Arkiv
Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!
TTELA fortsätter att i stort sett bara publicera insändare och debattartiklar som handlar om Trollhättan, och särskilt sådana som det lokala trollhättepartiet ”Trollhättans Framtid” skickar in…
Lutz Rininsland (V) och jag har skickat in två insändare till TTELA. De kommer uppenbarligen inte att publiceras. Den ena, om ”smart bemanning”, lade jag ut på bloggen i lördags (se ”Debattartikel om Smart bemanning”). Den andra skickade vi också till Melleruds Nyheter. Den var införd i dagens tidning. Det betyder att alla i dalslandsdelen av kommunen kan läsa den. För att alla andra vänersborgare också ska ha möjlighet att se vad vi två vänsterpartister har skrivit så kommer den här.
====
Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!
Valrörelsen är i full gång. Partierna strör löften omkring sig. De tävlar om att överträffa varandra. Det är nästan som om vi bevittnar en auktion. Högstbjudande vinner valet typ…
Årets val når nya höjder. Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!
De styrande partierna i Vänersborg avger mängder av vallöften på t ex förskolans och skolans område. Socialdemokraterna lovar mer personal, miljöpartiet att fler lärare ska anställas och centerpartiet att barngrupperna i förskolan ska bli mindre.
Och löftena kostar naturligtvis pengar. Men i de ramanvisningar som de styrande partierna har lagt i kommunstyrelsen inför år 2019, så har de föreslagit att barn- och utbildningsnämnden ska spara 6,5 miljoner kronor…
Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen har räknat ut att förskola och grundskola istället behöver ytterligare omkring 30 miljoner – för att behålla nuvarande standard!
Vi tycker inte att vänersborgarna ska lyssna så mycket på vad partierna säger eller lovar. Det är viktigare att se vad partierna gör och vad de har gjort under de gångna 4 åren.
Vänsterpartiet har oförtrutet argumenterat och jobbat för att barnen och eleverna ska prioriteras. Vi har under hela den gångna mandatperioden beskrivit det på vår hemsida och även i aktiva partikamraters bloggar. Vi är villiga att samarbeta med de partier som har dessa frågor på agendan.
Lutz Rininsland Stefan Kärvling
Vänsterpartiet Vänersborg
Budgetbeslutet för 2019 skjuts upp
Den styrande minoriteten i Vänersborg bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (S+C+MP) beslutade i kommunstyrelsen tidigare i vår om de budgetramar som skulle gälla för nämnderna under 2019. Det handlade om besparingar och det handlade om att inrätta en social inkluderingspott.
Socialnämnden med ordförande Dan Nyberg (S) i spetsen och barn- och utbildningsnämnden med ordförande Mats Andersson (C) opponerade mot de budgetramar som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) genomdrev i kommunstyrelsen med endast 7 av 15 röster. Istället begärde nämnderna betydligt ökade budgetramar för år 2019. Och de underkände idén om en social inkluderingspott.
Kommunalråden Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) samt Marika Isetorp (MP) blev därmed överkörda av flera ledamöter i sina egna partier… För att inte prata om oppositionspartiernas massiva motstånd mot förslaget till budgetramar och inkluderingspott. (Vänsterpartiet vill se ökade kommunala ansträngningar för social inkludering, men inte med den utformning som idén med inkluderingspotten innebär.)
I en blogg för några veckor sedan (se ”BUN 23/4: Budgetrevolt”) undrade jag var det här skulle sluta. Nu har vi fått svaret – kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) föreslår att budgetbeslutet flyttas!
I kommunstyrelsens kallelse inför sammanträdet nästa vecka står det:
”Kommunstyrelsen flyttar fram beslut om Mål- och resursplan 2019-2021 till Kommunfullmäktiges möte den 21 november 2018. Ärendet utgår därmed från Kommunfullmäktiges möte den 20 juni.”
Så kan motsättningar inom och mellan partier lösas, i varje fall för stunden… Riskerar man att inte få igenom sitt beslut så fattar man inget överhuvudtaget.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) skriver:
”I en sammanvägd bedömning, utifrån tillgänglig information, konstateras att det råder en mycket stor obalans mellan nämndernas sammanlagda önskemål om budgetförstärkningar och tillgängligt ekonomiskt utrymme.”
Och så är det onekligen. Det skiljer inte mindre än 78 milj kr mellan nämndernas önskemål och kommunstyrelsens anvisade budgetramar. (Som alltså beslutades av S+C+MP.)
Och så formuleras och motiveras skälet till att skjuta på budgetbeslutet:
”Genom en senareläggning av beslutet ges ytterligare tid att analysera och diskutera hur rådande obalanser ska hanteras, tillgång till mer aktuella skatteprognoser, samt även ökad möjlighet att väga in rikspolitiska övervägande utifrån höstens riksdagsval.”
Och på sätt och vis förstår jag resonemanget. En sådan skillnad mellan nämndernas önskemål och de anvisade budgetramarna tror jag aldrig att jag har varit med om tidigare. Och enligt de prognoser som ekonomikontoret har upprättat har kommunen inte dessa 78 milj kr nästa år. (Marie Dahlins förslag till budgetramar innebar att kommunen skulle få ett prognosticerat överskott på 45 milj kr nästa år, varav 23 milj är reserverade till ett nytt sätt att räkna avskrivningar.)
Om budgetbeslutet fattas i juni så tror jag att verksamheterna, dvs nämnderna, får mer pengar. Jag tror nämligen att förslaget från Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) hade röstats ner av oppositionen, om nu medlemmarna i S+C+MP överhuvudtaget hade gått med på sina företrädares förslag. Men beslutet hade också sannolikt kunnat medföra en skattehöjning… Och en skattehöjning hade nog de flesta partierna helst inte velat se.
Det kanske trots allt är bättre att ”vänta och se”. Marie Dahlin kanske har rätt, oenigheter inom och mellan de styrande partierna eller ej. Det kanske visar sig att de statliga bidragen kommer att öka eller att skatteprognoserna kommer att visa ökade intäkter…
Naturligtvis innebär ett flyttat budgetbeslut stora svårigheter för nämnderna att planera sina verksamheter för nästa år. Och särskilt svårt blir det för barn- och utbildningsnämnden. Skolorna arbetar ju som bekant med läsår och inte med budgetår. Och hur BU-förvaltningen nu ska planera för det kommande läsåret, som startar redan till höstterminen i år, förstår jag inte riktigt. Och förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden som upprepade gånger, även på budgetberedningen sägs det, har vädjat om budgetbeslut som ger besked till skolan två, tre år framöver…
Ytterligare ett argument som talar mot att det inte fattas något budgetbeslut i juni är valet…
Ett uppskjutet budgetbeslut betyder att det inte kommer att bli helt lätt i valet i september för alla vänersborgare. Det kan bli svårt att se var de politiska partierna står i budgetfrågan. Vill partierna satsa på nämnderna och verksamheterna eller vill man spara och skära ner? Vill man höja skatten eller ej? Jag ser framför mig många partiföreträdares svar – ”det beror på”. Det beror på statliga beslut och på prognoserna… Vilket inte är särskilt tillfredsställande och upplysande för väljarna…
Och framför allt kommer väljarna att få svårt att se vad socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet egentligen står för. Kommer en röst på dessa partier att innebära nedskärningar i verksamheterna eller inte? Kommer det att innebära att S+C+MP tänker införa en social inkluderingspott nästa mandatperiod eller inte? Vilken ”falang” inom respektive parti ska vi lyssna och tro på?
Det ska bli spännande att följa valrörelsen, det är helt klart. Jag tror emellertid att lösningen på dilemmat är enkel – rösta inte på S, C eller MP. Rösta på t ex Vänsterpartiet istället. Då vet väljarna att kommunen kommer att satsa på nämnderna och verksamheterna.
Och budgetbeslut i juni eller ej. Eftersom det är valår ska ändå ett nytt budgetbeslut tas i november. Det beror på att det är ett helt nytt fullmäktige som träder till efter valet. Och då gör vi så i Vänersborg att det nya fullmäktige alltid fattar ett nytt beslut.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om det inställda budgetbeslutet – ”Tuffa tider kräver oväntade beslut”.
BUN 23/4: Budgetrevolt
Det går nog inte att kalla det som hände idag på barn-och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde något annat än en revolt, ett uppror. Precis som på socialnämnden i torsdags (se ”Socialnämnden enades bara på en punkt”) så gick nämligen socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister emot de styrande i sina egna partier. De förkastade det budgetförslag som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) genomdrev i kommunstyrelsen (mot oppositionens vilja).
Det liggande förslaget innebar att BUN, precis som socialnämnden, skulle få minskade anslag nästa år trots ökade kostnader. BUN skulle spara 6,485 milj kr och de pengarna skulle avsättas till en social inkluderingspott. (Se ”BUN: Hur ska det gå med budgeten för 2019?”.)
Beslutet idag betyder att ett enigt BUN sa bestämt nej till att spara pengar! (Det var endast sverigedemokraterna som avstod från att rösta.) Och det är synnerligen intressant. S+C+MP med ordförande Dan Nyberg (S) i spetsen i socialnämnden och BUN med ordförande Mats Andersson (C) struntade alltså i kommunstyrelsen och begärde istället betydligt ökade budgetramar för år 2019. Socialnämnden begärde en ramökning med 42,5 milj kr och idag beslutade BUN att begära ytterligare 29,435 milj:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige begära ramökning
om totalt 29.435 tkr”
Den sociala inkluderingspotten avfärdade BUN med följande ord:
”Nämnden konstaterar att man idag bedriver omfattande verksamhet i linje med vad som föreslås finansieras av den sociala inkluderingspotten. Medlen för detta bör därför stanna hos nämnden.”
Och Dahlin som på två interpellationer på fullmäktigemötet i mars (se ”Interpellationer om inkluderingspott”) upprepade gånger och med stark emfas konstaterade att det finns inga pengar nästa år… Kommunen måste spara. Och nu går ledande socialdemokrater emot hennes budgetförslag – helt öppet… Dan Nyberg (S) argumenterade till och med emot Marie Dahlin (S) i TTELA (”Socialnämnden begär mer pengar”):
”Vi är skeptiska till att göra det här just nu och hur potten ska finansieras. Först ska vi spara pengar och sedan ansöka om dem hos kommunstyrelsen, det är en onödig byråkratisk omväg.”
Kommunalråden Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) samt Marika Isetorp (MP) har blivit överkörda och har uppenbarligen inte längre medlemmarnas förtroende… Var ska det här sluta? Tänker de sitta kvar på sina poster året ut, i de kommunala organen och i sina partier? Och hur blir det nästa mandatperiod? Marie Dahlin toppar ju socialdemokraternas lista även i höstens val. Bo Carlsson och Marika Isetorp har i och för sig ”petats ner” en placering på sina respektive partiers valsedlar, men båda står ändå på andra plats.
Det här kommer att bli intressant…
BUN konstaterade i sitt beslut idag också att för BUN opåverkbara kostnader, som beslutas av kommunfullmäktige (som för framtida kök och ekologisk mat), bör betalas av fullmäktige.
Det är inget annat än ytterligare ett finger i ögonen på de styrande i S+C+MP…
Om sverigedemokraterna kan man säga att Ola Wesley motiverade att han avstod från att rösta med att SD inte hade hunnit diskutera frågan. Det är anmärkningsvärt eftersom kommunstyrelsen redan i mars fattade beslutet… Och dessutom framfördes Marie Dahlins förslag redan i budgetberedningen några veckor innan.
Och hör och häpna, som grädde på moset. På dagens sammanträde med kultur- och fritidsnämnden så försvarade de styrande partierna med ordförande Marika Isetorp (MP) i spetsen neddragningarna och den sociala inkluderingspotten. I voteringen fick hon emellertid se sig besegrad av en enad opposition. Den sa nej till kommunstyrelsens (läs S+C+MP) budgetförslag. Och då röstade sverigedemokraterna med oppositionen…
Som sagt, det blir en spännande tid fram till valet… Och därefter också…
Till sist kan tilläggas att ärendet ”Urvalsregler för placering vid skolenhet”, där förvaltningen föreslog att syskonförtur skulle tas bort som en urvalsregel, utgick. Ärendet kommer antagligen upp på maj-sammanträdet.
Ibland är det spännande att vara politiker…
BUN: Hur ska det gå med budgeten för 2019?
Nu på måndag den 23 april samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) för sammanträde. Ärendelistan är något kortare än vanligt, men nämnden ska behandla ett mycket viktigt ärende – kanske det viktigaste ärendet under hela året. Det handlar om hur nämnden ska ställa sig till det förslag till budgetram för 2019 som kommunstyrelsen har beslutat om för nämnden.
Innan BUN kommer till budgetärendet så blir det i vanlig ordning en del information. Förvaltningen ska presentera området ”Personal och kompetensbehov”. Till denna information finns det inget för nämndsledamöterna att läsa på innan mötet. Det finns det däremot till ärendet ”Redovisning av nyckeltal”. Det är ett ärende som återkommer vid
varje tillfälle.
För april (fast siffrorna gäller mars) kan vi se i underlaget att elevökningen i grundskolan inte är så stor längre. Det är 12 elever fler än när vårterminen startade. Å andra sidan är det 87 fler än för ett år sedan. På förskolan har barnantalet minskat jämfört med ett år sedan, med 42 barn. Däremot har barnantalet ökat under 2018 med 14 barn. I den enskilda pedagogiska omsorgen finns det 322 barn och det är en ökning med nästan 30 elever sedan årsskiftet. På de kommunala fritidshemmen har elevantalet minskat under året med drygt 50 elever.
Nämnden ska också få en aktuell information om lokalfrågan och även en traditionell månadsuppföljning.
BUN:s prognos för året ligger just nu på ett överskott på nästan 7,5 milj kr. Den sk ”justeringen av semesterlöneskulden” (fråga mig inte vad detta innebär) ger dock en riktigare prognos på ca 6,7 milj. I underlaget förklaras budgetavvikelsen med att det är färre barn i förskolan än prognosticerat och att pengar är avsatta för fler elever från och med höstterminen.
Gammal i gamet som jag är, så vet jag att mycket kan ändras under månadernas gång. Men ett prognosticerat överskott hör väl i och för sig inte till vanligheterna…
Mellan informationsärendena så ska nämnden också ta ett beslut. Det är en justering av ”Urvalsregler för placering vid skolenhet”. Förvaltningen föreslår att syskonförtur ska tas bort som en urvalsregel. Förvaltningen menar att den motverkar en allsidig elevsammansättning på skolorna. Jag vet inte om nämnden har några avvikande synpunkter, vi får se.
Sedan var det då det här med budgeten för år 2019…
Som bekant, kanske, har de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (S+C+MP), tänkt sig att skapa en social inkluderingspott nästa år på 19,3 milj kr. Pengarna till inkluderingspotten ska tas från nämnderna. Alla nämnder ska alltså få mindre pengar i budget nästa år jämfört med vad de har i år. (Förslaget/beslutet är i sin helhet förklarat noggrannare här, se ”Budgetramar: Förslaget från S+C+MP”.)
De styrande partierna vill att BUN ska spara sammanlagt 6,485 milj kr nästa år.
I underlaget från förvaltningen redogörs för BUN:s kostnader nästa år. Det finns stora kostnader som, så att säga, redan är intecknade. Fastighetsinvesteringar, som redan är genomförda, kommer att kosta BUN drygt 5 milj kr mer nästa år än i år, kostnader från kostenheten ökar med drygt 7 milj (ekologisk mat och fullmäktiges beslut om ”framtida kök”), nästan 2,5 milj mer för modulkostnader (”tillfälliga lokallösningar”) och nästan 15 milj mer för fler barn och elever i verksamheten.
De här kostnaderna ska BUN alltså betala år 2019, det är inget som går att påverka. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför att nämnden, istället för att acceptera ”förslaget” från kommunstyrelsen, ska begära en ökning av budgetramen med sammanlagt 35.920 milj kr.
I dessa pengar är dock den sociala inkluderingspotten på 6,485 milj inräknad. Om oppositionen röstar ner förslaget från S+C+MP, vilket mycket tyder på, så torde detta innebära att yrkandet blir, ”netto”, 29,435 milj kr.
Förvaltningen har tittat på konsekvenserna av förslaget från S+C+MP. Det ingår nämligen i uppdraget, det ska tas fram en budget inom tilldelad budgetram.
Om BUN ska lämna ifrån sig 6,5 milj kr till den sociala inkluderingspotten, så motsvarar det en personalminskning på 13 heltidstjänster…
Det kan förresten vara värt att nämna att förvaltningen uttrycker synpunkter på social inkludering:
”Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde är den största arenan för social inkludering gällande barn och ungdomar, vårdnadshavare och personal. Nämnden bereder arbete för cirka 46 årsarbetare bland andra modersmålslärare och studiehandledare. Dessa arbeten är av stor vikt för social inkludering, mångfald och demokratisering i våra verksamheter.”
Om BUN ska betala de ökade hyrorna, på grund av genomförda fastighetsinvesteringar, så motsvarar det en personalminskning på 9 heltidstjänster. De utökade kostnaderna för framtida kök samt ekologisk mat motsvarar 14 heltidstjänster och de tillfälliga lokallösningarna motsvarar 4,9 heltidstjänster. Och reduceras det anslag som BUN behöver för fler barn och elever så motsvarar det en minskning med 29 heltidstjänster.
Med andra ord. BUN måste minska personalen med omkring 70 heltidstjänster om budgeten för S+C+MP antas av kommunfullmäktige i juni. 70 tjänster…
Dessutom kommer statsbidragen inte att kunna behållas (70 milj kr förra året) – en ökning av personaltätheten är nämligen ofta ett krav för att få statliga bidrag. Minskade statsbidrag leder i sin tur till ytterligare neddragningar. Hur mycket pengar det blir, och motsvarande tjänster, kan inte förvaltningen säga i nu-läget.
En sådan här neddragning av de ekonomiska resurserna som S+C+MP föreslår ger naturligtvis omfattande, för att inte säga katastrofala, konsekvenser för verksamheten. Förvaltningen beskriver det så här:
”Omfattande personalminskningar innebär stora konsekvenser gällande måluppfyllelse, trygghet, trivsel, omfattande organisationsförändringar, försämrad servicenivå och ökad arbetsbelastning. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. En fortsatt förtätning och utökning av klass- och gruppstorlekar är inte genomförbart med tanke på de barn- och elevökningar som tagits emot inom förskola och skola i avsaknaden av lokaler.”
Det blir med andra ord stora konsekvenser för barn och elever, och personal, när det gäller kvaliteten i undervisningen och arbetsmiljön och därmed måluppfyllelsen. Och det i en situation när betygsresultat och meritvärden i Vänersborg under lång tid har legat under rikssnittet och under de senaste åren försämrats ytterligare… (Kunskapsresultatens utveckling i de kommunala skolorna i Vänersborg är nog att beteckna som en smärre katastrof…) (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.)
Och sedan tillkommer ju också grundskolans särskilda problem med budgetår kontra läsår… (Se ”Interpellationer om inkluderingspott”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen sammanfattar sin syn på budgetförslaget från S+C+MP så här:
”Med de omfattande konsekvenser som anpassningar till en budget i balans, utan ramökningar, innebär för barns, elevers och personals arbetsmiljö, kvalitet och resultat ser vi stora svårigheter att uppfylla visionen om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare ska kunna uppleva ett hållbart arbetsliv.”
Och det när utgångsläget för BUN:s verksamheter sedan flera år tillbaka är:
”underfinansierade i förhållande till kommuninnevånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”
TTELA har skrivit två artiklar om den finansiella läget. I den ena, ”Facken fruktar neddragningar på personalen”, säger Karin Einevik, Lärarförbundet:
”Vi förstår inte hur detta ska gå ihop och vi är oroade. Personalminskningar kommer inte att fungera om vi ska klara av våra mål och de lagstadgade kraven.”
Einevik är också rädd för att de osäkra tiderna ska skrämma bort personal.
Och Karin Einevik har naturligtvis helt rätt…
I MBL-förhandlingen, den 11 april, om budgeten för 2019 förklarade sig Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal oeniga med arbetsgivaren. Och då är det förslaget från S+C+MP som är arbetsgivarens förslag. Det är nog inte den centrala förvaltningens förslag… Inte om man ska döma av underlaget till BUN-politikerna… Och inte heller av intervjun med förvaltningschefen som TTELA har gjort. (Se ”90 miljoner fattas i skola och omsorg”.)
Personalorganisationerna lämnade ett särskilt yttrande på MBL-förhandlingen. I den skriver facken:
”Det ökande antalet barn och elever medför högre kostnader ifråga om bland annat elevhälsa, lokal- och personalkostnader. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för alla personalkategorier vilket återspeglas i den ökande sjukfrånvaron. Att ha en barn-/elevgrupp på 20-30 elever innebär inte samma arbetsbelastning som för fem år sedan eftersom gruppsammansättningen, med avseende på olika behov, ser helt annorlunda ut.”
Och konstaterar helt riktigt:
”Det går inte att följa skollagen då man genomför personalminskningar samtidigt som det kommer fler elever.”
Nu ska alltså nämnden fatta beslut på måndag om hur den ställer sig till budgetförslaget från de styrande partierna.
”Nu är det upp till politikerna.”
Som förvaltningschef Anne-Len Kriewitz sa till TTELA. (Se ”90 miljoner fattas i skola och omsorg”.)
I samma TTELA-artikel sa nämndens ordförande Mats Andersson (C):
”För mig är det otänkbart med nedskärningar på verksamhetspersonalen när vi blir fler barn i verksamheterna.”
Jag vet inte om det betyder splittring inom och mellan de styrande partierna. (Det är ju S+C+MP som har lagt fram det förödande besparingsförslaget.) Men det tror jag inte. Det betyder nog bara att Mats Andersson och de andra ”styrande” ledamöterna i BUN röstar för förvaltningens förslag om att begära en ökning av budgetramen med sammanlagt 35.920 milj kr… För att sedan rösta helt annorlunda när det verkligen gäller – i kommunfullmäktige den 20 juni…
Som så många gånger förr…
Oj… Nu höll jag på att glömma… Vänsterpartiet då…?
Vänsterpartiet tänker yrka bifall till förvaltningens förslag om mer pengar till BUN. Och till skillnad från många andra partier i Vänersborg, så är vi i Vänsterpartiet konsekventa – vi har samma åsikt när det är dags för fullmäktige.
Men det vet nog vänersborgarna redan…
.
- Här kan du läsa Vänsterpartiets reservation från kommunstyrelsen om budgetförslaget från S+C+MP – klicka här.
- Här kan du läsa om vad som hände i socialnämnden idag när de behandlade sitt budgetförslag – ”Socialnämnden enades bara på en punkt”. Är inte de styrande överens…?
KF (4): Interpellationer om inkluderingspott
I tre bloggar har jag skrivit om ett antal ärenden på fullmäktigesammanträdet i onsdags. (Se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”, ”Inga pengar till BUN” och ”Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Idag tänkte jag avsluta rapporteringen med att nämna några ord om de debatter som Vänsterpartiet förde med socialdemokraternas Marie Dahlin (S) angående den så kallade sociala inkluderingspotten.
Den sociala inkluderingspotten är en del i den budget för år 2019 som de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, vill införa. Beslut om budgeten fattas dock inte förrän i juni, men eftersom inkluderingspotten är en ny tanke i Vänersborg och hela idén får konsekvenser redan nu för förvaltningarnas och nämndernas arbete med budgeten, så är potten tämligen aktuell. Alla nämnders reaktion måste t ex komma ekonomistaben till handa senast den 23 april!
Mycket kort om den sociala inkluderingspotten. Den sociala inkluderingspotten ska bestå av 19,3 milj kr och användas till att ”motverka utanförskap i kommunen”. De drygt 19 milj ska bland annat tas från barn- och utbildningsnämnden, 6,5 milj, och socialnämnden 9 milj. (Jag har försökt förklara vad social inkluderingspott är mer utförligt här: ”Förslaget från S+C+MP”.)
Debatterna orsakades alltså av att Vänsterpartiet hade ställt två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande.
Först ställde Lutz Rininsland (V) följande fråga (interpellation) till Marie Dahlin (S):
”Varför väljer kommunstyrelsens ordförande att lägga ett ofullständigt förslag i slutet av en mandatperiod?”
Det går att läsa både interpellationen och Marie Dahlins skriftliga svar i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida. (Se ”Det här var en blandning av gammalt och nytt”.)
Det skriftliga interpellationssvaret var väl egentligen inget riktigt svar på frågan som formulerades i interpellationen. Istället ställde kommunstyrelsens ordförande ett flertal egna frågor till Rininsland och till Vänsterpartiet. Ett litet annorlunda grepp från Marie Dahlin… Lite psykologiskt skulle man väl kunna påstå, besvara en fråga med en motfråga… Det fanns väl för övrigt också en del att önska i den ton som Dahlin använde i sitt svar…
Debatten blev sakligare och bättre. Marie Dahlin betonade gång på gång att hon var jätteorolig för kommunens ekonomi. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och de statliga bidragen minskar.
”Vi måste skaffa intäkter för kommunens räkning. Det gör vi genom att skaffa folk jobb.”
Sa Marie Dahlin.
Och visst är tanken fin. Men hur ska Vänersborgs kommun kunna skaffa jobb åt alla arbetslösa? Och med bara 19 miljoner kr till sitt förfogande? Dessutom undrar jag om det riktigt är kommunens ansvar. Sedan kan man ju inte komma ifrån att det alltid är ett standardargument från de som har makten att välfärden måste räddas – genom att minska den… Och varför ska det alltid vara barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka som ska rädda välfärden?
Rininsland menade att nämnder och förvaltningar redan idag arbetar med social inkludering. Han undrade på vilket sätt potten skulle göra jobbet bättre. Rininsland menade också att förslaget skulle ha kommit tidigare, om det var seriöst menat, och inte alldeles i slutet av mandatperioden. Dessutom har det inte kommit något förslag från de styrande om hur regelverket för inkluderingspotten ska se ut. Vem ska få ta del av potten och under vilka villkor?
Rininsland betonade också att Vänsterpartiet inte var motståndare till social inkludering, bara till potten.
Bo Carlsson (C) kom till Dahlins undsättning och lyfte pottens betydelse för personer med handikapp. Det här arbetar socialförvaltningen med för jämnan, påpekade Rininsland.
Det på sätt och vis mest intressanta inlägget kom Kurt Karlsson (SD) med. Han var emot den sociala inkluderingspotten. Det var en nyhet. När kommunstyrelsen behandlade ärendet den 28 februari så deltog nämligen inte sverigedemokraterna i beslutet. (Kurt Karlsson själv var dock inte närvarande.) Det var det som överhuvudtaget gjorde det möjligt för Marie Dahlins förslag att bli till beslut. Eftersom den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet redan har tagit avstånd från inkluderingspotten, så betyder den sverigedemokratiska svängningen att inkluderingspotten inte blir av. Såvida inget parti ändrar åsikt tills juni, så kommer en majoritet i fullmäktige att rösta ned förslaget.
Så var det min tur att få svar från Marie Dahlin.
Min fråga löd (se ”Interpellation till Marie Dahlin”):
”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”
Jag hade precis som Lutz Rininsland fått ett skriftligt svar från Dahlin innan sammanträdet. (Se ”Interpellationssvar från Marie Dahlin”.) Dahlin svarade enligt min mening inte på frågan, dvs hur BUN ska hantera ett budgetår när det är läsåret som ligger till grund för skolornas organisation – och ett läsår sträcker sig över två budgetår. Det var nämndens och förvaltningens uppgift menade Dahlin.
Marie Dahlin (S) hävdade att det var för skolans skull som fullmäktige tog budgeten i juni och inte i november. Och så sa Dahlin:
”Det är tack vare att vi har lagt budgeten i juni som man har hösten på sig att spara inför nästkommande läsår.”
Det kändes som en typisk ”Freudian slip”…
”Spara”… Aha, det är det som är syftet med inkluderingspotten…
Grundskolan skulle behöva en budget på 2 år eller ännu hellre 3 år. Det skulle underlätta planering och kontinuitet. Jag tror att jag ska motionera om det. Det är nog lättare än att få Marie Dahlin att se problemet, och ändra uppfattning.
Jag menade också att det ekonomiska rambeslut som S+C+MP tog i kommunstyrelsen ställer till problem för förvaltningen. Nu måste man leta besparingar och kanske säga upp pedagoger, öka klasstorlekarna mm.
Dahlin betraktade emellertid rambeslutet som en fråga:
”När vi sätter ramarna för nämnden så vill vi ha en konsekvens. Det är för mig att ställa en fråga till… hur mår nämnden, hur klarar man av det här. Sen kommer budgetförslaget i skarpt läge. Det är det jag menar när vi ställer en fråga till nämnden.”
Om det hade varit så hade det varit enkelt. BUN hade bara kunnat skicka tillbaka rambeslutet och säga – nej! Vi vill och kan inte spara…
Det sades mer om den sociala inkluderingspotten, men detta var kanske det viktigaste. Alla politiskt intresserade kommer definitivt att få höra mer om denna pott under året. Inte minst när det närmar sig budgetbeslutet i juni. Och framför allt, den sociala inkluderingspotten blir säkerligen en valfråga. Det ser ut att bli ett vallöfte för S+C+MP.
Interpellation till Marie Dahlin
Kommunfullmäktiges nästa sammanträde är inte förrän den 28 mars. Det är ett tag kvar. Men det är det här med den sociala inkluderingspotten… Den ger mig ingen ro.
Läsare av denna blogg erinrar sig säkert att styret i Vänersborg, S+C+MP, den 28 februari i kommunstyrelsen beslutade att införa en social inkluderingspott nästa år. Pengarna till denna pott ska komma från kommunens nämnder och styrelser. De ska alltså få mindre pengar. Barn- och Utbildningsnämnden ska t ex få 6,5 milj kr mindre år 2019… (Se ”S+C+MP: BUN och socialnämnden ska skära ner”.)
Det innebär att alla förvaltningar nu måste leta besparingar i verksamheten. Och det är illa nog. Men det finns en aspekt av nedskärningarna för barn- och utbildningsnämnden som jag inte är säker på att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har tänkt på. Och denna ”lilla aspekt” kan slå väldigt hårt på grundskolans verksamhet.
Det handlar om att skolan arbetar med läsår…
Och därför tänkte jag ställa en fråga, en interpellation, till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Jag lämnade in frågan/interpellationen i torsdags. Det betyder att Dahlin kommer att svara på den på nästa fullmäktigesammanträde. Om jag hade lämnat in frågan typ strax innan den 28 mars, så hade jag inte fått något svar förrän i april.
Här följer min interpellation:
Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin:
Konsekvenser av den sociala inkluderingspotten
Kommunstyrelsens, dvs S+C+MP, beslut om budgetramarna den 28 februari innebär att en ”social inkluderingspott” ska skapas nästa år. Pengar till den ska avsättas genom att nämnderna får mindre pengar år 2019 än vad de fick i år. Det betyder att de styrande partierna vill minska budgetramen för barn- och utbildningsnämnden nästa år med totalt 6,485 miljoner kr.
Barn- och utbildningsförvaltningen måste nu börja planera för besparingar och nedskärningar. Det innebär att förvaltningen måste sätta sig ner och se vad som ska skäras ner i verksamheten och vilka konsekvenser det får.
För barn- och utbildningsnämndens del blir problemen stora och då tänker jag inte bara på hur nämnden ska möta växande behov med mindre pengar.
Skolan arbetar med läsår, och inte med budgetår. En nedskärning av de ekonomiska resurserna på vårterminen 2019 är därför knappast möjlig. Det går nämligen inte att ändra en organisation, dvs klassammansättning, scheman, tjänstefördelning etc, mitt under ett läsår.
Barn- och utbildningsnämnden har att välja mellan två alternativ.
Det första alternativet är att nämnden måste möta vårens nedskärningar (2019) med förändringar och nedskärningar redan under höstterminen 2018. Organisationen på hösten måste ju anpassas till vårterminens ekonomiska resurser. Det är ju samma läsår.
Det andra alternativet är att ta hela besparingen följande läsår, 2019-2020. Det betyder att hela budgetårets neddragning görs på höstterminen 2019. Det blir då en besparing på 13 miljoner kr. Detta alternativ är tämligen omöjligt att genomföra utan att det får oöverstigliga konsekvenser för barn och ungdomar, föräldrar och pedagoger.
Kommunstyrelsens rambeslut innebär att rektorers, förskolechefers och förvaltningens förutsättningar redan nu förändras. Redan under våren måste frågor ställas som måste besvaras innan sommarledigheterna: hur ska 6,5 miljoner sparas? vad ska skäras ner? ska klasserna göras större? ska pedagoger friställas? Och hur löser vi problematiken kring läsår kontra budgetår? osv.
Fråga:
Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?
Tänker S+C+MP styra i fyra år till?
I dagens TTELA (se ”Projekttvång löser inte utanförskapet”) hade ledarskribenten Max Eskilsson en artikel om den sociala inkluderingspott som de styrande partierna socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet vill införa i Vänersborg nästa år. Jag själv har bloggat om inkluderingspotten vid två tillfällen (”Budgetramar: Förslaget från S+C+MP” och ”S+C+MP: BUN och socialnämnden ska skära ner”). I bloggarna förklarar jag för övrigt mer noggrant vad S+C+MP menar med ”social inkluderingspott”.
Max Eskilsson kritiserar hela syftet med inkluderingspotten och avslutar sin ledare:
”Risken är att verkningslösa men kostsamma projekt tvingas fram samtidigt som nämndernas ordinarie områden blir lidande.”
Jag kan hålla med Eskilsson.
Förslaget från S+C+MP är alltför ”framhastat” och ogenomtänkt. Det kan väl också sägas att det inte har föregåtts av någon diskussion med de andra partierna, kanske inte ens inom de egna partierna. Så vad jag har fått till mig så diskuterade t ex miljöpartiet förslaget först efter det att Marie Dahlin hade lagt det. Och i S finns det de som aldrig hade hört talas om förslaget förrän de hade läst min blogg…
För att pengarna i inkluderingspotten ska kunna användas på ett bra sätt i framtiden så måste riktlinjerna och anvisningarna noggrant diskuteras och analyseras, liksom syftet med potten. Det finns t ex andra kommuner som har prövat något liknande, som Vänersborg kan lära sig av och dra slutsatser från.
Nu är risken stor att det kan bli som Eskilsson befarar:
”…den krassa realiteten är att det kan bli en tillfälligt snygg lösning som ett år ger bättre siffror.”
Jag tror inte att någon i Vänsterpartiet är motståndare till att kommunala pengar används till social inkludering, tvärtom. Men det är svåra frågor som måste genomlysas ordentligt, och vara förankrat, innan de sätts i verket. Så är det inte nu.
Vänsterpartiet är däremot mycket negativa till den finansiering av den sociala inkluderingspotten som S+C+MP har föreslagit. Vi ser inte att de nuvarande verksamheterna med de utmaningar som framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden står inför har möjlighet till besparingar och nedskärningar. Eller rättare sagt, det är helt fel väg att gå att tvinga de äldre och sjuka, barnen och ungdomarna att stå tillbaka och skära ner på sina behov för att finansiera inkluderingspotten. De båda nämnderna måste istället få ökade budgetanslag.
Visst finns det också en stor risk att det blir en konstig hantering som Eskilsson skriver när:
”Förvaltningarna ska … få mindre att röra sig med men i princip ha samma verksamhet och därtill få nya uppdrag i form av att utreda och handlägga inför en omständlig ansökningsprocess.”
I höst är det val.
Det finns röster som tycker att de nuvarande politiska konstellationerna i Vänersborg inte är de naturliga. I riksdagen framstår t ex inte alltför sällan Annie Lööf i centerpartiet som oppositionens verkliga talesperson. I Vänersborg är Bo Carlsson och centerpartiet de som är verkligt tajta med Marie Dahlin och socialdemokraterna. Regeringen stödjer sig ofta, i t ex de viktiga budgetfrågorna, på Vänsterpartiet – i Vänersborg är Vänsterpartiet ett av de ledande oppositionspartierna.
Förslaget om en social inkluderingspott kan inte och ska inte genomföras förrän efter valet. Och eftersom hela det styrande blocket, S+C+MP, står bakom förslaget så kan jag inte förstå annat än att den sociala inkluderingspotten blir ett vallöfte. Och det alltså från samtliga av de styrande partierna – socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet.
Och det betyder i sin tur att de tänker sig att fortsätta styra Vänersborg ytterligare en mandatperiod.
Och hur skulle det kunna bli på något annat sätt. Alla de andra partierna är emot inkluderingspotten (mot potten, inte inkludering). (Med reservation för vad sverigedemokraterna och medborgarpartiet tycker, de har inte sagt något än.) Jag tvivlar också starkt på att något av oppositionspartierna kommer att ändra uppfattning innan eller efter valet. Dessutom tror jag att frågan är alldeles för viktig att kompromissa med – om det nu skulle bli aktuellt med andra partikonstellationer i Vänersborg efter valet.
Det ser alltså ut som att S+C+MP tänker gå ut i en gemensam valkampanj i Vänersborg, samtidigt som de stänger dörren för andra framtida partikonstellationer. Och det är ju på sätt och vis bra att de styrande partierna bekänner färg. Även om det känns främmande att Marie Dahlin, Bo Carlsson och Marika Isetorp ska styra Vänersborg i fyra år till…
S+C+MP: BUN och socialnämnden ska skära ner
Så har då kommunstyrelsen haft sammanträde. Sverigedemokraternas Kurt Karlsson var inte närvarande och hans plats togs istället av en moderat ersättare. Anders Strand var därmed SD:s ende ordinarie ledamot på mötet. Men det spelade ingen större roll. Strand sa inget, men avgjorde ändå två omröstningar…
På Vänsterpartiets hemsida (klicka här) kan man läsa ett utmärkt referat av ärendet kring budgetramsättningen. Och jag har tidigare beskrivit partiernas inställning i frågan tämligen noggrant i två bloggar (se ”Förslagen från M+L+KD och V” och ”Förslaget från S+C+MP”).
Igår onsdag var det alltså dags för beslut.
Som vanligt hade inte SD lagt något eget förslag och Anders Strand (SD) gjorde det tydligt att han inte heller tänkte rösta i frågan. Då stod utgången av omröstningen klar från början – förslaget från Marie Dahlin (S) och S+C+MP skulle få majoritet. Det spelade ingen roll hur de andra oppositionspartierna röstade. Vid lika resultat skulle nämligen Marie Dahlins röst fälla avgörandet. (Ordförandes röst fäller alltid avgörandet om det blir lika röstetal.) Sverigedemokraterna hade alltså, kan man säga, utan att säga eller göra något, eller rösta, avgjort frågan.
Kommunstyrelsens beslut, dvs beslutet av S+C+MP, innebär att en ”social inkluderingspott” ska skapas nästa år. Pengar till den ska avsättas genom att nämnderna får mindre pengar år 2019 än vad de fick i år. Nämnderna
och förvaltningarna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, måste alltså nu börja planera för besparingar och nedskärningar. Det innebär att de måste sätta sig ner och se vad som ska skäras ner i verksamheten och vilka konsekvenser det får. Ett både tröstlöst, meningslöst och nedbrytande arbete. Alla vet ju att nämnderna, och i synnerhet BUN och socialnämnden, har stora behov av mer resurser. Behoven och utmaningarna är nämligen omfattande. Vilket S+C+MP alltså tycker ska mötas med minskade resurser…
För skolans del blir problemen egentligen ännu större. Skolan arbetar, som alla vet (utom kanske vissa styrande politiker), med läsår, och inte med budgetår. En nedskärning av de ekonomiska resurserna på vårterminen 2019 är därför knappast möjligt. Det går nämligen inte att ändra en organisation, dvs klassammansättning, scheman, tjänstefördelning etc, mitt under ett läsår. Skolans organisation i läsår betyder därför att skolan måste möta vårens nedskärningar (2019) med förändringar och nedskärningar redan under höstterminen 2018. Organisationen på hösten måste ju anpassas till vårterminens utseende. (Det är ju samma läsår.)
Skolan i Vänersborg har varit med om sådana här ogenomtänkta beslut förr. Och de är förödande för verksamheten. Det innebär att rektorers, förskolechefers och förvaltningens förutsättningar redan nu förändras. Redan nu måste frågor ställas – och besvaras: var ska vi spara 6,5 miljoner? vad ska skäras ner? ska klasserna göras större? ska pedagoger friställas? osv.
Och detta i ett läge där elevantalet har ökat med 800 elever under de senaste fyra åren. Och i ett läge där Vänersborg behöver behålla sina legitimerade pedagoger och locka till sig nya… Barn- och utbildningsförvaltningen försöker dessutom att just nu rekrytera rektorer och förskolechefer – vilka vill arbeta i Vänersborg och börja sin nya tjänst med att leta besparingar? Och kanske avskeda personal…
Barn- och utbildningsförvaltningen skrev i verksamhetsberättelsen alldeles nyligen att den önskade att barn och utbildning fick reda på de ekonomiska ramarna under tre år framåt för att kunna möjliggöra en bra planering och organisation. Och svaret från de styrande i S+C+MP blir – nedskärningar, besparingar!
Även om kommunfullmäktige fattar ett annat slutgiltigt budgetbeslut i juni, vilket inte är osannolikt om SD fortsätter att avstå från att rösta (i kommunfullmäktige, till skillnad från kommunstyrelsen, är M+L+KD+V större än S+C+MP), så är det i senaste laget, om inte för sent. I juni är planeringen och organisationen för förskolan och skolan i stort sett redan klar för läsåret 2018-2019…
Det är också oansvarigt av de styrande partierna att besluta om att inrätta en social inkluderingspott ett valår oavsett var pengar till potten ska komma ifrån. Såvida man inte tänker sig att använda sig av detta i valrörelsen. Vilket i så fall vore oseriöst och ännu mer oansvarigt.
Jag är helt övertygad om att samtliga partier i Vänersborg, utom möjligen (troligen?) sverigedemokraterna, är eniga om att den sociala inkluderingen är oerhört viktig för vår kommun. Oerhört viktig. Så viktig att det ogenomtänkta hafsverk till förslag som S+C+MP nu har röstat fram måste ersättas med ett annat, bättre och mer genomtänkt förslag, med en annan finansiering. Tanken om social inkludering är värd ett bättre öde än det förslag som ligger på bordet nu.
Tanken med en inkluderingspott är alltså mycket komplext och bör, om förslaget är allvarligt menat, utredas ordentligt innan det blir verklighet. Det är om inte annat viktigt att en sådan ”pott” blir bestående oavsett vem som styr i kommunen – och då bör alla de stora partierna vara överens. För som det är nu så är det ju inte ens säkert att inkluderingspotten blir verklighet… Valresultatet kan ju ge motståndarna till inkluderingspotten majoritet – och då blir den avskaffad innan den ens har skapats…
Gårdagens beslut av S+C+MP är synnerligen ogenomtänkt och jag hoppas att väljarnas dom ska falla tung över partier som försöker styra en kommun på sådana här lösa boliner.
Väljarna bör i valet också visa sverigedemokraterna att de inte kan acceptera att ett parti i Vänersborg inte kommer med ett eget förslag eller tar ställning i ett av årets viktigaste ekonomiska beslut. Det är både oansvarigt och skamligt av SD att bara sitta tysta och titta på och avstå från att rösta i den viktiga frågan om nämndernas budgetramar.
Lutz Rininsland lämnade en reservation. (Du kan läsa hela reservationen på Vänsterpartiets hemsida – klicka här). Vänsterpartiet kan inte acceptera att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ska tvingas till nedskärningar.
Och en sista liten reflektion i ärendet.
Det är synnerligen anmärkningsvärt att S+C+MP kalkylerar med SD:s beteende när de lägger fram förslag. De räknar nämligen med att SD ska avstå i kommunstyrelsen så att förslag går igenom. I kommunfullmäktige så räknar de istället med aktivt stöd av SD, bland annat genom att ta kontakt med SD innan viktiga omröstningar. Och det utan att partimedlemmarna i S+C+MP reagerar… Eller vet de inte om det?
SD avgjorde faktiskt ytterligare en omröstning igår. Denna gång genom att vara tyst – och rösta. (Ja, du läser rätt, Anders Strand röstade.)
Kommunstyrelsen behandlade ett ärende från barn- och utbildningsnämnden. Ärendet ska emellertid ända till fullmäktige för ett slutligt beslut.
Det handlade om att BUN vill att kommunfullmäktige ska besluta om att godkänna att BUN:
”tecknar avtal med extern hyresvärd för lokaler motsvarande fyra klassrum.”
BUN vill lösa den akuta lokalbristen för årskurs F-6 med att hyra in ytterligare nya moduler. Dessa moduler ska placeras vid Tärnanskolan. De är dyrare än vad snittkostnaden för skollokaler är i kommunen. BUN begär därför ett extra tillskott till årets budget 2018 på 325.000 kr och en ramökning nästa år på 781.000 kr.
S+C+MP beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå, att säga nej till BUN:s begäran. Förskolans och skolans behov är nämligen inget som Dahlin (S), Carlsson (C) och Isetorp (MP) bryr sig särskilt mycket om.
Och det gör inte Anders Strand (SD) heller…
BUN får inga extra pengar. BUN får dra ner på något annat i verksamheten och använda de sparade pengarna för att betala modulerna själv…
M+L+KD och Vänsterpartiet tyckte att BUN skulle få pengar.
Är det inte val snart…?
Budgetramar: Förslaget från S+C+MP
Jag har i två tidigare bloggar skrivit om budgetar, dels om de tidigare besluten under mandatperioden (se ”Mandatperiodens budgetar”) och dels förslagen till budgetramar inför den nya budgeten för år 2019 från M+L+KD respektive Vänsterpartiet (se ”Budgetramar: Förslagen från M+L+KD och V”).
Nu har turen kommit till att beskriva de styrande partiernas förslag till budgetramar, dvs förslaget från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet.
Förslaget till budgetramar från S+C+MP lades fram i den så kallade budgetberedningen av Marie Dahlin (S). Då stod hon själv för förslaget, nu står hela gruppen (=S+C+MP) bakom. Dahlin besitter tydligen en bra övertalningsförmåga… Både C och MP tar förslaget, vad det ser ut, utan invändningar. Fast MP är nog inte svårt att övertyga. Det tycks som om partiet går med på allt, bara de får sitta kvar med de arvoderade posterna och att – Mariedal Östra inte bebyggs…
Marie Dahlin vill införa något som hon kallar ”social inkluderingspott”. Det ska inte förväxlas med det som många kommuner redan tidigare har genomfört och som kallas ”sociala investeringsfonder”. Nä, detta tycks vara ett hemmasnickrat förslag, även om jag personligen tror att Marie Dahlin har sneglat något på de ”sociala investeringsfonderna”…
Så här lyder förslaget om budgetramar från S+C+MP i sin helhet:
”I budget 2019 skapas en social inkluderingspott under kommunstyrelsen. Den är till för att motverka utanförskap i kommunen och ska omfatta alla invånare. Den ska också stimulera nämnder och förvaltningar till samverkan för att tillsammans hitta verksamheter/projekt som snabbare kan leda till sysselsättning och jobb eller ge barn, ungdomar och äldre en meningsfull fritid.
Förvaltningarna kan söka medel ur potten och det ska finnas en beskrivning av verksamheten/projektet, ett budgetförslag och ett tydligt mål. Det krävs också samverkan av flera nämnder och förvaltningar, minst två. Beslut om verksamheter/projekt tas av kommundirektören efter samråd och beredning med KDL (=kommundirektörens ledningsgrupp; min anm.).
Sociala inkluderingspotten består av pengar från nämnderna (0,5%) och de pengar som minskningen av ”välfärdsmiljonerna” motsvarar. Detta utgör 19,3 mkr i potten.
Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram ett regelverk för den sociala inkluderingspotten. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om regelverket i anslutning till förslaget om Mål- och resursplan 2019-2021.”
S+C+MP vill alltså skapa en social inkluderingspott. Och det utan att egentligen ta upp en diskussion med de andra partierna först. En sådan här nymodighet borde utformas, om andra partier vill det förstås, i enighet så att potten blir väl förankrad och bestående över tid. Jag menar, om det skapas en sådan här pott i strid med t ex M+L+KD:s vilja, så kan ju potten avskaffas redan i november – om väljarna har röstat in en ny majoritet i fullmäktige. Kanske är Marie Dahlin villig att diskutera utformningen på onsdagens KS-sammanträde, det vet jag inte, men jag tror ändå inte att det är något bra utgångsläge att lägga fram ett färdigt förslag på det här viset.
Min åsikt är att förslaget i sig är förhastat, ogenomtänkt och att det medför alltför stora negativa konsekvenser.
S+C+MP har alltså tänkt sig att skapa en social inkluderingspott på 19,3 milj kr. De här pengarna ska tas från nämnderna. Alla nämnder ska få mindre pengar i budget nästa år jämfört med vad de har i år, 0,5% mindre än i år. Det betyder med andra ord besparingar på alla nämnder, bland annat då också naturligtvis barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Nämnderna får varje år ökade utgifter. Det kan för BUN:s del vara t ex ett ökat antal elever och ökade lokalkostnader. Dessa ökade utgifter anser följaktligen S+C+MP att BUN ska möta med en minskad budget. (Dock ingår inte inflation eller ökade löner, det får BUN och socialnämnden pengar för.)
Men det räcker inte med denna neddragning på 0,5%. 2017 fick Vänersborg ta del av regeringens så kallade ”välfärdsmiljarder”. Vänersborg fick 52 miljoner från staten och dessa pengar delades naturligtvis ut till nämnderna som ett permanent tillskott, dvs budgetramen ökade, som det heter på ”budgetspråk”. Nu kommer dessa statliga pengar att minska. Vänersborg kommer att få 44 milj kr nästa år, dvs 8 milj mindre. S+C+MP vill ta tillbaka mellanskillnaden, 8 milj kr från nämnderna.
Det betyder att de styrande partierna vill minska budgetramen för barn- och utbildningsnämnden nästa år med totalt 6,485 milj kr och med 9,081 milj för socialnämnden.
Det är en liten trollerikonst som synes. Pengar som inte finns, finns helt plötsligt. De minskade pengarna från statsbidraget finns inte för nämnderna, men de finns för inkluderingspotten…
Ekonomi är spännande… Jag är inte riktigt säker hur det går till, om det är en kreativ bokföring eller om förklaringen helt enkelt är att pengarna tas från förra årets överskott på 76 miljoner kr.
Tanken att den sociala inkluderingspotten ska motverka utanförskap i kommunen och omfatta alla invånare är i och för sig tilltalande. Problemet är bara, som sagt, att de som behöver pengarna bäst i kommunen, gamla och sjuka, barn och ungdomar, ska betala genom att det skärs ner på förskolor, skolor och socialtjänst. Och faktiskt ytterligare en viktig sak. Kommunens nämnder arbetar redan med de här frågorna. Och har gjort länge. Dessutom i samarbete och samverkan kring många gemensamma verksamheter och projekt. Så nog känns det som om syftet med den social inkluderingspotten slår in öppna dörrar.
Den sista invändningen som jag har mot förslaget från S+C+MP om den sociala inkluderingspotten är att det är kommundirektören som ska besluta om fördelningen av inkluderingspottens pengar. En tjänsteman ska alltså på egen hand, även om det sker efter samråd med andra tjänstemän, fatta beslut som i grunden är politiska. Jag kan inte se varför politiker ska avhända sig den makt som de har i den svenska demokratin och överlämna den till en tjänsteman, som inte är vald av invånarna. Glöm inte att det handlar om närmare 20 miljoner kronor…
Förslaget till budgetramar från de styrande partierna, S+C+MP, är ”inget bra”. Den sociala inkluderingspotten innebär bara nedskärningar i verksamheterna som Vänsterpartiet inte kan gå med på. Om S+C+MP skulle vilja diskutera och på sikt införa det som går under beteckningen ”sociala investeringsfonder”, så hade i varje fall jag tyckt att det var en helt annan sak. Då hade man kunnat diskutera. Denna typ av fonder finns som sagt redan i många kommuner, jag tror att Umeå och Norrköping var bland de första kommunerna att införa sådana, men formerna för dem har ingen kommun riktigt hittat. Därför är det viktigt att kommunen noggrant tänker igenom upplägget innan sådana genomförs – om partierna nu skulle vilja införa sociala investeringsfonder.
Det kan väl tilläggas att dessa fonder i övervägande fall bildas från kommunernas överskott…
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om förlaget från S+C+MP och också om hur Vänsterpartiet ställer sig till förslaget: ”Det är SD som avgör i Vänersborg – men det är S som måste svara på frågor”.
Budgetramar: Förslagen från M+L+KD och V
I fredags skrev jag om budgetbesluten under mandatperioden. (Se ”Mandatperiodens budgetar”.) Det var lite tänkt som en bakgrund till det beslut som kommunstyrelsen (KS) ska fatta nu på onsdag om budgetramarna.
Budgetramar innebär att alla nämnder och styrelser ska utarbeta egna budgetar som håller sig inom den ekonomiska tilldelning som ramarna anger. Om kommunstyrelsens ramar säger att nämnden inte får några ytterligare pengar jämfört med innevarande år eller kanske till och med en minskning, så måste nämnden/förvaltningen titta på var besparingar och nerdragningar ska ske. Tjänstemännen, och då särskilt cheferna, ska då också upprätta konsekvensbeskrivningar som visar vilka effekter besparingarna/neddragningarna får på verksamheten.
Hittills har alla partier lämnat förslag till budgetramar utom medborgarpartiet (MBP) och sverigedemokraterna (SD). Kanske kommer förslag från dessa partier så småningom, de har till på onsdag på sig, kanske inte. SD brukar inte komma med något förslag till ramar och förra året, när budgeten för 2018 beslutades av fullmäktige, lade medborgarpartiet
överhuvudtaget inte ens ett förslag till budget. Morgan Larsson (MBP) sa i fullmäktige:
”ingen bryr ju sig om oss ändå…”
Och så avstod MBP att rösta på något budgetförslag överhuvudtaget. Om Morgan Larsson fortfarande har den inställningen kommer nog inget förslag till ramar från MBP.
Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna (M+L+KD), dvs minialliansen, har lagt ett ovanligt förslag till budgetramar. Förslaget innehåller inga som helst siffror, utan bara följande:
”Kommunstyrelsen beslutar att ge nämnderna i uppdrag att utifrån bifogade Inriktningsmål, och med beaktande av bokslut o verksamhet för år 2017, samt budget och prognos för innevarande år inkomma med förslag till respektive nämnds verksamhet och budget inför KF-beslut om Mål-och resursplan 2019-2021.”
Jag vet inte riktigt hur M+L+KD tänker. De vänder liksom på den traditionella budgetprocessen i Vänersborg. Istället för att KS säger hur mycket pengar som den är villig att avsätta till varje nämnd, så menar minialliansen att nämnderna först ska komma med sina önskemål och därefter ska KS fördela pengar. Kanske är det en bra tanke, kanske inte. Men är det en bra tanke, så borde nämnderna egentligen redan ha fått det uppdraget. Fast å andra sidan, framförde inte presidierna för de tre stora nämnderna sina önskemål vid heldagsmötet med budgetberedningen den 1 februari? Nu blir hela budgetprocessen försenad om förslaget går igenom. Såvida inte M+L+KD tänker godkänna allt, rakt av, som nämnderna begär. En positiv sak man kan säga om förslaget är att det åtminstone inte är något besparingsförslag – inte som det ser ut nu i varje fall…
M+L+KD bifogar också sitt förslag till inriktningsmål i ramförslaget. De menar att dessa inriktningsmål ska ersätta kommunens nuvarande mål. Och säga vad man vill, kommunens 14 inriktningsmål är väl inget man studsar runt av glädje inför. Men inriktningsmålen är som jag ser det en egen fråga, en egen process, ett eget beslut. Naturligtvis kommer alla KF-ledamöter ihåg när fullmäktiges ordförande Ljunggren (S) blev sur och avbröt ett sammanträde i förtid när kommunens inriktningsmål skulle diskuteras. Och sedan avstannade målprocessen helt och hållet. Men ändå M+L+KD…
Minialliansens inriktningsmål är för övrigt så allmänt hållna att till och med en vänsterpartist kan stödja dem. De är som alla mål av den här typen mycket generella, och kanske därför också tämligen intetsägande och till intet förpliktigande. Eller vad sägs om minialliansens 7 nya inriktningsmål:
- ”Enklare och kortare vägar till att starta företag”
- ”Fler som kan och vill jobba får plats på arbetsmarknaden”
- ”Likvärdigheten ökar mellan och inom kommunens skolenheter”
- ”Vänersborgs skolresultat tillhör Sveriges bästa 25 %”
- ”Bostadsbyggandet ökar”
- ”Kommunens planberedskap ökar i takt med prognos för kommunens tillväxt”
- ”AB Vänersborgsbostäder ställer fler bostäder till Socialnämndens förfogande för sociala kontrakt”
Som sagt, det är svårt att veta hur minialliansen tänker kring ramsättningen. Det känns lite som att de inte vill visa sina kort. Kanske tänker de att Vänsterpartiet ska göra det först… Å andra sidan är Gunnar Lidell (M) lurig… ;)
Vänsterpartiet har naturligtvis lagt ett förslag till ramsättning. Vänsterpartiet missar aldrig en möjlighet att framföra sina åsikter. Det spelar ingen roll om det gäller förslag eller reservationer, anföranden i KF eller yttranden i nämnder och styrelser…. Eller på hemsidor… Eller bloggar…
Som alltid lägger Vänsterpartiet fokus på verksamheterna. Vänsterpartiet vill ge nämnderna möjlighet att:
”behålla och utveckla kvalitet och att möta utmaningar i form av ökade volymer, förändrad lagstiftning och invånarnas förväntningar.”
Mer konkret betyder det att Vänsterpartiet vill ge barn- och utbildningsnämnden 35 milj kr mer och socialnämnden 15 milj kr mer i budgetram än vad nämnderna har i år. När det gäller kultur- och fritidsnämnden så menar Vänsterpartiet, i varje fall för tillfället, att partiet saknar fullständig information, t ex om lösningen för biblioteket, idrottshallarna, undermåliga befintliga anläggningar och satsningar på ungdomar. Vänsterpartiet skriver därför i sitt förslag:
”Vänsterpartiet förordar en skrivning som uppmuntrar nämnden att tro på sina möjligheter att leva upp till sina mål.”
Vänsterpartiet vill som alltid satsa i första hand på verksamheterna. De behov som finns bland äldre, sjuka, barn och ungdomar måste komma i första hand.
Socialdemokraterna, centern och det alltmer osynliga miljöpartiet har också lagt ett förslag – ett mycket annorlunda förslag. Men det tar jag i en senare blogg.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer