Arkiv
Kan man lita på Centerpartiet i Vänersborg?
I den pågående medborgardialogen, dvs den dialog med medborgarna som Barn- och Ungdomsnämnden genomför (i varje fall var det från början tänkt som en dialog) om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna, fiskar centerpartiet efter röster. Det tycks vara viktigare än själva ”saken”. Centerpartisterna passar på att utmåla sig som, inte bara småskolornas, utan hela grundskolans stolta och okuvliga försvarare och banerförare i Vänersborgs kommun.
Förra veckan hade t ex centern en debattartikel införd i Vänersborgaren. Där skrev partiets ledande representanter, bland dem Bo Carlsson, Annalena Levin, Marianne Karlsson och Mats Andersson:
”Centerpartiet står upp för att hela kommunen skall leva, stad o land, hand i hand!
Centerpartiet vill ha en levande landsbygd och ett levande centrum där vi tillsammans bidrar med skatteintäkter till kommunen och då är småskolorna den viktigaste gemensamma verksamheten.
Centerpartiet står kvar i vår åsikt att bevara våra småskolor i Vänersborg oavsett om de ligger på landsbygden eller i stan!”
På Facebook skriver några centerpartister inlägg, som går ut på att det inte finns några andra partier i kommunen som värnar skolan som – centerpartiet. Igår (25 feb) skrev t ex Annalena Levin:
”Jag tycker att barn och skolor FÅR kosta, de är ju vår framtid.”
Oj, vad Centerpartiet är bra! Oj, vilka förkämpar Centerpartiet är för skolan i Vänersborg!
Eller?
Centerpartisterna hoppas att vänersborgarna har glömt… Eller att vänersborgarna har drabbats av grav minnesförlust.
Eller är det möjligtvis centerpartisterna själva som lider av någon slags amnesi, eller kanske grav bortträngning? För inte far väl centerpartisterna medvetet med osanning?
Så här skrev Marianne Karlsson på Facebook häromveckan:
”Då var då! Nu är nu!”
För det här är sanningen:
Den nedrustning som har skett av skolan de senaste 5 åren, och de nedläggningar av skolor som faktiskt har skett, har skett under socialdemokraternas och, ja just det, Centerpartiets ledning!
Socialdemokraterna och Centerpartiet har haft egen majoritet mellan 2006 och 2010. De använde sin makt under denna tid till att minska personaltätheten på grundskolorna med omkring 150 tjänster, de skar ner budgeten med åtminstone 40 miljoner kronor. 40 miljoner kronor! Socialdemokrater och centerpartister lade ner Huvudnässkolan trots protester från tusentals vänersborgare! Och trots att kommunfullmäktige bara ett år före valet beslutade att Huvudnässkolan skulle finnas kvar.
Över 2.000 vänersborgare skrev på kort tid under ett krav på att få folkomrösta i Huvudnäsfrågan. Centerpartiet röstade NEJ till detta berättigade och demokratiska krav!
Och sedan beslutade centern tillsammans med de andra betongpartierna att skapa en profilskola med 220 elever på Vänerparken – i kommunens absolut dyraste skollokaler!
Vad då bevara skolor? Vad då levande centrum? Och vad då lyssna till medborgarna…?
I september 2007 skrev jag en motion om landsbygdspengar till småskolorna på Dal, som avslutades så här:
”Jag föreslår därför att Kommunfullmäktige ger ett speciellt landsbygdsanlag till Barn- och ungdomsnämnden för att nämnden ska kunna behålla skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud. Summan bör uppgå till det som det kostar extra att driva dessa skolor jämfört med att lägga ner dem. Hur stort detta belopp är får en utredning visa.”
Gissa hur centerpartisterna röstade när motionen kom till kommunfullmäktige? Ja, just det. Centerpartiet röstade NEJ.
Vänersborgarna glömmer inte heller var centerpartisterna och sossarna gjorde av pengarna som skulle ha gått till Vänersborgs barn och ungdomar. Pengarna satsades i ett skrytbygge vid idrottscentrum… En bandyhall… Och detta också mot vänersborgarnas vilja att folkomrösta i frågan. Även här hade över 2.000 medborgare krävt en folkomröstning.
För att inte tala om de miljoner (9 miljoner närmare bestämt) som kommunen gav bort till Hammar Nordic Plugg i Topp-affären under Ljunggrens och centerpartisten Bosse Carlssons (och för all del också Gunnar Lidells) ledning.
Att sedan Bosse Carlsson (C) glömde att skriva på några papper i samband med att kommunen sålde Solängen till Vänersborgsbostäder och därigenom gick miste om drygt 17 miljoner kr i momspengar, hör väl inte hit. Det får kanske snararast betraktas som en ”olyckshändelse”… Men dyrt för kommunen blev det… Och för kommunens elever…
Centerpartiets och Socialdemokraternas styre har stått, och står, vänersborgarna dyrt. Att som centerpartisterna försöka få vänersborgarna att glömma detta gränsar till – är ohederlighet ett för hårt ord?
Det hade varit på sin plats att centerpartisterna istället hade tagit upp alla dessa händelser och gjort upp räkningen offentligt, t ex förklarat att de gjorde fel och att de ångrar sig. Typ.
Centerpartisterna måste också, om de vill få tillbaka folks förtroende, berätta varför de vid varje tillfälle röstade MOT alla förslag om mer pengar till barnen och ungdomarna! Varje gång! (Förslag som alltid kom från Vänsterpartiet.) Centerpartisterna måste, om de vill få tillbaka folks förtroende, också berätta varför de vid varje tillfälle röstade FÖR alla förslag om mer pengar till arenan.
Hur ska vänersborgarna annars lita på att centerpartisterna menar allvar den här gången?
I valet 2010 fick Centerpartiet känna av vänersborgarnas dom. Centerpartiet nästan halverades. De gick från 5 till 3 mandat i kommunfullmäktige, från 9,7% till 5,9% av vänersborgarnas röster.
Den här mandatperioden får Centerpartiet för första gången på, jag vet inte hur många år, agera opposition. (Innan socialdemokraterna och centern styrde Vänersborg tillsammans, styrde centern med de borgerliga partierna. Bosse Carlsson har varit med och styrt Vänersborg så länge man kan minnas på kommunhuset…) Har centern agerat annorlunda i skol- och arenafrågor i opposition?
I april 2011 behandlade Barn- och Ungdomsnämnden budgeten för 2012.
Vänsterpartiet yrkade 20 miljoner kr till barnen och ungdomarna. Och att arenan inte skulle få några pengar! Centerpartiet föreslog, efter mycket funderande, och efter att Vänsterpartiet hade lagt sitt förslag, 8 miljoner mer till barnen och ungdomarna. Och naturligtvis pengar till arenan! Ja, självklart – mer pengar till ”vår” arena, 6+5 miljoner.
Vid voteringen i BUN, så förlorade Vänsterpartiets förslag – endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för. I den avgörande omröstningen stod därför centerns 8 miljoner mer till BUN mot mini-alliansens 0 (noll!). Båda förslagen var dock överens om 6+5 miljoner till arenan…
I omröstningen vann centerns förslag. Vänsterpartiet röstade för – 8 miljoner mer till BUN var inte så bra som 20, men bättre än 0. Sossarna röstade också för centerns förslag.
Två månader senare kom frågan upp i kommunfullmäktige för avgörande. Vänsterpartiet insåg att det inte skulle bli majoritet för 20 miljoner kr mer till BUN. Därför krävde vi 8 milj kr. Det hade ju en majoritet av BUN begärt… Det skulle väl ändå gå igenom i fullmäktige? Därför krävde jag, och Vänsterpartiet, en särskild omröstning om detta.
Hur gick det?
Jo, Annalena Levin (C) som lade förslaget 8 miljoner mer till Barn- och Ungdomsnämnden röstade för 8 miljoner kr i fullmäktige också. Men de andra två centerpartisterna? Ja, inte bara de, utan också alla socialdemokrater, lade ner sina röster! Lade ner sina röster! Två centerpartister röstade inte ens för partiets eget förslag i BUN! Nämnas kan att Miljöpartiet helt saknade hämningar och avstod också från att rösta. (Från 20 milj kr till noll!)
Det blev alltså inte ens 8 miljoner till barnen och ungdomarna. Förslaget röstades ner!
Kan man säga att centern har visat en rak och konsekvent linje för mer pengar till skolan nu när partiet är i opposition?
I den pågående (så kallade) medborgardialogen är upplägget, men kanske framför allt, broschyren ”framtidens skola” hårt kritiserad. Det är en styrgrupp som är ansvarig för både upplägg, broschyr och de alternativ som finns i broschyren. I denna styrgrupp har det ingått 6 politiker – en av dem var centerpartiets Bo Carlsson.
Bosse Carlsson skriver under centerns debattartikel i Vänersborgaren om att bevara alla skolor. Men som en av ledamöterna i styrgruppen har han enligt protokollen inte med ett ord yttrat att han har någon annan åsikt än den som framgår av den omdebatterade och hårt kritiserade broschyren.
Är centern ett parti som slår vakt om skolan och skolorna i Vänersborg?
Nä.
Kan man lita på centern?
Nä.
Dags för en pudel Lidell?
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) har i veckan gjort något underligt. Han gick med sitt personliga Facebookkonto in i gruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland” – en grupp som arbetar för att bevara skolorna i Dalsland, och som i denna stund har 1.219 medlemmar. Väl inne i gruppen, där han för övrigt inte är medlem, kopierade han gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Lidell kopierade 5 sidor, som han sedan diarieförde i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Facebooksgruppens diskussioner blev genom Gunnar Lidells diarieföring ett offentligt dokument. Och inte bara det, namnen på de som gjort inläggen blev också offentliga (liksom deras profilbilder).
Det här med diarier är en del av den urgamla svenska offentlighetsprincipen. Jag citerar från en svensk myndighets sida:
”En av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen som ger dig insyn i all offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen gäller för all offentlig verksamhet i Sverige, det vill säga stat, kommun och landsting.
Syftet med offentlighetsprincipen är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän arbetar. På så sätt har du också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet, som funnits i Sverige sedan 1766, är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.”
Det är viktigt att notera att offentlighetsprincipen är till för att medborgarna ska kunna kontrollera makthavarna, dvs politiker och tjänstemän.
Kommunalrådet Gunnar Lidell använder nu denna grundläggande demokratiska princip på ett motsatt sätt. Han använder som makthavare offentlighetsprincipen – för att kontrollera medborgarna!
Är det lagligt att göra som Gunnar Lidell och den tjänstgörande tjänstemannen gjorde? Är det lagligt att diarieföra en handling som inte har inkommit till kommunen, utan som har kopierats från en diskussion i en privat Facebookgrupp?
Gunnar Lidell säger i Radio Väst idag (Källa.):
”Det vet inte jag faktiskt i formell mening.”
Gunnar Lidell vet inte om han får göra så här. Men han gör det ändå.
Nu är det väl så att bristande kunskap aldrig är något försvar om man bryter mot en lag…
I Radio Väst uttalade sig idag en expert på området, Jan Turvall vid Göteborgs universitet. Turvall säger:
”Men i det här fallet har ju inte personerna skickat in något utan de har kommunicerat internt via Facebook. Det finns ingen anledning för kommunen att registrera vilka åsikter som människor framför på Facebook.”
Turvall talar om att registrera åsikter. Att registrera åsikter får man inte göra i ett demokratiskt land.
Jan Turvall är mycket tydlig:
”Jag menar att det är fråga om att man har gjort en felaktig registrering och att man ska ta bort den från registraturet.”
När detta skrivs, på fredagskvällen, är handlingen, som Gunnar Lidell diarieförde, och som enligt experten Turvall är en åsiktsregistrering, kvar i diariet.
Gunnar Lidell får i Radio Väst frågan om varför han gjorde så här. Han svarar:
”Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där. Jag tyckte de behövde veta detta.”
Varför Gunnar Lidell inte går direkt till de berörda och berättar, är för mig en gåta. Inte brukar väl de anställda på kommunen ha som vana att regelbundet gå in i Barn- och Ungdomsnämndens diarium för att se om det finns något som berör dem som personer? … istället för att prata med varandra?
Och varför Gunnar Lidell inte polisanmäler i stället för att diarieföra, kan man också undra.
Vad är det egentligen som har skrivits på de sidor Gunnar Lidell har diariefört?
”Man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem.”
Jag har de fem sidorna.
Det som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot citerade jag i mina förra blogg. En person skrev:
“Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Jag tycker förvisso inte att detta inlägg är särskilt bra formulerat. Det måste jag erkänna. Men inte kan det väl uppfattas som ett reellt hot mot någon? Mot vem skulle detta i så fall vara förresten? Inga namn har nämnts.
Vid en google-sökning på orden ”krossa” och ”mosa”, så inser man att det är ett uttryck som kan användas både i idrotts- och andra sammanhang (förutom matlagning), utan att det uppfattas bokstavligt.
När det kontrollerades om Lidells handling ovan var kvar i diariet, så upptäckte jag ytterligare en handling i kommunstyrelsens diarium. Det var ett brev till kommunen från den person som hade skrivit ovanstående. Han skriver:
”Vidare skall det ha åberopats att orsaken till detta [diarieföringen] skulle ha varit att det förekommit hot. Dessa motiveringar är utan all substans. … När det faktiska hotet offentliggjorts i media [det hot som är polisanmält och som inte framförts eller har någon som helst att göra med ovanstående Facebookgrupp] skrev jag själv ungefär ‘Politikern Gunnar Lidell kan kritiseras för alla beslut (och det tål han), men privatpersonen är tabu.'”
Det finns inget annat i den diarieförda handlingen, som på något sätt kan väcka den minsta ”anstöt”.
Gunnar Lidell sa också i radion att ”tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda.” Nu har jag läst de diarieförda handlingarna, säkert för 5:e eller 6:e gången.
INGA TJÄNSTEMÄN ÄR OMNÄMNDA!
Vad menar du Lidell? Hur kan du säga så här?
Politiker då? Ja, BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel är omnämnd en gång.
”Om Lena EW får som hon vill måste Kommunfullmäktige höja anslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för deras stora inkomster genom att ta ut alldeles för stora hyror…”
Hot? Inga andra politiker är omnämnda i det av Gunnar Lidell diarieförda dokumentet!
Förresten… En person skriver att hon har skrivit till ”Uppdrag Granskning”. Kanske är det detta som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot…?
Gunnar Lidell ”slinter med tungan” när han påstår:
”Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där.”
Det är inte sant Gunnar!
Jag måste ändå säga följande:
Det här är inte den Gunnar Lidell som jag lärde känna (politiskt) under den förra mandatperioden. När han fortfarande var i opposition. Något har hänt.
Det är dags för en pudel Gunnar Lidell. En ordentlig.
Till sist några avslutande reflektioner.
Som några av er äldre läsare av min blogg vet, så är inte längre Gunnar Lidell vän till mig på Facebook. Ett halvår efter det att han tillträdde som kommunstyrelsen ordförande, så gjorde han ”slut” med mig på Facebook. Han sade upp vänskapen…. Det var efter att jag i ett försök att vara lite humoristisk påpekade att Gunnar Lidell var jägare… Vilket han faktiskt är…
Min andra reflektion är att den förra majoriteten bestående av socialdemokrater och centerpartister diarieförde ingenting. Mängder av arenahandlingar försvann, var borta, fanns inte osv, osv. Men att gå från från att diarieföra för lite till att leta upp saker att diarieföra är väl ändå att gå för långt?
.
PS. TTELA ringde och intervjuade mig i eftermiddags. Det blir kanske en artikel imorgon. Det hände dock innan radiointervjun med Gunnar Lidell.
Varför gjorde du så Gunnar Lidell?
Igår så damp det ner en mycket överraskande handling i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Det var en handling som hade lämnats in för diarieföring av ingen mindre än kommunalrådet Gunnar Lidell (M).
Handlingen sorterades under ”2009/88 Strukturell översyn av förskole- och skolverksamheten, medborgardialog”. Här diarieförs handlingar som inkommer till kommunen och som har med den pågående medborgardialogen att göra. Det kanske också bör berättas att handlingar som finns i diariet är offentliga, dvs alla kan begära ut handlingarna. Det brukar t ex massmedia göra.
Den här handlingen har scannats in, så att den finns tillgänglig på kommunens ”digitala” diarium. Alla handlingar, kommentarer och synpunkter om medborgardialogen, ska enligt BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inte scannas in. Jag tror att man räknar med väldigt många synpunkter. Dessa kommentarer och synpunkter ska dock finnas i det vanliga, ”analoga” diariet, dvs man får gå till kommunhuset och begära ut dem i pappersform.
Vad var det då för handling som kommunalrådet Lidell diarieförde? Ja, inte var det en handling som hade inkommit till Vänersborgs kommun! Nej, det var en handling som kommunalrådet hade hämtat från Facebook.
På Facebook har det bildats, åtminstone två, grupper som arbetar för att bevara skolorna i Vänersborgs kommun. Till dessa grupper ansluter sig enskilda personer som vill diskutera den nu aktuella medborgardialogen och skolfrågan. I detta forum framför deltagarna sina synpunkter, de frågar varandra om olika saker, de diskuterar hur de ska agera, osv. Naturligtvis antar gruppmedlemmarna att diskussionen hålls inom gruppen.
Nu har kommunalrådet Lidell gått in som privat användare på Facebook, gått till gruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland” och tagit en skärmdump, dvs han har tagit en bild av gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Den här bilden har Lidell sedan fått diarieförd med hjälp av BUN:s utvecklingsledare. (Rent formellt har det nog gått till så, att Gunnar Lidell ska ge den till ordförande i BUN, Lena Eckerbom Wendel, och då blir handlingen inkommen till BUN. Att Gunnar Lidell skulle kunna ge den till Lena Eckerbom privat, partivänner emellan, är ju en annan sak…)
Så här ser första sidan ut av den diarieförda handlingen.
OBS! Strykningarna på bilden är mina, liksom de röda markeringarna.
Den diarieförda handlingen består av fem sidor(!) och i originalet syns alla namn på de som gjort inlägg. För alla att beskåda!
Jag tror inte att de som har gjort inlägg var medvetna om att detta skulle kunna hända. Jag tror inte heller att alla vill ståta med sina namn.
Varför gjorde Gunnar Lidell så här? Varför diarieförde han en handling som inte har inkommit till kommunen, utan som kommer från ett privat forum? Det här handlar ju inte om några offentliga personer, som t ex ledande politiker, utan om vanliga föräldrar, mor- och farföräldrar, grannar etc som värnar om landsbygdsskolorna i Dalsland.
Det tycks som om den här medborgardialogen blir allt underligare. Nu kan inte folk ens få vara anonyma längre. Det tycks snarare som någon slags åsiktsregistrering.
Gunnar Lidell har fått ett hotbrev. Jag har läst brevet. Det går långt över gränsen för vad en enskild politiker ska behöva tolerera. Gunnar Lidell gjorde rätt som polisanmälde hotet.
Jag tror att Gunnar Lidell har reagerat på följande inlägg i gruppen, som en enskild person har skrivit:
”Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Inlägget är inte riktat mot någon enskild person. Enligt min tolkning, så uppmanar inte ”skribenten” människor att i fysisk mening ”krossa och mosa” någon.
Har jag fel? Hur som helst, om Gunnar Lidell tycker att inlägget är över gränsen, så måste han väl i så fall skicka sin ”skärmdump” till polisen? Tillsammans med en polisanmälan. Inte till BUN:s diarium.
Och. Varför ska alla de andra behöva skylta med sina namn, om Gunnar Lidell är upprörd över en persons kommentar?
Jag kan inte tycka annat än att Gunnar Lidell har gjort ett allvarligt fel.
Det är oskyldiga, ovetande medborgare som diskuterar skolfrågan som nu får skylta med sina namn. Kan de skriva vad de vill i fortsättningen? Eller ska de riskera att åter hängas ut?
Kanske har kommunalrådet Gunnar Lidell (M) någon bra förklaring till sitt agerande, något som jag händelsevis har missat?
Medborgardialogen: Små skolor och små klasser
I ett flertal blogginlägg har jag kritiserat broschyren ”framtidens skola”, som har gått ut till samtliga hushåll i Vänersborg. Jag har påstått att broschyren, som ligger till grund för medborgardialogen, innehåller förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar. På gårdagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden upprepade jag kritiken. Då svarade ingen.
Istället kom ett ”svar” från TT idag.
”Elever från mindre klasser får bättre resultat” (DN:s rubrik)
Det har nämligen publicerats en forskningsrapport, ”Långsiktiga effekter av mindre klasser”. Den har funnits ett tag på engelska, men nu har den översatts. (Jag nämnde den faktiskt i en tidigare blogg, ”Medborgardialog: Lokalytor”. Du kan hämta rapporten här.)
Så här lyder forskarnas egen sammanfattning av rapporten:
”Vi studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27-42 års ålder.
Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.”
Det här är naturligtvis ytterligare en spik i kistan på broschyren. Broschyren utgår ju ifrån att ”allt litet är dåligt, allt stort är bra”. I broschyren hittar vi meningar som:
- ”storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov”
- ”klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora.”
- ”Det kräver större skolor med fler lärare som kan samarbeta.”
- ”Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor.”
- ”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
- ”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
- ”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever (det kan jag hålla med om, i Sundals Ryr går inte en enda elev; min anm.) för att uppfylla kraven i den nya skollagen.”
- ”Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
- ”I andra fall blir klasserna för små, men samma antal lärare behövs i undervisningen. Det gör att resurserna inte kan användas effektivt.”
- ”Om antalet elever ökar kan skolorna ta emot något fler elever genom större klasser på Granås skola.”
- ”Genom att samla alla F-6-elever på tre skolor och skapa mer jämnstora klasser, kan lärare och annan personal arbeta i en mer effektiv organisation.”
- ”Frändeskolans elevantal är egentligen för litet för att man ska kunna använda resurserna på ett effektivt sätt.”
Som sagt, ju större, ju bättre. Det har dagens forskningsrapport slagit hål på. Och är det så, att det finns andra rapporter som säger något annat, så måste de som har skrivit broschyren ”framtidens skola” åtminstone uppge vilka rapporter de stödjer sig på.
Oj! Nu är jag orättvis. Det gör man ju visst. De som har skrivit broschyren stödjer sig på en forskningsrapport, Synligt lärande” av forskaren John Hattie. (För en sammanfattning av Hatties rapport se ”Synligt lärande”.)
Den här forskningsrapporten tog styrgruppen för medborgardialogen upp vid ett möte. I minnesanteckningarna från mötet skrivs det att på hemsidan ska det finnas en:
“Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det har två vänersborgare reagerat på. De skriver i ett email till nämndens ledamöter:
”Ett argument från tjänstemännen för att lägga ner de mindre skolorna grundar sig i ett resonemang om optimal skolstorlek. Man hänvisar här till forskaren John Hattie och har, efter begäran, på hemsidan lagt upp det material man grundar sig på. Det handlar om en rapport från Sveriges kommuner och landsting där man går igenom Hatties studie Visible Learning.
Denna rapport berör dock endast perifert frågan om skolors storlek och ger inte några som helst belägg för de slutsatser man dragit. Istället slår man tvärtom i den slutliga sammanfattningen fast att: ‘enligt Hattie lägger vi alltför mycket fokus på att diskutera saker som egentligen inte har så stor betydelse för elevernas studieprestationer exempelvis skolstrukturella faktorer som skolstorlek eller klasstorlek’ (sid. 62).
Intressant att notera i sammanhanget är dock att den enskilt största negativa påverkansfaktorn i hela rapporten är just byte av skola (sid. 25).
…
Sammanfattningsvis motsäger rapporten såväl de slutsatser man dragit som det sätt man använt sig av materialet.
Genom att använda denna text om John Hatties forskning på ett uppenbart felaktigt sätt anser vi att tjänstemännen i Vänersborgs kommun gjort sig skyldiga till inkompetent, vilseledande och därigenom också oetiskt användande av vetenskapligt material.”
Så skriver alltså två vänersborgare. Och visst ligger det något i detta…
Hatties absolut viktigaste slutsats är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. När Hattie ställer upp de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers studieresultat, så ser man att dessa kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie skriver om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Dagens BUN: Arenan, medborgardialogen och IFK
På dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) diskuterade vi om arenan skulle få ytterligare 8 fräscha miljoner, varav 2 till advokatkostnader. Eller ej. Vänsterpartiet sa nej, de andra sa ja och några sa ingenting. (Om skälen till Vänsterpartiets nej, se gårdagens blogg ”Gökungen vill ha mer, mer, mer…”)
Kerstin Andersson (FP) hävdade:
”Kapitaltjänstkostnaderna måste betalas. Annars kommer kronofogden.”
Undrar vem som kommer, om kommunen har för lite pengar kvar till barnen och ungdomarna?
Marianne Karlsson (C) visste inte riktigt vilken stol hon skulle sitta på i frågan. En gammal centerpartistisk ovana för övrigt… Av någon anledning var alltså Karlsson kluven. Centern är ju tillsammans med sossarna, och en del andra partier, ansvariga för hela bygget. Kanske har det gått upp för centern vad vänersborgarna faktiskt anser om alla miljoner till arenan?
Karlsson röstade, tja vad? Hon sa först att hon ville ha återremiss. Sedan skulle hon rösta ja till mer pengar, om hon fick en liten anteckning tagen till protokollet. Och det fick hon. Marianne Karlsson skrev i anteckningen, att de utredningar BUN ville ha i september, skulle tillsättas. Med andra ord, Centerpartiet tog delar av Vänsterpartiets förslag i sin protokollsanteckning. Sedan avstod Marianne Karlsson från att rösta…
Ett nytt litet grepp.
I voteringen röstade Miljöpartiet med Vänsterpartiets förslag. Det gjorde också Välfärdspartiet, dock med orden:
”Härtill är jag nödd och tvungen.”
När biskop Brask skrev detta på en liten lapp på 1500-talet, så var innebörden att han inte menade det han sa. Var det så Välfärdspartiet menade också? Var Välfärdspartiet egentligen för mer pengar till arenan? Biskop Brask ville undvika att förlora livet. Undrar vad Välfärdspartiet ville undvika – att förlora väljare?
De andra partierna sa ja till mer pengar. Ingen sosse yttrade sig, så klart, men de röstade mangrant ja. Så klart.
Det informerades också om medborgardialogen på sammanträdet. Kerstin Andersson (FP) riktade beröm till de medverkande:
”Ni skötte det professionellt. … Ni mötte människorna på ett bra sätt.”
Tja…
Jag framförde min syn på broschyren. Att broschyren innehöll sakfel, misstolkningar och tendentiösa tolkningar. Vid ett tillfälle sa jag till och med att den var en katastrof. En del av de argument och exempel som finns i mina bloggar om medborgardialogen framfördes.
Och… Blev det en livlig diskussion? Nä, ingen av de ansvariga svarade ens. Ingen försvarade broschyren!
Kanske var det så att budskapet inte gick fram? Jag tog det en gång till. Lite kortare, lite nya exempel. Fortfarande inte ett ljud…
Hmmm….
Vänsterpartiet ställde också frågan, varför inte politikerna i presidiet (Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD)) sa som det var till nämnden, vid de två tidigare sammanträdena i år, dvs att de faktiskt hade deltagit i utformningen av innehållet i broschyren – och alternativen.
Lena Eckerbom Wendel sa att politikerna inte hade diskuterat detaljer och att de inte hade ”petat” i förslagen.
Hmmm….
Det är väl många som har sett protokollen från styrgruppens möten, där presidiepolitikerna ingick…? Se bloggen ”Medborgardialog: Styrgruppen”, eller varför inte Buccis blogg? Den föredragande tjänstemannen sa:
”Styrgruppen har beslutat om alternativen.”
Precis!
Eftersom många medborgare ifrågasätter hyrorna för de olika skolorna, så efterlyste jag mer information om detta. Vänsterpartiet föreslog att någon tjänsteman från Fastighetsenheten bjöds in till nästa BUN-sammanträde.
Det höll en sosse med om. Det var enda gången kommunens största oppositionsparti sa något på mötet.
Tja… Oppositionsparti och oppositionsparti…
Ordförande Lena ska undersöka möjligheten att bjuda in någon från Fastighetsenheten. Hon sa också att det saknas mycket fakta och information i broschyren. Lite av ett understatement. Det skulle dock tas fram bättre uträkningar och mer fakta när besluten väl ska tas…
Vänsterpartiet hade också några frågor om kommunens hyresavtal i arenan med IFK Vänersborg.
BUN fick av Lena Eckerbom Wendel reda på att förhandlingar pågår och att de ska vara avslutade innan februaris utgång. Det är tjänstemännen i förvaltningen som har mandat att förhandla, eftersom det handlar om hyresavtal under 2 år. Förvaltningen har fått order om att inte gå ner i hyra jämfört med det tidigare avtalet.
IFK Vänersborg vill ha lägre hyror. Och det kan man ju förstå när man väl hemkommen från sammanträdet får höra i radion (källa) att IFK för närvarande har:
”skatteskulder på 85 520 kronor hos Kronofogden.”
Till sist. Kristdemokraternas ankare i nämnden, 2: vice ordförande Orvar Carlsson, hade varit på ett frukostmöte i arenan.
”En förmån.”
tyckte Orvar. Sådana förmåner får man när man tillhör det rätta gänget, även om man bara har 2 mandat i fullmäktige…
BUN: Gökungen vill ha mer, mer, mer…
Imorgon måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) sammanträde. Ärende 4 på dagordningen:
”Budget 2012: Begäran om ramökning och tilläggsanslag för Arena Vänersborg
Den totala investeringen för Arena Vänersborg blev högre än beräknat och genererar kapitaltjänstkostnader med ca 20 Mkr per år. Därutöver kostar driften av Arena Vänersborg ca 6 Mkr. För år 2012 har budgeterats 20 Mkr, varpå prognosen visar på ett underskott om 6 Mkr.
I tjänsteutlåtande daterat 120206, framgår bland annat att kommunen anlitat en advokatbyrå som utreder kostnader kring Arena Vänersborg. Advokatkostnaderna uppgick till 4 Mkr år 2010 och 1,7 Mkr år 2011. Under år 2012 kommer barn- och ungdomsnämnden att ha ytterligare advokatkostnader vilka ej ryms inom nuvarande budget.”
Förslaget till beslut är att begära hos kommunstyrelsen om att få ytterligare 8 miljoner till arenan för innevarande år, 2012.
Det tycker inte Vänsterpartiet är bra.
Samma fråga var uppe i nämnden i september i fjol. Då behövdes det extra pengar för 2011. Vänsterpartiet röstade då med de andra partierna för detta. Det har nog aldrig hänt tidigare, inte i ett beslut rörande arenan och pengar.
Varför??
Vi i Vänsterpartiet (Magnus Bäckström och jag) röstade för förslaget, därför att nämnden under samma sammanträde också tog besluten att
- starta en utredning/genomlysning över ägandestrukturen av Arena Vänersborg
- göra en utredning/genomlysning av användningen av Arena Vänersborg
Det var på förslag från Vänsterpartiet som nämnden beslutade detta. Faktiskt! Det händer inte särskilt ofta att betongpartierna lyssnar på Vänsterpartiet…
BUN beslutade dessutom, på samma sammanträde, att föreslå en utredning för att ta reda på om regelverket följdes när arenan byggdes.
För Vänsterpartiet hörde frågan om pengarna och utredningarna ihop, det var ”ett paket”.
Nu, ett halvår senare, begär Barn- och ungdomsnämnden återigen pengar för arenan, denna gång 8 milj kr alltså. Arenan fortsätter att sluka pengar, men några utredningar ser vi däremot inte skymten av…
Det har egentligen inte hänt något konstruktivt kring arenan sedan nämndens beslut i september. Arenafrågan bara förhalas och ingenting görs för att ta tag i situationen. Istället drivs den vidare med samma gamla förlustbringande koncept som förr, dock med ett två 
undantag.
För det första arrangeras inga event överhuvudtaget. Det på grund av att dessa bara går med förlust för kommunen. För det andra har Vänersborgs kommun ställt sig bakom att IFK Vänersborg ska arrangera bandy-VM 2013. Det innebär att arenan hyrs ut gratis. Denna subventionering gynnar inte bara ensidigt en av kommunens föreningar, och är därför möjligtvis i strid med kommunallagen, den torde på ett ungefär motsvara hyran för skolorna i Rösebo och Mulltorp under ett år. Utöver detta ska kommunen dessutom betala 300.000 kr till IFK:s marknadsföring av bandy-VM…
Med beslutet om bandy-VM har kommunledningen bestämt att arenan fortsättningsvis ska vara en bandyhall. Med andra ord, samma koncept som tidigare.
Eftersom arenan inte heller, som Gunnar Lidell (M) sa på Radio Väst, är ”färdigbyggd” (”håller ju inte tätt, det läcker ju vatten”), så befarar Vänsterpartiet att ytterligare ett flertal miljoner kr kommer att satsas i arenan. Vi vet också att det finns planer på investeringar på 10-12 miljoner kr för att få upp värmen i hallen genom att t ex sätta upp stora fläktar i taket, köpa in isolerande väggar etc. Så länge isen ligger där, så går det inte att få upp värmen på annat sätt.
Vänsterpartiet vill inte vara någon slags gisslan. Vi känner att vårt tålamod är slut. Vänsterpartiet anser att pengarna behövs bättre på andra håll.
Inte ett öre mer till arenan!
De utredningar, som BUN föreslog i september, måste komma igång omedelbart. Vänersborgarna måste få besked om arenans framtida användning och ägandestruktur.
Det är för övrigt en intressant tajming, och koppling. Gökungen arenan föreslås få nya pengar… Medan de mindre skolorna slåss för sin existens… För att kommunen vill spara pengar.
Ett omfattande material kring varför nedläggning av ett antal skolor är nödvändigt har utarbetats av barn- och ungdomsförvaltningen, med all sannolikhet enligt direktiv från presidiepartierna (dvs de gamla betongpartierna). Men några utredningar kring arenans användning och ägande lyser med sin frånvaro.
Och under tiden gapar den bara efter mer pengar…
Mer! Mer! Mer!
Och betongpartierna matar den!
De tycker att det är viktigare att arenan får det den vill ha, än att satsa på kommunens barn och ungdomar. Betongpartierna har prioriterat.
Kanske skulle Barn- och Ungdomsnämnden anordna en medborgardialog kring arenan? Med tre alternativ… Där arenan läggs ner i alla?!
.
PS. Det finns en inspelning på Youtube från den kväll då arenabeslutet togs i kommunfullmäktige. Klippet är på 4.53 min och rekommenderas starkt.
Medborgardialog: Hyror för skollokalerna
Det finns lögner, förbannade lögner och statistik. Det finns också missuppfattningar och bristande kunskap.
Efter min blogg igår, där jag redogjorde för ”felaktigheter” med ett diagram, så kom följande rättelse upp på kommunens hemsida (här) i morse:
”På informationsmötet i Torpaskolan tisdagen den 14 februari diskuterades diagrammet som visar elev- och kostnadsutveckling under perioden 2003-2011. Tyvärr påstod föredragande tjänsteman att kostnader avsåg kostnaden per elev, vilket är felaktigt.
Sifferunderlaget bakom diagrammet är den nominella kostnadsökningen totalt. Vi beklagar misstaget!”
Diagrammet visar alltså den ”nominella kostnadsökningen” för Vänersborgs skolor, inte kostnader per elev. (Jag är faktiskt lite osäker på vad som menas med ”nominell kostnadsökning”, men jag antar att hänsyn då inte tas till inflationen. Inflationen mellan 2003 och 2011 uppgick till 13,4 procentenheter. I så fall blir den reella ökningen betydligt mindre…)
För att bli ännu tydligare kan man nu också ladda hem de exakta siffrorna från hemsidan.
Anm. Notera att alla procentuella ökningar räknas med 2003 som basår. Ex. 2007 är ökningen 21%. Det är jämfört med 2003, inte jämfört med 2006.
2003 kostade lokalerna 46.541.104 kr. 2011 hade hyrorna ökat till 61.113.921 kr. Hyrorna för Vänersborgs skolor har alltså ökat med 31% (nominellt) från 2003 till 2011. (Samtidigt som personalkostnaderna har minskat…)
I diagrammet ser vi å andra sidan att det har skett en minskning av hyreskostnaderna under de två senaste åren, med drygt 2 miljoner! Samtidigt har personalkostnaderna minskat med 13 miljoner kr dessa år! Detta slår väl egentligen omedelbart hål på påståendena i broschyren att det är lokalkostnadernas fel att antalet lärare i Vänersborg har minskat.
Behövs det egentligen skrivas något mer?
Men ok, vi skriver lite mer. Vi gör en liten återblick.
I diagrammet ser vi att det skedde en kraftig ökning av lokalkostnaderna 2005, 2006 och 2008. I procent räknat alltså, för jag vet inte hur kraftig en ökning på t ex 4 miljoner, 2005 jämfört med 2003, egentligen är. Är det mycket för en kommun som Vänersborg? (Dessutom flyttas ju bara pengar runt, eftersom det är kommunen själv som äger fastigheterna……)
År 2005 färdigställdes Granås i Vargön, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2006. År 2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova. När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.
Vänersborg har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?) Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader.
Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att ”skriken” på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?
Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Skerrud, Mulltorp och Norra skolan, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum?
Många medborgare frågar sig, om hyreskostnaderna för skollokalerna avspeglar de verkliga kostnaderna. Flera som sitter inne med kunskap påstår det. Jag vet inte.
Jag har svårt att förstå att Mulltorp, som borde varit avskriven för åtskilliga decennier sedan, nästan betalar lika mycket i hyra per kvadratmeter som den nybyggda Torpaskolan. Eller att Frändeskolan, som är byggd ungefär vid samma tidpunkt som Dalboskolan, betalar mer än dubbelt så mycket som Dalbo. Eller att Rösebo skola betalar 745 kr per kvadratmeter, trots att skolan är gammal och alla eventuella lån är betalda.
Jag har också hört av en läsare av min blogg att en hyra ska ligga på ca 8 % av värdet av fastigheten. (Jag kan inte gå i god för detta, men han har haft rätt förr.) Om detta stämmer skulle Skerrud vara värd över 14 miljoner. Eller Mulltorp dryga 4 miljoner. Eller Frändeskolan, nästan 38 miljoner kr…
Den enda som kanske kan sälja skolan till det värdet borde vara Hammar Plugg! Fast då måste han förstås få köpa den av kommunen först, till en riktigt billig penning!
Fast nu är jag nog stygg. Både mot Hammar Plugg och kommunen. I hyrorna ingår vad jag förstår både el, värme, vatten etc. Och som sagt, flera som jag känner säger att hyrorna är ok.
En annan läsare av min blogg har för övrigt uppmärksammat några andra hyror. Han skriver:
”Förskolan på Gasverksgatan betalar 5.025 kr/m²år, vilket motsvarar hyran för en butik på Strandvägen i Stockholm. Lokalen på Kyrkogatan 22 kostar 8.423 kr/m²år vilket är ett oslagbart rekord.”
Det var hyrorna. Och min slutsats är: Hyrorna för skollokalerna är nog inget skäl till att lägga ner skolor. Undantagen skulle vara de skolor som är i behov av stora renoveringar för att det överhuvudtaget ska gå att fortsätta att bedriva verksamhet där. Och det finns kanske några sådana skolor… Jag tror, för att sticka ut hakan, att t ex Rösebo skola är en av dem.
Å andra sidan, kanske är våra barn och ungdomar värda extra pengar? I synnerhet om man tänker på vad en stor del av pengarna går till i Vänersborg…
Problemet i Vänersborg är, och har varit i många år, att Vänersborgs styrande betongpartier inte anser att det är värt att satsa på våra elever.
För att visa det vill jag avsluta med lite statistik. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyråns sammanställning av kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010.
”Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. (Plats 245 i Sverige.)
Sverige 86 865 kr”
Varje elev i Vänersborg får 8.547 kr mindre än genomsnittet i Sverige.
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. (Plats 284 i Sverige.)
Sverige 43 277 kr”
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Det nya läroplanen, som träder i kraft från och med detta läsår, ställer allt större krav på läromedel och utrustning, som t ex datorer och bibliotek.
”Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. (Plats 260 i Sverige.)
Sverige 3 337 kr”
Medborgardialog: Att ljuga med statistik
Lögner från politiker är vi vänersborgare vana vid. Det dåvarande kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren (S) anslog tonen, då han i en radiointervju den 22 juni 2005 slog fast följande om Huvudnässkolan:
”Det här innebär ju att nu har vi lagt fast för 20, 30, 40 år framåt att A-huset och aulan är utbildningslokaler för undervisning under den här tiden.”
Efter valet 2006 lade man ner Huvudnässkolan… Trots en stor demonstration i Vänersborg, den största i mannaminne. Och trots omkring 2.000 namnunderskrifter.
Lögnerna fortsatte med arenan. Inte ett ord om en ny bandyhall före valet. Några månader senare, efter valet, var planerna på en arena i full gång. Även här struntade betongpartierna med socialdemokrater och centerpartister i spetsen i opinionen, och man sa återigen nej till en folkomröstning efter ett par tusen namnunderskrifter.
Och sedan ljögs det om Toppfrys…
Nu är det som bekant ett nytt styre. Betongpartierna har ”bytt plats”. Nu är det moderater, folkpartister och kristdemokrater som styr.
Men lögnerna är kvar….
Sällan har väl en officiell skrift från Vänersborgs kommun innehållit så många förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som den nyligen utkomna broschyren ”framtidens skola”.
På sidorna 8 och 9 i broschyren visar författarna sin ”kreativitet” genom att manipulera en karta.
Det ser ju alla att det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan…
OK, det här påstår förvaltningen att det var ett misstag, ett slarvfel.
Men det här då? Är det också ett misstag?
Diagrammet är taget från sidan 3 i broschyren. Det visar en enorm ökning av lokalkostnaderna för skolorna i Vänersborg. Kostnaderna har ökat med 30% på 7 år!
Otrolig ökning!
Eller…?
På gårdagens informationsmöte (på Torpaskolan) fick utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh, som väl är den som får anses vara huvudförfattare till broschyren, frågan om vad linjen (grafen) i diagrammet visade.
Linjen visade lokalkostnaderna per elev!
Per elev! Det framgår inte av diagrammet!
Broschyren vill ge en helt annan bild. En felaktig bild. En bild av en enorm ökning av lokalkostnaderna.
Elevantalet har minskat kraftigt under perioden. Det betyder att om samma kostnader divideras med färre elever fås – en ökning av kostnaderna per elev.
Är denna uppgift relevant?
Att presentera lokalkostnaderna per elev är inte relevant i sammanhanget! Det ger en skev bild av Barn- och Ungdomsnämndens kostnader för lokaler! Kostnaderna har inte ökat med 30%!
Lokalkostnaderna har i verkligheten ökat ganska marginellt, särskilt om man betänker att Granås och Rånnum har renoverats under perioden, nya Torpaskolan byggts och nya, dyra lokaler i Vänerparken hyrts.
Det finns lögner, förbannade lögner…
… och statistik.
.
PS. För övrigt är alla kostnaderna i diagrammet per elev.
Medborgardialog: Lokalytor
Medborgardialogen rullar vidare.
Det är mycket prat om fastigheter och lokalytor… Både på informationsmötena och i den utdelade broschyren. Och det är väl inte så konstigt, allt handlar ju om att sluta använda fastigheter och lokaler. Det handlar bara om att lägga ner skolor.
I broschyren ”framtidens skola” ger Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg sin mycket subjektiva syn. (”Medborgardialog: Broschyren ‘framtidens skola’”) Eller är det månne politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), som har denna syn? (”Medborgardialog: Styrgruppen”)
Jag har i några bloggar beskrivit en del av de förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som presenteras. Jag har emellertid undvikit själva frågan om lokalytorna. I denna blogg tänker jag inte göra det.
Lokalytor, fastigheter… Några få större skolor eller flera mindre – det är den stora frågan. Fast inte för förvaltningen/presidiet. De vet redan vad som är bäst.
I broschyren och på informationen görs allt för att ”bevisa” att stora skolor och stora klasser är bra. På alla sätt. Små klasser och små skolor är bara elände. Ja, flera skolor är så himla små att de inte ens uppfyller Skollagens krav… Påstås det…
Tidigt i broschyren slås det fast att:
”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Det här är naturligtvis taget ur luften. Är det i så fall inte detta som måste bevisas? …inte att klara Skollagens krav menar jag…Skollagen ställer inga krav på klass- eller skolstorlekar. Men bör inte förvaltningen/presidiet visa att stora skolor och stora klasser är bättre ur pedagogiskt synpunkt än små?
I citatet ovan skriver man att skolorna måste ha en viss storlek… Inte när det gäller antalet barn alltså, det kommer sedan. Nä, det står faktiskt att skolorna måste ha ”en viss storlek”. En viss fysisk storlek alltså. Märkligt.
Det står också i broschyren att det finns (s 5):
”lokaler som inte behövs ”
Och det finns (s 5):
”lokalytor som inte har betydelse för elevernas utveckling.”
Också märkligt. Vad tänker man då på för ytor?
De här lokalytorna har förekommit i debatten under en lång tid. De kallas ”överytor”. Socialdemokrater och centerpartister använde detta som argument för att stänga Huvudnässkolan! (Kommer ni ihåg?) Något som vi i centrum inte uppskattade för övrigt. Milt sagt.
De här lokalytorna, som inte behövs, ”överytorna”, är en av de obevisade utgångspunkterna i broschyren.
Det är den första utgångspunkten för förvaltningen/presidiet.
Det finns många aspekter av frågan om ”överytor”. För det första undrar jag: Vad är ”överytor”? Vad är det för ytor som inte behövs på småskolorna? Är det korridorer? Matsalar? ”Rastytor”? Toaletter? Lärarrum? Klassrum? Tänk. Jag tror att de menar klassrum!
Låt mig ta ett exempel.
Säg att det finns en skola som har en stor lektionssal där man undervisar en hel klass i taget. I direkt anslutning till denna sal finns det 6 mindre lokaler/salar som alltid är tomma, dvs det finns ingen schemalagd verksamhet där. De 6 lokalerna används bara vid behov, dvs när klassen i den stora salen ska delas upp, för att arbeta i mindre grupper.
Är de här 6 mindre salarna överytor ”som inte har betydelse för elevernas utveckling”? Eller – har de ett pedagogiskt värde för elever och lärare? Enligt broschyren bör de vara överytor – överytor som Barn- och Ungdomsnämnden snarast möjligt bör göra sig av med. I varje fall om de ligger i Skerrud, Mulltorp, Brålanda skola eller Dalboskolan.
Exemplet är för övrigt taget från den alldeles nybyggda Torpaskolan. Jag pratar om musiksalen, eller kanske snarare musiksalarna.
På Dalboskolan står ibland salar och grupprum tomma när undervisning pågår i en annan sal. Överytor? Ja, säger förvaltningen. Men, precis som i fallet med Torpaskolan, kan de användas vid enskilda arbeten, grupparbeten etc. Ur pedagogisk synvinkel är detta en stor fördel.
Så därför undrar jag: Vad är ”överytor” och var finns de? Finns det några riktlinjer från typ Skolverket eller SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) om detta? Kan förvaltningen visa några sådana riktlinjer? Och förresten, hur räknar man ut hur mycket yta en skolelev behöver?
En inte helt ointressant ”detalj” i sammanhanget är att Vänersborgs elever faktiskt har mindre lokalyta per elev än genomsnittet i Sverige! Det är sant… Statistiska Centralbyrån (SCB) visar i sin statistik för 2010 (de senaste siffrorna), som grundar sig på kommunernas verksamhetsindelade bokslut:
”Lokalyta per elev (kvadratmeter)
Vänersborg 15 kvm
Sverige 20 kvm”
Den andra utgångspunkten för broschyren är att stora skolor och framför allt stora klasser är pedagogiskt bättre än små. I broschyren skriver man:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Detta är ett intressant argument. Jag har tittat lite på några forskningsresultat på området. Det finns för övrigt, vad jag kan se, inte så mycket forskning på detta. De rapporter jag hittar är inte heller eniga. Någon säger att det ur kunskapssynvinkel inte är så bra med små skolor, andra säger tvärtom.
Den senaste forskningsrapporten jag har hittat är en studie, ”Long-Term Effects of Class Size” av Peter Fredriksson, Stockholm University, Björn Öckert, IFAU and UCLS, och Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam (källa). I den skriver forskarna:
”Smaller classes in the last three years of primary school (age 10 to 13) are not only beneficial for cognitive test scores at age 13 but also for non-cognitive scores at that age, for cognitive test scores at ages 16 and 18, and for completed education and wages at age 27 to 42.”
(Studien är på engelska och dessutom full av statistiska formler, med andra ord, inte helt lättläst…)
Studien visar alltså att mindre klasser är fördelaktigt på både kognitiva och icke-kognitiva tester och att de bättre resultaten är bestående. Jämfört med stora klasser. Och inte nog med det, elever som har gått i mindre klasser fullgör ofta sina studier i äldre år och har högre löner i vuxen ålder.
Tänk om det är så! Nu säger jag inte att just den här forskningsrapporten har rätt. Men, tänk om? Vad stödjer sig förvaltningen/presidiet på när de säger tvärtom?
Stödjer de sig på resultaten i Vänersborgs skolor?
Nä, det gör de inte. I så fall hade det stått i broschyren. Garanterat. I Frändefors fick utvecklingsledare Sjöbergh denna fråga. Sjöbergh menade att det var omöjligt att få fram fakta på området. Jaha? Vad stödjer man sig då på?
För övrigt skulle det väl vara enkelt att plocka fram resultaten från de Nationella proven i åk 5 och kolla. Och jämföra. Har de små skolorna, Mulltorp, Skerrud, Norra skolan mm, sämre resultat än de stora skolorna, som typ Tärnan, Onsjö och Mariedal?
Det gjorde jag. Det finns en sammanställning av Nationella prov i åk 5. Från 15 juli 2010. Från Vänersborg. Och visst, i flera fall ligger skolorna i Dalsland under snittet i Vänersborg. Beror det på att de är små? Nä, litenheten har ingen betydelse vad jag kan se. De större skolorna i Dalslandsdelen (det finns faktiskt några sådana) har också i flera fall sämre resultat. Samtidigt som de andra småskolorna i kommunen har bättre resultat. I många fall bättre än de stora skolorna.
Påstår man att små skolor har sämre resultat, just för att de är små, då måste detta bevisas. Notera förresten att det enbart handlar om kunskapsresultat på nationella prov i svenska, matte och engelska. Små skolor har andra fördelar, t ex sociala. Det här tycker förvaltningen/presidiet är ointressant. Det här tas inte upp överhuvudtaget i broschyren! Inga synpunkter som utgår från elevers och föräldrars positiva erfarenheter av mindre skolor redovisas. Inte heller redovisas några nackdelar med förvaltningens egna förslag.
Den tredje utgångspunkten för förvaltningen/presidiet är att småskolorna är för dyra.
Det är för dyrt att ha mindre skolor och mindre klasser. I broschyren menar man att pengarna på något sätt inte kommer till effektiv användning då. Och därför vill förvaltningen/presidiet frigöra pengar genom att lägga ner små och ”onödiga” enheter och göra klasserna större på ett färre antal skolenheter.
Dyrt i förhållande till vad kan man undra. Förutom att förvaltningen menar att mindre skolor och små klasser i sig är sämre, så förs argumentet fram att 1,5 lärare på 30 elever betyder mer lärartid per elev än 1 lärare per 20 elever. Typ.
Jag fattar inte. Har vi si och så många elever och si och så många lärare, så har vi. Det blir lika mycket lärartid per elev hur vi än vrider och vänder på det! Det enda sätt som en elev kan få mer lärartid, det är att någon annan får mindre. Elev ställs mot elev.
Förvaltningen menar också att lokalerna och fastigheterna i sig är för dyra. På sidan 5 i broschyren kommer ett av de mest häpnadsväckande uttalanden i hela broschyren (vilket inte vill säga lite):
”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
40 lärartjänster? Då pratar vi upp mot 20 miljoner kr!
Här är siffrorna för vad Barn- och Ungdomsnämnden betalar i hyra för varje skolenhet.
Anm. I mitt material kostade också Silvertärnan 2.798.000 kr per år, men här var ingen yta angiven. Silvertärnan finns därför inte med i tabellen.
Summan av skolornas hyra är knappt 43 miljoner kronor. För att få ihop 20 miljoner kronor till 40 lärartjänster får ganska många skolor läggas ner. Läggs Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr ner får vi ihop 9 miljoner. Klipper vi dessutom Dalboskolan så blir det 11,6 miljoner. Hmmm… Vilka ska mer läggas ner?
Besparingarna för att lägga ner småskolorna är minimal. Det är inga stora pengar det handlar om. Ska man spara på lokaler så finns det andra att lägga ner…
Det handlar om hyra per kvadratmeter tänker någon. Men gör det det? Det är ju de faktiska kostnaderna som är de viktiga. Det kostar nämnden t ex 231.000 kr att hyra Väne Ryr, oavsett om det går 50 elever eller inga. (Som nu.)
Men visst är kvadratmeterhyran intressant. Men vilka ska då läggas ner? Just det, Vänerparken, Rånnum, Granås…
Förresten. SCB har lite mer statistik:
”Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr
Sverige 17 250 kr”
Det är också intressant att titta på hyrorna ur aspekten – är lokalerna verkligen värda det pris som orsakar dessa hyror?
Skollokalerna ägs av AB Vänersborgsbostäder. AB Vänersborgsbostäder ägs av Vänersborgs kommun. Kommunen byter pengar, liksom.
Tar Vänersborgsbostäder rimliga hyror av Barn- och Ungdomsnämnden? 2,7 miljoner i hyra per år för Dalboskolan – byggd 1979. Över 30 år gammal. Kan man överhuvudtaget sälja den för 2,7 milj? Kanske det, men 2,7 milj i hyra. Per år. 3 miljoner för Frändeskolan? Per år. 1,1 miljoner per år för Skerrud?
På något sätt får man en känsla av att någon tjänar stora pengar på våra skollokaler… På elevernas bekostnad… Men jag vet inte. Det kanske är rimliga hyror. Det kanske behövs pengar till underhåll.
En lång blogg går mot sitt slut. Dags för en sammanfattning… Kort och gott:
Vad blir kvar av förvaltningens/presidiets lokalargument? Som jag ser det – ingenting!
Det finns bara en lokal som har överytor i Vänersborgs kommun… Gökungen… Arena Vänersborg!
Tänk om lite pengar kunde tas därifrån. Så slapp Vänersborg ligga i bott – en sista tabell:
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr
Sverige 43 277 kr”
Med denna summa pengar hamnade Vänersborg på plats 284 i Sverige! Det finns 290 kommuner…
.
PS. Det känns som det här blev lite rörigt. Men det speglar kanske verkligheten…
Medborgardialog: Styrgruppen
I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Hela BUN stod bakom detta. Syftet med projektet var att:
“… genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”
I min (vår?) enfald trodde jag att hela nämnden skulle vara delaktig i medborgardialogens utformning, den information som medborgarna skulle få och, framför allt, i de alternativ som skulle presenteras. Det blev inte så. Vi (jag?) missade det i de direktiv som antogs. Det stod faktiskt inte att BUN skulle delta. Å andra sidan stod det i direktiven:
“För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte lett något projekt. Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte ens fått lämna några synpunkter på informationsbroschyrens utformning och innehåll.
När BUN hade sammanträde den 23 jan så sa ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) enligt mina minnesanteckningar ungefär så här:
”Förvaltningen har tagit fram förslag. Politikerna har inte lagt sig i. Vi ska lyssna på dialogen. Den politiska processen ska hanteras efteråt. Det som kommer är en informationsdel, sedan kommer dialogen. Och politiken.”
Lena Eckerbom Wendel var tydlig med att politikerna inte hade lagt sig i. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) var mindre tydlig.
“Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Jag tror att Orvars tunga slant… Men så var det… Presidiets politiker deltog…
Faktum är att denna fråga är känslig. James Bucci skriver i sin blogg idag (här):
”2 februari deltog jag på ett möte där vi i budgetberedningen träffade barn- och ungdomsnämndens presidium. Under mötet, när ett par av politikerna i presidiet var oeniga över deras roller i framtagningen av underlaget för medborgardialogen, blev det klart för mig att Orvar Carlsson (KD), Joakim Sjöling (S) och Lena Eckerbom-Wendel (M) har haft möjligheter att påverka produkten som handlar om framtidens skola. Och en sak som blev mycket tydlig var att tidningen hade inte gått ut om inte dessa tre politiker hade varit överens.”
I veckan har styrgruppens minnesanteckningar/protokoll (här) lagts upp på kommunens hemsida. BUN utsåg nämligen en styrgrupp. Den bestod av nämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Dessutom ingick Samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs Christer Thobiasson (M), Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C).
Med andra ord, bara representanter för de gamla etablerade betongpartierna. (Trots att Vänsterpartiet med sina 8 mandat i fullmäktige är kommunens 3:e största parti.)
Styrgruppens minnesanteckningar/protokoll är en intressant läsning, i synnerhet för oss som sitter i BUN. Jag tror att många andra vänersborgare också är intresserade…
Redan på det första mötet, den 25 nov, beslutades
”Nuvarande befintliga struktur skall finnas med bland de alternativ som projektgruppen utarbetar. Styrgruppen diskuterar om det skall rubriceras som valbart alternativ eller som referensmaterial då alternativen offentliggörs.”
Politikerna diskuterade alltså alternativen redan på det första mötet!
På nästa möte, den 12 dec, diskuterade styrgruppen, med alla politiker, återigen både innehållet och alternativen. De drog sig inte för att ta upp den minsta lilla detalj i den information som skulle gå ut. Styrgruppen ändrade t ex ett ”mm” i texten till ett ”etc”! Och, som sagt, alternativen diskuterades. Så klart.
”Sven-Eric (Sjöbergh; min anm) gick igenom alternativ A och B.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Styrgruppen beslutade redan här att ta bort alternativet som innebar att ha kvar ”nuvarande befintliga struktur”. Medborgarna skulle alltså inte få det alternativet… Styrgruppen beslutade istället att bara ha med två alternativ. Det skulle nämligen bli svårt för medborgarna att ”ta till sig” och ”analysera” (citat från styrgruppens minnesanteckningar) fler än två alternativ. (Det ändrade man på senare.)
Någon på mötet frågade också:
”Kan vi tona ner ordet ‘Medborgardialog’?”
Kanske en fråga som speglade stämningen inför projektet och deltagarnas inställning till detsamma? Vem som frågade och vilket svar som personen fick går inte att utläsa.
På det första mötet under det nya året (17 jan) diskuterades också layouten på den tidning som skulle skickas ut till medborgarna. Det diskuterades också fler detaljer, och det togs fler beslut:
”I broschyren skall det på ett enkelt sätt framgå hur mycket undervisningsresurs (lärare/läromedel) som frigörs med de olika alternativen.”
Politikerna i styrgruppen fattade också beslut om de alternativ som:
”…skall kunna väljas av medborgarna.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Vad kom styrgruppen fram till då?
”Resultatet blev att följande tre frågeställningar skall utgöra grunden för presentationsmaterialet och för enkäten.”
Och så kommer de alternativ, som vi nu har sett i den färdiga broschyren.
Vad då politiker inte lagt sig i?
I minnesanteckningarna från nästkommande styrgruppsmöte, den 30 jan, står det på punkt 2:
”Tidningen. Gick till tryck måndag morgon kl 07.00. Tidningen är klar till mötet med nämnden fredagen den 3 februari.”
Eftersom mötet var på en måndag kan man undra lite om ”måndag morgon” betyder samma måndag eller måndagen före? Visst är det ett konstigt sätt att uttrycka sig om det är samma måndag? Men säg att det var samma måndag. Det spelar inte så stor roll, tidningen skulle ju ändå vara klar till på fredag. På fredagen var nämligen Barn- och Ungdomsnämnden kallad till ett extra sammanträde om medborgardialogen.
Orvar Carlsson frågade på styrgruppsmötet:
”kan vi dela ut tidningen på fredag? Kopierade med ”Arbetsmaterial'”
Ur minnesanteckningarna framgår det inte om Orvar fick något svar…
Hur blev det då, fick BUN se tidningen på sitt extra sammanträde? Naturligtvis inte. Beskedet som jag minns, var att den inte var tryckt…
Ljög presidiet? Eller hade något oförutsett inträffat? Själv är jag beredd att tro det värsta…
På det sista styrgruppsmötet (hittills), den 30 jan, diskuterades också upplägget på själva presentationen/informationen på de offentliga möten som skulle hållas med medborgarna.
”Utveckling medelmeritvärden – Ta bort bakgrunden i grått och gör vit istället
Hattie – ange att han är forskare! Alt stryk det på bilden och bara berätta”
Diskussion in i minsta detalj… Vad då politiker inte lagt sig i?
Utformningen av kommunens hemsida angående medborgardialogen diskuterades också. Så klart. (Nu var ju tidningen redan i tryckpressarna, alternativt redan tryckt och färdig…)
Här ger styrgruppen, och Sjöbergh(?), prov på sina pedagogiska insikter. På hemsidan ska det finnas en:
”Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det är nog inte bara jag, som reagerar på att Hattie tas till intäkt för större klasser och större skolor. Styrgruppen, och Sjöbergh(?), läser Hattie som en viss person läser Bibeln. (Den 3 dec skrev jag om Hattie i en ganska lång blogg, Synligt lärande. Läs gärna den om du är intresserad av Hatties forskning.)
Den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. Hattie ställer upp flera framgångsfaktorer för elevers studieresultat. Tittar man på de 12 viktigaste, som Hattie ställer upp, så ser man att dessa framgångsfaktorer kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie i en bisats talar om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Att på detta sätt använda Hattie som referens för argument i ett specifikt syfte på det här sättet är kränkande mot Hatties forskningsresultat och oetiskt i ett material som utger sig för att vara information till kommuninnevånarna.
På det senaste mötet tar styrgruppen också upp ämnet ”Bloggar”… Det överraskade till och med mig, som är ganska luttrad i det klimat som råder, och har rått, i politikens Vänersborg. I minnesanteckningarna/protokollet kan man läsa:
”Bloggar är igång och det har kommit fyra stycken i helgen.”
Tänk, jag undrar varför en styrgrupp tar upp bloggar. Det skulle också vara intressant att veta vad mötesdeltagarna hade för synpunkter om de fyra bloggarna… Var de uppskattade? Lärde man sig något?
När flera ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden den 23 jan reagerade på att inte nämnden fick vara med och utforma materialet och alternativen inför medborgardialogen, så sa alltså ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) att det var förvaltningen som hade tagit fram förslagen och att politikerna inte hade lagt sig i. Är det någon som fortfarande tror att det är så?
Det syns tydligt av styrgruppens minnesanteckningar/protokoll att vissa politiker är med hela vägen, i allt som har med planeringen och utformningen av medborgardialogen att göra. Man kan fråga sig varför styrgruppen inte vill (vågar?) ta ansvar för detta? Varför allt hymlande? Varför låter de istället tjänstemännen få stå med ”hundhuvudet” och ta skulden för eventuella felaktigheter och misslyckanden?
James Bucci skriver i sin blogg idag:
”…med tanke på vad minnesanteckningarna visar kan jag tänka mig att det är deltagande tjänstemän och inte politiker som är mest glad över publiceringen.”
Det finns många frågor. Massor med frågor. Jag känner mig lurad. Andra ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden känner sig lurade. Medborgare i Vänersborg känner sig lurade.
Men hur den sk medborgardialogen än fortlöper, så har vi alla, medborgare som politiker (i varje fall vissa) lärt oss något. Och 2014 är det val igen…
Till sist vill jag slå fast. Det finns ingen “billig” genväg till bättre studieresultat. Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.
Senaste kommentarer