Arkiv

Archive for juni, 2023

Vad åt jägaren och samlaren? (LCHF)

30 juni, 2023 Lämna en kommentar

Människan som art ”föddes” för 2-3 miljoner år sedan. Under denna tid utvecklades människan biologiskt enligt evolutionens principer. För 40.000 år sedan blev människan den hon är idag. Sedan dess har ingen biologisk utveckling skett av arten människa. Hon är idag likadan nu som för 40.000 år sedan.

Om vi gör om människans tid på jorden till ett år, 365 dagar, så har hon levt som samlare och jägare i 364 dagar. Den sista dagen uppfanns jordbruket. En kvart före midnatt det sista dygnet inträffade den industriella revolutionen.

När mina elever och jag diskuterade människan och människans natur på SO-lektionerna (en gång i tiden), brukade jag alltid framhålla det här förhållandet – att människan har levt 2-3 miljoner år, dvs under ”hela” evolutionen, som samlare och jägare. Det betyder människan är anpassad till ett liv som jägare och samlare.

Det här historiska perspektivet är oerhört viktigt att ha när man funderar och diskuterar kring frågor som om människan är ond eller god, om hon är född självisk osv. Det har också betydelse för att förstå könsroller, ägande, demokrati, konflikter och vad det nu kan vara.
jakt

Människan är skapt för ett liv som jägare och samlare.

Jag har de senaste åren insett att det här perspektivet är ännu mer omfattande än jag tidigare har trott. Det här perspektivet måste man ha även när man diskuterar vad människan är skapt för att äta.

Frågan handlar helt enkelt om:

Vad är människan designad för att äta? Vad är människans gener/kropp anpassade till för mat?

Under de 2-3 miljoner år (364 dagar på året) som människan levde som jägare och samlare åt hon den mat som fanns färdig i naturen. Människan jagade djur som hon åt upp, människan fångade fisk som hon åt upp. Människan åt allt som gick att äta i naturen, som ägg, nötter, rötter och vild frukt.

Det är denna mat som människan är skapad för att äta. Det är detta som människan har levt av i 364 av årets dagar.

Den här maten var näringsrik, full av mineraler och vitaminer. Människan fick i sig mycket protein och fett, men betydligt mindre av kolhydrater.

Under årets sista dag, för 10.000 år sedan, uppfann människan jordbruket. Då ändrades matvanorna radikalt. Då blev det bröd, ris, pasta och potatis, mat som innehöll mycket stärkelse. I samband med industrialiseringen ändrades matvanorna igen. Två lönsamma vita produkter hittade vägen till matborden, finmalt vitt mjöl och – socker.

Många av de sjukdomar vi ser idag, diabetes (typ 2), fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, cancer, karies, var sällsynta hos jägare och samlare. Nu exploderar dessa sjukdomar i omfattning. Kan det bero på våra ändrade matvanor? Kan det bero på att vi äter mat idag som våra kroppar inte är designade för?

LCHF (Low Carb High Fat; lite kolhydrat mycket fett) är ett sätt att ta vara på de lärdomar vi får när vi utgår från frågan: Vad är människan designad för att äta?

Stephan Rössner och Claude Marcus, två av våra ”stora kostexperter”, har kallat LCHF för en modediet. Ja, Claude Marcus har till och med kallat LCHF för ”extremkost”. Inget kan vara felaktigare!

LCHF handlar om att äta den mat som människan är skapad för.

Till sist. Vet ni vad bönderna matade grisarna med när de ville att de skulle bli riktigt feta? Vad äter sumo-brottare? Är det mycket fett? Hehe, leta upp det på nätet. Du kommer att bli förvånad…

PS. LCHF på nätet:
Kostdoktorn/Diet Doctor (Andreas Eenfelt)

PPS. Jo då, du kan ha läst den här bloggen tidigare. Det är en repris på en repris. Jag brukar ha en del bloggrepriser om LCHF på sommaren. Anledningen är att jag tror att människan skulle må mycket bättre av att äta en naturlig kost med få kolhydrater. Och hittills, vid varje ”repris”, så har jag fått mail från åtminstone en person som tänker pröva LCHF. Det hoppas jag på nu också.

Kategorier:LCHF, sommarläsning

KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm

28 juni, 2023 1 kommentar

Under kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan antogs budgeten för nästa år. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Men fullmäktige fattade också en rad andra beslut.

En ny plan- och bygglovstaxa antogs. Byggnadsförvaltningen ska börja ta betalt för hur lång tid ett ärende tar att handlägga snarare än hur stort det byggs.

“Taxa efter prestation.”

Som byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) formulerade det på klar och trygg göteborgska.

Taxan för upplåtelse av offentlig plats reviderades, medan avfalls- och VA-taxan höjdes. Det är verksamheter som ska finansieras av de som utnyttjar tjänsterna, och inte via skatten. En stor andel av invånarna betalar avgifter för sophämtning och vatten och avlopp, så det blir ganska kännbara höjningar. Man skulle önska att det gick att effektivisera dessa verksamheter på något sätt…

Ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen har varit en långkörare. Jag har skrivit mycket om turerna kring behandlingen av modellen. I onsdags kom politikerna dock till vägs ände. Och det slutade “lyckligt” – ett enigt kommunfullmäktige antog den nya styr- och ledningsmodellen. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) som tillsammans hade arbetat fram ett förslag som samtliga partier kunde ställa sig bakom.

Ärendet avslutades till och med med en applåd. Och det är mycket ovanligt. Det tror jag var ett tecken på den lättnad som ledamöterna kände över att fullmäktige äntligen kunde fatta ett enigt beslut i ärendet.

Frågan om Hallevibadets vara eller inte vara hade under de senaste veckorna seglat upp som en stor och engagerande fråga. Det var den på sätt och vis i fullmäktige också. Men ärendet avhandlades lugnt och tämligen snabbt.

Magnus Ekström (KD) yrkade avslag på förslaget. Han ansåg att badet ska finnas kvar och fungera tills det finns ett annat bad. Även det framtida badet ska finnas på Hallevi tyckte Ekström. Mattias Olsson (SD) höll med Ekström om att yrka avslag till beslutsförslaget. Olsson menade att badet skulle drivas så länge som möjligt. Han gick in på Hallevibadets skick och kostnader och tyckte att badet var värt reparationer av mindre slag för sin fortsatta verksamhet. Hur han och SD ställer sig till eventuella större och dyrare investeringar lär framtiden snart utvisa. Olsson pekade också på den stora mängden namn som samlats in för badets bevarande.

Henrik Harlitz (M) ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift. Han yrkade bifall till att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet skulle strykas. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Jonathan Svensson (S) yrkade bifall till Harlitz förslag. Det blev också fullmäktiges beslut med röstsiffrorna 37 mot 13. (En ledamot avstod.)

Beslutet innebär att bollen nu ligger hos samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden får utreda hur Hallevifrågan ska hanteras. Anser nämnden att simklubben kan ta över driften så är det ok. Än är alltså inte sista ordet sagt om Hallevibadet.

Det blev en stundtals engagerad debatt om kommunens måltidspolicy. Det handlade om en mening:

“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar.”

Skulle denna mening vara kvar eller skulle den strykas? Anders Strand (SD) ansåg att den skulle strykas. Henrik Harlitz (M) höll med och undrade varför inte kommunen skulle skriva in alla andra certifieringar. Han tyckte att det inte ska finnas med några företagsnamn i kommunens styrdokument, och det ansåg han att Fairtrade var.

Dan Nyberg (S) var mycket engagerad i Fairtrade. Det handlar om ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, sa Nyberg, och menade att det helt enkelt var fråga om internationell solidaritet. Det avgjorde frågan för en gammal socialist…

Det blev votering, och med 28 röster mot 23 beslutade kommunfullmäktige att meningen om Fairtrade skulle finnas kvar i kommunens måltidspolicy. (Det var tydligen också en moderat som röstade för Fairtrade, men jag hann inte uppfatta vem det var.)

Det blev även en diskussion om Dan Åbergs (M) och Tommy Christenssons (M) motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar. Det är dags för kommunen att steppa upp tyckte Åberg och menade att vi politiker får sätta press på tjänstepersonerna. Anders Strand (SD) fyllde på:

“Det händer inget i Vänersborg.”

Benny Augustsson (S) ansåg att kommunfullmäktige redan, den 17 november 2021, hade fattat beslut om att elnätsföretag och andra aktörer ska kunna sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser.

“En laddplan för kommunen är på gång.”

Sa Augustsson, och ansåg att en av motionens att-satser därmed inte skulle bifallas utan anses besvarad. Kommunfullmäktige höll med Augustsson och voteringen slutade med 27 för Augustssons yrkande och 24 för Dan Åbergs.

Det var en bra kväll för den styrande minoriteten. Tack vare Vänsterpartiets röster så fick de styrande partierna majoritet för de flesta av sina förslag. Det hör inte till vanligheterna i Vänersborgs kommunfullmäktige nu för tiden.

Nu tar politiken ledigt ett tag och politikerna laddar upp för nya bataljer till hösten. Jag hoppas att de alla får en skön sommar.

PS. Du kan läsa om kommunfullmäktige budgetdebatt i bloggen “KF (21/6): Budgetdebatten”. På kommunens webb-TV kan du se hela fullmäktigedebatten. Du kan enkelt klicka fram de ärenden som du är intresserad av.

Kategorier:Fairtrade, Hallevi, Kommunfullmäktige 2023, styrning

KF (21/6): Budgetdebatten

26 juni, 2023 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.

Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.

Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…

Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…

Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.

Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.

Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.

Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.

Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.

De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?

Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:

“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”

Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år. 

Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.

Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…

Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…

För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.

Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…

Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.

De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:

“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“

Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.

Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).

Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…

Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.

Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)

Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.

Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.

Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.

Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.

Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.

Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.

PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

==

Kategorier:Budget 2024, delårsrapport, Kommunfullmäktige 2023, Vänsterpartiet

Glad midsommar!

23 juni, 2023 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Det är emellertid inte idag som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Sommarsolståndet inföll i onsdags. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. Och Vänersborgs kommunfullmäktige hade sitt sista sammanträde innan sommaren.

Sommarsolståndet är egentligen den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder, som t ex i Danmark, lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll i onsdags, så innebär det att dagarna redan nu har blivit kortare och nätterna längre. Det blir mörkare…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare. (Jag har bara gjort några mindre uppdateringar.) Bilden från Dalbobron är från förra året och togs omkring midnatt på midsommarafton. Svenska flaggan är också från midsommarafton förra året. Klickar du på flaggan så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle.

Kategorier:högtid, sommarläsning

Jutabron på plats!

22 juni, 2023 4 kommentarer

Allmänhetens fria passage förbi Jutafastigheten har alltid gått längs älvkanten. I norra delen av tomten går en bäckravin. Där har det förr om åren varit en smal och riskabel spång, eller snarare några smala störar, som ledde vandrare och motionslöpare över på andra sidan mot Önafors. (Eller tvärtom.) Davidsson ville göra en bekvämare och säkrare passage över bäcken så han anlade på egen bekostnad en bro över den. Davidssons initiativ uppskattades av allmänheten – se t ex en inspelning av Niklas Claesson.

Vänersborgs byggnadsnämnd fattade den 25 oktober 2022 (se “Mörka moln över Juta”) ett minst sagt tvivelaktigt beslut om Juta. Nämndens tomtplatsavgränsning lät allmänheten till och med gå över det ena hörnet på Davidssons altan. Nämndens beslut var helt enkelt felaktigt.

I sin besvikelse, och jag anar också i ett visst vredesmod, lät Davidsson ta bort bron över bäckravinen. Tre dagar efter byggnadsnämndens beslut, den 28 oktober 2022, lyftes bron bort. (Se “Juta: Bron borttagen!”.) Sedan dess har ganska få människor passerat Juta. Passage på grusvägen längs bostadshuset och altanen var alldeles för nära huset för allmänheten. Människor kände instinktivt att de genom att gå där gjorde intrång i Davidssons hemfridszon. Vilket de enligt byggnadsnämnden i Vänersborg alltså inte gjorde.

Men efter en viss uppståndelse i media så omprövade byggnadsnämnden i Vänersborg beslutet… (Se t ex “Davidsson återigen på SVT”.)

Den 7 mars tidigare i år beslutade byggnadsnämnden om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning enligt Davidssons förslag. Det var en glädjens dag på Jutatorpet. Davidsson fick tillbaka sin tomt och allmänheten skulle fortsättningsvis passera Juta vid älven som den alltid hade gjort. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Davidsson tänkte därför lägga tillbaka bron.

Men så beslutade Länsstyrelsen att överpröva beslutet…

Paret Davidssons glädje blev kortvarig. Redan efter två månader, den 17 maj, förbyttes glädjen i sorg och bedrövelse. Länsstyrelsen ändrade och upphävde kommunens beslut. Bengt Davidsson och hans fru blev av med sin tomt. Igen. (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.) Davidsson lade inte tillbaka bron.

Brofrågan har gnagt i Davidssons hjärna, och hjärta. Byggnadsnämnden fattade ju faktiskt, till sist, ett riktigt och bra beslut. Det var väl motiverat med flera hänvisningar till både prejudicerande rättsfall och vittnen. (Till skillnad från Länsstyrelsens beslut.) Beslutet gynnade inte bara Davidsson utan också allmänheten.

Varför skulle allmänheten få lida för vad en förvirrad och okunnig Länsstyrelse beslutade? Tänkte Bengt Davidsson. Han ältade frågan fram och tillbaka… Tills han bestämde sig.

Davidsson bestämde att gångbron över bäckravinen på Juta skulle läggas tillbaka.

Davidsson är en handlingskraftig man. Allt gjordes i ordning vid bäcken och bron fräschades upp och målades. Nu skulle det ske.

Idag torsdagen den 22 juni 2023 sattes Jutabron på plats. TTELA och bloggare var där och dokumenterade händelsen.

Det är inte helt lätt att sätta en bro på rätt ställe. Bron väger 2-2,5 ton så det är en ganska stor operation. Det krävs både tålamod och precision. Fyra personer och en lastbil med kran krävdes för att få bron på plats. En informell arbetsledare hade hämtats från Sikhall. Det var en kanske inte helt obekant entreprenör vid namn Magnus Larsson.

Allt gick bra, bron står där den ska stå och passagen mellan Restad och Önafors via Juta är nu öppen och fri igen. Det är bara för kommuninvånarna, och andra, att passera Juta nere vid älven som de alltid har gjort. Har de tur kan de se Bengt sitta med en kopp kaffe på altanen och vinka till alla förbipasserande.

Bengt Davidsson är nämligen mycket nöjd med sitt beslut om bron. Gnagandet slutade och han har fått lugn i sinnet.

Davidsson hoppas bara att allmänheten kommer ihåg att hålla till vänster när den passerar på bron… Det beror på att Bengt Davidsson har namngett bron efter en viss bloggare. Bron har fått namnet “Kärvlings Bro”.

Det är inte utan att man blir smickrad och stolt. Jag hoppas att bron får stå där i över 100 år. Tack Bengt och Miranda Davidsson.

PS. Idag sänder Västnytt under hela dagen ett reportage om Bengt Davidsson och hans kamp mot Länsstyrelsen. Det är uppdelat i tre avsnitt. Ser du alla avsnitten så har du sett alltihop:

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

BUN 19/6 2023

20 juni, 2023 3 kommentarer

Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sista sammanträde före sommaren blev en kort historia. Det var ovanligt få ärenden på dagordningen. På eftermiddagen fick sedan nämnden tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott tillfälle att besöka Holmängenskolan.

Nämnden startade med en “traditionell” månadsuppföljning. Ledamöterna fick reda på att det ekonomiska resultatet till och med maj uppgick till -1,9 milj kr. Det låter inte så “farligt”, men det är ganska oroväckande. Av olika skäl brukar nämndens utgifter nämligen vara betydligt större under hösten. Nämnden skulle därför behöva ett överskott, en ”reserv”, inför hösten. I maj förra året var motsvarande resultat +8,5 milj kr.

Som jag har skrivit tidigare i samband med delårsrapporten så pekar BUN:s prognos mot ett underskott på ca 10 milj kr. (Se “BUN (22/5): Nedskärningar…”.) Om man dessutom tar i beräkning att BUN har fått 8 milj kr extra i år för hyra av Holmängenskolan, fast nämnden inte har några hyreskostnader förrän nästa år, så blir prognosen ännu dystrare. Underskottet beräknas egentligen bli 18 milj kr… Nästa år måste BUN klara sig utan de 8 extra miljonerna. Då ska pengarna gå till hyra för Holmängenskolan och inte till något annat…

BUN är i ett ekonomiskt mycket ansträngt läge, verksamheterna måste minska sina kostnader. Men barn- och utbildningsförvaltningen är trots det ekonomiska optimister. De prognostiserar ett “plus/minus-noll-resultat” vid årets utgång. Det ska ske genom diverse åtgärder. Kostnaderna ska pressas ner genom att t ex vikariehanteringen ska ses över och det ska ske en så kallad vakansprövning för varje tjänst. Det betyder att om någon slutar så ska man kritiskt titta på om tjänsten verkligen behövs… Syftet är självklart att inte anställa någon ny.

Men, och det sticker ingen under stol med. Det blir personalneddragningar…

Redan inför höstterminen kommer ett antal personer med “visstidsanställning” inte att finnas kvar i verksamheterna. Det handlar t ex om resurspersoner av olika slag som inte får förnyad anställning. Ingen har emellertid blivit uppsagd. Det innebär att alla med tillsvidareanställning, som de legitimerade lärarna, inte berörs. Det kan dock bli fallet nästa år. Vi får se, imorgon onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut om budgeten för 2024.

BUN skulle svara på en remiss på en statlig utredning – “En ny ordning för asylsökandes boende”. Svaret från BUN och ett svar från socialnämnden ska lämnas till kommunstyrelsen som ska formulera ett gemensamt remissvar från Vänersborg. Eftersom kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde innan sommaren så lär det bli ett svar från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Det var ett bra svar från BUN – utifrån ett förskole- och skolperspektiv. (Det finns att läsa i handlingarna inför sammanträdet, klicka här). Socialnämndens svar var också bra – från ett “socialt” perspektiv. Jag tyckte dock att det saknades ett “tredje” perspektiv, ett slags politiskt helhetsperspektiv. På regeringens hemsida hittade jag ett yttrande på utredningen från en vänsterpartist i Göteborg. Det var bra och speglade mina tankar. Utifrån detta yttrande lämnade jag en protokollsanteckning. (Det går att ladda ner protokollsanteckningen här.)

Det finns en del bra saker i utredningen, men den andas enligt min uppfattning samtidigt en allmänt negativ syn på asylsökande. De är så att säga i stort sett bara till besvär. Det glöms liksom bort att det faktiskt handlar om mycket utsatta människor som har flytt från krig och förtryck.

Flera av de åtgärder som föreslås i utredningen skulle försämra asylsökandes mänskliga rättigheter liksom även möjligheterna att skapa ett värdigt liv. Det tycks också finnas en tro i utredningen att sociala problem, som segregation, utanförskap och trångboddhet, kan åtgärdas med tvång, kontroller och sanktioner. Det finns även en del att önska av utredningen när det gäller respekten för barnens rättigheter…

Det var de två ärendena på sammanträdet som tog längst tid. Nämnden fortsatte sedan med att svara på en remiss gällande fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun. Det svaret lämnas nu vidare till samhällsbyggnadsnämnden. Sedan klubbade nämnden planen för det systematiska kvalitetsarbetet för nästa läsår och även en revidering av riktlinje för skolskjuts. BUN gjorde också en del ändringar i delegeringsordningen.

Naturligtvis var det en del information kring dessa ärenden, men det framfördes inga andra åsikter, alla var överens.

Sammanträdet avslutades med en del information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. Nämnden fick bland annat reda på att andelen elever i åk 9 som har behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade detta läsår från 83,5% till 80,4%. Det är alltså en minskning med 3,1 procentenheter. Det betyder att nästan 20% av eleverna i årets avgångsklasser, var 5:e elev, inte har gymnasiebehörighet…

Och istället för att satsa på skolan så drar kommunen istället ner på resurserna…

Ordförande Carlsson tackade förvaltningschefen och förvaltningspersonalen för ett som vanligt gott och professionellt arbete under året. Och det är lätt att stämma in i. Kommunen har en mycket kunnig och kompetent förvaltning till sitt förfogande. Och dessutom en bra ordförande…

Kl 13.00 samlades politiker och tjänstepersoner på Holmängenskolan. 

Skolan håller på att byggas så den såg verkligen ut som den byggarbetsplats som den ju var. Det fanns apparater, verktyg, maskiner, burkar och arbetare lite överallt i lokalerna. Rören syntes under taken och massor av kablar och sladdar hängde ner som lianer i djungeln.

Det var en imponerande byggnad. Det var stort, allt var stort. Särskilt imponerade idrottshallen. Det blir en riktig fin hall tror jag. Redan i detta skede tycktes akustiken vara riktigt bra.

Det var svårt att se vilka funktioner olika rum och salar skulle få. Det fanns diverse utrymmen både här och där såg det ut som. Det fanns t ex några “mysutrymmen” gömda under t ex trappor. Naturligtvis trevligt, men samtidigt en liten mardröm för “vaktande” personal. Sådana utrymmen kan naturligtvis också bli tillhåll för oönskade aktiviteter. Kanske undrade man lite över att det var ganska mörkt i lokalerna och att så många rum saknade fönster.

Helhetsintrycket var dock mycket positivt av den blivande Holmängenskolan – en skola som uppfyller alla miljö- och hållbarhetskrav som finns. Skolan är i stort sett helt byggd i trä och det syntes trä av olika slag överallt. På taken finns det naturligtvis solpaneler. Skolan kommer i princip att bli helt självförsörjande på el. (Se Sernekes hemsida.)

Det kommer att gå ungefär 430 elever från F-6 på skolan. En del av skolan ska även fungera som förskola med nästan 100 barn. Skolan kommer att tas i bruk hösten 2024 och kostnaden hamnar på ungefär 277 milj kr. (TTELA har skrivit en del om Holmängenskolan – “Snart är stommarna uppe på Holmängenskolan”.)

Imorgon sammanträder fullmäktige. Då ska budgeten för nästa år beslutas. Sammanträdet börjar kl 13.00 och kan ses i direktsändning på kommunens webb-TV.

Kategorier:BUN 2023, Holmängen

Budget 2024: Förslaget från MBP

18 juni, 2023 Lämna en kommentar

Medborgarpartiet (MBP) har lämnat ett eget förslag till MRP 2024-2026. Förslaget utgår:

“från kommunstyrelsens ordförandes förslag”

Kommunstyrelsens ordförandes förslag är den officiella beteckningen på budgetförslaget från de styrande partierna. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.)

Medborgarpartiet har lämnat sitt mest ambitiösa budgetförslag någonsin. På 7 sidor beskriver partiet sina tankar och idéer kring läget i framför allt de tre största nämnderna. Budgetförslaget är utförligt och det innehåller mycket fakta. Partiet har definitivt lagt ner mycket tid och jobb på att utarbeta det.

Medborgarpartiet (MBP) börjar som sig bör med en inledande text. Den är ganska kortfattad och det visar sig snabbt att MBP har samma analys av det ekonomiska läget som de flesta andra partier. Det är bara M+L som skiljer sig åt (se “Budget 2024: Förslaget från M+L”).

MBP skriver:

“Det ekonomiska läget är ansträngt under 2023 och kommer så att vara även under 2024 troligen kan en viss ljusning skönjas 2025 och framåt.”

I det ansträngda läget ska politiker och tjänstepersoner uppmärksamma följande:

“Vid tillfällen då en förändring/ utveckling av verksamheter skall göras måste den föregås av en konsekvensbeskrivningar där ekonomin redovisas. Målbild och tid för uppföljning och utvärdering samt vilka åtgärder som skall vidtas om målet inte blev som förväntat skall finnas med.”

Medborgarpartiet sitter inte i den positionen att de kan bestämma detta, även om det kan vara kloka ord eller att partiets förslag skulle antas. Å andra sidan är jag ganska övertygad om att nämnder och förvaltningar resonerar på liknande sätt vid förändringar och utveckling av verksamheter, i varje fall i dessa ekonomiskt bistra tider. Och att åtgärder ska vidtas om målen inte blir som förväntat hoppas vi att alla nämnder och styrelser arbetar med. Den här diskussionen hör emellertid mer hemma i en styr- och ledningsmodell än i ett budgetbeslut.

Medborgarpartiet anser att resultatutjämningsreserven (se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”), RUR, ska användas nästa år. Det har partiet gemensamt med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna (se “Budget 2024: Förslaget från SD”). MBP är mycket tydliga med att RUR-pengarna ska användas enbart till att:

“motverka uppsägning av personal under detta ekonomiskt svåra år.”

Medborgarpartiet föreslår kommunfullmäktige att följande verksamheter erhåller medel ur RUR för att motverka uppsägning av personal:

  • “Ingen uppsägning av personal inom Barn- och utbildningsnämnden, 7,9 mkr”
  • “Ingen nedläggning av Lanternan inom Barn- och utbildningsnämnden, 3,4 mkr”
  • “Ingen nedläggning av Solrosen i Brålanda inom Samhällsbyggnadsnämnden, 2,6 mkr”
  • “Ingen reducering av antal medarbetare inom ASI inom Socialnämnden, 3,1 mkr”

Medborgarpartiet vill ianspråkta 17,0 milj kr av RUR för verksamhetsåret 2024. Det är alltså 17 milj kr utöver de styrande partiernas tilldelning i sitt budgetförslag.

Medborgarpartiet motiverar sedan förslagen. Samtidigt redogör MBP för de förändringar partiet vill se i den kommunala politiken. Det blir en slags upprepning av partiets valplattform och det ligger, som jag ser det, utanför budgetdiskussionen. Sådana förslag ska föras fram i andra sammanhang t ex i motioner. Förslag som sedan ska utredas och kostnadsberäknas. MBP nämner inget specifikt om kostnader i sin redogörelse.

Medborgarpartiet skriver att partiet vill att:

“barn- och utbildningsnämnden mer aktivt skall arbeta för alternativ till förskolan. Många familjer skulle vilja välja en dagbarnvårdare istället.”

MBP menar att kommunen skulle spara pengar om fler vårdnadshavare valde dagbarnvårdare i stället för förskola. MBP nämner i detta sammanhang inget om den enskilda pedagogiska omsorgen. Den torde höra till en sådan här diskussion. Jag tror att MBP underskattar de stora fördelarna för barnen och deras framtid med att de går i den kommunala förskolan.

Partiet motiverar varför det vill ha kvar Solrosen i Brålanda och pekar på den:

“sociala samvaro som finns där och en samlingspunkt för ortens många gånger ensamma invånare.”

Medborgarpartiet passar i sammanhanget på att ge en känga åt kommunens investering i “Framtidens kök”, vid Torpaskolan:

“Än en gång ser vi resultatet av en investering som ger ökade kostnader i form av hyra och personal som inte fanns med vid projekteringen.”

Det finns mycket att säga om kommunens investeringar, kostnadsberäkningar, underhåll mm, men även denna diskussion torde ligga utanför ett budgetförslag.

Medborgarpartiet ger stort utrymme åt att beskriva sina tankar om socialnämnden och dess verksamheter. Partiet passar också på att ge en utförlig tillbakablick på frågor som MBP har drivit tidigare, och fått avslag. Likt Sverigedemokraterna vill MBP lyfta frågorna igen.

Det gäller en motion där personer med behov av trygghet och omvårdnad skulle ges förtur i bostadskön till de trygghetsboenden som finns. MBP tar även upp frågan om fler servicehus och varför de lades ner för ett antal år sedan. I det motståndet stod för övrigt Vänsterpartiet på samma sida. (Se “NEJ (V)I VILLE INTE LÄGGA NER FLER SERVICEHUS!”.)

Medborgarpartiet har ett längre resonemang kring “heltid som norm” och “toppar och dalar i omvårdnad under dagen”. Det är som jag ser det förslag som MBP får motionera om eller helt enkelt lägga i socialnämnden.

MBP är mycket engagerade i sociala frågor och har en hel del bra tankar. Det kan faktiskt en vänsterpartistisk bloggare tycka, en bloggare som sällan skriver om socialnämndens verksamhet.

MBP avslutar sitt budgetförslag med flera förslag kring uppskjutna eller bortprioriterade investeringar. Jag har egentligen inte tagit upp investeringarna i de här bloggarna och lägger därför också MBP:s investeringsförslag åt sidan.

Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hamnar väldigt nära varandra med sina budgetförslag. MBP delar ut 4,3 milj kr mindre än Vänsterpartiet, men det är i sammanhanget en mindre summa. Kanske är likheten i de båda förslagen ett tecken på att de är genomtänkta – och bra.

Medborgarpartiet förutsätter att det finns 17 milj kr kvar i RUR att använda sig av nästa år. Det tror jag att det gör, men om innevarande år skulle gå “helt åt skogen”, och bokslutet visa ett mycket stort underskott, så har inte MBP förklarat hur kommunen ska finansiera de 17 miljonerna som partiet vill ta från RUR. Inte heller nämns något om hur partiet tänker, om inte en viss ekonomisk ljusning kan skönjas 2025. Men det är naturligtvis en senare fråga.

Med denna blogg avslutar jag redovisningen av de fem budgetförslag som ställs mot varandra på onsdagens kommunfullmäktige.

==

Kategorier:Budget 2024, Medborgarpartiet

Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag

17 juni, 2023 Lämna en kommentar

Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag.

Jag har tidigare presenterat budgetförslagen från de tre största partierna/partikonstellationerna – 1. de styrande partierna (S+C+KD+MP) i bloggen “Budget 2024: De styrandes förslag”, 2. den borgerliga minioppositionen (M+L) i bloggen “Budget 2024: Förslaget från M+L” och 3. Sverigedemokraterna i bloggen “Budget 2024: Förslaget från SD”. Nu har alltså turen kommit till förslaget från mitt eget parti – Vänsterpartiet. Av naturliga skäl så har jag ingen kritik av förslaget – som jag har haft av de andra. Det beror självklart på att jag har deltagit i utarbetandet av V:s förslag. Andra får stå för eventuell kritik…

Vänsterpartiet börjar, som de flesta andra partier, med att i budgetförslaget beskriva prognoserna för den allmänna ekonomiska utvecklingen år 2024, men också den förväntade utvecklingen under innevarande år, 2023. Om årets utveckling konstaterar vi hur osäkra prognoserna är och att risken för att kommunens resultat hamnar på ett mer eller mindre stort underskott är i högsta grad en reell möjlighet. Det finns farhågor för framför allt socialnämnden, som har en mycket pressad situation. Ett stort underskott skulle kunna undergräva kommunens ekonomiska situation ytterligare inför nästa år.

Vänsterpartiet delar den allmänna synen på att även år 2024 blir ett tufft år ur ekonomisk synvinkel, men även här är prognoserna osäkra. Det handlar dock om hur tufft året blir, typ tufft eller mycket tufft – eller extremt tufft… Det är svårt att prognostisera inflationen, kostnads- och ränteutvecklingen mm. Regeringen har inte heller avslöjat vilken typ av budget den tänker lämna till riksdagen i september. Ingen vet om den t ex innehåller satsningar på välfärden i kommunerna i form av ökade statsbidrag. Naturligtvis är utvecklingen i omvärlden ytterligare en osäkerhetsfaktor.

Det är emellertid viktigt att konstatera att prognoserna talar för att år 2025 och 2026 ska bli bättre – kurvorna vänder uppåt och alla siffror blir mer positiva. Det väntar alltså en uppåtgående konjunktur efter de tuffa åren 2023 och 2024.

Det betyder att det gäller att “hålla ut” i år och nästa år. Det är två undantagsår och därefter talar allt för att det ska bli som vanligt igen. Det handlar om att inte förstöra för framtiden.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste hantera nästa år på ett ansvarsfullt sätt och prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten inom välfärden. Det innebär att vi måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg. Att då genomföra personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.

Den uppfattningen ligger till grund för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänsterpartiet vill tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år. Pengarna ska användas för att behålla personal på förskolor och skolor. Av de dryga 11 miljonerna ska också 3,4 milj kr användas till att behålla Lanternan.

Lanternan erbjuder omsorg under tider när kommunens andra förskolor och fritidshem inte är öppna. En avveckling av Lanternan kommer att innebära svårigheter för de vårdnadshavare som jobbar inom yrken som inte har “vanliga” arbetstider, dvs tider utanför vardagar kl.06.00-17.30. Det gäller inte helt sällan inom kommunens äldreomsorg. Att erbjuda omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds kan vara avgörande för enskilda personer och familjers försörjning. Att individer i Vänersborgs kommun är i sysselsättning bidrar också till skatteintäkter och den gemensamma välfärden.

Vänsterpartiet vill även tillföra barn- och utbildningsnämnden 1,8 milj kr till KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). Det handlar om barns rätt att ta del av kultur och deras tillgång till professionella kulturarrangemang. Det innebär även att kultur- och fritidsnämnden inte behöver minska personal.

Socialnämnden tillförs 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg) i V:s budgetförslag. Det är för att förhindra reducering av medarbetare inom arbetsmarknadsenheten och daglig verksamhet (3,1 milj kr) samt till personalförstärkningar inom individ- och familjeomsorgen. Det sistnämnda för att möta de växande behoven hos barn och unga (2 milj kr).

Vänsterpartiet vill öka anslaget för samhällsbyggnadsnämnden med 2,6 milj kr för att behålla mötespunkten/matsalen Solrosen i Brålanda. Det har Vänsterpartiet gemensamt med både Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna.

Vänsterpartiet vill slutligen avsätta 500.000 kr till en utredning om:

“arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden”

Det motsvaras av att vi i Vänsterpartiet vill skjuta upp investeringen på 20,8 milj kr för arenataket som är planlagd till nästa år.

Den flitige läsaren kan snabbt summera Vänsterpartiets ändringsyrkanden, och komma fram till att de innebär ökade kostnader jämfört med de styrande partiernas förslag på 21,3 milj kr. Frågan blir då – varifrån ska V ta dessa pengar? De finns ju inte… Eller?

Vänsterpartiet vill utnyttja resultatutjämningsreserven (RUR). Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i denna så kallade resultatutjämningsreserv. Pengarna kan användas för att täcka underskott i resultatet. Denna möjlighet har de styrande partierna öppnat för i sitt budgetförslag. Det ska också noteras att Sverigedemokraterna använder pengar från RUR i sitt budgetförslag och det gör även Medborgarpartiet. Skillnaden är att Vänsterpartiet vill använda en större del av RUR än de andra partierna.

Varför vill Vänsterpartiet det? Jo, det finns 50 miljoner i Vänersborgs RUR. Det är mycket pengar och de kan utnyttjas under 2024. Under 2025 har sannolikt konjunkturen vänt. Och då, eller 2026, kan RUR enligt prognoserna börja fyllas på till nästa lågkonjunktur. Men, det finns också, skriver Vänsterpartiet i sitt förslag:

“möjligheter att riksdagen beslutar om ökade generella statsbidrag till kommunerna för 2024.”

I september i år får svenska folket, och alla kommuner, reda på vad de olika partierna i riksdagen vill. Vänsterpartiet tror att regeringspartierna och SD ska höja statsbidragen till kommunerna. Det skulle i så fall innebära att en mindre del av RUR-pengarna behöver användas. Men om det värsta scenariot skulle inträffa, dvs att RUR-pengarna har tagit slut därför att de användes för att täcka årets underskott, samt att riksdagen inte höjer statsbidragen. Då föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige fattar ett beslut i november om en skattehöjning på 15 öre. En skattehöjning som skulle kunna vara tillfällig.

Det finns med andra ord pengar, fast det inte finns några pengar… Och saken är alltså att det gäller att klara av nästa år, att se till att inte förstöra fungerade verksamheter inom skola, vård och omsorg. Under 2025 kommer det att bli “bättre tider”. Pengarna från RUR, statsbidrag eller en skattehöjning ska användas för att behålla personalen i skola, vård och omsorg.

Vänsterpartiets budgetförslag står på fast grund. Anser i varje fall jag och de andra vänsterpartisterna. När kommunen förhoppningsvis får bättre ekonomiska förutsättningar 2025-2026 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

Tärningen är kastad.

==

Kategorier:Budget 2024, Vänsterpartiet

Budget 2024: Förslaget från SD

15 juni, 2023 Lämna en kommentar

Sverigedemokraterna (SD) har lagt ett budgetförslag som är:

“ett tillägg till den Mål och Resursplan som budgetberedningen lagt fram”

Oj, det blev fel direkt! I förslagets första mening… Budgetberedningen, som SD:s gruppledare Anders Strand sitter med i, har inte lagt fram någon Mål- och resursplan…

Vi börjar om.

Sverigedemokraternas förslag utgår från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt fram, och som också kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Det är inget konstigt med det, så gör även Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Moderaterna och Liberalerna däremot lämnar ett helt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Förslaget från M+L”.)

SD har sin vana trogen ett försättsblad med ett vackert fotografi, taget någonstans från ovan. Det kanske är symboliskt, typ:

“SD – partiet som inte står med båda fötterna på jorden…”

Motivet är Vattenverket på Skräcklan, ett av kommunens stora investeringsprojekt just nu. Framför vattenverket ser vi Fridastatyn och en del av Vänerns strand, en del som Kanadagässen fortfarande inte har lyckats få badförbud på.

Fotografiet inspirerade mig för övrigt att ta mitt första dopp igår vid badtrappan som syns på bilden, precis framför vattenverket. En sådan påverkan har ett budgetförslag från SD aldrig tidigare haft på mig…

SD inleder sitt budgetförslag med:

“2024 blir ett ekonomiskt kärvt år.”

Och det är ett helt riktigt konstaterande. SD räknar upp fem, egentligen sex, orsaker till detta, två beror inte helt oväntat på invandringen/flyktingmottagandet:

  • “Arbetslösheten är fortsatt hög bland utrikesfödda.”
  • “Misslyckade Integrationsprojekt.”

Arbetslöshet är alltid ett gissel, men det är svårt att veta vilka “misslyckade integrationsprojekt” som SD tänker på. Det är nog upp till bevis också på en av de kvarvarande orsakerna – att lågkonjunkturen påverkar kostnaderna negativt… De andra orsakerna i SD:s analys är minskade statsstöd, fast det verkar SD tycka vara bra, höga pensionskostnader och inflationen.

I de styrande partiernas förslag öppnas för möjligheten att använda den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR). De menar att den skulle kunna användas för att täcka ett eventuellt underskott i kommunens resultat. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) SD vill utnyttja RUR-pengarna från början, redan vid fördelningen av anslagen till de olika nämnderna.

SD skriver:

“Vi anser att vissa besparingsförslag inte är genomförbara för Samhällsbyggnadsnämnden, Barn och Utbildningsnämnden och Kultur och fritidsnämnden. Vi gör omprioriteringar i besparingsförslaget samt höjer ramanslaget.”

Sedan beskriver Sverigedemokraterna fyra besparingsförslag.

SD vill att kommunen ska sluta inhandla ekologiska och Fairtradelivsmedel – och istället fokusera på närodlade livsmedel. Då sparas stora belopp tror SD. Jag är inte så säker på det. Och jag tror faktiskt att SD har fått detta besked för några år sedan när de fick avslag på en motion om precis detta.

SD vill att modersmålsundervisningen minskas. Det är ytterligare en gammal sverigedemokratisk käpphäst. Partiet har tidigare motionerat i frågan och fått svaret att SD “slår in öppna dörrar” och att kommunen följer lagstiftningen på området. (Se “Budget 2023, SD-motion, VA mm”.) Det handlar inte heller här om några stora pengar.

Lägger ett parti som Sverigedemokraterna ett budgetförslag så hör det till att man inte bara uttalar sig allmänt svepande, t ex att stora belopp sparas. Det måste räknas och beräknas – hur stort är beloppet, hur mycket pengar finns det, hur stora blir kostnaderna, hur mycket minskar anslagen, vad har vi råd med osv? Vet en nämnd eller förvaltning inte sådana grundläggande saker är det svårt eller omöjligt att bedriva en verksamhet på ett rationellt sätt. Det här är en stor svaghet med SD:s budgetförslag.

SD vill minska utgifter och generera inkomster genom försäljning av fastigheter. Partiet ger tre exempel på fastigheter som kan säljas varav Wargön Innovation är en. Jag kan inte riktigt förstå varför Sverigedemokraterna tänker på just WI. För övrigt är utförsäljning av fastigheter något som flera, framför allt borgerligt styrda, kommuner ägnar och har ägnat sig åt. De säljer kommunala fastigheter och hyr sedan tillbaka lokalerna. Det har visat sig vara en dålig affär för kommunerna. SD i Vänersborg skriver i och för sig inte att partiet vill göra på detta sätt. Jag kan själv tänka mig vissa situationer där en försäljning av kommunala byggnader skulle kunna vara befogad – i varje fall en byggnad…

Den sista besparingsåtgärden är att SD:

“föreslår att heltid som norm pausas i alla förvaltningar, det finns utredningar som visar att heltid som norm är kostsamt och försvårar schemaläggning.”

Socialnämnden har redan föreslagit detta i besparingssyfte. Facket, dvs Kommunal, är starkt emot. Det är även med denna åtgärd osäkert hur mycket kommunen verkligen skulle spara. 

Efter att ha redogjort för sina besparingsförslag, även om det är mycket osäkert om och i så fall hur mycket SD har sparat med åtgärderna, föreslår Sverigedemokraterna fem satsningar.

Hallevibadet ska behållas anser SD och vill ge kultur- och fritidsnämnden 1,8 milj för detta ändamål. Hade det inte kostat mer så hade sannolikt samtliga partier ställt sig bakom förslaget. Problemet är ju, som SD mycket väl vet, att Hallevibadet är i extremt stort behov av upprustning och investeringar. Visst, det kan vara värt att behålla Hallevi, men att tro att 1,8 milj ska räcka hela nästa år är nog inget mer än en önskedröm. En opportunistisk önskedröm. För övrigt är Hallevibadet ett eget ärende på onsdagens fullmäktige,

SD vill behålla Lanternan. Det är kommunens enda förskola som har öppet kvälls-, natt- och helgtid. SD skriver:

“en stängning kommer ge stora konsekvenser för många ensamstående som arbetar på obekväma arbetstider”

Jag kan väl avslöja att samma krav finns i de budgetförslag som jag har kvar att redovisa, dvs Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag. SD ökar anslaget till barn- och utbildningsnämnden med 3,4 milj kr för att behålla Lanternan.

Sverigedemokraterna vill också behålla produktionsköket och restaurangen Solrosen i Brålanda. Partiet lägger 2,6 milj kr till detta ändamål. Partiet vill även införa ett friskvårdsbidrag för kommunens anställda. SD skriver inte hur mycket detta kostar eller hur finansiering ska ske. Möjligtvis tänker de att bidraget, som för övrigt också har diskuterats och avslagits vid minst ett tidigare tillfälle, ska leda till mindre sjukskrivningar och så att säga betala sig självt.

Till sist föreslår SD att alla pensionärer ska få seniorkortet från 70+. Just nu är gränsen som bekant 75+. Denna lägre gräns finns inte som alternativ, inte än i varje fall. Västtrafik håller som bäst på att utreda frågan för Regionens räkning. Vad en sådan här förbättring skulle kosta kommunen kan SD naturligtvis inte veta eftersom alternativet inte finns än. Men SD tänker sig att en försäljning eller uthyrning av Wargön Innovation kan finansiera sänkningen av åldersgränsen.

Sverigedemokraterna sammanfattar:

“Vårt budgetförslag innehåller totalt 7 800 tkr mer till nämnderna än budgetberedningens förslag.”

Det är alltså satsningarna på Hallevibadet, Lanternan och Solrosen som SD tänker på. Pengarna ska tas från den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR).

Sverigedemokraterna diskuterar inte konsekvenserna av det förslag som de styrande partierna har lagt, och som SD har utgått från. De styrandes förslag innebär ju stora besparingar i form av personalnedskärningar inom skola, vård och omsorg, dvs det drabbar framför allt barn, elever, äldre och sjuka. Det är förvånande att SD inte alls tar upp detta. I sin retorik är det ju dessa grupper som de vill värna…

Det betyder med andra ord att även Sverigedemokraternas budgetförslag innebär besparingar och nerdragningar av personal. Det är viktigt att komma ihåg det. De styrande partierna har en gardering med i sitt förslag, om en skattehöjning. Jag tror inte att SD håller med om det. I så fall skulle det ha nämnts i förslaget.

Kommunens tredje största parti, och i flera valdistrikt både största och näst största, har väldigt svårt med sina budgetförslag. Deras tankar och förslag handlar om förmodade besparingar, förväntade intäkter, höftade och uppskattade pengaflöden. Det är många antaganden och gissningar. Det går inte att lägga seriösa budgetförslag utifrån sådana förutsättningar.

Sverigedemokraterna har också en tendens att upprepa gamla förslag. De motionerar och får väl formulerade och utförligt motiverade svar – och sedan ofta avslag. Men SD återkommer gång på gång. De tar inte åt sig av argumenten. Istället verkar de tro att droppen urholkar stenen. Upprepar de kraven tillräckligt många gånger så kommer de att trötta ut de andra partierna, och få igenom sina förslag… Det fungerar inte så, Sverigedemokraterna borde börja tänka i andra banor.

Det är nog som omslagsbilden vill symbolisera – Sverigedemokraterna står i ekonomiska sammanhang inte med båda fötterna på jorden.

==

Kategorier:Budget 2024, SD

Budget 2024: Förslaget från M+L

14 juni, 2023 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna (M+L) har i vanlig ordning lagt ett eget budgetförslag. I år, liksom förra året, har de fått klara sig utan Kristdemokraterna. Det kanske i och för sig inte är någon förlust, i varje fall inte i moderaternas och liberalernas egna ögon.

Budgetförslaget från M+L är tänkt att vara ett i stort sett fullödigt alternativ till de styrandes förslag. På det sättet skiljer det sig från de andra oppositionspartiernas förslag som är mer att betrakta som ändringar och tillägg till de styrandes budgetförslag. Samtidigt innehåller M+L-förslaget en hel del synpunkter på annat än själva budgeten.

M+L vill se en annan budgetprocess. Det går att hålla med om flera av synpunkterna, som t ex att kommunfullmäktige (KF) ska fastställa inriktningsmål och även andra mål innan fördelningen av pengar sker. Det är även lätt att hålla med om påpekandet att det är svårt, eller omöjligt, att i de styrandes förslag se vad som är fakta och planeringsförutsättningar och vad som är politik. Men som jag ser det är det nog en diskussion som hör hemma någon annanstans än i ett skarpt budgetförslag.

I budgetförslaget föreslår M+L följande prioriterade områden:

”boende, utbildning och arbete”

Och utifrån “denna fokusering” (uttrycket taget från förslaget) vill partierna se andra inriktningsmål för kommunen. Det handlar t ex om “möjligheter till eget boende”, den upplevda tryggheten ska öka, enklare att etablera företag och “andelen i egen försörjning ska öka”. Dessutom två ganska tunga och ambitiösa mål på skolans område:

  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt.”
  • “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”

M+L fortsätter att i förslaget beskriva hur de vill att Vänersborg ska förbättras. Man får känslan av ett valprogram mer än ett budgetförslag. Det är lätt att beskriva en idealbild utan att ta hänsyn till hur bilden ska förverkligas… 

Vem håller t ex inte med om “bättre skola och barnomsorg”, “de äldre ska ha trygghet”, “enklare och lättare att få bygglov”, “levande landsbygd”, bättre underhåll av gator och GC-vägar, “tryggheten i Vänersborg ska öka”, “brottsligheten ska minska”, “ren och fin stad”, “förbättra integrationen”, “tidiga insatser i förskola och på lågstadiet”, “kunskapsresultaten måste öka”, på gymnasiet “alla elever ska få möjlighet att förverkliga sina mål och drömmar” och så vidare?

Det är alltså ett ambitiöst förslag från M+L, särskilt om man räknar textmängden och antalet sidor som förslaget är skrivet på, 11 sidor. Det är mindre ambitiöst om man ser till hur mycket pengar M+L delar ut till verksamheterna. Och här ser vi naturligtvis direkt en motsättning mellan den idealbild av Vänersborg som målas upp och de pengar som M+L vill satsa för att förverkliga den.

Fast Henrik Harlitz (M) gjorde ingen hemlighet i kommunstyrelsen (KS) förra onsdagen av att budgetförslaget hade en, vad han betecknade som, “säkerhetsmarginal” på -1%. Moderater och Liberaler ser nämligen betydligt mörkare på framtiden än alla de andra partierna skulle jag vilja påstå. Å andra sidan känner de väl sin regering och sina riksdagsmän bättre…

De räknar med att lågkonjunkturen kan bli både djupare och längre än vad t ex Socialdemokraterna och de andra styrande partierna räknar med. De vill helt enkelt strama åt budgeten för att förbereda sig för ännu sämre tider, även efter 2024.

Är man politiker i M+L är inkomstförstärkningar inget alternativ att ta i beaktande:

“att höja skatten ytterligare i Vänersborg är inte rimligt.”

“höja skatten ytterligare”, “ytterligare”… Då tänker sannolikt flera kommuninvånare att skatten mer eller mindre nyligen har höjts. Men så är inte fallet. Det var länge sedan kommunalskatten höjdes, närmare bestämt 2005. Då höjdes skatten med 50 öre. För övrigt var Lars-Göran Ljunggren (S) vid den tiden kommunstyrelsens ordförande.

Istället levererar de två borgerliga partierna, ursäkta uttrycket, “klyschan”:

“Vi behöver istället hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. M+L kommer inte heller med några förslag på effektiviseringsåtgärder. Det blir som vanligt en traditionell och till intet förpliktigande formulering:

“Vi anser också att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter”

Och för att undvika eventuell kritik garderar partierna sig med:

“kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand.”

Det är som att äta kakan och ändå ha den kvar…

Eftersom skola, vård och omsorg tillhör kärnverksamheterna och är de i särklass mest kostnadskrävande uppgifterna för kommunen kan man undra vad M+L tänker sig att kommunen ska vara försiktig med…

När vi kommer till anslagsfördelningen i Moderaternas och Liberalernas budgetförslag så sker inga satsningar och inte heller några ekonomiska prioriteringar. Det “effektiviseras”, dvs skärs ner, över hela linjen. M+L tar fram den ökända “osthyveln”. Det står emellertid inget tydligt om nedskärningar, M+L talar istället om hur mycket de vill lägga på de olika nämnderna. Det är måhända ett pedagogiskt grepp, men förslaget blir mycket oklart.

Igår beskrev jag de styrande partiernas budgetförslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Om man jämför hur mycket de styrande partierna vill lägga på de olika nämnderna med motsvarande i förslaget från M+L så framgår “effektiviseringarna” med all önskvärd tydlighet:

  • Kommunstyrelsen: -2,7 milj kr
  • Barn- och utbildningsnämnden: -9,7 milj kr
  • Kultur- och fritidsnämnden: -3,1 milj kr
  • Samhällsbyggnadsnämnden: -0,9 milj kr
  • Socialnämnden: -11,4 milj kr

M+L vill alltså tilldela nämnderna totalt 28,2 milj kr mindre än de styrande partierna.

Det är svårt att se hur Moderaternas och Liberalernas fina skrivningar om mål och prioriteringar ska kunna förverkligas genom att minska personalen med nästan 30 miljoner kronor…

==

Kategorier:Budget 2024, Liberalerna, M