Stefan Kärvlings blogg

Det blev ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i måndags. Det var inte slut förrän kl 16.00. Det berodde till stor del på en mycket lång ajournering på eftermiddagen. Det var de styrande partierna, dvs S+C+KD+MP, som inte var överens om hur de skulle ställa sig i en eller möjligtvis två ärenden. Jag är inte säker på att de var överens när mötet återupptogs heller, men de röstade i varje fall, och i vanlig ordning, på samma sätt.

Jag tänkte att i detta blogginlägg endast redovisa de två ärenden som gav upphov till debatt och oenigheter. Och som faktiskt är principiellt intressanta.

Det första ärendet var ärende 2, “Revidering av ‘Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds’”. (Det sistnämnda, “tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”, syftar på Lanternan som är öppen på kvälls- och helgtid.)

På förmiddagen föredrogs ärendet av förvaltningen. Det var en repetition eftersom det informerades om ärendet vid förra sammanträdet. Då presenterades även ett beslutsförslag. Men det är komplicerat med sådana här regler…

Det var en saklig och gedigen föredragning. Ledamöterna ställde också en del frågor. Jag deklarerade att jag inte tänkte rösta ja till avgiftshöjningarna, men inte heller nej eftersom frågan inte hade hunnit diskuteras i partiet. Ersättare Peter Lénberg och jag var dock ganska eniga om att det skulle bli ett avslag från Vänsterpartiet när frågan kommer upp i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En avgiftshöjning skulle drabba de sämst ställda i samhället t ex ensamstående kvinnor. Det var inte läge att i dessa tider av ökade kostnader fördyra levnadsomkostnaderna ytterligare. Det var att föredra att kommunen hittade 1,4 milj kr någon annanstans för att slippa avgiftshöjningen helt och hållet. Vi meddelade våra personliga uppfattningar på mötet. De stärktes senare av andra argument…

I sak verkade ordförande Bo Carlsson (C) hålla med:

“Hur ska vi hantera de som har det sämre?”

Frågade Carlsson och menade att kommunen höjer de flesta taxor. Carlsson gillar inte det.

Anna-Karin Sandberg (MP) menade att det finns andra aktörer som erbjuder gratis barnomsorg. En avgiftshöjning skulle kunna innebära att utsatta familjer lämnar den kommunala förskolan. Och det vore ingen bra utveckling.

Det kan nämnas att både Bo Carlssons nyss nämnda förmodade ståndpunkt och Anna-Karin Sandbergs inte fick något gehör och genomslag i den styrande partikonstellationens senare beslut…

Sandbergs inlägg fick Henrik Josten (M) engagerad. Josten menade att förskolan har blivit en del av utbildningen i landet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling i grundskolan. På det viset är förskolan nästan obligatorisk.

Men avgiftsbelagd…

“Grundskolan är gratis, men förskolan är avgiftsbelagd”

Sa Henrik Josten på ett ungefär. Han menade att förskolan också borde vara gratis. Josten låter ibland inte som en moderat. (Det är en komplimang från min sida…)

Enligt nuvarande regler kan det ske en nedsättning av avgiften på förskola och fritidshem om det föreligger särskilda skäl. Det föreslås att detta tas bort i den nya revideringen. Jag reagerade på det. Det är förvaltningen som genom utredning tar reda på om det finns särskilda skäl, men när detta kommuniceras med vårdnadshavarna innebär det samtidigt att kommunen också begär en avgift. Finns det då inte en risk att en lågavlönad vårdnadshavare säger nej till placering i förskola eller fritidshemmet?

På eftermiddagen, efter 90 minuters avbrott i sammanträdesförhandlingarna, presenterade de styrande följande förslag som också en enig nämnd ställde sig bakom – utom Vänsterpartiet som avstod från att rösta.

Barn- och utbildningsnämnden beslut blev att föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade:

”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01, och ersätter därigenom nu gällande ”Barnomsorgsavgifter” antagna av Kommunfullmäktige 2016-02-03 §3; med följande ändring: Att barn i fritidshem som erbjuds placering utifrån att av psykiska, fysiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling även fortsättningsvis ska erbjudas en avgiftsfri placering 15 tim/vecka.”

Det är den sista meningen i beslutet om barn i fritidshem i behov av särskilt stöd som är nytt i förslaget jämfört med förvaltningens ursprungliga förslag. Jag förstod inte varför en liten del i hela “avgiftspaketet” skulle brytas ur på det här sättet, och om det nu absolut skulle det – varför skulle undantaget bara gälla fritidshemmet och inte också förskolan?

Ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”, inleddes med en lång och grundlig föredragning. Jag beskrev ärendet mycket ingående och noggrant i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)” och “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)

Nämndens 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) började med en längre utläggning om att kommunfullmäktige fattar budgetbeslut utifrån en prognos av elev- och barnantal. Om sedan det faktiska utfallet blir annorlunda, om det t ex blir färre barn/elever, vilket det har blivit några gånger, så borde BUN lämna tillbaka pengar. Det är en modell som kommunerna använder gentemot Kunskapsförbundet.

Jag ser svårigheten med en sådan modell för grundskolan, och förskolan. Hur skulle man räkna ut hur mycket pengar det handlar om? Om en elev på varje skola i kommunen, för att ta ett exempel, slutar, så måste samma antal lärare fortfarande finnas kvar. BUN kan möjligtvis spara på några portioner skolmat och några anteckningsböcker, men inte på särskilt mycket annat. 

Det var nog ingen som riktigt förstod varför Slättmyr (S) tog upp denna fråga. Var det barn- och utbildningsnämndens sak att driva en sådan här fråga? Skulle inte en sådan här förändring skapa en massa onödiga administrativa uppgifter och i praktiken vara tämligen meningslös? Och varför var en sådan fråga, att BUN ska lämna tillbaka pengar, intressant för nämndens 1:e vice ordförande…?

Det visade sig, efter den långa ajourneringen, att det blev ett kort tillägg till förvaltningens förslag:

“…samt tillägg av bilaga 5”

Bilaga 5 var en tabell om antal barn och elever som MRP utgick ifrån i sina budgetbeslut mellan 2023 och 2024 och vad som gällde för prognos för 2025. Och sedan en kolumn med det faktiska utfallet. (Du kan ladda ner tabellen i större format här.)

Jag förstår inte hur de andra i styret kunde gå med på det här. Och varför kom denna diskussion och detta förslag nu? Ordförande Bo Carlsson (C) och 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sitter ju i presidiet. Varför har de aldrig tagit upp den här frågan på ett presidiemöte? Varför helt plötsligt på måndagens sammanträde? Jag undrar för övrigt hur tjänstepersonerna i barn- och utbildningsförvaltningen uppfattade de styrandes plötsliga infall, och agerande.

Vänsterpartiet lämnade ett yrkande. Förvaltningen hade ju räknat ut att nämnden skulle behöva göra en generell besparing på 10,4 milj kr med den av kommunstyrelsen tilldelade budgetramen för 2025. Vänsterpartiet ville att nämnden skulle yrka hos kommunfullmäktige att förskola och grundskola fick dessa pengar för att slippa spara på barn och elever. Om inte facknämnden, dvs BUN, stod upp för förskolans och skolans behov – vem skulle då göra det?

Det var ingen av de styrande partierna som uttalade sig om yrkandet, i varje fall inte på sammanträdet. I en kaffepaus visades emellertid en viss sympati för yrkandet… Men som sagt, ingen på sammanträdet kommenterade det. De styrande partierna var mer intresserade av att BUN skulle lämna tillbaka pengar för 2023 och 2024 än att slippa ytterligare besparingar 2025.

Det blev dags för beslut. De borgerliga partierna, M+L, hade tidigt under ärendet sagt att de inte skulle delta i beslutet – och lämna en protokollsanteckning. Det var, som jag ser det, ett enkelt och kanske fegt sätt att undvika problemet. Sverigedemokraterna sa inte ett ord, de sa för övrigt inget på hela mötet.

Jag begärde votering. Det är viktigt att varje ledamot tar ställning i en sådan här viktig fråga, och att allmänheten får se hur var och en röstar. Samtliga ledamöter från de styrande partierna, S+C+KD+MP, röstade för sitt eget förslag och mot att nämnden skulle begära 10,4 miljoner av kommunfullmäktige. M+L avstod och lämnade en protokollsanteckning. SD avstod och sa ingenting… Voteringen slutade 5-1 och 5 ledamöter avstod.

Jag reserverade mig. Hela reservationen kan laddas ner här, men det viktiga i reservationen var:

“Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden lägger till en tredje punkt i beslutet med följande lydelse:

BUN yrkar på att tilldelas ytterligare 10,4 mkr för att säkra möjligheterna att möta barns och elevers individuella behov.”

Beslutet som togs innebär följaktligen att BUN är nöjd med kommunstyrelsens förslag till budget för 2025. Det är tydligen helt på sin plats att nämnden ska spara 10,4 milj nästa år. Därutöver vill de styrande partierna i nämnden lämna tillbaka pengar…

Ordförande Bo Carlsson (C) tycker inte att nedskärningarna är så dramatiska… Carlsson säger i dagens TTELA (se TTELA “Miljoner fattas i Vänersborgs skolor nästa år”):

“Det här är inte så dramatiskt, men man måste tänka på att vår personal redan är ganska hårt ansatt och det blir inte bättre om de blir färre.”

Jag vet inte om ordförande Carlsson är rätt citerad i TTELA, men uttalandet är inte helt lätt att tolka. Vilket kanske är det mest positiva man kan säga…

Tyckte M+L också att besparingarna var ok? Jag vet inte. Jag vet inte vad de hade för synpunkter. De var tysta och avstod från att rösta – och protokollsanteckningen var totalt intetsägande. Den hade följande lydelse:

“Det finns en konflikt mellan Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning (beslutat av Kommunfullmäktige) och Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027 (beslutat av Kommunstyrelsen).

Vi väljer att inte delta i beslutet, då beslutsunderlaget är framarbetat i enlighet med Kommunstyrelsens anvisningar och inte enligt det av Kommunfullmäktige beslutade regelverket.”

Ingen förklarade vad konflikten innebar vilket betydde att ingen i nämnden förstod vad M+L menade. Förhoppningsvis vet de det själva…

Måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden känns på sätt och vis overkligt. Jag frågar mig fortfarande vad som egentligen hände. Har vi verkligen en nämnd som anser att det är helt ok att låta osthyveln skära i förskolans och skolans verksamheter – utan att ens protestera eller reagera?

Till sist.

Måndagens möte var det sista för barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsledare Hans-Joachim Ackermann.

Ackerman tänker avsluta sin anställning i kommunen. Det är tråkigt för barn- och utbildningsförvaltningen och nämnden. HJ, som han ofta kallas, är en mycket duktig och kompetent tjänsteperson. Han ställer alltid upp och hjälper till. Det spelar ingen roll om det är på arbetstid eller inte, HJ svarar alltid på frågor och ger upplysningar och information. Jag har varit lärarkollega med HJ på Dalboskolan och dessutom haft honom som chef. HJ var populär och kompetent både som lärare och rektor. Jag har bara gott att säga om HJ! Lycka till i det privata näringslivet Hans-Joachim Ackermann!

Ikväll är det kommunfullmäktige. Hoppas att det blir ett bättre möte…(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning eller i efterhand på kommunens hemsida – klicka här.)

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på gårdagens inlägg “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)”.

Budget och inriktningsmål

Kommunfullmäktige har fastställt fem inriktningsmål för mandatperioden.

“Inriktningsmålen ska ge strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Nämnderna ansvarar gemensamt för att styra verksamheten mot den strategiska och övergripande riktning som kommunfullmäktige fastställt i inriktningsmålen. Inriktningsmålen preciseras av kommunfullmäktige med hjälp av övergripande målvärden och riktade uppdrag till nämnderna.”

Det första inriktningsmålet lyder “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) föreslås konstatera att:

“Fullföljda studier minskar risken för utanförskap vilket i förlängningen kan stärka tilliten i samhället och människor emellan.”

Vikten av tidiga insatser påpekas också. Förvaltningen tror emellertid inte att BUN har någon möjlighet att direkt påverka angivna mått inom planperioden.

Det andra inriktningsmålet är “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Och det är ett bra mål. Tyvärr är det inte särskilt realistiskt, särskilt med de ambitioner som uttrycks. Det tycker inte barn- och utbildningsförvaltningen heller, trots att inriktningsmålet är högt prioriterat:

“Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till att uppnå inriktningsmålet men bedömer att ambitionsnivåerna för måttet år 2025 och 2027 gällande gymnasiebehörighet inte kan nås inom föreslagen budgetram.”

Det är ett tydligt inlägg av förvaltningen, minst sagt.

Barn- och utbildningsförvaltningen tror att BUN ska kunna bidra till att inriktningsmålet “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv” ska uppnås. Jag hoppas det, men har mina tvivel… BUN hade högst total sjukfrånvaro 2023 av alla förvaltningar i kommunen, 9,1%,.

Åtgärder som krävs 2025

Förvaltningen menar att trots alla besparingar och “effektiviseringar” så måste barn- och utbildningsnämnden, för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram, göra en generell besparing på 10,4 milj kr. Det innebär en neddragning motsvarande 16 tjänster.

En generell besparing drabbar alla verksamheter:

“Det innebär inte bara risk för minskad barn- och elevpeng utan kan även innebära minskade medel för administration, barn- och elevhälsa eller andra centrala kostnader.”

Samtliga besparingsåtgärder kommer att innebära:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Egentligen behöver inte mer sägas. BUN måste få mer pengar, för barnens och elevernas skull…

Om man jämför kostnaderna för förskola och fritidshem i Vänersborg (2022) så ligger Vänersborg under genomsnittet för alla andra kommuner i Sverige. (Se Kolada.) Vänersborgs kommun skulle behöva satsa ytterligare 23 milj kr på förskolan och 7 milj kr på fritidshemmen för att komma upp till snittet…

Grundskolan F-9 i Vänersborgs kommun ligger 23 milj kr högre än genomsnittet i Sverige. Då måste man komma ihåg, påpekar förvaltningen, att behoven i kommunens grundskola är undervärderade. I den nationella statistiken tas ingen hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknas kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr. Det här borde vara pengar som Migrationsverket bekostade…

Sammanfattningsvis innebär besparingsåtgärderna att, skriver förvaltningen:

“organisationen i Vänersborg är känslig för en generell besparing och att förutsättningarna för att möta barn och elevers behov försämras av en generell besparing.”

Konsekvensbeskrivningen

Barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om de ödesdigra konsekvenserna för förskola och grundskola som dessa bristande resurser för med sig. Men vad kan den göra, annat än att belysa konsekvenserna? Det är upp till politikerna att fatta vettiga beslut och satsa på barnen och eleverna. Precis som partierna sa i valrörelsen 2022 att de skulle göra…

I förvaltningens konsekvensbeskrivning hittar vi följande formuleringar:

• “Oavsett vilka verksamheter som drabbas av besparingen innebär det försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
• “En generell besparing kan innebära konsekvenser för barn och elever på kort sikt, men även på lång sikt.”
• “Bedömningen är att åtgärden i första hand syftar till att uppnå en budget i balans, inte att se till barnens bästa.”
• “Barn och elever har inte varit delaktiga.”
• “Allmänheten har inte varit delaktig.”
• “En generell besparing kan påverka förskolans och grundskolans förmåga att ta hänsyn till barn och elevers olika behov. Grundskolan är skyldig att sätta in insatser i skolan om eleverna riskerar att inte nå målen. Insatser av det slaget kostar ofta pengar i och med att det ofta handlar om anpassning utifrån elevens behov.”

Och så den samlade bedömningen:

• “En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. I vilken grad de kommer att påverkas är svårt att avgöra i nuläget men barn- och utbildningsnämnden bedömer att besparingen innebär försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Kommentarer är tämligen överflödiga. Tjänstepersoner i förvaltningen gör så gott de kan med de knappa ekonomiska resurser som står till förfogande…

Fackens synpunkter

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag på budget för år 2025 har i vanlig ordning varit föremål för samverkan med personalorganisationerna, dvs “facken”. Personalorganisationer är på BUN:s område: Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet. Facken var helt eniga, sinsemellan, men inte med arbetsgivaren som är Vänersborgs kommun:

“Personalorganisationerna ställer sig inte bakom arbetsgivarens förslag och mötet avslutas i oenighet.”

Personalorganisationerna utvecklar sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande som är bilagt protokollet.

Facken har synpunkter på målambitionerna utifrån de resurser som nämnden har till förfogande och undrar hur nämnden kan höja ambitionsnivån när nämndens huvudsakliga strävan är att hitta besparingar och effektiviseringar.

“Vi räcker inte till”

Skriver facken i yttrandet, och fortsätter:

“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”

Facken konstaterar det återkommande arbetsmiljöproblemet att krav och resurser inte går ihop. Personalen upplever att tiden inte räcker till för uppdraget. Det uppmärksammas också att IT och skolmåltidskostnaderna ökar och att BUN ska bekosta detta med pengar som är tänkta att gå till undervisning. Facken ställer den retoriska frågan:

“Kan politikerna verkligen försvara att det går mindre pengar till undervisningen – skolans kärnuppdrag – för att bekosta IT och mat?”

Personalorganisationerna avslutar sitt yttrande kraftfullt:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

Facken vet naturligtvis vad de talar om. Tyvärr för tomma öron. Jag brukar återge synpunkterna under budgetdebatterna i kommunfullmäktige, men ingen har någonsin kommenterat mina inlägg om personalens synpunkter. Politiker lyssnar hellre på ekonomiska domedagsprofeter än representanter för de som arbetar på golvet…

Det är viktigare att budgeten upprätthålls så att intäkterna överstiger kostnaderna än att balans råder mellan reala resurser, t ex yrkeskunniga medarbetare, och medborgarnas rättighetsbaserade krav på tjänster.

Slutsats

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen har under de senaste åren tvingats till oacceptabla ”effektiviseringar”, dvs neddragningar. Och de flesta neddragningarna har ofta varit kontraproduktiva. Besparingar i den ena änden har genererat fördyringar i den andra. Stora klasser t ex gör att behovet av särskilt stöd ökar. Det blir mindre lärartid per elev ju större klassen är. Dessutom ökar arbetsbördan för lärarna oerhört mycket med stora klasser. Det är t ex en stor skillnad att bedöma 22 uppsatser jämfört med 29… (Egen erfarenhet.)

Minskad personaltäthet ger en stor effekt på arbetsmiljön. Arbetsbördan ökar, gapet mellan behov och resurser blir än större – och sjukfrånvaron ökar. Åtgärder som minskad budget för barn- och elevhälsan och minskad kostnad för modersmålsenheten drabbar i första hand elever i behov av stöd av olika slag. Det riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det innebär för framtiden – minskat självförtroende, utanförskap, kriminalitet osv.

Det är också viktigt att pedagogerna får fortbildning, men tydligen planeras att de pengar som finns till ändamålet ska skäras ner till ett minimum. Kompetensutveckling i kommunen kommer att innebära att pedagoger i än högre grad ska utbilda varandra. En idé från arbetsgivarsidan för att spara pengar…

Barn- och utbildningsnämnden får inte tillräckligt med resurser trots att kommunfullmäktige har slagit fast inriktningsmålet “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Det gör målet till en meningslös pappersprodukt.

Regering och riksdag påstår att de satsar på förskola och skola. Det märks inte, statsbidragen minskar och staten finansierar inte ens de nya uppgifter som den lägger på kommunerna.

Vänsterpartiet kommer i juni, när kommunfullmäktige ska fatta beslut om budget 2025, att föreslå en ökad tilldelning till kommunens barn och elever med åtminstone 10 milj kr. Vi får se om några andra partier tycker likadant.

Till sist

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen fick för några veckor sedan kommunstyrelsens ”ramanvisningar”. Imorgon måndag ska BUN skicka förvaltningens yttrande vidare till budgetberedningen och kommunledningen. Det kommer att diskuteras hur nämndens svar ska se ut. Det är helt i sin ordning att förvaltningen håller sig strikt inom den formella ramen och beskriver punkt för punkt konsekvenserna.

För en politiker i barn- och utbildningsnämnden borde emellertid ett annat ställningstagande vara möjligt. Det är nämligen nu politikerna borde, och måste, ta ställning. Är uppgiften för oss politiker i nämnden att stå upp för förskolan och skolan för att skapa rimliga förutsättningar för att pedagoger och övrig skolpersonal ska kunna lyckas med sina uppdrag? Ja det tycker jag – självklart! Om inte lär personalorganisationerna och alla anställda på förvaltningen, för att inte tala om alla elever och vårdnadshavare, ge politikerna ett F i betyg. Kanske med ett åtföljande åtgärdsprogram där politikerna får i uppgift att komma till insikt – att göra om och att göra rätt.

Det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige den 19 juni.

Anm. I blogginlägget ”BUN (15/4): Är det sant?” kan du läsa hur diskussionerna på sammanträdet gick och vilket beslut som fattades.

Nästa vecka blir politiskt intensiv. Barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden på tisdag samt kommunfullmäktige på onsdag.

Detta blogginlägg, och nästa, ska dock handla enbart om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:

Ett ärende utmärker sig på dagordningen. Det är ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”. Helgens två blogginlägg ska handla uteslutande om detta ärende. Anledningen är att ärendet på flera sätt är det viktigaste ärendet under hela året…

Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag på budget för nästa år (2025) utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade den 28 februari innevarande år. BUN:s uppgift är att på måndag upprätta och besluta om en budget som håller sig inom de fastställda budgetramarna.

Budget 2025

I kommunstyrelsens budgetanvisningar fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2025 till 1.019.610 tkr. (“tkr”= tusen kronor, dvs budgetramen är på drygt 1 miljard kr.) Som vanligt utgick budgetramen från årets budget, som i sin tur utgick från förra årets budget, som i sin tur…

Jämfört med innevarande års budget gjordes följande ändringar inför 2025:

“Inflationskompensationen ökade ramen med 4.527 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 979 tkr. Ramen utökades med 787 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Holmängenskolan står klar under 2024. Nämnden har tidigare fått 10.700 tkr (ingår i budgetram 2024) och tillförs nu ytterligare 4.900 tkr för att nå helårseffekt 2025 men med avdrag för tomhyra av Norra skolan. Tomhyran betalas under 2025 av samhällsbyggnadsnämnden.”

BUN får också statsbidrag till sin verksamhet. I år, 2024, ligger budgeten för statsbidragen på 84.059 tkr. (År 2023 fick BUN 91.235 tkr i statsbidrag.) För 2025 beräknas de riktade statsbidragen till BUN minska, t ex minskar bidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med ungefär 30%. Flera av de andra statsbidragen är i nuläget oklara. Förvaltningen påpekar också att de befintliga bidragen varken räknas upp för löneökningar eller justeras för inflation. Det betyder att statsbidragen räcker till färre och mindre insatser.

Tillbakablick

Innan vi tittar vidare på budgetförslaget för 2025 kan det vara bra att veta vad som har hänt den senaste tiden i BUN.

Kostnaderna för BUN har ökat under 2023 och 2024. Det har t ex blivit dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. Inflationen har naturligtvis drabbat alla förvaltningar i kommunen och det är viktigt att ha i åtanke att de pengar som BUN, och andra nämnder, har fått i budgettilldelningen räcker till allt mindre. Och inflationen fortsätter, om än inte i samma takt.

Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov har ökat. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat. Dessa kostnader fortsätter att öka även under 2025. Dessutom har BUN redan i år (2024) fått nya och utökade statliga uppdrag som t ex extra studietid, utökad lovskola och ett särskilt erbjudande om plats i förskola. Kostnaden för att genomföra dessa uppdrag beräknas till netto 6,9 milj kr, och det är en kostnad som följer med i fortsättningen också. 

För att anpassa verksamheten till de pengar BUN har fått för 2024 så skedde en neddragning av resurspersoner med visstidsanställning redan hösten 2023. Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022. Det innebär självklart att det i år finns färre vuxna i förskola och skola som arbetar direkt mot barnen och eleverna – med de konsekvenser det medför för lärandet…

Ökade kostnader – “effektiviseringar”

Det är mot denna bakgrund som BUN ska möta en pressad och snålt tilltagen budgettilldelning för 2025. Förvaltningen ser nämligen ökade kostnader framför sig.

IT-kostnaderna ökar nästa år med 2,8 milj kr. (Redan under 2024 ska BUN betala ytterligare 1 milj kr för IT.) Skolmåltiderna kommer att minst kosta 4,8 milj kr mer 2025. Här skriver förvaltningen direkt att kostnadsökningen av måltider finansieras genom att:

“minska budgeten för verksamheternas undervisningskostnader.”

Skollagen ska ändras har regeringen meddelat – elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek… Vad som gäller är fortfarande oklart, men förvaltningen har gjort beräkningar. Om man utgår från en halvtid per kommunal skola inklusive 12% till fristående skolor (Fridaskolan och Vänersnäs) saknas för helår totalt 4,4 milj kr för att finansiera bemannade skolbibliotek. Staten skickar nämligen bara med ett statsbidrag till Vänersborg på 600.000 kr… (Jag förstår inte hur regeringen tänker…)

Nämnden ser också ett stort behov av underhåll i flera av de lokaler som hyrs av samhällsbyggnadsnämnden. Om BUN vill åtgärda problemen leder det till en ökad hyreskostnad. De här eventuella kostnaderna har BUN inte med i budgeten för 2025.

Barn- och utbildningsförvaltningen har inför 2024 frigjort 15 milj kr genom att minska centrala kostnader, som t ex:

“uppsagda avtal, minskad budget för barn- och elevhälsan, generell besparing på centrala ansvar, minskad kostnad för modersmålsenheten, minskad kostnad för kompetensutveckling och ökade intäkter för barn- och skolbarnomsorg samt interkommunala ersättningar.”

Det kan inte nog betonas att BUN och dess förvaltning gör allt och mer till för att minska kostnaderna… De 15 milj kr som frigjordes används till extraordinärt stöd. (Extraordinärt stöd=”insatser utöver det särskilda stödet. Det handlar om omfattande åtgärder som väsentligt avviker från det [förväntade]”. Se Skolverket.) Förvaltningen fortsätter:

“Detta var ett första steg men utifrån utfallet på tilläggsbelopp så skulle de avsatta medlen för extraordinärt stöd behöva dubbleras framöver för att kunna ge de kommunala verksamheterna mer likvärdiga förutsättningar som de fristående har idag.”

De fristående skolorna får ekonomiska resurser för extra anpassningar och särskilt stöd i det grundbelopp som kommunen betalar ut. Tilläggsbeloppet är ett bidrag utöver detta grundbelopp. Det visar sig att tilläggsbeloppet till friskolorna är större än vad kommunens “egna” elever får.

Klasserna på högstadieskolorna har gjorts större för att spara pengar. Delningstalet är 29 elever i varje klass och det innebär att det blir en klass mindre per årskurs i skolorna. De ca 2,8 milj kr som frigörs används till särskilt stöd.

Förvaltningen föreslår att nämnden ska:

“revidera sina regler för avgifter i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds.”

Syftet är att öka kommunens intäkter. De beräknas öka med 1,4 milj kr under 2025. Tanken på denna avgiftshöjning går mig emot… (Se ärende 2 på dagordningen.)

200.000 kr kommer att kunna sparas nästa år genom att Silvertärnan använder Holmängenskolans idrottshall. Tanken är att kommunen ska kunna gå ur Gymmixhallen.

Förvaltningen listar ett antal effektiviseringsåtgärder som inte kommer att leda till några besparingar på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen för högstadiet (inte akutskolan) ska upphöra. Eleverna och resurserna ska istället fördelas ut till respektive skolenhet. Förvaltningen ska vidare följa upp arbetet kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Man vill se att resursanvändningen blir så effektiv som möjligt.

Jag är alltid misstänksam när arbetstiderna för lärare diskuteras. Förvaltningen fokuserar denna gång “särskilt” (vilka andra tittar man på?) på modersmålslärarna. Tanken är att göra om modersmålslärarnas tjänster från ferieanställning till semesteranställning. Det ska öka effektiviteten… Och det:

“kommer att skapa förutsättningar för hållbara scheman för lärarna samt att barn- och utbildningsförvaltningen på ett bättre sätt kan stötta eleverna då modersmålslärarna utöver sin ordinarie modersmålsundervisning kan fungera som ett värdefullt språkstöd på lovskolor.”

Jag vet inte vad facket säger och själv är jag dåligt insatt i modersmålslärarnas arbetssituation. Men det kanske är bra för modersmålslärarna, för då kan de förmodligen ta semester under läsåret och arbeta på somrarna… Eller?

Förvaltningen ska delta i ett AI-projekt i Fyrbodal. (Ja, idén kommer väl egentligen från BU-förvaltningen i Vänersborg …) Projektet ska handla om hur lärare och rektorer kan använda AI och digitala verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Kanske kan AI underlätta uppföljningsarbete och administration? Tanken är att arbetstid ska kunna frigöras till mötet med eleverna.

Fortsättning följer i inlägget ”BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.