Arkiv

Archive for juni, 2022

Budget 2023 (4): M+L

14 juni, 2022 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett gemensamt budgetförslag. Det uppseendeväckande med det är att det tredje partiet i minialliansen har hoppat av budgetsamarbetet. Kristdemokraterna har nämligen lagt ett eget förslag. Dan Nyberg (S), som myntade uttrycket minialliansen om de tre borgerliga partiernas samarbete, lär antagligen mynta ett nytt uttryck för det nya oppositionsblocket, varför inte “nanoalliansen”? Den mer intressanta frågan är dock vad KD:s avhopp betyder för det framtida borgerliga samarbetet.

Nanoalliansens två partier är inbördes olika stora. M har 9 mandat, L har 3. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet.

Budgetförslaget liknar till stor del ett valmanifest. Det räknas upp väldigt mycket som man vill jobba för och genomföra, men som ofta är både mycket allmänt och ”propagandistiskt”. Det hör inte direkt hemma i ett budgetförslag kan jag tycka. De flesta ”vallöftena” i budgetförslaget hittar man framför allt i moderaternas valbroschyrer. Det här upplägget torde också göra det svårt för M+L att hitta stöd för sitt budgetförslag hos andra partier. Flera förslag hör inte heller till det kommunala kompetensområdet.

Jag ska inte redogöra för denna del av budgetförslaget, som det för övrigt är svårt att hitta en röd tråd i. (I slutet av bloggen kan du ladda ner förslaget och läsa dessa avsnitt själv.)

M+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari.

De två borgerliga partierna vill se en annan budgetprocess. Det är en linje som moderaterna har drivit i många år, men som jag mig veterligt, aldrig hört en liberal argumentera för. Tvärtom, Gunnar Henriksson (L) har i barn- och utbildningsnämnden upprepade gånger uttryckt en stor tillfredsställelse över nuvarande kommunala principer för styrning.

Formuleringen i budgetförslaget är identisk med förra året:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Moderaterna, och liberalerna, skriver att de tänker söka stöd för sin syn på en annorlunda budgetprocess i fullmäktige. Det lär väl bli om de vinner valet i höst kan jag tänka. I väntan på en förändring:

“försöker vi här anpassa vårt budgetförslag/MRP till nuvarande upplägg av MRP för Vänersborgs kommun.”

Moderaterna har anpassat sig i några år nu och vill det sig illa, från deras perspektiv, är det väl risk att de får göra det i ytterligare 4 år…

Inriktningsmål

M+L vill ändra kommunens prioriterade områden till ”boende, utbildning och arbete”. Därmed menar de att det också behövs nya inriktningsmål. De föreslår följande inriktningsmål:

  • “Fler personer får en egen bostad.”
  • “Tryggheten utomhus i området där man bor ska öka till minst i nivå med riket, även när det är mörkt ute.”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt, och för 2023 bland de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst i nivå med riket.”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till i nivå med riket.”
  • “Den externa personalomsättningen ska minska med 25%.”

Jag kan väl personligen se att det skulle vara positivt om de nya inriktningsmålen i förslaget blev uppfyllda, särskilt de ökade ambitionerna för skolan. Men det torde vara en lång väg kvar att gå, i varje fall om pengar ska tilldelas nämnderna enligt deras budgetförslag.

Barn- och utbildningsnämnden

M+L vill öka ramen till barn- och utbildningsnämnden jämfört med ramanvisningarna i februari med 12,1 milj kr. Pengarna avsätts för ökad måluppfyllelse samt höjd internränta. Det specificeras inte hur pengarna till BUN ska användas och konkret till vad. Jag känner inte riktigt igen summan. Från BUN har 12,5 milj kr nämnts som kostnaden för att utöka med en lärare per skola. Men det går naturligtvis att se positivt på att det inte följer med några nya uppdrag med pengarna. Det innebär ju att pengarna kan användas för att höja kvaliteten. S+C+MP utökade ju budgetramen för BUN med 8 milj kr, men då fick nämnden ett nytt utökat uppdrag – öka barnens vistelsetid i förskolan. 

Det torde behövas ett betydande ekonomiskt resurstillskott för att förverkliga M+L:s inriktningsmål om att Vänersborg ska vara “bland de 25 bästa kommunerna i riket”…

Det nämns i förslaget inget om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden föreslås få en ökad ram med drygt 1,9 milj kr för att möjliggöra avgiftsfri GIS samt 2/3 utvecklingsledare. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar för den kvarvarande tredjedelen.)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en ökad ram med ungefär 1,8 milj kr. Det ligger på samma nivå som förslaget från S+C+MP. Pengarna ska användas till fler IT-licenser, Campus Dalsland, Kommunakademin Väst, Leva projekt och Funktionsrätt VBG. Men i M+L-förslaget ska dessa pengar också användas för:

“tidsbegränsade uppdrag inom ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser”, samt vid behov medel till anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Vad jag förstår ska alla dessa poster finansieras, förutom tillskottet, genom att M+L sänker det ospecificerade förfogandeanslaget till 8 milj. Det här sistnämnda blir en “liten lek med siffror”.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens ram ska enligt förslaget öka med 2,3 milj kr. De extra pengarna utöver budgetanvisningarna ska till skillnad från de styrande partiernas förslag:

“möjliggöra ökade trygghetsskapande åtgärder på sportcentrum, fritidsgård för barn o unga med nedsatt hörsel … samt uppdaterade verksamhetssystem.”

S+C+MP vill istället satsa på en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden får en ökad  ram med 256.000 kr för höjd internränta, vilket för övrigt alla nämnder får kompensation för utan att jag har nämnt det, och för att vara med att finansiera en utvecklingsledare tillsammans med byggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en miljon för höjd internränta och ökade kapitalkostnader.

Socialnämnden

Socialnämnden till sist. Precis som S+C+MP snålar M+L med pengar till nämnden. Socialnämnden har stora behov men M+L föreslår att ramen ska öka med endast 2,4 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“höjd internränta samt finansiering av Mini Maria och att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”

De avgiftsbelagda fritidssysslorna ska läsas som avgifter till framför allt musik- och kulturskolan.

Resultatbudget för M+L

Några synpunkter

Med tanke på den mängd vallöften som levereras i de delar av budgetförslaget som mer liknar en valbroschyr än en budget, och som jag inte refererar till i denna blogg, så tycker jag att M+L är alltför återhållsamma med budgettilldelningen till de olika nämnderna. Framför allt är det en snålhet som visas Socialnämnden. Det finns inte heller några motiveringar till varför Social- och även Barn- och utbildningsnämnden får de pengar de får, eller kanske snarare, varför de inte får de pengar de inte får… Jag kommer ofrånkomligen att tänka på det gamla ordspråket “snålheten bedrar visheten”.

Jag har rent allmänt lite svårt att följa den röda tråden i budgetförslaget från M+L. Dispositionen verkar ovanligt nog inte vara helt genomtänkt.

Till sist tycker jag inte att det är några större skillnader mellan budgetförslagen från S+C+MP (se “Budget 2023 (3): S+C+MP”) och förslaget från M+L. Hade det varit ett mellanvalsår hade de båda blocken säkerligen kommit överens. Men nu är det valår och det är viktigt att locka röster. Därför tror jag inte att betongpartierna kommer att lägga fram något gemensamt budgetförslag. Den överenskommelsen kommer antagligen istället efter valet. Det ska ju beslutas om en ny budget för år 2023 i november också…

Det är en återhållsam och snål budget som M+L går till val på och som de tänker sig, och hoppas, ska locka åtminstone fler röster än i valet 2018. Mitt tips är att inte något av partierna kommer att öka antalet mandat…

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från M+L här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, L, M

BUN 13/6: Mycket om Norra skolan

12 juni, 2022 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan sommaruppehållet. Och det är som vanligt den inte helt okände Bo Carlsson (C) som är ordförande.

Dagordningen är kortare än vanligt.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Det gör också ett företag som kallas sig “Legolas Barnomsorg AB”.

Legolas startade sin verksamhet 2019. Efter 1 år ska en första tillsyn göras för att bedöma om verksamheten lever upp till alla krav. På grund av pandemin har inte tillsynen gjorts förrän nu. 

Vid en genomläsning av underlaget är mitt intryck att Legolas verksamhet i många delar fungerar bättre än t ex Ströms Slott. Men det har vid tillsynen ändå uppenbarats en del brister. Imorgon ska nämnden därför besluta om ett antal förelägganden. Nämnden föreslås besluta att företaget måste vidta följande åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet i synnerhet med avseende på kvalitetsarbete och uppföljning.”

Legolas ska senast den 1 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen. Det ska ske skriftligt och gälla samtliga dagbarnvårdare i verksamheten.

Barn- och utbildningsnämnden ska få information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Och varför inte. Det är viktigt att alla politiker får reda på vad som händer i hela kommunen. För övrigt talades det en del om denna i går, lördag, vid valdebatten i Brålanda. (Mer om det i en senare blogg.)

Det blir som vanligt en månadsuppföljning av budget 2022. Efter maj månads utgång är överskottet jämfört med budget 8,5 milj kr. Det beräknas dock fortfarande att året slutar på ett “plus/minus-noll-resultat”. Det kommer nämligen till fler utgifter på hösten än på våren.

I månadsuppföljningen ger förvaltningen en del kommentarer till det ekonomiska läget. Förvaltningen konstaterar för förskolans del att:

“Flera enheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Och:

“Det är en utmaning för rektorerna att inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola. Det pågår skolformsutredningar vilka kan leda till en ökning av elever i grundsärskolan. Det kan bli en utmaning att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”

Det är viktigt att komma ihåg detta. Budgeten för nästa år ska ju snart beslutas.

I månadsuppföljningen redovisas som vanligt också antalet barn och elever i verksamheterna. Antalet barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger 63 barn över budget, skolbarnomsorgsplatser 55 elever över och förskoleklass, grundskola och särskola 50 elever över budget. Antalet barn och elever varierar en del mellan månaderna, men mitt intryck är det är en ovanligt stor ökning i samtliga verksamheter. Vi får se vad tjänstepersonerna säger på sammanträdet imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig till byggnadsnämnden om detaljplanen för södra Sanden. Det är ordförande Bo Carlsson (C) som har skrivit under yttrandet.

Yttrandet sammanfattas på följande sätt:

“Barn- och utbildningsnämnden anser att det måste tas hänsyn tas till hur behovet av förskola och grundskola ska kunna tillgodoses för de boende i området. Idag finns inga möjligheter att ta emot fler barn på förskolorna eller elever på grundskolorna med tillhörande fritidshem i närområdet. För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Yttrandet påvisar att det finns behov av fler förskoleplatser i centrala stan. Lösningen med att använda en del av Holmängenskolan till förskola är bara provisorisk, och utbyggnaden av Sanden innebär att det behövs ännu fler platser. Det kommer att behövas en ny förskola så småningom. Det finns dock ingen lämplig plats att bygga en ny förskola, eller skola, på Sanden.

Norra skolan är den närmaste F-6-skolan för de barn som kommer att bo på Sanden. Det är ca 600 meter till Norra skolan. Problemet är att den är fullbelagd redan idag och det innefattar även de moduler som finns på skolgården. Norra skolan hotas dock av nedläggning. Det är för övrigt nog mer än ett hot… Det är tänkt att eleverna ska flyttas till den nya Holmängenskolan. Det betyder att barnen på Sanden också ska gå på Holmängenskolan…

Bo Carlsson (C) avslutar yttrandet, vilket också återfinns i sammanfattningen ovan:

“För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Det skulle kunna tolkas som att även Bo Carlsson har sina tvivel på att det är lämpligt att eleverna från Sanden ska ta sig ända till Holmängenskolan.

Det kan inte vara rimligt att Norra skolan ska läggas ner i detta läge. Frågan är om inte Norra trots allt borde renoveras, trots den omfattande fuktproblematiken. Taket är åtgärdat för ca 7 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppskattning är att det skulle kosta ytterligare ca 55 miljoner att få Norra skolan i ett riktigt bra skick. Då är de stigande byggpriserna med i kalkylen. Det torde vara billigare än att t ex bygga en helt ny förskola…

Henrik Josten (M) och jag (V) har tidigare lagt en gemensam protokollsanteckning i frågan. Då gällde det en detaljplan för en del av Sanden. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Nu tänker vi göra det igen, och vi återanvänder det mesta av texten. Vår gemensamma protokollsanteckning lyder (du kan ladda ner protokollsanteckningen här):

“Syftet med detaljplanen är att:

“omvandla industri-, handels- och verksamhetsområdet Sanden till en ny levande stadsdel. … Inom planområdet kan det tillkomma upp till cirka 840 nya bostäder beroende på hur planen genomförs. Bostäderna utgörs av flerfamiljshus mellan 4 och 10 våningar.”

Det är inte långt till Resecentrum från södra Sanden. Efter en promenad på några hundra meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Vår uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som skola.”

Det blir mer Norra skolan på morgondagens sammanträde. Det finns nämligen två motioner som vill att Norra skolans framtid ska utredas. Den ena motionen är skriven av Henrik Josten (M) och Henrik Harlitz (M), och den andra skrev Stefan Kärvling (V), dvs jag. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Det handlar om Norra skulle kunna bli en förskola eller en lågstadieskola, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg har tillsammans skrivit på yttrandet. Yttrandet är positivt, dvs de föreslår att motionerna ska bifallas.

De skriver angående moderaternas motion:

“…föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till motion om utredning av Norra skolan som centralt placerad förskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Och angående min motion:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till punkt två i motionen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över möjligheterna att ha förskola/grundskola/grundsärskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Det var överlag positiva och bra yttranden på båda motionerna. Jag börjar få ett visst hopp om att Norra skolan ska få finnas kvar i någon form.

Och med dessa optimistiska och förhoppningsfulla ord tänkte jag avsluta denna blogg.

Kategorier:BUN 2022, Nordstan, Skola

Styr Pålle över KS i Vänersborg?

10 juni, 2022 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.

Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan. Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?

Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.

Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.

Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.

Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.

De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.

De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:

“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”

Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.

Det blev debatt.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.

Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.

Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.

Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.

Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.

Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…

Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…

Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…

Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…

Det blev votering.

Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.

Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…

Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.

PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.

PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.

Kategorier:KFV 2022, KS 2022, Kunskapsförbundet Väst, Liberalerna, Trollhättan

Valrörelsen är igång

9 juni, 2022 2 kommentarer

Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.

Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)

Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.

Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.

Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.

Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.

På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…

Foto: Erik Broberg

Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same procedure” i Brålanda.

Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad… 

Vad ska jag börja blogga om?

I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.

De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)

De båda flygbladen har bägge titeln:

“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”

Det första flygbladet lyder som följer.

====

Tågstopp

I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.

Kommunen har upptäckt Brålanda

Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.

Landsbygdsutvecklare

Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Sikhall – en pärla

I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.

====

Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)

====

Obebodda hus

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Vänsterpartiet vill:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

====

Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.

Kategorier:Brålanda, landsbygd, S, Val 2022, Vänersborgsbostäder, Vänsterpartiet

Budget 2023 (3): S+C+MP

6 juni, 2022 Lämna en kommentar

I det omfattande underlaget till Mål- och resursplan, dvs budgetförslaget för år 2023, ingår inte bara tjänstepersonernas beskrivningar och analyser av Vänersborgs ekonomiska läge. (Se ”Budget 2023 (2): Mål och lagar”.) Det innehåller också själva budgetförslaget från de tre styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Ett första förslag till budget för 2023 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) ramanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, de ekonomiska ramarna.

Budgetramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna. Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del.

Nu finns det ett färdigt budgetförslag för nästa år. Det skiljer sig en del från budgetanvisningarna i februari.

Samtliga kommunens nämnder och styrelser får en inflationskompensation på 1,9 procent, internräntan är 1,25 procent och de förhyrande nämnderna kompenseras med sammanlagt 800.000 kr för höjda hyror. Lönerna betalas från en central pott och belastar så att säga inte respektive nämnd. Kommande riktade aviserade statsbidrag ingår inte i budgeten.

I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden får en inflationskompensation med 5,127 milj kr. På grund av fastighetsunderhåll höjs hyreskostnaderna och nämnden kompenseras därför med 544.000 kr. BUN får även kompensation för höjd internränta med 2,141 milj kr. Sänkt personalomkostnadspålägg minskar ramen med 4,238  milj kr. Pengarna för fackliga kostnader på nästan 1,5 milj kr förs över till personalkontoret (kommunstyrelsen). I budget 2022 tillfördes nämnden 6,9 milj kr till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Nästa år föreslås att ytterligare 6,9 milj tillförs för att nå helårseffekt.

Allt det här är naturligtvis pengar som är välkomna, men de kommer inte själva verksamheten tillgodo. Det blir t ex inte extra pengar till fler speciallärare eller “stödpersonal”.

BUN får vidare ett statsbidrag med drygt 2,5 milj kr för “utökade verksamheter”. Men det betyder nya uppdrag och inga extra pengar till befintlig verksamhet. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men fortfarande är det inga ytterligare pengar jämfört med i år.

De styrande partierna har emellertid gjort två ekonomiska satsningar på barn- och utbildningsnämnden, lagom inför valet. Jag minns faktiskt inte när två sådana här satsningar överhuvudtaget gjordes senast.

För att öka barnens vistelsetid i förskolan utökas budgetramen för barn- och utbildningsnämnden med 8 milj kr. Jag är inte riktigt säker på hur de styrande tänker och räknar, hur många barn det handlar om och hur lång tid det gäller. Barn- och utbildningsnämnden har inte fått någon prislapp på just denna åtgärd. Men självklart kräver längre vistelsetid mer personal. Det är en bra satsning, förskolan är viktig för barnens utveckling och framtid.

Ett enigt BUN har haft önskemål om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. I de styrandes budget har avsatts 2,3 milj till detta ändamål. Det är också ett mycket bra förslag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 kommer enligt förslaget att uppgå till nästan 898 milj kr.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har tidigare passerat den “magiska” miljardgränsen. Nästa år föreslås budgetramen hamna på nästan ofattbara 1.053.676.000 kr.

Socialnämnden får en nästan oförändrad budgetram. Ja, i vissa avseenden faktiskt mindre än i år… Inflationskompensationen blir 4,294 milj kr “extra”, vilket självklart är positivt. Kompensationen för den höjda internräntan uppgår till 714.000 kr och personalomkostnadspålägget sänks med lite drygt 5,7 milj.

Det tillfälliga anslag som nämnden fick på 16 milj kr i år för ökade kostnader för försörjningsstöd tas bort nästa år. Nämnden erhåller nästan 2,6 milj i extra statsbidrag, men precis som för barn- och utbildningsnämnden är det pengar för utökade uppgifter.

De enda extra pengar som socialnämnden föreslås få är 700.000 kr till den nya verksamheten Mini-Maria och 500.000 kr till verksamheten Remöblera. Det är väl inte heller helt omöjligt att det kommer något riktat statsbidrag som går till nämnden, t ex till äldrevården.

Socialnämnden behöver många fler miljoner, t ex till försörjningsstöd. Nämnden har också “stora svårigheter” att spara i verksamheterna. Den har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst inom äldreomsorgen. Men det blir väl som vanligt, nämnden får vända sig till kommunfullmäktige och begära extra anslag… 

Det kan väl konstateras att det vallöfte som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gav i P4 Väst den 10 mars tidigare i år (se “Vänersborgs toppolitiker intervjuas”) inte infrias i det framlagda budgetförslaget:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Vallöftet bröts innan valet… Det är väl i och för sig schysstare än att bryta det efter valet…

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden är en förhållandevis liten nämnd. Nämndens budgetram föreslås av Benny Augustsson hamna på drygt 121 milj kr.

Nämnden får som de andra nämnderna kompensation för inflation och höjda hyror och sänkt personalomkostnadspålägg. Budgetramen ökas med 300.000 kr för höjd hyra i det ombyggda biblioteket i Vänersborg och 500.000 kr för ökade hyres- och kapitalkostnader för Frendevi IP, gymnasiehallen, verksamhetsanpassningar, verksamhetssystem till musik- och kulturskolan och inventarier. Det är viktiga pengar men tillför inget extra i verksamheten. Men även på kultur- och fritidsnämndens område sker en satsning som är önskad av (nästan) hela nämnden.

Kultur- och fritidsnämnden tillförs 1,75 milj kr för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola.

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Även för samhällsbyggnadsnämnden har justeringar skett för inflation, höjd internränta och höjda hyror samt sänkt personalomkostnadspålägg. Nämnden får också tillägg för kapitalkostnader som följer av exploateringar, 400.000 kr, och för driftkostnader till följd av investeringar i gator, 110.000 kr.

Det kan noteras att nämnden höjer ett varningens finger för att den nya mötessalen (“sessionssalen”) antagligen inte kan finansieras med intäkter från uthyrning…

Kommunstyrelsen

De justeringar som görs för alla nämnder görs även för kommunstyrelsen. Sedan görs även en del interna omfördelningar av mindre summor pengar. Det kan noteras att det tillfälliga anslaget under 2022 på 500.000 kr för att minska sjukfrånvaron tas bort.

Kommunstyrelsen tillförs en del extra pengar nästa år. Ytterligare 1,5 milj kr anslås till en ökning av antalet IT-licenser och verksamhetsbidraget till Vattenpalatset utökas med 1 miljon. För medlemsavgifter i Campus Dalsland och Kommunakademin i Väst tillförs 325.000 respektive 130.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg tillförs 150.000 kr. Förfogandeanslaget utökas med 400.000 kr till kostnader för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, VGR. I förfogandeanslaget avsätts 50.000 kr till Leva-projektet. Jag kan inte påstå att jag har full koll på vad detta är för typ av verksamheter…

Precis som i år öronmärks 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Kunskapsförbundet föreslås få 4 milj kr till:

“eventuellt ökade kostnader avseende anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Det är bra men jag förstår inte varför det står “eventuellt”…

Kommunstyrelsens budgetram 2023 beräknas enligt förslaget hamna på nästan 433 milj kr. Det är mycket pengar.

Övriga nämnder

Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år. Det enda undantaget är egentligen att det enligt de styrande partiernas förslag ska inrättas en tjänst som utvecklingsledare i miljö- och byggnadsförvaltningen. Därför är det tänkt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden respektive Byggnadsnämnden ska få en viss summa extra pengar.

Resultatbudget för S

Några synpunkter

Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är som vanligt mycket återhållsamt. Det utgår från budgeten 2022, som i sin tur utgick från budgeten 2021… Som i sin tur utgick från…

De styrande partiernas budgetförslag kommer att leda till nedskärningar i framför allt socialnämndens verksamheter. Det är möjligt att tanken är att det ska lösas genom att socialnämnden ska få extra pengar under årets gång. Det har hänt många gånger förut och ofta fått kritik av revisorerna. Revisorerna menar, precis som Vänsterpartiet, att kommunledningen medvetet underbalanserar socialnämndens budget.

De styrande partiernas förslag ger en del pengar till barn- och utbildningsnämnden och även kultur- och fritidsnämnden. Det sker en satsning, om än otillräcklig sådan, på förskolan. Och personalens arbetskläder. Musik- och kulturskolan ska bli avgiftsfri. Det är bra förslag som t ex Vänsterpartiet naturligtvis stöder.

Med tanke på att kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 miljoner kronor och 185 miljoner förra året (2021) så borde kommunen har råd till större satsningar på välfärden, på de äldre och sjuka, på barnen och ungdomarna…

Slutligen kan jag tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i Miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Det finns också en möjlighet att använda RUR-pengar, men det vill de styrande inte heller göra. Jag återkommer till vad detta är för pengar i en senare blogg.

Vill Benny Augustsson (S) och de styrande ha Vänsterpartiets stöd för sitt budgetförslag måste de vara betydligt generösare mot verksamheterna…

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det är pengar som faktiskt skulle kunna användas i välfärden…

Till sist. Jag har en känsla av att det kan ske förändringar i det här budgetförslaget, precis som i de andra partiernas. Det finns nämligen så många osäkra faktorer just nu, och för varje dag som går får man reda på något nytt.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:AugustssonBenny, Budget 2023, S

Budget 2023 (2): Mål och lagar

5 juni, 2022 1 kommentar

Visionen för Vänersborgs kommun:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Kommunfullmäktige fastställde visionen 2013. Visionen kopplas sedan till inriktningsmål som visar kommunfullmäktiges “övergripande viljeinriktning”. Inriktningsmålen konkretiseras i nästa steg i förväntade resultat.

Det blir många dokument och många mål och resultat. Och allt ska sedan mätas, sammanställas, dokumenteras, jämföras, analyseras, diskuteras, redovisas och presenteras. På detta sätt ska Vänersborgs kommun bli allt bättre och nå allt närmare ett förverkligande av visionen. Är tanken. Typ.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål är:

  • “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Självklart är det inriktningsmål som på många sätt är utmärkta. Men de är självklart inget värda om de stannar på papperet – och här har vi naturligtvis ett problem. Hur kopplas t ex inriktningsmålet om “bättre skolresultat” till praktisk politik? Svaret är tyvärr att inriktningsmålet inte direkt följs av någon satsning på grundskolan. Kommunen satsar fortfarande mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige.

Så är det med de flesta inriktningsmål. De används inte för att styra varken fördelningen av pengar eller den praktiska politiken. Det är en stor skillnad på vad som sägs och skrivs och vad som händer i verkligheten.

Kommunen har också flera finansiella mål. De betonas ofta mer än inriktningsmålen. Kommunallagen kräver t ex att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. Men ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat bör uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag, kommunen ska alltså gå med överskott.

Det finns självklart också riktlinjer. Så ska t ex 

“kommunens anläggningar och fastigheter … ha ett planerat och fullgott underhåll.”

Det visade dock revisorerna häromsistens att så inte var fallet. (Se “Tuff kritik från revisorerna…”.)

Det är alltså, på alla plan, en sak att ha fina dokument med mål, visioner, policys, regler och riktlinjer och en helt annan att omsätta de fina formuleringarna i praktiken. 

Och det har naturligtvis ofta med tilldelade ekonomiska medel att göra. Det krävs nämligen i stort sett alltid kompetent personal för att utföra något. Det kan gälla i hemtjänsten, på äldreboendet, i förskolan, i klassrummen, i reningsverket, på återvinningsstationen osv. Men fler händer och fötter kostar…

Under avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” beskrivs de eventuella konflikter som kan bli mellan pengar och personal, mellan ekonomi och lagar:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras).”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten. Och vem eller vilka blir de skyldiga om kommunen inte följer lagarna? Politikerna? Eller kanske kommunens personal som t ex rektorerna…?

Dessutom vet vi att kommunens verksamheter och därmed budgetansvar är “uppdelade”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat osv. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

Lite senare i texten konstateras också nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Det ingår även en omvärldsanalys i mål- och resursplanen.

Kriget i Ukraina leder förutom elände, lidande och död till:

“negativa effekter på den globala tillväxten och inflationen genom högre energi- och råvarupriser, störningar i internationell handel och genom en ökad osäkerhet.”

Det är redan tidigare ett tryck på inflationen, men 2023 förväntas den sjunka till 2%. De här skrivningarna är antagligen skrivna för några månader sedan, möjligtvis är de inaktuella… BNP-tillväxten i Sverige dämpas i år men kommer att bli stark under 2023. Den offentliga konsumtionen kommer att öka och sysselsättningen stiga, men reallönerna sjunker sannolikt medan räntorna förväntas höjas. Kommunens skatteintäkter förväntas bli högre än tidigare prognoser.

Det är en del av den information som finns i Mål- och resursplanen. De allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, budget allmänt, S

Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag

3 juni, 2022 Lämna en kommentar

Den 11 september är det val. Då ska vänersborgarna avgöra vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande fyra åren.

De förslag som partierna vill genomföra efter valet hittas i deras budgetförslag. Det spelar egentligen ingen roll vad partiföreträdarna säger i valrörelsen, finns inte förslagen med i budgeten så kommer de inte att genomföras. Det är nämligen med budgeten som politikerna styr kommunen. I budgeten bestäms hur pengarna i kommunen ska fördelas – hur mycket pengar som kommunen ska använda till skolan, hur många personer som kan anställas i hemtjänsten, hur många gator som ska asfalteras, vilka idrottsanläggningar som ska renoveras osv.

Den 22 juni ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs budget för 2023. Samtliga partier lägger fram egna budgetförslag, utom de tre styrande partierna och Moderaterna och Liberalerna. M+L lägger fram ett gemensamt förslag. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna vill år 2023 och det är dessa förslag som de olika partierna lägger fram till väljarna och söker deras stöd för.

Jag ska i ett antal bloggar gå igenom de olika partiernas budgetförslag. Och självklart ska jag börja med budgetförslaget från Vänersborgs styrande minoritet, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Men det gör jag egentligen av en speciell anledning. Det är nämligen så att de styrandes förslag, som går under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, är annorlunda än de andra budgetförslagen.

Ordförande Augustssons (S) förslag till Mål- och resursplan (MRP), som budgeten kallas, är ett digert och genomarbetat budgetförslag. Men det beror på att det innehåller väldigt mycket annat än det man förknippar med ett budgetförslag. Det innehåller stora och omfattande delar skrivna av kommunens tjänstepersoner, framför allt från ekonomiavdelningen.

Förslaget tar upp allmänna saker som beskriver en slags bakgrund till kommunens ekonomiska situation och till den fördelning av pengar som förslaget mynnar ut i. Det innehåller vidare beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, omvärldsbevakning, befolkningsutveckling, pensionskostnader etc.

MRP:n innehåller också en omfattande finansiell analys. Syftet med den analysen är att:

“försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.”

Och årets analys konstaterar bland annat att det liggande budgetförslaget, från Benny Augustsson (S), inte uppnår målet att resultatet ska uppgå till 2%…

Förslaget till MRP innehåller också en redogörelse och analys för investeringarna för perioden 2023-2025. Jag ska återkomma till investeringarna vid ett senare tillfälle men jag måste ändå nämna några kommande investeringar som är av det större formatet. Det ska under treårsperioden investeras 244 milj kr i Skräcklans vattenverk och 60 milj kr i Rörviks vattenverk… Och 46 miljoner i Holmängens avloppsreningsverk. Holmängenskolan, som har börjat byggas, kommer att kosta 132 milj under 2023-2024. Det ska investeras 2 milj kr i arenan nästa år och ytterligare 20 milj år 2024. Det är taket som ska åtgärdas. Sedan en kort men viktig skrivning om Brålanda:

“Investeringar för tågstopp i Brålanda ska prioriteras, då statliga och regionala beslut är på plats.”

När det gäller pensioner så är det en viktig post i kommunens kostnader, och budgetarbete. Det är värt att citera följande korta men viktiga avsnitt:

“Det nya tjänstepensionsavtalet AKAP-KR, som gäller från och med 2023, innebär tillsammans med en hög inflation under 2022, kraftigt ökade pensionskostnader. Kommunens pensionsprognos har reviderats upp med ca 40 mnkr från och med 2023.”

All den information och fakta som finns i ordförande Augustssons förslag utgör utgångspunkten även för övriga partiers budgetförslag. Det är viktigt att konstatera. Men upplägget, med ekonomernas omfattande ekonomiska redogörelse som sedan mynnar ut i det konkreta politiska förslaget till fördelning, är inte bra. Jag håller faktiskt med den borgerliga oppositionen när den i sitt budgetförslag förra året skrev:

“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”

Det gäller att skilja på vad som är tjänstepersonernas underlag och vad som är de styrande partiernas politiska vilja. Men själva faktaunderlaget och analyserna är en intressant, stimulerande och mycket givande läsning. De ger en stor kunskap om Vänersborgs kommun och dess ekonomi och verksamheter.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, budget allmänt, S

Näverdraget i domstol

1 juni, 2022 1 kommentar

För drygt en vecka sedan skrev jag en blogg om att grannarna till bergtäkten i Näverdraget, mellan Blåsut och Sivikan, hade överklagat Miljödelegationen på Länsstyrelsens beslut från den 29 juni 2021. (Se “Näverdraget – avgörandet närmar sig”.) Det var beslutet att tillåta NCC att använda den tidigare bergtäkten till deponi för inert avfall med upp till 100.000 ton avfall per år som överklagades. (Se ”NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!”.) (Med inert avfall menas avfall som inte förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt. Det löses inte upp, brinner inte och bryts inte ned biologiskt. Föroreningsinnehållet i avfallet och lakvattnet får endast vara obetydligt.)

Det lämnades in flera överklaganden av grannarna till bergtäkten/deponin. (Se ”Deponin i Näverdraget överklagas”, 1 – 2 – 3.)  De överklagade till Mark- och miljödomstolen (MMD). MMD håller till i samma lokaler som Tingsrätten i Vänersborg och i måndags den 30 maj var det förhandlingar.

Mark- och miljödomstolens ordförande började med att nogsamt påpeka att dagens möte inte var en rättegång, det var ett sammanträde. Domstolen hade läst handlingarna och nu skulle eventuella frågor ställas och besvaras samt information kompletteras och kunskapsluckor fyllas. Det gällde också parterna, dvs grannarna respektive NCC. Det handlade om frågor och svar – och inte debatt.

Det var fyra personer på klagandesidan, det var alltså grannarna som hade överklagat Länsstyrelsens tillståndsbeslut. På NCC:s sida var de också fyra personer, varav en var jurist/advokat. Det fanns även tre åhörare på plats som visade sig vara några slags bisittare till NCC. Det skickades t ex lappar mellan dem. Det fanns för övrigt en person från Länsstyrelsen närvarande. Det var ju Länsstyrelsen som hade gett tillståndet till deponin. Själva Mark- och miljödomstolen bestod av fyra personer och en notarie/sekreterare.

Bland åhörarna märktes två tjänstepersoner från miljö och hälsa i Vänersborgs kommun. De presenterade sig, men betonade att de var där enbart som åhörare. Det betydde att de överhuvudtaget inte deltog med några kommentarer eller svar på själva sammanträdet. Det ledde senare till en besynnerlig situation då en av de klagande undrade om tillsynsmyndigheten hade möjlighet att avgöra om och hur avfallskoder kan klassas om över tid. Då svarade representanten från Länsstyrelsen, trots att tillsynsmyndighetens representanter satt 2 meter bakom. Tillsynsmyndighet var nämligen Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg…

Ordförande lyckades till största delen upprätthålla intentionerna för förhandlingarna, men det var naturligtvis svårt för parterna att inte ifrågasätta och debattera. I varje fall för de berörda grannarna som hade överklagat. Ärendet berörde ju så att säga deras liv och leverne, för de andra var det ju bara ett jobb…

Förhandlingarna präglades av mycket fakta och information. NCC hade en del presentationer som kanske inte alltid riktigt berörde själva huvudproblemet. Det var den känslan jag fick, även om jag villigt erkänner att en del tekniska fakta stundtals gick “över mitt huvud”.  Det var inte lätt för de klagande att argumentera mot NCC:s experter, men det var slående hur pålästa och skickliga de klagande var. Deras motståndare var ju utbildade på området och hade också detta som yrke. NCC hade dessutom resurser att anlita andra experter. Det var inte som grannarna som själva fick läsa på och arbeta med ärendet på sin fritid. Rättsväsendet är inte alltid helt rättvist. Förutsättningarna för några boenden i södra Dalsland är annorlunda än för det stora företaget NCC. Som dessutom hade stöd av Länsstyrelsen… Ändå fick sig NCC ”en match”…

De klagande ansåg att det utifrån det underlag som var inlämnat var uteslutet att NCC skulle få tillstånd att bedriva deponi för inert avfall i den gamla bergtäkten. De anförde framför allt “vattenfrågan” som argument och, för en av de överklagande, också bullret. NCC bestred överklagandet och yrkade att domstolen skulle fastställa Länsstyrelsens beslut.

De klagande, grannarna till täkten/deponin, ansåg att både NCC och Länsstyrelsen underskattade de mängder vatten det skulle bli fråga om i deponin. De misstänkte att det blev mer vatten än vad pumpen/pumpgropen och sedimentationsdammen skulle kunna hantera. Ett villkor för deponin var nämligen att vattnet skulle stå kvar i dammen 48 timmar. Det trodde inte de klagande skulle vara möjligt, dammen var för snålt tilltagen.

“Vi får dimensionera efter den vattenmängden som blir.”

Sa NCC:s advokat. Det var lite typiskt när det blev “känsliga” frågor. Det skulle liksom ordnas då, om och när, det hände. Det var inga svar som de klagande var riktigt nöjda med. Det blev också en del diskussion om pumpen och den konstgjorda geologiska barriär som NCC har åtagit sig att att anlägga. Parterna var inte överens.

Domstolen var intresserad av “badkarseffekten”, dvs skulle det kunna rinna över kanterna? Jo då, sa NCC, men det vattnet skulle tas om hand av sedimentationsdammen. Och det skulle inte hända något oförutsett som skulle förstöra för miljön eller människors hälsa. Försäkrade NCC. Och skulle det göra det så löses ändå inte det inerta avfallet upp. Så avfallet, liksom vattnet från deponin, skulle vara ofarligt. Det bryts inte ner och inverkar inte på andra material. Avfallet från deponin skulle alltså inte förgifta vattnet i deponin – vattnet som sedan rann ut i Kattholmsbäcken och vidare mot Stora Hästefjorden.

De berörda grannarna var inte övertygade. Förutom att de befarade att NCC inte skulle klara av att hantera vattenmängderna i deponin med de planerade åtgärderna var de rädda för att det skulle tömmas annat, miljöfarligt avfall i deponin. Det skulle ju vara ett enkelt sätt att bli av med farligt avfall för mindre nogräknade företagare. Den kontroll av lasterna med egna ifyllda dokument, fotografering av lasterna och sällsynt förekommande stickprovskontroller av lasterna var otillräckliga menade de.

“Vad ser man för gifter med en kamera?”

Och provtagningen av vattnet fyra gånger per år var också för sällan. Det gäller att de som lämnar massor och avfall kommer att vara ärliga menade de klagande…

NCC:s advokat kommenterade:

“Man kan inte utgå från att de som lämnar är kriminella.”

Det syntes vad de klagande ansåg om människors ärlighet nu för tiden…

Argumentationen visade lite hur långt parterna stod från varandra och vilka olika utgångspunkter de hade. Det skulle kunna bli katastrof om bara några enstaka lass med förgiftat avfall läckte ut i Kattholmsbäcken. Vattnet skulle ta med sig giftet till ett område som ofta översvämmades och som även var betesmark för nötkreatur och åkermark. Och sedan fortsätta ut i Hästefjorden…

Det var mycket som stod på spel för de som bodde i området.

En av de personer som överklagade hade överklagat på grund av bullret från vägen – från alla lastbilar som åkte fram och tillbaka till deponin.

Även här hade parterna olika syn. Så klart… Företaget hade gjort undersökningar och såg att bullergränserna inte överskreds. Den boende vid vägen upplevde något annat. Det var lite märkligt tyckte han att bullret blev lägre efter varje mätning och undersökning trots att antalet lastbilar ökade.

Det berodde på att nya mätningar visade att lastbilarna körde några kilometer i timmen långsammare än man hade trott från början. Jaha, och var på vägen mätte man hastigheten, och bullret, då…? Undrade den klagande. På samma ställe som tidigare, eller något annat ställe? Det kunde inte NCC svara på. Men det spelade ingen roll fortsatte företaget, bullermätningarna var korrekta.

Det finns fastställda gränser vilket buller som är acceptabelt eller inte, men när parterna diskuterade så visade det sig att det finns stora subjektiva variationer. Och då känns det nog som om de små människornas upplevelser får stryka på foten. Sedan blir jag inte riktigt klok på måttet dygnsekvivalent ljudnivå. Det är ju medelljudnivån under ett dygn, men lastbilarna kör ju bara på vägen under arbetstid. Det innebär, tänker jag i varje fall, att bullret i decibel är mycket högre under dessa timmar. Och en sanitär olägenhet…

Efter lunchrasten åkte domstolen och alla övriga deltagare på “sammanträdet” till deponin i Näverdraget för att, som det heter, göra syn på plats. Och det var självklart mycket positivt. Domstolen får naturligtvis en mycket bättre helhetsbild om den har varit på den aktuella bergtäkten/deponin.

Jag vet inte när domen från Mark- och miljödomstolen ska avkunnas. Det tar säkert några veckor. Men redan på plats i tingsrätten fick de närvarande en antydan om hur domstolen tänkte. En av personerna i domstolen frågade nämligen NCC hur företaget skulle ställa sig till ett krav på sluttäckning av deponin – om det var det som domstolen kom fram till… Det visade sig att NCC skulle gå med på en sluttäckning av deponin med en barriär av lerlager.

“Vanliga” invånare har inte så mycket att sätta emot myndigheter och de stora företagen i samhället. De klagande från Näverdraget har emellertid kämpat för sina hem och sin hembygd så gott de har kunnat – och de har gjort det med den äran.

Jag återkommer när domen faller.

==

Tidigare bloggar om deponin i Näverdraget:

Kategorier:Frändefors, miljö, Näverdraget