Arkiv
Medborgardialog: Broschyren "framtidens skola"
Nu ska broschyren/tidningen med den missvisande och vilseledande titeln ”framtidens skola” (jo, det är ett ”litet F” i början, det är väl modernt…) ha hamnat i medborgarnas brevlådor. Framtidens skola i Vänersborg handlar ju inte om att satsa på skolan – det handlar om att spara på den…. ”Framtidens skola”…? (Med litet F.)
Informationsmötena kring medborgardialogen har också startat. Själv var jag i Frändefors kyrka igår. Hit brukar jag gå två gånger om året, på skolavslutningarna. På något sätt kändes detta också som en skolavslutning – ett avslut på skolorna i Dalsland.
Mötet var välbesökt, hela kyrkan var packad. Mötet varade i drygt 2,5 timmar, och då var det ändå väldigt många som inte hade fått möjlighet att ställa sina frågor och framföra sina synpunkter. Men det var ändå ingen tvekan om vad medborgarna i Dalsland tycker. De vill ha kvar sina skolor.
När jag har läst broschyren och hört på informationen, så kan jag inte låta bli att undra: Är det verkligen en dialog som eftersträvas?
Informationen har arbetats fram av tjänstemännen, med utvecklingsledare (fd områdeschef) Sven-Eric Sjöbergh i spetsen. Det är viktigt att veta. Möjligtvis har informationen godkänts av Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Det vet jag dock inte säkert, men mycket tyder på det. Jag vill poängtera att inga andra politiker har deltagit i utformningen av informationen. Vi andra i Barn- och Ungdomsnämnden har inte haft den minsta insyn eller aning om innehållet.
Mycket i informationen kretsar kring lokaler och lokalkostnader. Hela informationspaketet har som utgångspunkt att skollokalerna är för dyra och att skolor därför måste läggas ner. Och så letar tjänstemännen helt enkelt efter så många skäl som möjligt som stöder denna åsikt. Jag tänker skriva om dem i ett senare inlägg. Här tänker jag diskutera några av de förutsättningar som broschyren ger medborgarna.
I broschyren presenteras hela tiden argument för större klasser och för större skolor. Allt som talar mot förtigs. Och inte bara det, sanningen förvrängs, fakta misstolkas och beskrivningar och tolkningar är både tvivelaktiga och tendentiösa.
Därför anser jag att informationsmaterialet, som nu är utskickat, inte kan ligga till grund för en verklig och seriös medborgardialog. De ramar som broschyren ställer upp ger inte medborgarna de riktiga och verkliga förutsättningarna. Och dessa förutsättningar styr hela medborgardialogen. Tar man dem för givna så blir det helt enkelt inte mycket till dialog. Jag kan helt enkelt inte ställa mig bakom den information som ges!
Låt mig göra en genomgång av broschyren.
Direkt på sidan 3 hittar vi följande:
”Storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov.”
Naturligtvis kan man undra när klasstorleken i Vänersborg styrdes av elevernas behov? Har den någonsin gjort det under de senaste 10-20 åren? Och man kan väl naturligtvis undra om det någonsin ska bli fallet. I faktarutan omedelbart under så står det:
”Klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora”.
Jasså, ”jämnstora” – inte efter behov då? Eller har samtliga elever samma behov av större klasser?
Det står också på sidan 3 att
”… kan ge extra stöd – både till dem som ligger före och till dem som kommit efter.”
Detta återkommer också på nästa sida och då hänvisas till Skollagen. Detta vore naturligtvis önskvärt, och lärare gör så gott de kan och hinner säkerligen med det också, kanske, men det står inte i Skollagen. Där talar man bara om extra stöd till de elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. Inte de som ”ligger före”.
Det påstås på sidan 4 att för att ”alla elever ska få rättvis och kvalitetssäkrad bedömning” krävs det:
”större skolor med fler lärare som kan samarbeta”.
Det här är en tolkning som naturligtvis inte på något sätt behöver stämma. Det är de för Sverige gemensamma kunskapskraven som ska garantera en likvärdig bedömning. Skollagen säger inget om att det måste vara många lärare på samma skola som måste samarbeta.
Den här terminen träffas t ex samtliga lärare i alla högstadier och i alla ämnen fyra gånger för att diskutera bedömning. Är inte det ok? Tycker inte förvaltningen att det här är ett exempel på samarbete? Måste alla jobba på samma skola? Nonsens.
Likadant på nästa punkt (s 4):
”Ett mål är att alla elever ska bli aktiva människor i samhället. … Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor och större upptagningsområden.”
Återigen en tolkning, som inte har något som helst stöd i beprövad erfarenhet eller forskning. Jag förstår inte hur man tänker. Menar man att landsbygdsbarn är inskränkta på något sätt?
På sidan 4 står det också att det är önskvärt att
”rektorer och förskolechefer finns med i det dagliga arbetet”
Självklart är detta önskvärt. Men det är väl bara att fråga vilken rektor som helst hur mycket tid de har till det. Varje torsdag ska t ex alla rektorer infinna sig en heldag i kommunhuset. Då kallas de av förvaltningen. Det är 20% av rektorernas arbetstid. Mötena är bestämda på förhand, oavsett om det de ska prata om är viktigt eller inte. Det tycks i varje fall vara viktigare än att rektorerna befinner sig i det dagliga arbetet. Enligt förvaltningen. Dessutom är det väldigt ofta som rektorerna måste lämna sin skola fler dagar i veckan.
För att få rektorerna att delta i den vardagliga verksamheten har broschyren en mycket speciell lösning (ni känner igen den):
”måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Logiken i detta resonemang är skrivet i stjärnorna. Fråga en rektor på en skola med många elever hur mycket tid de har till att t ex besöka lektioner. Det är snarare tvärtom. Ju fler elever, ju fler elevvårdskonferenser. Ju fler lärare, ju fler medarbetarsamtal. Osv osv.
På sidan 4 redogör också broschyren för kommunens mål. Men, kommunens mål är helt underordnade. Skolan styrs av Skollagen och läroplanen! Det är de som gäller. Punkt. Kommunens mål är i det närmaste ointressanta. Kommunens uppgift är att se till att de nödvändiga medlen, t ex ekonomiska förutsättningar, ges till skolorna så att de kan uppfylla de nationella styrdokumenten. Här vore det verkligen på sin plats att poängtera Skollagen!
På sidan 6 skriver tjänstemännen rent ut att:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Hallå eller!? Den nya Skollagen gäller från och med 1 juli 2011. Har Vänersborg skolor som bryter mot Skollagen redan nu? Då är det kris! Då måste väl skolorna omedelbart läggas ner?! Då behövs väl ingen medborgardialog?!
Eller också tillförs resurser så att skolorna kan uppfylla Skollagen… Kommunen måste ju följa lagen! Eller? (Läs gärna mer om detta här.)
Å andra sidan har en skolas storlek inget som helst att göra med Skollagens krav. Det står inte i någon Skollag att skolor måste ha en viss storlek. Jag kan tänka mig att en skola med 20 elever kan uppfylla Skollagen, bara den får tillräckliga resurser!
På sidan 7 i broschyren:
”Det finns inga pengar för att ge särskilt stöd till elever som behöver det.”
Det är kommunens skyldighet att ge detta stöd! Oavsett klasstorlekar eller annat! Om det inte görs nu, vilket torde vara fallet, så bryter kommunen mot Skollagen.
Vidare på sidan 7:
”En stor del av lärarresurserna går åt till att ge eleverna minsta garanterade undervisningstid.”
Jaha? Hur tänker man nu? Är det inte självklart att det ska finnas en lärare på varje lektion? Fast det är klart, Sven-Erik Sjöbergh har en gång på fullaste allvar föreslagit att elever på Dalboskolan ska undervisas via en storbildskärm på en länk från stan…
Det står att skolor har klasser på upp till 40 elever (s 6-7). Det skriver tjänstemännen som att detta vore något positivt. Men klasserna kan:
”delas i mindre grupper vid behov”
Jaha, hur ofta har skolorna ifråga undervisning med 40 elever på en gång? Att en klass är så stor är ju oftast en administrativ fråga. I verkligheten kanske klasserna är delade hela tiden. Tror tjänstemännen att undervisning fungerar med klasser på 40? Varför då nöja sig med att dra gränsen vid 40? Varför inte 50? Eller 60? Eller varför inte smälla in den centrala skolenheten i arenan och köra föreläsningar med 500 elever?
Det är precis som om eleverna skulle få mer lärartid med större klasser. Förvaltningen menar att om det är 20 elever med en lärare, så blir det mer lärartid än om klassen hade bestått av 30 elever. Då skulle man kunna bli 1,5 lärare menar förvaltningen. Men, eleverna får väl inte mer lärartid då? Det blir ju precis lika mycket lärartid per elev!
Alla skolor påverkas på något sätt i broschyrens olika alternativ. Nästan…
Varför sitter Vänerparken i ”orubbat bo”? Kommunens dyraste skola. (På grund av både höga lokalkostnader och profilklasserna.) På Vänerparken går det ju bara 220 elever? Hur kan de ”uppfylla Skollagen”, men inte Dalbo med 192 elever?
Förvaltningen påstår att Tärnan, Torpa och Vänerparken är en skola med tre byggnader. Ska man skratta eller gråta? Det vet väl alla att detta bara är en administrativ indelning, inget annat. Då kan man väl lika gärna slå ihop Dalboskolan med centrala skolenheten…? En skola med fyra byggnader… Vad är skillnaden? För övrigt finns det lärare på Dalbo som har en del av sin tjänst på Vänerparken. Någon har det på gymnasiet(!). Någon på Öxnered. På Frändeskolan…
Och så var det här med pilarna på sidan 8 och 9…
Vilka elever ska det flyttas på? De som har kortast resväg antagligen. Och det ser ju alla, det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan… Det här påstår förvaltningen var ett misstag, ett slarvfel. Vi får väl tro det…
Jag nöjer mig med dessa kommentarer kring de förutsättningar för medborgardialogen som ges.
Det är emellertid intressant att notera att det i informationen inte finns med något positivt om små skolor. Det sägs t ex inget om landsbygdsskolornas positiva effekter på eleverna. Det finns inte heller med något om de negativa effekterna av stora skolor eller klasser. Eller om bussresornas effekter på barnen och ungdomarna. Eller att det inte finns någon forskning som visar att större skolor har bättre meritpoäng.
Men det har nog alla som läser materialet redan märkt.
Med andra ord. Informationen från tjänstemännen kan sammanfattas med: Allt litet är dåligt, allt stort är bra.
Och apropå förutsättningar.
Tänk om medborgarna vill satsa mer pengar på skolan, på alla skolor? Tänk om de vill att arenan ska säljas och att arenans 30 miljoner per år ska läggas på barnen och ungdomarna istället? Tänk om medborgarna vill betala 50 öre extra i skatt (per 100 kr) för att ge mer pengar till våra elever? Varför finns inte dessa alternativ med?
Och som sagt, jag återkommer till hyrorna. Det är lite mer komplicerat. Ni som vill veta lite mer redan nu om lokalkostnaderna, kan läsa i två tidigare blogginlägg som jag skrivit. (Skrämmande siffror på skolkostnaderna! och Några tankar om lokalkostnaderna i Vänersborgs skolor.)
Ett av målen med medborgardialogen var att stärka förtroendet för kommunen. Det målet har redan ”gått åt skogen”. Med sådan här information ökas inte förtroendet.
Och handlar det om en dialog? Eller handlar det om att medborgarna ska få välja mellan pest och kolera – efter det som nog var ”en av de längre predikningar som hållits i kyrkan”? (Citat TTELA.)
Bandy-VM 2013 till Vänersborg
IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson har firat åtminstone två triumfer den gångna veckan. Först blev det klart att IFK Vänersborg ska arrangera bandy-VM 2013. I Vänersborg. I arenan. Antagligen en dröm som IFK:s ordförande har närt länge.
Bertilssons andra triumf var att Sverige vann VM-finalen över Ryssland med 5-4 och kan således titulera sig som världsmästare. (Sverige alltså, inte Bertilsson.) Det skedde på Almatys multiarena, Almaty Central Stadium. Almaty har som alla förstår också en multiarena, dock inte så fin som Vänersborgs. Almatys arena är också mer primitiv. Den har inget tak, utan man får spela utomhus… Sverige kommer alltså till Arena Vänersborg som världsmästare. Wow!
Jag vet inte hur vanligt det är att en idrottsförening står som arrangör av ett VM. Jag menar, det är ju inget stort VM jämfört med fotboll eller handboll, men för en liten klubb som IFK kan till och med ett bandy-VM tyckas väldigt stort. Det är ju inte bara 6 lag i A-gruppen, det finns en B-grupp också. Med ytterligare 6 lag. B-gruppen vanns förresten av Vitryssland, så Lukasjenkos grabbar kan väntas hit nästa år.
Det jag faktiskt inte visste, det är att det finns en C-grupp också. Nej, jag skojar inte. Estland vann C-gruppen genom att i sista matchen spela oavgjort mot Japan, 2-2. Fast det fanns bara ett lag till i gruppen.
Om alla lag ska spela i Vänersborg innebär det 15 lag. Men jag tror inte att det är tänkt så. I TTELA skrivs det att det ska bli 19 matcher. I så fall ska bara A-gruppen spela i Vänersborg. Fast några av dessa matcher ska förresten utlokaliseras. En match ska tydligen gå i Göteborg, en annan i Oslo. Det passar ju bra att lägga någon av Norges matcher i Oslo, så har de otroligt bandyintresserade norska massorna inte så långt till sitt favoritlag.
Alla matcher brukar, även B-gruppen alltså, arrangeras på en gång och på ett ställe. Men vad jag förstår så ska IFK Vänersborg betala en sanktionsavgift, som går till det internationella bandyförbundet, för att slippa arrangera de andra grupperna. Enligt TTELA:
”den klart största kostnaden som är förknippad med arrangemanget.”
IFK Vänersborg arrangerar alltså bara bandy-VM för A-gruppen. Det är nog så.
Ett bandy-VM med 6 lag lär fresta på organisationen, även om det hade varit värre med 15 lag. De 6 lagen ska ha hotellrum, mat 3-4 gånger om dagen, förbrukningsmaterial, transporter, träningstider, fritidsarrangemang, antagligen egna rum för all utrustning, osv. En bankett med alla deltagare ska också hållas. Det sätter inte bara en organisation på hårda prov, det lär fresta på rent ekonomiskt också. Dessutom ska ett antal domare härbärgeras och även flera representanter för det internationella bandyförbundet, som lär ha ledamöter även från länder som Argentina och Indien.
Jag vet inte hur det går till, om alla lag betalar för sig. Det kanske de gör. Domare och funktionärer också? Om de inte betalar, och något säger mig att de inte gör det (jag är nästan säker på att gästande deltagande lag och funktionärer bjuds av arrangören), så har jag svårt att se att ett arrangemang av ett bandy-VM ska gå ihop ekonomiskt.
Men det är klart att jag måste ha fel. Stig Bertilsson säger ju i TTELA att:
”Vi har budgeterat och räknat noggrant. Bedömningen är att IFK, framför allt tack vare de stora ideella insatser som görs, ska kunna få ett ekonomiskt överskott av VM.”
Men… Varifrån kommer inkomsterna? Publikt lär det inte bli någon dundersuccé, bortsett från matcherna mellan Sverige och Ryssland. (Även jag, jag erkänner det, tillhörde de miljoner TV-tittare som såg finalen igår!) Och då får inte alla som vill, plats i arenan. Antagligen. Arenan tar ju bara 3.500. (Det står 4.000 på hemsidan, men det undrar jag.)
Inte lockar väl Kazakstan mot Vitryssland någon? Eller Vitryssland mot Norge? De matcherna lär väl inte dra några horder av åskådare direkt. I varje fall inte betalande. Fast norrmännen kanske vallfärdar till Oslo om Norge spelar där…
Reklam och TV-rättigheter är svaret. Tydligen. All reklam som alla företagare kommer att stå i kö för att köpa, kommer att ge IFK välbehövliga miljoner… Tillsammans med alla slantar från TV-bolagen, som också står i kö, för att få sända bandy. Jag undrar vad Viasat betalade för TV-rättigheterna från Kazachstan? Stig Bertilsson kalkylerar med att sponsorintäkter ska ge 2 miljoner kr och att de totala inkomsterna ska ge IFK ett överskott i kassan.
Vi får väl hoppas det. Innerligt. Vänersborgs kommun har lovat Bertilsson och IFK Vänersborg 300.000 kr. 300.000 kr till marknadsföring. (Ja, just det. Reklam för arrangemanget måste ju också betalas…) Dessutom så får VM disponera arenan gratis.
Hela bandy-VM tycks mig vara ett enormt ekonomiskt vågspel. Nu har kommunstyrelsen sagt att kommunen inte ska stå för någon förlusttäckningsgaranti. Jag undrar det. Tänk om allt går käpprätt…
Vi får, som sagt, verkligen hoppas att allt går runt för IFK. Själva bandyarrangemanget kommer naturligtvis att ge Vänersborgs hotell, restauranger, caféer, affärer, taxi, systembolag osv osv mer eller mindre stora inkomster. Och det är ju kanon för Vänersborg!
Vi hoppas på detta scenario. Vi håller tummarna.
Om nu bara arenan håller…
Arenan är inte klar. Ingen slutbesiktning har ju t ex skett. Och läser man alla besiktningsprotokoll kan man konstatera att det är fel på taket, det är fel på väggarna och golven är inte helt ok.
Som Toni Andersson på TTELA skrev:
”Och hur är det med säkerheten?!”
Och tänk om det snöar och regnar när bandy-VM kommer till Arena Vänersborg…?
Undrar om kommunen har lovat IFK att bygga klart och åtgärda alla fel på arenan innan bandy-VM…?
Går bandy-VM 2012 åt skogen på något sätt, rent ekonomiskt, eller arenan, så blir det väl kommunen som får stå för fiolerna. Som vanligt när det gäller bandy i Vänersborg. Och då får alla andra verksamheter stå tillbaka. Ännu mer. Kanske får alla skolor läggas ner och alla elever blir centraliserade till en enda stor lokal… Arenaskolan…
Arenaskolan… Med bandyprofil.
PS. För övrigt köpte jag en bandy-app för 7 kr. Med hjälp av den så ska man kunna ta reda på allt som händer i bandyvärlden. En del i appen fungerar bra, annat fungerar inget vidare. Och den är omöjlig att stänga av.
Medborgardialogen
Igår eftermiddag (fredag) fick Barn- och Ungdomsnämnden information om vilken information som ska gå ut till medborgarna i den kommande medborgardialogen.
Informationen som Barn- och Ungdomsnämnden fick ta del av igår är sammanställd av tjänstemännen, av Barn- och Ungdomsförvaltningen. Så är också de alternativ till olika ”skolscenarier” som medborgarna får i sin hand nästa vecka. Vi i nämnden har nu fått se 
alternativen, men vi har inte kunnat påverka dem. Faktiskt inte på något sätt. Om det gäller nämndens tre presidieledamöter, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), låter jag vara osagt. Det lutar nog åt att de har haft ett finger med i spelet…
Det finns en uppfattning hos en del medborgare att det inte spelar någon roll vad de tycker, att allt är bestämt i förväg. Det är en missuppfattning. Det är inte bestämt. Tror jag. Barn- och Ungdomsnämnden har i varje fall inte fattat några som helst beslut i frågan om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Och det är väl ingen hemlighet att det ryms oerhört många åsikter i nämnden. Men det är klart, mini-alliansens ledamöter (M, FP, KD) kommer allt bättre överens med de socialdemokratiska… 
(Tillsammans har de majoritet i både nämnd och fullmäktige.)
Men min åsikt är att det är oerhört viktigt att alla som är intresserade av skolfrågor gör sin röst hörd i den kommande medborgardialogen!
Vi i nämnden fick alltså information om alternativen igår. Vi är dock, om än inte beslagna med juridiskt bindande tystnadsplikt, i varje fall ombedda att inte avslöja alternativen i förväg. Jag tänker respektera detta.
Det enda ”avslöjande” jag vill göra, det har att göra med att alternativen är produkter av ett tänk inom förvaltningen. Den politiska nämnden har, som sagt, inte varit delaktig. Därför så utgår detta tänk, och därmed hela dialogen, från att Barn- och Ungdomsnämnden har de pengar de har. Det betyder att alternativ som att förskolor och grundskolor ska få mer pengar än nu – inte finns med. Och annat kan väl inte tjänstemännen göra… Att tillföra mer ekonomiska resurser är ju en politisk fråga.
Här ser vi en stor svaghet med det upplägg som medborgardialogen har. Hela skolfrågan är politisk, men materialet som går ut till medborgarna är det inte. Men sedan ska alltihop beslutas politiskt. Av BUN. Samtidigt som det är andra politiker, i kommunfullmäktige, som beslutar om hur mycket pengar som BUN ska få. Och om skolor ska läggas ner, är det kanske också en fråga för fullmäktige… Men fullmäktige brukar lita på tjänstemännen, vilket också BUN gör… (I varje fall de flesta ledamöter… Det finns väl något undantag…)
Magnus Bäckström undrar i sin blogg (här), vem som egentligen är, och blir, ansvarig för upplägg och beslut. Det kan man faktiskt undra. Det blir en konstig uppdelning av ansvarsområden, där alla, och i slutändan kanske ingen, blir ansvarig.
Vänsterpartiet har under de senaste åren krävt mer, ofta betydligt mer, pengar till Barn- och Ungdomsnämnden. Vi har lagt fram sådana förslag gång på gång i både kommunfullmäktige och i Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiet har också tyckt att lagstadgad verksamhet måste komma i första hand, medan t ex frivillig verksamhet som bandy och arenor ska komma i andra hand. Eller tredje. Eller fjärde…
Att i medborgardialogen utgå från de ekonomiska ramar som nämnden har nu innebär naturligtvis begränsningar i de alternativ som finns att välja på. På det sättet är informationsmaterialet politiskt.
Och ofullständigt.
Några tankar efter årets första kommunfullmäktige
Igår började politikens vårtermin på allvar. Kommunfullmäktige sammanträdde för första gången på det nya året.
Det såg ut att kunna bli ett ganska kort sammanträde när vi fick handlingarna, men se… Det visade sig att många ledamöter äntrade talarstolen denna kväll. Kanske ville de mjuka upp sina stämband efter uppehållet? Kanske ville de visa att ”här är jag”? Kanske hade de något viktigt att säga? Förhoppningsvis det sistnämnda. Ibland undrar jag emellertid varför de till synes mindre viktiga frågorna lockar så många talare, medan större och viktigare frågor inte så sällan möts med tystnad.
Hur som helst. Den första frågan som vållade debatt var kulturnämndens begäran, att själv få besluta om den halva miljon som kommunfullmäktige beslutade skulle gå till att förstärka föreningsbidragen. Föreningsbidragen har nämligen skurits ner de senaste åren och i juni förra året när budgeten togs, bestämde fullmäktige att föreningarna skulle få tillbaka pengar.
Nu plötsligt ville Kulturnämnden istället att pengarna ska gå till biblioteken. Och det är klart, biblioteken behöver mer pengar. Men det påtalades av vissa ledamöter i Kulturnämnden (gissa vilka?) redan för ett år sedan, utan att Kulturnämnden reagerade. Eller agerade.
Sent vaknar syndaren. Ett år senare insåg alltså nämndens ordförande Lars G Blomgren (FP) att biblioteken behövde pengar… Mycket dålig framförhållning kan man väl tycka utan att ta i.
”Alla kan göra fel.”
Som Johan Ekström (FP) sa, antagligen om sin partikollega.
Det logiska och riktiga hade naturligtvis varit att begära pengar till detta ändamål i samband med budgetbeslutet.
Gårdagens kommunfullmäktige stödde dock Kulturnämndens begäran. Precis som den styrande mini-alliansen ville. Mini-alliansen fick stöd av Miljöpartiet som, efter att ha tänkt efter en halvtimme (sammanträdet ajournerades), kom fram till att de också stödde förslaget. Och så fick Kulturnämnden som de ville. Och Lars G Blomgren.
Så nu får föreningarna fortsätta att leva med mindre pengar. Pengarna går istället till biblioteken…
Lite förvånande att moderaterna stödde förslaget. Tycker jag. De har nämligen talat om ordning och reda, disciplin och formaliteter i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Nu struntade de i allt detta. Beslutet innebär ju att kommunfullmäktiges beslut, enkelt som en plätt, kan upphävas ett halvår senare – och vändas till sin motsats…
Hur ska då vänersborgarna kunna lita på kommunens högsta beslutande organ i fortsättningen…? Ingen kommer ju att veta vad som gäller – eller hur länge.
Dessutom lär väl fler nämnder i fortsättningen komma till fullmäktige med begäran om förändringar av redan tagna beslut.
Dan Nyberg beskrev i höstas fullmäktige som ett ”tombolafullmäktige”. Jag tyckte då att det var en orättvis bild.
Nu vet jag inte.
För övrigt var det en speciell och lite ovan känsla som infann sig när jag röstade på samma förslag som socialdemokraterna…
För övrigt var det ingen som tog upp alla bidrag till en speciell förening, IFK Vänersborg… Men IFK spelar väl i en särskild division… Eller också har de dragit en vinstlott.
Efter kaffet var frågan ”taxa för den frivilliga musikundervisningen inom musikskolan” uppe på dagordningen. Barn- och Ungdomsnämnden ville höja avgiften. Orsaken är att det har blivit dyrare att driva musikskolan. Till stor del beroende på att den gamla (S)-(C)-majoriteten drev igenom att Musikskolan skulle flytta till de betydligt dyrare lokalerna på Vänerparken.
Det handlar om ganska små höjningar av avgiften, mellan 50-150 kr per år. Socialdemokrater och centerpartister ville inte göra detta, de ville inte höja avgiften. Och som vanligt var det viktigaste argumentet att Vänersborg ska bli Sveriges bästa musikkommun. De menade också att en höjning avskräcker ungdomar från att börja.
BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) menade att det är tvärtom:
”Om vi inte höjer avgifterna så måste vi minska elevantalet.”
Och så lade hon till att budgeten måste hållas, budgeten som beslutades av fullmäktige i juni… Och det måste den ju. Även om Lena Eckerbom strax innan röstade för att beslutet gick att ändra (i samband med biblioteken)…
Det blev en debatt om att en höjning skulle göra att det fanns familjer som inte hade råd att låta sina barn gå i musikskolan. Andra menade att en höjning på 100 kr gjorde varken från eller till. Och att logiken i ett sånt resonemang istället borde vara att avgifterna helt skulle slopas.
Socialnämndens ordförande, Tove af Geijerstam (FP), kommenterade familjers ekonomiska situation på följande sätt:
”De nya riktlinjerna som är på gång gällande försörjningsstödet är att barnperspektivet får ökad tyngd. Barns fritid ska vägas in, t ex avgifter till musikskolan och föreningar.”
Med andra ord, de föräldrar som inte har de ekonomiska möjligheterna att låta sina barn delta i fritidsaktiviteter som t ex musikskolan ska kunna få stöd av kommunen för detta.
Med det borde frågan vara löst.
(S) och (C) var ändå mot en höjning. Men det blev en höjning. Med acklamation. Det intressanta var att (S) inte begärde votering. Både (SD) och (VFP) var mot en höjning, medan (MP) inte sa något. En votering hade kunnat få vågskålen att väga över…
Ville sossarna egentligen ha en höjning, men samtidigt visa väljarna att de var mot? Sitta på två stolar samtidigt? Jag vet inte, men det ligger lite i linje med S-politiken den här mandatperioden.
Själv anser jag att det var ett riktigt beslut. Om inte fullmäktige hade beslutat om en höjning, så hade pengarna varit tvungna att tas från förskola och skola. Och min absoluta övertygelse är att den obligatoriska och lagstadgade skolan ska gå i första hand. Alltid!
Fullmäktige behandlade en del andra frågor. (Du kan läsa om några till på Vänsterpartiets hemsida.) Men det kanske ”roligaste” på gårdagens sammanträde var att fullmäktige beslutade att göra den 8 mars till en kommunal flaggdag. För det fick kommunalrådet Gunnar Lidell (M) en feministisk vimpel av Marianne Ramm (V), som var en av dem som stod bakom den motion som slutligen ledde till beslutet.
Till sist. Vänersborg nya kanslichef Katrin Siverby presenterade sig. Hon berättade på ett
humoristiskt och bra sätt lite om sig själv. Hon hade bland annat arbetat på ett fängelse. I sin utrustning hade hon då haft handbojor.
Kanske skulle Katrin Siverby börjat i kommunen redan den förra mandatperioden…
Välkommen till Vänersborg förresten.
En liten annons om medborgardialogen…
”Välkommen till möten om framtidens skola.”
Så lyder rubriken på Vänersborgs kommuns annons i TTELA måndagen den 30 januari. I annonsen berättas om den kommande medborgardialogen.
Jag har fått många reaktioner på annonsen. Några föräldrar med barn i dalslandsskolorna tycker att annonsens rubrik är missvisande och nästan provocerande.
”Vad då ‘framtidens skola’? Det handlar ju bara om att lägga ner skolor! Här på Dal får vi vara glada om det överhuvudtaget finns någon skola i framtiden!”
Sa alltså en förälder. En ganska upprörd förälder för övrigt… Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Hur skulle jag kunna det, jag vet ju inte vilka alternativ det kommer att finnas att ”välja på”. Fast jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden. Och det är faktiskt sant. Trots att annonsen påstår:
”Utifrån detta tar politiker och tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningen fram olika alternativ för hur vi ska få bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar.”
Annonstexten stämmer inte. Politiker har inte tagit fram några som helst alternativ. Annonsen far med osanning. Såvida inte Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs ordförande tillsammans med 1:e och 2:e vice ordförande, har tagit fram alternativ i hemlighet… Det skulle väl i och för sig bara betyda att de följer en kär gammal tradition bland betongpartierna i den här kommunen… Att fatta beslut mellan skål och vägg menar jag. Men jag har faktiskt svårt att tro att presidiet har gjort det. (Nu blev jag helt plötsligt osäker. Har jag det?)
Barn- och Ungdomsnämnden har inte varit med och tagit fram några alternativ! Det vet jag säkert! Alternativen har tjänstemännen tagit fram. Och ingen politiker i nämnden vet vilka dessa alternativ är. (Förutom då kanske presidiet…)
Tänk att en officiell annons från Vänersborgs kommun inte redogör för vad som verkligen har hänt… Hmm…
En annan förälder tyckte att formuleringen ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar” i annonsen var fel och direkt lögnaktig. (Hon sa faktiskt det.)
”‘Bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar’? Som blir över då eller? Efter det att arenan har fått sitt?!”
Jag håller faktiskt till stor del med den här föräldern. Det handlar inte om ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar”. För Barn- och Ungdomsnämnden handlar det om att förskola och skola får det som blir över när andra verksamheter har fått sitt. Arenans 30 miljoner kr kommer först, sedan kommer IFK Vänersborg. Och all frivillig musikundervisning. Och snart ska kommunala pengar slussas till en hamn i Vargön… Och sedan ska Bert ha en del uppe på Ursand…
Formuleringen ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar” är tillsammans med rubriken ”framtidens skola” vilseledande. Det är lätt att tro att Vänersborg ska göra en storsatsning på grundskolan. Och så är det ju inte. De styrande partiernas intention är att spara in på hyreskostnader genom att lägga ner skolor – en, två eller flera. Därom råder det inga som helst tvivel.
Annonsen kan ge upphov till ytterligare en missuppfattning…
När man läser annonsen får man intrycket av att medborgardialogen redan har börjat. Det intrycket hade t ex en kollega fått. Han var förresten den förste jag träffade på morgonen igår.
”Har medborgardialogen redan börjat? Varför har jag inte fått några papper eller röstsedlar eller vad det nu är?”
Nä, medborgardialogen har inte börjat. Det annonsen menade var att medborgare hade haft chansen i höstas att ge synpunkter på hur medborgardialogen skulle utformas. En slags medborgardialog om medborgardialogen alltså.
Fast för att känna till denna medborgardialog, så skulle man nog ha haft en väldans tur. Det var t ex inga annonser i tidningarna. Men det fanns en Facebook-grupp…
Varenda gång det händer något kring medborgardialogen, så blir jag alltmer fundersam. Annonsen gör det inte bättre…
Det var ingen bra annons.
Och hur ska det bli med medborgardialogen? Enligt Nationalencyklopedin betyder dialog –”samtal mellan två eller flera personer”. Blir medborgardialogen en dialog värd namnet?
Jag hoppas fortfarande det.
IFK och hyresavtalen: Demokrati eller komedi?
Förra måndagen hade Barn- och Ungdomsnämnden sitt januarisammanträde. I januari ska också avtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg angående kommunens uthyrning av loger, restaurang, kontorslokaler etc i arenan till IFK omförhandlas.
Då är det lätt att tro, ja man tar det väl nästan för givet, att nämnden fick information om förhandlingarna med IFK förra måndagen… Men se där – det fick inte nämnden! Kanske berodde det på att förhandlingarna skjutits upp? Någon har kanske blivit sjuk?
Två dagar efter BUN-sammanträdet, på onsdagen, träffas nämndens presidium, dvs ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), 1:e vice ordf Joakim Sjöling (S) och 2:e vice ordf Orvar Carlsson (KD). Och informeras och diskuterar om – förhandlingarna med IFK!
Varför blev inte nämnden informerad två dagar tidigare? Vibbarna från förra mandatperiodens hemlighetsmakeri börjar kännas i kroppen… Ingen bra känsla.
I diariet hittar vi en anteckning från det extrainsatta presidiemötet. Den slutar så här:
”Ordförande uppdrar till förvaltningen att genomföra förhandlingar utifrån dialogen.”
Vilken dialog? Den som presidieledamöterna höll sinsemellan?
Vad kom presidiet fram till då?
Ingen utanför presidiemötet vet. Ingen information i protokollet – mer än att det har förts en dialog.
Nu på fredag ska nämnden ha ett extrainsatt sammanträde om medborgardialog – ett sammanträde som är så hemligt att vi ledamöter inte får använda telefoner (se här). När det gäller förhandlingarna med IFK Vänersborg, så får vi i nämnden inte ens tillfälle att använda öronen…
När det gäller omständigheterna kring sakfrågan, så skrev jag om dem för några veckor sedan (se här). IFK hyr 11 loger för sammanlagt 450.000 kr per år. Det är ungefär 41.000 kr per loge. IFK hyr i sin tur ut dem för 120.000 kr. Det blir en nätt liten vinst på 79.000 kr per loge, sammanlagt 869.000 kr. Det är pengar som rinner rakt ner i IFK:s fickor. Från kommunen.
IFK tjänar också pengar på att hyra ut restaurangen. IFK hyr restaurangen och cafét av kommunen för ungefär 150.000 kr per år. När hyresavtalen behandlades i nämnden i december 2009 reserverade jag mig mot avtalen (se här). Jag skrev så här, efter att ha haft kontakt med en expert på området:
”Vid en enkel uppmätning på ritning, förefaller restauranglokalen ha en yta av ca 360 m². Cafeterialokalen har en yta av ca 320 m². Enligt uppgift ska liknande lokaler kosta ca 1000 kr/m² och år, vilket innebär att lokaler för restaurang och cafeteria har en normalhyra av 680.000 kr/år.”
IFK betalar alltså 150.000 kr per år…
Dessutom hyr IFK också kontorslokaler i arenan. IFK betalar 168.000 kr per år till kommunen. Då ingår allt i denna hyra, värme och varmvatten, el, VA, sophämtning och snöröjning. Samme expert som jag hänvisade till ovan skrev till mig gällande kontors- och kanslilokalerna som IFK hyr:
”Den verkliga hyran blir alltså 414 kr/m² och år. Det motsvarar ungefär hyran för ett kallförråd. En korrekt hyra för kontoren är 900 kr/m² per år.”
Med andra ord så sponsrar Vänersborgs skattebetalare IFK med en nätt liten summa varje år. Och då är de 100.000 kr som kommunen betalar för att IFK ska ha stadsvapnet på sina matchdräkter oräknade…
Och nu vill IFK Vänersborg omförhandla hyrorna. IFK vill betala mindre…
Då det begav sig 2009, när de nuvarande avtalen skrevs, var S Anders Larsson ordförande i BUN. Då beslutades hyresavtalen i nämnden! Vad händer 2012? Avtalen kommer inte ens upp i nämnden! Nämnden får inte heller någon som helst information om att avtalen ska skrivas om!
Ansvaret för detta ligger naturligtvis hos ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Lena Eckerbom Wendel satt med i BUN även 2009. Hur agerade hon och moderaterna då? Det kan väl vara intressant att rekapitulera. Då i opposition, nu vid makten.
Eckerbom Wendel tillsammans med sin partikollega Christer Thobiasson (numera ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden) föreslog BUN att besluta:
”att under förutsättning att nya kontrakt upprättas där det klart framgår:
- förhyrda ytor
- Barn- och Ungdomsnämnden är avtalspart
- att kontrakten indexregleras med början 2010-10-01
samt att övriga påpekanden från kommunjurist Andreas Billock beaktas
uppdraga till ordföranden att underteckna kontrakten.”
(Jo, det stämmer. Hyrorna i avtalen med IFK har inte ens varit indexreglerade.)
Vi kan notera att moderaterna anser att ordförande i nämnden, dvs en politiker, ska underteckna kontrakten. Nu verkar det som om Eckerbom Wendel har svängt och anser att det är en tjänstemannafråga…
Sedan hänvisar moderaterna till kommunjurist Billock. Vad skrev han då?
Andreas Billock lämnade ett skriftligt utlåtande till nämnden inför beslutet. Han påpekade att BUN var avtalspart (inte Arena-Fritid) och att ytan på de lokaler som IFK skulle hyra inte var uppmätta (otroligt!). Billock noterade också att indexregleringen av hyran inte skulle starta förrän 2012-10-01, dvs i samband med att avtalet gick ut. Det här nämner moderaterna i punkterna i sitt yrkande. Vad påpekade Billock mer? Han skriver:
”I bilagorna som avser kontors- och kanslilokaler och restaurang och café finns punkter med innebörden att IFK kostnadsfritt ska få disponera vissa konferenslokaler och förrådsytor.”
Notera, ”kostnadsfritt”!
Kommunjurist Billock påpekar också:
”Inom kommunalrätten finns en likabehandlingsprincip innebärande att kommunmedlemmar i likvärdiga situationer inte får behandlas olika utan att
sakliga skäl för detta föreligger. Denna princip omfattar inte föreningar. Med detta sagt bör det framhållas att det givetvis är önskvärt att principen så långt möjligt beaktas.”
Ja, får IFK hyra lokaler ”kostnadsfritt”(se ovan) och det bör råda likställighet, så bör ju alla få disponera kommunens lokaler gratis… Och det får ju vissa… Inte helt oväntat just – IFK Vänersborg! IFK slipper att helt betala hyra för arenan om bandy-VM arrangeras i Sverige nästa år…
Billock skriver också:
”Med detta sagt stannar jag vid att erinra om att det inte är uteslutet att subventionerade hyror kan komma att bedömas som ett otillåtet understöd till enskild.”
Vad var det Eckerbom Wendel och Christer Thobiasson skrev i sitt yrkande?
”att övriga påpekanden från kommunjurist Andreas Billock beaktas.”
Då var Lena Eckerbom Wendel (M) i opposition, nu sitter hon vid makten. Har hon kvar samma syn som för två år sedan? Om hon har det, så kan alla, t ex barn och ungdomar, äldre, skattebetalare, vara lugna. Utom IFK Vänersborg! Hyrorna kommer att höjas så att IFK får hyra för marknadsvärdet! Och dessutom får klubben inga kostnadsfria lokaler.
Och om Lena Eckerbom Wendel inte har kvar samma åsikt…?
Men hyresavtalen verkar ju inte ens komma upp i nämnden… Det verkar inte heller som om ordförande ska underteckna… Det stod ju:
”Ordförande uppdrar till förvaltningen att genomföra förhandlingar utifrån dialogen.”
Vågar inte mini-alliansen ta i denna fråga heller? Överlåter de den helt till tjänstemännen? Men vad betyder då ”utifrån dialogen”? Har tjänstemännen fått några förhållningsregler? Vilka då i så fall?
För skojs skull. Eller för fullständighetens skull. Kerstin Andersson från Folkpartiet sitter också med i BUN. Det gjorde hon även 2009. Då i opposition, nu som en del av den styrande mini-alliansen…
Kerstin Andersson var på stridshumör 2009 och yrkade:
”Avtalen borde göras mer affärsmässiga då de också ger möjlighet till goda inkomster.
Hyressubventionen är alldeles för omfattande.
I första hand yrkar jag på återremiss och omarbetning av avtalen med mindre hyresrabatter samt specificerade lokalytor inskrivna i avtalet.
Om mitt förslag faller yrkar jag på avslag.”
Även när det gäller Kerstin Andersson, så ska det bli intressant att se hur hon agerar.
…om frågan någonsin kommer upp på Barn- och Ungdomsnämndens bord..
2009 röstade 8 ledamöter på S Anders Larssons förslag till subventionerade hyror till IFK Vänersborg, 5 ledamöter röstade nej.
Till sist. På onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige. Då kan man som ledamot få ställa frågor till ordförande i nämnder. Jag tror att jag ska passa på tillfället att fråga Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Kanske följande:
- Varför informerades inte BUN-ledamöterna den 23 januari om att hyresavtalen med IFK Vänersborg skulle omförhandlas?
- Vilka resultat har förhandlingarna med IFK Vänersborg lett till?
- Har alla påpekanden från dåvarande kommunjurist Andreas Billock beaktats denna gång?
Bör jag ställa ytterligare någon fråga?
Till sist.
Häromdagen skrev jag en blogg om kommunalt huvudmannaskap i praktiken (se här). I mitt inlägg redogjorde jag för hur hur kommunerna struntar i att följa de krav som Skollagen ställer, hur kommunerna ser skolans mål som visioner som de inte behöver bry sig om. Det här förhållande gäller Vänersborg i högsta grad. Pengarna går inte bara till Arena Vänersborg, det vet alla, pengar går också till bandyklubben IFK Vänersborg, det vet många.
Men inte till eleverna! Det vet elever, föräldrar och skolpersonal.
Borde inte någon anmäla Vänersborgs kommun?
Dialog: Demokrati eller komedi?
Vänersborg driver, som regelbundna läsare av denna blogg vet, ett nytt fräscht demokratiprojekt i kommunen. Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra en medborgardialog om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Förhoppningarna på projektet är, och har varit, stora, åtminstone från min sida. Vänersborgs kommuninvånare har ju inte direkt varit bortskämda med demokrati och inflytande under den förra mandatperiodens styre med betongpolitikerna Ljunggren (S) och Carlsson (C) i ledningen.
Demokratiprojektet blev kanske inte helt som många hade tänkt, när det på senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden visade sig att nämndledamöterna själva visste väldigt lite om sitt eget projekt. Nämnden fick inte bestämma vilka de alternativ skulle vara, som invånarna skulle diskutera utifrån. Ja, nämnden fick inte ens veta vilka alternativen var.
Demokratin för nämnden själv försvann tydligen på vägen. Liksom.
Det blev en ganska livlig diskussion på nämndens sammanträde om detta (se här). Den ledde till att det ska bli ett extra nämndmöte nu på fredag. Då ska nämnden få information om alternativen och också om den tidning som ska skickas ut till medborgarna.
När extramöten bestäms med kort varsel kan det ibland bli så att de krockar med andra åtaganden för ledamöterna. Det visar sig att så är fallet med båda de centerpartistiska representanterna i Barn- och Ungdomsnämnden. Ingen av dem kan närvara på fredag.
I dessa tider av tekniska landvinningar och nymodigheter skriver Annalena Levin ett mail till förvaltningen och frågar:
”Jag är inte i hemma då men undrar om jag kan få vara med via datorn och telefon? Det är ju bara ett infoärende?”
Tekniska landvinningar och nymodigheter förresten. Det räcker ju med två telefoner för att genomföra nåt sånt här… Och telefoner har ju funnits ett tag… Men se, det här var för
enkelt för Vänersborgs kommun. Eller för svårt? Eller?
Svaret som Annalena Levin fick stämdes av med Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel och kanslichefen. Därför utgår jag från att det är dessa två som ansvarar för formuleringen av svaret:
”All information som ges på mötet är under stängda dörrar, ingen information är offentlig förrän materialet presenteras den 7 februari. Då ej tillförlitlig och säker uppkoppling kan garanteras, kan Ni tyvärr inte erbjudas möjligheten att deltaga via dator och/ eller telefon.”
”ej tillförlitlig och säker uppkoppling”? Vem skulle lyssna av telefonerna? Misstänker kommunen att polisen eller SÄPO avlyssnar kommunen? Eller Annalena Levin? Eller skulle CIA var intresserade av medborgardialogen i Vänersborg?
Näää!! Visst är allt möjligt med de nya FRA-lagarna… Men det finns väl gränser?!
Annalena Levin själv är något förvånad, snäll uttryckt, eftersom hon har varit med om att skicka konfidentiell information inom GM och Saab på det här sättet…
En annan sak som jag inte förstår, förutom att någon utomstående myndighet skulle vara intresserad av vad BUN i Vänersborg sysslar med: Är informationsmötet för Barn- och Ungdomsnämnden hemligt, är allt som avhandlas under mötet belagt med sekretess?
Det talas ju i svaret om ”stängda dörrar” och lite senare i svaret så står det:
”Om det skulle delas ut något material under mötet, så kommer detta återigen att samlas in vid mötets slut, därav kan jag ej heller per mail sända ut något material till Er.”
Är vi med i en dokusåpa? Eller en komedi?
Eller…?
Undrar vad som händer om jag bloggar om fredagens nämndmöte?
Det ger sig… Kolla gärna in här på bloggen på fredag…
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken (1)
Skolverket publicerade idag en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) Skolverket har gjort ett stort antal intervjuer med politiker och tjänstemän i flera kommuner. Man har intervjuat ordförande i kommunfullmäktigen, kommunstyrelser, skolnämnder, kommun- och förvaltningschefer.
Rapportens mål har varit att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse. Eller som det står i rapporten:
”Syftet med denna studie är att öka förståelsen för huvudmannens agerande och påverkan på skolans måluppfyllelse genom att belysa den kommunala huvudmannens ansvarstagande för skolverksamheten.”
Studien görs mot bakgrund av att nästan 25% av eleverna lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen.
Det är en fantastiskt lärorik studie. Den skulle kunna vara gjord i Vänersborg (fast det är den inte). Rapportens beskrivningar och slutsatser stämmer enligt mitt förmenande helt överens med situationen i vår kommun.
Rapporten beskriver hur den kommunala politiska ledningens fokus (enligt intervjuerna då) ligger på det ekonomiska planet. Enbart. Skolan ses som en av kommunens verksamheter, som vilken annan verksamhet som helst. Konsekvensen av detta synsätt blir att de statliga kraven i praktisk handling underordnas den kommunala prioriteringen.
Rapporten visar att skolans verksamhet och måluppfyllelse sällan diskuteras i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. (Känner vi igen detta från Vänersborg?) Det är till och med så, att de som bestämmer har mindre med skolsektorn att göra än med andra verksamheter i kommunen. De styrande politikerna ser sig inte ens som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse.
Rapporten visar att det nästan undantagslöst är så att resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnderna sker schablonmässigt enligt varje kommuns traditionella prioriteringar. Det innebär att:
”resursfördelningen till skolverksamheten inte sker utifrån analyserade lokala förutsättningar och behov i relation till nationella måldokument.”
I en undersökning som Skolverket gjorde för några år sedan (2009) framgick att budgetfördelningen i 92 procent av kommunerna inte påverkades av elevernas resultat.
Så är det i Vänersborg också. Vänsterpartiet har gång på gång redogjort för de alltför låga resultaten i skolorna och påtalat nödvändigheten av att detta måste åtgärdas. Ingen har lyssnat. Ingen har ens bemödat sig om att gå i svaromål…
Ytterligare ett tecken på att de styrande politikerna inte ser sig som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse har varit de skolplaner som beslutats i kommunfullmäktige. Det är nämligen enligt Skollagen kommunfullmäktige som är huvudman för skolan.
”Istället för att visa på hur de nationella målen ska uppnås, innehåller de intervjuade kommunernas skolplaner en kommunal vision för skolan. Denna utgörs av en summering av de nationella målen följt av egna kommunala mål. Det framgår av intervjuerna med politikerna att skolplanerna inte har den enligt lagtexten avsedda funktionen att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.”
Notera Skollagen – skolplanens uppgift var att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.
Det här påpekade jag med emfas från talarstolen när kommunfullmäktige beslutade om den senaste skolplanen. Men ointresset var totalt – både från ledamöterna i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, ordförande och ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden… Och den dåvarande förvaltningschefen…
Det visar sig i Skolverkets rapport att de styrande politikerna i de undersökta kommunerna försvarade sitt handlande med att de nationella målen är alltför högt satta. Målen betraktas inte som möjliga att uppnå. Politikerna såg alltså Skollagens mål som ouppnåeliga visioner, något som man i praktiken därför inte behövde bry sig om. Med detta resonemang behövde de inte heller ge skolan de nödvändiga resurserna.
Ofta följdes denna ståndpunkt av uttalanden som: ”Vår stad är ingen traditionell utbildningsstad” eller ”Beror på omgivningens historiska och demografiska bakgrund”. Med andra ord, den bristande måluppfyllelsen, t ex att 25% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, förklaras som något normalt. Det vill säga, skolan behöver inga större resurser…
”Att skolverksamhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse, kan bidra till att situationen inte uppfattas som alarmerande, utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.”
Skolverket skriver vidare i rapporten:
”Grundläggande i mål- och resultatstyrningstanken är att om resultaten inte stämmer med målen, har huvudmannen ansvaret att förändra verksamheten eller dess förutsättningar så att målen därigenom kan uppnås.”
Det här är viktigt och återkommer flera gånger i rapporten.
”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”
Den nationella kravnivån innebär alltså att samtliga elever ska ges förutsättningar att nå målen.
Har alla elever i Vänersborg dessa förutsättningar…?
Det finns ytterligare ett tungt argument för politikerna till att inte ge skolan mer resurser, ett argument som vi har hört, och hör, till leda i Barn- och Ungdomsnämnden – storleken på de ekonomiska resurserna har inget med måluppfyllelsen att göra.
Skolverket skriver:
”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”
Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)
Målet med Skolverkets rapport ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” är alltså att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse.
Statlig styrning ja. Ett sista citat från rapporten:
”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”
Tycker ni att det verkar som om Vänersborg gör detta? När pratade huvudmannen om läroplanens mål senast? När brydde huvudmannen sig om läroplanens mål senast?
Lagar ska följas. Kommunallagen ska följas. Förvaltningslagen ska följas. Det ifrågasätter ingen.
Skollagen ska också följas.
Skollagen är en lag och ingen vision.
Jag återkommer med ytterligare inlägg om Skolverkets rapport. Då ska jag beskriva vad rapporten säger om förhållandena på en lägre nivå i den kommunala hierarkin.
BUN (2) 23 jan: Bokslut 2011 och lite annat
Barn- och Ungdomsnämnden behandlade inte bara den kommande medborgardialogen på gårdagens sammanträde. Det var en del andra frågor också.
Men först kan jag notera att det finns flera bloggare i BUN – inte bara min partikollega Magnus Bäckström och oppositionskollega Marika Isetorp (MP), utan nu även Annalena Levin från Centerpartiet. Annalena (eller Levin, som Marika, förlåt Isetorp, skulle säga) har blivit alltmer kritisk till den förda politiken från mini-alliansen. Så till skillnad från sina tidigare kollegor i socialdemokraterna (S och C har ju styrt kommunen under de två senaste mandatperioderna) har hon alltmer intagit en oppositionell roll. Kanske snart dags att hälsa Centerpartiet välkommen i gänget? Fast… Får ”centerchefen” Bo Carlsson råda, och det får han antagligen, så blir centern nog kvar i betonggänget…
Allihop, dvs Bäckström, Levin och Isetorp, har bloggat om gårdagens nämndsammanträde. (Du kan läsa inläggen genom att klicka på deras namn.)
Jag har i tidigare blogginlägg tagit upp de flesta av de frågor som Barn- och Ungdomsnämnden behandlade igår. (Se ”Snart BUN!!” och ”Kort verksamhetsberättelse”.) En enig nämnd ökade således det ekonomiska stödet till fritidsgårdarna Sörgården i Brålanda och Lyktan i Vargön, en enig nämnd avvisade folkpartisten Göthblads motion om att förbjuda datorer och mobiltelefoner på sammanträden och en enig nämnd beslutade att
”föreslagen detaljplan för kvarteret Astern bör kompletteras och preciseras för att möjliggöra planering av förskolor/skolor och för att skapa säkra skolvägar.”
Så var det då det här med ”Bokslut 2011: Kort verksamhetsberättelse”. Siffrorna i verksamhetsberättelsen kan ju ingen göra något åt just nu, året har ju gått. Dessutom ser nämnden ut att göra ett litet överskott för 2011. Inte så mycket att diskutera alltså.
Jag ställde en fråga om hur det kunde komma sig att några enheter gick back medan andra gjorde plus (se tidigare blogginlägg ”Kort verksamhetsberättelse”). Svaret var att den centrala skolenheten hade gjort en organisation för ett högre elevantal än som sedan blev fallet. På Mariedal hade insatserna för barn i behov av särskilt stöd kostat mer än beräknat. Det hade blivit en förberedelseklass i modersmål mer på Tärnan. Och på andra enheter blev det underskott på grund av ”särskilda åtgärder” på personalsidan. Med andra ord, allt verkar vara i sin ordning. Inget att diskutera.
Det fanns några formuleringar i den korta verksamhetsberättelsen som inte handlade om ekonomi. Jag skrev om dessa formuleringar innan mötet (”Kort verksamhetsberättelse”) och var också den som tog upp dem till diskussion. Jag skriver det, därför att Annalena Levin skriver i sin blogg att
”Jag och Marianne i Centerpartiet och några till retade sig på denna formulering.”
Annalena vill ta en liten poäng där… Lite orättvist tycker jag. Men visst, Annalena och Marianne Karlsson blev uppretade. Efter att jag hade tagit upp formuleringarna… :)
Den första formuleringarna löd:
”Då grundskolans organisation inte har anpassats till förändringar i elevunderlaget finns ett stort antal små skolor och svårigheter för dem att möta skollagens krav.”
Sven-Eric Sjöbergh var tydligen den tjänsteman som hade formulerat detta, så det blev han som svarade på min fråga. Sjöbergh försvarade formuleringen med att praxis har visat att Skolverket inte ger tillstånd för friskolor att starta, om de är mindre än 50 elever.
Formuleringen i verksamhetsberättelsen var med andra ord fel. Skollagen hade inga sådana krav, Skolverket hade inga regler och ”praxis” handlade om nystart av friskolor – ganska långt 
från ”gamla” etablerade kommunala skolor.
Sven-Eric Sjöbergh hade ”förhastat” sig. (Det är inte första gången…)
Förvaltningschef Javette sa att han skulle ändra skrivningen i texten…
Det fanns en annan formulering som också var, om inte fel så i varje fall tveksam, men av en annan anledning:
”… omstrukturera och effektivisera verksamheten så, att en större andel av resurserna kan användas i undervisningen.”
Det luktade nedläggning av skolenheter om den här formuleringen, något som inte ens bör antydas i den här typen av dokument. Förvaltningschef Javette försvarade formuleringen med att förvaltningen såg det tvärtom. Förvaltningen hade ett uppdrag utifrån en bestämd, av politiker beslutad, budget. Och pengarna måste räcka till uppdraget… Så kan man nog se det…
Men visst innebär det att förvaltningschefen anser att undervisningen har för lite pengar…?
Och visst, så är det. Förvaltningschefen har sagt detta öppet inför nämnden vid flera tillfällen. Dock har aldrig någon lyssnat på honom…. Mer än Vänsterpartiet då… Och någon enstaka gång Miljöpartiet.
Förvaltningschefen lovade att ändra denna formulering också…
Annalena Levin (C) var lite tveksam om hon ville ge Kent Javette förtroendet att ändra i texten på egen hand. Hon ville helst se texten först, innan hon bestämde sig… Kent Javette undrade om då hon inte litade på honom…
Annalena Levin skriver i sin blogg:
”Då tillade Stefan Kärvling den erfarne Vänsterpartisten i gänget att om han (Kent Javette; min anm.) inte justerade detta rätt så kommer vi aldrig att lita på honom någon mer gång och sedan klubbades den igenom 
”
Till sist fick nämnden, efter drygt 5 timmars sammanträde, veta att det är ett möte med advokaterna nästa vecka om takraset och att Fastighetschefen har tagit över takreparationen på arenan.
Dessutom har Barn- och Ungdomsförvaltningen äntligen, får man väl drista sig till att säga, gjort upp med Trenova om de lokaler som Huvudnässkolans elever gick i. Nämnden får betala 1,41 miljon kr i återställningskostnad.
Trenova var alltså inte bara en dålig lösning, om än tillfällig, på de stora problem som skapades när sossarna med S Anders Larsson i spetsen och Centerpartiet gick mot vänersborgarnas vilja och lade ned Huvudnässkolan. Den blev dyr också.
BUN (1) 23 jan: En liten fadd eftersmak…
Idag diskuterade Barn- och Ungdomsnämnden medborgardialogen, dvs den dialog med medborgarna som Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna.
Inte heller på dagens sammanträde fick nämnden veta, och således inte heller vara med och påverka eller besluta, vilka alternativen är som ska diskuteras bland medborgarna. Det är lite anmärkningsvärt tyckte några av oss.
I projektdirektivet står det att:
”För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har varken prioriterat eller aktivt lett projektet…
När ledamöter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet ville veta vilka alternativen var, sades det att de inte var färdigformulerade än. Å andra sidan sa 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) att:
”Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Orvar har tydligen sett alternativen! Hm…
Det är viktigt vilka alternativ som nämnden för ut bland människorna. Alternativen kommer att styra diskussionen. Om någon medborgare, eller varför inte en nämndledamot, föreslår ett annat och kanske bättre alternativ, så kan inga andra ta del av det. Och då hjälper det föga att alla kan tycka vad som helst under dialogen. Färdiga alternativ formulerar ”problemen” och styr således både diskussion och lösningar.
Men vi i nämnden känner alltså fortfarande inte ens till alternativen. Det några av oss fruktar är, att kanske alla alternativ innehåller nedläggningar av minst en, kanske fler, skolor. Tänk om alternativen är: ska vi lägga ner Mulltorp? Eller Rössebo? Eller Skerrud? Eller Brålanda? Eller Blåsut?
Vad skulle det vara för val? Vad skulle det vara för medborgardialog?
Men så är det ju det här med projektdirektivet. Det står i direktivet att det är förvaltningen som ska utarbeta alternativen. Det står faktiskt så. Och enligt ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), så har inte ens styrgruppen lagt sig i utformningen av alternativen. Så visst, nämnden gjorde ”fel”, dvs ur vissas synpunkt (däribland min), att inte skriva in att nämnden skulle besluta om alternativen. Ur formell synpunkt är alltså inget fel begånget.
Men det känns inte rätt.
Så vad hände på sammanträdet? Jo, medborgardialogen fortsätter enligt plan. Ingen reserverade sig, varken Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet eller Välfärdspartiet.
Vi gjorde inte det, därför att det kändes konstigt att reservera sig – för vad reserverade vi oss i så fall mot? Våra egna beslutade projektdirektiv? Det skulle ju innebära att hela medborgardialogen skulle stoppas. Var det det vi ville? Ville vi stoppa hela projektet? Nä, så var det ju inte. Det är ju bra att medborgarna ska få säga sitt…
Vi ville besluta om alternativen! Men projektdirektivet…? Och vi vet ju inte heller vilka alternativen blir. Tänk om de blir jättebra…
En konstig situation.
Medborgardialogen kommer således att fortsätta. Däremot blir det ett extra nämndmöte vecka 5, där nämnden ska få ta del av den tidning som då har tryckts, och där alternativen (och allt annat) ska stå att läsa.
Här ser jag som kritisk vänsterpartist en möjlighet att protestera – om det blir fel. Eller kanske försöka stoppa hela medborgardialogen? För sent? Kanske det, men då får man väl gå ut i media med sin åsikt. Precis som de andra partierna.
Eller helt enkelt avvakta? Låta dialogen ha sin gång. Låta medborgarna säga sitt. Låta medborgarna komma med synpunkter, alternativa förslag osv och därefter ta ställning. I slutändan är det ju ändå vi politiker i nämnden som beslutar.
Så ännu är inget beslut taget i sakfrågan. Och det kan ju bli bra. Det kan till och med bli väldigt bra!
Barn- och Ungdomsnämnden ska fatta det slutliga beslutet om förskolornas och grundskolornas placering den 14 maj. Lite ont om tid kanske, men kommer inte nämnden överens får man väl skjuta på det… Ett nämndbeslut behöver ju inte heller innebära att förändringar ska verkställas redan i höst. De kanske kan vänta till nästa år. Eller nästa?
Medborgardialogen ska hålla på till den 16 mars. Då ska alla svar ha lämnats. Mellan den 16 och 30 mars ska sedan de inkomna synpunkterna sammanställas och analyseras. Dialogen avslutas med ett offentligt, ”återkopplande” möte den 4 april.
Summa summarum. Ett möte med en liten fadd eftersmak…
För övrigt sa sossarna inte ett ord i diskussionen, som gick hög, utom när 1:e vice ordförande Sjöling i slutet sa ungefär:
”Vi får göra en utvärdering efteråt…”
Det var förresten det enda som en socialdemokrat yttrade på hela BUN-sammanträdet.
Vad vi pratade om mer, får jag återkomma till. Dock inte ikväll… Zzzzzzzzzzz……
Senaste kommentarer