt tjänar pengar på arrangemanget. Och då är det principiellt intressant, som jag ser det, att hela arrangemanget blir ett slags extra bidrag från kommunen till IFK. Även om IFK själv får administrera uthyrningen.

Detta extra, eller om man så vill, dolda bidrag från kommunen till IFK Vänersborg tål att diskuteras… Vad säger t ex andra föreningar? Vad säger kommunens regler? Vad säger lagen?

Kategorier:Arena Vänersborg, IFK

Får revisorer söka bygglov?

25 september, 2018 2 kommentarer

Det är lite av politisk stiltje i kommunen denna vecka, även om det kanske ställs informella frågor partierna emellan om den kommande budgeten och ett ev blocköverskridande styre. Och vad passar då bättre än att titta i diariet och se om det kanske blåser lite där.

Och lite blåser det faktiskt.

I diariet ser jag att en av kommunens förtroendevalda revisorer (dock ej den från Vänsterpartiet) har sökt bygglov. Och det har naturligtvis revisorn, som alla andra kommuninvånare, rätt att göra. Eller borde ha.

Eller?

Revisorns ansökan har skapat en liten ”fnurra” på tråden eller hur man nu ska uttrycka det. Byggnadsförvaltningen är rädd för att revisorns bygglovsansökan kan leda till, eller att det redan med ansökan de facto föreligger, en jävssituation. Förvaltningen har därför, efter inrådan av en av kommunens jurister, lämnat över ansökan om byggnadslovet till Uddevalla kommun…

Revisorn är inte glad över hanteringen… Det framkommer med all önskvärd tydlighet i ett brev från revisorn:

”Jag finner detta anmärkningsvärt.”

Det är så revisorer uttrycker sig när de tycker något är väldigt galet.

Jävsfrågor är viktiga att gå till botten med. Jäv får naturligtvis inte förekomma. Det verkar emellertid lite besynnerligt att det i det här fallet skulle föreligga risk för jäv. Det handlar ju om att byggnadsförvaltningen ska fatta ett beslut, inte revisorn.

Revisorn sitter inte heller i byggnadsnämnden, om ärendet nu ska upp dit. Och hade det varit så, så hade ju revisorn som politiker naturligtvis inte fått delta i ett sådant här beslut. För övrigt ska en revisor inte granska byggnadsförvaltningen utan politikerna i byggnadsnämnden.

Som jag ser det så har kommunen vänt upp och ner på jävsfrågan. Jäv handlar ju om den som ska besluta – om beslutsfattaren är jävig. Och så är det alltså inte i det här fallet. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen är inga revisorer.

Det är märkligt att revisorn, som den kommuninvånare han är, inte ska kunna få ett beslut från Vänersborgs byggnadsförvaltning utan att blanda in Uddevalla kommun.

Lugnet före stormen?

23 september, 2018 Lämna en kommentar

Kommande politiska vecka kännetecknas på sätt och vis av ett lugn före stormen. Inga nämnder eller styrelser har sammanträden. Så på den fronten är det lugnt. I och för sig har kommunstyrelsens arbetsutskott ett möte imorgon, men det är egentligen bara det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen som ska förberedas. Och kommunstyrelsen ses inte förrän den 3 oktober.

Däremot kommer det, precis som den gångna veckan, att tisslas och tasslas i kommunhusets korridorer. Tror jag. Särskilt i samband med att budgetberedningen har möte på tisdag. Då ska budgeten för nästa år (2019) diskuteras. Och eftersom inget politiskt block har majoritet (S+C+MP har 20 mandat nästa mandatperiod och M+KD+L 15 mandat – det krävs 26 mandat för en majoritet), så måste budgetberedningens ledamöter prata med varandra över partigränserna. Och förutsättningarna är ju goda, i beredningen har varje parti en representant.

Mitt tips är att de partier som börjar hitta varandra i budgetdiskussionerna med stor sannolikhet också kommer att hitta varandra när det gäller styret av kommunen de följande 4 åren. Budgeten är ju det absolut viktigaste beslutet under året.

Än så länge har ingen tagit formell kontakt med Vänsterpartiet om ett kommande samarbete. Men jag tror att något av de två stora blocken säkerligen kommer att göra det. Vänsterpartiet är ju trots allt kommunens fjärde största parti…

Fartbegränsningen i Sikhallsviken

21 september, 2018 3 kommentarer

För några veckor sedan upptäckte invånarna i Sikhall en ny skylt bredvid Sikhalls magasin strax bortom Vänersborgs Segelsällskaps klubbhus. 5 knop stod det på skylten. De som hade båt kunde också se en likadan skylt på en ö vid infarten till Sikhallsviken.

Det var kommunen som hade satt upp skyltarna. Budskapet, 5 knop, betydde att det nu hade införts en fartbegränsning innanför området där skyltarna stod på max 5 knop. Fartbegränsningen gällde ett väldigt stort område – se karta:

Fartbegränsningen skulle alltså gälla innanför det långa strecket på kartan. (Linjen är ungefärligt dragen.) Fartbegränsningen skulle som synes gälla i stort sett hela viken.

Anledningen till fartbegränsningen är ju naturligtvis att Sikhalls badplats ligger längst in i viken. Och kommunen:

”har fått klagomål över på att vattenskotrar och annan båttrafik stört och oroat badande och boende vid den kommunala badplatsen i Sikhall. Risk för olyckor mellan båtar och badande lär ha funnits vid några tillfällen.”

Det ska naturligtvis inte köra båtar i hög fart i närheten av de badande. Det är inget att diskutera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade därför att:

”det kan vara lämpligt att begränsa hastigheten för vattenskotrar och annan båttrafik vid samtliga kommunala badplatser samt vid badplatserna vid Skräcklan.”

Självklart skulle fartbegränsningar även gälla på samtliga andra badplatser vid Vänern. Olyckor mellan badande och båtar ska förebyggas. Kanske tänkte kommunen även på att buller och svall skulle kunna reduceras för berörda kringboende.

Kommunen kunde emellertid inte själv bestämma om fartbegränsningar. Det är Länsstyrelsens uppgift. Därför skickades beslutet från Miljö och Hälsa till Länsstyrelsen. Detta var så länge sedan som den 30 oktober 2006.

Jag har inte kunnat hitta någon karta om hur stort område som kommunen ville att fartbegränsningen skulle gälla. Men av ett remissvar från Polismyndigheten i Västra Götaland Sjöpolisen till Länsstyrelsen framgår det att det tydligen var ett ganska stort område.

Sjöpolisen skriver:

”Sökt område är stort, över 1000 meter brett. Det skulle vara svårt att märka ut en så lång sträcka. Badplatsen ligger långt innanför det sökta området. Sjöpolisen föreslår att ett mindre område alldeles utanför badplatsen som fartbegränsas. Det skulle ge en bättre synlighet av området.”

Sjöpolisen avslår därför kommunens ansökan om ett så stort område.

Sjöfartsinspektionen förordade inte en fartbegränsning. Istället rekommenderade Sjöfartsinspektionen att:

”aktuella vattenområden i anslutning till berörda badplatser regleras av ett förbud mot vattenskoteråkning respektive motorbåtstrafik.”

Sjöfartsinspektionen uttalade sig inte om hur långt ut från badplatserna ett sådant förbud skulle börja gälla.

Länsstyrelsen gav Miljö- och Hälsoskyddsnämnden möjlighet att yttra sig om de inkomna remissvaren. Och det gjorde nämnden i ett beslut den 26 februari 2007:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att man tills vidare begränsar hastigheten till 5 knop vid de aktuella områdena och att området vid Sikhalls badplats minskas enligt Polismyndighetens yrkande.”

Nämnden beslutade också att ansöka om tillstånd till att markera med bojar om det blev nödvändigt för säkerheten.

Länsstyrelsen beslutade den 2 oktober 2007 om fartbegränsningar:

”Fartyg får inte föras med högre fart än 5 knop inom de vattenområden som markerats på bifogade kartor vid följande kommunala badplatser.”

Länsstyrelsens beslut gällde alla badplatser i Vänersborg som låg vid Vänern. För Sikhalls del gällde Länsstyrelsens beslut området närmast stranden. En linje var fartbegränsningen gick markerades på en karta (se nedan):

Fartbegränsningen skulle börja gälla den 1 januari 2008 och utmärkas med väl synliga sjövägmärken. En förutsättning för att fartbegränsningen skulle börja gälla var nämligen att skyltar blev uppsatta.

Nu hände ingenting. Skyltarna sattes inte upp.

Och åren gick…

Först för några veckor sedan, drygt 10 år senare alltså, satte kommunens gatuenhet upp skyltarna om fartbegränsning. Något i kommunikationen mellan kommunens enheter hade tydligen inte fungerat. Men bättre sent än aldrig…

Det blev dock lite galet. Eller ganska mycket galet…

Skyltarna placerades inte alls där Länsstyrelsen hade bestämt. I stället sattes skyltarna om fartbegränsning upp på helt andra platser, vid Sikhalls magasin och på en ö ute i sjön – se kartan med det långa strecket allra överst. Kommunen hade utvidgat området betydligt, så helt plötsligt var det fartbegränsning i hela Sikhallsviken – även där inga badande uppehöll sig.

Sikhallsborna och de som hade båtar i området undrade vad som hade hänt. Och det gjorde jag också. Kommunen kan ju inte själv bestämma om varken fartbegränsning i sig eller i vilka områden en begränsning ska gälla. Varför följde inte kommunen Länsstyrelsens beslut?

Kommunen insåg emellertid snabbt sitt misstag när det påpekades för kommunen vad Länsstyrelsen hade beslutat. Och skylten vid Sikhalls magasin togs ner.

Skylten på ön ute i Vänern ska vid tillfälle också tas ner.

Men frågan kvarstod ju likväl – hur kunde kommunen göra att sådant misstag? Tänk om någon båtägare hade tagits av polisen för fortkörning i ett område där fartbegränsningen enligt Länsstyrelsens beslut inte gällde. Vad skulle då ha hänt?

Vem på kommunen hade egentligen bestämt att skyltarna skulle sättas upp så långt ut i Sikhallsviken?

Det var väldigt svårt att få information om varför skyltarna sattes upp där de gjorde. Det berodde bland annat på pensionsavgångar sades det. Personer som hade handlagt ärendet arbetade inte kvar och tydligen fanns det ingen dokumentation i form av t ex protokoll eller beslut.

Det blev en del mailväxling, både mellan mig och kommunen och mellan olika enheter inom kommunen. Och andra…

Det verkar från mailväxlingarna, som jag har fått ta del av, som om det var Vänersborgs Segelsällskap som hade önskat att fartbegränsningen skulle gälla hela Sikhallsviken. Segelsällskapet har ju ett klubbhus i Sikhall och ansåg tydligen att motorbåtar av olika slag var ett problem för segelbåtarna.

Och visst kan man förstå att Segelsällskapet vill ha ”fri passage” för sina segelbåtar utan ”störande inslag”, men det är ju inget som kommunen kan eller ska ta särskild hänsyn till. Ägarna till motorbåtar har ju också sina rättigheter, precis som det ”rörliga friluftslivet” har. Många ungdomar vill t ex åka vattenskidor och wakeboard i Sikhall. Kommunen måste självklart vara neutral och väga olika intressen mot varandra på ett objektivt sätt.

Och inte att förglömma, det är Länsstyrelsen som bestämmer. Vilket Länsstyrelsen också har gjort. Det är beslutet från den 2 oktober 2007 som gäller.

Kategorier:Miljö o Hälsa, Sikhall

Valresultatet klart – och personrösterna

19 september, 2018 2 kommentarer

För 10 dagar sedan skrev jag ner några funderingar kring valresultatet. (Se ”Funderingar kring valresultatet”.) Det var utifrån de preliminära siffrorna. Idag har Länsstyrelsen kontrollerat alla valsedlar och röster. Ännu har inte valresultatet blivit lagligen fastställt, men det skulle förvåna om det sker några förändringar nu.

Så här blir mandatfördelningen nästa period (siffrorna längst till höger är förändringen jämfört med valet 2014):

Det såg ett tag ut som om resultatet skulle bli ännu sämre för Vänsterpartiet… När ett valdistrikt återstod att räkna hade vi förlorat ytterligare ett mandat – till moderaterna. Men när Torpa hade räknats så tog vi ”tillbaka” det och förlorade således ”bara” ett mandat. Vänsterpartiet backade alltså från 6 mandat den förra mandatperioden till 5. Det betyder att vi de kommande 4 åren är 5 vänsterpartister i fullmäktige…

Men det är fortfarande inget kul att vara vänsterpartist. För mig var valet en grym besvikelse… Det hjälpte inte att lägga ner tid på att skriva bloggar. Det hjälpte inte att Vänsterpartiet uppdaterade sin hemsida flera gånger per vecka. Ja veckorna innan valet minst en gång om dagen. Detta trots att Max Eskilsson idag skriver en ledare om att alla partier borde lära av Vänsterpartiet i Vänersborg. (Se ”Lär av Vänsterpartiet”.)

Eskilsson skriver:

”Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”

Men vet ingen om Vänsterpartiets närvaro på sociala medier så spelar det ju ingen roll vad som skrivs eller hur ofta. Kanske hade det hjälpt om Eskilsson hade skrivit sin ledare innan valet? Eller åtminstone om TTELA hade skrivit något överhuvudtaget om Vänsterpartiet, t ex publicerat våra debattartiklar eller nämnt att vi faktiskt deltog i valdebatterna…

Länsstyrelsens siffror bekräftar vad jag skrev i min tidigare blogg (se ”Funderingar kring valresultatet”.) Nu gäller det att se vilka slutsatser som Vänsterpartiet kan dra av valresultatet. Och då framför allt av resultatet i Dalslandsdelen av kommunen – där har det gått riktigt dåligt. Vad gjorde Vänsterpartiet egentligen för fel i Dalsland?

Länsstyrelsen har även räknat klart personrösterna. Och de är av ett visst intresse. De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir nämligen direktinvalda till kommunfullmäktige. Och i vissa partier har det inneburit att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige.

I kristdemokraterna har t ex Carl-Ewert Berg och Maria Nilsson gått förbi Marie-Louise Bäckman som stod på plats 2 på valsedeln. Det betyder att Bäckman har tappat sin ordinarie plats i fullmäktige. (KD fick 3 mandat.) I sverigedemokraterna har Jimmy Lindqvist ”petat ner” Kenny Sandhöj till en ersättarplats. Lindqvist var placerad först på plats 11. Dock var Ola Wesley ohotad. Wesley fick hela 309 röster. Det var 7,01% av partiets röster.

I de andra partierna har personrösterna inte haft denna stora betydelse, men det är ändå intressant att se vilka kandidater väljarna ”föredrar”.

Marie Dahlin har stärkt sin ställning i socialdemokraterna. Dahlin fick mest personröster av alla i Vänersborg, hela 571 röster. Hon var kryssad på 8,00% av alla socialdemokratiska röstsedlar. Dahlin var den enda socialdemokrat som blev personvald.

Det har funnits ett visst intresse hur personrösterna fördelade sig bland de andra socialdemokraterna. Det visade sig att Joakim Sjöling fick 165 personröster som nummer 2, medan Dan Nyberg, mycket förvånande, ”bara” fick 109.

Bland moderaternas väljare är Gunnar Lidell oomtvistad. Lidell fick 460 röster, vilket var 9,83% av moderaternas röster. Som ”tvåa” kom Sofia Jakobsson med 84 röster. Det räckte dock inte till en plats som ordinarie i kommunfullmäktige.

Liberalernas två förstanamn på valsedeln blev också personinvalda. Tove af Geijerstam gick emellertid ”förbi” partiets förstanamn Peter Göthblad med 9 röster.

Centerpartiets förstanamn på valsedeln fick också flest personröster. Mats Andersson fick 218 röster, 10,16% av centerns totala röster. Annalena Levin blev också personvald, igen. Det har hon blivit tidigare. Det kan noteras att partiets starke man, i varje fall så länge jag minns, Bo Carlsson, denna gång bara fick 65 personröster, 3,03%.

Medborgarpartiets två toppkandidater blev också personinvalda. Morgan Larsson fick 63 röster (7,05%) och Göran Svensson 60 (6,72%).

I Vänsterpartiet, som inte driver personvalskampanjer, fick undertecknad bloggare 249 personröster. Det var 11,14% av Vänsterpartiet röster.

Dessa personer blev, vad jag kan se, inröstade i kommunfullmäktige tack vare personrösterna:

Det är nog ingen som ännu vet vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren – i varje fall vet inte jag det. Inget annat parti har heller tagit officiell kontakt med Vänsterpartiet. Huruvida några av de andra partierna har sträckt ut några händer till något annat parti, det vet jag inte.

Det får vi se så småningom…

Kategorier:Val 2018

Mer från gårdagens BUN

18 september, 2018 Lämna en kommentar

Det var kommunstyrelsens förslag till ”bantade” budgetramar som på många sätt stod i fokus för gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Dagens BUN”.) Men det fanns också en del annat på dagordningen.

Nämnden fick en kortare genomgång av betygsresultaten i kommunens grundskolor. (Den mer uttömmande redovisningen kommer i november i samband med att SCB har sammanställt resultaten för alla landets skolor.)

Resultaten för årets 9:or (de som lämnade den kommunala grundskolan i våras) visade något bättre resultat än året innan. Och det är naturligtvis positivt. Men… Fortfarande är siffrorna alldeles för låga.

Det är hela 26% av eleverna som inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Dessutom har 1/3 inte ett godkänt betyg i alla ämnen. Siffrorna varierar en hel del mellan de fyra kommunala högstadieskolorna, vilket visar att kommunen inte har kommit till rätta med likvärdigheten.

Vänersborgs kommun kan inte nöja sig med dessa siffror eller typ inte låtsas om något. Det är av största vikt för eleverna att det går bra i skolan. Det kan helt enkelt vara av avgörande betydelse för ett ”bra liv”. Kommunen borde ta krafttag och se till att skolan får de resurser som krävs för att resultaten ska bli bättre.

Ledamöterna fick också ta del av kompetensbehoven hos pedagogerna (siffrorna inom parentes är från förra året):

När det gäller antalet årsarbetare med högskoleexamen så tycker jag att procenttalen borde vara högre. Å andra sidan ligger Vänersborg relativt bra till jämfört med genomsnitten i Sverige. Och dessutom ser vi en ökning av procenttalen i Vänersborg jämfört med förra året. Vi får se om de behöriga pedagogerna stannar kvar i kommunen om kommunfullmäktige börjar spara på förskola och skola…

Vänersborg har större barngrupper i förskolan än genomsnittet i Sverige. Det tycker jag är allvarligt. Många partier hade det som vallöfte att minska barngrupperna – nu är det upp till bevis. Och ska kunskapsresultaten förbättras i grundskolan måste personaltätheten öka.

På tal om vallöften får vänersborgarna snart se vilka som menade allvar i valet och vilka som bara var ute för att värva röster…

Nämnden fick även information av processledare Yvonne Midshult om arbetet med ökad måluppfyllelse på Dalboskolan och Frändeskolan. Det är ett större projekt som startade i januari och som ska pågå i 2 år.

En sista siffra… Det är just nu 50 barn i förskolekö. De beräknas dock få plats under hösten. Däremot ser det kärvare ut med platser till våren.

När det gäller delårsrapporten hänvisar jag till en tidigare blogg (se ”BUN 17/9”).

Ledamöterna i BUN fick också reda på att ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschef Anne-Len Kriewitz har haft ett möte med föräldraföreningen i Väne Ryr. På skolan går det just nu 12-13 elever – och det är inte så bra. Skolan i Väne Ryr har ju fått en ”prövotid” fram till 31 december. Då ska skolans framtid avgöras. Kommunfullmäktiges beslut var nämligen att skolan bara skulle få fortsätta om elevantalet inte understeg 15 elever

Ja, det var väl det mesta från gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

Kategorier:BUN 2018
%d bloggare gillar detta: