Stefan Kärvlings blogg

På måndag, den 12 oktober, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborgs kommun. På dagordningen finns flera stora frågor om kommunens förskolor och skolor. Det ska bland annat behandlas förslag om att stänga två förskolor och en grundskola, om framtida lokaler för den anpassade grundskolan och om kommunens långsiktiga behov av skol- och förskoleplatser. Även ekonomin och de nya reglerna för lärares undervisningsuppdrag står på dagordningen.

Så här ser dagordningen ut:

Det är inte så många ärenden men underlaget består av 1119 sidor… Det finns dock en hel del ”upprepningar”, men det tar ändå ett ansenligt antal timmar att läsa igenom materialet.

Förslag om att stänga två förskolor och en skola

Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort kompletterande utredningar om tre verksamheter som kan komma att stängas: Björkvägens förskola i Vargön, Åkaregatans förskola på Onsjö och Rösebo skola.

Förvaltningens förslag är att samtliga tre verksamheter ska stängas från och med den 1 augusti 2027. BUN ska fatta beslut imorgon.

Björkvägens förskola har enligt utredningen ett minskande behov av platser i närområdet. Förvaltningen bedömer också att kapaciteten i Vargön är tillräcklig även om förskolan stängs. Barnen på Björkvägens förskola skulle, om beslut om detta fattas på måndag, i så fall erbjudas plats på Hallebergs förskola. Förvaltningen konstaterar samtidigt att förändringen kan få negativa konsekvenser för barnen och att övergången därför behöver planeras noggrant.

Åkaregatans förskola har inga inskrivna barn. Förvaltningens bedömning är att både ekonomiska och organisatoriska skäl talar för en stängning.

Rösebo skola har ett lågt elevantal. Enligt utredningen innebär det att verksamheten är organisatoriskt och arbetsmiljömässigt sårbar. Det är också tämligen kostnadskrävande med så få elever på en skola. Förvaltningen bedömer att skälen för en stängning väger tyngre än de negativa konsekvenserna för eleverna. Om skolan stängs är förslaget att eleverna ska gå på Frändeskolan.

De här besluten ska alltså fattas på måndag av nämnden. Förvaltningen har, som kanske har framgått, förberett med analyser av bland annat ekonomi, personal, arbetsmiljö och barnets bästa. Det har varit möten med vårdnadshavare och vårdnadshavarna har också fått skicka in frågor och synpunkter.

BUN måste väga in allt i besluten. Jag tror att politikerna kommer att besluta enligt förvaltningens förslag.

Den anpassade grundskolan kan flytta

En annan stor fråga som ska beslutas imorgon gäller den anpassade grundskolans framtida lokaler.

Förvaltningen föreslår att den verksamhet som i dag finns på Mariedalskolan och Torpaskolan ska flyttas till Tärnan (F-6), Silvertärnan (7-9) och Vingen (byggnaden mellan Tärnan och Silvertärnan). Planen är att flytten ska kunna genomföras från höstterminen 2028. (Tanken var till en början att flytten skulle ske redan nästa sommar.)

Bakgrunden till flytten är att dagens lokaler på Mariedalskolan har begränsningar när det gäller kapacitet och ändamålsenlighet. Verksamheten bedrivs dessutom till stor del i externt hyrda lokaler. Förvaltningen bedömer även att en samlad lösning i kommunens egna lokaler skulle ge bättre möjligheter att anpassa lokalerna till elevernas behov och skapa större flexibilitet på längre sikt.

Det finns emellertid också ekonomiska frågor att hantera. Flytten kräver investeringar och innebär ökade kostnader på Tärnan, Silvertärnan och Vingen under en övergångsperiod. På längre sikt bedömer förvaltningen att lokalkostnaderna kan bli lägre än med dagens lösning.

En prövning av barnens bästa har genomförts. Där lyfts bland annat trygghet, kontinuitet, inkludering, utemiljö och behovet av lokalanpassningar fram som viktiga frågor i det fortsatta arbetet.

Även kommunstyrelsen har efterlyst en mer fullständig analys av de ekonomiska konsekvenserna och en prövning av alternativa lösningar. Det är rimligt att investeringar av den här storleken granskas noggrant, samtidigt som elevernas behov av fungerande och ändamålsenliga lokaler måste stå i centrum.

BUN kommer med all sannolikhet att även i denna fråga besluta enligt förvaltningens förslag.

Vad händer med Mariedalskolans idrottshall?

Frågan om den anpassade grundskolan hänger också samman med Mariedalskolans framtida lokaler och den planerade idrottshallen.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att behovet av en ny idrottshall inte bör prioriteras utifrån förslaget att flytta den anpassade grundskolan och minska antalet grundskoleelever på Mariedalskolan. Nybyggnationen finns därför inte med i förvaltningens förslag till lokalbehov för perioden 2028–2037.

Det betyder dock inte att behovet av åtgärder försvinner. Om ingen ny hall byggs krävs en omfattande renovering av den befinliga idrottshallen. En sådan beräknas kosta omkring 25 miljoner kronor. Åtgärderna omfattar bland annat omklädningsrum och utrymningsvägar.

Den befintliga hallen ligger i källarplan. Samhällsbyggnadsförvaltningen har pekat på särskilda utmaningar med tillgänglighet och utrymning samt behov av åtgärder för ventilation och byggnadens skick.

Frågan handlar därför inte enbart om nybyggnation eller renovering. Det handlar också om vilka förutsättningar skolan ska ha för sin undervisning under många år framöver.

Vänsterpartiet anser att en ny idrottshall behövs på Mariedalskolan och tänker lägga ett yrkande om det. Ett utkast till yrkande kan läsas nedan. I yrkandet kan du läsa mer om hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi kommer fram till slutsatsen om en ny idrottshall.

Färre barn – men inte samma minskning överallt

Nämnden ska även behandla en reviderad förskole- och grundskoleplan för åren 2028–2037. Planen ska användas som underlag för kommunens fortsatta lokalförsörjning. Den innehåller behovsbedömningar. I det här ärendet ska alltså inga beslut fattas om t ex vilka byggnader som ska byggas, renoveras eller avvecklas.

Den uppdaterade befolkningsprognosen visar att antalet barn i åldern 1–15 år väntas minska med omkring 730 mellan 2025 och 2037. Det är en större minskning än i den föregående prognosen.

Men utvecklingen ser olika ut i olika delar av kommunen. I Vargön väntas exempelvis antalet barn i åldern 6–12 år minska med omkring 104 mellan 2025 och 2036. På Onsjö visar prognosen däremot en ökning av antalet barn i samma åldersgrupp fram till 2030, sedan följer emellertid en minskning.

Samtidigt ökar antalet elever i den anpassade grundskolan. Från 49 elever 2018 har antalet vuxit till 117 vid läsårsstarten nu i höst – en ökning med ca 133 procent.

Det är en viktig påminnelse om att färre barn i kommunen inte automatiskt innebär att alla lokaler kan minskas i samma takt. Behoven förändras både geografiskt och mellan olika skolformer.

Planen tar också upp behov av bland annat renovering och verksamhetsanpassning av Brålanda skola, utbyggnad av förskolorna i Blåsut och Brålanda samt renovering och verksamhetsanpassning av Dalboskolan. För Dalboskolan anges en beräknad investering på 100–150 milj kr. Planen är att Frändeskolans elever så småningom ska flytta ner till Dalboskolan.

Det är alltså många behov som ska vägas mot varandra under de kommande åren. Planeringen måste ta hänsyn till både befolkningsutvecklingen, verksamheternas faktiska behov och kommunens ekonomiska förutsättningar.

Nya regler för lärare – men räcker pengarna?

En fråga som berör skolornas vardag direkt är de kommande förändringarna i Skollagen om lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2027 och syftar till att ge lärarna bättre förutsättningar att utföra sitt av riksdag och regering beslutade uppdrag.

Barn- och utbildningsförvaltningen har beräknat att lagändringen kostar Vänersborgs kommun 7,7 milj kr under 2027 och 15,4 milj kr för ett helt år 2028 att anpassa organisationen till de nya reglerna.

Nämndens budgetram utökas samtidigt med statsbidrag på 3,5 milj kr för 2027 och 7 milj kr för 2028. Enligt förvaltningens beräkningar saknas därmed 4,2 milj kr 2027 och 8,4 milj kr 2028.

Det är alltså en betydande skillnad mellan den beräknade kostnaden och de pengar som tillförs av staten. Dessa pengar, mellanskillnaden, måste komma från kommunens egen kassa…

En budget i balans – men flera stora utmaningar

Den ekonomiska månadsuppföljningen visar ett resultat på plus 8,8 milj kr för september. Prognosen för hela 2026 är att barn- och utbildningsnämnden ska hålla budgeten – en plus/minus-nollprognos med andra ord. Ur budgetsynvinkel är det naturligtvis positivt. Men samtidigt visar ärendena på sammanträdet och behoven ute i verksamheterna att nämnden står inför flera långsiktiga utmaningar: en förändrad befolkningsutveckling, behov av nya eller anpassade lokaler, ökade krav på undervisningen och en växande anpassad grundskola.

Att få årets budget att gå ihop är därför inte samma sak som att alla verksamheter har de resurser och lokaler som de behöver. Det är viktigt att komma ihåg det.

De kommande årens planering kommer att kräva prioriteringar. Förskolor och skolor ska anpassas till förändrade behov, men också ge barn och elever en trygg, likvärdig och kvalitetsmässig bra utbildning. Varje barn som får en trygg start, kunskap och framtidstro får bättre möjligheter att lyckas i livet. Varje elev som lämnar skolan med goda kunskaper stärker inte bara sin egen framtid utan också samhällets.

Det är stora frågor – och de kommer att påverka barn, elever och personal i Vänersborgs kommun under lång tid framöver.

===

Utkast till yrkande om Mariedalskolans idrottshall.

Ärende 7 Reviderad förskole- och grundskoleplan 2028-2037

Yrkande – ny idrottshall vid Mariedalskolan

Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden vidhåller behovet av en ny idrottshall vid Mariedalskolan och att projektet ska finnas kvar i kommunens planering av fastighetsinvesteringar 2028–2037.

Motivering

Mariedalskolans nuvarande idrottshall är för liten. Den kan inte delas av och den har brister i tillgänglighet och utrymningsvägar. Det begränsar undervisningen i idrott och hälsa, försvårar schemaläggningen och medför längre skoldagar för eleverna. Elever i anpassad grundskola har inte kunnat ha sin undervisning i hallen på grund av bristande utrymningsvägar.

Förvaltningen bedömer att en renovering skulle kosta ca 25 miljoner kronor och bland annat kräva en ny utrymningslösning, ombyggda omklädningsrum och upprustad ventilation. Därutöver finns osäkerheter kring byggnadens ålder och skick, blåbetong i delar av källaren och risk med asbest vid ombyggnation. Trots en omfattande renovering kvarstår hallens grundläggande begränsningar – den är för liten, kan inte delas av och ligger i källarplan.

Vänsterpartiets bedömning är att en ny idrottshall är nödvändig oavsett om skolan blir två- eller treparallellig. En renovering löser inte grundproblemet och en ny, delningsbar hall behövs för att ge eleverna en undervisning av god kvalitet. Vänsterpartiet tror inte att en renoverad hall kan tillgodose verksamhetens behov.

Kommunens ekonomiska läge kräver prioriteringar, men det gör det också nödvändigt att använda investeringsmedlen långsiktigt och klokt. Innan kommunen väljer att lägga 25 miljoner kronor på att renovera en hall med grundläggande begränsningar måste kostnaden och den långsiktiga nyttan jämföras med alternativen. Att stryka nybyggnationen ur planeringen riskerar annars att låsa fast skolan vid en otillräcklig lösning under många år framöver.

Mariedalskolans elever har rätt till en ändamålsenlig undervisningsmiljö. Behovet av en ny idrottshall måste därför finnas kvar i investeringsplaneringen och prövas utifrån verksamhetens faktiska behov, inte enbart utifrån en kortsiktig bedömning av investeringsutrymmet.