Stefan Kärvlings blogg

I lördags var det Beredskapsveckans sista dag. Jag passade på att ta en promenad i Vänersborgs centrum – om gågatan numera är Vänersborgs centrum. Det är jag inte helt säker på. Systembolaget har ju flyttat till Trenova och dragit med sig en stor del av folklivet. Det är lite synd kan man tycka, men så är det. Vänersborgs relativt nyanställda stadsutvecklare Beatrice Karlsson kanske kan ändra på det så småningom:

“Mitt uppdrag är att se till att något händer”

Säger Karlsson till TTELA. Hon har onekligen en utmaning framför sig. Butikslokaler står tomma, en öde torgkiosk och Huvudnäsaulan står kvar som reliker från det förgångna – och det har inte hänt något med kulturaxeln sedan Plantaget gjordes i ordning. Jag undrar om kommunens stadskärneutvecklare tror att en ny gång- och cykelbro (GC-bro) över hamnkanalen ska få stans centrum att blomstra. Eller om hon tycker att de minst 10 miljonerna kunde ha använts på ett bättre sätt för stadskärnan. Jag tror i varje fall att fastighetsägare i stan anser det (se TTELA).

Det syntes inte mycket, eller rättare sagt ingenting, av Beredskapsveckan på stan. Ingen från kommunen var t ex ute och delade ut flygblad och inga militaristiska appeller hördes från scenen vid gågatekrysset. Det är troligen inte särskilt många som egentligen har uppfattat veckans tema:

”Du är en del av Sveriges totalförsvar”

Veckan är tänkt att stärka motståndskraften hos invånarna. Och om det är några som har bunkrat för ett kommande anfall från ryssarna, så är det barnen och ungdomarna. Det var rusning, skrev TTELA, när Godislagret öppnade på Trenova. Jag förmodar att det är Ryssland som vi ska göra motstånd mot, men kanske skulle kampen mot ”tandtrollen” prioriteras…

Det var nästan helt tomt i stadskärnan före klockan 11. Inte ens bakluckeloppisen vid Torget/Plantaget drar lika mycket folk längre. Det märktes redan före valet när vi i Vänsterpartiet, och naturligtvis andra partier också, hade våra valbodar på samma ställe. Även caféerna, som det finns gott om, var tomma. Det enda som var sig likt var billotteriet. Två herrar i gula rockar från Vänersborgs HC sålde lotter. 

Det kan du dock inte läsa om i TTELA. VHC har beslutat att TTELA:s reportrar inte får intervjua spelare och ledare i fortsättningen. Det var dock till att slå in öppna dörrar – TTELA bevakar ju inte VHC ändå…

TTELA:s chefredaktör Fredrik Hofflander säger att det är:

“våra läsare som avgör vad vi bevakar “

Det var kanske därför som Dan Nyberg (S) fick in en insändare om Sörbygården före valet, medan min insändare i samma ämne refuserades, utan någon kommentar.

Nä, TTELA:s läsare vill läsa om bandy.

“Det kan man förstås tycka vad man vill om men det är fakta.”

Säger Fredrik Hofflander. 

Jag köpte en billott och fick se den stora gropen i gatan utanför Espresso House. Är det VA-ledningarna som läcker här också tänkte jag. Och började fundera på vad allt eftersatt underhåll och alla ”reparationer” kostar kommunen. Tankarna flög naturligt till VHC och Brätte ishall, där VHC tränar och spelar. Ishallen skulle behöva en ny betongpist mm för 17 miljoner kronor. Det anser fullmäktige att kommunen inte har råd med i nuvarande ekonomiska läge, och investeringen har därför skjutits på framtiden.

Samtidigt har väl alla som har åkt förbi Arena Vänersborg sett att kommunen håller på att åtgärda taket. Det har ju läckt in ända sedan arenan byggdes och nu ska det bytas ut eller repareras. Det ska bland annat läggas ny takduk. Jag reagerade på att taket över pressläktaren verkade byggas om. Och det hade jag som förtroendevald politiker faktiskt ingen aning om. Men det visade sig att det som i beslutsunderlaget till politiken beskrivs som ”takförstärkning vid snöficka” var just denna ombyggnad. Taklutningen ska öka så att snön ska kunna glida av taket, vilket minskar behovet av återkommande snöröjning. Det rapporteras att den ekonomiska prognosen är fortsatt positiv och att den i dagsläget pekar på att projektet kan komma att avslutas under budget. Vi får se när allt är klart om det blir några pengar över av de 36 miljoner kronor som avsattes till Arena Vänersborg.

Arenan i all ära. Jag väcktes i mina tankar när gågatan tog slut. Jag svängde åt höger in på Fängelsegränd. Patrique Daghäll hade öppnat dörrarna till Sellbergska huset. Det var tyst och tomt, endast Patrique själv satt i en stol och njöt av atmosfären. Vi samtalade och han bjöd på kaffe. Det dracks ur 1700-talskoppar, så det gällde att dricka koncentrerat. Men vilken känsla.

Efter en stunds trevligt samtal om kommunen, hyror och framtiden, och en hel del annat, så kom det in en norsk familj, två vuxna och två ungdomar. De var mäkta imponerade av alla antikviteter, möbler och tavlor som Patrique hade ställt fram. Strax kom fler besökare – bland annat en kvinna som jag kände igen från Antikrundan. Snart kom det fler, och Patrique hade fullt sjå att hinna med att svara på frågor och berätta om de olika föremålen. När jag sa hej då var den norska familjen fortfarande kvar.

Patrique Daghäll gör Vänersborgs kommun en stor tjänst. Han utför en kulturgärning av stora mått när han sköter om Sellbergska och öppnar stadens äldsta hus för besökare. Jag hoppas verkligen att kommunen förstår betydelsen och ser till att han kan vara kvar. Att sänka hyran vore ett sätt – en subventionering av hyran borde i sammanhanget kunna betraktas som ett näringspolitiskt och kulturellt bidrag.

Det ska tilläggas att när jag promenerade hemåt vid 12-tiden var det mer liv i stan. Det satt folk på caféerna och det var lite fler människor vid loppisen.

Men det råder kris i Vänersborgs stadskärna. Det beror dock inte på Ryssland, utan på alla tomma lokaler och det relativt obetydliga folklivet som gör centrum tråkigt och händelsefattigt – och “dött”. Men snart är det Oktobermarknad – och då kommer det att krylla av folk på gatorna i centrum.

Och vem vet, då kanske jag vinner en Volvo XC60. Och TTELA kanske är där och skriver om VHC. Och jag kanske får säga vad jag anser om Sörbygården.